varnarförklimatkrig såserdenut kursom krishantering Helena Lindberg Nyageneraldirektören läggernerkbm Samhällets säkerhet Sveriges beredskap

Transkript

1 n U M M e r 2 J U n i 2008 SVE N S K A LOT TAK ÅRE N S M E D LE M STI D N I N G Tema:CIvIlBeredskap Sveriges beredskap såserdenut Helena Lindberg Nyageneraldirektören läggernerkbm Samhällets säkerhet kursom krishantering SVt-MeteoroloGen PÄr HolMGren varnarförklimatkrig Ungt Forum Kritik från ESV Hemvärnet Övning Utbildning

2 För bara 20:- kan du vinna en drömsemester med Ving! Ju fler lotter desto större chans! Drömmer du om en resa utöver det vanliga? Att ta med hela familjen till Fjärran Östern eller Västindien? Att göra en safari i Kenya? Nu kan du lätt göra drömmen till verklighet! För bara 20:- får du en lott i ReseChansen. För bara 100:- får du fem. Prenumerera på en eller flera lotter och öka dina chanser ännu mer. Vinn resor för :-! Varje månad delas en storvinst ut på värdecheckar hos Ving på :-! Dessutom kan du vinna värdecheckar på :- och en rad trevliga tröstpriser. Lyckonummer och vinstbevakning Nu kan du som är autogirokund dessutom prenumerera på ett eller flera av dina egna lyckonummer mellan , månad efter månad. Genom att alla dina lottnummer är samlade på ett lottbevis kan vi nu även bevaka dina högvinster genom vår dator. Behållningen går till ideellt arbete! Skulle du inte vinna kan du trösta dig med att din insats gör stor nytta. Behållningen delas lika mellan Stockholms Stadsmission, Lottorna och Hemvärnet. Vill du vinna så snart som möjligt? Prenumerera nu så har du snart de första lotterna. Därefter deltar du med nya lotter och nya chanser i en ny dragning varje månad. Billigast och bekvämast är att betala via autogiro. Då får du lotterna direkt hem i brevlådan. Betalningen sker automatiskt via ditt Personkonto/plusgiro- eller bankkonto. Dragning sker den 15:e i varje månad (eller närmaste helgfria vardag). Dragningslista utsändes inom 10 dagar och finns dessutom tillgänglig på: S Jag prenumererar så länge jag vill på stycken lotter à 20:- i ReseChansen och har varje månad ny chans att vinna resor med Ving. Jag kan när som helst avbeställa min prenumeration. Jag vill betala via autogiro och vill att ni sänder mig blankett för betalning via Personkonto/plusgiro Bankkonto MOTTAGAREN BETALAR PORTOT Jag vill betala genom förskottsfaktura senast den sista varje månad. Ja, jag vill prova ReseChansen innan jag bestämmer mig för en prenumeration. Jag gör därför en engångsbeställning av stycken lotter. Summan, 20:-/lott, sätter jag in på ReseChansens pg-konto så att pengarna kommer lotteriet tillhanda före sista bankdagen i månaden. Porto 8:- tillkommer under 4 lotter. Namn Adress Postnr Postort Fyll i beställning och namn samt adress och lägg kupongen på närmaste brevlåda! ReseChansen bjuder på portot. Ring på eller faxa på eller maila till info@lottericentralen.se OBS! Begränsat antal lotter, så beställ snabbt! Svarspost Kundnr Huddinge Detta lotteri arrangeras av Lottericentralen AB, sördalavägen 22 A, huddinge, i samarbete med och till förmån för Stockholms Stadsmission, Lottorna och Hemvärnet.

3 le dar e Bästa läsare Som medlem i Svenska Lottakåren är du unik, just därför att du som lotta är en tillgång för svensk krisberedskap! Det var längesedan vi hade en så intensiv debatt kring försvaret som vi har just nu. Besparingar, förändrat värnpliktssystem, frivilligutredning och klargörande besked från ÖB Håkan Syrén om upptrappningen i Ryssland. Försvarsdebatten går hög, samtidigt vill jag uppmana dig att inte blanda ihop besparingarna i Försvarsmakten med förslag om halverat hemvärn. Hemvärnet kostar idag mindre än en halv procent av hela förbandsproduktionen. Den frivilliga försvarsverksamheten kostar staten två promille av hela försvarsanslaget på 40 miljarder. Halverat hemvärn Istället handlar frågan om ett halverat hemvärn i huvudsak om hur vi ska kunna personalförsörja hemvärnet för framtiden. Alla inser väl nu att vi lämnar den allmänna värnplikten där cirka män och cirka 800 kvinnor mönstrar. I detta perspektiv med få kvinnor och män som gör värnplikten finns idag inget system som kan personalförsörja hemvärnet för framtiden med nuvarande numerär och geografisk spridning. Svenska Lottakåren utbildar sedan 1994 bevakningslottor för att kunna komplettera den värnpliktsutbildade kadern. Till hösten rycker cirka 20 lottor in i Härnösand. Frivilligorganisationerna engagerar alla befolkningsgrupper och utbildar för olika kompetenser i hemvärnet, till exempel sjukvård, ledningsstöd, kockar, bilförare. Dessa kompetenser spiller idag över på den civila krishanteringsförmågan. I början av april kom Krisberedskapsmyndighetens rapport Klarar vi krisen?. Jag väljer att citera rapporten när det gäller den samlade bedömningen för landets krisberedskap. Samhället har en god förmåga att klara operativa insatser i vardagen. Samhällets operativa förmåga vid allvarliga kriser bedömer KBM dock som bristfälliga. Trots att det finns omfattande personella och materiella resurser att tillgå kommer dessa inte att vara tillräckliga när samhället utsätts för riktigt svåra påfrestningar. Även för den operativa förmågan är bristande uthållighet ett problem Som lotta i Svenska Lottakåren bidrar du till att lottakårer finns över hela landet, till exempel där det inte finns militära resurser att tillgå. Du bidrar till att vi kan utbilda nya medlemmar. Att vi kan stödja kommunens innevånare när den utsätts för en svår kris. Att vi kan uppträda med hög tillgänglighet. Att vi finansiellt kan Foto: Fredrik Persson avlasta samhället med utbildad och övad personal. Just du är viktig! Gammal som ung spelar ingen roll, alla gör en insats, från att betala medlemsavgift till att utbilda sig för att kunna möta insatsen. Lottornas viktiga roll Mitt uppdrag som rikslottachef är att ständigt påminna våra politiker om vår roll som lottor och hur viktig roll du har. Jag vill avsluta denna ledare med en uppmaning. Något att fundera över i hängmattan kanske? Vilka frågor vill du ställa till din politiker i kommunen eller i riksdagen med anledning av krisberedskapen? Och vänta inte med att ställa den! Nu vill jag önska alla Lottanytts läsare en riktigt skön sommar med mycket sol och värme. Ska du på sommarskola för att gå en utbildning eller vara instruktör önskar jag allt gott och lycka till med nya kunskaper. Elisabeth Falkemo Rikslottachef elisabeth.falkemo@svenskalottakaren.se lottanytt

4 i n n e håll I detta nummer 11 Tema: Civil Beredskap Klimathotet, hur ser det ut? 14 Pär Holmgren, meteorolog på SVT, siar om framtidens väder i Sverige och pekar ut var risken för översvämningar, stormar och torka är som störst. Han berättar även om de klimatkrig som riskerar bryta ut i världen som en direkt följd av klimatförändringar. Krisberedskapen i Sverige Vem ansvarar för vad vid en kris och hur ser beredskapen ut i Sverige. Lottanytt reder ut begreppen och visar på var Sveriges försvar är som sårbarast. Hett Winter meet i Boden Succé för Ungt forums vintermöte i Norrland. Isbad, snölekar och bivackbygge stod bland annat på schemat Ledare...3 Det här är Lottorna...5 Kritik mot Försvarets. ekonomiska styrning...5 Intervju med Helena Lindberg,. KBM...14 Kursen Samhällets säkerhet. lär ut krisberedskap...16 Plock & Nyheter Prylar...22 uni 2008 Lottanytt är medlemstidningen för Riksförbundet Sveriges Lottakårer. Lottanytt utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Elisabeth Falkemo Chefredaktör Heléne Rådemar Redaktör Lena Loheim Kangevik och Carola Ålstig, Bee Production I redaktionsrådet Elisabeth Falkemo, Heléne Rådemar, Anna-Lena Bard från Svenska Lottakåren. Mikaela Wollin, Edita Communication Adress Svenska Lottakårens kansli, Box 2240, Stockholm. info@svenskalottakaren.se Telefon Fax Form Upplaga Papper Tryck Omslagsbild Annonsbokning Jörgen Carlsson, Edita Communication ex Omslag: MultiArt gloss 150g (träfritt) Inlaga: Holmen Ideal gloss 90g (trähaltigt) Edita Västra Aros Tomas Bergman Lisa Dahlgren, tel , lisa.dahlgren@display-umea.se Sista materialdag för nr : 29 augusti. Prenumeration För icke lottor 50 kr/år, pg Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Om beställt material önskas i retur, bifoga frankerat kuvert. Citera oss gärna men ange alltid källan. Tack! Lottanytt produceras av Edita Communication. lottanytt

5 Note rat Välkommen till Svenska Lottakåren Svenska Lottakåren är en frivillig försvarsorganisation för kvinnor, faktiskt Sveriges största med våra medlemmar. Vi rekryterar och utbildar kvinnor för uppgifter inom Sveriges militära försvar och civila krisberedskap. Våra medlemmar återfinner du inom Försvarsmakten som exempelvis sjukvårdare, underrättelseassistenter och stabsbiträden, men också som förstärkningsresurser i kommunernas krisberedskap. Årligen deltar lottor även i fredsbevarande uppdrag utomlands. Som medlem i Svenska Lottakåren får kontrollen och vill därför stärka rollen, säger Yvonne Gustafsson, generaldirektör för ESV i ett pressmeddelande. Enligt verket måste Ekonomikompetensen inom Försvarsmakten värderas högre än i dag för att ekonomin inom Försvarsmakten ska få en verklig roll i beslut om verksamheten. Tydligare ansvar ESV föreslår också en rad åtgärder i sitt förslag. Bland annat vill verket att ansvar och befogenheter ska bli tydligare, de vill utöka generaldirektörens befogenheter och inrätta en kraftfull stab direkt underställd generaldirektören och stärka uppföljningens roll. Vi har under en längre tid varit medvetna om de problem som hänger ihop med brister i de uppföljningssysdu gratis tillgång till alla våra utbildningar, såväl civila som militära. Under ett år erbjuder vi i snitt ett 100-tal utbildningar. Utbildningar som är högt uppskattade på den civila marknaden och som är mycket meriterande att ha i din CV. Svenska Lottakåren är också, med över 230 kårer, ett otroligt stort nätverk. Som medlem får du vänner i hela Sverige. Och på din hemort kan du välja att engagera dig i din lokala lottakår. Du kan exempelvis arbeta med utbildningar, information och marknadsföring. Eller varför inte hålla i kassan eller ordförandeklubban i kårstyrelsen? Självklart är även du, som kanske inte aktivt söker ett engagemang, välkommen. Du kan genom ditt medlemskap stödja Svenska Lottakåren och vårt arbete för att skapa ett tryggare och säkrare Sverige. Lottanytt är Svenska Lottakårens medlemstidning som gratis skickas ut till våra medlemmar med fyra nummer per år. Läs gärna mer om vår verksamhet och våra utbildningar på vår hemsida Välkommen till en meningsfullare fritid! Kritik riktas mot Försvarsmaktens ekonomiska styrning Ekonomistyrningsverket, ESV, kom i mitten av maj med en rapport som visar på tydliga brister i hur Försvarsmakten skött den ekonomiska styrningen. Ekonomin har haft en underordnad roll i organisationer och det har lett till regler inte följts och att det blivit fel i budgeten, står det i rapporten. ESV har på uppdrag av regeringen utrett Försvarsmaktens interna styrning och kontroll och lämnat förslag till förbättringar. Våra förslag inriktas på strukturella åtgärder som ska bidra till att stärka den civila kompetensen för att uppnå en starkare förvaltningskultur och en väl fungerande intern styrning och kontroll. Vi anser bland annat att generaldirektören inte fått tillräckliga befogenheter för att utveckla den interna styrningen och Yvonne Gustafsson, generaldirektör för ESV. tem vi har i dag, och vi håller på med ett utvecklingsarbete i vår ekonomimodell som driftsätts vid årsskiftet, säger Staffan Dopping, informationsdirektör vid Försvarsmaktens högkvarter, i en kommentar till rapporten. Foto: Ulf Lodin lottanytt

6 C ivi l Be r e dskap Pär Holmgren Försöker leva som han lär Svåra översvämningar kring Vänern och Göteborg och stormar i Götaland. Det är vad vi kan ha att vänta oss enligt SVT:s meteorolog Pär Holmgren. I en intervju med Lottanytt siar han om framtidens väder i Sverige och om hotande klimatkrig mellan Nato och Ryssland. Text: Carola Ålstig Foto: Peter Lydén Kapten Pär Holmgren är mer känd som tv-meteorolog än för sina militära meriter. Men faktum är att utan försvaret så skulle han kanske inte vara meteorolog idag. När det var dags att göra lumpen i början av 1980-talet så funderade jag på om det fanns några andra alternativ. Då hittade jag meteorologi bland Flygvapnets yrkesutbildningar och tänkte att det där vore kanske något för mig istället för att göra vanlig värnplikt, säger Pär Holmgren. Han sökte och kom in och fick genom Försvaret en universitetsutbildning i meteorologi och en komprimerad officersutbildning på köpet. Efter avslutade studier var han också anställd på F16 i Uppsala i nästan ett år innan han begärde tjänstledigt för att forska på Uppsala universitet. Nobbar kolsyra Lottanytt träffar Pär över en lunch på en liten vegetarisk restaurang i Uppsala där Pär Holmgren bor. Han själv kommer gåendes till intervjun. Bilen, en ombyggd Mazda som går på etanol, står parkerad på garageuppfarten utanför det parhus som han bor i med sin fru och barn. Pär Holmgren har själv valt restaurangen. Inte för att han är strikt vegetarian, men han försöker äta så mycket vegetariskt som möjligt. Han nobbar även kolsyrat vatten till förmån för vanligt kranvatten. Visst försöker jag leva lite som jag lär, men jag är inte fanatisk på något vis. Det innebär bland annat att han aldrig flyger inrikes, åker kollektivt i möjligaste mån, väljer svenska äpplen framför utländska, värmer huset med fjärrvärme och köper el genom andelar i vindkraftverk. Pär Holmgrens intresse för klimatfrågor går långt tillbaka. Redan när han utbildade sig till meteorolog tyckte han att miljöfrågan var viktig, men det var först när han fick egna barn som klimathotet fick en ny innebörd. Sedan dess har mycket hänt i klimatfrågan. Både positivt och negativt. Å ena sidan kommer det fler och fler rapporter som berättar att läget är värre än man trodde för några år sedan, att klimatsystemet är känsligare än man förstått och att isen i Antarktis smälter snabbare än man trodde, men å andra sidan så börjar det hända saker i samhället och numera har alla riksdagspartier erkänt att det här är en stor och allvarlig fråga. Pär Holmgren hoppas även på nästa års klimatkonferens i Köpenhamn och Sveriges ordförandeskap i EU ska innebära att klimatfrågorna drivs aktivt i hela Europa. Klimatfrågan är även en försvarsfråga enligt honom. I Sydostasien kan bristen på färskt vatten redan om några årtionden få befolkningen att ta sig till andra delar av världen. Dessutom räknar man att omkring 25 procent av världens ännu inte upptäckta olje- och gasresurser kan ligga under den Arktiska isen i Barents hav mellan Norge och Ryssland. Förr var istäcket så tjockt att det inte gick att komma åt oljan men ju mera isen smälter desto lättare blir det. Enligt Pär Holmgren kan det ligga tio år bort i tiden att man faktiskt kommer åt de här reserverna. Ryssland och Norge har tyvärr lite olika syn på var gränsen går i Barents hav och Ryssland har till och med placerat sin flagga på Nordpolens botten, säger han. Ett scenario med ett politiskt instabilt Ryssland i krig mot Nato känns därför inte alltför långsökt. USA kan också komma att flytta upp delar av sina trupper från Mellanöstern till Norden om det blir viktigt att slå vakt om oljan här. Sverige drabbas Klimathotet drabbar förstås Sverige också. Pär Holmgren nämner översvämningar och jordskred i Götaälv och Vänern. Dessa kan påverka hela området, från Göteborg upp till Vänern. lottanytt

7 C ivi l Be r e dskap FA K TA ålder: 43 år. Pär Holmberg Familj: Frun Eva och barnen Madeleine 15, Michaela 12 och Niclas 10. Bor: Parhus i Nåntuna utanför Uppsala. yrke: tv-meteorolog, författare och föreläsare. Kör: Åker helst kommunalt eller tåg, men annars har familjen en Mazda som de byggt om till etanolbil. Favoritväder: Försommaren innan det hunnit bli alltför varmt och klibbigt. Fritidsintressen: Mitt intresse i klimatfrågor är också ett fritidsintresse, men jag försöker även vara så mycket som möjligt med min familj och så tycker jag om att promenera i skogen. dold talang: Jag är duktig på att förklara komplicerade saker på ett lättbegripligt sätt, men den talangen är kanske inte så dold. aktuell med: Nya boken Svenska himlar som utkom i slutet av maj lottanytt 7

8 C ivi l Be r e dskap Det här beror på att lågtrycken från Atlanten är lite mäktigare och innehåller lite mera regn, berättar Pär Holmgren. Framtida somrar kan även innebära svår torka på Öland, Gotland och Östersjöområdet. Och ser man år framåt i tiden finns det risk för svåra värmeböljor i Sverige. Om det svenska värmerekordet på 38 grader slås i framtiden, vilket inte är omöjligt, så innebär det stora, kanske även dödliga, risker för spädbarn, gamla, hjärt- och lungsjuka och astmatiker. När det gäller stormar är de svårare att förutse, men Pär Holmgrens egen bedömning är att det under de kommande fem tio åren kan bli lite vanligare med kraftiga stormar i Götaland. Stormar drar oftast fram på gränsen mellan olika klimatzoner och om de kommande vintrarna innebär att det inte är någon vinter alls i södra Sverige samtidigt som det är kallt och snöigt i norr så kan det förekomma kraftiga höststormar i Götaland där Gudrun drog fram. På sikt tror dock Pär på sämre och sämre vintrar även i norr. Den här typen av stormar kan då bli lite svagare. Visst försöker jag leva lite som jag lär, men jag är inte fanatisk på något vis. Klimatstrateg Pär Holmgren har varit meteorolog på SVT sedan slutet av 1980-talet. Först som inhoppare på nystartade regionalnyheterna ABC men sedan 1993 på heltid. Han har även varit chef för väderredaktionen i tio år, men har sedan en tid tillbaka lämnat över chefsjobbet för att arbeta mera med klimatfrågan. Han har till exempel byggt upp SVT: s webbsida svt.se/klimat och har under 2008 ett uppdrag som klimatstrateg på SVT. Som om inte det räckte så har Pär Holmgren även skrivit Augustnominerade Meteorologernas väderbok tillsammans med Claes Bernes. En bok som bland annat handlar om hur vårt nuvarande väder fungerar, orkanen Gudruns väg mot katastrofen och vårt framtida klimat. I slutet av maj kom hans senaste bok Svenska himlar som han skrivit tillsammans med fotografen och meteorologen Lars-Göran Nilsson. Boken innehåller främst fotografier från Lars-Göran Nilsson som under ett års tid rest runt och fotograferat himlar runt om i Sverige. Den beskriver de molnhimlar vi har i Sverige och vad som är så speciellt med dem. Pär Holmgren har många planer framöver. En av dem är att sätta upp en opera på Broadway som förenar klimatfrågan och rock. På frågan vad han gör om tio år svarar han: Jag har faktiskt ingen aning, men jag är nog inte meteorolog i tv-rutan längre. vinnpärholmgrenssenastebok svenskahimlar genomattsvararättpåfrågan: Pär Holmgren har ett rockband tillsammans med bland andra tv-kollegan Pererik Åberg. Vad heter deras band? 1. Spridda Skurar X. Vattenfalls 2. Jag ser det regnar Mejla rätt svar till: info@svenskalottakaren.se eller skicka ett brev med rätt svar till: Svenska Lottakåren, Box 2240, Stockholm. Märk kuvertet med Pär Holmgren. Fem vinnare utses av en jury från Svenska Lottakåren. Juryns beslut kan inte överklagas. Vi behöver ha ditt svar senast den 10 augusti. Vinnaren presenteras i nästa nummer av Lottanytt. 8 lottanytt

9 Ute nu! Du får: EKO-VÄSKA Fina prenumerations-erbjudanden på Lottaannonsnr7.indd

10 C ivi l Be r e dskap Sverige i kris vem har ansvaret? Flera oväder de senaste åren har satt svensk katastrofberedskap på prov. Men vad händer om vi drabbas av en extrem väderhändelse i Sverige? Lottanytt har tittat på Sveriges krisberedskap idag och hittat luckorna. text: Susanna Lindgren Foto: Xxx Foto: Thure Wikberg /Scanpix Det är svårt att beskriva hur krisberedskapen fungerar i vårt samhälle idag. Bäst är att utgå från ett fiktivt scenario. Så här kan det se ut när Krisberedskapsmyndigheten, KBM, målar upp ett scenario. Utgångsscenariot är att Västsverige och Göteborg med omnejd plötsligt drabbades av en isstorm med underkylt regn som följd. Ett mäktigt högtryck från öst har gjort vädret klart och kallt. Från Atlanten närmar sig ett lågtryck med hårda vindar som når orkanstyrka. SMHI varnar för hårt väder med snö och underkylt regn. Kraftbolagen höjer sin beredskap. Göteborgs flygplats Landvetter stänger. Polisen uppmanar alla att hålla sig inomhus. Kommunledningar och räddningstjänst höjer beredskapen och förbereder inkallning av extra personal. 1. Överblick och information När ovädret sveper in över kustlandskapet täcks vägar och byggnader av lager Kommunen, länsstyrelsen eller regeringen? Vem ansvarar egentligen för vad vid en kris? Så här ser det ut: Vem som gör vad om något extraordinärt inträffar finns reglerat i ett antal lagar som utgår från samma grundprinciper. Dessa lagar är: Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också är ansvarig under en kris. Det betyder exempelvis att kommunen ansvarar för äldreomsorgen och elbolagen för elförsörjningen även under en kris. Det geografiska ansvaret är fördelat mellan kommun, länsstyrelse och regering. Det betyder att på lokal nivå är det kommunen som sam- ordnar förvaltningar, myndigheter, företag, föreningar och frivilliga. På regional nivå har landets 21 länsstyrelser ansvaret och för landet som helhet ligger ansvaret för samordning hos regeringen. Kommunerna utgör grunden Utgångspunkten är att kriser i första hand bör hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda. Kommunerna utgör därmed grunden i samhällets krisberedskap. Varje kommun måste veta när, var och hur olika insatser ska sättas in och är därför skyldiga att utarbeta en plan och göra en risk- och sårbarhetsanalys av all verksamhet som måste fungera även vid extraordinära händelser. Källa: Krisberedskapsmyndigheten 10 lottanytt

11 C ivi l Be r e dskap av is. Stora delar av elnätet förstörs och mer än 30 personer dör i trafikolyckor eller av nedfallande föremål. Det behövs en överblick över situationen för att rätt prioritera resurserna. Ett av de största problemen för kommunala krisledningar och länsstyrelser är att samordna insatserna, då också en stor del av telenätet är utslaget. Information om läget går ut via lokalradion. 2. Reparation av elnätet Till en början är det få som arbetar med reparation av elnätet. Skadorna är så stora att det är viktigare att kraftbolagen och kommunens tekniska kontor koncentrerar sig på att skaffa reservkraft till strömlösa områden. Målet är att få igång nog el att producera så mycket värme att cirkulationspumparna hindrar husen att frysa sönder. Värst är det i städerna. På landet kan många elda med ved och lantgårdarna har ofta små reservkraftverk för djuren skull. 3. Röja undan hinder För räddningstjänsten är fokus att röja undan hinder och rädda liv. Vägverket försöker hålla större vägar öppna för framför allt ambulanstransporter. Banverkets personal jobbar med spår och järnvägsledningar. 4. Matförsörjning Strömlösa kan söka sig till värmestugor som öppnats i skolor och offentliga lokaler. Här finns mat, dryck och information, mycket hjälp kommer från frivilliga insatser. 5. Infrastrukturen Ett stort problem är att få personal till jobbet. Kommunikationerna fungerar inte och många vill inte lämna familjen. Den hemtjänstpersonal som kan, försöker nå framförallt äldre vars trygghetslarm slutat fungera. Där det går transporteras gamla och sjuka till vårdinrättningar i kommuner som inte drabbats av ovädret. 6. Avlösning Snart har de som tagit sig till jobbet arbetat i över ett dygn. Det behövs avlösning, framför allt inom räddningstjänsten. Ordinarie resurser räcker inte till. Försvarsmakten skickar officerare och värnpliktiga som tillsammans med Hemvärnet hjälper till med räddnings- och röjningsarbetet. Efter ett par dygn är också den lokala polisen körd i botten och får hjälp utifrån att upprätthålla ordning. Personer som aldrig tidigare begått brott stjäl mat och ström från reservkraftverk. Många frivilliga insatser I takt med att landskapet tinar upp ökar behovet av information. Med hjälp av Försvarsmakten, Svenska Lottakåren och Röda korset delas batterier och flygblad ut. Civilförsvarsförbundet delar ut spritkök till nödlidande. Svenska Lottakåren kör ut mat och distribuerar mat både centralt och direkt hem till folk. Genom personliga besök kontrolleras också att ingen ligger sjuk i hemmet. Här hjälper flera frivilligorganisationer till. Efter ungefär tre dygn är ställverken rengjorda, reparerade och funktionsdugliga, men det dröjer ytterligare två veckor innan de skadade elledningarna kan tas i drift och till en början endast till 25 procent. Det tar minst två månader innan Västsverige fungerar hjälpligt igen. Så här ser alltså KBM:s fiktiva scenario ut. De lutar sig tungt mot frivilliga insatser och att frivilliga organisationer ska komma till undsättning. Samtidigt gör de bedömningen i sin egen rapport klarar vi krisen? att samhällets operativa förmåga vid allvarliga kriser är bristfällig. Något som även Helena Lindberg, generaldirektör för KBM, skriver under på. Se intervjun med henne på sidan Lottanytt har på nästa uppslag tittat närmare på de frivilliga resurserna hur försvaret ser ut i Sverige i framtiden. Tre frågor till Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Hur ser beredskapen ut i kommunerna? Det finns ingen samlad bild över hur det ser ut i landet, beredskapen ser olika ut i olika kommuner. Det är inte heller någonting som vi styr över centralt. Vi lämnar inte heller några riktlinjer eller ger några rekommendationer. Men vår utvärdering av stormen Gudrun visar att de drabbade kommunerna och landstingen klarade krisen bra. Både tjänstemän och politiker agerade snabbt och handlingskraftigt. Vilket förhållande bör kommunerna ha till hjälpinsatser från exempelvis Svenska Lottakåren eller Hemvärnet? Vi tycker att frivilligorganisationerna utför ett viktig och värdefullt arbete. Om det vid en kris uppstår behov av resursförstärkning kan det handla om att ta hjälp från frivilliga insatser eller andra former av stöd. Det viktiga är inte vilka parter kommunerna ska samverka med för att få detta stöd, utan att det ges goda möjligheter att planera krishanteringen. Bör kommunerna skriva avtal med frivilliga organisationer? Om en kommun eller ett landsting anser att det behövs stöd från frivilliga insatser, i fall en kris skulle uppstå, så kan det vara lämpligt att i förväg skriva avtal med frivilligorganisationen lottanytt 11

12 C ivi l Be r e dskap Hemvärnet: Hemvärnet talar om ett demografiskt underskott. De områden i Sverige där det inte finns några förband kommer att ha svårt att rekrytera folk till hemvärnet framöver. (Hemvärnet rekryteras till 2/3 av kvinnor och män som gjort militär grundutbildning). Det handlar främst om Gotland och de västra delarna av Sverige, från Värmland, och norrut. Mellan Stockholm och Boden finns det till exempel inga förband idag. Samtidigt vill ÖB halvera hemvärnet från dagens män och kvinnor till Avvecklingen av 30 bataljoner påbörjas 2010 och ska vara genomförd senast Svenska lottakåren: Lottakårer finns representerade i hela landet, även där det inte finns militära resurser. Lottorna i Svenska Lottakåren har utbildning och kunskap att hantera allvarliga kriser i samhället och då också stödja kommunens invånare. såhärser beredskapenut när Sverige och Sveriges kommuner är i kris lutar man sig tungt mot de frivilliga organisationer. Framförallt hemvärnet får ofta rycka ut vid svåra översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer. Samtidigt demonteras försvaret och hemvärnet ned och inom kort kan de stora vita fläckarna på hemvärnskartan vara ett faktum. Lottakårer i Jämtlands län Bräcke lottakår / Fjällsjö lottakår / Hotings lottakår / Nedre Härjedalens lottakår / Näskotts lottakår / Östersund-Frösö lottakår / Övre Härjedalens lottakår. Lottakårer i Dalarnas län / Avesta- Krylbo lottakår / Borlänge lottakår / Falubygdens lottakår / Grycksbo lottakår / Hedemora lottakår / Horndals lottakår / Idre lottakår / Ludvika lottakår / Malungs lottakår / Mora lottakår / Nedansiljans lottakår / Orsa lottakår / Rättviks lottakår / Smedjebackens lottakår / Särna lottakår / Säters lottakår / Vansbro lottakår / Älvdalens lottakår. Lottakårer i Norrbottens län Bodens l Malmbergets lottakår / Haparanda lotta lottakår / Kiruna lottakår / Luleå lottakår lottakår / Pajala lottakår / Piteå lottakår Älvsbyns lottakår / Övertorneå lottakår. Lottakårer i Örebro län Örebro lottakår. Lottakårer i Värmlands län Filipstads lottakår / Gräsmarks lottkår / Hagfors lottakår / Karlstads lottakår / Kils lottakår / Nyeds lottakår / Säffle lottakår / Årjängs lottakår. Klimathot i Sverige som kan komma att kräva krisinsatser: Lottakårer i Jönköpings län Anderstorps lottakår / Eksjöortens lottakår / Gislaveds lottakår / Gnosjöortens lottakår / Hakarp-Huskvarna lottakår / Jönköpings lottakår / Sävsjö lottakår / Tranåsbygdens lottakår / Vaggeryds lottakår / Vetlanda lottakår / Villstads lottakår / Värnamobygdens lottakår Översvämningar och jordskred i Götaälv och Vänern. Kan påverka hela området, från Göteborg upp till Vänern. Lottakårer i Hallands län Halmstad lottakår / Kungsbackaortens lottakår / Varbergs lottakår / Årstads lottakår. 11 Svår torka på Öland, Gotland och Östersjöområdet. Kraftiga stormar i Götaland. Lottakårer i Skåne län / Bara Svedala lottakår / Burlövs lottakår / Christianstads lottakår / Gärds lottakår / Hammenhög Tomelilla lottakår / Helsingborgs marin- och flyglottakår / Hälsingborgs armélottakår / Hässleholms lottakår / Höganäs-Jonstorps lottakår / Höörs lottakår / Landskrona lottakår / Ljungbyheds lottakår / Lunds lottakår / Malmö lottakår / Norra Färs lottakår / Rydsgårds lottakår / Simrishamns armélottakår / Simrishamns marinlottakår / Skivarps lottakår / Staffanstorps lottakår / Sydöstra Skånes lottakår / Söderslätts lottakår / Sövestadsortens lottakår / Trelleborgs lottakår / Veberöds lottakår / Vikens lottakår / Vinslövs lottakår / Ängelholms lottakår Lottakåre lottakår / K Karlskrona lottakår / M 12 lottanytt

13 ottakår / Gällivarekår / Hietaniemi / Nederkalix / Vidsels lottakår / Lottakårer i Uppsala län Fjärdhundra lottakår / Knutby-Knivsta lottakår / Tierpsortens 6 lottakår / 5 Uppsala 7 lottakår / Örbyhus lottakår Lottakårer i Västmanlands län Köpings lottakår / Romfartuna lottakår / Västra Aros lottakår. 1 2 Lottakårer i Gotlands län Gotlands lottakår. Lottakårer i Kronobergs län Alvesta lottakår / Ljungby lottakår / Växjö lottakår. Lottakårernas prickar är bara en markering av antalet per län. De är inte geografiskt rätt utplacerade. Lottakårer i Västerbottens län Bjurholms lottakår / Dorotea lottakår / Lycksele lottakår / Lövångers lottakår / Skellefteå lottakår / Sorsele lottakår / Storumans lottakår / Umeå lottakår / Åsele-Fredrika lottakår. Lottakårer i Västernorrlands län / Angermanna lottakår / Boteåbygdens lottakår / Husums lottakår / Härnösands lottakår / Kramfors lottakår / Ramsele lottakår / Stöde lottakår / Sundsvalls lottakår / Timrå lottakår / Ånge lottakår / Örnsköldsviks lottakår. Lottakårer i Gävleborgs län / Bergsjö lottakår / Delsbo lottakår / Edsbyns lottakår / Gävle lottakår / Hudiksvalls lottakår / Järvsö lottakår / Storviks lottakår / Söderhamns lottakår / Valbo lottakår. Lottakårer i Stockholms län Bro Härads lottakår / Bromma lottakår / Danderyds lottakår / Estuna lottakår / Huddinge lottakår / Järfälla lottakår / Lidingö lottakår / Mälaröarnas lottakår / Norrtälje lottakår / Salems lottakår / Saltsjöbadens lottakår / Sollentuna lottakår / Solna lottakår / Stockholms armélottakår / Stockholms flyglottakår / Stockholms hemvärnslottakår / Stockholms marinlottakår / Upplands Väsby lottakår / Wermdö lottakår / Östra Södertörns lottakår. Lottakårer i Västra Götalands län Alingsås lottakår / Bengtsfors lottakår / Bjärke lottakår / Bollebygds Härads lottakår / Borås lottakår / Brålanda lottakår / Bäckefors lottakår / Dals-Ed lottakår / Flundre lottakår / Göteborgs lottakår / Herrljunga lottakår / Husaby lottakår / Kungälvs lottakår / Lidköpings lottakår / Lysekil lottakår / Marks lottakår / Munkedals lottakår / Mölndals lottakår / Ryda lottakår / Skara lottakår / Skövde lottakår / Strömstads lottakår / Svenljunga lottakår / Tanums lottakår / Tjörn-Stenungsund lottakår / Toarps lottakår / Trollhättans lottakår / Uddevalla lottakår / Ulricehamns lottakår / Wadsbo lottakår / Vartofta lottakår / Vårgårda lottakår / Vänersborgs lottakår. Lottakårer i Södermanlands län Eskilstuna lottakår / Floda lottakår / Gryts lottakår / Kafjärdens lottakår / Katrineholm Östra Vingåkers lottakår / Malmköpings lottakår / Nyköpings lottakår / Strängnäs lottakår / Västra Rekarne lottakår. C ivi l Be r e dskap Sveriges försvar: Sveriges försvar står inför nya besparingar och flera förband riskerar läggas ned. Södra Sverige kan tömmas helt på arméförband och hela landet, norr om Vänern, kan bli utan flygförband Boden, I 19, A 9 Luleå, Norrbottens flygflottilj, F 21 (läggs troligtvis ned) Arvidsjaur Jägarutbildning (flyttas troligtvis till Boden) Umeå, Totalförsvarets skyddscentrum Enköping/Örebro ledningsregementet mot teleförband (ett av dem läggs sannolikt ned) Uppsala, Underrättelse- och säkerhetscentrum (flyttas troligtvis till Enköping eller Örebro) Kungsängen, Livgardet LG Stockholm, Högkvarteret Berga, Muskö Linköping, Försvarsmaktens helikopterflottilj Eksjö, Ing 2 Göta ingenjörregemente och Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) (osäker framtid) Karlskrona, Marinbasen Ronneby, F 17 (osäker framtid, beror på vad som händer F 12) Revingehed, Pansarregementet P7 (läggs troligtvis ned) Halmstad, Luftvärnsregementet Lv 6 (läggs sannolikt ned) Skövde, Pansarregementet P4 Såtenäs, F 7 Karlsborg, Livregementets husarer, K 3 Kvar Osäker / Läggs ner r i Blekinge län Jämjö arlshamns lottakår / lottakår / Kyrkhults jällby lottakår. Lottakårer i Kalmar län Emmaboda lottakår / Emådalens lottakår / Hultsfreds lottakår / Kalmarbygdens lottakår / Mönsterås lottakår / Nybroortens lottakår / Oskarshamns lottakår / Virserumsbygdens lottakår / Ålems lottakår / Ölands lottakår. Lottakårer i Östergötlands län Linköpings armélottakår / Malmens flyglottakår / Mjölby lottakår / Motala lottakår / Norrköpings lottakår / Ödeshögsortens lottakår Lottakårernas prickar är bara Kvar Det här är uppgifter som cirkulerar, en markering av antalet per län. Osäker men / De Läggs det är slutgiltiga inte nergeografiskt beskedet rätt om vilka förband utplacerade. som Försvaret lägger ned Lottakårernas lämnas den prickar 15 september. är bara en markering av antalet per län. De är inte geografiskt rätt utplacerade lottanytt 1

14 C ivi l Be r e dskap Hon förbereder Sverige för I januari blev Helena Lindberg ny generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten, KBM. Knappt två månader senare fick hon i uppdrag att lägga ner sin egen arbetsplats. Lottanytt har träffat Helena Lindberg. Text: Susanna Lindgren Foto: Håkan Flank Helena Lindbergs uppdraget är mer spännande än det låter. Just nu ägnar hon all tid åt att bygga upp nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ska förbereda Sverige för allt från extremväder till it-attacker och civilt försvar i händelse av krig. Nya MSB ersätter från 1 januari 2009 tre myndigheter. Förutom Krisberedskapsmyndigheten ska också Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar avvecklas. Att tiden är knapp framgår redan när Lottanytt vill boka tid för intervju. Träffas? Ja, det är nog bäst du talar med min sekreterare, svarar Helena Lindberg på mobiltelefon och man nästan hör hur hon skyndar på stegen för att hinna mer. Och jodå, det finns ett hål i samband med presskonferensen om SAMÖ SAMÖ är årets stora samverkansövning som under en aprilvecka engagerade cirka 3000 personer från ett 40-tal myndigheter, kommuner, organisationer och företag. Övningsledare På pressmötet i KBMs lokaler på Kungsgatan i Stockholm har Helena Lindberg klivit i rollen som övningsledare. Hon berättar att årets övningsscenario handlar om organiserade it-attacker som hotar att slå ut de finansiella systemen. De kan skapa en förtroendekris i samhället då till exempel inget går att betala elektroniskt, bankomaterna slutar fungera och pengarna faktiskt tar slut. MSB ska jobba med hela hotskalan och alla risknivåer, allt från vardagskrisen till den yttersta krisen kriget. Det här är den största övningen hittills där myndigheter och privata aktörer, som banker, arbetar tillsammans. Strax efter mötet med pressen och några steg bort i korridoren sitter hon i intervjufåtöljen vid den vackra kakelugnen i arbetsrummet. Nu pratar hon istället om hur den nya myndigheten ska se ut och varför den behövs. MSB ska jobba med hela hotskalan och alla risknivåer, allt från vardagskrisen till den yttersta krisen kriget. Det blir en myndighet med ett sammanhållet ansvar oavsett om det handlar om oväder eller it-attacker. Efter sommaren ska riktlinjerna presenteras för regeringen och ännu är många bollar kvar i luften. Det enda som är riktigt klart är att Helena Lindberg blir högsta chef över den nya verksamheten. Därför är tid en bristvara. Strikt och glad En del har redan skrivits om den nya myndigheten. Slående är att Helena Lindberg ser så strikt ut på alla officiella bilder. När hon citeras är språket ofta ganska formellt och lite byråkratiskt. Stämmer det? Strikt? Lite så där halvformell är jag väl. Men långt till skratt har jag aldrig. Det beror nog på vilken roll jag har. Men strikt? Ja, men det kanske är bra det, säger hon och skrattar hjärtligt. Den lite formella språkjargongen lär höra samman med hennes juridiska 14 lottanytt

15 C ivi l Be r e dskap kommande kriser bakgrund och karriären inom svenska myndigheter. Innan hon blev generaldirektör för KBM var Helena Lindberg expeditions- och rättschef på Försvarsdepartementet, där hon arbetat som sakkunnig på 90-talet. Då jobbade jag med att skriva spännande lagar, så som Lagen om totalförsvarsplikt. Den svenska hotbild som målades upp på 90-talet var en helt annan än idag. Då hade man inte helt diskonterat murens fall och vad det skulle innebära. Lagen om totalförsvarsplikt förde vidare tanken att vi behövde rusta oss för krig, både militärt och civilt, konstaterar Helena Lindberg. Hur ser hotbilden ut idag? Vi lär inte attackeras av Lede Fi inom överskådlig framtid. Hotet handlar nog mer om att samhällets infrastruktur inte räcker till och att vi kan få förtroendekriser. Just elsäkerheten tror jag är en nyckelfråga. Utan el fungerar varken telefonin eller sjukhusen. Den tekniska infrastrukturen och vårt itberoende gör oss sårbara, säger hon. Dålig krisberedskap Hur god är vår krisberedskap egentligen. Ja du. Egentligen är förmågan ganska dålig. Hon hänvisar till Krisberedskapsmyndighetens egen bedömning av läget som hon just fått levererad på sitt skrivbord. Vi har en god förmåga att hantera svenska katastrofoffer utomlands. Vi har lärt oss något av tsunamin. Men sammantaget är nog vår beredskap ganska svag, säger hon. I framtidens krisberedskap har försvaret en viktig roll, anser Helena Lindberg. Här finns både resurser och erfarenheter att hämta. En viktig roll har också civilförsvarets organisationer. Det civila försvaret inbegriper alla, medborgare, frivilligorganisationer, myndigheter med flera. I en god och fungerande krisberedskap räcker det inte med att varje aktör rustar sig och sitt. Alla måste inse att vi ingår i ett sammanhang. Så får vi en bra grund att stå på i den sårbara värld vi lever i. Frivilligheten en del av framtiden Om hur frivillig verksamhet passar in i en framtida krisberedskap säger Helena Lindberg: Jag tror att mycket av vår framtida beredskap finns utanför myndigheterna eftersom det sker en privatisering, men den finns också bland frivilliga organisationer. Organisationer som Svenskas Lottakåren kan fånga upp den enskilda medborgarens engagemang och kanalisera det, bland annat genom utbildning och övning. Krisberedskap är en färskvara. Själv har Helena Lindberg aldrig varit engagerad i någon frivillig försvarsorganisation. Innan studierna tog över var det hästar som gällde. Nu är hästarna utbytta mot golfklubbor och skidor. Fa k ta Helena Lindberg Enda husdjuret är den lilla borderterriern Picasso. Väldigt mycket hund i en liten kropp, säger Helena Lindberg. Så gör samtalet en avstickare från arbetsplikterna till hundar, böcker och filmer. Jodå. Hon läser både böcker om katastrofer och ser filmer på samma tema. Men inte bara om det. Hon är allätare. Verkliga kriser Hur det är att arbeta under verkliga kriser har hon själv upplevt. Som expeditionschef på Försvarsdepartementet har jag ju upplevt en hel del de senaste åren, med tsunamin, stormarna Gudrun och Per, Libanonevakuering och bombningarna i London och Madrid. En del händelser har kommit ganska nära, inte bara på det abstrakta planet utan också mer personligt. Vi hade en medarbetare som vid tsunamin omkom med hela sin familj. Det var en kris i krisen för oss, att kunna vara både professionella och hjälpa regeringen och också hantera personalens och de anhörigas situation. Ålder: 48 år. Aktuell: Ny generaldirektör för KBM och arkitekten bakom nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som tar över ansvaret för vår krisberedskap i januari Bor: På Ekerö. Familj: Maken Lars och sönerna Ludvig 20 och Gustav 18, samt hunden Picasso. Bakgrund: Utbildad domstolsjurist, chefsjurist SÄPO, kansliråd justitiedepartementet, senaste fyra åren expeditions- och rättschef på Försvarsdepartementet och därmed dess högste opolitiske chef. Om att vara chef och kvinna: Har själv haft goda förebilder och hoppas själv vara en. Tänker bäst: På bussen hem till Ekerö. Kopplar av bäst: När jag får se Drottningholms slott från bussen och vet att jag lämnat staden. Och på golfbanan lottanytt 15

16 C ivi l be r e dskap Samhällets säkerhet Första hjälpen hjälper Vem ansvarar för vad i en krissituation? Hur är samhällets krishanteringssystem uppbyggt? Och hur gör man hjärt-lungräddning? Det är några av de frågeställningar som kursen Samhällets säkerhet tar upp. Text: Carola Ålstig Foto: Mats Åstrand Samhällets säkerhet handlar om krisberedskap i det stora och det lilla. Från hur man som enskild person ska tänka och handla om man hamnar i en krissituation till vilka uppgifter som ligger på beslutsfattare och myndigheter. Kursen är grundläggande för de lottor som senare avser att teckna avtal med sin kommun eller länsstyrelse och genomförs på uppdrag av KBM sedan Inriktningarna har skiftat lite under åren, men nu har KBM, Krisberedskapsmyndigheten, och Svenska Lottakåren kommit överens om en kursplan. Intresset för Samhällets säkerhet ökar. Bland annat i och med de senaste årens kriser, som tsunamin, stormen Gudrun, översvämningarna i Småland och den stora branden i Boden. Teori och praktik Kursen varvar teori med praktik och kursdeltagarna får bland annat lära sig hur de ska släcka eld om någons kläder brinner och klassisk hjärt-lungräddning. I mitten av april gick Samhällets säkerhet på Älvkarleö herrgård. Här fanns närmare 30 deltagare på plats. Camilla Bramer från Mölndals lottakår var en av dem. Jag tycker att kursen var väldigt intressant. Det var bra att få repetition på första hjälpen och så ville jag lära mig mera om krishantering. Camilla Toikkanen från Uppsala lottakår håller med: Kursen var givande, speciellt de praktiska övningarna, och fastän jag genomfört hjärt- och lungräddning på TFU-G:n så var det ett tag sedan och man behöver alltid repetera det här. Cay Öst från Veberöds lottakår var Instruktören Cay Öst (i vitt) tycker att man bör repetera första hjälpen minst en gång per år. Gärna oftare. Camilla Toikkanen (brun tröja) från Uppsala lottakår tränar hjärt-lungräddning. 16 lottanytt

17 C ivi l be r e dskap Camilla Bramer från Mölndals lottakår och Lena Lundahl testar framstupa sidoläge på det nya sättet som är lite lättare att genomföra och framförallt går snabbare. Jag tycker att man bör repetera övningarna minst en gång per år men gärna oftare för att inte känna sig osäker om olyckan är framme. en av tre instruktörer på kursen. Hon är utbildad kardiologinstruktör och har utbildat sina kollegor på SJ (Statens Järnvägar) i första hjälpen sedan De flesta av deltagarna på kursen har genomgått någon form av hjärtlungräddning, men för många var det länge sedan, berättar Cay Öst. Var sin docka Deltagarna var indelade i två grupper och tränade inblåsning, hjärtkompression (det vill säga hjärt-lungräddning), framstupa sidoläge och stabilt sidoläge, som är det nya och lite lättare sättet att vända skadade på. Inför årets kurs har Svenska Lottakåren köpt in 20 nya dockor. Det innebar att alla deltagare kunde träna på var sin docka i stället för att turas om. Jag tycker att man bör repetera övningarna minst en gång per år men gärna oftare för att inte känna sig osäker om olyckan är framme, säger Cay Öst. Enligt kursledaren Kristina Jonsson från Uppsala lottakår var deltagarna nöjda med helgen: De tyckte att kursen var både intressant och viktig och många kände sig peppade när de åkte hem. Några är redan med i frivilliga resursgrupper, medan andra avser att gå med. Många fick sig också en tankeställare på hur de själva skulle klara sig i en krissituation. Vet man till exempel var ljusen eller konservburkarna är vid ett strömavbrott och klarar barnen sig själva hemma om det blir snöstorm och man inte kan ta sig hem från jobbet, säger Kristina Jonsson. Deltagarna var från hela Sverige och kursen pågick från fredag till söndag lunch. Samhällets säkerhet Den här utbildningen varvar teori och praktik. Du får kunskaper om hur samhället är uppbyggt och hur olika samhällsorgan planerar och förbereder sig för att klara av att hantera samhälleliga kriser. Du lär dig också praktiska saker såsom första hjälpen. Kursen ger dig grundläggande kunskaper för att delta i det civila samhällets krisarbete och är en förberedande utbildning inför Kommunalt ledningsstöd. Den ger en god grund för frivilligt engagemang och behövs för den som vill vara en resurs i sin kommuns krishantering, till exempel i en frivillig resursgrupp (FRG) eller motsvarande. Förkunskapskrav: Lottakunskap. Målgrupp: Du har fyllt 18 år och ska vara intresserad av att verka som civil resurs i exempelvis en kommande krisberedskap lottanytt 17

18 U ngt Foru m Caroline Brandberg från Skåne ville inte missa chansen till ett riktigt vinterbad och fick en fysisk kick på köpet. Hett Winter meet med isbad Bad i isvak, bivackbyggande och skidåkning. Ungt Forums Winter meet i Boden i mitten av mars gick i snöns och vinterns tecken. Intresset att delta var större än någonsin. Text: Carola Ålstig Foto: Le n nart Jönsson Det är någon minusgrad i luften och himlen är gråmulen. I vattnet i Lule älv är det 5 6 grader kallt. Lägg därtill flera meter snö på land och längtan efter ett bad har aldrig varit mindre. Men Caroline Brandberg, 25, från Bjärred, tvekar inte att hoppa i isvaken. Hon vill inte missa den här chansen till ett vinterbad. Själv har hon inte upplevt så mycket vinter hemma i Skåne i år. Det här var jätteroligt. Det är en fantastisk fysisk kick att hoppa i, berättar hon efter badet. Övervakade På iskanten intill står löjtnant Magnus Wikström och övervakar de badande lottorna. Det finns även en sjukvårdare tillhands om något skulle gå snett. Isvaksbadet ingick i Winter meet i Boden som gick av stapeln i mitten av mars. Totalt närvarade 52 lottor, från Skåne i söder till Haparanda i norr, under den helgaktivitet som Ungt Forum anordnat. Ungt Forum är Svenska Lottakårens nätverk för lottor mellan 15 och 30 år. Totalt har åtta funktionärer från Ungt Forum planerat och genomfört vintermötet. En av dem är Therese Öström från Piteå. Hon är jättenöjd med hur helgen avlöpte. Det har varit jättekul och enligt 18 lottanytt

19 U ngt Foru m Platser kvar till Summer meet utvärderingarna som deltagarna gjort är alla väldigt nöjda, säger hon. Tanken med Winter meet är att unga lottor ska träffas under trevliga former för att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. De första deltagarna kom redan på torsdag kväll, men det var inte förrän fredag lunch, den 14 mars, som lägret började på allvar. Då med välkomsttal av arrangörerna från Ungt Forum samt I19:s regementschef. Vi höll till på I19:s område på Ängelsholmen hela helgen och fick även mat från deras restaurang, berättar Therese Öström. Köldskador På eftermiddagen var det föreläsning med major Peter Hesse från Försvarets vinterenhet i Boden. Han berättade bland annat för lottorna hur de skulle klä sig på vintern och hur man kan vara uppmärksam på sig själv och andra om det finns risk för köldskador. För att testa de nya kunskaperna gav sig tjejerna ut i vinterlandskapet och byggde bivacker innan det var dags för middag. Efter middagen höll Irene Bjerkemo från Svenska Lottakåren i Lottakunskapen. Det var så mycket nya, yngre, tjejer med så att det var lika bra att de fick Lottakunskapen direkt eftersom alla måste ha den med sig, säger Therese Öström. Lekar och pyssel Efter lite lära känna lekar och pyssel var alla nöjda den första dagen. Och på gammalt militärförfarande blev alla uppdelade i grupper på åtta tio personer med varsin gruppchef. De sov sedan i baracker i militärsängar invirade i försvarets filtar. Dag två handlade mycket om vinteraktiviteter. Åka skidor, bygga bivacker och helgens höjdpunkt det omtalade isbadet. Ungefär hälften vågade sig på ett dopp. De andra nöjde sig med att titta på och fotografera. Även lokaltidningarna och radion var på plats för att föreviga de iskalla tjejerna. Sista kvällen innehöll korvgrillning, bastu och en titt på Melodifestivalen. Söndagen ägnades åt städning och utvärdering. En del trodde inte att det skulle Det finns fortfarande platser kvar till årets Summer meet. Lägret går av stapeln den augusti utanför Eksjö i Småland. Några av aktiviteterna du kommer att få pröva på är självförsvar, hinderbana och orientering. Du kommer också att få mer information om livet i lumpen och Svenska Lottakårens utbildningar och verksamhet. Anmäl dig genom att fylla i blanketten Kursanmälan som du hittar på Svenska Lottakårens hemsida Skicka sedan anmälan till Svenska Lottakårens kansli i Stockholm så snabbt som möjligt, men absolut senast den 4 juli. Kostnad för lägret är 350 kr och då ingår mat, resor, boende med mera. Inbetalningskortet skickas så fort vi fått in din anmälan. komma så många bara för att det var snötema, men de hade fel. Det kom flera nu än till sommarmötet föra sommaren, säger Therese Öström. Planeringen inför sommarens Summer meet i Eksjö den 15 till 17 augusti är i full gång. En som inte vill missa det är Annmarie Nyberg, 18, från Örnsköldsvik. Winter meet i Boden gav mersmak. Det var jättekul. Det bästa var alla roliga aktiviteter och den gemenskapen man får med andra unga lottor. Det finns inga andra tjejer i min ålder i min kår så det här är ett jättebra sätt för mig att träffa och lära känna andra unga lottor, säger hon. Annmarie Nyberg (svartklädd) tyckte att det enda dåliga med Winter meet var att det kunde ha hållit på i flera dagar. Här med Josefine Gressl från Mariefred. Så här glad ser Hanna Andersson från Kalix ut efter ett kylslaget dopp. Längre läger Hon är positiv till allt. Förutom att lägret skulle kunna sträcka sig under ännu flera dagar. Om Summer meet ligger rätt i tiden så spelar det ingen roll vad det kostar, för då kommer jag att gå, säger hon lottanytt 19

20 ploc k & Nyh ete r Lottaslag et på Älvkarlby golfbana Vi vill gärna samla alla golfande lottor till en trevlig dag på Älvkarleby golfbana. Starttider är inbokade från klockan på fredag den 12 september och vi spelar poängbogey. Efter avslutat golfspel åker vi till herrgården och avnjuter en härlig middag tillsammans. Avresa efter frukost lördagsmorgon. Middag, logi inklusive frukost och greenfee för endast 850 kronor per person. Ring eller e-posta din anmälan senast den 8 augusti på tel eller alvkarleoherrgard@tele2.se Golfhälsningar Annette Rihagen och Janet Königsson Älvkarleö herrgård Annorlunda helgövning på Livgardet Stabslottorna på Solna-Sundbybergs hemvärnskompani bjöds på annorlunda upplevelser under en helgövning på SIB-anläggningen St:Sätra på Livgardet den april. (SIB står för strid i bebyggelse) Som omväxling till m-blanketter, tablåer och lägeskartor fick jag som stabsgruppchef leda min grupp under framryckning, överta eldställningar efter 2:a pluton och avge eld mot höghuset på St:Sätra, berättar Lia Eidvall, kårchef Solna lottakår och stabsgruppchef för Solna-Sundbybergs hemvärnskompani Höjdpunkten under helgen var avtalspersonalens baskrav skarpskjutning från FARB-huset som alla i min grupp som deltog klarade. På bilden syns Lia Eidvall med radioluren i ena handen och AK 4:an i den andra. Nationaldagsfirandet har varit stort i landet. Många lottakårer har varit engagerade. I Orsa stod lottakåren för arrangemang och fältkök i Stadparken. Många besökare såg flaggparaden och lyssnade till tal, (bland annat rikslottachefen Elisabeth Falkemo.) Fler kvinnor till lumpen Försvarsmakten vill att fler kvinnor ska genomföra värnplikten. För att lyckas ska man koncentrera värnpliktiga kvinnor till tre försöksförband under 2009/2010. Försöksförband är Ledningsregementet i Enköping, F 17 i Ronneby och de marina förbanden i Karlskrona. Tanken är även att dessa förband ska ha möjlighet att placera kvinnliga officerare på sina underenheter som utbilldar värnpliktiga. Målet är att fördubbla antalet kvinnor som frivilligt väljer att genomföra militär grundutbildning. Foto: Ulf Palm Lundby-Wedin omvald ordförande Folk och Försvars årsmöte omvalde Wanja Lundby-Wedin till styrelseordförande. Till ny vice ordförande valdes Olof Erixon, jurist på Svenskt Näringsliv. Wanja Lundby-Wedin är annars mest känd som ordförande för LO, Landsorganisationen i Sverige. 20 lottanytt