Förthen skull och som onyttig mark samt ofrucktsamme berg ej annorlunda kunna räknas än för det som nämnes ledt

Transkript

1 Förthen skull och som onyttig mark... 1 Förthen skull och som onyttig mark samt ofrucktsamme berg ej annorlunda kunna räknas än för det som nämnes ledt Arkeologisk utredning Grönskult 1:11 m.fl., Skaftö socken, Lysekils kommun Oscar Ortman Rapport 2007:15

2 2 Bohusläns museum 2007:15

3 Förthen skull och som onyttig mark... 1 Förthen skull och som onyttig mark samt ofrucktsamme berg ej annorlunda kunna räknas än för det som nämnes ledt Arkeologisk utredning Grönskult 1:11 m.fl. Skaftö socken, Lysekils kommun Bohusläns museum RAPPORT 2007:15

4 2 Bohusläns museum 2007:15 ISSN Manusförfattare Oscar Ortman Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Gabriella Kalmar Illustration på titelsida Karta över samfällig utmark till hemman på norra Skaftö, 1755 Tryck Märlan, Uddevalla 2007 Underlagskartor ur GSD-Fastighetskartan, röda kartan. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /128 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 Förthen skull och som onyttig mark... 3 Innehåll SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND.. 5 LANDSKAPSBILD...5 NATURLANDSKAP...5 KULTURLANDSKAP...6 FORNLÄMNINGSMILJÖ...6 METODIK RESULTAT RESULTAT GENTEMOT UNDERSÖKNINGSPLANEN...18 SLUTSATSER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG...20 REFERENSER OTRYCKTA KÄLLOR TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FIGURFÖRTECKNING BILAGOR... 24

6 4 Bohusläns museum 2007:15 Figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan, blad 8028,skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Inklipp; utsnitt Röda kartan med undersökningsområdet symboliskt markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket

7 Förthen skull och som onyttig mark... 5 Sammanfattning Under januari månad 2007 utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning på fastigheterna Grönskult 1:11 m.fl., Skaftö socken, Lysekils kommun. Vid den arkeologiska utredningen framkom tidigare okända förhistoriska boplatsindikationer. Den nya fornlämningen kan troligen kopplas samman med den redan kända boplatsen Skaftö 11 (figur 2). Resultatet från den arkeologiska utredningen innebär följande: Inför den fortsatta projekteringen anser Bohusläns museum att hänsyn måste tas till fyra förundersökningsområden. Dessa är de fyra tidigare kända fornlämningarna inom området Skaftö 9, 10, 11 och 24 samt den nyupptäckta fornlämningen, Ny 1 (figur 2). Bakg rund Inför planerad bostadsbyggnation på fastigheterna Grönskult 1:11 m.fl. utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning av detta område (figur 1). Utredningen utfördes på uppdrag av Mpr. Fastighets & konsult AB, och utfördes i enlighet med den undersökningsplan som Bohusläns museum upprättat på anmodan av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsens diarienummer är Landskapsbild Nat urlandskap Utredningsområdet omfattar cirka m 2 och är beläget söder om Fiskebäckskil, strax intill Stockevik på den västra sidan av Skaftölandet. Utredningsområdet präglas av kalberg och sprickdalar, som i huvudsak har en nordvästlig sydostlig sträckning, och utgörs av ett kuperat landskap mellan 15 och 60 m ö.h. Sprickdalarna var vid utredningstillfället oftast vattensjuka, vilket delvis kan förklaras av årstiden. Längs med deras sidor finns områden med större och mindre block och stenar. Sprickdalarna är bevuxna med barr- och blandskog. Mot Gåsöfjorden i väster dominerar hällmark och längst i sydöst finns en mindre uppodlad dalgång, Långedal. På de sandiga östsluttningarna ner mot Långedal finns ett flertal kända förhistoriska boplatser varav Skaftö 24 ligger inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns även en sprickdal med nord-sydlig sträckning, i vars norra del boplatsen Skaftö 10 ligger. Längs med samma sprickdal ligger även kolerakyrkogården Skaftö 9. Ett tiotal befintliga bebyggda tomter finns inom planområdet, liksom ett äldre vattentorn på Åseberget.

8 6 Bohusläns museum 2007:15 Figur 2: Översiktskarta över det undersökta området, med de efter utredningen kända fornlämningarna markerade. Skala 1:5000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket

9 Förthen skull och som onyttig mark... 7 Kult urlandskap Under medeltiden tillhörde gårdarna på Grönskult klostret i Dragsmark. Fram till 1719 utgjorde gårdarna en och samma enhet. Av 1755 års karta över utmarkerna till hemmanen Fiskebäck, Röd, Grönskult, Berg, Näreby, Stora och Lilla Backa samt Lönndal, framgår det att man hade gemensam tillgång till utmarken. Vid skiftet av den gemensamma utmarken 1755 kände man sig på hemmanet Röd förfördelad med en gemensam utmark och ville därför få till stånd detta skifte. Utmarken beskrivs i skifteshandlingarna från 1756 på följande sätt: Förthen skull och som onyttig mark samt ofrucktsamme berg ej annorlunda kunna räknas än för det som nämnes ledt; men theremot nyttig betesmark, Siöhamnar och lämneplatser samt fiskelige wikar för det som kan kallas liuft. (Ur texten till Charta över utmarken, N-96-5:1). Uppenbarligen var det denna luft som Röd ville få skiftat. Studerar man skiftena under 1800-talet på hemmanen Berg och Grönskult ser man att det till stor del rör sig om mindre lyckor som skiftas. Uppenbarligen fungerade samarbetet mellan hemmanen Berg och Grönskult bra. Man kom att behålla den gemensamma utmarken fram till laga skifte Bebyggelsen på Lilla och Stora Grönskult låg vid 1778 års skifte av inägomarken samlad till platsen där Stora Grönskult ligger idag. På höjdryggen strax väster därom låg gårdarna på hemmanet Berg. De båda hemmanen delade inte bara utmark men också äng. Åren genomförs enskifte på de tre hemmanen, då får respektive hemman sin inägomark samlad i större sammanhängande enheter. Först vid års laga skifte har Lilla Grönskult skiftats ut. Det är också vid laga skifte som utmarken delas upp mellan Berg samt Lilla och Stora Grönskult. Vägar, källor, stranduppläggningsplatser, sandtag och fägator förblir dock samfällda. Hemmanens båtsmanstorp, Valåsen, blir en egen enhet. På Laga skifteskartan finns även Kolerakyrkogården markerad, dock utan kommentar. Utredningsområdet utgörs till stor del av Gårdarna Lilla och Stora Grönskults utmark som skiftades vid laga skiftet. Gärdesgårdarna inom utredningsområdet härrör med all sannolikhet från laga skiftet. I nordöstra delen av utredningsområdet och öster därom finns ytterligare en torplämning omnämnd, Rosenplatsen. Rosenplatsen nämns av Johansson i samband med Skaftö 11 och Skaftö 12, två mesolitiska boplatser som Evald Johansson upptäckt (Johansson, 1968). På hösten 1834 härjades Skaftö av kolera. Sammanlagt dog, enligt Evald Johansson, 211 personer. Tolv av dessa hörde till landsbygdsbefolkningen på Skaftölandet och kom att begravas på Åse kyrkogård på Grönskult och Bergs utmark (Skaftö 9). Senare begravdes även drunknade sjömän här, bland andra matroser som dödats under Skagerackslaget 1916 (Johansson,1988). Kolerakyrkogården anlades längs med gångstigen mellan Grundsund och Stockevik som löper genom utredningsområdet.

10 8 Bohusläns museum 2007:15 Figur 3. Grävda schakt och provgropar inom utredningsområdet. skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Fornlämning smiljö Inom utredningsområdet finns tre kända förhistoriska boplatser: Skaftö 10, 11 och 24. Av dessa kan den sistnämnda utifrån ytplockat material dateras till senmesolitikum. Här har fynd av lihultyxor och bergartsavslag gjorts. Alla tre fornlämningar har påträffats av amatörarkeologen Evald Johansson som under sin levnadstid bodde i Långedal, strax intill Skaftö 24. Den sydöstra delen av boplatsen Skaftö 24 har tidigare delvis berörts av en utredning inför utvidgning av Skaftö golfbana. Det kunde då konstateras att den troligen fortsätter utanför markerat område (Nyqvist & Ortman 1990). Vid en besiktning av Bohusläns museum år 2000 kunde också konstateras att dess begränsning åt nordväst är större än tidigare känt (BM arkiv; UM 28902).

11 Förthen skull och som onyttig mark... 9 Skaftö är fornlämningsrikt. Inom en radie av 2 km från området finns ett sextiotal lämningar kända. Främst är det boplatser och fyndplatser, huvudsakligen av stenålderskaraktär (Skaftö 5:2, 12, 23, 25, 27, 28, 29, 31, 33, 59, 61, 63, 79, 159, 175, 176, 177, 183, 185, 187, 189 och 190 med flera), men även enstaka stensättningar (Skaftö 101, 112 & 184). Huvuddelen av de kända fornlämningarna är registrerade som stenåldersboplatser och ligger i intervallet m ö.h. Ett antal sentida lämningar som gårds-/bytomter, hus- och källargrunder, fossila åkrar, gamla vägsträckningar, stenhägnader, ett båtsmanstorp (hembygdsmuseum) och två kvartsgruvor finns också (Skaftö 4, 5:1, 6, 7, 8, 13, 21, 26, 58, 92, 103 och 160). Metodik Syftet med utredningen var att klargöra fornlämningsbilden inom området inför kommande detaljplanearbete. Vid utredningen grävdes sökschakt och provgropar för att klarlägga om det fanns tidigare okända fornlämningar inom utredningsområdet. Utredningen utfördes i början på januari, under mycket dåliga väderförhållanden. Kraftig blåst och kraftigt regn samt kyla försvårade utredningsarbetet. Väderleken medförde dessutom att ljuset var dåligt, vilket också påverkade utredningsförhållandena. Resultat Vid den arkeologiska utredningen framkom tidigare okända förhistoriska boplatsindikationer. Dessa påträffades i ett flackt parti av mot väster svagt sluttande skogsmark. Området avgränsas i nordväst och öster av tomtmark och i sydöst av en närmast lodrät bergvägg. Den nya boplatsen kan troligen kopplas samman med den redan kända boplatsen Skaftö 11, som ligger strax nordöst om den nyupptäckta boplatsen (figur 2 och 3). Resultat gentemot undersökningsplanen I undersökningsplanen angavs att vi förväntade oss att träffa på ytterligare förhistoriska boplatser, främst från mesolitikum. Den nya lokal som påträffades kan kopplas samman med den redan kända boplatsen Skaftö 11. De nyupptäckta fornlämningarnas antal motsvarade inte de förväntningar som framställdes i undersökningsplanen. Utöver det resultat som förväntades i undersökningsplanen, bringade arkivstudierna klarhet i förhållandet mellan hemmanen Berg och Grönskults äldre gårdstomter. Skaftö 161 är i FMIS felaktigt beskriven som Lilla Grönskults äldre gårdstomt. Arkivstudierna visade att det istället är frågan om hemmanet Bergs äldre by- och gårdstomt (figur 4). På platsen för Skaftö 160 skall enligt fornminnesregistret Stora Grönskults gårdstomt ha legat. Det äldre kartmaterialet visar att även Lilla Grönskult låg här fram till laga skiftet

12 10 Bohusläns museum 2007:15 Figur 4. Utdrag ur 1936 års ekonomiska karta med Berg samt Stora och Lilla Grönskults gårdslägen markerade. skala 1:

13 Förthen skull och som onyttig mark Lilla Grönskult skiftades då ut till den plats där gården ligger i dag (figur 4). Gården Lilla Grönskult utgör enligt Bohusläns museum inte en fast fornlämning. Slutsatser samt åtgärdsförslag Resultatet från den arkeologiska utredningen innebär följande: Inför den fortsatta projekteringen anser Bohusläns museum att hänsyn måste tas till fyra förundersökningsområden. Dessa är de fyra tidigare kända fornlämningarna inom området Skaftö 9, 10, 11 och 24. Den nyupptäckta fornlämningen ligger inom ett större förundersökningsområde som även omfattar Skaftö 11 (figur 2). Det krävs att länsstyrelsen fastslår ett fornlämningsområde till de fornlämningar som eventuellt kommer att ligga kvar inom planområdet. Enligt Bohusläns museum är det endast kolerakyrkogården, Skaftö 9, som måste bevaras. I övriga fall kan förundersökningar och deras omfattning diskuteras. Omfattningen och utformningen av förundersökningarna bestäms av Länsstyrelsen.

14 12 Bohusläns museum 2007:15 Referenser Johansson, Evald Stenåldersbebyggelsen på Skaftö. Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift. Uddevalla. Johansson, Evald Åse kyrkogård. I Skaftö. Skaftö gilles jubileumsskrift. Skaftö. Otryckta källor Skifteshandlingar för Berg, Stora och Lilla Grönskult, N-96-5:1, N-96-3:1, N- 99-3:2, Ur LMV arkiv i Gävle. Samt Skaftö 69 och Skaftö 72 ur LMV regionala arkiv i Göteborg.

15 Förthen skull och som onyttig mark Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: BM dnr: NOK BM pnr: A286 Län: Västra Götalands län Kommun: Lysekil Socken: Skaftö Fastighet: Grönskult 1:11 m.fl. Ek. karta: 8028 Läge: X Y Z Koordinatsystem: RT90 2,5 gon Väst Höjdsystem: RH70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Lars Andersson, Mpr Fastighets & Konsult AB, Pl 6192, Billdal Bohusläns museum Oscar Ortman Oscar Ortman, Pia Claesson Fältarbetstid: 8 till 10 januari 2007 Arkeologtimmar: 40 timmar Extensivt undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

16 14 Bohusläns museum 2007:15 Figur för teckning Figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan, blad 8028,skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Inklipp; utsnitt Röda kartan med undersökningsområdet symboliskt markerat. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Figur 2: Översiktskarta över det undersökta området, med de efter utredningen kända fornlämningarna markerade. Skala 1:5000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Figur 3. Grävda schakt och provgropar inom utredningsområdet. skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Figur 4. Utdrag ur 1936 års ekonomiska karta med Berg samt Stora och Lilla Grönskults gårdslägen markerade. skala 1: Bilagor Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning med fyndredovisning Bilaga 2. Tabell 2: Grävda provgropar Bilaga 3. Karta över hemmanen Berg och Grönskults inägor, 1773

17 Förthen skull och som onyttig mark BILAGA 1 Tabell 1: Schaktbeskrivning med fyndredovisning Schaktnr Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Lagerbeskrivng Anläggning (J/N) ,4 Äldre matjord - grusig sand N N Fynd (J/N) Kommentar 2 4,5 1 0,45 Äldre matjord grusig sand N J Porslin, ,5 Äldre matjord Finsand/silt N N ,5 Äldre matjord silt större stenar i Norra delen 5 2,5 1 0,3 Äldre matjord siltig sand N N 6 2,5 1 0,25 Förna stenig sandig alv N N N N 1 flintavslag ,25 Förna stenig sandig alv N J 5 flintor eventuellt slagna ,2 Förna grusig sandig alv N N ,2 Förna grusig stenig sandig alv N N ,2 Förna grusig stening sandig alv N N 11 2,5 1 0,2 Förna sandig stenig blockrik alv N N 12 2,5 1 0,2 Förna sandig stenig blockrik alv N N Mer block än S ,5 1 0,2 Förna sandig stenig alv med block N N ,4 Förna alven bestod av finsand N N 15 2,5 1 0,45 Förna alven bestod av sand ,2 Förna alven bestod av grov fin sand, med enstaka stenar N J Rikligt med slagen flinta var av tre mikrospånsliknande avslag

18 16 Bohusläns museum 2007:15 BILAGA 2 Tabell 2: Grävda provgropar Provgropsnr. Storlek Djup (m) Lagerbeskrivning Fynd J/N Kommentar 1 0,4x0,4 0,2 Grusig sand rikligt med block och sand 2 0,4x0,4 0,2 Grusig sand rikligt med block och sand 3 0,4x0,4 0,2 Grusig sand rikligt med block och sand 4 0,4x0,4 0,2 Grusig sand rikligt med block och sand N N N N

19 Förthen skull och som onyttig mark BILAGA 3 Karta över hemmanen Berg och Grönskults inägor, 1773