skogen & kraften ALLMÄNNINGSSTYRELSEN våren 14 PLANTERING SKOGSBRUKSLEDNING 8 SIDOR TEMA Inblick i verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "skogen & kraften ALLMÄNNINGSSTYRELSEN våren 14 PLANTERING SKOGSBRUKSLEDNING 8 SIDOR TEMA Inblick i verksamheten"

Transkript

1 skogen & kraften INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR våren 14 8 SIDOR TEMA PLANTERING Inblick i verksamheten SKOGSBRUKSLEDNING Bo Persson lämnar över klubban efter många år i ALLMÄNNINGSSTYRELSEN SKOGENS MÄSTARE KRÖNTES I ÄLVDALEN BIDRAG 2014

2 ÄB LEDARE SKOGEN & KRAFTEN Under mitten av 90-talet kom jag för första gången i kontakt med Älvdalens Besparingsskogs organisation genom att jag blev invald i samfällighetsstyrelsen och senare jordägarnämnden. Under den perioden lärde jag känna och uppskatta förtroendevalda och anställda i organisationen. Flera av dessa fanns på ett eller annat sätt kvar när jag 15 år senare anställdes som förvaltare för Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Möjligheten att få jobba dagligen med dessa personer var faktiskt en av anledningarna till att jag sökte jobbet som förvaltare. Nu är det dags att tacka Bo Persson och Börje Jansson för lång och trogen tjänst i olika förtroendeuppdrag för Besparingsskogen i Älvdalen. Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans med Bo och Börje. De har alltid villigt delat med sig av sina erfarenheter och allt styrelsearbete har alltid genomförts i lättsam anda. Tack Bo och Börje för mycket gott samarbete! Samtidigt som vi tackar den gamla styrelsen hälsar vi de nya välkomna. Nya tider och nya utmaningar som det brukar heta. Det känns som om vi med den nya styrelsen är väl rustade för nutidens utmaningar. Några av de utmaningar vi står inför är den strukturomvandling som svensk skogsindustri genomgår för närvarande. Våra förändrade konsumtionsmönster när det gäller tidningsläsande har gjort att de flesta av landets tidningspappersproducenter tvingats stänga eller kraftigt begränsa sin produktion. Detta påverkar naturligtvis efterfrågan på massaved vilket i sin tur sätter press på priserna neråt. En annan utmaning vi står inför är minskad lönsamhet i vår kraftproduktion då elbehovet minskar i takt med att man lägger ner industrikapacitet. Oroande för vår del är även ökad användning av skiffergas och kol för energiproduktion på kontinenten. De utmaningar som jag pekat på är inte enbart ett problem för oss. Jag ser det även som en möjlighet för oss i framtiden. Vi hoppas att byggandet snart kommer igång i Europa och USA, något som kan ge extra drag till de sågverk som är våra viktigaste kunder. Ny teknik gör att elhybridbilar borde få genomslag på marknaden snart. För första gången kan man även på allvar se att det finns en möjlighet att ställa om stora delar av vår energiproduktion till energikällor som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller försurningen av våra sjöar och vattendrag. Det borde i framtiden, i alla fall i min värld, vara bra att äga produktionskapacitet för sågtimmer, biobränsle, vatten och vindkraft. Utmaningen är att övertyga så många som möjligt att det är värt att betala lite extra för denna produkt så att vi kan utnyttja denna resurs på ett långsiktigt hållbart sätt med tillfredsställande lönsamhet. I slutet av förra året tilldelades Håkan Lissman Skogsstyrelsens förtjänstmedalj för sitt arbete med att utveckla Besparingsskogarnas naturvårdsarbete. Utmärkelsen är ett erkännande av hela organisationens arbete i dessa frågor. Det visar även att det går att bedriva ett långsiktigt hållbart brukande av skogen med tillfredsställande lönsamhet. Vi gratulerar Håkan till utmärkelsen Hoppas ni får en trevlig läsning TEMA PLANTERING SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

3 INNEHÅLL 4-5 INBLICK I VERKSAMHETEN DEL IV BIDRAG 2014 REPORTAGE - TALLHEDS PLANTSKOLA SKOGSÄGARSKOLAN - PLANTERING BESTÄLL MARKBEREDNING & PLANTERING SKOGENS MÄSTARE STENÅLDERSHUSET PÅ FINNHED MOTOR- OCH RÖJSÅGSKÖRKORT PC SKOG HJÄLPER DIG TIPS & TRIX I PCSKOG GÅRD FRÅN ARKVET IDRE FORKÖRNING FÖRR OCH NU SKOGEN SOM RESURS ARRONDERINGSFÖRBÄTTRING ANSLAGSTAVLAN NYA TIDER OCH NYA UTMANINGAR PERSONALSIDAN - KONTAKTINFO FINN FEM FEL JORDÄGARSTÄMMA Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar Ulf Andersson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Helena Grund, Ulrica Lund Lissman, Gerhard Flink, Landskapsarkeologerna, Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna Fotografer tidningen: Tobbe Nilsson Foto Lars-Erik-Lindhamn, EHF arkiv, SLU, Gerhard Flink, Per-Olov Persson, Anna Dahlgren, Besparingsskogen. Omslagsbild: Tallheds Plantskola Orsa - foto Tobbe Nilsson. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: Centrumtryck Mora SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

4 ÄB NV INBLICK I VERKSAMHETEN DEL 1V SKOGEN Skogsbruksledning för Besparingsskogarna LÅNGSIKTIG SKOGSSKÖTSEL Det är dags för del fyra i serien där vi tar en titt på hur arbetet inom den nya organisationen för skogsverksamheten ser ut. Vi träffar samordnings- system- och råvaruansvarig Håkan Lissman. Skogsbruksledning, ansvarsområden: Samordning av den skogliga verksamheten Skogshushållning Virkesförsäljning Certifiering IT-system Det som ytterst styr verksamheten på Besparingsskogarna är Reglementet. Där står bland annat: Besparingsskogen skall förvaltas för att långsiktigt ge en god avkastning. Skogsmarken med växande skog skall skötas på lämpligt sätt för att få jämn avkastning. SAMORDNING Huvudmålen för Besparingsskogarnas skogsdel är därför att sköta skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt och se till att avkastningen på skogskapitalet är god. Håkan Lissman arbetar med att samordna planerings-, drivnings- och skogsvårdsfunktionerna så att dessa mål nås. Det handlar om att planera rätt volymer, trädslag och sortiment inför avverkning men också att sköta skogen på ett uthålligt sätt enligt miljöcertifieringens principer, säger Håkan Lissman. Skogsavdelningen ombesörjer alla skogsbruksåtgärder på de tre Besparingsskogarna Älvdalen, Särna-Idre och N. Venjan (ÄB,, NVB). Det ska fungera på varje del men också som en helhet. SKOGSHUSHÅLLNING För att åstadkomma en långsiktig och jämn avkastning på skogen måste man veta vilken skog man har att arbeta med. Därför är beståndsregistret något av hjärtat i verksamheten. Registret uppdateras genom laserscanning. Det var förresten Älvdalen och Särna-Idre som var först i världen med att använda det i stor skala! Vi gör avverkningsberäkningar ungefär vart tionde år för att räkna ut hur mycket som är lämpligt att slutavverka respekive gallra, berättar Håkan Lissman. VIRKESFÖRSÄLJNING Ledstjärnor och kännetecken för Besparingsskogarnas virkesförsäljning är leveranssäkerhet, långsiktighet och högkvalitativ råvara. Man jobbar med att maximera intäkterna genom att jämföra prislistor från olika köpare och sälja mer till den som betalar bäst. Nuvarande kunder är Siljan Skog AB, Weda Skog AB och Fiskarheden Trävaruaktiebolag för timret och Stora Enso för massaveden. CERTIFIERING Det blir allt viktigare att vara certifierad, inte minst när det gäller försäljningen av virke. Genom miljöcertifieringen har man en konkurrensfördel och det ger i vissa fall mer intäkter. ÄB, och NVB är alla certifierade enligt PEFC-standarden. FUNGERANDE IT-SYSTEM - en förutsättning Det krävs bra och ändamålsenliga ITsysstem för att allt ska fungera med beståndsregister, beskrivning och planering av skogsvård, drivning och virkesförsäljning. Även detta ansvarar skogsbruksledningen för. Stora bilden: Håkan Lissman till höger på Naturvårdskurs tillsammans med några av sina kollegor f.v. Kurt Malm, Jonas Hårdén och Knut Eriksson. FOTO: Per-Olov Persson. Små bilder ovan: Foto: Tobbe Nilsson. 4 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

5 INBLICK I VERKSAMHETEN DEL IV ÄB NV Det handlar om att planera rätt volymer, trädslag och sortiment inför avverkning men också att sköta skogen på ett uthålligt sätt enligt miljöcertifieringens principer, säger Håkan Lissman. Fr v: Per Larsson, Regionchef Skogsstyrelsen, Magnus Kindbom, Statssekreterare, Carl-Gustav Lundgren, Jordens Vänner (pristagare), Håkan Lissman, Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar (pristagare), Sven-Erik Hammar, LRF (pristagare), Monica Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen. Foto: Per-Olov Persson Skogsstyrelsens förtjänstmedalj till Håkan och Besparingsskogarna Den 4 december utdelades Skogsstyrelsens förtjänstmedalj till Håkan Lissman, Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Det var på Konferensen Framtidens Skogsrike formas nu, anordnat i Bispgården av Skogsstyrelsen, som priset delades ut av Generaldirektör Monica Stridsman. Skogsstyrelsens motivering löd: Håkan arbetar i sin yrkesroll aktivt med att både utföra och sprida kunskap om praktisk miljöhänsyn inom skogsbruket och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Håkan har också drivit på och utvecklat arbetet med Besparingsskogarnas ekologiska landskapsplaner och sett fördelarna med att verka för ett miljöanpassat skogsbruk i ett landskapsperspektiv. Det känns hedrande, jätteroligt och är ett erkännande att vi jobbar på rätt sätt med de här frågorna på Besparingsskogarna, säger Håkan Lissman. SKOGEN SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

6 ÄB BIDRAG SIDOR JAKT DELÄGARE FÄBODEN FÅR NYTT LIV GUNNAR & INGRID FÖRVERKLIGAR SINA DRÖMMAR Förra året började Anna Dahlgren och Torbjörn Fält med rådgivning för gårdens/byns/fäbodens natur och kulturvärden. Syftet med det nya stödet är att hjälpa markägare och brukare av skifteslagsmark i Älvdalen, Särna och Idre att söka bidrag från bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Nu börjar deras arbete ge resultat. FOTO: Gunnar Alm 6 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

7 BIDRAG 2014 ÄB DELÄGARE En som har fått hjälp och kunnat söka bidrag är Gunnar Alm. Han har en fäbodtomt i Mångsbodarna där det står en gammal fäbodstuga och ett stall. Själva fäbodtomten är igenväxt. Ingen har bott här på många år och gården har förfallit. Det var ett dödsbo och gården blev min del. Idag är jag glad när jag tittar på våra restaureringsplaner som sakta håller på att förverkligas, berättar Gunnar, och fortsätter: Vintern 2012 hjälpte Anna mig att hitta rätt bidrag och såg till att allt kom med som skulle finnas i ansökan, bland annat foton. Därför fotade jag och min fru Ingrid byggnaden och så skickade jag in en ansökan som hette bidrag för Överloppsbyggnad. Det är på kronor. Det kanske inte täcker alla kostnader, men det är i alla fall en del av det. Jag fick besked av Länsstyrelsen i våras att jag beviljats bidrag för att restaurera stallet. Själva timringsjobbet lejde jag ut till Svante Hård som har stor erfarenhet av restaurering av gamla timmerbyggnader. Han har bytt ut en stock och så har vi lyft hela timmerbyggnaden. Nästa projekt är själva tomten runt byggnaderna och den gamla förfallna fäbodstugan. Nu väntar jag på besked från Skogsstyrelsen om bidraget för att ta ner träd och röja bort sly på fäbodtomten och även för att renovera själva stugan som sitter ihop med stallet. Maria Nilsson på Skogsstyrelsen ville ha in karta och kostnadsunderlag innan hon kunde gå vidare med ansökan. Vi sökte informationen om stödet på Skogsstyrelsens hemsida: sök på Äga och bruka, Skogsbruk, Stöd och bidrag, Nokås, berättar Gunnar. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

8 ÄB DELÄGARE BIDRAG 2014 JORDBRUKS- OCH SKOGSVÅRDSBIDRAG 2014 ÄLVDALEN Skogsförsäkring % Vägbyggen %* Röjning % Markberedning % Manuell markberedning... 1kr/planta Plantering (max plantor/ha hyggesareal)... 1,20 kr/planta** Frösådd % Hyggesrensning el förrensning till gallring % Skyddsdikning % Rågångsupptagning kr/km*** Gödningsämnen % Utsäde % Jordbrukskalk % Mjölkmaskin och elverk % Veterinärkostnader för kor, svin, får och getter samt inseminationskostnad för nöt och gris % Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Veterinärkostnader häst % Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Nyanläggning/modernisering av byggnad för djurhållning % Markkartering % Avtalsservice pcskog gård % Rådgivning skog/ekonomi... 2 tim/år/delägare Bidrag utbetalas efter att Skogsstyrelsen prissatt, förbesiktigat, avsynat och godkänt aktuell åtgärd. Gäller ej markberedning. *Bidrag för klass 4c-väg utgår till 100 %. Om en by vill bygga väg av högre standard utbetalas enl av skogsstyrelsen bedömd kostnad för klass 4c-väg. **Tall- och granplantor tillhandahålls utan kostnad av Älvdalens Besparingsskog. Beställning ska ske hos av Älvdalens Besparingsskog utsedd plantombud. För plantor som ej tillhandahålls av Älvdalens Besparingsskog utgår bidrag med högst 1,05 kr/planta efter uppvisande av betald faktura. *** På skiften markerade i skogsbruksplanen. Markägaren ansvarar för kontakter med rågrannar innan arbetet får påbörjas. Ersättningen är kr/km om skogsägaren själv utför arbetet. Djurbidrag Bidrag per djur och år till brukare av åker och betesmark inom socknen. Mjölkkor kr/djur/år Nöt över 2 år kr/djur/år Nöt från 6 mån till 2 år kr/djur/år Tacka/get minst 1 år kr/djur/år Häst kr/djur/år Betesbidrag/stängselbidrag Ett årligt bidrag, baserat på Länsstyrelsens bidrag för markareal som uppfyller villkoren för grödkod 52 eller grödkod 61. Fäbodbidrag Mjölkko kr/djur/år Mjölkande tacka/get > 1 år kr/ djur/år SÄRNA Markberedning %* Röjning % Plantor, plantering, frö och sådd % Hyggesrensning/förrensning % Jordbrukskalk % exkl. mervärdesskatt Gödning och utsäde % exkl. mervärdesskatt Rågångsupptagning % Rådgivning skog, ekonomi... 2 timmar/delägare/år Avtalsservice pcskog gård % Djurbidrag Mjölkkor kr/kr/djur/år Får, getter och kalvar kr/kr/djur/år Veterinärkostnader % exkl. mervärdesskatt (Ej hund och häst). Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Skogsvårdsåtgärder Bidrag till skogsvårdsåtgärder utgår endast till ägare av skogsfastigheter, som vid storskiftet åsatts reducerat jordtal (grader) inom respektive skifteslag. Årligt bidrag maximeras till kr per skogsägare och år. Dessa bidrag utbetalas efter av Skogsstyrelsen prissatta, förbesiktigade, avsynade och godkända skogsvårdsåtgärder. *Under 5 ha baseras bidraget på max kr/ha. Över 5 ha baseras bidraget på max kr/ha. IDRE Markberedning % Röjning % Plantor, plantering, frö och sådd % Hyggesrensning/förrensning % Dikning på åkermark... Max 15kr/m av kostnaden på åkermark exkl. mervärdesskatt Brukad åker (ej betesmark) kr/ha Bete kr/ha Rågångsupptagning % Avtalsservice pcskog gård % Rådgivning skog, ekonomi... 2 timmar/delägare/år Djurbidrag Mjölkkor kr/djur/år Får, getter och kalvar kr/djur/år Veterinärkostnader % (Ej hund och häst). Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Åker kr/ha brukad åker (ej betesmark) Bete kr per ha, bete eller maskinell putsning Dikning... max 15 kr/m av kostnaden på åkermark exkl mervärdesskatt Skogsvårdsåtgärder Bidrag till skogsvårdsåtgärder utgår endast till ägare av skogsfastigheter, som vid storskiftet åsatts reducerat jordtal (grader) inom respektive skifteslag. Årligt bidrag maximeras till kr per skogsägare och år. Dessa bidrag utbetalas efter av Skogsstyrelsen prissatta, förbesiktigade, avsynade och godkända skogsvårdsåtgärder. Ytterligare information och villkor för dessa bidrag hittar du i att-satserna på: 8 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

9 BIDRAG 2014 ÄB NYTT 2014 Att tänka på vid röjning/förröjning ÄLVDALEN Behovet av röjning/förröjning skall vara bedömt av dig som markägare eller eventuellt virkesköpare. Anmäl sedan detta till Skogsstyrelsen som då åker ut och prissätter objektet. Sommarens röjningsobjekt skall Skogsstyrelsen få in senast 31 mars respektive höstens röjningar senast 30 sep. Detta för att underlätta planeringen av prissättningen av aktuella objekt. Anmäles till Skogsstyrelsen Ulf Tegnér Gäller både markägare och entreprenörer! Sista ansökningsdag för bidrag: ÄB Föreningsbidrag 1 sep 29 aug Elitbidrag 1 sep - Djurbidrag 2 maj 25 april Fäbodstöd 27 sep - Ansökan Projekt i byar 1 juni - Redovisning Projekt i byar 31 maj - Gödning, utsäde året om året om Markkartering året om - Kalk året om året om Rågångsupptagning året om året om Veterinär året om året om Underlag för veterinärsbidrag lämnas in senast 31/1 året efter. Mjölkmaskiner,elverk för drift av mjölkmaskin - kan sökas året om till Jordägarnämnden. ÄB. Nyanläggning/moderninsering av byggnad för djurhållning - kan sökas året året om till Jordägarnämnden. ÄB. DELÄGARE Nytt om Rågångar ÄLVDALEN Vill du anlita en entreprenör att röja, märka upp dina rågångar? Kontakta Skogsstyrelsen. Ulf Tegnér Avtalsservice hos pcskog ÄLVDALEN Älvdalens Besparingsskog erbjuder delägarna fri avtalsservice för skogsbruksplaner. From 1/7 betalas tecknad avtalsservice av delägaren. Återfås mot uppvisande av betald faktura samt betalningskvittens som lämnas in på kontoret. Elitidrottsbidraget är tillbaka! ÄLVDALEN Elitidrottsbidrag kan sökas av föreningar som har aktiva elitidrottare i Älvdalen som under året tagit SM-medalj eller ingår i ungdoms-, junior- eller seniorlandslag. Sista ansökningsdag 1 sep Ansökningsblankett finns att hämta på kontoret eller ladda ner på: Veterinärsbidrag för hästar är tillbaka! Älvdalen. Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. PROJEKT I BYAR ÄLVDALEN För bidrag till projekt i byar gäller följande regler: -Ansökan ska ske senast 1/ till jordägarnämnden, som beslutar om fördelningen. Ansökan ska specificeras med en delsumma för varje projekt ansökan avser. Även administrationskostnader kan vara bidragsgrundande och ska då specificeras i ansökan. -Redovisning av hur bidraget använts ska skriftligen redovisas till jordägarnämnden omedelbart efter att projektet avslutats, dock senast 31/ Förlängning av projekt får endast göras med ett år. -Tidigare beviljade förlängningar ska slutredovisas senast 31/ Annars kräver jordägarnämnden tillbaka hela eller del av utbetalt bidrag. -Om beviljat bidrag inte använts enligt ansökan kan detta innebära att jordägarnämnden reducerar kommande års ev bidrag eller kräver tillbaka hela eller del av utbetalt bidrag. -Bidrag får enbart användas för ändamål som sammanfaller med Besparingsskogens reglemente 15 punkt 4 För främjande av jord och skogsbruket med binäringar inom socknen, anläggning och förbättring av vägar eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna eller hela befolkningen i socknen. Missbruk av detta medför återbetalningsskyldighet. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

10 ÄB TEMA PLANTERING DELÄGARE 8 SIDOR TEMA PLANTERING 10 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

11 TEMA PLANTERING ÄB Den var en gång små frön på Tallheds Plantskola DELÄGARE Skogen alltså. Ja, så kanske kommande generationer delägare i ÄB och väljer att introducera sina barn och barnbarn i sin skogs historia. Skogen & Kraften tillsammans med Jonas Svensson och Urban Mattsson från Älvdalens, Särna-Idre Besparingsskogar har gjort ett besök på platsen där historien börjar för att titta närmare på hur det fungerar på Tallheds plantskola i Orsa. Häng med! Rätt planta på rätt ställe betyder mycket för resultatet och på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar är man mån om att följa Besparingsskogarnas policy även när det gäller vad som planteras i delägarnas skog. Redan 1979 när jag började arbeta på Älvdalens Besparingsskog köpte vi skogsplantorna som vi planterade på Besparingsskogarna från Tallheds Plantskola i Orsa. I dag är det Starpot odlingssystem vi använder. Den har visat sig vara bättre än föregångaren Flexipot som vi använde tidigare. Även om det har fungerat bra under åren så har man överlag blivit noggrannare med fröets härkomst och Tallheds plantor har utvecklats och bara blivit bättre. Numera köper vi även de plantor som delägarna får i form av näringsbidrag, och som delägarna planterar på sina marker, från Tallhed säger Jan Norell, näringsbidragsansvarig på ÄB och. STARPOT ODLINGSSYSTEM En vacker höstdag, innan sommarens plantbeställningar som ska hämtas till våren 2014 stoppas i frysen, passar vi på att göra ett besök på Tallheds Plantskola. Plantskolan anlades av Orsa Besparingsskog 1958 och på den tiden skedde all odling på friland. I dag finns här 14 friland på 2,4 ha men även fem stora varmväxthus med en total yta på m 2 samt två säsongsväxthus, en såddhall/packhall och en frys med plats att lagra 12 miljoner plantor. Under åren har det tagits en del avgörande steg i utvecklingen för att komma dit Tallheds Plantskola är i dag togs första steget mot framtiden. Man började då att odla täckrotsplantor i tolv ouppvärmda växthus togs nästa steg och flexipotplantor från uppvärmda växthus gjorde entré. Den ständiga strävan att förbättra plantmaterialet ledde 2003 till valet av Starpot som odlingssystem. Starpot som har väckt stor internationell uppmärksamhet och är idag det ledande odlingssystemet i Sverige. Det är ett så kallat öppet odlingssystem där plantorna odlas i stjärnformade krukor med vertikala luftspalter. Krukorna är koniska och sitter isär så att luften kan cirkulera runt dem. Idén med konstruktionen av odlingsbehållaren är att då en rotspets träffar luft slutar den att växa och bildar en tillväxtpunkt. Nästa rotspets börjar växa och så småningom får man en torvklump genomvävd av rottrådar med aktiva spetsar och utan rotdeformationer. Starpot ger en snabb tillväxtstart och stabila plantor som i framtiden klarar snö och vind bättre. Kvalitetskontroll av plantmaterial av Jonas Svensson och Urban Mattsson Älvdalens, Särna-Idre Besparingsskogar. Bror Nilsson, Tallheds Plantskola guidar dem runt på anläggningen. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

12 ÄB TEMA PLANTERING DELÄGARE Genom att odlingssystemet är relativt glest får man även robusta skott, friska barr och allmänt vitala plantor. VKTIGA SMÅ VITA KULOR Bror Nilsson, som har arbetat på plantskolan sedan 1981, tar emot och guidar oss runt. Första stoppet blir såddhallen. Torven som vi odlar i kommer från ett företag i Finland, och är en speciell blandning av torv som är lagom grov. Eftersom det är ett öppet odlingssystem får torven inte vara för finkornig, då ramlar den ur. Torvhanteringen vi har är den modernaste som finns för närvarande. Såmaskinen vibrerar ner torven i kassetterna. Fröet sås och över kassetterna strös ett lager av små vita frigolitkulor. Frigolitkulorna kan man se på plantorna och de har visat sig vara otroligt viktiga. De skyddar fröet och grodden och ger ett jämnt groningsresultat, berättar Bror. SÅS INNAN MIDSOMMAR Av sådden fanns det inte så mycket att se just vid detta tillfälle. När du har denna tidning i din hand i slutet av februari, eller närmare bestämt direkt efter Vasaloppet, är 2014 års sådd i gång för fullt. Varje växthus rymmer cirka plantor. Vi är jagade av årstiden. Allt ska sås före midsommar och då hinner vi så i två omgångar i alla fem husen och en tredje omgång i tre av husen, säger Bror, medan vi förflyttar oss ut för att ta en titt på frilanden. Ibland händer det saker man inte räknat med. Den augusti för ett par år sedan hade vi -6 grader, då tog granen stryk. Växthusen är tomma nu, på frilandet däremot trängs resultaten av sommarens hårda arbete i form av täta gröna mattor av plantor med bland annat namnen Våge, Gnarp och Sollerön. På våren, innan den första omgången plantor får komma ut på friland och ge plats för nästa sådd, öppnar man upp växthusen för att härda plantorna. Tall är härdigare än gran och klarar en och annan frostnatt. Granen frostbevattnas vid +3 grader för att klara sig bättre. Värme är egentligen värre än kyla, det får inte vara mer än +26 grader i växthusen. Under groningsfasen håller vi +22 grader dygnet runt i dygn sen sänker vi till +12 nattetid för tallen. Granen håller vi en jämn temperatur dygnet runt på och sänker då till +18 grader efter groning. Vi har larm som styrs digitalt via dator och telefon och den som har jour är snabbt på plats för att kunna vidta åtgärder om temperaturen stiger, eller sjunker. Ibland händer det saker man inte räknat med. I slutet av augusti för ett par år sedan hade vi -6 grader, då tog granen stryk, berättar Bror. TILLVÄXTEN STOPPAS Förstasådden av tall stoppas i tillväxt i maj. Man lurar helt enkelt plantan att det är höst. Detta görs i mörkeranläggningen, som faktiskt är världens näst största mör- Skogsägarskolan LÄR DIG MER OM OM PLANTERING 7 tips för en lyckad plantering Fyll korgen, greppa röret och sätt igång! Eller..? Plantera skog är visserligen enkelt och något som de allra flesta kan göra. Trots detta finns det några saker att tänka på som gör glädjen så mycket större både när du planterar men kanske främst när det är dags att inventera planteringen och se hur plantorna har klarat sig. 1. Först & främst När du har hämtat ut dina plantor, plantera dem så snart som möjligt. Står de i kartongen för länge är risken att de hinner torka om det är varmt eller mögla om det är för fuktigt. Inget bra utgångsläge för din blivande skog. 2. Placeringen Här ger du plantan störst chans att överleva och få störst tillväxt. Planteringspunkten bör inte ligga i gropar eller i fåror utan i nivå med eller något högre än omkringliggande mark. Ren mineraljord skall täcka marken runt plantan och att det är minst 10 cm till humuskant SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

13 TEMA PLANTERING ÄB keranläggning för plantor. Där gör man dagen kort och natten lång. Denna process pågår i tre veckor och får plantan att invintra. Det kan göras med de sorter som har sydligare proveniens. Därefter sätter vi i gång dem på friland igen. Annars blir de för höga för att kunna packas i kartong. Dessa plantor blir dubbelbarriga, som en tvåårig planta. Granen hanteras annorlunda. I juli-augusti långnattar man granen i tre veckor. Därmed bromsar man tillväxten och hjälper den med invintring och knoppsättning, berättar Bror. TEKNISK PLANTSKOLA Tallheds Plantskola må vara en av de mindre plantskolorna i landet men faktiskt den mest tekniskt utvecklade. Här finns även den enda maskinen i världen som kan köra både sådd och packning, vilket är oerhört platsbesparande. Vi beger oss tillbaka in i såddhallen som även fungerar som packhall. Alla lyft sker med traktor som flyttar kassetterna från frilanden till packhallen. Kassetterna med plantor transporteras på ett rullband in i maskinen där de sedan automatiskt töms på plantor. Plantorna lyfts upp ur kassetten och skjuts in i plantkartongen. Här behövs det en person som kontrollerar att det blir rätt mängd plantor i kartongen innan den försluts. Sedan klistras en lapp på kartongen och kartongerna packas på lastpallar, plastas och körs till frysen. Därefter sätter vi i gång dem på friland igen. Annars blir de för höga för att kunna packas i kartong. Dessa plantor blir dubbelbarriga, som en tvåårig planta. Frysen håller -4 grader och här får de stå tills de tas ut och får tina i skugga under tak 2-3 veckor före leverans. Vi levererar fryslagrade plantor från april till 1 juli. Från mitten av augusti levereras sedan plantor från friland och fram till mit- ten av oktober ungefär. Våra kunder finns i Hälsingland och över hela Dalarna, säger Bror. Tallheds Plantskola Produktion ca 11 miljoner plantor Trädslagsfördelning: 75 % tall 20 % gran 4 % contorta 1 % övriga trädslag (sibirisk lärk) Anläggning: 5 varmväxthus 16 x 100 m (6 400 m2) 2 säsongsväxthus 10 x 100 m 12 friland 20 x 100 m (2,4 ha) Såddhall/packhall Frys med kapacitet att lagra 12 miljoner plantor DELÄGARE Djupet Se till att torvklumpen kommer helt ned i jorden. Man säkerställer på det viset bra vattentillgång och näringstillförsel till plantan. 4. Tilltrampet Plantan skall sitta fast. Följer plantan med upp när du rycker i ett barr har du inte trampat till tillräckligt FOTO: Tobbe Nilsson. 5. Avståndet Eftersträva en bra planteringspunkt hellre än ett strikt avstånd mellan plantorna. 6. Kom ihåg! Att titta till dina plantor då och då. Mer om det på nästa sida. 7. Sist men inte minst - ha kul! Och glöm inte matsäck, solkydd, regnjacka och vattenflaska. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

14 ÄB TEMA PLANTERING Skogsägarskolan LÄR DIG MER OM PLANTERING DELÄGARE Redan när man planerar en avverkning bör man fundera över hur den nya skogen skall föryngras. Plantering är det vanligaste sättet att återbeskoga. Metoden passar för de flesta marker och trädslag. PLANTTYP Valet av planttyp styrs dels av markens förutsättningar men även av vilken teknik som tillämpas vid planteringen. Barrotsplantor har rötterna bara och finns i olika storlekar och åldrar. Stora barrotsplantor klarar konkurrensen från annan vegetation bäst och rekommenderas ofta på bördiga marker eller vid hjälpplantering. Täckrotsplantor har rötterna i en torvklump eller liknande och finns även i olika åldrar och storlekar. Täckrotsplantor kräver i praktiken alltid markberedning och lämpar sig bäst på svaga till medelgoda marker där de inte utsätts för alltför stor konkurrens från vegetation. Vid plantering med täckrotsplantor används vanligen planteringsrör. SKADOR PÅ PLANTOR De vanligaste orsakerna till skador på plantor i Älvdalen och Särna-Idre är torka och svampangrepp. Tjädern och vissa år sorken kan också skada eller döda plantor, säger Jonas Svensson, Produktionsledare Skogsvård på Besparingsskogarna. TIDPUNKT Normalt ska planteringen göras så fort som möjligt efter avverkning och markberedning för att undvika konkurrens från vegetation. Hyggesvila, dvs att vänta med plantering och markberedning några år, kan dock vara bra om problemet med snytbagge är stort. Generellt sett är vårplantering den bästa tidpunkten, men höstplantering kan vara att föredra vid t ex risk för försommartorka. VÅRDA PLANTORNA Riktig skötsel och förvaring av plantorna även efter leveransen är viktigt. Ju snabbare plantan kommer i jorden desto bättre. Tänk på att försöka hämta lagom mängd från anvisade plantutlämningsställen. Om plantorna måste lagras är det viktigt att de placeras i skugga och hålls fuktiga. RÄTT PLANTERINGSPUNKT Planteringen sker vanligen med planteringsrör. Rätt planteringspunkt är viktigt för bästa överlevnad. Instruktion och råd finns att få hos Skogsstyrelsen och Besparingsskogen. VIKTIGT ATT FÖLJA UPP RESULTATET Det är väldigt viktigt med noggrann uppföljning av planteringen. Varje planterat hygge kontrolleras. Om det är för luckigt med stora avgångar, görs en kompletterande plantering. Rådet till alla skogsägare som planterar själva är att lägga tid på att gå ut och kontrollera hur planteringen ser ut. Det är bra att gå ut redan första sommaren efter plantering och göra en första besiktning. Sen kan det upprepas året därpå om behov finns, säger Jonas Svensson på Besparingsskogarna. Lägg provytorna på olika ställen på hygget. Radien på provytan ska vara 5,64m. Det får du genom att binda ett 5,64m långt snöre på en käpp som placeras i mitten av provytan. Hela ytan av cirkeln blir då 100 m2, dvs en hundradels hektar. Skador på plantor Svamp (Tallskytte) Svamp (Gremmeniella) Tjäder Sork Torka Foto: Elna Stenström, SLU Foto: Elna Stenström, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU 14 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

15 TEMA PLANTERING ÄB SÅ HÄR KONTROLLERAR DU DINA PLANTOR Räkna antalet plantor. Multiplicera med 100 och du får antalet plantor per hektar. Godkänt antal plantor bör ligga ungefär mellan 1800 och 2000 på medelgoda marker, dvs mellan 18 och 20 i medeltal per provyta. För mer information, kontakta närmaste Skogsstyrelsekontor eller se hemsidan: /Skota-skog-/Foryngring-/Plantering-/ DELÄGARE FOTO: Tobbe Nilsson. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

16 ÄB DELÄGARE PLANTERING & MARKBEREDNING Gör Din anmälan/beställning senast 28 februari 2014! NU ÄR DET DAGS ATT BESTÄLLA MARKBEREDNING OCH GÖRA FÖRBESTÄLLNING AV SKOGSPLANTOR! När Jan Norell fått Din beställning av markberedning vill han även ha underlag för den kommande planteringen året därpå. Jan Norell förmedlar din plantbeställning till Tallheds Plantskola så de har ditt underlag. Det är du som skogsägare som sedan själv ringer till Tallhed för att bekräfta och beställa fram plantorna. SKA DU MARKBEREDA 2014 OCH PLANTERA 2015? Beställning av markberedning och plantor skickas till: Jan Norell Älvdalens Besparingsskog Box Älvdalen Tfn: E-post: DAGS ATT PLANTERA 2014? Senast två veckor innan du skall plantera måste du bekräfta din plantbeställning till Tallheds Plantskola. Du ringer och talar om vem du är, vilken fastighet, beställd plantsort, när du vill ha plantorna. Ditt underlag finns hos plantskolan. Tfn: E-post: TILL JAN NORELL ÄLVDALENS OCH SÄRNA- IDRE BESPARINGSSKOGAR ANMÄLAN MARKBEREDNING OCH FÖRBESTÄLLNING AV SKOGSPLANTOR Behöver du hjälp att fylla i blanketten? Kontakta Tallheds Plantskola Bror Nilsson Tfn: E-post: Bifoga papperskopia över avverkningstrakt vid anmälan av markberedning! Namn: Adress: Postnr: Ort: Telefon: Mobil: E-post: Övriga anteckningar: Tall: st Gran: st Contorta: st Lärk: st Frö: kg Fastighetsbeteckning: Areal: Höjdläge (hyggets höjd över havet i meter): Belägenhet: Avverkningsår: Önskat planteringsår: Namnteckning: Önskas hyggesrensning? 16 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

17 Hjälpplantering? Tips till dig som har eller ska plantera - tänk på att följa upp planteringen! Kontrollera dina planteringar, helst redan samma år som du planterat, eller året efter. Det finns många hot för en planta: torka, sjukdom, snytbaggar, sork- och älg är några exempel. Fattas det plantor kan du behöva hjälpplantera. Tror du att du behöver hjälpplantera? Kontakta Skogsstyrelsen så gör de en bedömning om det finns behov att hjälpplantera. Besparingsskogen bekostar plantor för hjälpplantering när Skoggstyrelsen bedömt att kravet för täthet inte är uppfyllt. Skogsstyrelsen, Ulf Tegnér: PLANTERING & MARKBEREDNING 2 VANLIGA FRÅGOR Varför ska jag beställa plantor i samband med markberedning? Att du gör din plantbeställning redan i samband med markberedning möjliggör för plantskolan att så in rätt frö till rätt plats (proveniens) i god tid. Med andra ord - att kunna leverera exakt den sortens planta du behöver till bästa kvalité och i rätt tid. Plantor som ska planteras år 3 (räknat från avverkningsåret) sås redan på våren år 2 (samma år som markberedningen utförs). Plantorna växer sedan fram till hösten då de fryses in i färdigpackade beställningar. När får jag mina plantor? När det är dags att plantera kontaktar du Tallheds Plantskola för att bekräfta din beställning och meddela när du tänker plantera. Detta görs senast två veckor innan du önskar hämta dina plantor. Under förutsättning att du gjort din plantbeställning i rätt tid får du plantorna levererade för avhämtning på din Besparingsskog. Se info nedan! ÄB DELÄGARE FRÅN AVVERKNING TILL FÖRYNGRING - SÅ HÄR GÅR DET TILL Tips! När du gjort din beställning - klipp ur och spara som kom-ihåg. Den grå rutan i schemat visar vad markägaren bör göra år 1 till 3. FÖRKLARING TILL SCHEMAT Exempel: När du har slutavverkat år 1 bör du markbereda år 2 och plantera år 3. Beställning av markberedning och plantering kan göras redan år 1, dock senast 28 februari år 2! VEM GÖR VAD? Markägaren Besparingsskogen Tallheds Plantskola Skogsstyrelsen Entreprenör Viktigt! ÅR 1 AVVERKNINGSÅR Efter slutavverkning anmäler markägaren markberedning + beställning av plantor till Besparingsskogen (senast 28/2 året efter avverkning). Besparingsskogen förmedlar plantbeställning till Tallheds Plantskola. Tallheds Plantskola sammanställer beställning. ÅR 2 MARKBEREDNING Markberedning utförs åt markägaren genom Besparingsskogen. Tallheds Plantskola sår frö enligt din beställning. De färdigvuxna plantorna packas och fryses under hösten. KOM IHÅG ATT BEKRÄFTA DIN PLANTBESTÄLLNING! Meddela Tallheds Plantskola, senast två veckor innan, vilket datum du önskar hämta ut dina beställda plantor. Tfn: BEHÖVER DU LÅNA UTRUSTNING? Planteringsrör och plantkorg bokas I god tid. ÄB: Tfn: : Tfn: ÅR 3 FÖRBEREDELSER PLANTERING Markägaren kontaktar Tallheds Plantskola för att meddela när beställda plantor ska hämtas på ÄB eller. Obs! senast två veckor innan plantering. Plantorna och eventuell förbokad utrustning för plantering finns att hämta på Besparingsskogarnas utlämningsplats enligt överrenskommelse. ÅR 3 PLANTERING OCH UTBETALNING AV BIDRAG Som markägare har du två val: Plantera själv Anlita entreprenör Väljer du att plantera själv kontaktar du Skogsstyrelsen när planteringen är utförd och klar. Skogsstyrelsen avsynar arbetet och fakturerar sedan Besparingsskogen. Fungerar som kontrollorganisation åt Besparingsskogen. Besparingsskogen bekostar arbete som är godkänt av Skogsstyrelsen och betalar efter godkännande ut bidrag till markägaren. UTLÄMNING AV PLANTOR OCH UTRUSTNING SKER UNDER MAJ-JUNI TISDAGAR OCH FREDAGAR KL Anlitar du entreprenör utför denne arbetet och fakturerar Besparingsskogen; som tar kontakt med Skogsstyrelsen för avsyning innan utbetalning till entreprenör. OBS! Var uppmärksam på att olika bidragsregler gäller för Älvdalen, Särna och Idre. Älvdalens Besparingsskogs garage i norra delen av kyrkbyn. Kontaktperson: Urban Mattsson Tfn: Särna-Idre Besparingsskogs kallförråd Tfn: SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

18 ÄB UTBILDNING REPORTAGE Svårast var att beräkna volymen på en stock! (Ropar alla när frågan ställs vad som var svårast). Roligast var att göra upp eld!. SKOGENS MÄSTARE 2013 Några av tävlingsmomenten f.v: Volymen på en stock. Verktygens namn? Hans- Ove Hansson, regerande nordiskt Mästare i Timbersport, till vardags lärare på Älvdalens Utbildningscentrum guidar eleverna i Timbersport. Detta heter dubble buck en tvåmannasågning. Eld på tid. Det var fyra förväntansfulla lag som samlades en förmiddag i november på Älvdalens Utbildningscentrum i Älvdalen. Det var dags för finalen i Skogens Mästare. Frågan var: Vilka kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt? FOTO: Tobbe Nilsson. Platsen kunde inte ha varit bättre belägen, formen på de fyra lagen - klass sju från Ockelbo och Leksand var på topp, vädret var visserligen gråmulet, men glädjen denna dag sken igenom alla moln på novemberhimlen. Det var dags för finalen i Skogens Mästare och lagen ska bestå av jämna antal pojkar och flickor. Detta är första året som tävlingen genomförs i vår region, Dalarna/Gävleborg. Den har tidigare genomförts i Jämtland där den slagit igenom väl. På detta sätt vill vi bygga upp en nyfikenhet kring skogen hos elever som snart skall välja inriktning efter 9:an, säger Anna Dahlgren, Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar, som sitter i styrelsen för Dalarna/Gävleborgs Skogen i skolan. Dalarna och Gävleborg är riktiga skogslän, och skogen är viktig för oss. Vi vill väcka intresse för skogen som helhet, med alla de värden som kan kopplas till skogen och hur vi använder den, berättar Kristin Persdotter från Skogen i Skolan. Och fortsätter: Ett viktigt och aktuellt område är att lyfta skogen som förnyelsebar resurs i ett hållbart samhälle, som ett alternativ till kol- och oljebaserade produkter och energiförsörjningssystem. Då gäller det att väcka intresset för skogen hos elever, som är framtiden. Det är de som kommer att sitta och fatta beslut om skogen i framtiden och de som ska välja framtida yrkesbanor. Det är viktigt att nå dem på ett sätt som passar skolan och dess mål, och det tror vi att den här tävlingen gör. Tävlingen ligger helt i linje med Skogen i Skolans arbetssätt där praktik och teori går hand i hand. Skogen i Skolan är ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och skogliga intressenter i Sverige, bland vilka Skogsstyrelsen är en aktiv part. 18 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

19 UTBILDNING ÄB REPORTAGE KRÖNTES I ÄLVDALEN Hur var formeln? Säkerhet, styrka och spänst kan kortfattat sammanfatta Hanssons uppvisning. Snöret brinner av! Hur högt är trädet? En del i finalen i Skogens Mästare bestod av teoretiska frågor om bland annat allemansrätten, trädslag, redskap i skogen som till exempel klave, röjsnöre eller timmersax och vad de används till. Frågan är hur många vuxna som skulle klara av många av dessa frågor som barnen satte klockrent. Utomhusmomenten var inte enkla de heller - och det skall det inte vara i en final i Skogens Mästare. Vem som helst kan bli stressad av att göra upp eld på tid och bränna av ett snöre som vågrätt är sträckt ovanför elden eller såga av en trissa med tekniken dubble buck - en tvåmannasågning från en stock med en diameter som är i klass med en familjepizza. Kanske blev en och annan intresserad av möjligheten att kunna ta del av den i ett gymnasieprogram. Vi får säkert se några av dessa elever i Älvdalen i framtiden. Även om inte Timbersport lockar, finns det många andra spännande utbildningar att välja bland: Skogsmaskinförare, Skogs- och miljötransporter, Naturoch äventyrsguide, Jakt- och fiskeguide, Upplevelsekök, Ledarskap och hälsa på Samhällsvetenskapsprogrammet, Anläggningsmaskinförare eller varför inte Internationell svetsare! Men idag är det Skogens Mästare som gäller och en 13-åring lever i nuet. Det har de visat genom sina kunskaper och engagemang, trevliga sätt och positiva inställningar. Skogens Mästare 2013 blev klass 7A från Perslundaskolan i Ockelbo. De fick hela 61 poäng av 72 möjliga. Tvåa med 58 poäng kom klass 7B från samma skola. Leksands två parallellklasser 7C och 7A från Sammilsdalsskolan kom inte långt efter som tredje- och fjärdepristagare. Alla elever fick välförtjänta pris med sig hem. För kronor som gick till förstapristagarna från Ockelbo kan man komma långt. England! Var det en lyrisk yngling som sa framme vid prispallen. Ockelbo kammade även hem andrapriset på kronor och Leksand fick respektive kronor med sig hem. Kan tro att det är fler klasser som anmäler sig nästa år! SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

20 ÄB KULTURHISTORIA REPORTAGE STENÅLDERSHUSET PÅ FINNHED Finnhedsfolket var fångstfolk som levde av jakt, fiske och insamling. Det var över år sedan man byggde och levde där. Tyvärr skadades husgrunden då vägen byggdes och olyckligtvis skadades husgrunden än mera när diket rensades för ett par år sedan. En arkeologisk undersökning skedde hösten 2013 i syfte att återställa husgrunden. FOTO: Gerhard Flink och Lars-Erik Lindhamn Ovan: Flintskrapa. Nedan: Porfyrskrapa. Det hela började redan för år sedan, men boplatsen hade aldrig upptäcks av oss nutidsmänniskor om inte projektet Skog och Historia hade dragits igång genom Bertil Hedman på Skogsstyrelsen år Gerhard Flink anställdes till att utbilda ett 30-tal deltagare och att leda fältarbeten i skogarna. Uppgiften var att hitta kulturlämningar. Fornlämningar är lagskyddade och genom att identifiera och kartera fynden skulle risk för skadegörelse minskas i framtiden. Tusentals kolbottnar, kojgrunder, fångstgropar, blästplatser med mera hittades och finns beskrivna i både Skogsstyrelsens databas liksom centralt på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Utbildning skedde bland annat genom att deltagarna fick besöka redan kända fornminnen. Ett antal fångstgropar var kända vid Finnhed och ett träningspass förlades där. En deltagare hittade skörbränd sten i markberedningspår. Under helgen granskades Finnhed noggrant och då framkom unika fynd av huslämningar från stenåldern. TVÅ HUSGRUNDER Inom det centrala boplatsområdet hittades två husgrunder. En grund var extra tydlig och belägen nära skogsbilvägen till Svartberg. I vägslänten syntes skörbränd sten från husets härdar samt diverse fynd, till exempel hittades brända älgben, skrapor som använts till att skrapa skinnen fria från kött etc. Ett mycket intressant fynd framkom som visar på den forntida vapentekniken. Ett sandstensföremål med en ränna hade använts till att forma pilskaft. Pilskaftglättare påträffas ibland på boplatser och har även hittats på den stora boplats som fanns vid Nässjöns västra strand. Husgrunden vid Finnhed uppmättes och visade sig vara omkring 15 meter lång och kan ha haft en golvyta på omkring 50 kvm. VUOLLERIMHUS Husgrundstypen kallas Vuollerimhus eller med en mer teknisk term Boplatsvall. Namnet kommer av att man 1983 upptäckte en stor nedsänkt golvyta omgiven av en bred låg vall invid sammanflödet mellan Stora och Lilla Lule Älv vid Vuollerim. Den undersöktes och visade sig vara en grund till ett boningshus från stenåldern. Det var över 4000 år sedan man byggde och levde där och arkeologerna kunde se fascinerande detaljer. Gropar med skörbränd sten fanns både ute och inne i huset och det förefaller som man konstruerat en rökgång under golvet. En tidig form av golvvärme! Kolskikt i vallen visade att takstolar funnits. Den nedsänkta golvytan och sandvallarna som bildade väggar och ett lågt tak medförde att man bättre kunde behålla värme vintertid. Som i en senare avhandling visats tycks hus av denna typ ha funnits på platser där vattendrag möts och där läget i en jakt och fiskemark är bra. Efter avhandlingen kallas sådana platser Vinterbyar i Norrlands inland. De var endast kända i Norrland tidigare. VINTERBY Finnhed var en sådan vinterby. Den bestod av minst två hus och sannolikt två till några hundra meter österut. Den största och bäst bevarade husgrunden ligger alltså intill den skogsbilväg som leder upp mot Svartberg och Balzer fäbodar. Tyvärr skadades husgrunden då vägen byggdes. Husgrundens ena gavelhörn förstördes delvis genom dikesdragningen. Olyckligtvis skadades husgrunden än mera när diket rensades för ett par år sedan. Grundens västra vall vältes in och dolde den försänkta mittdelen. NORRLÄNDSK BOPLATSVALL En arkeologisk undersökning skedde hösten 2013 i syfte att återställa husgrunden. Undersökningen utfördes genom Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) och leddes av Fredrik Hallgren. Fynden är ännu inte analyserade men allt tyder på att husgrunden hör till samma period som de norrländska boplatsvallarna. Det hus som låg här för över år sedan beboddes av okänt antal människor men beräkningar tyder på att en familj med kanske några vuxna och barn kan ha levt här. Kanske tillsammans med ytterligare en eller flera familjer något stycke ifrån. Eftersom man behövde ved till uppvärmning och annat krävdes att familjegrupperna inte bodde för tätt. Finnhedboplatsen ligger i likhet med liknande vinterbyar solexponerat i ett bra läge med höjder i norr till skydd mot nordanvindar och med en mindre bäck invid berget som vattentäkt. Endast ett 50-tal meter mot väster fanns en slinga av Rotälven. Nu är den avsnörd sedan länge och bildar en grund fågelsjö. Från Våmhuskölen upprinner Rymmån och den slingrar sig fram genom ett lågland som sannolikt utgjorde goda jaktmarker för älg. FÅNGSTFOLK Finnhedsfolket var fångstfolk som levde av jakt, fiske och insamling. Älgbiotoperna längs Rymman var säkert en viktig del i försörjningen liksom fisket i älvarna. Älgfångst var sannolikt basnäring. Invid Rymman och Rotälven finns flera fångstgropssystem och en del av dessa kan ha börjat byggas under den tid när människor bodde på Finnhed. De människor som levde här hade sina grannar vid Nässjön och även där hittade vi en husgrund som ligger oskadad inne på sandplatån. De två boplatserna är lämningar efter människor som var de första som mer varaktigt bodde i Rotälvens dalgång. Gerhard Flink, 20 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Prislista. Skogsplantor våren 2012 lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

skogen & kraften SKOGSVÅRD MOTORSÅGS -SM 40 år RENOVERAT ÄLGBETESINVENTERING hösten 13 Älvdalsbröder i Väsa kraftverk Inblick i verksamheten

skogen & kraften SKOGSVÅRD MOTORSÅGS -SM 40 år RENOVERAT ÄLGBETESINVENTERING hösten 13 Älvdalsbröder i Väsa kraftverk Inblick i verksamheten skogen & kraften INFORMATION FRÅN ÄLVDALEN OCH SÄRNA - IDRE BESPARINGSSKOGAR hösten 13 Inblick i verksamheten SKOGSVÅRD 40 år SKOGEN I SKOLAN 2013 Väsa kraftverk RENOVERAT ÄLGBETESINVENTERING Älvdalsbröder

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER

GENERELLA BESTÄMMELSER GENERELLA BESTÄMMELSER Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas endast av sådana fastigheter

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 PROTOKOLL Nummer 6 22.9.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån I, N40 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsforstmästare

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Ett enklare skogsägande

Ett enklare skogsägande Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare......med full koll på när åtgärder ska göras i din skog. Någon som ser till att det blir gjort, och stämmer av med dig, så ofta du vill, så att

Läs mer

Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...

Läs mer

Bybladet. December 2014

Bybladet. December 2014 Bybladet December 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Oförändrad årsavgift Datum för årsstämman 2015 Motioner till årsstämman Information från valberedningen Våra informationskanaler Snösäsongen

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö.

Beläget Fastigheten är belägen i skogslanskapet mellan Vretstorp och Östansjö. Vi har nöjet att utbjuda en 32 ha stor skogsfastighet till försäljning, belägen mellan Östansjö och Vretstorp, väster om Hallsberg. De fakta som ligger till grund för försäljningen följer härnedan. Information

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter

Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter Fastighetsvärdering Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: Fastighetsmäklarprogrammet, fristående kurs och uppdragsutbildningsstudenter Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Gård på ostört läge, 7,6 ha

Gård på ostört läge, 7,6 ha Gård på ostört läge, 7,6 ha OSBY BJÖRKERÅS 1:6 Välarronderad fastighet på ostört läge mellan Osby och Älmhult. Total areal om ca 7,6 ha varav ca 5 ha skog och 2 ha betesmark. Gedigen och renoverad bostadsbyggnad

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget

BIDRAGSANSÖKAN. Lilla byggnadsvårdsbidraget BIDRAGSANSÖKAN Bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård Lilla byggnadsvårdsbidraget Sänds till Länsstyrelsen i Örebro län Plan och kultur 701 86 Örebro Objekt Objektets namn

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Nu är det dags för femkamp igen!!!

Nu är det dags för femkamp igen!!! Motorblocket Våren 2007 Nu är det dags för femkamp igen!!! Vi har beslutat att arrangera en femkamp i år också. Eftersom vi har begränsat med plats på vissa grenar så är antalet aktiva deltagare begränsat

Läs mer

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund?

Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Vad är bäst att ha med sig på älgjakten - Gråhund eller Jämthund? Gråhunden Torro följer med på jakt. FOTO: Christer Lundberg Previous Pause Nästa av Jakt & Fiske Jaktmarker & Fiskevatten Älgjaktspremiären

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

TEMA VATTENKRAFT VATTENKRAFT. Besparingsskogarna satsar på

TEMA VATTENKRAFT VATTENKRAFT. Besparingsskogarna satsar på TEMA Besparingsskogarna satsar på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar har genom sitt dotterbolag ÄSI Kraft AB köpt 100% av aktierna i AB Rots Övre. Bolaget ägdes till 50% var av Älvdalsträ AB och

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Datum Vår beteckning -06-20 RET 2009/7952 Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja vårt uppdrag och mål.

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

skogen & kraften juni 07 Information från Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar

skogen & kraften juni 07 Information från Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar Information från Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar NYA SKOGSVÅRDSFÖRETAG BJÖRN LARSSON RÖJER I SÄRNA LASERSCANNING ÄLVDALEN FÖRST I VÄRLDEN MED ATT SE VARJE ENSKILT TRÄD SJÖNÄRA TOMTER TILL SALU

Läs mer