skogen & kraften ALLMÄNNINGSSTYRELSEN våren 14 PLANTERING SKOGSBRUKSLEDNING 8 SIDOR TEMA Inblick i verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "skogen & kraften ALLMÄNNINGSSTYRELSEN våren 14 PLANTERING SKOGSBRUKSLEDNING 8 SIDOR TEMA Inblick i verksamheten"

Transkript

1 skogen & kraften INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR våren 14 8 SIDOR TEMA PLANTERING Inblick i verksamheten SKOGSBRUKSLEDNING Bo Persson lämnar över klubban efter många år i ALLMÄNNINGSSTYRELSEN SKOGENS MÄSTARE KRÖNTES I ÄLVDALEN BIDRAG 2014

2 ÄB LEDARE SKOGEN & KRAFTEN Under mitten av 90-talet kom jag för första gången i kontakt med Älvdalens Besparingsskogs organisation genom att jag blev invald i samfällighetsstyrelsen och senare jordägarnämnden. Under den perioden lärde jag känna och uppskatta förtroendevalda och anställda i organisationen. Flera av dessa fanns på ett eller annat sätt kvar när jag 15 år senare anställdes som förvaltare för Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Möjligheten att få jobba dagligen med dessa personer var faktiskt en av anledningarna till att jag sökte jobbet som förvaltare. Nu är det dags att tacka Bo Persson och Börje Jansson för lång och trogen tjänst i olika förtroendeuppdrag för Besparingsskogen i Älvdalen. Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans med Bo och Börje. De har alltid villigt delat med sig av sina erfarenheter och allt styrelsearbete har alltid genomförts i lättsam anda. Tack Bo och Börje för mycket gott samarbete! Samtidigt som vi tackar den gamla styrelsen hälsar vi de nya välkomna. Nya tider och nya utmaningar som det brukar heta. Det känns som om vi med den nya styrelsen är väl rustade för nutidens utmaningar. Några av de utmaningar vi står inför är den strukturomvandling som svensk skogsindustri genomgår för närvarande. Våra förändrade konsumtionsmönster när det gäller tidningsläsande har gjort att de flesta av landets tidningspappersproducenter tvingats stänga eller kraftigt begränsa sin produktion. Detta påverkar naturligtvis efterfrågan på massaved vilket i sin tur sätter press på priserna neråt. En annan utmaning vi står inför är minskad lönsamhet i vår kraftproduktion då elbehovet minskar i takt med att man lägger ner industrikapacitet. Oroande för vår del är även ökad användning av skiffergas och kol för energiproduktion på kontinenten. De utmaningar som jag pekat på är inte enbart ett problem för oss. Jag ser det även som en möjlighet för oss i framtiden. Vi hoppas att byggandet snart kommer igång i Europa och USA, något som kan ge extra drag till de sågverk som är våra viktigaste kunder. Ny teknik gör att elhybridbilar borde få genomslag på marknaden snart. För första gången kan man även på allvar se att det finns en möjlighet att ställa om stora delar av vår energiproduktion till energikällor som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller försurningen av våra sjöar och vattendrag. Det borde i framtiden, i alla fall i min värld, vara bra att äga produktionskapacitet för sågtimmer, biobränsle, vatten och vindkraft. Utmaningen är att övertyga så många som möjligt att det är värt att betala lite extra för denna produkt så att vi kan utnyttja denna resurs på ett långsiktigt hållbart sätt med tillfredsställande lönsamhet. I slutet av förra året tilldelades Håkan Lissman Skogsstyrelsens förtjänstmedalj för sitt arbete med att utveckla Besparingsskogarnas naturvårdsarbete. Utmärkelsen är ett erkännande av hela organisationens arbete i dessa frågor. Det visar även att det går att bedriva ett långsiktigt hållbart brukande av skogen med tillfredsställande lönsamhet. Vi gratulerar Håkan till utmärkelsen Hoppas ni får en trevlig läsning TEMA PLANTERING SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

3 INNEHÅLL 4-5 INBLICK I VERKSAMHETEN DEL IV BIDRAG 2014 REPORTAGE - TALLHEDS PLANTSKOLA SKOGSÄGARSKOLAN - PLANTERING BESTÄLL MARKBEREDNING & PLANTERING SKOGENS MÄSTARE STENÅLDERSHUSET PÅ FINNHED MOTOR- OCH RÖJSÅGSKÖRKORT PC SKOG HJÄLPER DIG TIPS & TRIX I PCSKOG GÅRD FRÅN ARKVET IDRE FORKÖRNING FÖRR OCH NU SKOGEN SOM RESURS ARRONDERINGSFÖRBÄTTRING ANSLAGSTAVLAN NYA TIDER OCH NYA UTMANINGAR PERSONALSIDAN - KONTAKTINFO FINN FEM FEL JORDÄGARSTÄMMA Skogen & Kraften utkommer två gånger per år: vår och höst. Distribueras till alla delägare i Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar, samt till alla hushåll i Älvdalens kommun. Upplaga: ex. Ansvarig utgivare: Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar Ulf Andersson. Redaktör: Anna Dahlgren. Text: Anna Dahlgren, Helena Grund, Ulrica Lund Lissman, Gerhard Flink, Landskapsarkeologerna, Layout & produktion: Grundform Text & Design Dalarna Fotografer tidningen: Tobbe Nilsson Foto Lars-Erik-Lindhamn, EHF arkiv, SLU, Gerhard Flink, Per-Olov Persson, Anna Dahlgren, Besparingsskogen. Omslagsbild: Tallheds Plantskola Orsa - foto Tobbe Nilsson. Foto baksida: Tobbe Nilsson. Tryck: Centrumtryck Mora SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

4 ÄB NV INBLICK I VERKSAMHETEN DEL 1V SKOGEN Skogsbruksledning för Besparingsskogarna LÅNGSIKTIG SKOGSSKÖTSEL Det är dags för del fyra i serien där vi tar en titt på hur arbetet inom den nya organisationen för skogsverksamheten ser ut. Vi träffar samordnings- system- och råvaruansvarig Håkan Lissman. Skogsbruksledning, ansvarsområden: Samordning av den skogliga verksamheten Skogshushållning Virkesförsäljning Certifiering IT-system Det som ytterst styr verksamheten på Besparingsskogarna är Reglementet. Där står bland annat: Besparingsskogen skall förvaltas för att långsiktigt ge en god avkastning. Skogsmarken med växande skog skall skötas på lämpligt sätt för att få jämn avkastning. SAMORDNING Huvudmålen för Besparingsskogarnas skogsdel är därför att sköta skogen på ett hållbart och långsiktigt sätt och se till att avkastningen på skogskapitalet är god. Håkan Lissman arbetar med att samordna planerings-, drivnings- och skogsvårdsfunktionerna så att dessa mål nås. Det handlar om att planera rätt volymer, trädslag och sortiment inför avverkning men också att sköta skogen på ett uthålligt sätt enligt miljöcertifieringens principer, säger Håkan Lissman. Skogsavdelningen ombesörjer alla skogsbruksåtgärder på de tre Besparingsskogarna Älvdalen, Särna-Idre och N. Venjan (ÄB,, NVB). Det ska fungera på varje del men också som en helhet. SKOGSHUSHÅLLNING För att åstadkomma en långsiktig och jämn avkastning på skogen måste man veta vilken skog man har att arbeta med. Därför är beståndsregistret något av hjärtat i verksamheten. Registret uppdateras genom laserscanning. Det var förresten Älvdalen och Särna-Idre som var först i världen med att använda det i stor skala! Vi gör avverkningsberäkningar ungefär vart tionde år för att räkna ut hur mycket som är lämpligt att slutavverka respekive gallra, berättar Håkan Lissman. VIRKESFÖRSÄLJNING Ledstjärnor och kännetecken för Besparingsskogarnas virkesförsäljning är leveranssäkerhet, långsiktighet och högkvalitativ råvara. Man jobbar med att maximera intäkterna genom att jämföra prislistor från olika köpare och sälja mer till den som betalar bäst. Nuvarande kunder är Siljan Skog AB, Weda Skog AB och Fiskarheden Trävaruaktiebolag för timret och Stora Enso för massaveden. CERTIFIERING Det blir allt viktigare att vara certifierad, inte minst när det gäller försäljningen av virke. Genom miljöcertifieringen har man en konkurrensfördel och det ger i vissa fall mer intäkter. ÄB, och NVB är alla certifierade enligt PEFC-standarden. FUNGERANDE IT-SYSTEM - en förutsättning Det krävs bra och ändamålsenliga ITsysstem för att allt ska fungera med beståndsregister, beskrivning och planering av skogsvård, drivning och virkesförsäljning. Även detta ansvarar skogsbruksledningen för. Stora bilden: Håkan Lissman till höger på Naturvårdskurs tillsammans med några av sina kollegor f.v. Kurt Malm, Jonas Hårdén och Knut Eriksson. FOTO: Per-Olov Persson. Små bilder ovan: Foto: Tobbe Nilsson. 4 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

5 INBLICK I VERKSAMHETEN DEL IV ÄB NV Det handlar om att planera rätt volymer, trädslag och sortiment inför avverkning men också att sköta skogen på ett uthålligt sätt enligt miljöcertifieringens principer, säger Håkan Lissman. Fr v: Per Larsson, Regionchef Skogsstyrelsen, Magnus Kindbom, Statssekreterare, Carl-Gustav Lundgren, Jordens Vänner (pristagare), Håkan Lissman, Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar (pristagare), Sven-Erik Hammar, LRF (pristagare), Monica Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen. Foto: Per-Olov Persson Skogsstyrelsens förtjänstmedalj till Håkan och Besparingsskogarna Den 4 december utdelades Skogsstyrelsens förtjänstmedalj till Håkan Lissman, Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar. Det var på Konferensen Framtidens Skogsrike formas nu, anordnat i Bispgården av Skogsstyrelsen, som priset delades ut av Generaldirektör Monica Stridsman. Skogsstyrelsens motivering löd: Håkan arbetar i sin yrkesroll aktivt med att både utföra och sprida kunskap om praktisk miljöhänsyn inom skogsbruket och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Håkan har också drivit på och utvecklat arbetet med Besparingsskogarnas ekologiska landskapsplaner och sett fördelarna med att verka för ett miljöanpassat skogsbruk i ett landskapsperspektiv. Det känns hedrande, jätteroligt och är ett erkännande att vi jobbar på rätt sätt med de här frågorna på Besparingsskogarna, säger Håkan Lissman. SKOGEN SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

6 ÄB BIDRAG SIDOR JAKT DELÄGARE FÄBODEN FÅR NYTT LIV GUNNAR & INGRID FÖRVERKLIGAR SINA DRÖMMAR Förra året började Anna Dahlgren och Torbjörn Fält med rådgivning för gårdens/byns/fäbodens natur och kulturvärden. Syftet med det nya stödet är att hjälpa markägare och brukare av skifteslagsmark i Älvdalen, Särna och Idre att söka bidrag från bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Nu börjar deras arbete ge resultat. FOTO: Gunnar Alm 6 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

7 BIDRAG 2014 ÄB DELÄGARE En som har fått hjälp och kunnat söka bidrag är Gunnar Alm. Han har en fäbodtomt i Mångsbodarna där det står en gammal fäbodstuga och ett stall. Själva fäbodtomten är igenväxt. Ingen har bott här på många år och gården har förfallit. Det var ett dödsbo och gården blev min del. Idag är jag glad när jag tittar på våra restaureringsplaner som sakta håller på att förverkligas, berättar Gunnar, och fortsätter: Vintern 2012 hjälpte Anna mig att hitta rätt bidrag och såg till att allt kom med som skulle finnas i ansökan, bland annat foton. Därför fotade jag och min fru Ingrid byggnaden och så skickade jag in en ansökan som hette bidrag för Överloppsbyggnad. Det är på kronor. Det kanske inte täcker alla kostnader, men det är i alla fall en del av det. Jag fick besked av Länsstyrelsen i våras att jag beviljats bidrag för att restaurera stallet. Själva timringsjobbet lejde jag ut till Svante Hård som har stor erfarenhet av restaurering av gamla timmerbyggnader. Han har bytt ut en stock och så har vi lyft hela timmerbyggnaden. Nästa projekt är själva tomten runt byggnaderna och den gamla förfallna fäbodstugan. Nu väntar jag på besked från Skogsstyrelsen om bidraget för att ta ner träd och röja bort sly på fäbodtomten och även för att renovera själva stugan som sitter ihop med stallet. Maria Nilsson på Skogsstyrelsen ville ha in karta och kostnadsunderlag innan hon kunde gå vidare med ansökan. Vi sökte informationen om stödet på Skogsstyrelsens hemsida: sök på Äga och bruka, Skogsbruk, Stöd och bidrag, Nokås, berättar Gunnar. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

8 ÄB DELÄGARE BIDRAG 2014 JORDBRUKS- OCH SKOGSVÅRDSBIDRAG 2014 ÄLVDALEN Skogsförsäkring % Vägbyggen %* Röjning % Markberedning % Manuell markberedning... 1kr/planta Plantering (max plantor/ha hyggesareal)... 1,20 kr/planta** Frösådd % Hyggesrensning el förrensning till gallring % Skyddsdikning % Rågångsupptagning kr/km*** Gödningsämnen % Utsäde % Jordbrukskalk % Mjölkmaskin och elverk % Veterinärkostnader för kor, svin, får och getter samt inseminationskostnad för nöt och gris % Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Veterinärkostnader häst % Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Nyanläggning/modernisering av byggnad för djurhållning % Markkartering % Avtalsservice pcskog gård % Rådgivning skog/ekonomi... 2 tim/år/delägare Bidrag utbetalas efter att Skogsstyrelsen prissatt, förbesiktigat, avsynat och godkänt aktuell åtgärd. Gäller ej markberedning. *Bidrag för klass 4c-väg utgår till 100 %. Om en by vill bygga väg av högre standard utbetalas enl av skogsstyrelsen bedömd kostnad för klass 4c-väg. **Tall- och granplantor tillhandahålls utan kostnad av Älvdalens Besparingsskog. Beställning ska ske hos av Älvdalens Besparingsskog utsedd plantombud. För plantor som ej tillhandahålls av Älvdalens Besparingsskog utgår bidrag med högst 1,05 kr/planta efter uppvisande av betald faktura. *** På skiften markerade i skogsbruksplanen. Markägaren ansvarar för kontakter med rågrannar innan arbetet får påbörjas. Ersättningen är kr/km om skogsägaren själv utför arbetet. Djurbidrag Bidrag per djur och år till brukare av åker och betesmark inom socknen. Mjölkkor kr/djur/år Nöt över 2 år kr/djur/år Nöt från 6 mån till 2 år kr/djur/år Tacka/get minst 1 år kr/djur/år Häst kr/djur/år Betesbidrag/stängselbidrag Ett årligt bidrag, baserat på Länsstyrelsens bidrag för markareal som uppfyller villkoren för grödkod 52 eller grödkod 61. Fäbodbidrag Mjölkko kr/djur/år Mjölkande tacka/get > 1 år kr/ djur/år SÄRNA Markberedning %* Röjning % Plantor, plantering, frö och sådd % Hyggesrensning/förrensning % Jordbrukskalk % exkl. mervärdesskatt Gödning och utsäde % exkl. mervärdesskatt Rågångsupptagning % Rådgivning skog, ekonomi... 2 timmar/delägare/år Avtalsservice pcskog gård % Djurbidrag Mjölkkor kr/kr/djur/år Får, getter och kalvar kr/kr/djur/år Veterinärkostnader % exkl. mervärdesskatt (Ej hund och häst). Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Skogsvårdsåtgärder Bidrag till skogsvårdsåtgärder utgår endast till ägare av skogsfastigheter, som vid storskiftet åsatts reducerat jordtal (grader) inom respektive skifteslag. Årligt bidrag maximeras till kr per skogsägare och år. Dessa bidrag utbetalas efter av Skogsstyrelsen prissatta, förbesiktigade, avsynade och godkända skogsvårdsåtgärder. *Under 5 ha baseras bidraget på max kr/ha. Över 5 ha baseras bidraget på max kr/ha. IDRE Markberedning % Röjning % Plantor, plantering, frö och sådd % Hyggesrensning/förrensning % Dikning på åkermark... Max 15kr/m av kostnaden på åkermark exkl. mervärdesskatt Brukad åker (ej betesmark) kr/ha Bete kr/ha Rågångsupptagning % Avtalsservice pcskog gård % Rådgivning skog, ekonomi... 2 timmar/delägare/år Djurbidrag Mjölkkor kr/djur/år Får, getter och kalvar kr/djur/år Veterinärkostnader % (Ej hund och häst). Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. Åker kr/ha brukad åker (ej betesmark) Bete kr per ha, bete eller maskinell putsning Dikning... max 15 kr/m av kostnaden på åkermark exkl mervärdesskatt Skogsvårdsåtgärder Bidrag till skogsvårdsåtgärder utgår endast till ägare av skogsfastigheter, som vid storskiftet åsatts reducerat jordtal (grader) inom respektive skifteslag. Årligt bidrag maximeras till kr per skogsägare och år. Dessa bidrag utbetalas efter av Skogsstyrelsen prissatta, förbesiktigade, avsynade och godkända skogsvårdsåtgärder. Ytterligare information och villkor för dessa bidrag hittar du i att-satserna på: 8 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

9 BIDRAG 2014 ÄB NYTT 2014 Att tänka på vid röjning/förröjning ÄLVDALEN Behovet av röjning/förröjning skall vara bedömt av dig som markägare eller eventuellt virkesköpare. Anmäl sedan detta till Skogsstyrelsen som då åker ut och prissätter objektet. Sommarens röjningsobjekt skall Skogsstyrelsen få in senast 31 mars respektive höstens röjningar senast 30 sep. Detta för att underlätta planeringen av prissättningen av aktuella objekt. Anmäles till Skogsstyrelsen Ulf Tegnér Gäller både markägare och entreprenörer! Sista ansökningsdag för bidrag: ÄB Föreningsbidrag 1 sep 29 aug Elitbidrag 1 sep - Djurbidrag 2 maj 25 april Fäbodstöd 27 sep - Ansökan Projekt i byar 1 juni - Redovisning Projekt i byar 31 maj - Gödning, utsäde året om året om Markkartering året om - Kalk året om året om Rågångsupptagning året om året om Veterinär året om året om Underlag för veterinärsbidrag lämnas in senast 31/1 året efter. Mjölkmaskiner,elverk för drift av mjölkmaskin - kan sökas året om till Jordägarnämnden. ÄB. Nyanläggning/moderninsering av byggnad för djurhållning - kan sökas året året om till Jordägarnämnden. ÄB. DELÄGARE Nytt om Rågångar ÄLVDALEN Vill du anlita en entreprenör att röja, märka upp dina rågångar? Kontakta Skogsstyrelsen. Ulf Tegnér Avtalsservice hos pcskog ÄLVDALEN Älvdalens Besparingsskog erbjuder delägarna fri avtalsservice för skogsbruksplaner. From 1/7 betalas tecknad avtalsservice av delägaren. Återfås mot uppvisande av betald faktura samt betalningskvittens som lämnas in på kontoret. Elitidrottsbidraget är tillbaka! ÄLVDALEN Elitidrottsbidrag kan sökas av föreningar som har aktiva elitidrottare i Älvdalen som under året tagit SM-medalj eller ingår i ungdoms-, junior- eller seniorlandslag. Sista ansökningsdag 1 sep Ansökningsblankett finns att hämta på kontoret eller ladda ner på: Veterinärsbidrag för hästar är tillbaka! Älvdalen. Underlag lämnas in senast 31/1 året efter. PROJEKT I BYAR ÄLVDALEN För bidrag till projekt i byar gäller följande regler: -Ansökan ska ske senast 1/ till jordägarnämnden, som beslutar om fördelningen. Ansökan ska specificeras med en delsumma för varje projekt ansökan avser. Även administrationskostnader kan vara bidragsgrundande och ska då specificeras i ansökan. -Redovisning av hur bidraget använts ska skriftligen redovisas till jordägarnämnden omedelbart efter att projektet avslutats, dock senast 31/ Förlängning av projekt får endast göras med ett år. -Tidigare beviljade förlängningar ska slutredovisas senast 31/ Annars kräver jordägarnämnden tillbaka hela eller del av utbetalt bidrag. -Om beviljat bidrag inte använts enligt ansökan kan detta innebära att jordägarnämnden reducerar kommande års ev bidrag eller kräver tillbaka hela eller del av utbetalt bidrag. -Bidrag får enbart användas för ändamål som sammanfaller med Besparingsskogens reglemente 15 punkt 4 För främjande av jord och skogsbruket med binäringar inom socknen, anläggning och förbättring av vägar eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna eller hela befolkningen i socknen. Missbruk av detta medför återbetalningsskyldighet. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

10 ÄB TEMA PLANTERING DELÄGARE 8 SIDOR TEMA PLANTERING 10 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

11 TEMA PLANTERING ÄB Den var en gång små frön på Tallheds Plantskola DELÄGARE Skogen alltså. Ja, så kanske kommande generationer delägare i ÄB och väljer att introducera sina barn och barnbarn i sin skogs historia. Skogen & Kraften tillsammans med Jonas Svensson och Urban Mattsson från Älvdalens, Särna-Idre Besparingsskogar har gjort ett besök på platsen där historien börjar för att titta närmare på hur det fungerar på Tallheds plantskola i Orsa. Häng med! Rätt planta på rätt ställe betyder mycket för resultatet och på Älvdalens och Särna-Idre Besparingsskogar är man mån om att följa Besparingsskogarnas policy även när det gäller vad som planteras i delägarnas skog. Redan 1979 när jag började arbeta på Älvdalens Besparingsskog köpte vi skogsplantorna som vi planterade på Besparingsskogarna från Tallheds Plantskola i Orsa. I dag är det Starpot odlingssystem vi använder. Den har visat sig vara bättre än föregångaren Flexipot som vi använde tidigare. Även om det har fungerat bra under åren så har man överlag blivit noggrannare med fröets härkomst och Tallheds plantor har utvecklats och bara blivit bättre. Numera köper vi även de plantor som delägarna får i form av näringsbidrag, och som delägarna planterar på sina marker, från Tallhed säger Jan Norell, näringsbidragsansvarig på ÄB och. STARPOT ODLINGSSYSTEM En vacker höstdag, innan sommarens plantbeställningar som ska hämtas till våren 2014 stoppas i frysen, passar vi på att göra ett besök på Tallheds Plantskola. Plantskolan anlades av Orsa Besparingsskog 1958 och på den tiden skedde all odling på friland. I dag finns här 14 friland på 2,4 ha men även fem stora varmväxthus med en total yta på m 2 samt två säsongsväxthus, en såddhall/packhall och en frys med plats att lagra 12 miljoner plantor. Under åren har det tagits en del avgörande steg i utvecklingen för att komma dit Tallheds Plantskola är i dag togs första steget mot framtiden. Man började då att odla täckrotsplantor i tolv ouppvärmda växthus togs nästa steg och flexipotplantor från uppvärmda växthus gjorde entré. Den ständiga strävan att förbättra plantmaterialet ledde 2003 till valet av Starpot som odlingssystem. Starpot som har väckt stor internationell uppmärksamhet och är idag det ledande odlingssystemet i Sverige. Det är ett så kallat öppet odlingssystem där plantorna odlas i stjärnformade krukor med vertikala luftspalter. Krukorna är koniska och sitter isär så att luften kan cirkulera runt dem. Idén med konstruktionen av odlingsbehållaren är att då en rotspets träffar luft slutar den att växa och bildar en tillväxtpunkt. Nästa rotspets börjar växa och så småningom får man en torvklump genomvävd av rottrådar med aktiva spetsar och utan rotdeformationer. Starpot ger en snabb tillväxtstart och stabila plantor som i framtiden klarar snö och vind bättre. Kvalitetskontroll av plantmaterial av Jonas Svensson och Urban Mattsson Älvdalens, Särna-Idre Besparingsskogar. Bror Nilsson, Tallheds Plantskola guidar dem runt på anläggningen. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

12 ÄB TEMA PLANTERING DELÄGARE Genom att odlingssystemet är relativt glest får man även robusta skott, friska barr och allmänt vitala plantor. VKTIGA SMÅ VITA KULOR Bror Nilsson, som har arbetat på plantskolan sedan 1981, tar emot och guidar oss runt. Första stoppet blir såddhallen. Torven som vi odlar i kommer från ett företag i Finland, och är en speciell blandning av torv som är lagom grov. Eftersom det är ett öppet odlingssystem får torven inte vara för finkornig, då ramlar den ur. Torvhanteringen vi har är den modernaste som finns för närvarande. Såmaskinen vibrerar ner torven i kassetterna. Fröet sås och över kassetterna strös ett lager av små vita frigolitkulor. Frigolitkulorna kan man se på plantorna och de har visat sig vara otroligt viktiga. De skyddar fröet och grodden och ger ett jämnt groningsresultat, berättar Bror. SÅS INNAN MIDSOMMAR Av sådden fanns det inte så mycket att se just vid detta tillfälle. När du har denna tidning i din hand i slutet av februari, eller närmare bestämt direkt efter Vasaloppet, är 2014 års sådd i gång för fullt. Varje växthus rymmer cirka plantor. Vi är jagade av årstiden. Allt ska sås före midsommar och då hinner vi så i två omgångar i alla fem husen och en tredje omgång i tre av husen, säger Bror, medan vi förflyttar oss ut för att ta en titt på frilanden. Ibland händer det saker man inte räknat med. Den augusti för ett par år sedan hade vi -6 grader, då tog granen stryk. Växthusen är tomma nu, på frilandet däremot trängs resultaten av sommarens hårda arbete i form av täta gröna mattor av plantor med bland annat namnen Våge, Gnarp och Sollerön. På våren, innan den första omgången plantor får komma ut på friland och ge plats för nästa sådd, öppnar man upp växthusen för att härda plantorna. Tall är härdigare än gran och klarar en och annan frostnatt. Granen frostbevattnas vid +3 grader för att klara sig bättre. Värme är egentligen värre än kyla, det får inte vara mer än +26 grader i växthusen. Under groningsfasen håller vi +22 grader dygnet runt i dygn sen sänker vi till +12 nattetid för tallen. Granen håller vi en jämn temperatur dygnet runt på och sänker då till +18 grader efter groning. Vi har larm som styrs digitalt via dator och telefon och den som har jour är snabbt på plats för att kunna vidta åtgärder om temperaturen stiger, eller sjunker. Ibland händer det saker man inte räknat med. I slutet av augusti för ett par år sedan hade vi -6 grader, då tog granen stryk, berättar Bror. TILLVÄXTEN STOPPAS Förstasådden av tall stoppas i tillväxt i maj. Man lurar helt enkelt plantan att det är höst. Detta görs i mörkeranläggningen, som faktiskt är världens näst största mör- Skogsägarskolan LÄR DIG MER OM OM PLANTERING 7 tips för en lyckad plantering Fyll korgen, greppa röret och sätt igång! Eller..? Plantera skog är visserligen enkelt och något som de allra flesta kan göra. Trots detta finns det några saker att tänka på som gör glädjen så mycket större både när du planterar men kanske främst när det är dags att inventera planteringen och se hur plantorna har klarat sig. 1. Först & främst När du har hämtat ut dina plantor, plantera dem så snart som möjligt. Står de i kartongen för länge är risken att de hinner torka om det är varmt eller mögla om det är för fuktigt. Inget bra utgångsläge för din blivande skog. 2. Placeringen Här ger du plantan störst chans att överleva och få störst tillväxt. Planteringspunkten bör inte ligga i gropar eller i fåror utan i nivå med eller något högre än omkringliggande mark. Ren mineraljord skall täcka marken runt plantan och att det är minst 10 cm till humuskant SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

13 TEMA PLANTERING ÄB keranläggning för plantor. Där gör man dagen kort och natten lång. Denna process pågår i tre veckor och får plantan att invintra. Det kan göras med de sorter som har sydligare proveniens. Därefter sätter vi i gång dem på friland igen. Annars blir de för höga för att kunna packas i kartong. Dessa plantor blir dubbelbarriga, som en tvåårig planta. Granen hanteras annorlunda. I juli-augusti långnattar man granen i tre veckor. Därmed bromsar man tillväxten och hjälper den med invintring och knoppsättning, berättar Bror. TEKNISK PLANTSKOLA Tallheds Plantskola må vara en av de mindre plantskolorna i landet men faktiskt den mest tekniskt utvecklade. Här finns även den enda maskinen i världen som kan köra både sådd och packning, vilket är oerhört platsbesparande. Vi beger oss tillbaka in i såddhallen som även fungerar som packhall. Alla lyft sker med traktor som flyttar kassetterna från frilanden till packhallen. Kassetterna med plantor transporteras på ett rullband in i maskinen där de sedan automatiskt töms på plantor. Plantorna lyfts upp ur kassetten och skjuts in i plantkartongen. Här behövs det en person som kontrollerar att det blir rätt mängd plantor i kartongen innan den försluts. Sedan klistras en lapp på kartongen och kartongerna packas på lastpallar, plastas och körs till frysen. Därefter sätter vi i gång dem på friland igen. Annars blir de för höga för att kunna packas i kartong. Dessa plantor blir dubbelbarriga, som en tvåårig planta. Frysen håller -4 grader och här får de stå tills de tas ut och får tina i skugga under tak 2-3 veckor före leverans. Vi levererar fryslagrade plantor från april till 1 juli. Från mitten av augusti levereras sedan plantor från friland och fram till mit- ten av oktober ungefär. Våra kunder finns i Hälsingland och över hela Dalarna, säger Bror. Tallheds Plantskola Produktion ca 11 miljoner plantor Trädslagsfördelning: 75 % tall 20 % gran 4 % contorta 1 % övriga trädslag (sibirisk lärk) Anläggning: 5 varmväxthus 16 x 100 m (6 400 m2) 2 säsongsväxthus 10 x 100 m 12 friland 20 x 100 m (2,4 ha) Såddhall/packhall Frys med kapacitet att lagra 12 miljoner plantor DELÄGARE Djupet Se till att torvklumpen kommer helt ned i jorden. Man säkerställer på det viset bra vattentillgång och näringstillförsel till plantan. 4. Tilltrampet Plantan skall sitta fast. Följer plantan med upp när du rycker i ett barr har du inte trampat till tillräckligt FOTO: Tobbe Nilsson. 5. Avståndet Eftersträva en bra planteringspunkt hellre än ett strikt avstånd mellan plantorna. 6. Kom ihåg! Att titta till dina plantor då och då. Mer om det på nästa sida. 7. Sist men inte minst - ha kul! Och glöm inte matsäck, solkydd, regnjacka och vattenflaska. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

14 ÄB TEMA PLANTERING Skogsägarskolan LÄR DIG MER OM PLANTERING DELÄGARE Redan när man planerar en avverkning bör man fundera över hur den nya skogen skall föryngras. Plantering är det vanligaste sättet att återbeskoga. Metoden passar för de flesta marker och trädslag. PLANTTYP Valet av planttyp styrs dels av markens förutsättningar men även av vilken teknik som tillämpas vid planteringen. Barrotsplantor har rötterna bara och finns i olika storlekar och åldrar. Stora barrotsplantor klarar konkurrensen från annan vegetation bäst och rekommenderas ofta på bördiga marker eller vid hjälpplantering. Täckrotsplantor har rötterna i en torvklump eller liknande och finns även i olika åldrar och storlekar. Täckrotsplantor kräver i praktiken alltid markberedning och lämpar sig bäst på svaga till medelgoda marker där de inte utsätts för alltför stor konkurrens från vegetation. Vid plantering med täckrotsplantor används vanligen planteringsrör. SKADOR PÅ PLANTOR De vanligaste orsakerna till skador på plantor i Älvdalen och Särna-Idre är torka och svampangrepp. Tjädern och vissa år sorken kan också skada eller döda plantor, säger Jonas Svensson, Produktionsledare Skogsvård på Besparingsskogarna. TIDPUNKT Normalt ska planteringen göras så fort som möjligt efter avverkning och markberedning för att undvika konkurrens från vegetation. Hyggesvila, dvs att vänta med plantering och markberedning några år, kan dock vara bra om problemet med snytbagge är stort. Generellt sett är vårplantering den bästa tidpunkten, men höstplantering kan vara att föredra vid t ex risk för försommartorka. VÅRDA PLANTORNA Riktig skötsel och förvaring av plantorna även efter leveransen är viktigt. Ju snabbare plantan kommer i jorden desto bättre. Tänk på att försöka hämta lagom mängd från anvisade plantutlämningsställen. Om plantorna måste lagras är det viktigt att de placeras i skugga och hålls fuktiga. RÄTT PLANTERINGSPUNKT Planteringen sker vanligen med planteringsrör. Rätt planteringspunkt är viktigt för bästa överlevnad. Instruktion och råd finns att få hos Skogsstyrelsen och Besparingsskogen. VIKTIGT ATT FÖLJA UPP RESULTATET Det är väldigt viktigt med noggrann uppföljning av planteringen. Varje planterat hygge kontrolleras. Om det är för luckigt med stora avgångar, görs en kompletterande plantering. Rådet till alla skogsägare som planterar själva är att lägga tid på att gå ut och kontrollera hur planteringen ser ut. Det är bra att gå ut redan första sommaren efter plantering och göra en första besiktning. Sen kan det upprepas året därpå om behov finns, säger Jonas Svensson på Besparingsskogarna. Lägg provytorna på olika ställen på hygget. Radien på provytan ska vara 5,64m. Det får du genom att binda ett 5,64m långt snöre på en käpp som placeras i mitten av provytan. Hela ytan av cirkeln blir då 100 m2, dvs en hundradels hektar. Skador på plantor Svamp (Tallskytte) Svamp (Gremmeniella) Tjäder Sork Torka Foto: Elna Stenström, SLU Foto: Elna Stenström, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU Foto: Claes Hellqvist, SLU 14 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

15 TEMA PLANTERING ÄB SÅ HÄR KONTROLLERAR DU DINA PLANTOR Räkna antalet plantor. Multiplicera med 100 och du får antalet plantor per hektar. Godkänt antal plantor bör ligga ungefär mellan 1800 och 2000 på medelgoda marker, dvs mellan 18 och 20 i medeltal per provyta. För mer information, kontakta närmaste Skogsstyrelsekontor eller se hemsidan: /Skota-skog-/Foryngring-/Plantering-/ DELÄGARE FOTO: Tobbe Nilsson. SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

16 ÄB DELÄGARE PLANTERING & MARKBEREDNING Gör Din anmälan/beställning senast 28 februari 2014! NU ÄR DET DAGS ATT BESTÄLLA MARKBEREDNING OCH GÖRA FÖRBESTÄLLNING AV SKOGSPLANTOR! När Jan Norell fått Din beställning av markberedning vill han även ha underlag för den kommande planteringen året därpå. Jan Norell förmedlar din plantbeställning till Tallheds Plantskola så de har ditt underlag. Det är du som skogsägare som sedan själv ringer till Tallhed för att bekräfta och beställa fram plantorna. SKA DU MARKBEREDA 2014 OCH PLANTERA 2015? Beställning av markberedning och plantor skickas till: Jan Norell Älvdalens Besparingsskog Box Älvdalen Tfn: E-post: DAGS ATT PLANTERA 2014? Senast två veckor innan du skall plantera måste du bekräfta din plantbeställning till Tallheds Plantskola. Du ringer och talar om vem du är, vilken fastighet, beställd plantsort, när du vill ha plantorna. Ditt underlag finns hos plantskolan. Tfn: E-post: TILL JAN NORELL ÄLVDALENS OCH SÄRNA- IDRE BESPARINGSSKOGAR ANMÄLAN MARKBEREDNING OCH FÖRBESTÄLLNING AV SKOGSPLANTOR Behöver du hjälp att fylla i blanketten? Kontakta Tallheds Plantskola Bror Nilsson Tfn: E-post: Bifoga papperskopia över avverkningstrakt vid anmälan av markberedning! Namn: Adress: Postnr: Ort: Telefon: Mobil: E-post: Övriga anteckningar: Tall: st Gran: st Contorta: st Lärk: st Frö: kg Fastighetsbeteckning: Areal: Höjdläge (hyggets höjd över havet i meter): Belägenhet: Avverkningsår: Önskat planteringsår: Namnteckning: Önskas hyggesrensning? 16 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

17 Hjälpplantering? Tips till dig som har eller ska plantera - tänk på att följa upp planteringen! Kontrollera dina planteringar, helst redan samma år som du planterat, eller året efter. Det finns många hot för en planta: torka, sjukdom, snytbaggar, sork- och älg är några exempel. Fattas det plantor kan du behöva hjälpplantera. Tror du att du behöver hjälpplantera? Kontakta Skogsstyrelsen så gör de en bedömning om det finns behov att hjälpplantera. Besparingsskogen bekostar plantor för hjälpplantering när Skoggstyrelsen bedömt att kravet för täthet inte är uppfyllt. Skogsstyrelsen, Ulf Tegnér: PLANTERING & MARKBEREDNING 2 VANLIGA FRÅGOR Varför ska jag beställa plantor i samband med markberedning? Att du gör din plantbeställning redan i samband med markberedning möjliggör för plantskolan att så in rätt frö till rätt plats (proveniens) i god tid. Med andra ord - att kunna leverera exakt den sortens planta du behöver till bästa kvalité och i rätt tid. Plantor som ska planteras år 3 (räknat från avverkningsåret) sås redan på våren år 2 (samma år som markberedningen utförs). Plantorna växer sedan fram till hösten då de fryses in i färdigpackade beställningar. När får jag mina plantor? När det är dags att plantera kontaktar du Tallheds Plantskola för att bekräfta din beställning och meddela när du tänker plantera. Detta görs senast två veckor innan du önskar hämta dina plantor. Under förutsättning att du gjort din plantbeställning i rätt tid får du plantorna levererade för avhämtning på din Besparingsskog. Se info nedan! ÄB DELÄGARE FRÅN AVVERKNING TILL FÖRYNGRING - SÅ HÄR GÅR DET TILL Tips! När du gjort din beställning - klipp ur och spara som kom-ihåg. Den grå rutan i schemat visar vad markägaren bör göra år 1 till 3. FÖRKLARING TILL SCHEMAT Exempel: När du har slutavverkat år 1 bör du markbereda år 2 och plantera år 3. Beställning av markberedning och plantering kan göras redan år 1, dock senast 28 februari år 2! VEM GÖR VAD? Markägaren Besparingsskogen Tallheds Plantskola Skogsstyrelsen Entreprenör Viktigt! ÅR 1 AVVERKNINGSÅR Efter slutavverkning anmäler markägaren markberedning + beställning av plantor till Besparingsskogen (senast 28/2 året efter avverkning). Besparingsskogen förmedlar plantbeställning till Tallheds Plantskola. Tallheds Plantskola sammanställer beställning. ÅR 2 MARKBEREDNING Markberedning utförs åt markägaren genom Besparingsskogen. Tallheds Plantskola sår frö enligt din beställning. De färdigvuxna plantorna packas och fryses under hösten. KOM IHÅG ATT BEKRÄFTA DIN PLANTBESTÄLLNING! Meddela Tallheds Plantskola, senast två veckor innan, vilket datum du önskar hämta ut dina beställda plantor. Tfn: BEHÖVER DU LÅNA UTRUSTNING? Planteringsrör och plantkorg bokas I god tid. ÄB: Tfn: : Tfn: ÅR 3 FÖRBEREDELSER PLANTERING Markägaren kontaktar Tallheds Plantskola för att meddela när beställda plantor ska hämtas på ÄB eller. Obs! senast två veckor innan plantering. Plantorna och eventuell förbokad utrustning för plantering finns att hämta på Besparingsskogarnas utlämningsplats enligt överrenskommelse. ÅR 3 PLANTERING OCH UTBETALNING AV BIDRAG Som markägare har du två val: Plantera själv Anlita entreprenör Väljer du att plantera själv kontaktar du Skogsstyrelsen när planteringen är utförd och klar. Skogsstyrelsen avsynar arbetet och fakturerar sedan Besparingsskogen. Fungerar som kontrollorganisation åt Besparingsskogen. Besparingsskogen bekostar arbete som är godkänt av Skogsstyrelsen och betalar efter godkännande ut bidrag till markägaren. UTLÄMNING AV PLANTOR OCH UTRUSTNING SKER UNDER MAJ-JUNI TISDAGAR OCH FREDAGAR KL Anlitar du entreprenör utför denne arbetet och fakturerar Besparingsskogen; som tar kontakt med Skogsstyrelsen för avsyning innan utbetalning till entreprenör. OBS! Var uppmärksam på att olika bidragsregler gäller för Älvdalen, Särna och Idre. Älvdalens Besparingsskogs garage i norra delen av kyrkbyn. Kontaktperson: Urban Mattsson Tfn: Särna-Idre Besparingsskogs kallförråd Tfn: SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

18 ÄB UTBILDNING REPORTAGE Svårast var att beräkna volymen på en stock! (Ropar alla när frågan ställs vad som var svårast). Roligast var att göra upp eld!. SKOGENS MÄSTARE 2013 Några av tävlingsmomenten f.v: Volymen på en stock. Verktygens namn? Hans- Ove Hansson, regerande nordiskt Mästare i Timbersport, till vardags lärare på Älvdalens Utbildningscentrum guidar eleverna i Timbersport. Detta heter dubble buck en tvåmannasågning. Eld på tid. Det var fyra förväntansfulla lag som samlades en förmiddag i november på Älvdalens Utbildningscentrum i Älvdalen. Det var dags för finalen i Skogens Mästare. Frågan var: Vilka kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt? FOTO: Tobbe Nilsson. Platsen kunde inte ha varit bättre belägen, formen på de fyra lagen - klass sju från Ockelbo och Leksand var på topp, vädret var visserligen gråmulet, men glädjen denna dag sken igenom alla moln på novemberhimlen. Det var dags för finalen i Skogens Mästare och lagen ska bestå av jämna antal pojkar och flickor. Detta är första året som tävlingen genomförs i vår region, Dalarna/Gävleborg. Den har tidigare genomförts i Jämtland där den slagit igenom väl. På detta sätt vill vi bygga upp en nyfikenhet kring skogen hos elever som snart skall välja inriktning efter 9:an, säger Anna Dahlgren, Älvdalen, Särna-Idre Besparingsskogar, som sitter i styrelsen för Dalarna/Gävleborgs Skogen i skolan. Dalarna och Gävleborg är riktiga skogslän, och skogen är viktig för oss. Vi vill väcka intresse för skogen som helhet, med alla de värden som kan kopplas till skogen och hur vi använder den, berättar Kristin Persdotter från Skogen i Skolan. Och fortsätter: Ett viktigt och aktuellt område är att lyfta skogen som förnyelsebar resurs i ett hållbart samhälle, som ett alternativ till kol- och oljebaserade produkter och energiförsörjningssystem. Då gäller det att väcka intresset för skogen hos elever, som är framtiden. Det är de som kommer att sitta och fatta beslut om skogen i framtiden och de som ska välja framtida yrkesbanor. Det är viktigt att nå dem på ett sätt som passar skolan och dess mål, och det tror vi att den här tävlingen gör. Tävlingen ligger helt i linje med Skogen i Skolans arbetssätt där praktik och teori går hand i hand. Skogen i Skolan är ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och skogliga intressenter i Sverige, bland vilka Skogsstyrelsen är en aktiv part. 18 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

19 UTBILDNING ÄB REPORTAGE KRÖNTES I ÄLVDALEN Hur var formeln? Säkerhet, styrka och spänst kan kortfattat sammanfatta Hanssons uppvisning. Snöret brinner av! Hur högt är trädet? En del i finalen i Skogens Mästare bestod av teoretiska frågor om bland annat allemansrätten, trädslag, redskap i skogen som till exempel klave, röjsnöre eller timmersax och vad de används till. Frågan är hur många vuxna som skulle klara av många av dessa frågor som barnen satte klockrent. Utomhusmomenten var inte enkla de heller - och det skall det inte vara i en final i Skogens Mästare. Vem som helst kan bli stressad av att göra upp eld på tid och bränna av ett snöre som vågrätt är sträckt ovanför elden eller såga av en trissa med tekniken dubble buck - en tvåmannasågning från en stock med en diameter som är i klass med en familjepizza. Kanske blev en och annan intresserad av möjligheten att kunna ta del av den i ett gymnasieprogram. Vi får säkert se några av dessa elever i Älvdalen i framtiden. Även om inte Timbersport lockar, finns det många andra spännande utbildningar att välja bland: Skogsmaskinförare, Skogs- och miljötransporter, Naturoch äventyrsguide, Jakt- och fiskeguide, Upplevelsekök, Ledarskap och hälsa på Samhällsvetenskapsprogrammet, Anläggningsmaskinförare eller varför inte Internationell svetsare! Men idag är det Skogens Mästare som gäller och en 13-åring lever i nuet. Det har de visat genom sina kunskaper och engagemang, trevliga sätt och positiva inställningar. Skogens Mästare 2013 blev klass 7A från Perslundaskolan i Ockelbo. De fick hela 61 poäng av 72 möjliga. Tvåa med 58 poäng kom klass 7B från samma skola. Leksands två parallellklasser 7C och 7A från Sammilsdalsskolan kom inte långt efter som tredje- och fjärdepristagare. Alla elever fick välförtjänta pris med sig hem. För kronor som gick till förstapristagarna från Ockelbo kan man komma långt. England! Var det en lyrisk yngling som sa framme vid prispallen. Ockelbo kammade även hem andrapriset på kronor och Leksand fick respektive kronor med sig hem. Kan tro att det är fler klasser som anmäler sig nästa år! SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI

20 ÄB KULTURHISTORIA REPORTAGE STENÅLDERSHUSET PÅ FINNHED Finnhedsfolket var fångstfolk som levde av jakt, fiske och insamling. Det var över år sedan man byggde och levde där. Tyvärr skadades husgrunden då vägen byggdes och olyckligtvis skadades husgrunden än mera när diket rensades för ett par år sedan. En arkeologisk undersökning skedde hösten 2013 i syfte att återställa husgrunden. FOTO: Gerhard Flink och Lars-Erik Lindhamn Ovan: Flintskrapa. Nedan: Porfyrskrapa. Det hela började redan för år sedan, men boplatsen hade aldrig upptäcks av oss nutidsmänniskor om inte projektet Skog och Historia hade dragits igång genom Bertil Hedman på Skogsstyrelsen år Gerhard Flink anställdes till att utbilda ett 30-tal deltagare och att leda fältarbeten i skogarna. Uppgiften var att hitta kulturlämningar. Fornlämningar är lagskyddade och genom att identifiera och kartera fynden skulle risk för skadegörelse minskas i framtiden. Tusentals kolbottnar, kojgrunder, fångstgropar, blästplatser med mera hittades och finns beskrivna i både Skogsstyrelsens databas liksom centralt på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Utbildning skedde bland annat genom att deltagarna fick besöka redan kända fornminnen. Ett antal fångstgropar var kända vid Finnhed och ett träningspass förlades där. En deltagare hittade skörbränd sten i markberedningspår. Under helgen granskades Finnhed noggrant och då framkom unika fynd av huslämningar från stenåldern. TVÅ HUSGRUNDER Inom det centrala boplatsområdet hittades två husgrunder. En grund var extra tydlig och belägen nära skogsbilvägen till Svartberg. I vägslänten syntes skörbränd sten från husets härdar samt diverse fynd, till exempel hittades brända älgben, skrapor som använts till att skrapa skinnen fria från kött etc. Ett mycket intressant fynd framkom som visar på den forntida vapentekniken. Ett sandstensföremål med en ränna hade använts till att forma pilskaft. Pilskaftglättare påträffas ibland på boplatser och har även hittats på den stora boplats som fanns vid Nässjöns västra strand. Husgrunden vid Finnhed uppmättes och visade sig vara omkring 15 meter lång och kan ha haft en golvyta på omkring 50 kvm. VUOLLERIMHUS Husgrundstypen kallas Vuollerimhus eller med en mer teknisk term Boplatsvall. Namnet kommer av att man 1983 upptäckte en stor nedsänkt golvyta omgiven av en bred låg vall invid sammanflödet mellan Stora och Lilla Lule Älv vid Vuollerim. Den undersöktes och visade sig vara en grund till ett boningshus från stenåldern. Det var över 4000 år sedan man byggde och levde där och arkeologerna kunde se fascinerande detaljer. Gropar med skörbränd sten fanns både ute och inne i huset och det förefaller som man konstruerat en rökgång under golvet. En tidig form av golvvärme! Kolskikt i vallen visade att takstolar funnits. Den nedsänkta golvytan och sandvallarna som bildade väggar och ett lågt tak medförde att man bättre kunde behålla värme vintertid. Som i en senare avhandling visats tycks hus av denna typ ha funnits på platser där vattendrag möts och där läget i en jakt och fiskemark är bra. Efter avhandlingen kallas sådana platser Vinterbyar i Norrlands inland. De var endast kända i Norrland tidigare. VINTERBY Finnhed var en sådan vinterby. Den bestod av minst två hus och sannolikt två till några hundra meter österut. Den största och bäst bevarade husgrunden ligger alltså intill den skogsbilväg som leder upp mot Svartberg och Balzer fäbodar. Tyvärr skadades husgrunden då vägen byggdes. Husgrundens ena gavelhörn förstördes delvis genom dikesdragningen. Olyckligtvis skadades husgrunden än mera när diket rensades för ett par år sedan. Grundens västra vall vältes in och dolde den försänkta mittdelen. NORRLÄNDSK BOPLATSVALL En arkeologisk undersökning skedde hösten 2013 i syfte att återställa husgrunden. Undersökningen utfördes genom Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) och leddes av Fredrik Hallgren. Fynden är ännu inte analyserade men allt tyder på att husgrunden hör till samma period som de norrländska boplatsvallarna. Det hus som låg här för över år sedan beboddes av okänt antal människor men beräkningar tyder på att en familj med kanske några vuxna och barn kan ha levt här. Kanske tillsammans med ytterligare en eller flera familjer något stycke ifrån. Eftersom man behövde ved till uppvärmning och annat krävdes att familjegrupperna inte bodde för tätt. Finnhedboplatsen ligger i likhet med liknande vinterbyar solexponerat i ett bra läge med höjder i norr till skydd mot nordanvindar och med en mindre bäck invid berget som vattentäkt. Endast ett 50-tal meter mot väster fanns en slinga av Rotälven. Nu är den avsnörd sedan länge och bildar en grund fågelsjö. Från Våmhuskölen upprinner Rymmån och den slingrar sig fram genom ett lågland som sannolikt utgjorde goda jaktmarker för älg. FÅNGSTFOLK Finnhedsfolket var fångstfolk som levde av jakt, fiske och insamling. Älgbiotoperna längs Rymman var säkert en viktig del i försörjningen liksom fisket i älvarna. Älgfångst var sannolikt basnäring. Invid Rymman och Rotälven finns flera fångstgropssystem och en del av dessa kan ha börjat byggas under den tid när människor bodde på Finnhed. De människor som levde här hade sina grannar vid Nässjön och även där hittade vi en husgrund som ligger oskadad inne på sandplatån. De två boplatserna är lämningar efter människor som var de första som mer varaktigt bodde i Rotälvens dalgång. Gerhard Flink, 20 SKOGEN & KRAFTEN FEBRUARI 2014

Särna-Idre Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 2016 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG

Särna-Idre Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 2016 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG Särna-Idre Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 201 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG INNEHÅLL BRA ATT VETA OM BIDRAG SÄRNA Näringsbidrag skogsbruk Särna röjning hyggesrensning markberedning plantering & frösådd

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com

Plantpraktikan. från frö till planta. www.scaskog.com Plantpraktikan från frö till planta www.scaskog.com Plantor för ett ansvarsfullt skogsbruk SCAs plantverksamhet, NorrPlant, bedrivs vid de två plantskolorna Bogrundet och Wifstamon. Här sås de frön som

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Prislista. Skogsplantor våren 2013 lista Skogsplantor våren 2013 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2013. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2014

Prislista. Skogsplantor våren 2014 lista Skogsplantor våren 2014 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2014. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2012

Prislista. Skogsplantor våren 2012 lista Skogsplantor våren 2012 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäongen 2012: Täckrotsplantorna hanteras i bevattnad terminal i Dalboda, Björklinge. Det

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Prislista Södras plantor 2017

Prislista Södras plantor 2017 Prislista Södras plantor 2017 Prislista 2017 Inom Södra har vi femtio års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna erbjuda dig som skogsägare

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare Stämmohandlingar 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare 1 DAGORDNING Ordinarie höststämma med delägarna i Gällivare allmänningsskog hålles i Västlaestadianska Bönhuset i Gällivare

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

april 11 skogen & kraften

april 11 skogen & kraften Missa inte! SOMMARENS SKOGSDAGAR april 11 skogen & kraften INFORMATION FRÅN ÄLVDALEN OCH SÄRNA - IDRE BESPARINGSSKOGAR SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGS ENTREPRENÖR SÄRNA SKOGSTJÄNST Aktuellt LRF INFORMERAR ÄGER

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr. o m 1 januari 2015 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Prislista. Skogsplantor våren 2016 lista Skogsplantor våren 2016 Uppsala Skogsförvaltning har nöjet att presentera följande prislista för skogsodlingssäsongen 2016. Täckrotsplantorna levereras ofrysta i odlingskasett, och lagras på bevattnad

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet.

GENERELLA BESTÄMMELSER. Om en delägare äger flera fastigheter räknas fastigheterna som en brukningsenhet. GENERELLA BESTÄMMELSER Gäller fr o m 1 januari 2011 Utdelning till jord- och skogsbruket sker endast till fastigheter inom kommunen där styrkt delaktighet i Allmänningen föreligger. Utdelningen får nyttjas

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 14

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X Gällande föreskrift Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SKSFS 2014:3 (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; Utkom från trycket den 18 juni 2014 Omtryck beslutade den 4 juni

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant

Plantor för framtidens skogar. Nytt från NorrPlant Plantor för framtidens skogar Nytt från NorrPlant 2014 www.scaskog.com En ny generation plantor tar vid Årets fröskörd av tall och contorta blev fantastisk! En del av dessa frön kommer från den tredje

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Älvdalens Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 2016 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG

Älvdalens Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 2016 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG Älvdalens Besparingsskog BIDRAGSGUIDEN 201 SKOGSBRUK JORDBRUK ÖVRIGA BIDRAG INNEHÅLL BRA ATT VETA OM BIDRAG ÄLVDALEN Näringsbidrag skogsbruk Älvdalen röjning markberedning frösådd plantering hyggesrensning

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsmark-Exploateringsmark-Jakt

Skogsmark-Exploateringsmark-Jakt Skogsmark-Exploateringsmark-Jakt MALUNG-SÄLEN RÖRBÄCKSNÄS 15:5 Attraktivt läge nära Transtrand och Sälen. Fastigheten kan används som såväl skogsmarksom blivande exploateringsmark. Fastigheten ingår i

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

skogen & kraften MARKBEREDNING ÄLGEN EFTER SKOTTET våren 16 8 sidor tema bidrag Jaktintresserad del 3 Skogsägarskolan Lilla skogsskolan Tävla med!

skogen & kraften MARKBEREDNING ÄLGEN EFTER SKOTTET våren 16 8 sidor tema bidrag Jaktintresserad del 3 Skogsägarskolan Lilla skogsskolan Tävla med! skogen & kraften INFORMATION FRÅN ÄLVDALENS OCH SÄRNA-IDRE BESPARINGSSKOGAR våren 16 Jaktintresserad del 3 ÄLGEN EFTER SKOTTET Skogsägarskolan MARKBEREDNING Tävla med! Lilla skogsskolan 8 sidor tema bidrag

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Lantmäteriet, i 2012/921 Länsstyrelsen Dalarna, Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W Benedict Alexander DIGIKULT Laserskanning inom

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå

Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå Samverkan vid skogsbrand, hygges- och naturvårdsbränning i Västerbotten.. Rolf Lundin, Räddningstjänsten Umeå INBJUDAN till årets SKOGSBRANDMÖTE INFORMATION OCH RUTINER VID SKOGSBRAND, HYGGES- OCH NATURVÅRDSBRÄNNING

Läs mer

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk Vad är kvalitet? Vad är kvalitet? Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer