HÄRLÖVS BACKAR OCH TIVOLI ÄNGAR Historia/bakgrund Förutsättningar Mål med området

Transkript

1 HÄRLÖVS BACKAR OCH TIVOLI ÄNGAR Historia/bakgrund Förutsättningar Mål med området Historia/bakgrund Mittemot Kristianstads centrum, på andra sidan Helge å, ligger Härlövs ängar. Området avgränsas i öster och norr av Helge å, i söder av stadsdelen Vilan/Långebro och i väster av bebyggelsen utmed Lillövägen. Området är till större delen taget i anspråk för deponering av sopor vilket inleddes på 1950-talet och avslutades Den östra delen har inte använts sedan mitten av1970-talet med undantag för anläggandet av ett dag- och lakvattensystem i början av 1990-talet. På den västra delen pågår idag modellering med schaktmassor, och under de närmaste 5-10 åren kommer detta område att behöva täckas med ett 2 m tjockt tät- och skyddsskikt. Båda områdena är idag inte särskilt tillgängliga för människor, med undantag för ett par stigar. De två områdena åtskiljs av en tämligen hårt trafikerad led, med en GC-väg öster om, anlagd i början av 1980-talet. Härlövsängaområdet idag, med Härlövsängaleden som avskiljer den äldre östra deponidelen från den nyare västra delen.

2 Häradskartan från 1929 visar områdets karaktär av slåtterängar. Namnet Härlövs ängar som fortfarande används, härrör från den tid då detta område bestod av slåtterängar, liksom många andra översvämningsområden utmed Helge å. Norr om Härlövs ängar, på andra sidan ån, finns fortfarande kvar värdefulla betesmarker som årligen översvämmas, numera naturreservatet Isternäset. De gamla ängarna uppskattades av stadsborna för att man där kunde åka skridsko på vintrarna och se på det rika fågellivet på vårarna. Delar av de ursprungliga Härlövs ängar sedda från nordväst, med Vilan/Långebroområdet och Helge å i bakgrunden. Redan på 1950-talet började den östra delen av ängarna tas i anspråk av staden Kristianstad för deponering av sopor och schaktmassor. Förutom att ha en plats att lägga sopor på var syftet att på sikt bebygga området. På 1960-talet påbörjades sopdeponeringen mer regelmässigt. Eftersom den alltså inleddes före miljöskyddslagens tillkomst gjordes

3 ingen miljöprövning, och det har inte skett senare heller. Särskilt i början förekom en del protester mot att dessa ängar täcktes med avfall ( Helgerån vid Helge å ). Deponeringen på det östra området kunde kanske av stabilitetsskäl inte byggas på höjden. Från 1978 började man därför deponera längre västerut. Deponeringen var tänkt att avslutas redan 1982 då en komposterings-anläggning på annan plats i kommunen skulle påbörjas. Denna plats visade sig dock inte vara lämplig och planerna fick skrinläggas. Istället började man projektera för en sopförbränningsanläggning som skulle vara klar Deponeringen på Härlövs ängar fortsatte under tiden. Sopförbränningen stötte på ett stort motstånd från opinionen vilket till slut ledde till att även denna plan skrinlades. Sedan andra platser för sopdeponering i kommunen inte gått att finna gjordes avtal med Hässleholms kommun att frakta sopor dit. Deponeringen av sopor på Härlövs ängar fick därför pågå i ytterligare tjugo år, till 2002, så att större delen av de gamla ängsmarkerna nu har fyllts ut. På den västra delen har deponeringen skett mer på höjden, så att en kulle högre än större delen av Kristianstadsslättens nivå nu bildats centralt i Kristianstad. Utsikt från vattentornet (från NO). På andra sidan Helge å syns östra deponiområdet närmast och till vänster, västra deponiområdet på andra sidan trafikleden som en svag höjd. Under åren har ett flertal förslag tagits fram på användning av området, som inkluderat både bebyggelse, rekreationsområde, parkeringsytor, vägar mm. Planeringen har dock till stor del vilat sedan mitten av 1990-talet då det kommunala renhållningsbolaget fick

4 överta ansvaret för deponin. Sedan ansvaret för sluttäckningen av deponin nu återgått till kommunen (från mars 2005) har planeringen åter tagit fart. Hur kan täckningsmassorna bäst läggas ut för att underlätta en framtida användning och hur ska hela området bäst utformas för kommuninvånarnas bästa? Området ingår också i den fördjupade översiktsplanering som pågår för Kristianstads centralort. Utdrag ur broschyren Kristianstad växer, aktuellt förslag till stadens framtida utveckling. Förutsättningar Det är nu dags att planera för att åter göra området tillgängligt och användbart för både kommuninvånare och besökare. För att byta synsättet på området från ett gammalt tippområde till ett blivande grön- och aktivitetsområde har föreslagits att den östra delen får namnet Tivoli ängar (anslutning till Tivoliparken på andra sidan ån) och den västra delen får namnet Härlövs backar (det kuperade och mer höglänta området). Den totala ytan är cirka 56 hektar, därtill kommer en del randytor kring själva deponiområdena. Några av de förutsättningar som gäller rör miljö, stabilitet, Vattenriket, naturskydd och kommunikation. MILJÖ Hur den västra delen ska täckas ligger nu hos Länsstyrelsen i Skåne län för beslut, vilket väntas komma i augusti-september Det troliga är att ett lertäcke ska läggas på och däröver ett par andra skikt, överlagrat av ett minst en meter tjockt skyddsskikt av schaktmassor. Cirka 6 ha är redan täckta på ungefär detta sätt. Övriga 28 ha är bara delvis täckta. Kommunens åsikt är att detta område ska utformas ganska kuperat, även i mindre skala, för att säkra en god ytavrinning. Ett ytligt dikessystem behövs för detta. Tätskiktet får inte penetreras genom plantering av träd och buskar med djupa rötter, pålningar eller

5 andra liknande anläggningar. Tätskiktet bör läggas på successivt i takt med att schaktmassor kommer in utan att behöva köpas. Tidshorisonten är minst fem år för detta. Den östra delen på cirka 22 ha finns det inga uttalade myndighetskrav för, eftersom den formellt sett är avslutad. En stor andel lakvatten kommer från detta område, varför kommunen nyligen har låtit anlägga en palissad utmed Helge å. Fortfarande bildas mycket lakvatten här, varför ytterligare tätning troligen behöver ske. De befintliga dag- och lakvattendikena, som skär sönder områdets yta, måste bevaras i sin funktion, men kan troligen täckas över på ett lämpligt sätt. Tätning och lakvattenbildning är speciellt viktiga frågor med tanke på att de kommunala vattentäkterna är belägna meter från deponiområdena. STABILITET Underliggande jordlager består till stor del av torv och lera. Den västra delen med nyare sopor och massor kommer att fortsätta att sätta sig. Tätskiktet kan antagligen inte läggas på förrän avvägningar har visat att sättningarna minskat. Nya avvägningar görs av kommunen under sommaren Även under kommande år får man räkna med att eventuella anläggningar måste kunna tåla vissa sättningar eller enkelt kunna repareras. Den östra delen har troligen satt sig färdigt något så när. VATTENRIKET Det projekt som kan öppna upp området är de i tiden närliggande planerna på att bygga ett Naturum i anslutning till det östra deponiområdets nordöstra kant. Naturumet ska presentera det nyligen av UNESCO godkända Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. En förutsättning för detta är att en gångbro byggs över Helge å. Gångbron blir också en naturlig entré till det blivande grönområdet Tivoli ängar och Härlövs backar. Utformningen av Naturumet kommer att ske i särskild ordning, men kravet blir att åtminstone nordöstra halvan av det östra deponiområdet planläggs för att skapa en naturlig och relativt ostörd miljö, förutom de parkeringsytor och liknande som behövs. Placeringen av Naturumet kan medföra krav även på andra delar och funktioner i området. NATURSKYDD Området ligger i direkt anslutning till Helge å-området som är ett Natura 2000-område, våtmarksområde enligt Ramsarkonventionen, riksintresse för naturvård, naturreservatet Isternäset mm. Det framtida användandet får inte skada dessa intressen, utan bör tvärtom kunna komplettera och stärka dem. KOMMUNIKATIONER Området är problematiskt ur kommunikationssynpunkt. Härlövsängaleden delar de två halvorna och utgör en kraftig barriär.

6 Bullret inverkar dessutom negativt på områdets karaktär. Kan anslutningar utformas på ett säkert sätt innebär leden å andra sidan möjligheter till god tillgänglighet för olika aktiviteter. Längs den östra och norra kanten löper Linnérundan. Den nya gångbron över Helge å och kommande gångstråk över området bör knytas ihop. Ett önskemål är att en gångbro anordnas över Härlövsängaleden om detta är möjligt ur olika aspekter. Det stora bostadsområdet Charlottesborg/Odal i sydväst saknar i stor utsträckning grönområden. Kommunen vill att Härlövs backar/tivoli ängar ska bli lätt tillgängligt för invånarna här och även utgöra en ny kommunikationsled för gång och cykel in till centrum. Översiktsplanen för Kristianstad visar på trafikproblem för området sydväst om Kristianstads centrum (Långebro-Vilan-Hedentorp). Förslag finns på att anlägga en ny väg i deponiområdets södra kant. Karta med (delvis äldre) höjdkurvor och eventuell ny väg markerad.

7 Mål med området Områdets identitet ska förändras från ett före detta tippområde till ett positivt inslag i staden och i Kristianstads Vattenrike. Särskilt intressanta är användningsområden som - gynnas av ett centrumnära och centralt läge i staden. - kan förbättra tillgången till närrekreation och fritidsaktiviteter för boende i första hand inom Charlottesborg och Odal. - enkelt kan tillskapas i samband med sluttäckningen av västra tippområdet. Områdets gestaltning bör - ges en tydlig identitet och karaktär. De södra och västra delarna kan utformas mer artificiellt än naturlikt om det sker på ett positivt sätt för landskapsbilden, medan de östra och norra delarna kan bilda ett mer naturnära landskap för rekreation och naturupplevelser och fungera som ett viktigt övergångsområde till våtmarksområdet. Hela området bör ändå ges en struktur så att det upplevs som en helhet. - ta hänsyn till och utnyttja det faktum att Härlövs backar är stadens högsta punkt och en del av stadens silhuett. - vid sidan av de aktiviteter som lokaliseras till området användas för att göra området till ett populärt/intressant besöksmål. - ta hänsyn till och stärka handelsområdet Härlöv-Vilan väster och söder om området. - utformas variationsrikt och flexibelt som möjliggör förändring och utveckling av området på sikt. - upplevas som en del av staden och ha tydliga kopplingar till Vattenriket och Tivoliparken. Exempel på tänkbara aktiviteter som har tagits fram inom kommunen under våren 2005: DEN VÄSTRA KUPERADE DELEN (HÄRLÖVS BACKAR) Amfiteater/estrad (ritningar för detta har redan tagits fram) Utsiktspunkt Staty/skulpturer Planteringskonst Pulkabacke/skidbacke BMX-bana Bågskytte Terrängminigolf Lekplats Camping/husbilsparkering Skateboardramp Hundaktiviteter Träningsbanor för rörelsehindrade DEN MER PLANA ÖSTRA DELEN (TIVOLI ÄNGAR) Naturum Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike

8 Bollplaner för t ex beachhandboll eller volleyboll Cirkusplats Parkering till centrum Flygbild från maj 2002 med den västra delen i förgrunden och den östra delen på andra sidan trafikleden. Naturreservatet Isternäset ligger bortom ån till vänster och centrala Kristianstad bortom ån till höger.