2. Innehåll Moment 1: Historiska perspektiv, 6 hp Historical perspectives

Transkript

1 Historia 3 för lärare History 3 Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 6HI002 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier. Medverkande: Institutionen för ekonomisk historia, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ämne: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen läses inom ramen för lärarprogrammet.. 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts att gälla från ht Reviderad och Innehåll Moment 1: Historiska perspektiv, 6 hp Historical perspectives Momentet avser dels att fördjupa studenternas ämneskunskaper, dels att fördjupa förståelsen av historieämnets vetenskapliga utveckling. Under kursens gång skall studenterna läsa klassiska verk som representerar olika historiska traditioner. Genom läsning av dessa får studenterna en ämnesfördjupning som problematiserar historisk metod, källmaterial och teorianvändning. Momentet ger en fördjupad kunskap i historia. Moment 2: Vetenskap, kultur och samhälle i historiskt perspektiv 6 hp Historical Perspectives on Science, Culture and Society Momentet behandlar vetenskapernas framväxt och utveckling från och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillängna sig idé- och lärdomshistoriska perspektiv och metoder, så som källtextanalys, samt insikter av värde för framtida didaktiska samarbeten med lärare i naturvetenskapliga ämnen.

2 Moment 3: Välfärdssamhällets ekonomiska förutsättningar: Tillväxt, fördelning och miljö, 6 hp Economic Conditions of the Welfare Society: Growth, Distribution and the Environment. Utgångspunkten för momentet är interaktion mellan samhälle och miljö. Därmed behandlas långsiktiga perspektiv på hur miljön påverkar samhällen inte minst med avseende på fördelningen av ekonomisk välfärd mellan olika delar av världen. Vidare berörs hur historiska och samtida miljöproblem påverkar människors möjligheter att nå sina välfärdsmål. Momentet ger en fördjupad kunskap i ekonomisk historia. Moment 4: Tolkningar och perspektiv i historieundervisningen, 4,5 hp Interpretations and perspectives in History education Syftet med momentet är att studenterna ska få insikt i hur olika framställningsformer och tolkningar kan påverka förståelsen av historiska händelser och fenomen samt erhålla en beredskap för hur detta kan hanteras och användas i undervisningssammanhang. Det didaktiska momentet delas upp i tre delmoment: historieförmedling, genus och demokrati. Studenterna får sätta sig in i aktuell historisk och historiedidaktisk debatt och diskutera dess konsekvenser för undervisningen. De får också i diskussioner och övningar reflektera omkring problematiserad historia och möjliga undervisningsmetoder. Momentet ger en fördjupad kunskap i historiedidaktik. Moment 5: Uppsats, 7,5 hp Essay Uppsatsarbetet syftar till att ge studenten konkret kunskap om forskningsmetoder och källmaterial och att träna studentens självständiga förhållningssätt och källkritiska analysförmåga. Avsikten är att ge studenten en grund inför ett eventuellt fortsatt vetenskapligt arbete och redskap inför framtida arbetsuppgifter som lärare och handledare inom ungdomsskolan och vuxenutbildning. Uppsatsen kan skrivas med historisk, idéhistorisk, ekonomisk historisk historiedidaktisk inriktning. 3. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande: - kunna självständigt formulera problem och kunna finna vägar att lösa dessa. - känna till betydelsefulla förändringar i den historievetenskapliga utvecklingen - ha kunskap om olika syner på vad historievetenskap är och kunna omsätta det i undervisningssammanhang. - kunna placera in en historievetenskaplig text i ett historiografiskt sammanhang och kunna kritiskt värdera historieberättande. - ha kunskap om hur man insamlar, bearbetar och kritiskt värderar historiskt källmaterial. - ha förståelse för hur välfärden påverkas i samspelet mellan samhälle och miljö. - fördjupade kunskaper om vetenskapernas framväxt och betydelse i samhället - fördjupade färdigheter i idé- och lärdomshistoriska perspektiv och metoder - ha förmåga till didaktiska samarbeten med lärare i naturvetenskapliga ämnen

3 4. Förkunskapskrav Godkänd kurs Historia 1-2 för lärare. Undantag från detta kan medges efter individuell prövning. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, didaktiska övningar och handledning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier, didaktiska övningar och handledning. Föreläsningar är obligatoriska om detta särskilt angetts i schema. Under uppsatsmomentet skall varje student författa och vid seminarium ventilera en kort (ca sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat problem. Studenterna väljer att skriva uppsats inom historia, idéhistoria, ekonomisk historia historiedidaktik. Utvärdering görs efter varje avslutat moment, samt efter avslutad kurs. 6. Examination Den studerandes kunskaper och färdigheter prövas i muntlig och/ skriftlig form samt i praktiska övningar. Vid betygsättning används något av betygen Väl godkänd, Godkänd Underkänd. Undantag från detta görs vid muntliga seminarier, muntlig presentation och kortare skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa bedöms med Underkänd Godkänd. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen Historia 3 för lärare (30 hp) krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd på kursen Historia 3 krävs betyget väl godkänd på 20 hp. Studerande som har underkänts har rätt till förnyad examination. Normalt sett sker detta i nära anslutning till ordinarie provtillfälle. För uppsatsens del sker ny examination nästföljande termin. Den studerande har rättighet att examineras två år efter förstagångsregistrering på kursen. Studerande som underkänts två gånger har rätt att hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan examinator utses. 7. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av studierektor vid Institutionen för historiska studier i samråd med den institution som ansvarar för momentet. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig vid Lärarutbildningens studerandeservice. Blankett för tillgodoräknande:

4 8. Kurslitteratur Moment 1: Historiska perspektiv, 6 hp Evans, Richard, Till historiens försvar, Stockholm 2000 ca 110s Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund 1992, s och Brändström, Anders, De kärlekslösa mödrarna, Umeå 1984, 271s Winberg, Christer, Folkökning och proletarisering: kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen, Göteborg 1975, 344s Johansson, Roger, Kampen om historien. Ådalen Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk , Lund 2001, 557s och Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1996, 240s Darnton, Robert, Stora kattmassakern och andra kulturhistoriska bilder från Frankrikes upplysningstid, Stockholm 1987, 338s Davis, Nathalie Zemon, Martin Guerres återkomst, Stockholm 1985, 213s och Ulrich, Laurel Thatcher, En jordemors berättelse. Barnmorska Martha Ballards liv genom hennes dagbok , Stockholm 1992, 456s Moment 2: Vetenskap, kultur och samhälle i historiskt perspektiv, 6 hp Bowler, Peter J. and Iwan R. Morus, Making modern science: A historical survey (Chicago: University of Chicago Press, 2005), 529 s. Förslag på källtexter (1 2 väljs i samband med självständigt arbete) Bacon, Francis, Det nya Atlantis (1627; sv. utgåva 1979 senare), 87 s. Condorcet, Caritat Marquis de, Människosläktets andliga förkovran (1795; sv. utgåva 2002), 203 s. Carson, Rachel, Tyst vår (1962; sv. utgåva 1962 eler senare), 287 s. Darwin, Charles, Om arternas uppkomst (1859; sv. utgåva 1976 senare), ca 380 s. Hedenius, Ingemar Tro och vetande (1949), 381 s.

5 Kuhn, Thomas, De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962; sv. utgåva 1979 senare), 191 s. Merchant, Carolyn, Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen (1980; sv. utgåva 1994), 394 s. Pauling, Linus, Aldrig mera krig! (1958; sv. utgåva 1959), 215 s. Snow, C. P. De två kulturerna (1958; ny utgåva 1998 senare), 51 s. Watson, James D., Den dubbla spiralen (1968; sv. utgåva 1968 senare), 210 s. Wright, Henrik von, Vetenskapen och förnuftet: Ett försök till orientering (1986 senare utgåvor), 154 s. Wägner, Elin, Väckarklocka (1949 senare utgåvor), 337 s. Kortare källtexter och artiklar på sammanlagt sidor tillkommer. Moment 3: Välfärdssamhällets ekonomiska förutsättningar: Tillväxt, fördelning och miljö, 6 hp Diamond, Jared, Guns, Germs and Steel. A Short History of Everybody for the last years, Vintage 1998, 300s Sörlin, Sverker, Öckerman, Anders, Jorden en ö. En global miljöhistoria, Natur och Kultur 1998, s McNeill John, R. Någonting är nytt under solen: nittonhundratalets miljöhistoria, Stockholm, SNS Artiklar tillkommer (tillhandhålls av institutionen) Moment 4: Historiska tolkningar och perspektiv i historieundervisningen, 4,5 hp Karlsson, Klas-Göran & Ulf Zander (red.) Historien är nu. Lund [HUVUDBOK] Kjeldstadli, Knut. Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund 1998, s Perlestam, Magnus (red.) Genusperspektiv i historia. Metodövningar. Studentlitteratur s Skolverket. Läroplan samt kursplaner och betygskriterier för ämnet historia (För högstadiet: gällande dokument; för gymnasiet: Gy 07). Se: Stradling, Robert. Teaching 20th-Century European History. Council of Europe 2002, s 87-98, , Stencilerat material tillkommer Moment 5, Uppsats, 7,5 hp Florén, Anders och Ågren, Henrik, Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Lund 1998, 164s Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund 1998, valda delar Svenska språknämnden. Svenska skrivregler. Liber. Stockholm 2002 ( den senaste utgåvan), 216s

6 9. Ev. föreskrifter vid övergångar Inga 10. Ev. övriga föreskrifter I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen. Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Telefon: Telefax: Texttelefon: