Utbildningsinspektion i Spår L Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9, obligatorisk särskola

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Osby kommun Spår L Dnr :1434 Utbildningsinspektion i Spår L Förskoleklass och grundskola årskurs 1 9, obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Spår L...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Spår L den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Spår L, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Spår L intervjuades rektorn, lärare, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i de flesta årskurser. Årskurs 9 var vid inspektionstillfället på prao. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

2 Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Spår L Beskrivning av Spår L Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 37 Förskoleklass 13 Grundskola 156 Obligatorisk särskola 9 Spår L består av förskoleklass och enparallellig grundskoleutbildning. Spåret finns på Örkenedskolan i Lönsboda. Eleverna kommer från Lönsboda och trakten däromkring och föräldrarna är egenföretagare, arbetar i samhället eller arbetspendlar till andra orter. Det finns ett fåtal elever med annat modersmål än svenska. Rektorn för Spår L är också ansvarig för eleverna inskrivna i den obligatoriska särskolan som är förlagd till Örkenedskolan. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Spår L och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Spår L uppvisar en fungerande verksamhet men miljön för lärandet är delvis otillfredsställande. Eleverna trivs emellertid och de vuxna är starkt engagerade i att upprätthålla normer och värden, men det saknas ett målinriktat och förebyggande värdegrundsarbete. Målstyrningen behöver bli tydligare, särskilt för de yngre, och överlag behöver elevinflytandet över lärandet öka och undervisningsformerna i flera ämnen varieras. Ett forum för sådan utveckling finns i form av pedagogiska rådet. Spårorganisationen har ännu inte gett genomslag i en sammanhängande syn på elevens kunskapsutveckling från förskoleklassen och grundskolan igenom. Det är osäkert om alla elever i behov av särskilt stöd får sådant eftersom det saknas ett samlat grepp om hur stödbehov hanteras. Även i övrigt behöver kvalitetsarbetet komma igång, inte minst med att skapa en arbetsplan för spåret och att utvärdera dess arbete i en kvalitetsredovisning. Verksamheten för eleverna i den obligatoriska särskolan framstår som väl fungerande. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Spår L upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Spår L saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Spår L upprättar inte en kvalitetsredovisning och utvärderar inte skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden (1 3a förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 2

3 Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom följande områden. - Spår L bör analysera lärmiljöerna och vidta åtgärder för att alla elever skall kunna nå målen. - Elevernas träning i demokratiska arbetsformer bör stärkas och elevinflytandet i undervisningen bör öka. - Spår L bör förbättra informationen till föräldrarna om den målstyrda skolan och tydliggöra ansvarsfördelningen inom rektorsområdet. - Spår L bör variera formerna för hur eleverna utvecklar sina kunskaper. - Spår L bör öka elevernas kunskap om kursplanemålen. - Insatserna för att skapa kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling bör öka. - Spår L bör utarbeta rutiner för att uppmärksamma och utreda behovet av särskilt stöd och för att tillgodose detta på ett ändamålsenligt sätt. - Rektorn i Spår L bör ta ett tydligare ansvar för att utbildningen utvecklas. - Elevens val bör arrangeras så att det motsvarar förordningens krav. - Lärarna bör i huvudsak användas för undervisning i enlighet med deras utbildning. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna. Kunskaper Spår L följer upp elevernas kunskaper i årskurs 5 genom nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska. Av 21 elever vårterminen 2006 hade 19 godkänt resultat i svenska, 15 i matematik och 18 i engelska. I årskurs 9 hade 23 av 26 deltagande godkänt resultat i svenska, 19 av 24 deltagande godkänt resultat i matematik och 24 av 26 deltagande godkänt resultat i engelska. Det är alltså förhållandevis många elever som inte når målen i de nationella ämnesproven i årskurs 9. Meritvärdet var enligt utbildningsförvaltningen 204. Riksgenomsnittet år 2005 var 206,3. Andelen behöriga till gymnasiet 2006 var 88,5 procent, vilket är något under riksgenomsnittet Inspektörerna bedömer att Spår L bör analysera lärmiljöerna och vidta åtgärder för att alla elever skall kunna nå målen. Normer och värden Eleverna i Spår L berättar att de trivs i skolan och när det gäller mobbning har det skett en förbättring så att kränkningar inte är varaktiga. Inspektörernas bild av klassrumsklimatet är skiftande och det förekommer exempel på umgängeston mellan lärare och elever som inte är ändamålsenliga för en god lärmiljö. Inspektörerna bedömer att trivseln är god men att arbetsmiljön inte är tillfredsställande i vissa undervisningssituationer. 3

4 Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. Arbetet med arbetsmiljö och delaktighet Arbetsmiljö Både skollagen och läroplanen betonar att skolan skall motverka kränkande behandling och främja respekten för andra människors egenvärde. Från och med den 1 april 2006 finns också en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagen (SFS 2006:67) syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Som ovan nämnts under Resultat trivs eleverna i Spår L och kränkningar mellan dem är numera relativt sällsynta. När så sker tar de vuxna aktivt ansvar för att lösa problemen, liksom de tar upp andra konflikter som stör arbetsron när sådana inträffar. Intervjuerna visar emellertid att det saknas ett målinriktat, förebyggande och spårövergripande värdegrundsarbete som kan utveckla elevernas respekt för varandra och för individer utanför den egna gruppen och därmed ge eleverna verktyg att själva förebygga och hantera konflikter, till exempel sådana som kan uppstå i möte med vuxna eller elever med annan kulturbakgrund. Enligt den ovannämnda lagen skall det i varje verksamhet finnas en likabehandlingsplan som bland annat beskriver hur det förebyggande arbetet skall gå till. Spår L har en handlingsplan mot mobbning, våld och trakasserier som emellertid endast berör mobbning och inte behandlar situationer mellan vuxen och barn eller elev. Planen är inte utarbetad enligt den nya lagen och uppfyller inte de krav som lagen ställer på en likabehandlingsplan. Sedan den 1 juli 2006 finns också krav på ordningsregler enligt grundskoleförordningen. Spår L har trivselregler som utarbetats i samarbete med personalen. Inspektörerna vill påpeka att ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av företrädare för elever och deras vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att en likabehandlingsplan saknas och att Spår L inte bedriver ett målinriktat förebyggande arbete enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Delaktighet Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan samt lär sig arbeta i demokratiska former. Utbildningsnämnden i Osby har också barns och elevers inflytande som prioriterade uppföljningsområden. Intervjuerna i Spår L visar att de formella formerna för elevinflytande fungerar olika från klass till klass. Klassråd genomförs med varierande regelbundenhet och grad av engagemang från de vuxnas sida. Elevrådet är stadieuppdelat i flera råd och gemensamt med spår K. Utbytet och återkopplingen mellan de olika råden är inte av en sådan natur att eleverna får en helhetsbild av sina möjligheter till inflytande. Unikt för Spår L är dock det pedagogiska rådet för årskurserna 7 9. Det har 4

5 inrättats för att motverka att elevinflytandet i undervisningen minskar i de högre årskurserna, vilket kvalitetsredovisningen för grundskolan i Osby 2005 visat. Enligt kvalitetsredovisningen för spår K och L arbetar personalen med att öka elevernas delaktighet. Inspektörernas samtal och lektionsbesök visar att enskilda lärare håller på att utveckla elevinflytande i undervisningen och att detta än så länge främst omfattar redovisningsformer eller valfrihet mellan olika givna uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevernas träning i att arbeta i demokratiska former bör stärkas och elevinflytandet i undervisningen bör öka. Läroplanen anger att skolan och vårdnadshavarna skall samverka för att främja elevernas utveckling och lärande. En förutsättning för detta är att föräldrarna är insatta i utbildningens mål och hur skolans organisation är ägnad att arbeta mot dessa. En av de planerade förbättringsåtgärderna enligt kvalitetsredovisningen för spår K och L är att öka föräldrarnas delaktighet, och i Spår L finns ett nystartat spårråd med två föräldrar från varje klass. De intervjuade föräldrarna uppger att information om målen för elevernas utbildning och annan information varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Vid inspektionstillfället är spårorganisationens syfte fortfarande inte tydligt för föräldrarna, och de uppfattar inte spårets verksamhet som urskiljbar. Inspektörerna bedömer att Spår L bör förbättra informationen till föräldrarna om den målstyrda skolan. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Läroplanen anger att skolan skall ge utrymme för olika kunskapsformer och balansera dem till en helhet. Ett av Osby utbildningsnämnds inriktningsmål är elevaktiva arbetssätt som ett led i ökad delaktighet. Intervjuerna och inspektörernas besök i Spår L visar vissa exempel på elevaktiva arbetssätt, experimenterande och undersökande arbetsformer och ämnesövergripande innehåll, men också lektioner där läromedlet utgjorde enda mediet för kunskapsinhämtning och där den problematiserande och sammanhangsskapande nivån saknades. Läroplanen anger också att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, och inspektörerna vill påpeka att elever som har förutsättningar att utvecklas längre bör få större utmaningar. Inspektörerna bedömer att Spår L bör variera formerna för hur eleverna utvecklar sina kunskaper. En förutsättning för att eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas, som skollagen anger, är att de har kunskap om målen för utbildningen. I en målstyrd skola utgår det dagliga arbetet från läroplans- och kursplanemål så att eleverna är medvetna om varför vissa moment ingår och kan påverka hur och med vilket innehåll de genomförs. Av intervjuerna i Spår L framgår att kopplingen mellan målen och lärandet för eleverna hittills varit svag men att arbete påbörjats för att aktualisera målen. De äldre eleverna bekräftar viss kännedom om kursplanemålen, men i den mån de har blivit medvetna om vad utbildningen syftar till är det snarare betygskriterierna som insikterna gäller. Inspektörerna bedömer att Spår L bör öka elevernas kunskap om kursplanemålen. Sedan 1994 existerar inte begreppet stadier i läroplanen för grundskolan, utan utbildningen ska utgöra en kontinuitet för eleven. Att skapa kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling är också syftet med den organisation för grundskolan som Osby kommun har infört sedan läsåret 2005/2006. Varje rektor har ansvar för ett spår med alla klasser från förskoleklass till och med årskurs 9. Spår L är alltså vid inspektionstillfället inne på sitt andra läsår, men 5

6 organisationsformen har enligt intervjuerna ännu inte förankrats i verksamheten. Eleverna är indelade i flera, lokaliseringsmässigt spridda nivåer, och de många övergångarna för eleverna till högre nivåer innebär omställningar till nya inre och yttre miljöer. Samverkan sker i stor utsträckning med det andra spårets motsvarande nivåer snarare än inom det egna spåret. Inspektörerna bedömer att Spår L bör öka sina insatser för att skapa kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling. Individanpassning och stöd Enligt skollagen skall elever som har svårigheter i skolarbetet ges särskilt stöd. Sedan den 1 juli 2006 finns det i grundskoleförordningen förtydligat att rektor har ansvar för utredning av behov, åtgärdsprogram och dess innehåll samt uppföljning av åtgärderna. Utbildningsnämnden i Osby har också elever i behov av särskilt stöd som ett prioriterat uppföljningsområde. Eleverna i Spår L testas i vissa årskurser för att fånga upp stödbehovet, men lärarna anser inte att alla som behöver särskilt stöd får det. Det finns ingen samlad bild av stödbehovet eller hur många åtgärdsprogram som är aktuella. Det framgår också av redovisningen under Resultat i rapporten att många elever i årskurs 5 och 9 inte når målen. Lärarna ser en vinst med spårorganisationen genom att eleverna blir synliggjorda och arbetet med elever i behov av särskilt stöd kan förbättras. Dock är fortfarande specialresurserna inte knutna spårvis utan nivåindelade så att specialpedagogen för 1 3 och speciallärarna för 4 6 respektive 7 9 arbetar med båda spåren. Åtgärdsprogram upprättas av klassläraren och följs upp vid utvecklingssamtalen en gång per termin. De åtgärdsprogram som skolan lämnat exempel på är av varierande kvalitet, och lärarna är inte nöjda med kvaliteten på åtgärdsprogrammen för de äldre eleverna. Inspektörerna vill påpeka att åtgärdsprogrammet bör ge en samlad bild av elevens styrkor och svårigheter och uttrycka vilka specifika insatser eleven, skolan och vårdnadshavarna kan göra, samt att de bör följas upp oftare än en gång per termin för att undvika att det går tid utan att man vet om insatserna haft effekt. Inspektörerna bedömer att Spår L bör utarbeta rutiner för att uppmärksamma och utreda stödbehovet och för att tillgodose detta på ett ändamålsenligt sätt. Den obligatoriska särskolan på Örkenedskolan omfattar sju elever i träningsskola och två individintegrerade elever. Personalen har speciallärar- respektive specialpedagogutbildning och inspektörernas bild är att de utifrån ett strukturerat arbetssätt med planer och utvärderingar kan möta elevernas individuella behov. Träningsskolan har växt så att lokalerna enligt personalens bedömning nu är på gränsen till att vara ändamålsenliga. Utvärdering av lärandet Enligt grundskoleförordningen skall läraren fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens skolgång. Grundskoleförordningen stadgar också att lärare, elev och vårdnadshavare skall genomföra utvecklingssamtal minst en gång per termin om hur elevens skolgång bäst kan stödjas. Enligt intervjuerna fungerar utvecklingssamtalen i Spår L väl, men föräldrarna anser att informationen varierar mellan lärarna, och för de högre årskurserna saknar de ett informationsutbyte med lärare i andra ämnen än dem klassföreståndaren har. Sedan den 1 januari 2006 finns krav på att en individuell utvecklingsplan skall upprättas för varje elev i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument som sammanfattar vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom 6

7 ramen för läroplanen och kursplanerna. Skolverket har publicerat allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Vid inspektionstillfället hade Spår L inte upprättat individuella utvecklingsplaner för eleverna. Inspektörerna bedömer att Spår L skall upprätta en individuell utvecklingsplan för varje elev enligt grundskoleförordningens krav. Enligt intervjuerna har Spår L inga övergripande rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning, utöver vissa kommunövergripande nätverksdiskussioner. Eleverna uppger att kravnivån skiftar mellan lärarna, och de uppfattar sig som betygssatta inte bara för kunskaper utan även för beteende. För elevgruppen i stort framstår inte diskrepansen mellan betygsnivå och resultat på nationella prov som anmärkningsvärd. Inspektörerna vill påpeka vikten av att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning utifrån uppfyllelse av nationella mål och betygskriterier. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Grundskoleförordningen anger att det skall finnas en arbetsplan för hur skolan skall genomföra de fastställda målen för utbildningen. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av personalen och företrädare för elever och vårdnadshavare. Spår L har inte någon aktuell arbetsplan och inspektörerna bedömer att en sådan skall utarbetas enligt förordningens krav. Varje skola skall också ha en kvalitetsredovisning som beskriver i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och vad skolan tänker göra för att öka måluppfyllelsen. Den skall utarbetas under medverkan av personal och elever, och vårdnadshavarna skall ha möjlighet att delta i arbetet. Med skola avses den verksamhet som ingår i en rektors ansvarsområde. Den kvalitetsredovisning för 2005/2006 som finns är gemensam för spår K och L. Den behandlar endast de tre målområden som utbildningsnämnden i Osby har begärt skall ingå, nämligen barns och elevers delaktighet, föräldrars delaktighet samt behov av särskilt stöd/arbete med elever som inte når målen. För respektive område beskrivs insatser, resultat, analys, bedömning av måluppfyllelsen och förbättringsåtgärder. Analyserna redovisar emellertid resultat snarare än att utvärdera effekterna av insatserna. Förbättringsåtgärderna är översiktligt beskrivna och Spår L presenterar inte heller i övrigt någon konkretisering av planerade insatser för ökad måluppfyllelse. I en skolas kvalitetsredovisning kommer kvalitetsarbetet till uttryck. Detta består av målbeskrivningar, uppföljning av arbetet mot målen, utvärdering av effekterna och nya eller reviderade målbeskrivningar, alltså den uppläggning som den befintliga kvalitetsredovisningen har. Emellertid saknar spår L kvalitetsarbete att redovisa på flera viktiga områden. Det gäller till exempel hur man arbetar för att utveckla normer och värden och om lärandet sker enligt läroplans- och kursplanemål. På ett område, nämligen bedömning och betygsättning, pågår ett visst kvalitetsarbete, men detta följer man inte upp och utvärderar så att det framgår vad det lett till. Inspektörerna bedömer att Spår L skall upprätta en kvalitetsredovisning enligt kraven i förordningen om kvalitetsredovisning och utvärdera fler delar av skolans huvuduppdrag, kunskaper och normer och värden. Ledning och intern kommunikation Skollagen anger att det är rektor som har funktionen att leda utbildningen, och rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn för spår L och den obligatoriska särskolan i 7

8 Osby har bakgrund som mellanstadielärare, har varit på Örkenedskolan sedan 1970-talet och har av och till haft skolledaruppgifter sedan första halvan av 1990-talet med rektorstjänst sedan Intervjuerna visar att rektorn uppfattas som delvis förtrogen med verksamheten, där bilden av förtrogenheten med det pedagogiska arbetet är mindre tydlig. Intervjugrupperna uppfattar heller inte rektorn som ledare för den pedagogiska utvecklingen. De uppfattar utvecklingsarbetet som präglat av temporära insatser som inte följs upp, och de efterlyser ett framåtsyftande utvecklingsarbete med tydliga mål. Varken intervjuerna eller inspektörernas intryck tyder på systematiskt utvecklingsarbete för att implementera den spårorganisation som syftar till en sammanhängande grundskoleutbildning enligt läroplanen. Personalen och föräldrarna i Spår L uppfattar det som om de båda spårrektorerna på Örkenedskolan utövar sitt ledarskap gemensamt eller beroende av hela rektorsgruppen, och eleverna inom spåret är inte entydigt säkra på vem av de båda spårrektorerna som har ansvar för deras spår. Inspektörerna bedömer att rektorn i Spår L bör ta ett tydligare ansvar för att utbildningen utvecklas. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning och information om utbildning I timplanen för grundskolan finns ett visst antal timmar avsatta för elevens val. Enligt grundskoleförordningen syftar detta till att eleven enligt eget val skall få bredda och fördjupa kunskaperna i ett eller flera ämnen. Ett allsidigt urval av ämnen skall erbjudas. I Spår L finns elevens val på schemat. Innehållet varierar mellan de olika nivåerna, med olika grad av valbarhet och allsidighet. En del av timmarna i de högre årskurserna används till arbetsplatspraktik utan anknytning till ämne och kursplan, respektive att arbeta vidare med ordinarie uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevens val inom Spår L bör arrangeras så att det motsvarar förordningens krav. För språkvalet finns tyska, franska och svenska/engelska. Eleverna får prova på två månader på hösten i årskurs 6, därefter välja. Personal Enligt skollagen skall kommunen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. I Spår L finns både lärare med äldre utbildningar och nyare som lärare 1 7 eller 4 9 med olika ämnesinriktning. Klass- och ämneslärarsystemet lever dock kvar och alla lärare har inte tjänstgöring i enlighet med sin utbildning, vilket innebär att en del lärare inte har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Inspektörerna bedömer att lärarna i huvudsak bör användas för undervisning i enlighet med deras utbildning. Kompetensutvecklingen i Spår L har under det senaste året varit inriktad på betyg och bedömning och individuell utvecklingsplan. Planerna i övrigt baserar sig på en analys av önskemålen om kompetensutveckling utifrån ett sökt Mål 3- projekt. 8

9 Materiella resurser Enligt läroplanen skall strävan vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I dessa betingelser ingår den fysiska miljön. Spår L är spritt på flera byggnader inom en stor yta, och tidigare i denna rapport har det framgått att detta arrangemang inte befrämjar kontinuiteten i elevernas kunskapsutveckling. De olika nivåerna inom spåret uppvisar också vitt skilda miljöer. I klassrummen hos de lägre klasserna finns konkretiserande undervisningsmaterial som bildar pedagogiskt och estetiskt stimulerande miljöer tillsammans med de praktiska resultaten av elevernas lärande. Lokalerna där de äldre eleverna vistas saknar i stor utsträckning sådana inslag. I och med innevarande läsår är resursen för bibliotekspersonal indragen och biblioteket kan bara utnyttjas av eleverna under lärares ledning. Gemensamt för spåren finns ett ständigt tillgängligt uppehållsrum med en heltidsanställd fritidsledare som har hand om redskapen till biljard och bordtennis. Som framgår av kommunens kvalitetsredovisning har Osby en lägre andel invånare med högre utbildning än i landet som helhet, och inspektörerna vill framhålla skolans kompensatoriska uppdrag där likvärdighet i grundskoleutbildningen innebär att skolan skall ta hänsyn till elevernas förutsättningar. Inspektörerna vill påpeka vikten av en skolmiljö som är ändamålsenlig för uppdraget enligt läroplanen: att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Efter inspektionsbesöket har skolan öppnat biblioteket. Datum Ort Lund Monika Ivarsson Martin Persson 9