Gyllenstjärna 7 och Hjulhamnsgatan

Transkript

1 Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 2009 Gyllenstjärna 7 och Hjulhamnsgatan SCHAKT FÖR GASLEDNING OCH GASVÄRMARE INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne län Larochegatan/Lilla Torg Hedmanska gården Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:020 Lars Jönsson

2

3 Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 2009 Gyllenstjärna 7 och Hjulhamnsgatan SCHAKT FÖR GASLEDNINGAR OCH GASVÄRMARE INOM RAÄ 20:1 Malmö stad Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar 2009 Gyllenstjärna 7 och Hjulhamnsgatan schakt för gasledningar och gasvärmare inom RAÄ Malmö 20:1 Malmö Stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:020 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakten vid kv. Gyllenstjärna 7 (Hedmanska gården) Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009

5 Innehåll Inledning 5 Historik 5 Arkeologiska undersökningar i närområdet 6 Undersökningsresultat 7 Hjulhamnsgatan Lilla Torg (MMA 6) 7 Hedmanska gården Lilla Torg (MMA 7) 8 Utvärdering 10 Projektorganisation och kvalitetssäkring 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter MMA 6 12 Tekniska och administrativa uppgifter MMA 7 13

6 Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till fornlämning RAÄ 20, Malmö stad. 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020

7 Inledning Med anledning av nedläggning av gasledningar i Hjulhamnsgatan, vid Lilla Torg och inne på Hedmanska gården, samt installering av gasvärmare i anslutning till dessa, har Arkeologienheten vid Malmö Museer genomfört arkeologiska förundersökningar. Detta skedde i form av en övervakning av markarbetena, utförda av BMK AB åt EON, och av Stadsfastigheter, Malmö Stad. Arbetena utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr och ) i mars Installeringen av gasledningarna skedde inom Malmös äldre bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Arbetena berörde den norra delen av Hjulhamnsgatan, den sydvästra delen av Lilla Torg (ytan framför restaurang Czechpoint), samt västra delen av innergården till Hedmanska gården (restaurang Czechpoint) (fig. 4). I rapporten redovisas resultatet från två ärenden (MMA 6 och MMA 7) eftersom båda arbetena utfördes i syfte att installera gasvärmare åt den nyetablerade restaurangen Czechpoint. Historik Namnet Gyllenstjärna fastställdes år 1864 och var en hyllning till släkten Gyllenstjärna. Släkten hade exempelvis haft flera familjemedlemmar som länsmän på Malmöhus och som Isberg skriver: i övrigt haft inflytande på stadens öden (Isberg 1923: 142) Undersökningen ägde rum på Hedmanska gårdens innergård. Gårdshusen tillhör några av de äldre korsvirkesbyggnaderna i Malmö och har uppförts under olika tidsperioder. Hus A kallas Sölsers och Bagers magasin. Det är ett korsvirkeshus från 1750-talet och egentligen två sammanbyggda hus. Hus B benämns Pehr Malmros hus. Det är ett korsvirkeshus som byggdes om i början på 1800-talet. Tidigare omnämns det som två mindre hus och lär ha ägts av Jörgen Kock 1532 och har även tillskrivits herr Steen Bilde Hus C kallas Niels Hammers hus och är ett korsvirkeshus, förmodligen gårdens äldsta byggnad. Det första omnämnandet är från år 1529 då Jacob Matsen står som ägare till gården. Gården nämns som Landgille till Sanctorum Simonis & Jude Kapell. Byggnad D benämns som Harald Bagers hus. Det är ett grundmurat tegelhus från Hus E kallas Hedmanska magasinet och är ett grundmurat tegelhus från 1850-talet (Lindell 1980). Väster om Hedmanska gården går Hjulhamnsgatan som blivit uppkallad efter en kärrvik kallad Hiulhaffnen. Denna skar in från söder i en sandås som upptog gatans södra del. Själva namnet kommer av ordet hjulman (hjul- och vagnmakare). Dessa yrkesmän skall ha haft sina verkstäder vid detta strede (Ljungberg 1960, s. 56). Norr om Hedmanska gården går Larochegatan och norr om denna är Lilla Torg beläget. Larochegatans namn har sitt ursprung i mitten av 1700-talet, då en köpman, perukmakare och traktör vid namn Leonard de la Roses ägde en fastighet i kv. Blomman, där Faxeska gården nu ligger. Leonard de la Roses gata blev i folkspråket senare förvrängt till Larochegatan (Ljungberg 1960, s. 68). Lilla Torg anlades på 1590-talet som en ny plats för handel med livsmedel då Stortorget tog över den allt viktigare kreaturshandeln. På det nya salutorget fanns hökare, fiskare, bagare och slaktare. Med tiden blev handeln alltmer permanent och de enkla torgstånden ersattes av byggnader där flertalet var korsvirkeshus i en eller två våningar. Dessa hus låg kvar fram till slutet av 1800-talet då myndigheterna ställde nya hygieniska krav på livsmedelshanteringen. Bebyggelsen på Lilla torg revs och ersattes med en saluhall som stod färdig Saluhallen, som upptog hela torgets yta, var i bruk fram till 1960-talet, då konkurrensen från de nya varuhusen blev för svår och handeln upphörde. Saluhallen revs slutligen 1968 och man kunde då återskapa den gamla torgmiljön (Reisnert 2003, s. 74). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020 5

8 Arkeologiska undersökningar i närområdet MMA 3 N Lilla Torg MK 186 MK 317 MK 186 MMA 7 Larochegatan MHM12531 MK 154 B C MMA 6 D Hjulhamnsgatan MHM A MMA 7 Hedmanska gården 0 12 m E Figur 3. Översikt på schakt med arkeologisk övervakning på Lilla Torg, Hjulhamnsgatan och Hedmanska gården i Malmö. Tidigare arkeologiska undersökningar i kvarteret Gyllenstjärna visar att det kan ha funnits bebyggelse i området från 1100-talet. Vid en arkeologisk undersökning år 1987 (MHM 6984, 061:13) framkom lämningar från till 1600-tal, vilka delades upp i fyra olika faser: Den äldsta konstruktionen var ett hus som eventuellt kan dateras till 1100-talet. Från den första fasen, tal, har lokaliserats rännor, tunnor, lerbottnar samt olika fiskehanteringsgropar och spår av garveriverksamhet. Från fas två, dvs tal, fanns rännor, gropar, lergolv och tunnor bevarade. En av rännorna hade pinnhål i botten och har troligen fungerat som staket. Lämningarna från fas tre, tal, utgjordes av tre gropar, en tunna, samt ett nedgrävt träkar. Från den yngsta perioden, tal, påträffades två rännor varav en med nedgrävd tunna, gropar, samt husrester i form av grundstenar och en ugn. Det har i kvarteret också framkommit en bakugn som dateras till talen och en gata (MHM 06846, 061:12). Ett senare fynd är rester av en krukmakarverkstad från 1700-talet (MM 25153, 061:03). År 1939 påträffades i Lilla Torgs nordvästra hörn en stensättning 0,8 m under markytan och ett par trappstenar har dokumenterats på torgets östra sida (Kalling 1939). I Larochegatan undersöktes 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020

9 Med anledning av nedläggelse för rör på Hedmanska gårdens innergård år 2001 utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Schaktningsarbetena bedömdes att enbart ha berört recenta nedgrävningar och inget av arkeologiskt intresse iakttogs (Nilsson 2006). Året efter grävdes fem provgropar i byggnaderna i den norra delen av Hedmanska gården. Syftet var att klargöra orsakerna till sättningsskador i byggnaderna. I samtliga gropar var fyllningen omrörd (Assarsson 2006). Undersökningsresultat Hjulhamnsgatan Lilla Torg (MMA 6) Schaktet för gasledningen var placerat i den norra delen av Hjulhamnsgatan, och utmynnade i Larochegatan/Lilla Torg. I den södra delen av schaktet grävdes en anslutning in till Sölsers och Bagers magasin (hus A på figur 3), ett korsvirkeshus från 1750-talet. Schaktet var ca 34 meter långt, mellan 0,65 (i botten) och 0,80 (i toppen) meter brett och 0,90 0,95 meter djupt. Schaktet var närmare 30 m 2 stort. Nivåerna varierade från 4,90 m ö.h. i den norra delen av schaktet till 4,55 m ö.h. i den södra delen av schaktet. I den södra delen av schaktet låg schaktdjupet på ca 3,70 m ö.h. I den södra delen av schaktet, 0,5 0,6 meter under den nuvarande marknivån, framkom överst i den stratigrafiska sekvensen ett homogent något gödsligt lager. Under detta fanns ett sandig och grusigt lager som eventuellt utgjort ett sättsandslager för en äldre gatunivå. Därunder fanns ett relativt homogent lager med inslag av tegelkross och träkol. Detta har tolkats som ett utjämningslager. Lagret fortsatte ned till botten av schaktet, vilket låg på 0,9 0,95 meter under nuvarande marknivån. Schakt MMA 6 Larochegatan/Lilla Torg N Hedmanska gården Sektion 0 6 m Figur 4. Schaktet i Hjulhamnsgatan fram till Larochegatan/Lilla Torg (MMA 6). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020 7

10 I den norra delen av schaktet förekom enbart små rester av gödsliga lager, men ingen sjösand. Däremot fanns det ett utfyllnadslager ca 0,5 meter under nuvarande marknivå. Närmast Lilla Torg fanns endast regelrätta utjämnings- eller utfyllnadslager. I utfyllnadslagret, ca 0,6 meter under marknivån, framkom i den östra sektionen en skärva från ett kärl av typen yngre rödgods (BII:4). Figur 5. Sektionsritning på lagerbildningen i den norra delen av Hjulhamnsgatan. 1. Nedgrävning med jord, sand och tegel. 2. Sand och grus. 3. Mörkgrått, ganska fett, homogent och något gödsligt lager. 4. Ljusgrå sand/grus. Ev. sättsand för äldre gatunivå. 5. Mörkgrå sandig humus med inslag av kol, tegelkross. Utjämningslager. Sektionens placering är markerad på figur 4. Skala 1:20. Hedmanska gården Lilla Torg (MMA 7) Denna undersökning utfördes i två etapper. Den sammanlagda yta som schaktades var 45 m 2. Den ena etappen var förlagd i den västra delen av innergården till Hedmanska gården (fastigheten Gyllenstjärna 7). Här grävdes ett VA-schakt, schakt för gasledningar och 22 st gasvärmare i anslutning till den nyetablerade restaurangen Czechpoint (se figur 6). Schakten var endast 0,5 0,7 meter breda, och merendels ca 0,7 meter djupa. Nivåerna på schakten låg på 4,75 4,55 m ö.h. Nivån på toppen av kulturlagren var ca 4 m ö.h., medan det maximala schaktdjupet låg på ca 3,65 m ö.h. Det djupaste av schakten, och tillika det första som grävdes, var VA-schaktet. På ett djup av ca 0,7 meter framkom i detta schakt ett mörkbrunt, något gödsligt, sotigt och smetigt kulturlager, vilket var ca 0,2 meter tjockt. I lagret framkom en skärva av ett oglaserat rödgods (BII:3). Under detta fanns ett snarlikt lager, men med mer organiskt material såsom trärester. I lagret fanns även rester av en träplanka, som bl.a. låg över en medeltida takpanna. Nederst i den stratigrafiska sekvensen (se figur 7), på ett djup av ca 1 1,2 meter fanns ett brungult siltlager med inslag av kol och tegelkross. I många av schakten, framför allt i den norra delen av området, fanns recenta ledningar ned till ca 0,5 meters djup. Under denna nivå fanns i stort sett samma lager som ovan beskrivits, dvs. ett mörkbrunt, något gödsligt, sotigt och smetigt kulturlager. Ett undantag var i ett av småschakten mot väster, där det fanns ett grått ler- och kalklager ca 0,64 0,75 meter under den nuvarande marknivån. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020

11 N Larochegatan/Lilla Torg Sektion Hjulhamnsgatan Sektion VA-schakt Hedmanska gården 0 6 m Figur 6. Schakten på innergården till Hedmanska gården och schaktet på Larochegatan/Lilla Torg (MMA 7). Figur 7. Sektionsritning på lagerbildningen i den västra delen av innergården till Hedmanska gården. 1. Mörkgrå, sandig humus. 2. Mörkbrunt, något gödsligt lager. 3. Gråbrunt gödsligt lager. 4. Brungult siltlager m. inslag av kol och tegelkross. Skala 1:20. Den andra etappen var förlagd omedelbart norr om fastigheten Gyllenstjärna 7, på Larochegatan/Lilla Torg. Schaktet var ca 11 meter långt, 0,6 meter brett och 0,9 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020 9

12 meter djupt, och placerat ca 2,5 meter framför fastigheten i öst-västlig riktning. Ett mindre schakt gick in i hörnet på huset, medan ett annat mindre schakt (ca 0,6 meter långt och 0,7 meter brett) gick i nordlig riktning. Lagerbildningen var olika i den södra respektive norra delen av schaktet, vilket berodde på att en större recent nedgrävning löpte i den norra delen av schaktet. Däremot var lagren intakta i den södra delen av schaktet, närmast fastigheten. I den östra delen av schaktet fanns på ett djup av ca 0,7 meter ett gråbrunt, något gödsligt lager, under denna en tunn sandlins, därefter ytterligare gödsliga lager. I den västra delen av schaktet, ca 0,5 meter under den nuvarande marknivån, fanns ett tunt sandigt lager (lager 2, figur 8). Därunder fanns ett lager med sjösand (lager 3), vilket i sin tur låg på ett mörkgrått, något gödsligt lager (lager 5). Samma typ av lagerbildning observerades inne på Hedmanska gårdens innergård, och har även tidigare observerats på Lilla Torg (Jönsson 2009). I lagret fanns rikligt med organiskt material, såsom t.ex. trärester. I lagret, vilket har tolkats som ett utfyllnads-eller utjämningslager, fanns f.ö. skaftet till en kritpipa. Denna daterar lagerbildningen till tal. Figur 8. Sektionsritning på lagerbildningen i schaktet i Larochegatan/Lilla Torg (MMA 7). 1. Sand och grus. 2. Mörkgrått, något sandig humöst lager. 3. Vit-gul sjösand. 4. Gul sand. 5. Mörkt brungrått, något gödsligt utjämningslager. I lagret fanns ett fragment av ett kritpipsskaft. Skala 1:20. Utvärdering Schaktet i Hjulhamnsgatan (MMA 6), vilket utmynnade i Larochegatan/Lilla Torg, var ca 0,9 meter djupt, och berörde ca 0,4 meter av de kulturlager som finns bevarade i Hjulhamnsgatan. Tidigare arkeologiska observationer på Hjulhamnsgatan har visat att det kan finnas närmare 1,3 meter tjocka kulturlager här. Schakten inne på Hedmanska gården och vid Larochegatan/Lilla Torg (MMA 7) var mellan 0,7 och 1,2 meter djupa. Schakten berörde som mest ca 0,5 meter av de kulturlager som finns bevarade på Hedmanska gården och på Lilla Torg. Arkeologiska observationer på, och invid Lilla Torg, har visat att det kan finnas närmare 2 meter tjocka kulturlager här. Sammanfattningsvis innebär detta att det fortfarande finns kulturlager och andra arkeologiska lämningar under de nivåer som kunde iakttagas i schakten. Om fler ingrepp skall göras i Hjulhamnsgatan, på Hedmanska gården och på Lilla Torg bör dessa således ske under antikvarisk kontroll. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020

13 Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid kv. Gyllenstjärna 7 bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Lars Jönsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Referenser Litteratur Assarsson, Håkan Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med utredning av sättningsskador på byggnadsminnesförklarad fastighet inom RAÄ 20. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:034. Malmö. Isberg, Anders Ulrik. J:r Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år a uppl. Malmö. Jönsson, Lars Lilla Torg. Schakt för gasvärmare till restaurang Izakaya Koi. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö Stad, Skåne län. Malmö Museer, Arkeologienheten Rapport 2009:016. Lindell, Olle Hedmanska gården (gårdarna som blev en). Trelleborg Ljungberg, Leif Gatunamnen i Malmö. Malmö. Nilsson, Therese Kv. Gyllenstjärna 7. Dokumentation i samband med markarbeten inom RAÄ 20. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:056. Malmö. Reisnert, Anders Lilla Torg. Malmös Kartor. Från 1500-talet till idag. Red. T. Tykesson. Lund, s Opublicerat material Kalling. Sten Schaktning i Larochegatan. G 39:02. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Kalling, Sten Schaktövervakning, Lilla Torg. G 42:02. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Narde, Eva Rapport över fjärrvärmeschakt, Lilla Torg. G 42:04. Arkivrapport, Malmö Kulturmiljö. Övrigt arkivmaterial från Arkeologienhetens arkiv, Malmö Museer (Arkivnr: 061:03; 061:12; 061:13). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020 11

14 Tekniska och administrativa uppgifter MMA 6 Länsstyrelsens diarienummer Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2009/ Inventarienummer...MMA 6 Arkivnummer... G42:13 & G23:6 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken...Malmö Stad Fastighet... Innerstaden 14 och Gyllenstjärna 7 Kvarter...Gyllenstjärna RAÄ-nummer...Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad... Malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat Y koordinat M ö.h....4,90 3,70 Fältarbetstid Antal arbetsdagar...3 Antal arkeologtimmar...4 Exploateringsyta m 2 Undersökningsområde m 2 Undersökt yta...30 m 2 Platschef...Lars Jönsson Personal...Joakim Frejd Uppdragsgivare... EON Värme Tidigare undersökningar... MK 89, MK 467 Kostnader, arkeologi Fältarbete: kr Rapport: kr Analyser:...0 kr Övrigt: kr Delsumma: kr Summa, faktisk: kr Summa, beslutad:... Löpande räkning 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020

15 Tekniska och administrativa uppgifter MMA 7 Länsstyrelsens diarienummer Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ Inventarienummer... MMA 7 Arkivnummer...61:22 & G42:14 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö Stad Fastighet... Gyllenstjärna 7, Hedmanska gården Kvarter...Gyllenstjärna RAÄ-nummer... Malmö nr 20 Ekonomiska kartans blad...malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat Y koordinat M ö.h....4,75 3,67 Fältarbetstid Antal arbetsdagar...8 Antal arkeologtimmar Exploateringsyta...45 m 2 Undersökningsområde...45 m 2 Undersökt yta...45 m 2 Platschef...Lars Jönsson Personal... Joakim Frejd Uppdragsgivare...Malmö Stad, Stadsfastigheter Tidigare undersökningar...mhm 12884, MK 122, MK 186, MMA 6 Kostnader, arkeologi Fältarbete: kr Rapport: kr Analyser:...0 kr Övrigt: kr Delsumma: kr Summa, faktisk: kr Summa, beslutad:...löpande räkning MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:020 13