- Ingen A-punktslista föreligger ännu. KULTUR (även AUDIOVISUELLA FRÅGOR) KULTUR (även AUDIOVISUELLA FRÅGOR)

Transkript

1 Kommenterad dagordning rådet Utkast Utbildnings- och kulturdepartementet Internationella sekretariatet Helena Bjelvenius Rådets möte (Utbildning, ungdom, kultur) den maj 2006 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen 2. A-punkter - Ingen A-punktslista föreligger ännu. KULTUR (även AUDIOVISUELLA FRÅGOR) KULTUR (även AUDIOVISUELLA FRÅGOR) 3. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur Politisk överenskommelse Kommissionen har lämnat förslag till nytt kulturprogram för perioden Vid höstens ministerrådsmöte fattades en överenskommelse om en partiell allmän riktlinje, d.v.s. en överenskommelse om sakinnehållet med undantag för budgeten. I det nya programmet behålls inriktningen i det nuvarande programmet Kultur 2000 delvis genom stöd till samarbetsprojekt på kulturområdet, delvis tillförs nya uppgifter (t.ex. stöd till europeiska kulturorganisationer). Programmets mål är att främja rörlighet för personer och konstnärliga verk samt främjandet av den interkulturella dialogen. Avsikten är att vid rådsmötet nå en politisk överenskommelse om programmet i sin helhet. De huvudfrågor som återstår att lösas, och som

2 2 behandlas på Coreper först den 10 maj, är budgeten samt fördelningen av budgeten mellan programmets insatser. Avvaktar dokument och behandling i Coreper. Riksdagspromemoria och dokument kompletteras efter behandling i Coreper. 4. Europeisk kulturhuvudstad -Nominering av två jurymedlemmar Sittande och kommande ordförandeland har till uppgift att nominera varsin medlem till juryn. I övrigt består juryn av personer nominerade av parlamentet, kommissionen och regionkommittén. Österrike nominerar Thomas Angyan och Finland Seppo Kimanen. Beslutet är en formalitet och brukar inte skapa diskussioner i rådet. Sverige stöder förslaget. 5. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om det europeiska året för interkulturell dialog Allmän riktlinje Kommissionen har lagt fram ett förslag om att göra år 2008 till det Europeiska året för interkulturell dialog. Syftet är bl.a. att förbättra möjligheterna för Europas invånare att hantera en mera öppen och komplex verklighet samt att utveckla ett aktivt europeiskt medborgarskap som är öppet gentemot världen. Avsikten är att ministerrådet vid mötet den 18 maj skall kunna enas om en allmän riktlinje, i väntan på Europaparlamentets yttrande. De frågor som återstår att lösa är budgetrelaterade och behandlas på Coreper först den 10 maj. Avvaktar dokument och behandling i Coreper. Riksdagspromemoria och dokument kompletteras efter behandling i Coreper.

3 3 6. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Medborgare för Europa för perioden Politisk överenskommelse Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden. Programmet är en vidareutveckling av det nuvarande programmet Medborgerligt deltagande som löper till utgången av Syftet är att möta den utmaning EU har att överbrygga klyftan mellan medborgarna och EU-institutionerna samt att stärka sammanhållningen mellan européer. Detta skall ske t.ex. genom stöd till vänortsverksamhet, bidrag för gränsöverskridande projekt som involverar medborgare och strukturellt stöd till europeiska organisationer och det civila samhällets organisationer som verkar på nationell och EU-nivå. Avsikten är att vid rådsmötet nå en politisk överenskommelse om programmet. De frågor som återstår att lösa är budgetrelaterade och behandlas på Coreper först den 10 maj. Avvaktar dokument och behandling i Coreper. Riksdagspromemoria och dokument kompletteras efter behandling i Coreper. 7. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ingående av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (tidigare konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck) - Antagande av konventionen Unescos generalkonferens beslutade den 20 oktober 2005 att anta konventionen om skydd för och främjande av kulturyttringars mångfald. Konventionen befäster och erkänner enskilda nationers rätt och skyldighet att föra en kulturpolitik som främjar en kulturell mångfald. Konventionen främjar kulturutbyte och stöder utvecklingsländerna samt verkar för allas tillgång till den kulturella mångfalden. Dess övergripande mål är förenliga med nationell svensk kulturpolitik. Denna konvention är nu öppen för ratifikation av parterna. Avsikten är att vid rådsmötet fatta beslut om att ansluta sig till konventionen. Förslaget berör också ratifikationsprocessen för enskilda medlemsstater. Eftersom konventionen sträcker sig över områden där gemenskapen har både delad och exklusiv kompetens krävs både rådsbeslut samt enskilda medlemsstaters respektive nationella beslut om ratifikation. Detta för att

4 4 gemenskapen och dess medlemsstater ska kunna bli fullvärdiga parter i konventionen. Sverige stödjer antagandet av konventionen. Riksdagspromemoria och dokument bifogas. 8. Att stärka de europeiska kreativa industrierna; ett bidrag till tillväxt och sysselsättning -Rådsslutsatser/politisk diskussion Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Som ett led i Lissabonprocessen har kreativa industriers potential att skapa tillväxt och sysselsättning lyfts fram i flera sammanhang. Avsikten är att vid rådsmötet föra en kort diskussion om de kreativa industriernas roll och potential, särskilt mot bakgrund av Lissabonmålen. Avsikten är också att diskussionen skall utmynna i rådsslutsatser. Dokument bifogas. 9. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) -Politisk överenskommelse Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden. MEDIA 2007 syftar till att stärka den europeiska filmen på en konkurrensutsatt marknad. Programmet skall utgöra ett komplement till nationella insatser. Stöd skall delas ut till utveckling, distribution och marknadsföring. Det föreslagna MEDIA 2007-programmet är en sammanslagning av föregångarna MEDIA Plus och MEDIA Training och programmet ska löpa Ministerrådet nådde i maj 2005 fram till en överenskommelse kring en partiell allmän riktlinje, där endast budgeten utelämnats från diskussionen, i avvaktan på beslut om det finansiella perspektivet. Coreper godkände den 12 april kommissionens föreslagna budget för MEDIA 2007-programmet. Avsikten är att vid rådsmötet fatta beslut om en politisk överenskommelse, men det är avhängigt Europaparlamentet, som skall rösta om det slutliga förslaget under sessionen maj.

5 5 Sverige anser att programmet spelar en viktig roll för filmbranschen i Sverige och i Europa och stödjer programmet aktivt. Det finns inga utestående frågor och ingen diskussion väntas vid rådsmötet. Riksdagspromemoria och dokument bifogas. 10. Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och direktanslutna informationstjänster Politisk överenskommelse Rekommendationen har tagits fram för att i ljuset av teknikutvecklingen komplettera 1998 års rekommendation som syftar till att genom självreglering stärka skyddet för minderåriga och den mänskliga värdigheten inom såväl traditionella audiovisuella medier som nya elektroniska medier. De viktigaste nyheterna i förslaget jämfört med den redan existerande rekommendationen (96/560/EG) är att rätten till genmäle och diskrimineringsfrågor omfattas samt att mediekunskap eller medieutbildningsprogram betonas när det gäller skydd av minderåriga. Avsikten är att vid rådsmötet nå en politisk överenskommelse om rekommendationen. Sverige kan acceptera ordförandeskapets förslag till politisk överenskommelse. Genom att en heltäckande friskrivning om bl.a. konstitutionella bestämmelser om yttrandefrihet har införts i rekommendationen kan vi acceptera också de delar som behandlar rätt till genmäle. Riksdagspromemoria och dokument bifogas. 11. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (TV-direktivet) - Politisk diskussion Kommissionen beslutade den 13 december 2005 om ett förslag till revidering av rådets direktiv 89/552/EG ändrat genom 97/36/EG, det s.k. TV-direktivet.

6 6 Den viktigaste förändringen som föreslås innebär att direktivets tillämpningsområde utökas från att omfatta endast traditionella TVsändningar till att omfatta alla audiovisuella medietjänster, dvs. även sändningar som startas på begäran av tittaren. En graderad reglering föreslås där alla audiovisuella medietjänster kommer att omfattas av en grundläggande minimireglering, medan mera omfattande regler föreslås gälla för traditionella TV-sändningar. De föreslagna reglerna för reklam i TV-sändningar innebär dock en liberalisering i förhållande till de regler som gäller enligt det nuvarande direktivet. Ordförandeskapet har efter arbetsgruppens första behandling av direktivförslaget utformat ett arbetspapper som sammanfattar diskussionerna och avsikten är att vid rådsmötet föra en diskussion med utgångspunkt i tre frågor i arbetspappret. Sverige välkomnar den diskussion som ordförandeskapet föreslår och det arbetspapper som tagits fram som bakgrund till diskussionen. Sverige avser att med utgångspunkt i de frågor som ställts framföra några av de synpunkter som är särskilt viktiga. Sverige kan acceptera ett utökat tillämpningsområde för direktivet under förutsättning att de innehållsregler som föreslås inte kommer i konflikt med svensk grundlag och inte heller hämmar framväxten av nya ickelinjära tjänster. De föreslagna nya basreglerna och liberaliseringen av reklamreglerna för TV-sändningar behöver diskuteras ytterligare. För Sverige är det av särskild vikt att inga föreslagna regler riskerar att komma i konflikt med vår grundlagsskyddade yttrandefrihet, att regler för reklam riktad mot barn och för alkohol liksom regler för produktplacering och sponsring utformas restriktivt. Reglerna för reklam i TV-sändningar bör utformas för att upprätthålla en balans mellan intresset av skydd för tittare och rättighetshavare och TVföretagens behov att finansiera sin verksamhet. Den för Sverige kanske viktigaste frågan om utformningen av jurisdiktionsreglerna i direktivet har inte föreslagits för diskussion i ordförandeskapets arbetspapper. Riksdagspromemoria och dokument bifogas. UTBILDNING 12. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om en europeisk språkindikator - Rådsslutsatser

7 7 I maj 2005 antog rådet slutsatser om nya indikatorer för utbildningsområdet och inbjöd kommissionen att ta fram förslag för dess utveckling inom bland annat området språkkompetens där jämförbara data saknas på europeisk nivå. I augusti 2005 kom ett kommissionsmeddelande The European Indicator of Language Competence. Förhandlingar om detta dokument har genomförts i utbildningskommittén och vid rådsmötet i februari. Flertalet medlemsstater, inklusive Sverige, har stött kommissionens meddelande om principer för indikatorutvecklingen, men begärt ytterligare information om de praktiska och finansiella konsekvenserna för att implementera indikatorn. Majoriteten medlemsstater stödjer i stort ordförandeskapets senaste textutkast. Den utestående frågan är målgruppen för testning. Sverige kan stödja ordförandeskapets kompromiss under förutsättning att enighet uppnås om den aktuella texten. Dokument bifogas. 13. Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om grundläggande färdigheter -Allmän inriktning Syftet med denna rekommendation är att bidra till utvecklingen av utbildning av god kvalitet genom kompletterande insatser och stöd till medlemsstaternas åtgärder för att garantera att de grundläggande utbildningssystemen erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vidareutbildning och vuxenlivet, och att vuxna kan utveckla och uppdatera sina nyckelkompetenser med stöd av enhetliga och omfattande resurser för livslångt lärande. Rekommendationen ger beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsgivare och inlärarna själva en gemensam europeisk ram för nyckelkompetenser för att underlätta nationella reformer och informationsutbyte mellan medlemsstater och kommissionen inom arbetsprogrammet Utbildning 2010 som syftar till att de överenskomna europeiska referensnivåerna uppnås. Vidare stöder rekommendationen andra relaterade politiska strategier, såsom sysselsättning och socialpolitik och annan ungdomspolitik.

8 8 I rekommendationen presenterar man därför ett europeiskt referensredskap för nyckelkompetenser och redogör för hur dessa färdigheter kan erbjudas alla medborgare genom livslångt lärande. Referensramen för nyckelkompetenser omfattar åtta kompetenser. Europaparlamentet förväntas inte lämna sitt yttrande förrän i juni. Inte heller har Regionkommittén eller Ekonomiska och sociala kommittén lämnats sitt yttrande. Avsikten vid rådsmötet är att anta en politisk inriktning om rekommendationen. Sverige kan godkänna texten till rekommendation. Dokument bifogas. 14. Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om transnationell mobilitet inom gemenskapen European Charter to mobility - Allmän inriktning Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Syftet med detta förslag är främst att fastställa en gemensam principförklaring som ska leda till ökad effektivitet och genomslagskraft i all slags organiserad rörlighet i utbildningssyfte, och att mer specifikt utgöra en referens för alla som berörs av det integrerade programmet för livslångt lärande som kommissionens föreslår för åren Avsikten med förslaget är inte att införa några bindande rättsliga ramar på europeisk nivå. Även om detta vore möjligt enligt fördraget vilket det inte är skulle det vara helt olämpligt. Medlemsstaterna kan dock låta sig inspireras att på lämpligt sätt agera efter rekommendationen. Den är av sin natur avsedd som en referens för att främja tydlighet och samordning av praxis när det gäller rörlighet, och bidra till att skapa ett klimat av ömsesidig förståelse. Sverige kan acceptera ordförandeskapets förslag till rekommendation. Dokument bifogas. 15. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett integrerat program för livslångt lärande Åsiktsutbyte

9 Diskussionen i ministerrådet är en del i förhandlingen av kommissionens förslag till nytt program för livslångt lärande för tiden Programmet konsoliderar samtliga existerande program på utbildningsområdet, Socrates, Leonardo, e-learning och det program som främjar organisationer verksamma på europeisk nivå inom utbildningsområdet. Dessutom inkluderas Europass-initiativet samt Jean Monnet-programmet. Från och med 2009 kommer programmet Erasmus Mundus att integreras. Vid rådsmötet i november 2005 antogs en partiell politisk överenskommelse om programmets innehåll. Utestående frågor avser programmets budget och fördelningen av budgeten inom programmet. KOM förväntas anta ett reviderat förslag till program den 24 maj. Inför mötet har ordf tillsammans med KOM arbetat fram ett diskussionsunderlag som innehåller några principer på aggregerad nivå hur medelsfördelningen inom programmet skulle kunna se ut. Detta underlag ligger nu till grund för en diskussion på rådsmötet. Sverige har allmänt varit mycket positivt till förslaget som dels svarar mot önskan att bibehålla kontinuitet i de väl fungerande programmen och dels svarar mot målen för den av Sverige högt prioriterade Lissabonstrategin. På grund av det begränsade underlaget för diskussion kan vi endast avge mycket generella kommentarer. För svenskt vidkommande är flexibilitet både när gäller den övergripande fördelningen mellan de olika programdelarna och flexibilitet för MS i den nationella resursallokeringen mycket viktigt. När det gäller den övergripande fördelningen mellan olika programdelar så vill vi invänta KOM reviderade förslag innan vi ger vår slutliga åsikt. När det gäller förslag till strykning av områden ur respektive delprogram tangerar i stort våra prioriteringar KOM förslag. Dokument och riksdagspromemoria kompletteras (ärendet behandlas i Coreper den 10 maj) Översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling -Politisk diskussion I december 2005 presenterade KOM ett förslag till revidering av EU:s strategi för hållbar utveckling. Förslaget är föremål för behandling under hela det österrikiska ordförandeskapet och kommer att tas upp i samtliga berörda rådsformationer.

10 Förslagen i huvuddokumentet omfattar åtgärder på sex prioriterade områden klimatförändringar och ren energi, folkhälsa, social sammanhållning, demografi och migration, förvaltning av naturresurser, hållbara transporter samt global fattigdom och utveckling. Dessutom finns förslag till åtgärder för uppföljning och beslutsfattande. De rådsformationer som berörs av strategin skall som input till Europeiska Rådet i juni ta fram egna bidrag och svara på tre frågekomplex som ordförandeskapet tagit fram. Avsikten vid rådsmötet är att föra en diskussion om dessa frågor. MS har ombetts att inkomma med skriftliga kommentarer som tillsammans med riktlinjedebatten på rådet blir ett bidrag till översynsarbetet. Sverige anser att frågorna är ett bra underlag för riktlinjedebatten. Den nuvarande strategin för hållbar utveckling antogs av Europeiska rådet i juni 2001 under Sveriges ordförandeskap i EU. Sverige har därför ett särskilt ansvar att eftersträva en ny ambitiös hållbarhetsstrategi som på ett tydligt sätt kan föra EU: s hållbarhetsarbete framåt under de fem kommande åren som den ska gälla. Kommissionens förslag är en bra bas för arbetet, men Sverige anser att det bör förstärkas och förbättras. Den reviderade strategin skall vara en vidareutveckling av den gällande och skall vara konkret med mål, kvantitativa målsättningar, indikatorer och åtgärder. Utbildning spelar en central roll som instrument för att människor kan förstå och bidra till de förändringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling. Frågan om utbildningens roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling bör därför ges en mer framträdande plats i strategin. Utbildning för hållbar utveckling skall omfatta hela det livslånga lärandet. I syfte att främja en hållbar utveckling bör MS uppmuntras att lägga in mål om hållbar utveckling i samtliga delar av sina respektive utbildningssystem. Utbyte av kunskap och best practice om utbildning för hållbar utveckling bör uppmuntras mellan MS. Även ökad mobilitet av studerande och lärare mellan MS bör eftersträvas i syfte att utbyta erfarenheter på området. Vidare bör MS uppmuntras att fortbilda pedagogiskt verksamma inom utbildningsområdet mot utbildning för hållbar utveckling. Sverige vill se tydligare länkar mellan processer i EU och FN och andra multilaterala fora som främjar hållbar utveckling regionalt och globalt. 10

11 11 Det är av vikt att koppla arbetet med revideringen av EU:s hållbarhetsstrategi till FN:s arbete och dekaden för utbildning för hållbar utveckling, perioden MS bör även uppmuntras att ta fram nationella handlingsplaner för utbildning för hållbar utveckling och så långt det är möjligt integrera UNECE:s strategi för hållbar utveckling. EU bör i samtal med tredje land även uppmuntra dessa till att föra in perspektiv om hållbar utveckling i sina respektive utbildningssystem. Ungdomsarbetslösheten i många av EU:s länder är ett problem såväl idag som i ett längre perspektiv. Att säkerställa att flickor och pojkar kommer in på arbetsmarknaden är viktigt för ungdomarnas egen skull och för hela samhället, som står inför ett genomgripande generationsskifte. Dokument kompletteras (ärendet behandlas i Coreper den 10 maj). 17. Övriga frågor - Meddelande från kommissionen till rådet om genomförandet av nödvändiga reformer för att modernisera den högre utbildningen i Europa (uppföljning av Hampton Court). - Information från kommissionen

12 12