Våld i nära relationer
|
|
- Sebastian Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom vuxenpsykiatrin i Stockholms läns landsting RAPPORT 2016:3
2 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, Solna Rapport 2016:3 ISBN Författare: Lene Lindberg Layout: Viktoria Jonze Stockholm mars 2016 Rapporten kan laddas ner från Folkhälsoguiden,
3 Innehåll Inledning... 5 Resultat... 8 Utbildning och kunskap om våld i nära relationer... 8 Skriftliga rutiner och övergripande riktlinjer... 8 Stöd... 9 Upptäckt av våld... 9 Behov av stödresurser och utbildningsinsatser Frågor att diskutera/ta ställning till Förekomst Riskfaktorer Riktlinjer och lokala skriftliga rutiner Stöd Uppmärksamhet Behov och åtgärder Referenser Definition av våld i nära relationer Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld fysiskt, psykiskt, sexuellt som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som HBTQ-relationer samt inom syskon- och andra familje- släktrelationer. Våldet kan också förekomma i vårdsituationer genom exempelvis försummelse. Framtagen av Kunskapscentrum om våld i nära relationer, Stockholms läns landsting,
4 4
5 Inledning Denna sammanställning utgör en fördjupning av den tidigare redovisade rapporten Våld i nära relationer En kartläggning av vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Avsikten med sammanställningen är att beskriva kunskap, rutiner och behov som har framkommit för personal i verksamheter inom vuxenpsykiatrin. De resultat som presenteras i denna sammanställning kan användas som underlag för diskussioner om det fortsatta arbetet med våld i nära relationer. Kunskapen om hur vuxenpsykiatrin bäst kan uppmärksamma våld i nära relationer är begränsad [1]. Enligt Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd [2, 3] är hälso- och sjukvården skyldig att ta fram rutiner för omhändertagande av våldsutsatta och för barn som lever med våld i nära relationer. Rutiner ska även finnas för anmälan enligt socialtjänstlagen för barn som exponeras för våld i nära relationer. Dokumentation i journal ska göras när det gäller symtom och tecken som kan vara relaterade till våld i nära relationer både hos barn och vuxna. Inom vuxenpsykiatrin rekommenderar Socialstyrelsen att alla kvinnor som söker vård ska tillfrågas om erfarenheter av våld [3]. Förekomsten av våld i nära relationer bland de patienter som har haft kontakt med vuxenpsykiatrin varierar mellan 30 och 87 procent i olika forskningsöversikter [4-8]. Den stora variationen kan bland annat förklaras av om öppen- och/eller slutenvård har inkluderats, hur våld har definierats, i vilka länder studierna har genomförts, hur information om våld har samlats in, vilka psykiatriska diagnoser som har ingått och om män och/eller kvinnor har studerats. Vad gäller utsatthet för våld i nära relationer bland patienter inom psykiatrisk slutenvård varierar det mellan 16 och 94 procent. Då förekomsten avgränsades till sexuellt och/eller fysiskt våld inom all slutenvård var 30 till 60 procent utsatta [8]. För psykiatrisk öppenvård uppges förekomsten av våld i nära relationer variera mellan 7 och 81 procent [6]. Inom psykiatrisk akutvård varierade den mellan 42 och 60 procent. Sammanställningar över studier som har undersökt förekomsten av våld i nära relationer hos patienter inom vuxenpsykiatrin konstaterar att det inte alltid framgår hur våldet har definierats. Vidare saknas enhetliga definitioner i de studier som har definierat våld i nära relationer [5, 8]. Vissa studier har enbart studerat fysiskt våld medan andra har inkluderat både sexuellt och fysiskt våld. Ytterligare studier har inkluderat psykiskt eller emotionellt våld i form av hot och kränkningar, vilket uppskattas förekomma hos mellan 46 och 66 procent av patienter inom vuxenpsykiatrin [4]. De flesta studier gällande förekomst av våld i nära relationer inom vuxenpsykiatriska verksamheter är dock genomförda i USA [4]. I en svensk studie [9] med kvinnliga patienter inom vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård var förekomsten av våld i vuxen ålder 63 procent. Trettioen procent uppgav att de hade blivit utsatta för våld under det senaste året. Förövaren var i de flesta fall en man som kvinnan var bekant med, hade eller hade haft en relation med, alternativt var släkt med. Nästan tre fjärdedelar av de kvinnor som uppgav att de som vuxna varit utsatta för våld hade även under barndomen varit exponerade för våld. Olika tillvägagångssätt har använts för att mäta förekomsten av våld i nära relationer hos vuxenpsykiatriska patienter [4]. I en översikt av Alhabid et al. [4] var intervju vanligast medan knappt en tredjedel av studierna använde frågeformulär. I andra 5
6 översikter ingår även studier där journaldata har använts, vilket anses ge lägre prevalenser än intervjuer och frågeformulär [5, 6, 8]. I en forskningsöversikt med fokus på diagnoserna schizofreni, bipolär störning och egentlig depression [5] varierade förekomsten av att vara utsatt för våld i nära relationer mellan nio och 70 procent beroende på hur våld har definierats. Lägst var förekomsten av sexuellt våld och högst för fysiskt våld. En svensk studie [10] av psykospatienter inom vuxenpsykiatrisk öppenvård fann att mer än hälften av patienterna hade varit utsatta för våld i vuxenlivet och för en femtedel hade våldet förekommit under det senaste året. I jämförelse med kvinnor som inte har en psykiatrisk diagnos är risken för att bli utsatt för våld i nära relationer flera gånger högre för kvinnor med depressiva syndrom, ångeststörning och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) [7]. Studier som har inkluderat utsatthet för våld i nära relationer hos män är ytterst ovanliga [6, 8]. I de studier som har inkluderat män varierar förekomsten mellan 2 och 48 procent. Risken att bli utsatt för våld är betydligt högre för män med dystymi, PTSD och bipolär störning jämfört med män som inte har en sådan diagnos [7]. De allra flesta studier som rör våld i nära relationer kopplat till vuxenpsykiatriska patienter har fokus på utsatthet för våld [5]. I de fåtal studier som hade inkluderat förövare av våld i nära relationer varierar förekomsten stort beroende på diagnos och definition, från fyra procent förövare hos deprimerade kvinnor till 100 procent förövare hos kvinnliga och manliga patienter med olika typer av psykos [5]. Patienternas anledning till att utöva våld är dock oklart och forskarna Friedman och Loue menar att våldet ibland kan vara självförsvar. I en nyligen genomförd översikt [11] hade mellan 14 till 33 procent av de manliga och kvinnliga patienterna med psykiatrisk diagnos utövat fysiskt våld i nära relationer. Diagnoserna generaliserat ångetssyndrom, depression och paniksyndrom ökade risken för att utöva våld i nära relationer hos både män och kvinnor. I en stor befolkningsstudie från USA [12] var risken för att utöva våld mer än dubbelt så hög i samband med en psykiatrisk störning. Resultatet visade dock att den absolut största riskfaktorn för att utöva våld i nära relationer var att också själv vara utsatt för våld i nära relationer. I jämförelse med andra verksamheter inom hälso- och sjukvården tycks förekomsten av våld i nära relationer vara högre för patienter inom vuxenpsykiatrin [4]. Förekomst av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld i nära relationer uppges vara ungefär dubbelt så högt eller högre för patienter inom vuxenpsykiatrin jämfört med patienter inom primär- eller sjukhusvård. Om våld i nära relationer kan anses vara en orsak till psykisk ohälsa i form av psykiatriska diagnoser eller om den psykiska ohälsan utgör en riskfaktor för att utsättas för våld går inte alltid att dra slutsatser om i de studier som har gjorts [13]. I en översikt med syfte att följa upp effekter av våld i nära relationer på psykisk ohälsa framkom framför allt effekter i form av ökad förekomst av depression, ångest och PTSD [14]. Enligt en granskning av WHO [15] är risken för att få depression eller att genomföra själmordsförsök högre för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Riskfaktorer för våld i nära relationer som inte är specifika för patienter som har kontakt med vuxenpsykiatrin är att ha vuxit upp med våld i nära relationer eller att ha varit direkt utsatt för våld som barn [13]. Andra generella riskfaktorer enligt WHO [16] är yngre ålder, som utgör en risk både för att utöva och utsättas för våld i nära relationer. Riskfaktorer för män att utöva våld i nära relationer som WHO [16] lyfter fram är låg utbildningsnivå, antisocial personlighetsstörning, alkoholmissbruk och flera partners eller otrohet. Riskfaktorer för kvinnor att utsättas för våld i nära relationer, förutom 6
7 ålder, är låg utbildning och alkoholmissbruk. ADHD har diskuterats som en möjlig riskfaktor för att utöva våld men utifrån den granskning som Buitelaar med flera [17] har gjort går det inte att dra några enhetliga slutsatser. Endast 10 till 30 procent av utsatthet för våld i nära relationer identifieras av personalen hos patienter inom vuxenpsykiatriska verksamheter [8]. Orsaker till att så få av de som utsätts för våld identifieras inom vuxenpsykiatrin beror enligt en brittisk studie [18] på att flertalet (60 %) av personalen saknar kunskap om vilken hjälp som finns att erbjuda. Hinder som patienter inom vuxenpsykiatrin uppger för att inte berätta om våldsutsatthet är skam, rädsla för att socialtjänsten ska kopplas in och, om patienten har barn, att det kan bli en utredning. Vidare kan den utsatta vara orolig för upptrappat våld om våldsutsatthet framkommer vid den psykiatriska kontakten och våldsutövaren ser till att vara med vid dessa möten [19]. I den kartläggning som har genomförts inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting sändes enkäter ut till slumpvist utvalda verksamheter. Enkäten innehöll frågor om utbildning, kunskap, förekomst av skriftliga rutiner, stöd, upptäckt av våld samt vilka behov de som besvarade enkäten hade för att kunna upptäcka och bemöta våld i nära relationer. I den här rapporten presenteras svaren från personal inom vuxenpsykiatriska verksamheter i jämförelse med svaren för övriga verksamheter 1. I slutet av rapporten finns frågor som kan användas som utgångspunkt för samtal och ställningstagande om hur arbetet med att uppmärksamma och bemöta våld i nära relationer ska genomföras. 1 I övriga verksamheter ingår vårdcentraler, mödravårds- och barnavårdscentraler, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar, mini-marior, beroendemottagningar, ätstörningsenheter, förlossningsmottagningar, gynekologi, tandvård inkl. akutvård, ortopedi, öron, näsa, halsmottagningar, habilitering, rehabilitering, kirurgi, akutverksamheter samt geriatrik. 7
8 Resultat Verksamheter inom vuxenpsykiatri som har fått enkäten omfattar öppenvård, slutenvård och akutvård samt kris- och traumacenter inom Stockholms läns landsting. Totalt tillfrågades 635 anställda, varav 127 personer eller 20 procent svarade. För samtliga tillfrågade vårdområden och verksamheter uppgick svarsfrekvensen till personer eller 22 procent. Nedan presenteras resultaten för personal inom vuxenpsykiatriska verksamheter i jämförelse med resultaten för samtliga tillfrågade vårdområden (exklusive vuxenpsykiatriska verksamheter). Utbildning och kunskap om våld i nära relationer Vid de vuxenpsykiatriska verksamheterna uppgav 36 procent av de svarande att de erhållit kunskaper om våld i nära relationer inom ramen för sin yrkersutbildning. Motsvarande andel för samtliga svarande var 28 procent. Enligt de som besvarade enkäten inom vuxenpsykiatriska verksamheter hade 29 procent deltagit i fortbildningar om våld i nära relationer under de senaste fem åren. Andelen kan jämföras med samtliga svarande där 23 procent uppgav att de hade deltagit i fortbildning under motsvarande tidsperiod. Kunskap om innehållet i Stockholms läns landstings Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor fanns hos 29 procent av de svarande inom vuxenpsykiatriska verksamheter och hos 28 procent hos samtliga svarande. Bland de som hade svarat att de hade kännedom om innehållet i handlingsprogrammet, var det 43 procent inom vuxenpsykiatrin som uppgav att det har varit användbart i arbetet. Mer än hälften (63 procent) av alla svarande som kände till innehållet i handlingsprogrammet uppgav att det har varit användbart. När det gäller kunskap om olika stödinsatser för barn som lever med våld i hemmet så uppgav 67 procent av de svarande inom vuxenpsykiatrin att de hade kunskap jämfört med 48 procent för samtliga svarande. Skriftliga rutiner och övergripande riktlinjer På frågan om det finns skriftliga rutiner för hur personalen ska bemöta personer som är utsatta för våld i nära relationer så angav 17 procent av de svarande inom vuxenpsykiatriska verksamheter att sådana fanns (Tabell 1). För samtliga svarande var andelen 31 procent. Både inom vuxenpsykiatrin och bland samtliga svarande saknade de flesta kännedom om eller var osäkra på om det fanns skriftliga rutiner. Av de som svarade att skriftliga rutiner finns uppgav majoriteten inom vuxenpsykiatriska verksamheter att de använder dessa, vilket är en högre andel än för samtliga svarande. Runt en tiondel av de tillfrågade inom vuxenpsykiatrin uppgav att nyanställda introduceras i de skriftliga rutinerna om våld i nära relationer. Motsvarande andel var något högre bland samtliga tillfrågade verksamheter. Något mer än hälften av de som svarade på enkäten inom vuxenpsykiatrin svarade att skriftliga rutiner finns för anmälan till socialtjänsten om en person är utsatt för våld i nära relationer och har minderåriga barn. För alla som svarade på enkäten var motsvarande andel betydligt lägre och de flesta visste antingen inte om det finns rutiner för anmälan alternativt uppgav de att det saknades skriftliga rutiner för anmälan till socialtjänsten. På frågan 8
9 om det finns skriftliga rutiner för att hänvisa personer som utövar våld var andelen som svarade ja lika låg inom vuxenpsykiatrin som hos övriga svarande (en tiondel). Tabell 1. Frågor om skriftliga rutiner på arbetsplatsen redovisat i procent Fråga Ja Nej Vet ej Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga psykiatri psykiatri psykiatri Skriftliga rutiner Använder skriftliga rutiner Introducerar nyanställda i skriftliga rutiner Skriftliga rutiner för anmälan till socialtjänsten Skriftliga rutiner för att hänvisa våldsutövare Stöd Bland de som svarade på enkäten från vuxenpsykiatriska verksamheter så uppgav 71 procent att de till stor eller viss del upplever att de har stöd av sin chef i situationer som handlar om våld i nära relationer. För samtliga svarande var motsvarande andel lägre (57 procent) än inom vuxenpsykiatrin. Möjlighet att till stor eller viss del konsultera kollegor om att bemöta våld i nära relationer uppgav 84 procent av de svarande inom vuxenpsykiatrin att de har bland samtliga svarande var det 80 procent. Upptäckt av våld Gällande att ha mött personer som sökt vård på grund av våld i nära relationer under de senaste sex månaderna så uppgav knappt hälften (49 procent) inom vuxenpsykiatriska verksamheter att de hade gjort det en eller flera gånger (Tabell 2). Det är en betydligt högre andel än för alla (29 procent) som har besvarat enkäten. När det gäller personer som söker vård för annan orsak, men där det framkommer våldsutsatthet, har mer än hälften (59 procent) av de svarande inom vuxenpsykiatrin gjort det en eller fler gånger, vilket är betydligt högre än för övriga svarande (39 procent). 9
10 Tabell 2. Frågor om personal har mött en person som sökt vård på grund av våld i nära relationer eller sökt vård av annan orsak men där det framkommit utsatthet för våld i nära relation Fråga Ja 3 ggr eller mer Ja 1-2 ggr Nej Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga psykiatri psykiatri psykiatri Person som sökt vård pga våld i nära relationer Sökt vård för annan orsak När det kommer till att fråga om utsatthet vid misstanke om våld i nära relation uppgav 80,5 procent av de svarande inom vuxenpsykiatriska verksamheter att det inte är svårt att ställa frågan om våldsutsatthet. För samtliga svarande var det 46,6 procent som uppgav att det inte var svårt att fråga om våldsutsatthet. Inom vuxenpsykiatrin var det 12,2 procent som uppgav att de inte vet om det är svårt att fråga vid misstanke medan andelen bland alla svarande var 24,7procent. Andelen svarande inom vuxenpsykiatriska verksamheter som uppgav att det var svårt att ställa frågan om våldsutsatthet vid misstanke uppgick till 7,3 procent. Motsvarande siffra för samtliga svarande var 28,7 procent. Behov av stödresurser och utbildningsinsatser På frågan om någon stödresurs saknas för att kunna bemöta våld i nära relationer så svarade 65 procent inom vuxenpsykiatrin ja på frågan. En något lägre andel (54 procent) bland samtliga svarande uppgav att de saknar stödresurser. 10
11 Övergripande riktlinjer Lokala skriftliga rutiner Stöd från chef Extern rådgivning & konsultation Tvärprofessionell samverkan Lista med hänvisning till hjälp Mall för dokumentation Arbetsplatsdiskussioner Samarbete andra verksamheter Handledning Högskolekurs Enstaka utbildningsdagar Webbutbildning Webbplats om våld i nära relaitoner Informationsmaterial för patienter Annat Figur 1. Svarsfördelning angivet i procent för hur personal inom vuxenpsykiatrin anger behov av specifika former av stöd. De mest efterfrågade resurserna inom vuxenpsykiatrin (Figur 1) för att bättre kunna bemöta personer som är utsatta för våld i nära relationer var en lista över myndigheter och organisationer för vidare hänvisning (64 procent), övergripande riktlinjer från arbetsgivaren (56 procent) och lokala skriftliga rutiner på arbetsplatsen (52 procent). Flera svarsalternativ var möjliga. När det gäller utbildningsbehov inom vuxenpsykiatriska verksamheter så var behovet av att öka sin kunskap till stor eller viss del störst gällande personer som utövar våld i nära relationer (Tabell 3). Även när det gäller kunskap om personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck så angav flertalet av de svarande inom vuxenpsykiatrin att de till viss eller stor del hade behov av utbildningsinsatser. Vidare uppgav en stor andel av de svarande vid de vuxenpsykiatriska verksamheterna att de hade behov av ökad kunskap till stor eller viss del när det gäller barn och personer som är födda utanför Sverige. Överlag så uttrycktes ett större behov av utbildningsinsatser av svarande inom vuxenpsykiatrin jämfört med samtliga svarande. 11
12 Tabell 3. Behov av utbildningsinsatser för att öka kunskap om hur specifika målgrupper berörs av våld i nära relationer Målgrupper Ja till viss/stor del Nej Vet ej Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga Vuxen- Samtliga psykiatri psykiatri psykiatri Barn Äldre Personer med funktionsnedsättningar Personer med missbruk/som lever i missbruksmiljö Personer som lever i HBTQrelationer Personer födda utanför Sverige Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Personer som utövar våld i nära relationer Sammanfattningsvis hade personal inom vuxenpsykiatriska verksamheter mer utbildning och fortbildning om våld i nära relationer och mer kunskap om stödinsatser för barn som lever med våld i nära relationer än övriga svarande. En högre andel angav förekomst av skriftliga rutiner för anmälan till socialtjänsten gällande minderåriga barn jämfört med övriga verksamheter medan kännedom om skriftliga rutiner för bemötande av våldsutsatta var lägre inom vuxenpsykiatrin. Majoriteten av de svarande inom vuxenpsykiatrin upplevde att de hade stöd av sin chef i situationer som gäller våld i nära relationer. Betydligt fler hade mött patienter som varit våldsutsatta än övriga svarande. En större andel av personalen tyckte inte att det var svårt att ställa frågor om våld medan svårigheterna var större inom övriga verksamheter. Behov av stödresurser och utbildningsinsatser tycks vara något högre inom vuxenpsykiatrin. Då det finns flera olika psykiatriska verksamheter inom landstinget så behöver givetvis inte svaren som redovisats vara representativa för alla verksamheter. Den låga svarsfrekvensen som erhållits i denna kartläggning är en svaghet som medför att svaren inte är representativa för alla anställda inom BUP och ätstörningsenheterna. Det är en risk att de som har svarat skiljer sig från de som inte har svarat, till exempel kan det vara så att de som har svarat tycker att det är viktigt att uppmärksamma våld i nära relationer. Resultaten kan användas för att diskutera hur de speglar specifika verksamheter vid arbetsplatsträffar, studiedagar och vid planering av det fortsatta arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer. I nästa avsnitt presenteras olika frågor som kan användas som hjälpmedel i diskussioner och planering. Vid behov av stöd i det fortsatta arbetet kan Kunskapscentrum om våld i nära relationer kontaktas. 12
13 Frågor att diskutera/ta ställning till Förekomst Hur vanligt är det att patienter i vår verksamhet är utsatta för våld i nära relationer? Hur vanligt är det att patienter i vår verksamhet har barn under 18 år som kan uppleva våld i hemmet? Hur vanligt är det att patienter i vår verksamhet utövar våld i nära relationer? Vilket underlag har vi för att dra slutsatser om hur vanligt det är med patienter som är utsatta för våld i nära relationer, eller utövar våld och/eller har barn under 18 är som upplever våld i hemmet (t ex klinisk erfarenhet, egen kartläggning av vår verksamhet, forskning)? Behöver jag/vi ytterligare kunskap vad gäller förekomsten av de som är utsatta för eller utövar våld inom vår verksamhet? Riskfaktorer När kan vi i vår verksamhet misstänka att en patient är utsatt för våld i nära relationer? Vilka indikationer kan det finnas för att barn under 18 år lever med våld i hemmet? Finns det några indikatorer för våldsutövare? Vilket underlag har vi för att dra slutsatser om vilka riskfaktorerna är för att vara utsatt för eller utöva våld? Behöver jag/vi ytterligare kunskap om vilka riskfaktorer som finns för att utsättas för eller utöva våld? Riktlinjer och lokala skriftliga rutiner Hur väl stämmer de presenterade resultaten om förekomsten av riktlinjer och lokala skriftliga rutiner med hur det är på vår enhet? Vilka riktlinjer finns för hur våld i nära relationer ska uppmärksammas och åtgärdas? Vilka lokala skriftliga rutiner finns på vår enhet för att uppmärksamma och vidta åtgärder när det gäller våld i nära relationer? Behöver vi ha lokala skriftliga rutiner och i så fall vilka för att uppmärksamma och vidta åtgärder när det gäller våld i nära relationer? Stöd Stämmer resultaten i den här redovisningen om stöd från chefer och kollegor överens med hur det är på vår mottagning/avdelning? Behöver stöd från chefer och kollegor på vår mottagning/avdelning förändras? 13
14 Uppmärksamhet Hur stämmer resultaten om hur vuxenpsykiatrin uppmärksammar våld i nära relationer i den här kartläggningen med vår mottagning/avdelning? Vilken information om våld i nära relationer finns för patienter på vår mottagning/avdelning? Vilken information om våld i nära relationer behöver vi ha för patienter på vår mottagning? Hur gör jag och andra för att ta reda på om en patient är utsatt för våld i nära relationer? Hur gör jag och andra för att ta reda på om en patient har barn under 18 år som lever med våld i hemmet? Hur gör jag och andra för att ta reda på om en patient utövar våld i nära relationer? Behöver jag och andra ytterligare kunskap och stöd för att ta reda på om patienter är utsatta för eller utövar våld? Behov och åtgärder Stämmer resultaten om specifika former av stöd för vuxenpsykiatrin överens med hur det är på vår mottagning/avdelning? Hur stämmer de behov av utbildningsinsatser som presenterats överens med hur det är på vår mottagning/avdelning? Vilka medicinska åtgärder kan vidtas på mottagningen/avdelningen om en patient är utsatt för eller utövar våld i nära relationer? Vilken omvårdnad kan erbjudas på mottagningen/avdelningen om en patient är utsatt för eller utövar våld i nära relationer? Vilka psykosociala insatser kan ges på mottagningen/avdelningen om en patient är utsatt för eller utövar våld i nära relationer? Vilka andra instanser finns att tillgå för att anmäla och/eller hänvisa till om en patient är utsatt för eller utövar våld? Hur dokumenteras det på mottagningen/avdelningen om en patient är utsatt för eller utövar våld? Behövs ytterligare kunskap och stöd för att kunna vidta åtgärder och dokumentera våld i nära relationer på mottagningen/avdelningen? Hur kan vi inom mottagningen/avdelningen samarbeta för att uppmärksamma och vidta åtgärder vad gäller våld i nära relationer? Hur kan mottagningen/avdelningen samarbeta med andra verksamheter (t ex andra kliniker, socialtjänsten, polisen) för att uppmärksamma och vidta åtgärder vad gäller våld i nära relationer? 14
15 Referenser 1. Howard, L.M., Domestic violence: its relevance to psychiatry. Advances in Psychiatric Treatment : p Socialstyreslen, Våld i nära relationer, in SOFS 2014:4, Socialstyrelsen, Editor. 2014: Stockholm. 3. Socialstyreslen, Att vilja se, vilja veta och våga fråga - Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. 2014: Stockholm. 4. Alhabib, S., U. Nur, and R. Jones, Domestic Violence Against Women: Systematic Review of Prevalence Studies. Journal of Family Violence, (4): p Friedman, S.H. and S. Loue, Incidence and prevalence of intimate partner violence by and against women with severe mental illness. J Womens Health (Larchmt), (4): p Oram, S., et al., Prevalence of experiences of domestic violence among psychiatric patients: systematic review. Br J Psychiatry, : p Trevillion, K., et al., Experiences of domestic violence and mental disorders: a systematic review and meta-analysis. PLoS One, (12): p. e Howard, L.M., et al., Domestic violence and severe psychiatric disorders: prevalence and interventions. Psychol Med, (6): p Bengtsson-Tops, A., U. Markstrom, and B. Lewin, The prevalence of abuse in Swedish female psychiatric users, the perpetrators and places where abuse occurred. Nord J Psychiatry, (6): p Bengtsson-Tops, A. and K. Ehliasson, Victimization in individuals suffering from psychosis: a Swedish cross-sectional study. J Psychiatr Ment Health Nurs, (1): p Oram, S., et al., Systematic review and meta-analysis of psychiatric disorder and the perpetration of partner violence. Epidemiol Psychiatr Sci, (4): p Okuda, M., et al., Correlates of intimate partner violence perpetration: results from a National Epidemiologic Survey. J Trauma Stress, (1): p Howard, L.M., K. Trevillion, and R. Agnew-Davies, Domestic violence and mental health. Int Rev Psychiatry, (5): p Lagdon, S., C. Armour, and M. Stringer, Adult experience of mental health outcomes as a result of intimate partner violence victimisation: a systematic review. Eur J Psychotraumatol, WHO, D.o.R.H.a.R., London School of Hygiene and Tropical Medicine, South African Medical Research Council, Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence, P. Howes, Editor. 2013: Geneva. p WHO, Preventing intimate partner violence and sexual violence against women: taking action and generating evidence. 2010, World Health Organization: Geneva. p
16 17. Buitelaar, N.J., J.A. Posthumus, and J.K. Buitelaar, ADHD in Childhood and/or Adulthood as a Risk Factor for Domestic Violence or Intimate Partner Violence: A Systematic Review. J Atten Disord, Nyame, S., et al., A survey of mental health professionals' knowledge, attitudes and preparedness to respond to domestic violence. J Ment Health, (6): p Rose, D., et al., Barriers and facilitators of disclosures of domestic violence by mental health service users: qualitative study. Br J Psychiatry, (3): p
17
18 ISBN
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer En delrapport om rutiner och behov för upptäckt och åtgärder inom akutsjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:8 Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer En kartläggning av vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting RAPPORT 2015:7 Citera gärna Centrum för epidemiologi
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer En delrapport om vilka rutiner och behov som finns för upptäckt och åtgärder inom barn- och ungdomspsykiatri samt ätstörningsenheter inom Stockholms läns landsting RAPPORT 2016:8
Läs merUtvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem
Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merSpelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Läs merGöteborgs Stads plan mot våld i nära relationer
Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merUtredning. Våld i nära relationer
Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merVåldsutsatthet bland kvinnor som vänder sig till psykiatrisk vård
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Våldsutsatthet bland kvinnor som vänder sig till psykiatrisk vård Anita Bengtsson-Tops Våldsutsatthet
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2016 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 104 31 Stockholm ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2016 Stockholm maj 2017 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merEva Wendt Jessica Svensson
Stort tack till all personal vid deltagande verksamheter som på olika sätt givit underlag till denna rapport. Ert engagemang har bidragit till en utvärdering, som vi hoppas kan få betydelse för hälso-
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merKARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
Läs merMansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping
Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merKvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merUtredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-25 Sida 1(1) Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merISBN Artikelnummer
Frågor om våld En kartläggning av hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om våldsutsatthet och våldsutövande samt användning av bedömningsmetoder Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merAtt fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global
Läs merRiktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Läs merrelationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merKommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?
Kommunledningskontoret Handbok Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer? 3 1 Det fjärde jämställdhetspolitiska målet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 1 Denna handbok vänder sig till alla
Läs merRekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Läs mer15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet
Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merVåld i nära relation Norrbottens läns landsting
Bilaga 2 Våld i nära relation Norrbottens läns landsting Undersökningsperiod: 2015-11-11 -> 2015-11-30 Antal svar: 875 Svarsfrekvens: 43.1% (875/2032) Om oss och granskningen Landstingsrevisionen PwC Våld
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merwww.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Läs merVarför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merMUX. Mottagning unga vuxna
MUX Mottagning unga vuxna MUX kompetenstillskott i primärvård Öppningsdag 1 september 2014 Bakgrund till uppdrag Rapport Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Göteborg bakom satsningen på MUX: - Ökad förskrivning
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merSkrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier
Landstingsstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE LS 2017-1447 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Lena Halvardson Rensfelt 1 (4) Landstingsstyrelsens ägarutskott Skrivelse av Erika Ullberg
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merBedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd
Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merMotion från Elin Hoffner (V), om våldsutsatta kvinnor och barn
1(5) Sekretariatet 2019-08-27 HSN/667/2019 Daniel Nilsson Tfn: 063-14 75 71070-576 34 07 E-post: daniel.l.nilsson@regionjh.se Motion från Elin Hoffner (V), om våldsutsatta kvinnor och barn Beskrivning
Läs merLandet runt: En temperaturmätning på behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor
Landet runt: En temperaturmätning på behovet av kunskap om mäns våld mot kvinnor Ett stort tack till Länsstyrelserna runt om i Sverige. Utan er hade vi haft mycket svårare att genomföra vår ögonöppnarturné.
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merFysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation
FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Cecilia Fridén cecilia.friden@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem. Den nationella studien Våld
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merVård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem
Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-
Läs mer