landsbygdens skyskrapor

Transkript

1 Väderstads 583 invånare behöver inga nya bostäder och heller inga silor. Nytt liv för landsbygdens skyskrapor Spannmålssilos Spannmålssilor i betong har länge varit viktiga landmärken i jordbruksbygder. Men tiden har hunnit ikapp dem. Många rivs. Andra byggs om och får helt nya funktioner. Text och foto: Kristin Mörck 26 Betong

2 Väderstads nedlagda spannmålssilo är populär. Kanske inte så mycket bland ortens invånare som bland dess kråkor. De balanserar i hundratal längst uppe på betongrören och blickar ut över det platta östgötska landskapet. Då och då tar de en gemensam flygtur över byn, slår sig ner på någon av de omgivande åkrarna och återvänder sedan till sitt utkikstorn i samlad trupp. Silon från 1961 är kanske inte vacker, men den ger den lilla lantbruksorten med sina 600 invånare en speciell industriell karaktär. Med sina 18 rör reser den sig över ortens villabebyggelse. Sedan dag ett har silon varit ett viktigt landmärke. Den som kommer körande på slätten kan se den på flera kilometers avstånd. Idag är kråkorna Väderstadsilons enda besökare. Jordbruket har strukturerats om och behovet av gemensamma silor för att torka spannmål har minskat. De flesta bönder kommer inte längre körande in till tätorterna. De har investerat i egen plåtsilo av amerikanskt snitt hemma på gårdarna. Den egna silon ger dem friheten att själva välja när de vill sälja sitt spannmål- direkt efter skörden eller senare. Lantmännen lade ner verksamheten i Väderstad för några år sedan. Nu väntar den in sitt öde. Samma historia skrivs i många av Sveriges jordbruksorter. I början på 2000-talet hade Sverige nästan hundra siloanläggningar. Sedan 2005 har Lantmännen drivit projekt Blåljus för att minska kostnaderna och öka den internationella konkurrenskraften. Projektet innebar att verksamheten i många silos lades ner. Lantmännen räknar med att ungefär 20 silos kommer att vara i drift om några år. De tomma silobyggnadernas framtid beror mycket på läget. Silor i attraktiva orter kan byggas om till kontor eller bostäder. Silor i mindre orter på slätten, som till exempel den i Väderstad, byggs inte om eftersom efterfrågan på bostäder är för liten. Här väntar rivning. Kommunens inställning till byggnaderna spelar också stor roll. Kommunerna resonerar väldigt olika. Vissa kräver att silobyggnaderna bevaras eller byggs om, medan andra kräver att de tas ner. I de allra flesta fall slutar det med att silon rivs och ersätts av någon annan byggnad, berättar Bo Lindskog, utvecklingschef på Lantmännen fastigheter. förutsättningarna för att bygga om silon bättre än i lilla Väderstad. Huspriserna i Vadstenas innerstad ligger nästan i nivå med priserna i betydligt större Linköping. Den gamla silon ligger dessutom på ett attraktivt sjönära läge precis intill Vadstena slott. Sören Niklasson tar emot oss hemma i 1700-talshuset strax intill klosterområdet. Han har sedan 2002 kämpat för att förverkliga drömmen om ett nytt bostadskvarter vid den gamla silobyggnaden i Vadstenas södra industriområde. Tillsammans med några kompanjoner har han startat siloprojektet Boplats Vadstena AB. Sören Niklasson var under mer än 20 år chef för det kommunala bostadsbolaget Vadstena fastighets AB. Han har gjort sig känd för sitt engagemang för nyskapande bostäder. Han står bland annat»kommunerna resonerar väldigt olika. Vissa kräver att silobyggnaderna bevaras eller byggs om, medan andra kräver att de tas ner...«möjligheten att bygga om beror också på storleken på silorören. I Skåne är många silorör små, vilket gör en ombyggnad mycket svårare. Att bevara tomma silobyggnader är svårt, enligt Bo Lindskog. En silo som inte används kan stå i några år, men efter tio till 15 år börjar sönderfallet. Under kriget och strax därefter byggdes silorna med stenuppblandad betong, så kallad krigsbetong. Dessa silor vittrar sönder extra snabbt. En och en halv mil från den rivningshotade silon i Väderstad ligger medeltidsstaden Vadstena. Här i Vadstena är Studentbostäderna Grunelökka i Oslo är ombyggda silor. Byggnaden fick Oslo stads arkitekturpris bakom sjökvarteret i Vadstena, små villaliknande hyreshus i antroposofisk stil, som fick Östergötlands arkitekturpris Sören Niklasson lockas av tanken att Betong

3 Ska silona rivas eller minnesmärkas? Här i Vadstena byggs de om till bostäder. En av världens mest kända ombyggda silo är studenthemmet och hotellet Quaker Square Inn i Akron, Ohio. Silon byggdes om på 1970-talet och var under många år ett Hilton-hotell. 28 Betong

4 I Vadstena finns storslagna planer att bygga om de gamla silona till ett flervåningshus. Utsikten över Vättern gör läget attraktivt. föra samman boende och lätt industri och vill luckra upp de tidigare principerna om att separera olika områden i en stad. När han skissade på den första ritningen av siloområdet tillsammans med arkitekten Kjell Forshed hade Vadstena kommun redan en plan för området. Där silon står skulle det bli en parkering för arbetare i industriområdet och bredvid parkeringsplatsen en bussterminal. En utomordentligt dålig idé, tyckte Sören Niklasson. Efter en tid av påtryckningar fick kommunen upp ögonen för projektet och de tidigare planerna kunde avstyras. Sören Niklasson visar broschyrer som beskriver det framtida siloområdet: 55 lägenheter i silobyggnaden och 18 villor i funkisstil längs en uppgrävd kanal. Alla bostäder har sjöutsikt. Trots goda förutsättningar och gott om intresserade lägenhetsspekulanter har projektet dragit ut på tiden. Förhandlingarna med kommunen har gått långsamt och den nya detaljplanen för området har inte kunnat slutföras. Men nu har det äntligen börjat hända saker. Sören Niklasson ska på flera möten i veckan och räknar med att byggandet kommer att kunna starta om drygt ett år. Silobyggnaden från 1951 i Vadstena bär en intressant historia. Den ritades av Norrköpings berömde stadsarkitekt Kurt von Schmalensée och var den första silon som byggdes med den nya tekniken glidformsgjutning. Den är lägre än de flesta silos eftersom man inte ville att byggnaden skulle konkurrera med slottet. Silons kulturhistoriska värde kräver en varsam hand. Arkitekten var tydlig med att vi inte ska röra silon i Vadstena mer än nödvändigt. Fönster och balkonger kommer självklart att byggas, men industrikaraktären kommer att bevaras, berättar Sören Niklasson. Niklasson påpekar att ombyggnationen av silon är ett naturligt steg i stadens historia. I Vadstena finns en tradition att återanvända byggnader. Flera mentalsjukhus har till exempel byggts om genom åren. Silon utgör den femte generationen sädesförvaring i staden. De tidigare sädesbyggnaderna finns kvar och därför känns det naturligt att även denna får vara kvar, säger Sören Niklasson. Siloprojektet i Vadstena har två föregångare i Sverige. Först ut att byggas om var silon vid Göta kanal i Söderköping. Den stod klar Under 2013 kommer även silon i Nyköpings hamn att ta emot sina första boende. Men projekten är dyra och krävande. Silorören måste saneras. Nya bjälklag ska gjutas in, fönster och dörrar sågas upp i den tjocka betongen. En fråga som också bör ställas är hur länge en gammal silobyggnad håller. Enligt Bo Lindskog på Lantmännen görs en grundlig genomgång av silon innan beslut om ombyggnad fattas. Oftast beräknas hållbarheten som relativt god. Om vi bortser från de silor som byggdes i krigsbetong räknar vi med att silorna håller i minst 100 år, säger han. Silon i Vadstena har besiktigats och betongen har visat sig vara i gott skick. Betongen kommer att skyddas genom att rören tilläggsisoleras och putsas på utsidan. Sören Niklasson och hans kollegor räknar med att huset ska kunna stå länge. Det finns betongkonstruktioner som Mer om Silor I Sverige byggdes den första silon i armerad betong redan 1915 i Malmö. Inspirationen kom från USA. Större gårdar och ökad specialisering inom jordbruket gjorde att behovet av centrala torkanläggningar ökade efter andra världskriget. Några av Lantmännens siloanläggningar har övertagits av små lokala föreningar som driver verksamheten vidare. Lantmännen har i år 39 sädesanläggningar i drift, merparten av dem är silobyggnader. I Sverige planeras fler bostads- och kontorssilor, bland annat i Gävle, Arboga och Örebro. står kvar sedan romartiden, säger han. En silo skadas inte av att byggas om. Enligt Bo Lindskog är konstruktionen överstark. Den klarar av håltagningar och andra stora ingrepp utan att förlora i hållbarhet. Att bygga om en silo gör man inte för att spara pengar. En ombyggnation blir ungefär lika dyr som det skulle vara att riva ner den gamla silon och bygga ett helt nytt höghus. Det är utsikten och det sjönära läget som gör att det är värt satsningen. Silobyggnaderna ger möjligheter att bygga höga bostadshus även i mindre städer. Vadstena kommun skulle aldrig ge bygglov till ett nytt sjuvåningshus vid Vättern, konstaterar Sören Niklasson. Betong

5 Silonas upprivande framtid Silobyggnader berättar mycket om jordbrukets historia. Men eftersom de är svåra att bevara för eftervärlden möts rivningarna sällan av protester. Text och foto: Kristin Mörck I Väderstad i Mjölby kommun står de övergivna silona och inväntar sitt öde. Som agrara landmärken har spannmålssilos fått uppmärksamhet från kulturmiljövården. Att riva en nedlagd silo innebär att landskapet kraftigt förändras. Silon är ofta den högsta byggnaden på orten och drar därför blickarna till sig. Många människor har en relation till byggnaderna, oavsett om de är bönder eller inte. I den moderna bebyggelsen intaga Centralföreningens siloanläggningar och lagermagasin helt naturligt en allt mer framträdande plats. De börja numera utgöra en integrerande del i våra stadssilhuetter skrev landsantikvarie Gunnar Ullenius redan 1945 i minnesskriften Skaraborgs läns lantmäns centralförening var betongsilos fortfarande en ganska ny företeelse. De flesta av dem byggdes under perioden mellan 1950 och Marie Odenbring-Widmark, byggnadsantikvarie på Västarvet, har kartlagt silobyggnaderna i Västra Götaland. Hon menar att silobyggnader, med sin tidstypiska modernistiska arkitektur, är monument över sin tid. De vittnar tydligt om jordbrukets industrialisering under 1900-talet. Silobyggnaderna har ett kulturhistoriskt värde och inte minst ett stort identitetsvärde för den ort där de ligger. Men det är svårt att hävda att silos som inte används ska stå kvar. Det är stora anläggningar som är kostsamma att bevara. Många äldre industribyggnader, som till exempel textilfabriker, har tidigare framgångsrikt gjorts om till bostäder eller kontor. Ingreppen på byggnadernas utseende har varit små. En silo kräver en kraftig ombyggnad för att kunna fungera inom något annat område. Det påverkar det kulturhistoriska värdet, menar Marie Odenbring-Widmark. Samtidigt är det värdefullt om byggnaderna kan återanvändas. Att återvända istället för att riva och bygga nytt ger en kulturhistoriskt mer intressant miljö. När man kan ana att byggnaden är en gammal silo lever historien kvar. Fenomenet blir kvar, om än i annan form, säger Marie Odenbring-Widmark. Rivningar av silobyggnader möts sällan av protester från kulturmiljövården. Under 2009 väckte en före detta länsantikvarie i Stockholm frågan om byggnadsminnesförklaring av plåtsilon från 1920-talet på Kvarnholmen i Stockholms inlopp, ritad av Eskil Andersson och Olof Thunström. Denna hade i så fall blivit den första skyddade silon i Sverige. Men ansökan avslogs och silon revs för att ge plats för bostäder. Marie Odenbring Widmark menar att länsstyrelserna ofta är försiktiga med byggnadsminnesförklaringar, eftersom en sådan skulle innebära många förpliktelser vad gäller framtida underhåll. Hon pekar dock ut en spannmålsanläggning som extra intressant: Siloanläggningen i Västgötska Vara. Vara är landets största spannmålsanläggning och här finns alla byggnadsetapper sedan 1930-talet bevarade: träbyggnader, plåtsilos och betongsilos från efterkrigstiden. 30 Betong