Vem är jag? Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson Bild: Gunilla Olsson Layout: Eva Larsson Dataprogram: Simeon Sapranidis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem är jag? Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson Bild: Gunilla Olsson Layout: Eva Larsson Dataprogram: Simeon Sapranidis"

Transkript

1 Vem är jag? Många barn, personer har en dålig självbild. Genom kunskap om det fysiska-jaget, tanke-jaget, känslo-jaget och det sociala-jaget ges hjälp att reflektera över sig själv, bemötandet av andra och andras bemötande. Boken innehåller: Textsidor för insikt och värdering Arbetsblad för att ge kunskap om det egna jaget och utveckla den emotionella intelligensen Tankar från barn och ungdomar Dataprogram för ytterligare stimulans till personlig utveckling Boken riktar sig till anhöriga, pedagoger och personal som kommer i kontakt med barn, personer som behöver hjälp i uppbyggandet av sin självbild och empatiska förmåga. Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson Bild: Gunilla Olsson Layout: Eva Larsson Dataprogram: Simeon Sapranidis 1

2 Specialpedagog Birgitta Andersson AB Thulingatan Ängelholm Tel: Fax: E-post: ISBN-nummer: Boken tryckt hos Tryckservice i Ängelholm AB Tel:

3 Innehåll Förord av Lars H Gustafsson... 4 Herr Antingen Eller av Pelle Sandstrak... 5 Inledning av Birgitta Andersson... 7 Vem är jag? Materialet... 8 Kropps-jaget. Så ser jag ut Arbetsblad Idéblad 34 Tanke-jaget, det intellektuella jaget. Detta är jag bra på Detta är jag av Darko, Lino, Robin Arbetsblad Verklighet/fantasi av Henrik Arbetsblad Idéblad Känslo-jaget. Så känner jag Känslor av Crusen Arbetsblad Ensamhet av Viktor Idéblad 69 Sociala-jaget. Sådan är jag Varför blir det så här? av Tony Arbetsblad Mobbing av Oscar Arbetsblad Idéblad 90 Epilog av Birgitta, Gunilla, Eva, Simeon Litteraturförslag

4 Förord Barn behöver inte uppfostran, men de behöver ledsagare. Så uttryckte sig Christine Nöstlinger i en intervju med anledning av att hon i juni 2003 tilldelades litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Själv ett krigsbarn från Wien har hon haft stor anledning att fundera över vad ett utsatt barn behöver för att överleva, växa och mogna. Alla barn är i behov av särskilt stöd, brukar jag säga, när jag ibland får lust att polemisera mot den nutida tendensen att dela in barn i två grupper: de sjuka och de friska, de med diagnos och de utan, de i behov av särskilt stöd och de som nu inte skulle behöva det. För min övertygelse är verkligen att alla barn behöver särskilt och individuellt anpassat stöd i sin utveckling. Barn klarar sig alltså inte på egen hand, även om man kan förvånas över hur många hotade barn som överlever trots dåliga odds. Men vad frågan är: Vad är det för stöd de behöver? Vad är det ledsagaren eller lotsen måste kunna förmedla? Kanske först att vara pålitlig spegel. Barnet ställer hela tiden den fråga som givit titeln till den här boken: Vem är jag? Och så ger sig barnet ut på ett stort och mödosamt forskningsprojekt för att förstå var personlighetens kärna är belägen. Det första barnet då behöver är att kunna spegla sig i andra. Barnet lär sig efter hand att gör jag si så händer det, gör jag så händer något annat. Skrattar jag kan jag få leenden tillbaka, gråter jag finns en famn som öppnas. Genom vårt sätt att spegla barnet, något som förutsätter en beredskap hos oss att noga putsa vårt spegelglas och hålla det ständigt tillgängligt för barnet, upptäcker barnet så småningom sig självt. Frågan Vem är jag? utbyts efter hand, vid upptäckten av den spegelbild vi tillhandahåller, till det glada utropet Men där är jag ju Men det räcker inte med att bara spegla barnet. Gör vi enbart det kan barnet aldrig komma längre än till den i myten sig själv speglande Narcissos. Vi måste också våga något själva, visa vilka vi är, gå före När spegeln då öppnas för barnet och blir en glasruta in till det andra, det som finns bortom barnet, måste frågan Vem är jag? kompletteras med den lika viktiga Vem är du? Och när vi visar oss inför barnet, med våra erfarenheter, drömmar och myter, kan vi till slut glädja oss åt barnets utrop Men där är du ju Jag finns och du finns För det är mötet som är det viktiga, långt viktigare än något annat här i livet Och det äkta, autentiska mötet mellan två människor som vill varandra väl och vill utforska varandra, och sig själva med hjälp av varandra, är det slutliga målet med det vi ibland, med en teknisk term, brukar kalla emotionell kompetens. Men innan vi är där behöver vi verktyg att arbeta med. Den här boken, med det material som hör till, vill ge oss som arbetar med barn sådana verktyg. Om vi, pedagoger, elevhälsoarbetare och andra entusiaster, ser oss själva som lotsar innehåller boken kikare, sjökort och kompass. Viktiga bruksföremål för engagerade brukare. 4 Lars H Gustafsson Barnläkare Författare

5 Herr Antingen Eller. Jag är så frisk som jag vill bli Det brukar jag svara efter att folk har frågat mig: Hur pass jobbigt är det egentligen? Ordet jobbigt kan lätt ersättas med ordet Sjuk. Så hur sjuk är du egentligen? I så fall är jag väl så sjuk som jag vill bli. Allt annat får bli rykten. Samma fråga, fast med andra ord: Hur känns det att ha det där Syndromet? Jag kan inte svara på den frågan, tänker jag. Så jag gör som man gör i min hemby i Norge ; svarar med en fråga. Min svarfråga blir: Hur känns det att vara så där frisk? Känn efter själv, du som läser detta. Hur känns det att vara frisk? Ofta kommer en lång tystnad som sedan övergår i ett försiktigt, nästan ursäktande mumlande...jo...eh...visst...det känns väl...bra...tror jag. Jag brukar ersätta ordet Frisk med Normal. Så hur känns det att vara Normal då? När jag ställer den svarfrågan blir människor nästan provocerade...normal, jag? Nej, du. Inte är väl jag normal inte. Vad vill det säga att vara Normal? Kan man vara Normal bara på vardagar? Fredag och lördag natt går vuxna män i min egen ålder, högt utbildade, vansinnigt bildade och beter sig som obildade djur. Primal-skrikande, fyllerapande, urinerande i grannens trädgård...ändå passerar man nyckelhålet för en så kallad Normal Människa. Om jag får okontrollerade ljud när jag ser min flickvän på gatan från ett fönster i Handelsbanken en tisdagseftermiddag, får jag blickar i nacken och halva bankfolket vill ringa polisen eller slänga ut Den Sjuke. Det är bara det att jag gillar inte fredagar och lördagar, men älskar måndagar och tisdagar. Så redan där är jag i riskzonen. Fast jag urinerer inte i trädgårdar så jag borde ändå ha mitt på det torra. För hur ser en Normal människas vardag ut? Jag längtar efter att gå på föredrag där en Normal människa berättar för mig om sitt Normala liv, med Normala vänner och Normala inkomster. Hur ser en Normal vän ut, förresten? (skicka gärna bilder på Normala-mormor) Men så är det bara. Det är inget konstigt. Ingen vill mig ju illa. De flesta människor vill mig gott. Från Normala till Onormala. Det får aldrig bli en tävlan mellan Det Goda och Det Onda. Det är väl bara så vi är fostrade. Men ändå; hur känns det inuti kroppen att vara Normal. Känns det? Känns det fysiskt? Jag vet inte. Känns det fysiskt att ha Syndromet? Jag minns inte hur det är att inte ha Syndromet. Jag har i många år försökt minnas, om så bara sekunder, bilder, episoder från mitt liv då Syndromet inte fanns inuti mig, i min kropp, sinne, i skon, armhålan. Men det är tyst. Svart. Vitt. Blått. Jag ser ingenting därför att jag minns ingenting annat än den jag var. Den jag är idag. Vare sig med eller utan dessa Ryckande Figurer inuti mig. Jag minns känsligheten därför att den alltid har varit med mig. Klicket i magen, som vandrar upp genom halsen, i huvudet som slutar i armen, i munnen, i näsan, i någon annans näsa. Varifrån kommer det där Klicket? Från en impuls, en tanke, en jobbig tanke? Ja, svarar jag. Att vara dödstrött utan att kunna sova. Sensitiva ljud och kroppsdelar är på rena fyllfesten medan huvudet vill sova. 5

6 Den ständiga kampen mellan sinne och nattlinne. Mellan huvudet och mellangärdet. Denna eviga Knock-out mellan en känsla och en annan. Antingen eller, borde det stå på min gravsten. Här vilar Herr Antingen Eller. Nu är han iallafall här ( antingen han vill eller ej ). När du minst förväntar det, sägs det i kaffereklamen. När du som minst vill det, borde det stå i reklamen för mig själv. Jag planerar inte sticka fingret just där, i där eller under här. Det bara händer. Det bara händer med händerna, säger jag till mina vänner. Det är sånt som händer, svarar dom. En dag i sänder, svarar jag med en fråga. Och sen fortsätter vi. En viss öppenhet har hjälpt mig i min så kallade vuxna värld. Med en viss öppenhet följer en viss ödmjukhet som kan ge en viss möjlighet. Möjlighet att få copyright på dig själv, få vara den du är. Med eller utan filter. Den dagen jag insåg att jag behövde hjälp vände Klicket och blev Mig. Man måste inse verkligheten för att kunna njuta av den, var det någon som sa. Detta är min verklighet och den är rätt så njutningsbar. Antingen jag vill eller inte. Pelle Sandstrak Dramatiker, skådespelare Person med Tourettes syndrom 6

7 Inledning Ett förnuft utan känsla skulle vara kraftlöst, en känsla utan förnuft skulle vara blint Silvan Tonkins Att känna känslor, förstå och tolka dessa är nära förenat med känslan att finnas till, att leva. För att kunna reagera adekvat på sina känslor måste man vara medveten om dem, för att uppfatta, förstå och känna igen dem. För att kunna göra riktiga bedömningar och dra slutsatser om hur andra känner, måste man kunna varsebli, identifiera och förstå andras känslor. Det handlar om att förnimma och reflektera över sina känslor, så att man utifrån dessa kan reagera och handla på ett lämpligt sätt. Med kunskap om hur känslorna påverkar kan man ta ansvar för sitt agerande. Vi kan uppföra oss Detta är basen för emotionell intelligens. Förutsättningen för att utveckla medvetenhet om hur en känsla känns, var i kroppen den finns och vad den står för, är en god självkännedom. Det är viktigt att kunna identifiera sina känslor och upptäcka de känslor som vi har inom oss. Om vi inte kan det, är vi i känslans våld. Vi förmedlar våra känslor till omvärlden. Andra ser och hör oss. Vi formas av vad andra tänker och tycker om oss. Vi lär känna oss själva genom andras reaktioner. Om vi inte är medvetna om hur våra känslor styr vårt agerande, så finns ingen förutsättning att se sig själv utifrån andras perspektiv. Andra människor bemöts ur ett eget perspektiv. En människas identitet skapas genom att få förklaringar och kunskap om sambandet mellan känsla och handling. Förvirrade föreställningar om sig själv resulterar i problem och felaktiga bedömningar av omvärlden. Dålig självkänsla kan leda till otrygghet, oro och rädsla men även arrogans, stöddighet och våld. Visst skulle man vilja vara sig själv om man bara visste vem det var. Magnus von Platen För att kunna skilja på olika känslor hos sig själv måste det finnas en god jag-uppfattning. En jag-uppfattning som innefattar det fysiska jaget. Ett tanke-jag som innefattar det intellektuella jaget. Dessa jag-uppfattningar hjälper till att utveckla ett känslo-jag och ett socialt-jag. I skolan försöker man inrikta sig på att förbättra den sociala kompetensen men uppmärksammar inte jag-uppfattningen. Egentligen är det detta som är det viktigaste för att ett barn, en person, ska kunna fungera och utveckla empatiska förmågor. Den som ska lära ut och ge barnet en självbild, självkänsla, måste ha god empatisk förmåga. Den måste också ha kunskap om olika funktionshinder, såväl fysiska som psykiska och sociala förhållanden. Stora krav ställs på förståelse och medvetenhet om olika tillvägagångssätt och metoder. Säg mig vem du är? Så får vi se om vi kan umgås. Hur ska man veta vem man är när man inte förstår sig på sig? Rolf Fridholm Birgitta Andersson 7

8 Vem är jag? Boken innehåller 4 kapitel. Kropps-jaget, tanke-jaget, känslo-jaget och det sociala-jaget. Varje kapitel börjar med 1 2 textsidor. Därefter arbetsblad och förslag till arbetsuppgifter. Dataprogrammet följer arbetsbladen. Kropps-jaget är sammankopplat med tanke-jaget. I dataprogrammet utgår tanke-jaget från hjärnan. Känslo-jaget går vidare till det sociala-jaget. Systemkrav: Pentium II. 128 mb RAM. Windows 98, 2000, XP. Bildskärmens upplösning rekommenderas till 800*600. Bokens arbetsblad och dataprogram är avsett som hjälp för att utveckla jagmedvetandet och den empatiska förmågan. Arbetsgången i materialet avgörs utifrån barnets/personens ålder, nivå och behov. Spec.ped. B.Andersson AB Kopiering av arbetsbladen är tillåten. 8

9 Kropps-jaget Tror du inte att det i människan finns ett djup så stort att det är dolt även för henne som det finns i? Augustinus Peka på min näsa säger jag till Erik 1 år. Erik pekar med fingret på min näsa. Peka på mammas näsa, peka på mormors näsa, uppmanar jag. Erik pekar, samtidigt som han tittar på mig, för att se min reaktion och positiva respons. Erik lär sig begreppet näsa. Jag försöker också få Erik att peka på sin egen näsa, för att få honom att förstå att också han har en näsa. Så fortsätter jag inlärningen av de olika kroppsdelarna. Att ge en fysisk självbild är att lära barnet hur det ser ut. Vilka kroppsdelarna är och var de befinner sig på och i kroppen. Att kroppen har en framsida, men också en baksida. Barnet måste också se och upptäcka att även andra barn och vuxna har samma kroppsdelar, men att de kan se olika ut. Ögonen kan vara blå eller bruna, håret kan vara ljust eller mörkt, långt eller kort. Barnet bör tränas på att se sig själv i förhållande till andra, göra jämförelser. Jag har långt hår du har kort. Jag är smal du är tjock. Syftet är att få barnet att lägga märke till och observera hur andra ser ut och att utseendet kan förändras genom att man t.ex. klipper håret eller färgar det. Nästa steg är att hjälpa barnet förstå de olika kroppsdelarnas funktioner. Vad de använder sina olika kroppsdelar till. Vad kan din hand göra? Vad händer om du kramar ett ägg hårt eller om du håller det löst så att du tappar det. Barnet måste uppmärksammas på vad som händer. Barnet sparkar på en stol stolen ramlar barnet slår sig på benet. Vilka kroppsdelar har varit verksamma? Hur känns det om en stol ramlar över ditt ben. Om du bryter ett ben vad måste du göra då, vad behöver du för hjälp? Hjälp barnet fundera över hur det känns om stolen ramlar över någon annans ben. Hur känns det för dig? Hur känns det på den som stolen ramlar på? Barnet måste veta hur en skadad kroppsdel kan kompenseras. Om du ser dåligt, vad behöver du då för att se bättre? Hur kan du hjälpa dina kroppsdelar att fungera på ett optimalt sätt? Vi tränar barnet att reflektera. Från det yttre fysiska jaget fortsätter vi med att ge barnet en inre fysiskt jag-bild. Även här är det viktigt att barnet vet var i kroppen hjärtat, lungorna, tarmarna m.m. finns. Varför kroppen behöver dessa organ och hur vi kan hjälpa kroppens olika organ att må bra. På vilket sätt det känns om något organ inte fungerar. Hur ingående och detaljerat vi arbetar beror på individens ålder och intellektuella kapacitet. 9

10 Kroppen Min kropp har olika delar. 1. arm 2. höft 3. mage 4. huvud 5. ben 6. hals 7. penis 8. slida 9. bröst 10

11 Arm Mina armar har olika delar. 1. axel 2. hand 3. armbåge 4. handled 5. fingrar 11

12 Armen Med mina armar kan jag När min arm är skadad då kan jag inte När jag skriver använder jag min. Välj bland bilderna. 3 simma 1 rita 6 10 spela gitarr 8 titta på tv 5 kam 9 spela ishockey vänstra hand. högra hand 7 spela fotboll 4 2 hoppa rep läsa cykla 12

13 Ben Mina ben har olika delar. 1. lår 2. vad 3. knä 4. fot 5. häl 6. tår 13

14 Benen Med mina ben kan jag När mitt ben är skadat då kan jag inte 4 När jag hoppar på ett ben hoppar jag på... Välj bland bilderna. 8 titta på tv 2 cykla 5 rida spela fotboll 10 hoppa höjd 7 läsa 1 rita 9 hoppa rep 6 spela ishockey vänster ben höger ben 3 simma 14

15 Baksidan Min baksida har olika delar. 1. skulderblad 2. rygg 3. stjärt 4. knäveck 5. nacke 15

16 Baksidan När jag ska tvätta min rygg behöver jag 2 kam... tvål 4. 5 tandkräm 7 glasögon 8 borste handduk hårtork svamp 16

17 Inuti min kropp har jag 1. lungor 2. tarmar 3. hjärta 4. matstrupe 5. lever 6. magsäck 7. njurar 8. urinblåsa När jag andas använder jag mina... Blodpumpen i min kropp är... 17

18 Vår kropp behöver röra sig för att utvecklas och fungera. När vi rör oss, springer och idrottar, mår kroppen bra. Alla muskler måste användas regelbundet. Det är viktigt att motionera. Genom att motionera får vi starkare muskler och tänker bättre. Min kropp får motion när jag Sömnen är också viktig för att vi ska må bra. Ett dygn består av 24 timmar. Minst åtta timmar behöver kroppen sova. Jag brukar sova...timmar. 18

19 När jag äter förvandlas maten till näring åt kroppen. Maten tuggas och blandas med saliv. Jag sväljer. Maten åker genom matstrupen. Maten blandas med magsaft i magsäcken. Levern renar maten från gifter. Njurarna bildar urin och tar bort slaggprodukter (skräp) från blodet. Tunntarmen tar hand om näringen till blodet. Tjocktarmen tar hand om det som blir över. Det som kommer ut genom ändtarmen kallas bajs. Det som kommer ut från urinblåsan kallas kiss

20 Äta måste man göra varje dag. Kroppen behöver olika sorters näring för att kunna fungera och för att vi ska kunna röra oss, se, höra, tänka och växa. Det är blodet som för ut näringen till kroppens olika delar. Vi måste också dricka många gånger om dagen. Kroppen behöver vätska. Vad äter och dricker du? 1 mjölk.. 3 potatis 8 fisk 4 ägg. 9 vatten.. 6 ost 2 smörgås 7 kött 5 frukt Har du tänkt på att vår kropp är som en bil. Bilens mat kallas bensin. Om bilen inte får bensin så stannar den. Vad händer med din kropp om du inte äter och dricker?... 20

21 Öga Mina ögon har olika delar. 1. pupill 2. iris 3. ögonlock 4. ögonfransar 21

22 Mina ögon har...färg. Ögat Med mina ögon kan jag Om jag ser dåligt kan jag använda 2 Välj bland bilderna. kontaktlinser 7 gråta 9 blinka 13 glödlampa 12 gaffel 11 blunda 10 glasögon 4 se 8 1 förstoringsglas penna 5 kikare 3 tändstickor 6 mössa 22

23 Öra Mina öron har olika delar. 1. hörselgång 2. ytteröra 3. örsnibb 4. trumhinna 23

24 Örat Med mina öron kan jag höra Välj bland bilderna. 6 äpple 11 öroninflammation 10 höga ljud 1 myggstick Örat kan skadas av 7 simma 8 5 toner fågelkvitter 9 fisk 4 morot 3 hög musik Om örat är skadat kan jag behöva en hörapparat. 2 slag mot örat 24

25 Näsa Min näsa har olika delar. 1. näsben 2. flimmerhår 3. näsborrar 25

26 Näsan Detta tycker jag luktar gott. Detta tycker jag luktar illa. När jag är förkyld rinner min näsa. Då behöver jag... Välj bland bilderna. 2 1 parfym godis 5 blomma 4 stekos 10 cigarett 8 fisk 9 gris 6 tvål 3 fotsvett 7 armsvett 26

27 Mun Min mun har olika delar. 1. tänder 2. tunga 3. underläpp 4. överläpp 27

28 Vi tar mat i munnen. Med tungan känner vi vad maten smakar. Maten mals sönder av tänderna när vi tuggar. Utan tänder skulle det vara svårt att tugga. Därför måste vi vara rädda om våra tänder och borsta dem varje dag. Då får vi bort matrester och bakterier. Vi slipper hål i tänderna. Vi får också en bra andedräkt. Bra för tänderna. Välj bland bilderna. Dåligt för tänderna borsta tänderna tandkräm handduk... 4 äpple 1 godis 2 penna 7 morot 3 Coca Cola Tungan är kroppens starkaste muskel. På tungan finns smaklökar som gör att vi känner olika smaker. 28

29 Hjärna Min hjärna tar emot olika sinnesintryck genom mina sinnesorgan. 1. lukt 2. smak 3. syn 4. hörsel 5. känsel 29

30 lukt... kikare Placera rätt siffra till rätt sinnesorgan smak syn hörsel känsel toner 3 stekos 4 mygga 5 glass 1 Mina sinnesorgan är öga, öra, näsa, mun, känsel. Min kropp är bra på att ta emot meddelande med hjälp av sinnesorganen. Hjärnan får meddelandena. Hjärnan sorterar dem och skickar instruktioner till kroppens olika delar. 30

31 Min hjärna finns inuti huvudet och är mycket ömtålig. Alla mina tankar och alla mina rörelser styrs av hjärnan. Ingen dator är så fantastisk som hjärnan. Detta kan jag. Välj bland bilderna. Detta vill jag lära mig... 7 flyga räkna 6 läsa 5 köra bil.. 8 data 3 klockan 1 hoppa höjd 2 cykla 9 spela fotboll Hjärnan arbetar alltid, dygnet runt. Med hjärnan kan vi tänka, fantisera och komma ihåg det vi lärt oss. I hjärnan upplever vi allt det vi ser, hör, luktar, smakar och känner. Hjärnan bestämmer också våra rörelser. 31

32 Min hjärna talar om vad kroppen ska göra. Aj Titta på bilden. Vad säger hjärnan? Titta på bilden. Vad säger hjärnan? Titta på bilden. Vad säger hjärnan? Titta på bilden. Vad säger hjärnan?

33 Hjärnan För att skydda hjärnan behöver jag 4 glasögon skor 3 kam 5 mössa 2 hjälm 33

34 Förslag på arbetsuppgifter som leder till bättre kroppskännedom: Rita en helfigur Rita av handen, foten. Gör en hand i gips Gör fingeravtryck Jämför vilka i gruppen som är lika långa/korta, längre/kortare än du är (samma jämförelse vad gäller fötter, fingrar, vikt m.m.) Taktil stimulering Arbeta framför en spegel se sig själv se andra Med hjälp av raklödder spraya på spegeln runt ansiktsbilden, örat. Vilka kroppsdelar använder jag när jag: skriver, läser, cyklar. Rörelsesånger Kroppssånger Rollspel: Vem föreställer jag? Fotokollage Lista hjälpmedel vad behövs om: du inte kan gå, benet är skadat, det blöder. Öva sinnesintryck: Ljudupplevelser med eller utan ögonbindel: tändsticka, pruttkudde, vattenplask, skrammelljud. Luktupplevelser: parfym, kryddor, matdoft, tandkräm, blommor, växter. Smakupplevelser: sött, surt, beskt. Känselupplevelser: hårt, mjukt, taggigt,. Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån kropps-jaget: Beskriv dig själv Beskriv varandra Beskriv någon i din familj Beskriv kända personer Dramatisera, skriv eller samtala om: Hur din kropp din hjärna reagerar när du ser en skällande hund är sugen på godis ser en rolig film fryser är sömnig är uttråkad 34

35 Tanke-jaget Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som orsakats av gamla sätt att tänka. Albert Einstein Vad är intelligens, begåvning, tankeförmåga? Tanke-jaget är den intelligenta dimensionen av jaget. Det är egentligen många olika egenskaper som när de kombineras hjälper individen att lösa problem. Det är förmågan att ta in, förstå och bearbeta fakta för att reagera adekvat och konstruktivt utifrån olika situationer. Det är också kreativitet och fantasi, förmågor som behövs för att skilja väsentligt från oväsentligt och hitta nya tankesätt och tankebanor. Det lilla barnet föds med stor kapacitet. Den första inlärningen sker genom mamman, pappan eller den närmaste vårdaren. Barnet förvärvar generella och kulturspecifika normer. Den första kunskapen barnet får är vad det innebär att vara människa. Den kunskapsgrunden hjälper barnet vidare i kommunikation och samvaro med andra. Det tycks i själva verket som om andra halvan av en människas liv inte består av annat än de vanor hon utbildat under den första halvan. Fjodor Dostojevskij Tidigt börjar barnet visa särskilda anlag. De flesta har starka sidor inom olika områden. Enligt Gardner är varje individ utrustad med multipla intelligenser, dvs. flera olika intelligenser. Dessa kan utvecklas genom att medvetet aktivera tänkandet och reflekterandet för att förstå och få insikter som leder till kunskap. Tidigare trodde man intelligensen var konstant och bestående. Det var något man var född med. I dag hävdar många hjärnforskare att individen själv sätter gränsen för sin intelligens beroende på vad hon tror om sig själv. Gardner påvisade först sju intelligenser men har därefter lagt till ytterligare två. De identifierade intelligenserna är; Verbal/lingvistisk-intelligens som har med förmågan att läsa, skriva och på olika sätt uttrycka sig. Att kunna diskutera, resonera, bilda begrepp och tänka symboliskt genom liknelser och metaforer. Logisk/matematisk-intelligens är det vi ofta kallar vetenskapligt tänkande, att hitta på naturvetenskapliga experiment. Det är förmågan att urskilja geometriska former och abstrakta symboler. Visuell/spatial-intelligens handlar om visuella konstarter som målning, teckning, arkitektur. En viktig bas för denna intelligens är synen och förmågan att skapa mentala bilder. Kroppslig/kinestetisk-intelligens är förmågan att använda kroppen för att uttrycka sig men också utöva olika sportaktiviteter. Somliga lär sig bättre genom att praktisk utföra det som ska läras in. Musikalisk/rytmisk-intelligens är förmågan att känna igen ljud, musikinstrument, klangmönster och att använda rytmer. Interpersonell-intelligens är förmågan att samarbeta och kommunicera. Förmågan att förstå och leva sig in i andra människors känslor och åsikter. Den sociala förmågan. 35

36 Intrapersonell-intelligens är självförståelse och självkännedom. Kunskapen om egna reaktioner och tankeprocesser. Natur-intelligens handlar om att förstå naturen, känna igen och klassificera olika arter. Genom alla sinnen uppleva och undersöka växter, djur, skogar, vatten m.m. och systematiskt kunna urskilja viktiga egenskaper och grupper Den nionde intelligensen handlar om andlig/existentiell-intelligens. Egenskaper som har med kynnet att göra. Det finns alltså olika intelligenser. Kanske många fler som ännu inte är identifierade. Det är egenskaper som människan har. De olika intelligenserna hjälper individen att bearbeta verkligheten. När man undervisar bör man försöka stimulera alla intelligenser men också uppmärksamma individen, hjälpa den att känna igen olika aspekter av intelligens hos sig själv. De olika färdigheterna sammanfogas till generella förmågor. Individens inre utveckling och jag-upplevelse är drivkraften för att lösa uppgifter och sammanställa slutsatser. En väl utvecklad jag-uppfattning är viktigare än mer prosaiska och specialiserade former av intelligens. Man lär sig vem man är genom kontakt och gemenskap, genom att förstå och ta del av samhällssystemet. Ditt IQ skaffar dig ett jobb, ditt EQ ser till att du blir befordrad Henry Arkhammar 36

37 Detta är jag. Jag heter Lino Per Oskar Pure Simonsson och är snart elva år. Jag är kort till växten men snart är jag tonåring och då blir jag lång. Jag tycker inte om svenska komedier för dom säger fula ord. Den enda svenska komedin jag tycker om är Sunes sommar. Jag är mycket bra på djur. Jag vet mycket om hur djuren lever och deras beteende. Jag vet också mycket om utdöda djur. Jag skulle vilja veta hur Amerikaner kan göra så konstiga saker på film. Jag ska bli en skollärare. Jag skall bo i ett hus ensam. Lino Jag heter Darko. Jag är 8 år. Jag har kort hår och bruna ögon. Min bäste kompis heter Lino och jag önskar att han var min storebror. Jag är bra på att läsa. Jag är bra på att räkna. Jag är bra på många saker. Jag tycker om att spela data och gameboy. Darko Jag heter Robin. Jag är 8 år. Jag är smal om magen. Jag tycker om att leka på rasten. Jag har kompisar i skolan. Jag är jättebra på att räkna och bowla. När jag bli stor skall jag köra bil och jag vill kunna hoppa längdhopp långt minst 4m. Robin 37

38 ALLA ÄR VI OLIKA Det finns många människor i världen. Alla är vi olika. Vi ser olika ut. Vi är bra på vissa saker och vi är sämre på andra. Anton är jätteduktig i matte. Han är en riktig fixare. Han kan laga cyklar. Han kan också steka pannkakor. Han tycker det är jättetråkigt att städa. Han är inte bra på att hålla ordning på saker. Han är lite klumpig. Fotboll tycker han är tråkigt. Han kan inte spela fotboll. Elin älskar att läsa böcker och skriva dikter. Hon gillar inte att sy men hon tycker om att sjunga. Hon kan spela piano. Hon tycker om att lyssna på musik. Elin är duktig i idrott. Bäst är hon på att hoppa bock och stå på händer. Elin är en jättebra kompis. Vad är du bra på? 1. rida 2. simma 3. räkna 4. spela fotboll 5. spela gitarr 6. läsa

39 Jag är bra på.. Jag är mycket bra på.. Jag är lite bra på.. Jag är inte bra på.. Välj bland bilderna eller skriv egna förslag. 2 matte 4 rita 8 hoppa rep 5 spela gitarr 7 spela fotboll 1 data 2 smörgås 3 fåglar 6 läsa 39

40 Jag är intresserad av.... Jag är mycket intresserad av.... Jag är lite intresserad av.... Jag är inte intresserad av hundar 2 Välj bland bilderna eller skriv egna förslag. 1 data 7 3 bilar rita 6 spela fotboll 10 titta på tv 8 läsa 5 flygplan 11 rida spela gitarr 4 dinosaurier 40

41 För att bli bra på något måste man jobba och träna mycket. Ibland behöver man stöd och hjälp. Ibland känns det tråkigt att öva och öva, träna och träna, arbeta och arbeta. Men när man lyckas är det roligt. Jag skulle vilja bli bra på Välj bland bilderna eller skriv egna förslag. 3 simma Jag skulle också vilja bli bra på 6 laga mat 4 matte 2 rida 1 hoppa rep 8 spela gitarr 5 data 7 spela fotboll Hela livet lär jag mig saker. Jag tänker efter hur jag ska göra. Jag löser problem. Ibland behöver jag be om hjälp. 41

42 Verklighet/fantasi Jag har många olika tankar. En del tankar är verkliga. Det är när jag tänker på sånt som jag kan ta på, varit med om, eller sånt som jag kan se och höra. Jag har också fantasitankar. Det är när jag tänker på sånt som inte finns. När jag uppfinner eller inbillar mig något. Det är bra att kunna fantisera. Men jag måste förstå vad som är verkligt och vad som är fantasi. böcker TV drömmar Vad läser du som är: Vad ser du på tv som är: Vad drömmer du om som är: Verklighet... Verklighet... Verklighet... Fantasi... Fantasi... Fantasi... 42

43 Verklighet/fantasi. Verklighetsflykt, det är ett ord som jag verkligen hatar. Någon frågade mig en gång om jag visste skillnaden mellan fantasi och verklighet. Självklart gör jag det. Men det var inte den egentliga frågan. Vad denne någon verkligen ville veta var om jag kunde skilja på verklighet och fantasi när jag skriver, om jag går in i en fantasivärld och stänger ute allt annat. Stänger ute allt annat gör jag absolut inte, men går in i en fantasivärld. tja, på sätt och vis. Jag måste gå in i en fantasivärld om jag ska kunna skriva om något som inte är verkligt. Jag måste kunna leva mig in i hur karaktärerna jag skapar upplever sin omgivning, och hur den värld dom lever i ser ut. Men jag förlorar inte kontakten med min omgivning för det, självklart inte. Dom bästa berättelser och sagor skapas av dom som har en livlig och levande fantasi. Författare som verkligen kan återge det dom fantiserar upp inne i skallen skriver nödvändigtvis inte bättre, men deras berättelser blir mycket mer levande och roligare att läsa. Men skulle man nu ha för livlig fantasi, så vad då då? Man har inte roligare än man gör på sig, eller? Så man borde i alla fall ha det roligare än resten av den normala befolkningen. Verklighetsflykt, det är ett ord som jag verkligen hatar. Det är väl inte så konstigt att en del blir trötta på sina tråkiga och enformiga liv, och då försöker hitta något som gör att dom kan glömma all skit för bara ett ögonblick. Men när man säger verklighetsflykt så blir det genast något negativt. Fan, låt folk ha sina fantasier ifred, och låt dom leva som dom vill. Henrik 22 år 43

44 Vi tycker och tänker olika om mat. Anton älskar pannkakor. Han vill ha jordgubbssylt till. Anton tycker också om kyckling med pommes frites. Han tycker inte om Mac Donalds hamburgare. Elin gillar fisk. Den skall vara stekt. Kokt fisk tycker hon inte lika mycket om. Hon tycker också om köttfärspizza. Elin äter mycket grönsaker. Soppa är hon inte så förtjust i. Vad tycker du om för mat? Vad tycker du inte om?

45 Vi tycker och tänker olika om kläder. Anton har nästan alltid blå kläder. De ska vara ett nummer för stora. Han avskyr kläder som sticks. Kläderna ska kännas mjuka. Elin gillar jeans. När hon skall vara lite extra fin tar hon på sig en kort snäv kjol. Hon vill att kläderna ska sitta tajt. Hennes favoritfärger är grönt och svart. Vilka kläder gillar du? Vilka kläder gillar du inte? Vilken är din favoritfärg?... 45

46 Förslag på arbetsuppgifter som leder till bättre förståelse utifrån tanke-jaget: Att reflektera över: Jag lär mig lätt och snabbt sådant som. Jag har svårt att lära mig. Det tar lång tid när jag ska. Mitt bästa ämne i skolan är/var. Det roligaste ämnet i skolan är/var. Jag lär mig bäst när jag. (ex. jobbar själv, lyssnar till musik, när det är tyst) Jag kan inte tänka när jag är. (ex. trött, hungrig, varm.) Jag kan inte tänka när det är. (ex. tyst, stökigt, många personer.) Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån tanke-jaget: Beskriv dig själv Beskriv varandra Beskriv någon i din familj Beskriv kända personer Dramatisera eller samtala om: Alla blundar och föreställer sig ett föremål eller en situation; ett djur, nya skor, dåligt väder. Beskriv det du föreställer dig Karin har tänt ett ljus i en träljusstake. Hon går till affären utan att släcka ljuset. Vad händer? Beskriv det du tror Hugo har 20 kronor. Han vill gå till Mac Donalds. Han är hungrig och törstig. Hur ska han komma dit? Räcker pengarna? Syftet med dessa övningar är att kunna mentalisera. 46

47 Känslo-jaget Vem som helst kan bli arg det är lätt. Men att bli arg mot rätt person, till rätt grad, vid rätt tillfälle, för det rätta ändamålet, och på ett rätt sätt det är inte lätt. Aristoteles Kunskap om våra yttre och inre kroppsdelar utgör en kognitiv, intellektuell del. Denna kunskap måste kopplas och sammanfogas till känslor som är den emotionella delen. För att få en självkänsla är det viktigt att kunna identifiera sina känslor. Då krävs det medvetenhet om att de finns. Om barn, personer, inte kan se och skilja på olika känslor hos sig själva, så kan de inte göra det hos andra. Känslorna har ett kommunikativt syfte. Först gäller det att känna igen en känsla, vara öppen för känslor, uppfatta och uppmärksamma dem. Vi måste lära oss att lokalisera olika känslor, dels utifrån oss själva, men också i förhållande till andra personer. Därefter utveckla förmågan att namnge olika känslor, till exempel hungrig, trött, ledsen. Men också använda nyanserade ord för en känsla, till exempel arg, irriterad, sur, ilsken. Kunna förstå innebörden av känslan för att hitta strategier och reagera adekvat. Våra inre referensramar och erfarenheter hjälper oss att analysera känslan. Alla har rätt att känna vad som helst, men inte att göra vad som helst. Om det är förnuftet som formar människan så är det känslan som leder henne Jean-Jacques Rousseau Barn måste få hjälp att sätta namn på känslor. De måste tillåtas att känna det de faktiskt känner. Ofta felbedömer omgivningen barnets känsla eller tar till hurtfriska kommentarer som: Det går snart över. Kom igen nu. Det var ju bara en lek. Du är inte ledsen utan trött. Barnet äger och har rätt till sin känsla. Vi bör bekräfta den, genom att till exempel säga: Jag ser. Jag förstår. Barnet kan behöva stöd och lotsning att reagera på ett lämpligt och passande sätt. Vi måste lära barnet genom att: bekräfta barnet och barnets känslor uppmärksamma barnet på dess känsla sätta ord på känslorna se konsekvenserna av sina handlingar vägleda barnet i relationer sätta gränser hjälpa barnet att hitta lösningar och strategier ta ansvar för sina känslor och sitt beteende. Du har valt att. Ditt val leder till. Ibland reagerar barnet alltför starkt utifrån en situation. Det kan ha missförstått, missuppfattat en situation. En del försvarar sin reaktion. De projicerar sina känslor på någon annan. En del reagerar aningslöst. Andra är inte medvetna om sina reaktioner. Vi som finns runt barnet har olika toleransnivåer utifrån vår dagsform. Det leder till att vi är inkonsekventa. Ena dagen blir vi arga, en annan dag reagerar vi inte alls utifrån samma situation. Vi måste också vara medvetna om våra känslor. 47

48 Om ett barns, persons känsla synliggörs, om de får känslorna förklarade, börjar de se sig själva och förstå sambandet känsla och handling. Utifrån detta kan de lära sig hantera, bedöma och uttrycka känslor hos sig själva och andra. Jag vet att andra har känslor, men jag vet inte var de är. Jag kan inte se dom. Jag kan inte läsa dom. Lovisa 15 år Emotionell intelligens handlar om att förstå och vara medveten om egna känslor. Utifrån dessa reagera och handla på ett adekvat sätt. Det handlar också om att förstå andras känslor. Kunna förutsäga hur en person kommer att reagera och möta den personens känsla på ett medvetet och riktigt sätt. Detta är att ha empatisk förståelse och empatisk förmåga. Jag hör och glömmer. Jag ser och minns. Jag gör och förstår. Kinesiskt ordspråk 48

49 Känslor Kan man inte älska ska man inte bli älskad Man talar om kärlek och om varma känslor, jag vet inte riktigt vad det är, jag har nog aldrig känt kärlek. Den har säkert funnits där men den har nog bara inte nått fram. Själv har jag mest utstrålat hat mot omgivningen och jag har därför mestadels i mitt liv fått det samma tillbaka. Jag ses som känslokall, det stämmer nog. Jag har inte riktigt förstått varför man ska behöva varandras nära värme och omtänksamhet. Jag har inget behov av det, tror jag inte, för jag klarar mig själv. Mitt motto är: kan man inte älska ska man inte bli älskad. Den dagen jag fick reda på att jag hade Aspergers syndrom, minns jag. Jag fick inte någon chock utan jag förstod att det var något fel på mig. Nu när jag sitter här och tänker på det här med känslor får jag såna där tankar i huvudet som; varför jag känner som jag känner? Jag vet inte om jag kan svara på det, och det bryr jag mig inte direkt om för jag vet att ni inte heller bryr er. Jag är trött på att behöva bry mig, trött på att höra att folk säger att de bryr sig. Jag vet att de innerst inne inte gör det utan att de har tröttnat för länge sen. Jag är lite paranoid kanske man kan tycka, och jag är nog en aning självcentrerad också. Men det är väl människans natur, vi ska vara sådana. Jag är som jag är och i slutändan kommer jag bara fram till slutsatsen att jag är stolt över detta. Ingen ska lyckas trycka ner mig för mina åsikter, hur banala de än må vara. Känslor är så mycket mer än bara kärlek, hat, värme och ensamhet. Det är något man har, inte bara för att uttrycka sig utan även för att känna hur man innerst inne är och hur man har det, känslor ska alltså enligt min åsikt inte bara uttryckas utåt utan även inåt. Bättre att få sig själv att må bra och att vara nöjd med sig själv och sedan gå vidare med livet, än att bara tänka på att alla andra ska gilla en och sedan ta hand om sig själv i efterhand. Så hur ska jag avsluta? Jag kan ju säga så att jag här bara avhandlat vad jag själv anser korrekt och att det hos andra kan tolkas annorlunda, men det bryr jag mig inte om. Det är vad jag anser rätt som är det viktiga för mig. Crusen 19 år 49

50 Känslor Hur känner sig personerna på bilderna? 1. arg 2. glad 3. rädd 4. ledsen

51 3 6 rita ha kompisar 4 få glass Detta blir jag glad av 8 10 gå i skolan 2 fågelkvitter 1 få presenter 9 få en kram solsken 7 rida 5 läsa 51

52 Jag blir glad när jag: Sätt x i rutan. diskar bäddar sängen ser en film fyller år skriver spelar dataspel äter är med kompisar får en kram förlorar har lov/semester är sjuk går i skogen läser läxor slår mig får presenter dricker saft är ensam tar sönder något vinner hör åskan ser att det snöar Jag blir också glad när jag... 52

53 6 3 ramla 4 fusk Detta blir jag ledsen av 8 gå i skolan 2 myggstick få glass 7 åska 1 få presenter 9 sova 5 läsa 53

54 Jag blir ledsen när jag: Sätt x i rutan. diskar bäddar sängen ser en film fyller år skriver spelar dataspel äter är med kompisar får en kram förlorar har lov/semester blir mobbad är sjuk går i skogen läser läxor slår mig får presenter dricker saft är ensam tar sönder något får skäll hör åskan ser att det snöar tänker på döden Jag blir också ledsen när jag... 54

55 7 2 5 ramla myggstick fusk Detta blir jag arg av 4 gå i skolan 1 vänta 6 matte sova regn äta mat 55

56 Jag blir arg när jag: Sätt x i rutan. diskar bäddar sängen ser en film fyller år skriver spelar dataspel äter är med kompisar får en kram förlorar har lov/semester tänker på krig är sjuk går i skogen läser läxor slår mig får presenter dricker saft är ensam tar sönder något får skäll hör åskan ser att det snöar blir retad Jag blir också arg när jag... 56

57 5 ramla 3 bilar 1 vänta Detta blir jag rädd av 7 åska 9 sova 2 myggstick 8 bli slagen 4 hundar 6 rida 57

58 Jag blir rädd när jag: Sätt x i rutan. får skäll bäddar sängen ser en film fyller år skriver spelar dataspel äter är med kompisar får en kram förlorar har lov/semester tänker på krig är sjuk går i skogen läser läxor slår mig får presenter ser en eldsvåda är ensam tar sönder något måste flytta hör åskan ser att det snöar tänker på döden Jag blir också rädd när jag... 58

59 Anton blir glad när han ser en hund. Vad blir du?. Känslor Anton blir ledsen när läraren skäller. Vad blir du?. 59

60 Elin blir rädd när det åskar. Vad blir du?. Känslor Elin blir arg när Per tränger sig i matkön. Vad blir du?. 60

61 Känslotermometrar Placera siffrorna på termometrarna. Gladtermometer Argtermometer Ledsentermometer Räddtermometer Lycklig Rasande Förtvivlad Livrädd Jätteglad Jättearg Jätteledsen Jätterädd Förtjust Ilsken Olycklig Skraj Belåten Uppretad Sorgsen Orolig Nöjd Sur Bekymrad Ängslig Lite glad Lite arg Lite ledsen Lite rädd 1. Jag får ett dataspel 2. Jag får en kram 3. En kompis ringer 1. Jag blir retad 2. Jag förlorar 3. Jag får inte bestämma 1. Jag blir retad 2. Jag slår mig 3. Jag blir sjuk 1. Jag är ensam hemma 2. Jag ser en otäck film 3. Jag har tagit sönder en sak 61

62 .. Jag har många olika känslor. 1. besviken 2. mallig 3. sorgsen 4. avundsjuk 5. stolt 6. stressad.. 62

63 Anton och Johan ska gå ut på rast. Anton råkar stöta till Johan. Johan skriker Knäppskalle Vad skulle du göra om du var Johan? Säga knäppskalle Börja gråta Säga flytta dig Jag skulle... Om någon kallar dig knäppskalle, hur skulle du känna dig? Jag bryr mig inte Jag blir ledsen Jag blir arg och slår tillbaka Jag skulle... Anton och Johan har lärt sig att de kan bli knuffade utan att någon kan hjälpa det. Ibland diskuterar de med läraren. Ibland gör de rollspel. Anton får vara Johan, Johan får vara Anton. 63

64 Anton och Johan är i olika lag. Anton skjuter i MÅL. Antons lag vinner matchen. Johan skriker: Antons lag fuskade. Anton fällde mig. Johan blir sur och jättearg. Han slår till Anton. Regeln säger att det är förbjudet att fälla någon. Domaren godkände målet. Anton har gjort det avgörande målet. Han fick tag i bollen utan att fälla Johan. Anton är stolt. Plötsligt får han ett hårt slag i ryggen av Johan. Han blir förvånad och ledsen. Vad skulle du ha gjort om du varit Johan? Bli arg och slå Anton Bli ledsen men lyssna på domaren Snacka med lagkompisarna om matchen Tänka, denna gång förlorade vi. De andra var bättre Jag skulle... Hur skulle du känt dig om du varit Anton? Bli förvånad och ledsen Blivit arg och slagit tillbaka Struntat i Johan Jag skulle... Alla som är med i spelet måste känna till och kunna spelets regler. Finns det en domare är det domaren som avgör vad som är rätt eller fel. 64

65 Sara, Karin och Emelie hoppar twist. Sara snubblar på twistbandet. Karin blir irriterad och säger: Fy vad du är klumpig. Du kan ju inte ens hoppa twist. Kom Emelie så går vi. Karin och Emelie går skrattande och fnissande i väg. Sara står kvar. Hon är olycklig. Hur skulle du känna dig om du var Sara? Olycklig Ensam Tyckt de var dumma. Letat upp en annan kompis att vara med Pratat illa om Emelie och Karin Jag skulle... Vad tycker du att Karin skulle ha gjort? Sprungit tillbaka till Sara och sagt att hon ångrade sig Bett någon annan kompis att vara med och hoppa twist Pratat illa om Sara Jag tycker att... 65

66 Arg När Erik blir arg går han in på sitt rum och slår i dörren. När Lucas blir arg river han sönder papper. När Oscar blir arg skriker han fula ord. slå i dörren riva sönder fula ord Vad gör du när du bli arg:

67 Vilka sätt tycker du är okey att få ur sig ilska: Skrika Gråta Sparkas Knuffas Slåss Bitas Dra i håret Riva sönder gamla tidningar Springa Spotta Slå sig själv Slå sönder saker Prata med någon Slå i dörrar Välta ner saker Stänga in sig på sitt rum Stänga in sig på en toalett Rita Jag tycker också det är okey att... 67

68 68.

69 Förslag på arbetsuppgifter som stärker känslo-jaget: Måla känslor. Vilken färg har känslan; arg, glad. Hur ser du ut när du är; arg, glad. Vad är det som gör dig; arg, glad. Hur kan du göra någon annan arg, glad. Vad gjorde du när du blev arg, glad. Berätta om när du blev rädd, ledsen. Vad tror du vuxna kan bli rädda, ledsna. för Klipp ut bilder på personer som är arga, glada. Gör ett kollage. Använd olika musikinstrument för att demonstrera olika känslor. Lyssna på olika musikstycken, beskriv känslan musiken väcker. Vad tror du hänt? Skriv text till bilder. Rita en serie (se Viktors exempel sid. 68) Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån känslo-jaget: Gör rollspel: Demonstrera olika känslor Beskriv/spela dig själv när du är arg, glad. Beskriv/spela varandra Beskriv/spela någon i din familj Beskriv/spela kända personer Hitta synonymer till känslo-orden: glad arg ledsen rädd Väga och mäta känslor. Skriv fem saker som du/ni tycker om att göra, fem saker som du/ni avskyr att göra, jämför med kompisen/gruppen. Skriv fem saker som du/ni tror att föräldrar, lärare, en kompis, kassörskan, tycker om/avskyr att göra. Beskriv och tolka andra känslor som finns i kroppen som: frusen sömnig hungrig Beskriv och berätta om när du: blev besviken kände smärta sorg var bekymrad var ärlig, hjälpsam var självsäker blev generad 69

70 Sociala-jaget I sökandet efter visdom är det första steget tystnaden, det andra lyssnandet, det tredje att minnas, det fjärde utövandet, det femte att lära andra. Rabbin Solomon Ibn Gabirol Din existens är beroende av dina relationer till dig själv och till alla andra. Du bär på dina egna förutsättningar. Du är din egen auktoritet. I mötet med andra människor kan du skapa en gemenskap av inspiration och glädje, men också av sorg, irritation och besvikelse. Du kan påverka stämningar i kontakten med omgivningen. Vi lär genom våra relationer till föräldrar, släktingar, vänner och kompisar. I vår tidiga barndom tillägnar vi oss sociala färdigheter, som hjälper oss att anpassa oss in i samhället. Individens behovstillfredsställelse balanseras mot gruppens behov av respekt och tolerans. Förutsättningarna för ett civiliserat samhälle är dess normer och principer. Dessa är nödvändiga för samvaro och sociala samspel mellan människor. Vårt samvete är socialt format. Medkänslan är däremot intuitiv och spontan. Genom samvaro med föräldrar och omgivning stimuleras och förstärks förståelse och inlevelseförmåga. Ett bra samspel från barnets tidiga ålder hjälper barnet att få spontan medkänsla. Föräldrarna är barnets första förebilder. Vissa individer har aldrig fått lära sig de grundläggande sociala färdigheterna. Anledningen kan vara ett funktionshinder eller den miljö, kultur, de är uppväxta i. Detta leder till att de överträder sociala koder som finns. Kaotiska och förvirrande föreställningar om sig själv och sin omgivning leder till felaktiga bedömningar och värderingar av omvärlden. Ett rätt agerande är dels beroende av vilken bild individen har av sig själv, dels bilden av situationen, och hur situationen är relaterad till ett sammanhang. Ett barn som från föräldrar och omgivning får uppleva förutsägbarhet och mening, men också flexibilitet, att problem går att lösa, skapar balans hos barnet. Upplevelse av förutsägbarhet är grunden till begriplighet och hanterbarhet. Barnet lämnas inte helt åt sig själv. Det skyddas samtidigt som det ställs inför nya krav. Det är viktigt att barnet kan acceptera situationer det ställs inför och att det också har ett ansvar att påverka hur resultatet blir. Hela problemet för toleransen är som vanligt att hålla balansen inte ge intoleransen en chans och ej heller själv bliva intolerant Piet Hein Barnet behöver hjälp att utveckla förmågan att ta ansvar för sig själv och sina handlingar. Barnet blir en individ som kan utveckla och bevara nära relationer. Oavsett uppväxtmiljö och tidigare erfarenheter kan den emotionella intelligensen tränas. Skolan är en viktig plats för denna träning. Ibland ifrågasätter skolan och även andra verksamheter detta. De ställer frågor som: Har vi tid? Är det vår uppgift? Vill vi? Har vi den empatiska förmågan som krävs för en professionell hjälpare? 70

71 Krav som måste ställas på hjälparen : förståelse utifrån personen vi ska hjälpa kunskap om olika funktionshinder kunskap om psykologiska och sociala förhållanden kunskap om barnets, individens emotionella mognad kunskap om olika försvarsmekanismer och omedvetna drivkrafter kunskap om egna känslor, behov och försvar kunskap om olika metoder, tillvägagångssätt kunskap om individens tolkning av kommunikativa såväl som kroppsliga budskap Vår vilja att aktivt se, lyssna, förstå leder till insikter. Utifrån dessa ska vi försöka utveckla konkreta metoder och hjälp till ett väl fungerande socialt samspel. Detta betyder att kontakten med andra är en förutsättning. Empati kan beskrivas som en förmåga att sätta sig in i hur andra tänker utifrån olika situationer, men också se sig själv ur andras perspektiv. En kamrat är bättre än en sommar Emil 6 år Ett litet barn är centrerat till sitt eget jag. En god självuppfattning skapas genom trygghet och värme. Detta är en förutsättning för att respektera andra och ta ansvar för sig själv. Nioårskrisen framställs som en form av uppvaknande. Den sociala världen vidgas. Barnen börjar jämföra sig med varandra. Det egoistiska tänkandet har ersatts av mer logiskt inriktat tänkande. Barnet börjar hantera motstridiga uppfattningar om sig själv och andra. Ju bättre en människa känner sig själv, desto lättare har personen att acceptera andra. En dålig självbild kan leda till bisarra fantasier om sig själv. Individen skyller ifrån sig, attackerar, kritiserar andras personlighet och visar förakt och förolämpar. Individen projicerar sin egen underlägsenhet på andra. En del personer med svagt självförtroende nedvärderar sina egna förutsättningar och förmågor. Människan vill känna sig accepterad och uppleva en god självkänsla genom en nyanserad självbild. Sociala färdigheter kan läras ut för att läras in. De ger befriande insikter och ger nya perspektiv. Vad är frihet frihet till? Till att göra vad man vill; blott man noga vaktar på blott att vilja vad man må. Piet Hein 71

72 Varför blir det så här? Av en blick, ett hummande, en kommentar sprider sig värmen genom hela min kropp. Kanske är det stress, kanske är det något annat. Jag blir varm i hela kroppen. Känslan av hetta stiger. Det känns som ett starkt tryck på kroppen. Ja så blir det för mig när jag är bland folk som jag inte känner eller jag är i en folksamling. Jag måste ha koll. Ingen får vara bakom mig. Samma sak händer när jag inte förstår eller missuppfattar något. Hettan stiger upp i ansiktet. Jag blir dum. Då händer det. Alla ord, alla hot bara kommer. Jag går i gång och gör dumma grejer. Jag kan inte bestämma över mig själv. När jag sedan får veta vad jag sagt eller gjort tycker jag att det är ljug. Jag kommer inte ihåg. Det kanske är sant att jag gjort det som jag blir anklagad för. Jag vet inte Jag är själv mycket känslig för vad andra säger och gör mot mig. Jag kan vara mycket långsint. Viljan finns att klara av mina känslor. Jag tränar på att gå ifrån när värmen väller upp i kroppen. Jag försöker också använda alternativa speciella ord i stället för svordomar och sexord. En gång när allt kändes svårt och hopplöst skrev jag detta mailet till Birgitta: Ibland känner jag mig värdelös. Jag är bara till problem, vill komma bort från denna värld. Fan bättre att ta livet av sej för då har man ju lättat på trycket för sig själv och omgivningen som tycker jag är skadad. Men livet går vidare, ibland känner jag mig stark. Jag ska klara av detta. Jag försöker göra det som jag tycker är rätt. Tony 16 år 72

73 Lagar - regler Vilken lag eller regel gäller? I Sverige finns lagar för ALLA medborgare. Lagarna finns i en lagbok som heter Sveriges Rikes Lag. I skolan finns skolregler. På en arbetsplats finns arbetsregler. Varje familj har sina familjeregler. 4 Spelregler Mats stannade inte vid stoppskylten. Han fick böter. 1 Sveriges Rikes Lag... Lotta snattade godis. Kassörskan upptäckte henne Trafikregler 3 Skollagen Peter och John spelade Fiaspel. Peter fuskade. John blev arg. Han ville inte spela med Peter

74 Oskar går inte till skolan. Han skolkar.... Pia tog inte på sig säkerhetsbältet i bilen. Polisen upptäckte det Sveriges Rikes Lag Fredrik spelade en fotbollsmatch. Han styrde ner bollen med handen. Det blev mål men domaren såg att Fredrik använde handen.... Tim slog en kompis i magen och huvudet. Kompisen svimmade Skollagen Richard är arg. Han skriker en massa fula ord till Barbro. Barbro anmäler honom för ärekränkning Trafikregler 4 Spelregler 74

75 Viktiga regler när jag möter andra människor. Sätt kryss. Borstat tänderna Har nya skor Tagit på rena kläder Har pengar Är ren och fräsch och luktar gott Tagit på halsband och örhänge Jag tycker också det är viktigt att... 75

76 Anton är ute och joggar. Han träffar Elin. Anton frågar om de ska gå till Mac Donalds. Ja säger Elin men först måste du. Vad måste Anton göra?... Elin vaknar. Hon duschar och tar på sig rena kläder, sedan äter hon frukost. Emelie ringer på dörren. Elin säger jag är inte klar, jag ska... Vad ska Elin göra... Elin har varit på toaletten. Hon vet att efter ett toalettbesök måste man. Vad måste man göra... Anton har fotsvett. Hans strumpor luktar illa. Varje dag måste Anton. Vad måste Anton göra... 76

77 Vi människor är olika. Vi måste ta hänsyn till varandra. Ibland behöver vi få hjälp eller hjälpa andra. På vilket sätt kan du visa hänsyn eller ge hjälp? Jag kan... Jag kan... Jag kan... Jag kan... 77

78 På vilket sätt kan du visa hänsyn eller ge hjälp? Jag kan... Jag kan... Jag kan... Jag kan... 78

79 Att tänka på när du pratar med någon. Hur gör du? Sätt kryss. Tittar på den du pratar med, ger ögonkontakt Lyssnar Väntar till det är din tur att prata Tänker på ditt kroppsspråk. (Hur du står/sitter) Pratar lagom högt. (Skriker/viskar du?) Använder rätt ord? (Inga fula ord) Talar tydligt Står på lagom avstånd till den du pratar med (nära/långt ifrån)

80 Att tänka på när du är på kalas. Sätt kryss. Det är kalas. Du blir bjuden på mat som du inte tycker om. Vad gör du? Tar lite och smakar. Säger: Usch vad äckligt. Går ifrån bordet.... Du blir bjuden på kakor som du gillar. Det finns fem kakor, ni är fyra som ska dela på dem. Du vill ha flera. Vad gör du? Tar flera kakor. Frågar om du får ta två kakor. Tar en kaka

81 Du har ätit färdigt. Vad gör du? Går från bordet. Säger tack för maten. Väntar till alla ätit färdigt.... Alla har ätit färdigt. Vad är bra sätt att göra? Hjälpa till att duka av. Titta på TV. Säga tack

82 Att tänka på vid socialt samspel. Ni är fyra stycken som vill titta på TV. Ni har en TV. Du vill titta på ditt favoritprogram, de andra vill titta på ett annat. Vad gör du? Skriker och blir arg. Övertalar de andra att titta på ditt program. Diskuterar och kommer överens.... Din kompis och du har beslutat att spela spel. Din kompis fuskar. Vad gör du? Låtsar som om du inte ser. Blir arg och går därifrån. Talar om att du upptäckt att kompisen fuskar

83 Du vill vara med och spela bandy. Laget är fulltaligt. Vad gör du? Puttar bort en spelare. Erbjuder dig att vara avbytare. Säger: Om jag får vara med kommer laget att vinna.... Du har bestämt att träffa en kompis. Plötsligt kommer du på att du hellre vill spela dataspel. Vad gör du? Säger att du inte vill träffa honom. Spelar dataspelet. Träffar kompisen som det var bestämt

84 Du fyller år. Du får en present som du inte tycker om. Vad gör du? Säger tack. Säger, den vill jag inte ha. Säger inget. Lägger undan presenten.... Du vill vara en bra kompis. Vad gör du? Ger bort fina saker som du har. Hittar på roliga saker att göra tillsammans. Är ärlig och pålitlig

85 Du har mycket att göra. David vill att du ska följa med honom hem. Vad gör du? Förklarar varför du inte kan. Följer med fast du inte har tid. Säger att du inte får och att du har ont i huvudet.... Du har anmält dig till en kurs. Den dagen kursen börjar är du orolig för hur det ska bli. Du vill börja men. Vad gör du? Går inte dit. Meddelar att du inte kommer. Stannar hemma utan att ringa. Skyller på att du är förkyld, fast du inte är det. Ber någon följa med, första gången

86 MOBBING Hallå alla mobbare. Det ni gör (om ni har mobbat eller mobbar) är inte bra. Tänk om nån skulle göra så mot dig eller er. Tänk om ni skulle bli kallade t.ex. rövhål, idiot eller fetto. Skulle det vara så kul för er eller dig. Jag har själv blivit mobbad, men med hjälp från dom vuxna och från mina klasskamrater är jag inte det längre. Om du blir mobbad av flera stycken gå till dina kompisar och be om hjälp. Om dom inte ställer upp är dom inte värda att kallas för vänner. Om mobbarna inte slutar fast dina kompisar hjälper dig, gå till vuxna och be om hjälp. Det är inte bra med mobbing och vi måste alla hjälpa till om vi ska sätta P för det. Så om du mobbar nån säg förlåt och bli en vän istället för en fiende. Om du blir mobbad visa att du har ett gott hjärta och säg: Om du slutar reta mig förlåter jag dig. Ta mig i hand och bli vänner istället för att bråka. Ni behöver inte vara vänner men ni ska ändå inte vara fiender. Oscar 12 år 86

87 Anton hade bestämt att träffa Elin klockan tre. Elin väntade. Anton kom inte. Hur tycker du Anton är? Elin och Sussie ska gå på bio. Frida frågar om hon får följa med. Så klart du får säger Elin. Hur tycker du Elin är? Magnus pratar och pratar om sitt favoritlag. Erik försöker avbryta honom. Magnus bryr sig inte. Han fortsätter att prata om fotbollslaget. Vad tycker du Magnus är? bra kompis 2. dålig kompis 3. tjatig 4. schysst 5. tråkig 6. skvallrare 7. mobbare 8. hänsynslös 9. misstänksam 10. avundsjuk 11. fuskare 87

88 Stina har ett prov. Hon har inte läst på. Hon fuskar och skriver av Veras svar. Hur tycker du Stina är? Tim träffar Philip. Philip berättar att Stefan sagt att han tycker Tim är knäpp. Tim blir jätteledsen. Vad tycker du om Philip? Frida är och handlar. Hon hälsar på alla. Till en dam säger hon; Oj vad tjock du är. Vilken ful kappa. Hon pratar högt och märker inte att många i affären tittar på henne. Hur tycker du Frida är? bra kompis 2. dålig kompis 3. tjatig 4. schysst 5. tråkig 6. skvallrare 7. mobbare 8. hänsynslös 9. misstänksam 10. avundsjuk 11. fuskare 88

89 Vera och Anders är ute. Plötsligt börjar Vera skratta. Anders blir arg och sur. Han tror att Vera skrattar åt honom. Vera blir förvånad. Jag skrattar ju bara för det såg lustigt ut när du stötte till stolpen. Hur tycker du Anders är? Pontus berättar för alla som vill lyssna att han fått ett nytt dataspel. Martin har länge önskat sig just det spelet, men han säger, jaså det barnsliga fåniga spelet, det är jättedåligt. Vad är Martin? 1. bra kompis 2. dålig kompis 3. tjatig 4. schysst 5. tråkig 6. skvallrare 7. mobbare 8. hänsynslös 9. misstänksam 10. avundsjuk 11. fuskare

90 Förslag på arbetsuppgifter som leder till ett bättre socialt jag. Arbeta i grupp eller två och två tillsammans: Avläs varandras känslor utifrån ansiktsuttryck och kroppsspråk Hur märker du att personen är arg, glad. Hur märker du att du själv är arg, glad. Avläs varandras känslor utifrån kommunikation (verbalt språk) Gör en fantasiberättelse om en person. Utgå från en bild. Beskriv utseende, intresse, familjesituation. Jämför berättelserna. Hur olika blev de? Gör liknande berättelse utifrån ett föremål, en händelse, en incident. Syftet är att visa att ingen berättelse är varken rätt eller fel Arbeta vidare med de situationsbilder som finns i arbetsbladen Utifrån det sociala jaget: Beskriv dig själv Beskriv varandra Beskriv någon i din familj Beskriv kända personer Dramatisera, samtala om: När jag gjorde bort mig När jag var rädd att göra fel När jag inte vågade fråga om När jag kände mig annorlunda När någon kommenterar, suckar, tittar konstigt (sådant som kan tolkas nedsättande) Gruppsamtal: Ge positiva kommentarer Beskriv positiva egenskaper hos varandra Lyssna på varandra Diskutera något som inte behöver upplevas som laddat för någon inom gruppen Arbeta med veckans ord. Olika begrepp, innebörd av ett ord t ex orden öppen, kompis, ren, vänta 90

Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal.

Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal. Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal. Ett pedagogiskt arbetssätt för barn/elever/personer med neuropsykiatriska problem som Autism, Aspergers syndrom,tourettes synrom,

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

En överlevnadsguide för personer med Aspergers syndrom. Av Marc Segar

En överlevnadsguide för personer med Aspergers syndrom. Av Marc Segar En överlevnadsguide för personer med Aspergers syndrom Av Marc Segar Originalets titel: A survival guide for people with Asperger syndrome Översättning: Ingrid Flöistrup Textbearbetning: Gunilla Gerland

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Barnmöteslektioner som fungerar

Barnmöteslektioner som fungerar Barnmöteslektioner som fungerar 1 Presentation Lektioner som fungerar 2 Förord 2 Innan ni börjar 3 Bibelns syn på barn 6 2 De fyra viktigaste 4 lektioner 7 Till dig som ledare 7 1. Gud älskar mig 8 2.

Läs mer

100 sätt att börja Älska sig själv

100 sätt att börja Älska sig själv 100 sätt att börja Älska sig själv Ta inte dig själv på för stort allvar! Det leder aldrig till något bra, haha. Om du kan skratta åt sig själv, är du på god väg. Bli kär i dig själv. Tänk på vad som gör

Läs mer

Krister Inde. Se dåligt Må bra. Indenova 1

Krister Inde. Se dåligt Må bra. Indenova 1 Krister Inde Se dåligt Må bra Indenova 1 AB Tidigare utgivna böcker och faktaskrifter med Krister Inde som författare och faktainsamlare: 1975 Synträning med optik (tillsammans med Örjan Bäckman), Liber

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial

Det goda mötet. Samtalscirklar runt bemötande. Studiematerial Det goda mötet Samtalscirklar runt bemötande Studiematerial Samtalscirklar runt bemötande En studieplan Detta är en studieplan för dig som ska deltaga i samtalscirklar runt bemötandefrågor. Vi kommer att

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt

Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt Jönköping Per Brahe Gymnasiet 20/4-2012 Jag låtsas som ingenting men egentligen känns allt för bedrövligt Slutarbete om min och andras dyslexi Johanna Gustafsson SP3a Innehållsförteckning Att läsa en mening

Läs mer

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson

Vi är inte bra på barn som Oscar hur kan vi bli det? Lena Pettersson En berättelse om en skola som stod frågande inför en enskild elev och hur de idag arbetar i skolan så att både den enskilde eleven och hans kamraters behov av en bra undervisning tillgodoses. Vi är inte

Läs mer

Från utmattning till balans. - ett befrielsearbete i vardagen. olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com)

Från utmattning till balans. - ett befrielsearbete i vardagen. olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com) Från utmattning till balans - ett befrielsearbete i vardagen olle hallgren (ollehallgren@hotmail.com) ord före Följande text är ett försök att sammanfatta mina erfarenheter från hundratals möten med individer

Läs mer

Kan din mamma lukta? En bok om och av barn med döva föräldrar

Kan din mamma lukta? En bok om och av barn med döva föräldrar Kan din mamma lukta? En bok om och av barn med döva föräldrar Specialskolemyndigheten Detta är en bok utgiven av Specialskolemyndigheten 2008. Författare: Axel Boklund, Johanna Hovergren, Kim Hummelvik,

Läs mer

Mer tid för själen. En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet. av Per-Anders Hedlund

Mer tid för själen. En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet. av Per-Anders Hedlund Mer tid för själen En bok om hur vi alla kan bli lyckligare i grunden - känna mer frid, balans och samhörighet i vardagslivet av Per-Anders Hedlund Det finns en fridfull, lugn plats. Det finns en förnöjsamhet

Läs mer

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering

O/LIKA. Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering O/LIKA Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering Innehåll Inledning 3 Kom igång 8 Hela havet stormar med mångfaldstema 9 Mångfaldstermometern 12 Med silversked i mun 14 Grupper 17 Vem är? 18 Osynliga

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT

OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT OM DU VAR JAG & OM LIVET OCH SÅNT Handledning Av Susanne Boll i samarbete med: Margareta Berggren, Agneta Josephson och Pia Bohlin Projektledare: Gunilla Larsson Innehåll: Susanne Boll OM DU VAR JAG filmer

Läs mer

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning?

Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? 1 Hur ser hjälpen ut när det gäller föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning? Lisbeth Pipping C-uppsats vid institutionen för psykologi; Göteborgs universitet, 2001 2 Hur ser hjälpen ut när det gäller

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning. Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet

Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning. Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet Hur barn bemöter barn med funktionsnedsättning Ett arbetsmaterial med förslag på metoder och aktiviteter för att belysa ämnet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2007 Titel: Hur barn

Läs mer

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor Författare: Skriften är framtagen av Nationella rådet för självmordsprevention, tillsatt av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, i samarbete

Läs mer

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder

TONE AHLBORG. Lust och samliv. att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TONE AHLBORG Lust och samliv att må bra i sin parrelation som nybliven förälder TACK TILL Barnets Lyckopennings stipendiefond, som delas ut av Synskadades Riksförbund och Svenska Barnmorskeförbundet. 2008

Läs mer

Erfarenheter från människor med dövblindhet ett nordiskt projekt. Att vara delaktig. Men det är inte Usher som bestämmer över mitt liv

Erfarenheter från människor med dövblindhet ett nordiskt projekt. Att vara delaktig. Men det är inte Usher som bestämmer över mitt liv Erfarenheter från människor med dövblindhet ett nordiskt projekt Att vara delaktig Men det är inte Usher som bestämmer över mitt liv Erfarenheter från människor med dövblindhet ett nordiskt projekt Att

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

Copyright 2011 Enköpings kommun

Copyright 2011 Enköpings kommun Utgivare: Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Formgivare: Kristina Gyld och Angelica Runqvist, Enköpings kommun Illustration omslag: Charlotta Carlqvist, Charlotta Illustration Foto: se respektive

Läs mer

tytti solantaus bilder: antonia ringbom

tytti solantaus bilder: antonia ringbom tytti solantaus bilder: antonia ringbom innehållsförteckning förord 3 vad är psykisk ohälsa? 4 förändringar i känslolivet 5 förändringar i beteendet 6 tankestörningar 6 vad beror den psykiska ohälsan på?

Läs mer