Upplands Väsby kommuns flerårsplan med budget

Transkript

1 Upplands Väsby kommuns flerårsplan med budget Fastställd av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget - det viktigaste styrdokumentet Inledning Måluppfyllelse för god hushållning Ledningssystemet en fråga om demokrati Organisationsutveckling Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem 5 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer Befolkningsutveckling Ekonomiska förutsättningar Känslighetsanalys Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby kommun Kommunfullmäktiges mål Kundperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Processperspektiv Strategi för ekonomisk balans och målbild för Resultatbudget Nämndernas kommunersättningar Nämndernas mål, uppdrag och budget Investeringar Finansiering och balansbudget Uppdrag till styrelse, nämnder och bolag Kommunfullmäktiges beslut Bilagor 56 1

3 1. Kommunalråden har ordet När Allians för Väsby fick förtroendet att leda kommunen efter valet 2006 stod vi inför uppgiften att öka valfriheten och mångfalden för väsbyborna. Nu står vi inför en helt annan typ av utmaning i form av en global finanskris och lågkonjunktur. För att möta dessa utmaningar hissar vi stormsegel och fokuserar på att värna kommunens kärnverksamhet. Samtidigt kan vi konstatera att kommunen är väl rustad att möta de ekonomiska förändringar som skett i omvärlden tack vare en god ordning i den kommunala ekonomin samt genom att föra en ansvarsfull och utvecklingsinriktad ekonomisk politik med goda marginaler. För att kunna klara av framtida demografiska förändringar och stora investeringsbehov krävs att Upplands Väsby är en attraktiv kommun. Vi intensifierar arbetet med att möta det ökade behovet av bostäder framöver genom att planera nybyggnation i hela kommunen. Förutom bostäder kommer ett helt nytt gymnasium att byggas vid stationen i kvarteret Messingen. Detta kommer att välkomna sina första elever hösten Det är viktigt att i nu rådande lågkonjunktur fortsätta arbetet med att ta fram nya planer för att upprätthålla byggandet och ha beredskap när tiderna blir bättre. Vi har höga ambitioner inom miljöpolitiken och har kommit långt i arbetet mot målet att kommunen ska klara en miljöcertifiering år En bra utbildning är central för att ge varje människa möjlighet att nå sina mål. Vi strävar efter att alla ska nå upp till en grundläggande kunskapsnivå i alla ämnen. Vi vill ge möjlighet för skolorna att själva utforma sin verksamhet och kunna profilera sig. Ett särskilt viktigt uppdrag, som vi fått från väsbyborna, är att skapa trygghet. Ett uppdrag som över tid skiftar vad gäller innehåll och intensitet. Under kommande år vill vi fortsätta förverkligandet av våra planer gällande Trygghetspaketet. För att motverka effekterna av lågkonjunkturen och förmodad arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, satsar vi 1 miljon kronor på åtgärder för utbildning och fler praktikplatser. För våra äldre kommer vi att tillskapa ett nytt äldreboende och trygghetslägenheter. Det kommer att stå färdigt under våren Satsningen omfattar ca 120 miljoner kronor. En angelägen sak för oss är att stödja flickors idrottande. Ett exempel på detta är vårt engagemang och stöd i nybyggnation av ett ridhus vid Sättra. Vi kommer att genomföra detta under Vi vill slutföra detta uppdrag, vilket har varit aktuellt under många år. Upplands Väsby fortsätter att bygga för framtiden! Jan Holmberg, kommunalråd (m) Eila Bromme, kommunalråd (fp) Maria Fälth, kommunalråd (kd) Johan Magnusson, kommunalråd (c) 2

4 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 2.1 Inledning Kommunfullmäktige beslutar om flerårsplan med budget i juni varje år. Sker viktiga förändringar, som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva ske under hösten. Kommunfullmäktige beslutar om kompletteringarna vid novembersammanträdet och antar budgeten i sin helhet utifrån de förändrade förutsättningarna. 2.2 Måluppfyllelse för god hushållning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2007 om utveckling av sitt ledningssystem för Upplands Väsby kommun inklusive det kommunala bostadsbolaget. Vägledande principer är att ledning och styrning ska bygga på dialog om mål och uppdrag dialog om uppföljning och resultat Målstyrningen är sammanhållen i hela organisationen och mäts i flera perspektiv där såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet prövas. Perspektiven är kund, medarbetare, ekonomi och process. Utvecklingen har stöd i de skarpare formella krav på styrning som anges i kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Kommunfullmäktige beslutar i flerårsplan med budget om övergripande mål, såväl ekonomiskt som för de olika utvecklingsområdena, för att uppnå god hushållning. Det övergripande målet är ett starkt förnyelsearbete med fokus på förändring, ökad valfrihet, ökad trygghet och bättre miljö. Finansiella mål har utarbetats som långsiktigt ska garantera verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper har utvecklats som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet och som ska säkra konkurrensneutralitet för de olika utförarna av välfärdstjänster. Ägardirektiv utvecklas och införs successivt till organisationens olika enheter. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål och uppdrag. Reglemente för intern kontroll, som har antagits av kommunfullmäktige, är en del i arbetet med styrning och uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Nämnder och styrelse har antagit tillämpningsanvisningar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Interna kontrollplaner har utarbetats och följts upp under året. De förbättringsområden som noterats är behovet av förstärkt intern kontroll avseende riskanalyser kopplat till nämndernas väsentliga mål och krav enligt lagstiftning. Ökat fokus på detta kommer att ske inför nämnders verksamhetsplanering Fortsatt utbildning krävs med fokus på nya roller och uppgifter i samband med den nya kommunorganisationen. I årsredovisningen görs utvärdering av måluppfyllelsen utifrån god hushållning, vilket även görs löpande i uppföljningen under året. Utvärderingen bygger på genomförda dialoger om mål och resultat samt hur verksamheten utvecklats i förhållande till tidigare år. Nyckeltal och styrkort, som utvecklas successivt, utgör stöd i bedömningen. Med detta som grund utvecklas målarbetet och fokus kan läggas på förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Planerings- och uppföljningsarbetet följer den tidplan som kommunstyrelsen årligen fastställer i ett årskalendarium. Måluppfyllelsen för 2008 visade på god ekonomisk hushållning. Målen om valfrihet och ekonomi har klarats och medarbetarperspektivet visar förbättrat resultat i jämförelse med Övriga målområden visade på fortsatta förbättringar och får betyget delvis uppfyllt. Utmaningar och behov av förbättringar finns inom tillväxtmålet om fler färdigställda bostäder och kunskapsmålet om Vilunda gymnasium som ett attraktivt utbildningsalternativ. 3

5 Åtgärder är att ha fortsatt planberedskap och att i det nya gymnasiet bygga för ett flexibelt programutbud. 2.3 Ledningssystemet en fråga om demokrati Ledningssystemet är en framgångsfaktor för det förändringsarbete som genomförs i kommunen och som nu även ger stöd i det pågående omställnings- och effektiviseringsarbetet. Upplands Väsby kommuns främsta uppdrag är att ge väsbyborna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Det kräver tydlig koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning. Det kräver också lyhördhet för kundens önskemål och behov. Varje skattekrona ska användas effektivt och till rätt ändamål. Alla inom den kommunalt finansierade verksamheten ska känna till och arbeta för samma mål. Under hösten 2009 kommer ledningssystemet att vidareutvecklas till version 2.0 avseende målstyrningen och anpassas till den nya kommunorganisation. Ledningssystemet för Upplands Väsby kommun är beskrivet i ett särskilt styrdokument och finns på kommunens hemsida. Nedan visas de olika delarna i målstyrningsarbetet. Hjulets fem hörn 2.4 Organisationsutveckling En konsekvens av förändringsarbetet för valfrihet och mångfald under 2007 och 2008 blev en för Upplands Väsby helt ny situation, med både kommunala och privata leverantörer av kommunalt finansierade välfärdstjänster, som sida vid sida agerar i konkurrens på en lokal marknad. Som en följd av detta, tydliggjordes nya krav och förväntningar på organisationen, med behov av andra sätt att gruppera medarbetare, ledning och uppdrag. För att klara konkurrensneutralitet i processer och förhållningssätt gentemot olika utförare, blev en tydlig uppdelning av kundval respektive kommunala utförare nödvändig. Den nya kommunorganisationen sjösattes i januari Effektivisering och professionalisering förutses genom väsentligt högre grad av samordning och standardisering i gemensamma stödfunktioner och processer, liksom välfärdsproduktionens nya grupperingar tvärs över traditionella kompetens- och verksamhetsgränser, med väsbybornas behov i fokus. Inför 2010 kommer intrimningen i nya roller ha kommit långt, uppdragen kommer vara i ännu högre grad förtydligade och detaljorganisation och bemanning under och inom kon- 4

6 tor/enheter har genomförts fullt ut. Detta till trots, kommer kommunorganisationen ständigt behöva ha en flexibilitet och öppenhet inför nya lösningar, ompröva och förnya gå vidare in i nästa, uppgraderade version av organisationen. Anpassningar kan behöva göras efter valet 2010 för att tjänstemannaorganisationen ska stödja och harmonisera med krav och behov från uppdragsgivaren, den politiska organisationen. För att klara kompetens och uppdrag, behöver rollerna i de nya organisatoriska enheterna ytterligare förtydligas och utvecklas. Den del av kommunen kundvalskontoret som har fokus på tjänsteutbud, marknad, affärsmässighet, finansiering och uppföljning är viktig för att ge kundvalsnämnderna rätt stöd. Den interna uppdragsstyrningen av stöd- och processfunktionerna behöver vidareutvecklas avseende uppdragsbeskrivningar, prissättning och konkurrenskraftighet. Målet för den egna välfärdsproduktionen är ur ett strikt affärsmässigt perspektiv att leverera de bästa tjänsterna till de lägsta priserna, på en konkurrensutsatt välfärdsmarknad. Parallellt kräver kommunens helhetsansvar gentemot väsbyborna att kommunala och privata utförare vid sidan av konkurrensen också är självklara och aktiva samarbetspartners. Också kundvalsuppdraget utvecklas och förbättras av ömsesidigt informationsutbyte i en kontinuerlig dialog med både kommunala och privata utförare. Slutligen, för att klara att såväl hålla isär rollerna som att hålla ihop helheten i kommunkoncernen, blir kommunstyrelsens ansvar starkt koncentrerat kring rollen som ledare och samordnare av helheten och systemet. Detta är en självklar del av ägarrollen. Ett prioriterat område, i anslutning till vidareutveckling av ledningssystemet, är att utveckla och implementera ett kvalitetssystem som harmonierar med det pågående införandet av miljöledningssystemet. Harmoniseringen är viktig för att tillvarata kompetens och effektiviseringar i organisationen samt för en ökad helhetssyn för en hållbar utveckling av såväl välfärdstjänsterna som miljöfrågorna. 2.5 Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem Kommunfullmäktige gav i flerårsplan med budget för år , direktiv om att utveckla och införa budget och styrmodeller som stödjer prestationsersättning och pengsystem. Utveckling av tydliga och konkurrensneutrala ersättningssystem är en viktig förutsättning för genomförandet av valfrihet och mångfald avseende kommunalt finansierade tjänster. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2007 om ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem vilka innebär att kommunen genomför en förändring av de ekonomiska styrprinciperna - från anslagsfinansiering till konkurrensneutrala ersättningsmodeller baserade på efterfrågan och utförd prestation. Resultatstyrning har införts i verksamheterna och arbetet har påbörjats med att skilja på beställning/finansiering och produktion. Nedan ges en kort beskrivning av inriktningen som utgör grund i arbetet med flerårsplanen Resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnder görs via kommunersättning. Mål och överenskommelser är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Utveckling av ersättningsmodeller (pengsystem) ansvarar respektive nämnd för utifrån ekonomisk ram. Pengen ska vara konkurrensneutral och styra mot ökad effektivitet samt måluppfyllelse. Huvudprinciper antas av kommunstyrelsen. Ersättning till egna regin sker i huvudsak med samma peng som alternativa/privata utförare inom ramen för nämnders ersättningssystem. Nyckeltal för ledning och styrning ingår som del i uppföljningen avseende kvalitet och kostnadseffektivitet. Inom kommunen ska inga fria nyttigheter förekomma. Interna tjänster ingår i ersättningssystemen. 5

7 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer En grundläggande förutsättning för planeringen de kommande åren är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar omvärlden i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Den sedan snart ett år pågående finanskrisen i världen är ett synligt och påtagligt bevis på detta. En annan omvärldsfaktor med stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är att det tar 4 5 år, ibland ändå längre, för att gå från idé om utveckling av ett nytt bostadsområde till att nya hus står på plats. Syftet med denna övergripande beskrivning av omvärldsfaktorer är att stimulera ansvariga i styrelse/nämnder, kontor och enheter till att på eget initiativ fördjupa och utveckla omvärldsbevakningen och analysera den för egen del och på grundval av analysen skapa möjligheter till proaktivitet. Upplands Väsby i en ny roll Upplands Väsby har många fördelar av att befinna sig mitt i Stockholmsregionen. Stockholm Mälarregionen med goda kommunikationer, tillväxt i näringslivet, närhet till landets enda internationella flygplats och att regionen växer och står sig väl vid en internationell jämförelse. Miljömässigt är regionen också stark med skärgård, Mälaren och en god medvetenhet om klimat- och miljöaspekternas betydelse. Detta ställer samtidigt krav på kommunen. Upplands Väsby konkurrerar med omkringliggande kommuner inom hela Stockholm Mälarregionen. Det gäller bostäder, kommunikationer, skolor, kommersiell service, arbetsmarknad, äldreomsorg med mera. Upplands Väsby har som en av sina målsättningar att kunna erbjuda fler människor att bosätta sig i kommunen och fler företag att etablera sig i kommunen. Medborgarna ska också erbjudas trygghet och en långsiktigt hållbar miljö. För att det ska bli verklighet krävs att kommunen arbetar målinriktat med dessa frågor. Inriktningen mot att utveckla Väsby stad, en ny stad nära Stockholm, är kommunens medvetna val för att svara upp mot krav och förväntningar från boende, företag och presumtiva inflyttare. Väsby Stad mellan Stockholm och världen står för mångfald mellan stadsliv och unik natur. En kreativ miljö med möjligheter till utbildning, intressant arbete och fritid. Med fokus på klimatkloka satsningar byggs Väsby Stad och Väsby Sjöstad för människor med höga krav på kvalitet. Kommunens välfärdstjänster levereras i ökande utsträckning av andra företag vid sidan av kommunens egen produktion. Detta gäller såväl inom förskola och skola som inom vård och omsorg och stödtjänster som matproduktion, städ, transporter m.m. Bostadssektorn inom kommunen genomgår också en förändring, från ett dominerande kommunalägt hyresföretag till flera aktörer på hyresmarknaden och en ökning av andelen bostadsrätter. Valmöjligheterna ska säkras genom en mångfald av aktörer och leverantörer. Gemensamt för samtliga aktörer och leverantörer av välfärdstjänster är uppdraget att ha Väsbybornas bästa i fokus. Allas delaktighet i detta övergripande mål är den bästa garantin för ökad attraktionskraft, fler invånare, en positiv näringslivsutveckling och därmed ökad verksamhetsvolym. Kommunens roll i samhällsutvecklingen förskjuts från att i huvudsak ha varit producent av kommunalt finansierade tjänster till att i ökad utsträckning stå för att skapa goda betingelser för de som bor och verkar inom kommunen. Inom bostadsområdet kommer detta 6

8 till uttryck genom en större mångfald i boendet med ökad valfrihet som i förlängningen förväntas motverka segregation och ensidighet, attraktionskraften stärks. På motsvarande sätt förväntas ökad mångfald av företag och företagande inom nya branscher stärka entreprenörskap och utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Viktiga kommunala frågor, i linje med detta, är att också stärka kommunens mest positiva sidor ytterligare, d.v.s. läget, kommunikationerna, närheten till två universitetsstäder och Arlanda. Samarbetet inom Arlandakommunerna, inom Stockholm Business Alliance och med det lokala näringslivet och föreningslivet är strategiska. I dessa samarbeten genomförs systematiska jämförelser som ger underlag för proaktivitet i arbetet med att stärka attraktionskraften. Samhällsekonomisk utveckling Utvecklingen av samhällsekonomin bestämmer i stor utsträckning förutsättningarna för kommunernas och landstingens ekonomi och verksamhet. Det finns samband mellan ekonomisk tillväxt och resurserna till kommunerna. Kommunerna är i mycket stor utsträckning beroende av skatteunderlagsutvecklingen i såväl den egna kommunen som i riket. Eftersom skatteintäkterna är den klart dominerande inkomstkällan är det viktigt med en positiv utveckling av hela samhällsekonomin. Den stora oro som under de senaste 8-9 månaderna förekommit inom världsekonomin, håller i sig. Påverkan har varit stor även för Sverige och därmed påverkas även kommunerna på ett betydande sätt. Alla bedömare av den ekonomiska utvecklingen är eniga om att läget är allvarligt och att framtiden är synnerligen svårbedömd. Konjunkturförsvagningen är påtaglig och den ekonomiska tillväxten har sjunkit och försvagas i snabb takt. Bruttonationalprodukten (BNP) bedöms minska under 2009 med 3,8 % jämfört med Prognosen är att sysselsättningen, som har stor påverkan på det kommunala skatteunderlaget, också kommer att minska. För 2009 bedöms såväl antalet sysselsatta som antalet arbetade timmar sjunka med 3,4 % respektive 3,8 % beräknas ytterligare minskning med 2,1 % respektive 2,3 %. Arbetslösheten beräknas, såväl av regeringen som andra bedömare, ligga på nivån 12 %, vid slutet av år 2010, vilket historiskt sett är en hög nivå för Sveriges del. Statens finanser försämras och de senaste årens överskott har vänts till underskott. Det ekonomiska läget är som sagt allvarligt och mycket tyder på att ytterligare nedjusteringar av tillväxtsiffrorna kan komma att ske framöver. I sammanhanget är det viktigt att observera att effekterna i kommunsektorn vanligtvis kommer med viss eftersläpning, vid såväl konjunkturnedgångar som konjunkturuppgångar. Till det positiva, i den senaste tidens utveckling, hör att prisutvecklingen enligt Konsumentprisindex (KPI) sjunkit bedöms prisutvecklingen vara 0 % för att sedan öka med 0,7 % Den andra positiva delen är den relativt låga räntenivån, som för närvarande gäller, bland annat till följd av Riksbankens, och andra centralbankers, sänkningar av sina styrräntor. En osäker faktor som fortfarande finns, är när konjunkturen och sysselsättningsläget vänder uppåt igen. En annan är effekten av den ekonomiska krisen på kommande avtalsrörelser, i synnerhet då inom det kommunala området. De kommunalt finansierade verksamheterna, oavsett om de drivs av kommunen själv eller via olika slag av entreprenader, är ofta personalintensiva. Den kommunala ekonomin Generellt var kommunernas ekonomi 2007 bra och många kommuner hade goda resultat, i stor utsträckningen till följd av en kraftig ökning av skatteunderlaget. De under 2007 genomförda avtalsrörelserna gav avtal som ligger i nivå med vad samhällsekonomin be- 7

9 döms klara av. Emellertid hade de avtal som träffades inom det kommunala området en hög kostnadsnivå 2008, vilket även får effekter i framtiden. Även 2008 visade flertalet kommuner hyggliga resultat, även om en viss avmattning i ekonomin, exempelvis lägre preliminärskatteinbetalningar än väntat, kunde skönjas under det fjärde kvartalet En viktig faktor, som påverkar kommunerna är pensionsskuldens och pensionskostnadernas utveckling. Det nya pensionsavtal som gäller fr. o. m gav engångsvis höga kostnader 2007, och från 2008 och framåt är de årliga kostnadsökningarna konstanta och förhållandevis höga i och med att större grupper pensioneras. Under 2007 beslutade Sveriges kommuner och landstings (SKL) styrelse att ändra antagandena om diskonteringsränta och livslängd, vilket gör att kommunernas framtida skuld och kostnader blir högre. Den s.k. blandmodell, som skall användas vid redovisning av pensionsskuld och pensionskostnader, innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 inte skall skuldföras och belasta resultatet. Denna metod ifrågasätts nu av flera kommuner, eftersom det innebär att kostnaderna skjuts fram på kommande generationer. SKL har under 2008 genomfört en enkätundersökning för att få en uppfattning om kommunernas och landstingens samlade syn på pensionsfrågans hantering och en majoritet av kommunerna anser att en översyn bör ske. Regeringen har ännu inte tillsatt någon utredning i frågan. Upplands Väsby har en förhållandevis stark ekonomi och verksamheten inklusive investeringar har de senaste åren finansierats utan lån. Kommande stora investeringar i bl.a. en ny badanläggning, gymnasieskola, bibliotek och kulturlokaler och Dragongården kommer att medföra ökade kapitalkostnader eller hyreskostnader och, beroende på finansieringen, även en stigande låneskuld. Fr.o.m inleddes i Upplands Väsby skattesänkningens första steg med 20 öre. Under 2009 sänktes utdebiteringen med ytterligare 20 öre. Totalt innebär sänkningen en minskning av skatteintäkterna med ca 29 Mkr. Kommunens utdebitering på 19,18 kr år 2009, ligger i mitten bland kommunerna i Stockholms län. När det gäller skattekraften, antal skattekronor per invånare, har kommunen en skattekraft, som ligger bland de högsta i landet. Skattekraften är lägre än genomsnittet i Stockholms län och kommunens skattekraft har under senare år, gentemot kommunerna i såväl länet som riket, ökat i långsammare takt. För inkomståret 2007 (taxering 2008) ökade dock kommunens skatteunderlag och skattekraft i stort sett som rikets. Arbetsgivarfrågor Under 2010 kommer fortsatt stor kraft i kommunorganisationen ägnas åt den omställning av personal och verksamhet som påbörjats 2009, utifrån det ekonomiska läget. Kompetensförsörjning och bemanning sker fortsatt i en miljö och situation där stora krav på effektivisering ställs parallellt med utvecklingskraven. För att långsiktigt klara de kommunala uppdragen krävs medvetna strategier för kompetensförsörjningen. Lågkonjunkturen gör tillfälligt rekryteringssituationen lättare i vissa yrkesgrupper samtidigt som det fortfarande råder konkurrens om andra svårrekryterade specialistfunktioner. Strategierna för kompetensförsörjningen kräver att kommunens ansträngningar att utvecklas som en modern och attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med oförminskad kraft. Det långsiktiga varumärkesbyggandet är för alla arbetsgivare av största vikt för att långsiktigt kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och profil samt att klara generationsväxlingen. Lönebildningen är svår att förutspå. När de centrala avtalen, utöver tillsvidareavtalen, löper ut den 31 mars 2010, kommer den ekonomiska krisens effekter ännu ha stor påverkan, samtidigt som det är valår. De centrala parternas arbete under hösten 2009 får utvisa vilken grad av tydlighet i de planeringsmässiga förutsättningarna, som kan förväntas inför kommunens lokala lönebildning under den närmaste flerårsperioden. 8

10 Ett nytt samverkansavtal utvecklas i en process mellan parterna och målet är att ett nytt avtal är klart och gäller från och med den 1 januari Detta kräver att organisationen under hösten 2009 har lagt kraft på förberedelser och implementering, inte minst genom utbildningsinsatser. Med ett nytt samverkansavtal som grund, förutses en konstruktiv och effektiv dialog såväl mellan de formella parterna, som mellan chefer och medarbetare vid arbetsplatsträffar. En förutsättning för samverkan och överhuvudtaget fungerande formella partsrelationer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna, är att arbetsgivare och fackligt förtroendevalda, är överens om förutsättningarna för respektive part att arbeta med sitt uppdrag. Målet är att kommunen vid sidan av samverkansavtalet också når en överenskommelse om ett lokalt kollektivavtal om facklig tid. Utöver det prioriterade och nödvändiga omställningsarbetet, behöver framtidsfrågorna inom HR fokusera på att kunna matcha kraven på attraktiva villkor med rekryteringsmöjligheterna och de långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven. Prioriterade utvecklingsområden är chefsförsörjning och ledarutveckling, likabehandling, hälsofrämjande insatser samt arbetstidsfrågorna där såväl nya former av scheman och arbetstidsförläggning som moderna avtalslösningar om flexibel årsarbetstid ska utvecklas. 3.2 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunerna, eftersom den påverkar behov och efterfrågan av de kommunala tjänsterna. Invånarantalet påverkar även storleken på skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. Det har också betydelse hur fördelningen och utvecklingen är mellan olika åldersgrupper. Eftersom delar av utjämningssystemet finansieras inom kommunkollektivet är det av betydelse hur befolkningsförändringarna blir på riksnivå. Den prognos som används i budgeten har tagits fram utifrån försiktighetsprincipen vilket förklarar avvikelsen mot uttalade mål. Befolkningsutvecklingen är beroende av byggande av nya bostäder och med tanke på det ekonomiska läget är det svårt att avgöra när produktion av nya bostäder tidsmässigt kommer att ske. Befolkningen i Upplands Väsby ökade under 2008 med 193 invånare till invånare, vilket motsvarar en ökning på drygt 0,5 %. Under första kvartalet 2009 har, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningen ökat 60 personer till invånare per den 31 mars I länet hade fyra kommuner en lägre befolkningsökning första kvartalet än Upplands Väsby, procentuellt sett. Den senaste befolkningsprognosen visar på att invånarantalet skall vara invånare vid kommande årsskifte. I nuläget ser det ut som att invånarantalet kan nå den nivån, även om antalet nya bostäder som färdigställs 2009, bedöms bli i storleksordningen 60 stycken. I följande sammanställning redovisas den befolkningsutveckling som bedöms bli aktuell under de närmaste åren. Tabellen avser förhållandena den 31 december respektive år. Ålder w Totalt

11 I åldersgrupperna upp till och med 18 år har Upplands Väsby en högre andel personer än riket i genomsnitt. I åldersgrupperna från 65 år och uppåt har däremot kommunen en avsevärt lägre andel personer än rikssnittet. Enligt befolkningsprognoserna ökar dock de äldre kontinuerligt de kommande åren, såväl nominellt som andelsmässigt, medan minskningar sker i åldrarna 1-18 år och då speciellt i gymnasieåldrarna. Den förändrade ålderstrukturen ställer krav på omfördelningar mellan olika verksamheter och nämnder. 3.3 Ekonomiska förutsättningar Resultatutveckling Kommunen har sedan i slutet av 1990-talet haft en förhållandevis god ekonomi med överskott. Investeringarna, som under 2000-talets första del, varit relativt låga, har i huvudsak kunnat finansieras utan att kommunen behövt ta upp några banklån. Under de senaste åren har investeringsnivån stigit, framförallt i och med byggandet av den nya badanläggningen med följdinvesteringar. Vid det senaste årsskiftet hade kommunen 8 Mkr på banken. I delårsrapporten efter april 2009 hade likviditeten försämrats och kommunen hade en låneskuld på 136 Mkr. Under år 2009 beräknas låneskulden öka med 107 Mkr och är då vid utgången av Mkr. Anledningen till detta är dels investeringarna i badanläggningen och Dragongården och en del övriga pågående större investeringar och dels det prognostiserade driftbudgetunderskottet för år Kommunfullmäktiges resultatmål på 2 % av skatter, bidrag mm uppnåddes inte under de första åren på 2000-talet års ekonomiska resultat, med ett överskott på 24,9 Mkr, innebar att resultatmålet i det närmaste uppnåddes års resultat på 45,5 Mkr översteg resultatmålet med ca 16 Mkr och för 2008 redovisades ett överskott på 43,3 Mkr, vilket var drygt 13 Mkr bättre än budget och ungefär lika mycket bättre än resultatmålet. Sedan kommunfullmäktiges resultatmål på 2% infördes 2003, har det ackumulerade resultatet uppgått till 137,6 Mkr vilket motsvarar 1,7% av skatter, bidrag mm. Resultatutveckling jämfört med KF:s mål på 2% För 2009 ser resultatet ut, enligt delårsrapporten efter april 2009, att bli ett underskott på 26 Mkr. Det budgeterade resultatet 2009 är 33,2 Mkr, så avvikelsen mot budget blir 59 Mkr. Huvudorsaken är minskade skatteintäkter med 46 Mkr, beroende på den ekonomiska krisen och den försämrade utvecklingen av skatteunderlaget, men även en obalans hos social- och äldrenämnden. Denna obalans måste rättas till under året och under planperioden. Följande diagram visar resultatutvecklingen historiskt sett och enligt plan. 10

12 erade investeringar 2009, inklusive ombudgeteringar från 2008, uppgår till 372 Mkr. Årsprognosen efter april 2009, visar att investeringarna 2009 beräknas bli 307 Mkr. Vårpropositionen Regeringens Vårproposition, vilken presenterades den 15 april 2009, innehöll, som viktigaste nyheter för kommunsektorn, en höjning av det generella statsbidraget från 2011 med 3,5 miljarder kronor årligen. För 2010 tillförs ett generellt konjunkturstöd till kommunerna på 4,9 miljarder kronor. Bidraget betalas ut i slutet av år 2009 och konjunkturstödet innebär för Upplands Väsbys del 20,2 Mkr och det höjda statsbidraget som kommer 2001, 14,4 Mkr per år. I övrigt föreslås anslaget till vuxenutbildning, särskilt den yrkesinriktade, öka, vilket beräknas ge 400 årsstudieplatser i hela landet. Närmare 400 Mkr satsas 2009 och 2010 på drift och underhåll av vägar och järnvägar. Från år 2010 övertar Socialstyrelsen tillsyns- och tillståndsgivningen, vilket finansieras genom regleringsposten med 32 Mkr. Regeringen säger också i Vårpropositionen, att man inom kort kommer att se över om förändringar i balanskravet, och andra aktuella redovisningsfrågor för kommunerna, behöver göras. Avsevärt lägre skatteunderlagsutveckling Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Enligt SKL är det för närvarande, på grund av den finansiella oron, extremt svårt att prognostisera den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Man gör bedömningen att det som nu händer globalt och inom Sverige bidrar till att konjunkturavmattningen blir djupare och längre än man trodde tidigare. Detta bedöms få till följd att arbetslösheten 2009 och 2010 faller ner till nivån 11,5 % av arbetskraften för att inte vända upp igen förrän en bit in på Det svagare arbetsmarknadsläget har medfört ett antal nedrevideringar av den totala löneutvecklingen, som starkt påverkar kommunernas skatteunderlag, fr. o. m SKL:s prognoser, från slutet av april 2009, ligger generellt sett högre än regeringens och Ekonomistyrningsverkets prognoser från mars/april Av följande tabell framgår utvecklingen utifrån SKL:s, regeringens och Ekonomistyrningsverkets senaste bedömningar. Jämförelsevis finns även SKL:s bedömning från februari 2009 med, för att visa på de snabbt försämrade prognoserna. Tabellen visar den procentuella förändringen SKL, april ,0 0,8 1,1 2,5 3,7 Vårprop.-09, april ,2 0,6 0,6 2,0 3,1 ESV, mars ,1 0,9 0,4 2,1 2,6 SKL, febr ,0 2,3 1,6 3,7 6,0 Sammanfattningen av de olika prognoserna är att de visar på en mycket svag skatteunderlagstillväxt i år och nästa år. För kommande år är bedömningen något så när likartad, även om SKL är något mindre pessimistisk än de övriga. Upplands Väsbys ökning av såväl skatteunderlaget som skattekraften, har under senare år varit mindre än i riket. Under några år var ökningen för kommunen mer än 2 % lägre än i riket. Enligt det senaste utfallet över skattekraften och skatteunderlagets utveckling avseende inkomståret 2007 (2008 års taxering), ökade kommunens skatteunderlag i det närmaste lika mycket som rikets och skattekraften lika mycket som i riket. Bedömningen är 11

13 att kommunens skatteunderlag kommer att öka i samma takt som rikets, även under kommande år i planperioden. I det inkomstutjämningssystem, som för närvarande finns, sker en utjämning om kommunens utveckling avviker från utvecklingen i riket. Utifrån följande förutsättningar har SKL, i beräkningar från den 23 april 2009, tagit fram prognoser för utvecklingen av skatteunderlaget i riket under de närmaste åren. Nedanstående parametrar är viktiga att bedöma i detta sammanhang. Prognoserna grundar sig på underlag från Konjunkturinstitutet, SCB och SKL. Siffrorna avser, utom vad avser arbetslösheten, procentuell förändring sedan föregående år Bruttonationalprodukten (BNP) -0,2-3,8 0,7 2,6 3,2 Antal sysselsatta 0,6-3,4-2,1 0,6 1,3 Arbetslöshet (i % av arbetskraften) 6,3 9,6 11,5 10,7 9,3 Antal arbetade timmar 0,9-3,8-2,3 0,4 1,2 Timlön 4,8 3,4 2,6 2,3 2,3 Konsumentpriser (KPI) 3,4 0,0 0,7 1,9 2,0 Det är en kraftig försämring sedan i höstas och vintras av alla ingående parametrar, vilket gör att utfallet av skatteunderlagsprognosen blir betydligt lägre än enligt tidigare beräkningar. Effekterna av inkomstutjämningssystemet gör att det är av stor vikt att utvecklingen på riksnivå blir enligt prognosen för att de centrala intäkterna i denna del skall bli enligt budget. Uppdateringar har under april 2009 skett av ett antal faktorer i kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen. Dessutom har regleringsavgiften räknats om beroende på förändringar i förutsättningar för kommunerna, framförallt har konjunkturstödet 2010 och det ökade statsbidraget 2011 och 2012 betydelse. Uppdateringarna av kostnadsutjämningen innebär att Upplands Väsby kommer att betala 12,6 Mkr mindre till det systemet men kommunen får 1,7 Mkr i lägre bidrag avseende utjämningen av LSS-verksamheten. Nettoeffekten för kommunen blir dock lägre kostnader på 10,9 Mkr, än vad tidigare beräkningar visat på. Sammantaget innebär detta, tillsammans med en kraftigt försämrad skatteunderlagsveckling, att intäkterna från skatteintäkter, statsbidrag och utjämning blir avsevärt lägre än enligt de förutsättningar som gällde när Flerårsplan med budget beslutades om i slutet av Detta fick effekter på de anvisningar, som kommunstyrelsen beslutade om i början av mars Följande tabell belyser de stora förändringar i förutsättningarna som skett på kort tid: Skatteintäkter, utjämning och generellt statsbidrag, Mkr Flerårsplan , , ,8 -- Anvisningar 4 mars , , , ,7 Flerårsplan , , , ,6 Prognos för , Differens FP ,6-35,9-72,0 -- Differens anvisningar -46,6 7,2-14,0-22,1 Exkl tillskott i vårprop ,6-13,0-18,4-36,5 I jämförelse med anvisningarna blir de totala intäkterna ,2 Mkr bättre än enligt anvisningarna. Detta beror i första hand på ett sammantaget bättre utfall av kostnads- och 12

14 LSS-utjämningen efter uppdatering av ingående parametrar med 10,9 Mkr och det konjunkturstöd på dryga 20 Mkr för Upplands Väsbys del, som regeringen aviserade om i Vårpropositionen Utan dessa tillskott skulle utfallet varit 31 Mkr sämre för För åren 2011 och 2012 är förbättringen, sedan anvisningarna 25 Mkr, beroende på dels det höjda statsbidraget på drygt 14 Mkr och dels beräknat bättre utfall från kostnads- och LSS-utjämningen på närmare 11 Mkr. Investeringar I budgeten finns ett omfattande investeringsprogram på 643 Mkr för åren De största enskilda investeringarna är byggandet av en ny badanläggning, som invigs i början av september 2009 och en ombyggnad av Dragongården. Dragongården beräknas säljas under 2011 till AB Väsbyhem. Uppförandet av ett nytt gymnasium och nya kulturlokaler med ett nytt kommunbibliotek, har utgått ur investeringsbudgeten och skall, enligt avtal, byggas och ägas av annan fastighetsägare, från vilken kommunen kommer att hyra lokalerna. Under 2009 färdigställs även förskolan i Sanda ängar till en totalkostnad av drygt 23 Mkr. Till detta skall läggas investeringar i äldre byggnader och anläggningar, gator och vägar, Vilundaparken etc. Som markering av ett behov av nya skollokaler har 100 Mkr upptagits 2012 för om- och/eller nybyggnad av Bollstanäs skola. Slutligt beslut får tas längre fram. Räntenivåerna har under de senaste åren stigit relativt mycket, och under finansoron första tid steg de kraftigt. I och med de åtgärder som satts in av olika centralbanker och även regeringar, stabiliserades räntenivåerna och sjönk sedan till nuvarande låga nivå. Räntenivåerna kan väntas vara låga en tid framöver men kan sedan stiga igen. I och med den höga investeringsvolymen är kommunen känslig för negativa ränteförändringar. 3.4 Känslighetsanalys En känslighetsanalys över den ekonomiska ställningen och känsligheten för olika omvärldsförändringar är viktig att göra. Nedan redovisas några nyckeltal, vilka på ett bra sätt visar effekterna av olika förändringar i förutsättningarna. 1 %-enhets sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling under ett år ger ca 14,3 Mkr i lägre eller högre skatteintäkter. 1 % i löneökning ger 7 Mkr i ökade personalkostnader. 100 invånare påverkar skatteintäkter, utjämning och bidrag med 4,1 Mkr. En byggnadsinvestering på 100 Mkr, innebär ökade kapitaltjänstkostnader med 7,0 Mkr första året. En miljard i statlig satsning på kommunerna innebär för Upplands Väsby ca 4,2 Mkr. 10 öre i utdebitering ger 7,4 Mkr i skatteintäkter. 13

15 4. Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby kommun Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts. Upplevelserik, öppen och trygg. I visionens anda utvecklas Väsby Stad och Väsby Sjöstad med en blandning av energisnålt boende i de centrala delarna och nya klimatkloka bostäder vid Mälarens strand och slår vakt om unika natur- och kulturvärden. De beslut om planer för kommunens olika delar bygger dels på att skapa förutsättningar för ett årligt tillskott av bostäder med 300, dels på en årlig befolkningstillväxt med minst 500 personer. På tio års sikt innebär det en befolkningsökning med mer än personer. 4.2 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande mål är ett starkt förnyelsearbete med fokus på förändring, ökad valfrihet, ökad trygghet och bättre miljö. Utmaningen för Upplands Väsby kommun de närmaste åren är att fortsätta förnya den politiska färdriktningen. Arbetet framåt ska präglas av att öka människors egenmakt, ökad valfrihet och större tillgänglighet inom välfärdssektorn. Kommunen ska utvecklas till ett samhälle, där väsbyborna har mer makt över sin vardag och känner ansvar för sig själva och sin omgivning. Ambitionen är att skapa förutsättningar för att fler ska få ett arbete, att återföra människors makt över sina liv och att fler ska uppleva trygghet, kunskap, hälsa, välstånd och god miljö. Kommunfullmäktiges övergripande mål 14

16 Nedan presenteras vad nämnderna och kommunens bolag ska prioritera i sina verksamheter under åren Den politiska plattformen är det dokument som ligger till grund för kommunfullmäktiges mål. 4.3 Kundperspektiv Tillväxt En grundläggande faktor för vår fortsatta välfärd är att fler människor får jobb i fler och växande företag. Att komma in på arbetsmarknaden och kunna bidra till sin egen försörjning skapar en ökad självkänsla och känslan av en större delaktighet i samhället. Strävan mot ökad sysselsättning kommer därför fortsättningsvis att vara en av samhällets viktigaste utmaningar. För att Upplands Väsby ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man har de bästa förutsättningarna. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig faktor för en god utveckling. För att underlätta för våra invånare att komma in på arbetsmarknaden ska Upplands Väsby kommun vara ett föredöme i att ta fram och erbjuda praktikplatser i samarbete med kommunens egna arbetsplatser. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge möjlighet för fler att komma in på arbetsmarknaden. Vi konstaterar att kommunens service till näringslivet behöver förbättras och vässas. Kommunen ska vara konkurrensneutral i sitt agerande. Införandet av en 24-timmarsgaranti kommer att innebära att företagens frågor om möjlighet till etablering etc. ska besvaras inom ett dygn. De företag som vill etablera sig i Upplands Väsby ska vara välkomna och bli positivt bemötta. Genom att utarbeta en policy som hanterar utmaningsrätten ska företagsamma människor och företag ges möjligheter att utmana kommunen om driften av en viss verksamhet. Under de senaste åren har en stor del av kommunens förskole- och grundskoleverksamhet övergått till enskild regi. Detta ska nu noggrant utvärderas och följas upp. Kommunen ska kunna erbjuda attraktivt boende för alla. Förutom arbetet med att förnya och bygga nya bostäder i centrala Väsby planeras attraktivt boende i Östra Fresta by, Wäckare Äng, Brunnby Park, Eds Allé, Oxunda Torg, förnyelsen av Sigmaområdet, Norr om Kyrkvägen samt Väsby Sjöstad. Detta möjliggörs genom ett engagerat samarbete med stora markägare i kommunen. Vårt egna bostadsbolag, AB Väsbyhem, är en viktigt part när det gäller den fortsatta utvecklingen av kommunen. Detta gäller såväl nyproduktion, bostadsomvandling, förnyelse av det egna bostadsbeståndet och dess närmiljö som dess bidrag till kommunens attraktivitet. Andra partners i arbetet med att utveckla kommunen är PEAB, NCC, Skanska, Stena Fastigheter, HSB, BraBo och JM. Dessa företag är väldigt viktiga för oss, och vi välkomnar även andra aktörer att vara med att utveckla vår kommun. Målet med 300 färdigställda bostäder per år ligger fast. Fram till år 2020 ska kommunens invånarantal öka med minst personer. 15

17 Ett starkt civilt samhälle och ett levande kulturliv är grunden för såväl demokrati som en god livsmijlö. Kultur ger ökad livskvalitet, bättre hälsa och bidrar till en mer dynamisk och attraktiv kommun. Det är nödvändigt att öka samarbetet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn för att vidareutveckla tillväxten i vårt samhälle. Upplands Väsbys näringsliv präglas av en unik blandning av lokala och internationella företag. För att kommunen ska kunna vara en god samarbetspartner för alla, öppnar vi nu dörren för ökade internationella kontakter och kunskapsutbyte. Det svenska EUmedlemskapet är en realitet och en stor del av besluten som fattas i kommunfullmäktige är indirekt eller direkt påverkade av EU-beslut. För att fortsätta vara en konkurrenskraftig kommun krävs en ökad kunskapsnivå och deltagande. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kommunen ska kunna bidra till att kunna förverkliga väsbybons drömmar om ett gott liv. En sund ekonomi innebär att kommunen har en god ekonomisk marginal för att möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Kommunfullmäktiges mål Förbättra företagsklimatet i Upplands Väsby kommun Förbättra Nöjd-Medborgar-Index Öka antalet samarbetspartners i arbetet med att utveckla Upplands Väsby Nyckeltal Utfall 2007 Utfall Placering enligt Svenskt Näringslivs mätning om företags- klimatet Flyttningsnetto, personer > 50 > 100 > 100 > 100 Nöjd-Medborgar-Index - 51 * 54 * 56 *) Medborgarundersökningen genomförs vartannat år Det övergripande målet är att stärka Upplands Väsby kommuns attraktionskraft. Med de beslutade planerna för utveckling av nya bostadsområden, framförallt i de centrala och västra kommundelarna, läggs en grund för att stärka attraktionskraften. Klimat- och energimässigt högklassiga bostäder i attraktiva lägen, såväl i de centrala delarna som vid Mälarens strand möter förväntningar från presumtiva inflyttare och redan boende som söker nya alternativ. I 2009 års mätning om företagsklimatet, gjord av Svenskt Näringsliv, hamnade Upplands Väsby kommun på 28:e plats. Målet är att vara bland de 15 bästa kommunerna. Vi vill fortsätta det goda samarbetet med näringslivet genom bland annat företagsbesök, samarbetsprojekt, gemensamma utvärderingar och satsningar mot omvärlden. Medborgarnas upplevelser om Upplands Väsby kommun som en plats att bo och leva på, och bedömningen om kommunens verksamheter, behöver bli bättre. Målsättningen är att nå över snittet bland samtliga kommuner som deltar i undersökningen (snitt höst 2007/vår 2008 bland deltagande 96 kommuner var 54). En ny medborgarundersökning genomförs våren

18 Strategier Inrätta en en-väg-in-princip med företagslots som samordnar företagens kontakter med kommunens enheter/kontor. Skapa 24-timmars-garanti för företagare vid frågor om etablering och ha färdiga planer/planberedskap för företagsetableringar Ta fram policy att använda vid utmaningsförfrågningar Välkomna mångfald av utövare av välfärdstjänster för att ge ökade förutsättningar för nyföretagande Säkerställa resurser för planarbete för att kunna genomföra planerad utbyggnad av kommunen fram till Miljö Upplands Väsby har höga ambitioner inom miljöpolitiken. Uppdraget att utforma ett miljöarbete som bedrivs systematiskt och strategiskt i tre pelare leds av kommunstyrelsen. Den övergripande visionen för Upplands Väsbys miljöarbete är att utveckla vår kommun till ett ekologiskt hållbart samhälle. För att uppnå denna vision ska vi Tänka och handla kretsloppanpassat. Hushålla med naturresurser. Värna vår biologiska mångfald. Bevara värdefulla naturmiljöer. Skydda vår miljö från föroreningar för ren luft och mark samt rena vatten. Utifrån visionen syftar miljöarbetet till att göra Upplands Väsby kommun till en aktiv och naturlig part i såväl det lokala som det globala miljöarbetet. Det samlade miljöarbetet spänner över samtliga i visionen angivna områden. Den centrala utmaningen i detta arbete utgörs dock av klimatfrågan, som i alla led utgör en prioriterad frågeställning. Upplands Väsby kommun ska aktivt bidra till att uppfylla regeringens klimatmål. För att lyckas med detta behöver kommunen ha ett systematiskt miljöarbete, men även samarbeta med andra aktörer i samhället. Pelare 1 Införa ett genomgripande miljöledningssystem som möjliggör att kommunen kan certifieras enligt ISO senast I kommunens miljöledningssystem finns övergripande mål som ska uppnås. Hur arbetet med dessa mål ska bedrivas ska redovisas i verksamheternas verksamhetsplaner. Pelare 2 Kommunens naturvårdsarbete ska genomlysas. Ett framgångsrikt arbete med naturvården förutsätter tydliga prioriteringar och en genomgripande struktur. En naturinventering har genomförts. Utifrån dessa förutsättningar ska naturvårdsarbetet i kommunen organiseras, såväl arbetsmetoder och målsättningar för naturvården ska beskrivas. Pelare 3 Utveckla samarbetet med näringslivet och det civila samhället kring miljöarbetet. Det handlar om att såväl utbyta information och erfarenheter som att samarbeta kring konkreta frågor och utvecklingsprojekt. Miljörådet, som ligger under kommunstyrelsen har till uppgift att leda detta arbete. 17

19 Kommunfullmäktiges mål Införa och vidmakthålla ett genomgripande miljöledningssystem som möjliggör att kommunen kan certifieras enligt ISO senast år 2010 Energiförbrukningen per m2 i kommunens lokaler ska minska med i genomsnitt 3 % årligen Alla kommunala personbilar ska drivas på fossilfria bränslen Köptroheten mot tecknade ramavtal ska vara minst 95% Vid all nybyggnation och planering ska miljövänlig och effektiv energiförsörjning eftersträvas Nyckeltal Energiförbrukning per m 2 i kommunens lokaler Kommunala personbilar som drivs med fossilfria bränslen Köptrohet mot tecknade ramavtal *) Utfall redovisas i inköpsbokslut för Utfall 2007 Utfall minska med 3% 2010 minska med 3% 2011 minska med 3% 2012 minska med 3% 75% 80% 100% 100% 100% 100% 75% * 90% 92% 95% 95% Arbetet för införande av miljöledningssystemet pågår enligt plan. Kommunens miljöprestanda måste synliggöras och de direkta miljöaspekterna behöver tydliggöras. Kommunala personbilar som drivs med fossilfria bränslen ska 2009 uppgå till 100%. Vid all upphandling av husbyggnadsentreprenader ingår miljövänlig och effektiv energiförsörjning, vilket kommer att bidra till att den totala energianvändningen i kommunens lokaler minskar. Strategier Utarbeta en plan för utfasning av fossila bränslen ur den kommunala verksamheten Utveckla samverkan med näringsliv och föreningsliv i miljöfrågor Miljörådet ansvarar för att konkreta samverkansprojekt kring miljöfrågor bedrivs Valfrihet Trygghet och tillgänglighet skall prioriteras i vårt välfärdsarbete och den enskildes rätt till fria val skall stärkas. Det finns idag valfrihet inom förskolor, skolor, gymnasium, hemtjänst och familjerådgivning. Ambitionen är att fortsätta valfrihetsreformen genom att erbjuda en mångfald av utförare av insatser för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Valfrihet och mångfald skapar trygghet och bidrar till kvalitetsutveckling i dessa viktiga verksamheter. Välfärden ska vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Inom välfärdssektorn finns en stor potential för nyföretagande och detta ska stimuleras. Medarbetare inom kommunen som önskar driva verksamheter i enskild regi ska få stöd och råd. Fler aktörer ska uppmuntras till att bidra till en utveckling av vård, omsorgen och andra verksamheter. 18