Flerårsplan. med budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerårsplan. med budget 2011 2013"

Transkript

1 Flerårsplan med budget

2 Innehållsförteckning Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet Inledning Måluppfyllelse för god hushållning Ledningssystemet en fråga om demokrati Organisation Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem 5 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer Befolkningsutveckling Ekonomiska förutsättningar Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby Kommunfullmäktiges övergripande mål i fyra perspektiv Kund nöjd väsbybo Samhälle och Miljö hållbar utveckling Medarbetare stolta medarbetare Ekonomi god ekonomisk hushållning Resultatbudget Nämndernas uppdrag och budget Investeringar Finansiering och balansbudget Uppdrag till styrelse, nämnder och bolag Kommunfullmäktiges beslut 43 Bilagor 1. Driftredovisning Förändringar kommunersättning Investeringar Särskilda uppdrag 54 1

3 1. Kommunalråden har ordet Efter efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur finns nu tecken på en ljusning i ekonomin i Sverige. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik under mandatperioden och ett snabbt agerande 2009 har Upplands Väsby kommun klarat krisen. Prognoserna idag, om inget oväntat händer, tyder på att ekonomin är helt återhämtad i slutet av Detta medför att vi i första hand kommer fokusera på att värna och utveckla redan befintliga välfärdstjänster. Denna budget präglas av stora framtidsinvesteringar i form av rustning av skolor, investeringar i gator och vägar för nya bostadsområden, exempelvis kvarteret Messingen, nya boenden inom omsorgerna, trygghetsboende för äldre i Odenslunda, stora energiinvesteringar i form av energieffektiviseringar i kommunens fastigheter, förvärv av vindkraftverk samt akvifer i Brunkebergsåsen. Vi kan nu glädjas åt att kommunen har fyrdubblat sin planberedskap och kan nu uppfylla kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år. Till hösten 2011 står den nya byggnaden Messingen, med bland annat Väsby gymnasium, Peab-gymnasiet, musikskola, café och restaurang, föreningslokaler samt filialbibliotek, klar. Klimat- och miljöarbetet har varit högt prioriterat under de senaste åren. Kommunen har efter ett intensivt miljöarbete infört miljöledningssystem, vilket i sin tur kommer att leda till att vi som andra kommun i Sverige och första kommun i stockholmsregionen blir miljöcertifierad enligt ISO Vi fortsätter fokuseringen på kunskap redan från de tidiga skolåren. Den mångfald av utförare som vi har välkomnat ger alternativ och möjligheter för våra barn och ungdomar att välja förskola och skola som passar deras önskemål. Ett särskilt viktigt uppdrag, som vi fått från väsbyborna, är att skapa trygghet. Vi ser nu att antalet anmälda brott samt kostnaderna för klotter och skadegörelse har minskat betydligt. Vi fortsätter arbetet med att skapa en tryggare utemiljö. Kommunen är ett finskt förvaltningsområde. Detta innebär att vi har särskilt ansvar för att kunna erbjuda förskola, äldreomsorg och information till våra finsktalande väsbybor. En central framgångsfaktor för vår kommun är det levande föreningslivet och ett aktivt näringsliv. Vi jobbar vidare med att skapa ändamålsenliga lokaler för föreningslivet och förbättra för företagande. Upplands Väsby fortsätter att bygga för framtiden! Jan Holmberg, kommunalråd (M) Eila Bromme, kommunalråd (FP) Maria Fälth, kommunalråd (KD) Johan Magnusson, kommunalråd (C) 2

4 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 2.1 Inledning Kommunfullmäktige beslutar om flerårsplan med budget i juni varje år. I planen ingår satsningar som ska genomföras och förutsättningen för att finansiera dessa är att arbetet med den av kommunfullmäktige beslutade strategin för ekonomisk balans och målbild 2012 fortsätter. Sker förändringar, som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva ske under hösten. Kommunfullmäktige beslutar om kompletteringarna vid novembersammanträdet och antar budgeten i sin helhet utifrån de förändrade förutsättningarna. 2.2 Måluppfyllelse för god hushållning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2007 om ett ledningssystem för Upplands Väsby kommun inklusive det kommunala bostadsbolaget. Vägledande principer är att ledning och styrning ska bygga på dialog om mål och uppdrag dialog om uppföljning och resultat Målstyrningen är sammanhållen i hela organisationen och mäts i flera perspektiv där såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet prövas. Perspektiven är kund, samhälle och miljö, medarbetare och ekonomi. Utvecklingen har stöd i de skarpare formella krav på styrning som anges i kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Kommunfullmäktige beslutar i flerårsplan med budget om övergripande mål och uppdrag för att uppnå god hushållning. Finansiella mål har utarbetats som långsiktigt ska garantera verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper har utvecklats som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet och som ska säkra konkurrensneutralitet för de olika utförarna av välfärdstjänster. Ägardirektiv till nämnder och utskott har införts. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål, uppdrag och resultat. Reglemente för intern kontroll, som har antagits av kommunfullmäktige, är en del i arbetet med styrning och uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Nämnder och styrelse har antagit tillämpningsanvisningar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Interna kontrollplaner har utarbetats och följts upp under året. De förbättringsområden som noterats är behovet av förstärkt intern kontroll avseende riskanalyser kopplat till nämndernas väsentliga mål och krav enligt lagstiftning. Ökat fokus på detta kommer att ske inför nämnders verksamhetsplanering Fortsatt utbildning krävs med fokus på nya roller och uppgifter med anledning av att flera olika aktörer bedriver kommunalt finansierad verksamhet. Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål, såväl ekonomiskt som för de olika utvecklingsområdena sker i dialog med styrelser, nämnder och utskott enligt ledningssystemets struktur. Nyckeltal och styrkort, som utvecklas successivt, utgör stöd i bedömningen. Med detta som grund utvecklas målarbetet och fokus kan läggas på förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Planerings- och uppföljningsarbetet följer den tidplan som kommunstyrelsen årligen fastställer i ett årskalendarium. Måluppfyllelsen för 2010 visar på god ekonomisk hushållning. Målen om miljö, valfrihet, trygghet, medarbetare och process är på god väg att uppfyllas för Tillväxt och eko- 3

5 nomi visar på förbättrat resultat jämfört Kunskap behöver förbättras. Ett åtgärdspaket har beslutats i barn- och utbildningsnämnden och extra resurser med tolv miljoner kronor har tillförts. 2.3 Ledningssystemet en fråga om demokrati Kommunstyrelsen fattade under hösten 2009 beslut om vidareutveckling av ledningssystemet, version 2.0. Syftet är att säkerställa god ekonomisk hushållning och där en viktig del är att integrera ett övergripande kvalitetsledningssystem och kommunens miljöledningssystem. En strukturerad omvärldsbevakning ska ingå och komplettera helhetsbilden. Ledningssystemet ska även anpassas till den nya kommunorganisationen och till mångfalden av externa utförare. För att skapa en bättre helhetsbild och ge svar på om god hushållning uppnås har kommunen de senaste åren arbetat med att följa upp mål och resultat i olika perspektiv. Dessa revideras nu och ett nytt perspektiv införs för Samhälle & Miljö, Förtydligande görs även av nyckeltal för kvalitetsuppföljning och effektivitet av kommunens resurser, vilket ersätter det tidigare processperspektivet. Målstyrningen stärks genom en starkare koppling och röd tråd mellan kommunfullmäktiges övergripande mål, nämndmål och respektive utförare närmast kund. Styrkort innehållande mål och nyckeltal kopplas till överenskommelser mellan chefsnivåer i organisationen i syfte att säkerställa att mål och resultat uppnås samt att förbättringsområden identifieras tidigt. I kapitel 4 redovisas kommunfullmäktiges övergripande mål och den nya strukturen. Hjulets fem hörn 2.4 Organisation En konsekvens av förändringsarbetet för valfrihet och mångfald under 2007 och 2008 blev en för Upplands Väsby helt ny situation, med både kommunala och privata leverantörer av kommunalt finansierade välfärdstjänster, som sida vid sida agerar i konkurrens på en lokal marknad. Som en följd av detta, tydliggjordes nya krav och förväntningar på organisationen, med behov av andra sätt att gruppera medarbetare, ledning och uppdrag. För att klara konkurrensneutralitet i processer och förhållningssätt gentemot olika utförare, blev en tydlig uppdelning av kundval respektive kommunala utförare nödvändig. Den 4

6 nya kommunorganisationen sjösattes i januari Effektivisering och professionalisering förutses genom väsentligt högre grad av samordning och standardisering i gemensamma stödfunktioner och processer, liksom välfärdsproduktionens nya grupperingar tvärs över traditionella kompetens- och verksamhetsgränser, med väsbybornas behov i fokus. Inför 2010 kommer intrimningen i nya roller ha kommit långt, uppdragen kommer vara i ännu högre grad förtydligade och detaljorganisation och bemanning under och inom kontor/enheter har genomförts fullt ut. Detta till trots, kommer kommunorganisationen ständigt behöva ha en flexibilitet och öppenhet inför nya lösningar, ompröva och förnya gå vidare in i nästa, uppgraderade version av organisationen. Anpassningar kan behöva göras efter valet 2010 för att tjänstemannaorganisationen ska stödja och harmonisera med krav och behov från uppdragsgivaren, den politiska organisationen. För att klara kompetens och uppdrag, behöver rollerna i de nya organisatoriska enheterna ytterligare förtydligas och utvecklas. Den del av kommunen kundvalskontoret som har fokus på tjänsteutbud, marknad, affärsmässighet, finansiering och uppföljning är viktig för att ge kundvalsnämnderna rätt stöd. Den interna uppdragsstyrningen av stöd- och processfunktionerna behöver vidareutvecklas avseende uppdragsbeskrivningar, prissättning och konkurrenskraftighet. Målet för den egna välfärdsproduktionen är ur ett strikt affärsmässigt perspektiv att leverera de bästa tjänsterna till de lägsta priserna, på en konkurrensutsatt välfärdsmarknad. Parallellt kräver kommunens helhetsansvar gentemot väsbyborna att kommunala och privata utförare vid sidan av konkurrensen också är självklara och aktiva samarbetspartners. Också kundvalsuppdraget utvecklas och förbättras av ömsesidigt informationsutbyte i en kontinuerlig dialog med både kommunala och privata utförare. Slutligen, för att klara att såväl hålla isär rollerna som att hålla ihop helheten i kommunkoncernen, blir kommunstyrelsens ansvar starkt koncentrerat kring rollen som ledare och samordnare av helheten och systemet. Detta är en självklar del av ägarrollen. 2.5 Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem Kommunfullmäktige gav i flerårsplan med budget för år , direktiv om att utveckla och införa budget och styrmodeller som stödjer prestationsersättning och pengsystem. Utveckling av tydliga och konkurrensneutrala ersättningssystem är en viktig förutsättning för genomförandet av valfrihet och mångfald avseende kommunalt finansierade tjänster. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2007 om ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem vilka innebär att kommunen genomför en förändring av de ekonomiska styrprinciperna - från anslagsfinansiering till konkurrensneutrala ersättningsmodeller baserade på efterfrågan och utförd prestation. Resultatstyrning har införts i verksamheterna och arbetet har påbörjats med att skilja på beställning/finansiering och produktion. Nedan ges en kort beskrivning av inriktningen som utgör grund i arbetet med flerårsplanen Resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnder görs via kommunersättning. Mål och överenskommelser är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Utveckling av ersättningsmodeller (pengsystem) ansvarar respektive nämnd för utifrån ekonomisk ram. Pengen ska vara konkurrensneutral och styra mot ökad effektivitet samt måluppfyllelse. Huvudprinciper antas av kommunstyrelsen. Ersättning till egna regin sker i huvudsak med samma peng som alternativa/privata utförare inom ramen för nämnders ersättningssystem. Nyckeltal för ledning och styrning ingår som del i uppföljningen avseende kvalitet och kostnadseffektivitet. Inom kommunen ska inga fria nyttigheter förekomma. Interna tjänster ingår i ersättningssystemen. 5

7 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer En grundläggande förutsättning för planeringen de kommande åren är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar omvärlden i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Den sedan snart två år pågående finanskrisen i världen är ett synligt och påtagligt bevis på detta. En annan omvärldsfaktor med stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är att det tar fyra till fem år, ibland ändå längre, för att gå från idé om utveckling av ett nytt bostadsområde till att nya hus står på plats. Upplands Väsby i en ny roll Upplands Väsby har många fördelar av att befinna sig mitt i Stockholmsregionen. Stockholm Mälarregionen med goda kommunikationer, tillväxt i näringslivet, närhet till landets enda internationella flygplats och att regionen växer och står sig väl vid en internationell jämförelse. Miljömässigt är regionen också stark med skärgård, Mälaren och en god medvetenhet om klimat- och miljöaspekternas betydelse. Detta ställer samtidigt krav på kommunen. Upplands Väsby konkurrerar med omkringliggande kommuner inom hela Stockholm Mälarregionen. Det gäller bostäder, kommunikationer, skolor, kommersiell service, arbetsmarknad, äldreomsorg med mera. Upplands Väsby har som en av sina målsättningar att kunna erbjuda fler människor att bosätta sig i kommunen och fler företag att etablera sig i kommunen. Medborgarna ska också erbjudas trygghet och en långsiktigt hållbar miljö. För att det ska bli verklighet krävs att kommunen arbetar målinriktat med dessa frågor. Inriktningen mot att utveckla Väsby stad, en ny stad nära Stockholm, är kommunens medvetna val för att svara upp mot krav och förväntningar från boende, företag och presumtiva inflyttare. Väsby Stad mellan Stockholm och världen står för mångfald mellan stadsliv och unik natur. En kreativ miljö med möjligheter till utbildning, intressant arbete och fritid. Med fokus på klimatkloka satsningar byggs Väsby Stad och Väsby Sjöstad för människor med höga krav på kvalitet. Kommunens välfärdstjänster levereras i ökande utsträckning av andra företag vid sidan av kommunens egen produktion. Detta gäller såväl inom förskola och skola som inom vård och omsorg och stödtjänster som matproduktion, städ, transporter m.m. Bostadssektorn inom kommunen genomgår också en förändring, från ett dominerande kommunalägt hyresföretag till flera aktörer på hyresmarknaden och en ökning av andelen bostadsrätter. Valmöjligheterna ska säkras genom en mångfald av aktörer och leverantörer. Andelen av verksamheten i egen regi År 2009 År 2006 Barnomsorg 25 % 84 % Grundskola 61 % 92 % Gymnasieskola 35 % 49 % Hemtjänst 47 % 99 % Särskilt boende, äldre 58 % 80 % Mat, städ och transporter ca 0-5 % ca 75 % Antal lägenheter i AB Väsbyhem

8 Gemensamt för samtliga aktörer och leverantörer av välfärdstjänster är uppdraget att ha Väsbybornas bästa i fokus. Allas delaktighet i detta övergripande mål är den bästa garantin för ökad attraktionskraft, fler invånare, en positiv näringslivsutveckling och därmed ökad verksamhetsvolym. Kommunens roll i samhällsutvecklingen förskjuts från att i huvudsak ha varit producent av kommunalt finansierade tjänster till att i ökad utsträckning stå för att skapa goda betingelser för de som bor och verkar inom kommunen. Inom bostadsområdet kommer detta till uttryck genom en större mångfald i boendet med ökad valfrihet som i förlängningen förväntas motverka segregation och ensidighet, attraktionskraften stärks. På motsvarande sätt förväntas ökad mångfald av företag och företagande inom nya branscher stärka entreprenörskap och utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Viktiga kommunala frågor, i linje med detta, är att också stärka kommunens mest positiva sidor ytterligare, d.v.s. läget, kommunikationerna, närheten till två universitetsstäder och Arlanda. Samarbetet inom Arlandakommunerna, inom Stockholm Business Alliance och med det lokala näringslivet och föreningslivet är strategiska. I dessa samarbeten genomförs systematiska jämförelser som ger underlag för proaktivitet i arbetet med att stärka attraktionskraften. Samhällsekonomin Utvecklingen av samhällsekonomin påverkar förutsättningarna för kommunernas och landstingens ekonomi och verksamhet. Kommunerna är i mycket stor utsträckning beroende av skatteunderlagsutvecklingen i både egna kommunen som i riket. En positiv utveckling av hela samhällsekonomin är viktig då den dominerande inkomstkällan utgörs av skatteintäkterna. Följande samhällsekonomiska bedömning är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Ekonomirapport som presenterades i början av maj. Kommunsektorns intäkter har på ett betydligt sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd. Inför 2011 är de ekonomiska förutsättningarna sämre, vilket innebär att kostnaderna måste hållas på en lägre nivå än vad demografiska utvecklingen kräver. Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris blir långsam och hackig eftersom långt ifrån alla finansiella system återhämtar sig olika snabbt. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är exempel på att det återstår stora problem. SKL konstaterar att nya chocker inte kan uteslutas. SKL är relativt optimistiska om den svenska ekonomin de närmaste åren till följd av att situationen på hemmaplan ser rätt ljus ut. De svenska offentliga finanserna är bland de starkaste inom OECD, svenska hushåll har en stark finansiell ställning och arbetsmarknaden har inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Att företagen varit försiktiga med att minska arbetsstyrkan under krisen innebär dock troligen att sysselsättningsökningen framöver blir begränsad, trots hyfsad ekonomisk tillväxt. 7

9 Prognosen för BNP-tillväxten är 2,5 procent 2010 och 3,2 procent Företagen har gott om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten, vilket kan innebära att tillväxtuppgång i stora delar sker utan skapande av nya jobb. Arbetslösheten beräknas falla långsamt och ligger kvar över vad man bedömer vara en normal nivå ända till Arbetslösheten spås toppa strax under 9,5 procent under Vad det gäller arbetade timmar, som är den enskilt viktigaste faktorn för skatteunderlaget i kommuner och landsting, är prognosen ett fall på 0,5 procent 2010 och en motsvarande ökning under På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar räknar SKL endast med svag tillväxt i skatteunderlaget de närmaste åren. Kommunernas ekonomi Kommunernas ekonomi stärktes under 2009 och 90 % av kommunerna redovisade överskott. Det innebär att de ekonomiska utsikterna för 2010 och de närmaste åren är betydligt bättre än vad som tidigare beräknades. Resultaten för 2009 innehöll dock stora engångsintäkter, främst från reavinster, dock kan mer normala nivåer förväntas framöver. Andra faktorer som påverkade 2009 resultat var premiebefrielsen från AFA försäkring samt den låga räntenivån. Utgångsläget har ändå stärkts väsentligt genom den inbromsning av verksamheternas kostnadsutveckling som skedde under Verksamhetens nettokostnad ökade 2009 med 2,1 %, varav ca 20% utgjordes av försörjningsstöd ökade nettokostnaden med hela 5,5 %. Genom det tillfälliga konjunkturstödet 2010 stärks ekonomin och kommunerna ges en nödvändig återhämtningspaus för att arbeta mer långsiktigt med kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar. Inför 2011 är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre då de generella bidragen minskar samtidigt som skatteunderlagstillväxten ännu inte tagit fart. Kommunerna måste anpassa sin framtida verksamhet till de intäktsnivåer som gäller Först 2015 förväntas mer normala nivåer. Det finns flera förändringar i verksamheternas förutsättningar som ställer krav på prioriteringar och omfördelningar av resurserna. Den demografiska utvecklingen kräver hela tiden omställningar Regelförändringar för verksamheter Lågkonjunktur påverkar det ekonomiska biståndet Förändringar i tillämpningen av LSS Medfinansiering av infrastruktur som börjar belasta de kommunala boksluten Ovan innebär också att betydande risker finns för att omställningskostnader uppstår. Kommunerna har dock en vana att ställa om och effektivisera vilket ger goda förutsättningar att klara lågkonjunkturens utmaningar bl.a. med låga skatteintäkter. Arbetsgivarfrågor Under 2011 fortsätter arbetet med omställning av personal och verksamhet utifrån det ekonomiska läget. Kompetensförsörjning och bemanning sker fortsatt i en miljö och situation där stora krav på effektivisering ställs parallellt med utvecklingskraven. För att långsiktigt klara de kommunala uppdragen krävs medvetna strategier för kompetensförsörjningen. Lågkonjunkturen gör tillfälligt rekryteringssituationen lättare i vissa yrkesgrupper samtidigt som det fortfarande råder konkurrens om andra svårrekryterade specialistfunktioner. Strategierna för kompetensförsörjningen kräver att kommunens ansträngningar att utvecklas som en modern och attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med oförminskad kraft. Det långsiktiga varumärkesbyggandet är för alla arbetsgivare av största vikt för att långsiktigt kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och profil samt att klara generationsväxlingen. 8

10 Nya centrala löneavtal har tecknats under våren 2010 och lokala förhandlingar har påbörjats. Avtalen gäller fr.o.m. april 2010 t.o.m. mars Nivåökningen är för 2010 ca 2-2,35% och för 2011 ca 1,5-2,25%. Med ett nytt samverkansavtal som grund, förutses en konstruktiv och effektiv dialog såväl mellan de formella parterna, som mellan chefer och medarbetare vid arbetsplatsträffar. En förutsättning för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna, är att arbetsgivare och fackligt förtroendevalda arbetar utifrån gemensamma spelregler. Målet är att kommunen vid sidan av samverkansavtalet också når en överenskommelse om ett lokalt kollektivavtal om facklig tid. Utöver det prioriterade och nödvändiga omställningsarbetet, behöver framtidsfrågorna inom HR fokusera på att kunna matcha kraven på attraktiva villkor med rekryteringsmöjligheterna och de långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven. Prioriterade utvecklingsområden är chefsförsörjning och ledarutveckling, likabehandling, hälsofrämjande insatser samt arbetstidsfrågor. 3.2 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunerna, eftersom den påverkar behov och efterfrågan av de kommunala tjänsterna. Invånarantalet påverkar även storleken på skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. Det har också betydelse hur fördelningen och utvecklingen är mellan olika åldersgrupper. Eftersom delar av utjämningssystemet finansieras inom kommunkollektivet är det av betydelse hur befolkningsförändringarna blir på riksnivå. Den prognos som används i budgeten har tagits fram utifrån försiktighetsprincipen vilket förklarar avvikelsen mot uttalade mål. Befolkningsutvecklingen är beroende av byggande av nya bostäder och med tanke på det ekonomiska läget är det svårt att avgöra när produktion av nya bostäder tidsmässigt kommer att ske. Befolkningen i Upplands Väsby ökade under 2009 med 393 invånare till invånare, vilket motsvarar en ökning på drygt 1 %. Under de fyra första månaderna 2010 har, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningen ökat med 91 personer. Den senaste befolkningsprognosen visar på att invånarantalet blir invånare vid kommande årsskifte. I nuläget ser det ut som att invånarantalet kan nå den nivån, med de nya bostäder som byggs under året. I följande sammanställning redovisas den befolkningsutveckling som bedöms bli aktuell under de närmaste åren med den planerade utbyggnaden. Tabellen avser förhållandena den 31 december respektive år. Ålder/År w Summa Årlig förändring

11 I åldersgrupperna upp till och med 18 år har Upplands Väsby en högre andel personer än riket i genomsnitt. I åldersgrupperna från 65 år och uppåt har däremot kommunen en avsevärt lägre andel personer än rikssnittet. Enligt befolkningsprognosen ökar dock de äldre kontinuerligt de kommande åren, såväl nominellt som andelsmässigt, medan åldrarna 1-18 år är i det närmaste oförändrad under planperioden. Inom denna åldersgrupp ökar antalet barn i grundskoleåldern 6-15 år med 259, medan 1-5 åringarna minskar med 28 st och gymnasieåldrarna minskar med 215 barn. Den förändrade ålderstrukturen ställer krav på omfördelningar mellan olika verksamheter och nämnder. 3.3 Ekonomiska förutsättningar Strategi för ekonomisk balans 2010 För att klara de anpassningskrav som det ekonomiska läget, de framtida utmaningarna och målen som kommunfullmäktige beslutat om, fastställde kommunfullmäktige under våren 2009 en strategi för ekonomi i balans och målbild för Strategin omfattar sex delar: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Målsättningen och genomförande av de olika strategierna fortsätter. En del effekter har redan uppnåtts under 2009 exempelvis omställning av personal och lokaleffektiviseringar. Vartefter arbetet fortskrider synliggörs effekter successivt. Ett annat exempel är att omförhandlingar har skett med externa leverantörer av välfärdstjänster. Strategin är att anpassningar ska ske långsiktigt för att möta nya och förändrade krav från väsbyborna. Resultatutveckling i Upplands Väsby kommun Kommunens ekonomi har under hela 2000 talet redovisat överskott. Kommunfullmäktiges resultatmål på 2 % av skatter, bidrag mm uppnåddes inte under de första åren på 2000-talet års ekonomiska resultat, med ett överskott på 24,9 mkr, innebar att resultatmålet i det närmaste uppnåddes års resultat på 45,5 mkr översteg resultatmålet med ca 16 mkr. För 2008 redovisades ett överskott på 43,3 mkr, vilket var drygt 13 mkr bättre än budget och ungefär lika mycket bättre än resultatmålet. I finanskrisens spår blev resultatet för 2009 ändå positivt med 6,1 mkr, dock klarades ej resultatmålet. Följande diagram visar resultatutvecklingen historiskt sett och enligt plan. 10

12 Resultatutveckling jämfört med KF:s mål på 2 % Mkr Årets resultat erat resultat Kf s resultatmål 2% Linjär (Kf s resultatmål 2%) Årsprognosen för 2010, enligt delårsrapport per april 2010, pekar mot ett överskott på 31 mkr. Det budgeterade resultatet 2010 är 27 mkr, så avvikelsen mot budget blir 4 mkr., Ökade skatteintäkter och momsbidrag samt reavinster för fastighetsförsäljningar bidrar till överskottet. Produktionsutskottet för Väsby Välfärd redovisar ett större negativt resultat. Åtgärdsplaner har upprättats. Upplands Väsby kommun äger 100 % av aktierna i AB Väsbyhem. Årsprognosen för bolagets resultat är negativt -2,1 mkr. Under året beräknas 615 lägenheter säljas som genererar en reavinst på 403 mkr. Ett positivt resultat för koncernen AB Väsbyhem beräknas till 156,8 mkr. Investeringarna, som under 2000-talets första del, varit relativt låga, har i huvudsak kunnat finansieras utan att kommunen behövt ta upp några banklån. Under de senaste åren har investeringsnivån stigit, framförallt i och med byggandet av den nya badanläggningen med följdinvesteringar. Vid det senaste årsskiftet hade kommunen 2,4 mkr på banken. I delårsrapporten efter april 2010 hade likviditeten förbättrats med 14,6 mkr till 17,0 mkr samtidigt som låneskulden minskade till 100 mkr. Det är en minskning på 101,3 mkr jämfört med 2009 års bokslut. För 2010 beräknas låneskulden bli 133,7 mkr (2009: 201,3 mkr). Jämförs låneskulden med 2009 års bokslut innebär det en minskning på 67,6 mkr. Anledningen till detta är främst försäljning av anläggningstillgångar och prognostiserad positiv resultat om 31 mkr. Utdebitering Fr.o.m inleddes i Upplands Väsby skattesänkningens första steg med 20 öre. Under 2009 sänktes utdebiteringen med ytterligare 20 öre. Totalt innebär sänkningen en minskning av skatteintäkterna med ca 29 Mkr. Kommunens utdebitering på 19,18 kr år 2010, ligger på elfte plats, något bättre än mitten, bland de 26 kommunerna i Stockholms län. När det gäller skattekraften, antal skattekronor per invånare, har kommunen en skattekraft, som ligger bland de högsta i landet. Skattekraften är lägre än genomsnittet i Stock- 11

13 holms län och kommunens skattekraft har under senare år, gentemot kommunerna i såväl länet som riket, ökat i långsammare takt. Vårpropositionen Regeringens Vårproposition, vilken presenterades den 15 april 2010, innehöll inga större nyheter som påverkar ekonomin i kommunsektorn för åren Såsom tidigare beslutats upphör det tillfälliga konjunkturstödet Avsevärt lägre skatteunderlagsutveckling Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Utifrån följande förutsättningar har SKL, i beräkningar från den 26 april 2010, tagit fram prognoser för utvecklingen av skatteunderlaget i riket under de närmaste åren. Nedanstående parametrar är viktiga att bedöma i detta sammanhang. Prognoserna grundar sig på underlag från Konjunkturinstitutet, SCB och SKL. Siffrorna avser, utom vad avser arbetslösheten, procentuell förändring sedan föregående år. Procent Bruttonationalprodukten (BNP) -4,9 2,5 3,2 3,8 3,9 Antal sysselsatta -2,3-0,4 0,4 1,4 1,3 Arbetslöshet (i % av arbetskraften) 8,4 9,3 9,4 8,6 7,8 Antal arbetade timmar -2,6-0,5 0,5 1,3 1,3 Timlön 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Konsumentpriser (KPI) -0,3 1,0 1,6 2,6 2,8 Styrränta 0,7 0,3 1,2 2,6 3,9 Med bl.a. dessa parametrar förändras skatteunderlaget enl. nedan. Siffrorna visar finanskrisens påverkan på skatteintäkterna 2009 och en försiktig utveckling de närmaste åren för att fram emot 2015 kanske vara tillbaka till en normal nivå. Skatteunderlagets utveckling i procent ,4% 1,5% 1,4% 2,4% 4,0% 4,5% För 2011 och framåt är skatteintäkterna räknade efter en utdebitering på 19,18 kr, d v s en oförändrad utdebitering under perioden. Utifrån givna förutsättningar och SKL:s prognos från , kompletterad med uppdaterad kostnads- och LSS-utjämning, beräknas skatter, statsbidrag och utjämning bli enligt följande för Upplands Väsby kommun. 12

14 Skatteintäkter, utjämning och bidrag Mkr Bokslut Prognos Skatteintäkter 1 410, , ,6 1459, ,3 1586,7 Inkomstutjämning 68,3 78,7 74,8 77,3 81,2 86,5 Kostnadsutjämning -21,7-11,9-13,4 8,0 8,1 8,2 LSS-utjämning 20,4 20,6 20,8 23,5 23,7 23,9 Regleringsavgift -18,7 9,9 9,9 6,7-4,4-14,2 Fastighetsavgift 53,7 54,0 54,0 54,1 54,2 54,2 Konjunkturstöd 37,6 37,6 Summa 1 512, , , , , ,3 Årlig förändring 100,7 16,2 51,6 64,2 Den låga ökningen av de totala skatteintäkterna 2011 beror på det tillfälliga konjunkturstödet 2010 som uppgår till 37,6 Mkr. En markant förändring fr.o.m är att inom kostnadsutjämningen beräknas Upplands Väsby få bidrag jämfört med tidigare, då man betalt en avgift till utjämningssystemet. Efter uppdateringar av de olika parametrarna i systemet innebär det ett förbättrat utfall med totalt 21 Mkr för 2011 jämfört med I första hand beror detta på de demografiska förändringarna i olika åldersgrupper i kommunen jämfört med i riket. T. ex. är en av faktorerna den äldre befolkningen som i Upplands Väsbys ökar mer än riket i genomsnitt och medför därför ett bidrag till kommunen i utjämningssystemet. Befolkningsprognosen är också något förändrad, vilket påverkar skatteintäkterna. Känslighetsanalys En känslighetsanalys över den ekonomiska ställningen och känsligheten för olika omvärldsförändringar redovisas nedan: 1 %-enhets sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling under ett år ger ca 14,3 Mkr i lägre eller högre skatteintäkter. 1 % i löne- och prisökning ger 15,5 mkr i ökade kostnader. 100 invånare påverkar skatteintäkter, utjämning och bidrag med 4,1 mkr. En byggnadsinvestering på 100 Mkr, innebär ökade kapitaltjänstkostnader med 7,0 mkr första året. Ökad upplåning om 100 mkr innebär ökade räntekostnader på 2,5 mkr En miljard i statlig satsning på kommunerna innebär för Upplands Väsby ca 4,2 mkr. 10 heltidstjänster motsvarar 4,5 mkr 10 öre i utdebitering ger 7,4 mkr i skatteintäkter. 13

15 4. Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts. Upplevelserik, öppen och trygg. Visionen om framtidens Väsby kan bara nås genom att vi blir fler väsbybor. Vägen till framgång ligger i att vi gemensamt stärker kommunens attraktivitet genom att utveckla boendemiljöer och välfärden. För att säkerställa välfärden krävs ett hållbart byggande med ett stort och varierande utbud, vare sig man vill bo i stadsmiljö eller naturnära ska detta kunna erbjudas. Framtidens Väsby har en skola med fokus på kunskap, trygga miljöer, en god kvalitet i vård och omsorg och ett utvecklat samarbete med närings-, kultur- och föreningsliv. 4.2 Kommunfullmäktiges övergripande mål i fyra perspektiv Kommunfullmäktiges övergripande mål utgår från de fyra perspektiven; kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Perspektiven kund, samhälle & miljö riktar sig utåt till väsbybor och andra intressenter och ska ge uttryck för vad vi har lovat kommuninvånarna, hur vi skapar ett hållbart samhälle samt hur vi bygger en attraktiv kommun för morgondagens behov och krav. Kund Tillgänglighet, bemötande, inflytande Valfrihet, kunskap och trygghet Samhälle & Miljö Tillväxt Miljö och klimat Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Ekonomi Resultatmålet Effektivitet och kvalitet Medarbetare- och ekonomiperspektivet riktar sig inåt organisationen och ska ge uttryck för vad som stärker och utvecklar våra kompetenser och resurser och vad som gör Upplands Väsby kommun till en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska detta perspektiv svara på frågorna vilken ekonomisk förutsättning vi ska utgå ifrån, hur vi kan öka vår effektivitet och var vi behöver höja kvaliteten i vårt tjänsteutbud. Kommunfullmäktiges övergripande mål är tio till antalet och var och en för sig beskriver de den gemensamma inriktningen som styrelser, nämnder och utskott ska sätta konkreta mål kring. Till hösten ska nämnderna i sin verksamhetsplan återkoppla med styrkort innehållande nämndmål och nyckeltal som bidrar till kommunfullmäktiges målstyrning. 14

16 Kund nöjd väsbybo Kundperspektivet sätter Upplands Väsby kommuns invånare i centrum och är det samlade begreppet för ett förhållningssätt som ska prägla utbudet av service och välfärdstjänster. Nyckelorden inom kundperspektivet är tillgänglighet, delaktighet och respektfullt bemötande. Inom perspektivet ingår även målen för valfrihet, kunskap och trygghet. Kommunfullmäktiges mål Väsbybon ska uppleva att kommunen har god tillgänglighet, att man kan vara delaktig och att man får ett respektfullt bemötande. Nyckeltal Nöjd-Medborgar-Index, NMI (mål 2012:56) Tillgänglighet, kundupplevelse Nöjd-Inflytande-Index, NII (mål 2012:45) Strategier Etablera ett kontaktcenter, Väsby Direkt, för ökad tillgänglighet och kundnytta Ett systematiskt kvalitetsarbete för bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar Fortsatt utveckling av olika arenor för delaktighet och dialog Utbildning i bemötande och ett ledarskapsprogram för chefer Målet är att ge väsbyborna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Kundens krav och förväntningar ska uppfyllas och helst överträffas. Det kräver en koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning. Det kräver också lyhördhet för kundens önskemål och behov. Kommunfullmäktiges mål Utbudet av välfärdstjänster ska präglas av valfrihet, mångfald och trygghet. Nyckeltal Mångfald av utförare för välfärdstjänster (mål: minst två leverantörer inom varje verksamhetsområde) Strategier Följa marknaden av välfärdstjänster Konkurrensneutralitet ska råda mellan alla utförare Ge ökade förutsättningar för nyföretagande Samtliga nämnder ska upprätta konkurrensutsättningsplaner Idag finns valfrihet och mångfald inom förskola, skola, gymnasium, vuxenutbildning, hemtjänst, äldreboende och familjerådgivning. Ambitionen är att fortsätta valfrihetsreformen och där den egna regin, Väsby Välfärd, ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ. 15

17 Välfärden ska vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Inom välfärdssektorn finns en stor potential för nyföretagande och detta ska stimuleras. Medarbetare inom kommunen som önskar driva verksamheter i enskild regi ska få stöd och råd. Fler aktörer ska uppmuntras till att bidra till utvecklingen av vård, omsorg och andra verksamheter. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Nyckeltal Andel (%) elever i skolår 9 behöriga till gymnasieskola (mål 2013: 91) Andel (%) elever som fullföljer gymnasieutbildning med slutbetyg inom fyra år (mål 2013: 84) Andel (%) sysselsatta år (2013: 80) Strategier Upprätta handlingsplaner och införa system för kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen inom grundskola och gymnasieskola. I arbetet för att göra Upplands Väsby till en attraktivare kommun är inriktningen på utbildning och bildning viktigt. Ingen elev ska kunna halka efter utan att det tidigt uppmärksammas och åtgärdas i skolan. Fokus ska vara på studieresultat. Verksamheten ska utgå från den enskilde eleven och dennes förutsättningar. Alla barn och ungdomar ska ges en reell möjlighet att nå de grundläggande målen i alla ämnen. Oavsett om man har särskilda behov eller är mycket studiemotiverad ska man få det stöd som behövs för att stärka den enskilde eleven i studierna. En grundläggande faktor för vår fortsatta välfärd är att fler människor får jobb i fler och växande företag. Att komma in på arbetsmarknaden och kunna bidra till sin egen försörjning skapar en ökad självkänsla och känslan av en större delaktighet i samhället. Strävan mot ökad sysselsättning kommer därför fortsättningsvis att vara en av kommunens viktigaste utmaningar. För att underlätta för våra invånare att komma in på arbetsmarknaden ska Upplands Väsby kommun vara ett föredöme i att ta fram och erbjuda praktikplatser i samarbete med kommunens egna arbetsplatser. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska erbjuda ett tryggt samhälle med goda uppväxt- och levnadsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. Nyckeltal Trygghet, medborgarupplevelse NMI (mål 2012: 54) Andelen invånare med god självskattad hälsa ska öka (2007: 72 %) Strategier Minska klotter, skadegörelse och nedskräpning Skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för ungdomar på deras villkor Genomföra trygghetsvandringar för att skapa tryggare utemiljö 16

18 Trygga utemiljöer genom ett genomtänkt belysningsprogram God skötsel av kommunens gator, mark och parker Människors trygghet i vardagen är en av de viktigaste uppgifterna för vår kommun. Oavsett tid på dygnet ska invånare och besökare känna sig trygga på gator och torg. Detta uppnås bland annat genom god belysning och välskötta träd och buskar. Vi arbetar utifrån tanken att varken politiken eller polisen kan lösa allt. Grunden för trygghet och gemenskap läggs i familjen och i ett starkt civilsamhälle, med aktörer som idrottsrörelsen, samfunden, och ideella föreningar. Föräldrar har ett ansvar att förmedla normer och värderingar till sina barn för att förebygga kriminalitet och drogmissbruk. Trygghetsfrågorna ska beaktas av samtliga i koncernen. Kommunstyrelsen säkerställer inriktning och avdelar vissa medel för dessa ändamål. Samarbetet med AB Väsbyhem ska utvecklas, särskilt med inriktning på bostadssociala frågor. Bolaget bidrar till detta ändamål bland annat i anslutning till upprustning av förskolor och skolor samt trygghetsåtgärder i bostadsområden. För att förbättra hälsotillståndet hos kommuninvånarna krävs ett gemensamt ansvarstagande mellan kommunens verksamheter i folkhälsofrågor. Det övergripande målet i kommunens folkhälsoprogram är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen Samhälle och Miljö - hållbar utveckling Upplands Väsby kommun planerar och utvecklar ett hållbart samhälle i samarbete med andra. Genom att vara en aktiv och naturlig partner i miljöarbetet kan fler bidra till att staden byggs i harmoni med naturen och ekosystemet. Läget nära naturen med levande jord- och skogsbruk skapar unika förutsättningar. Här kan den hållbara staden utvecklas med goda kollektiva transport- och cykelförbindelser och nära tillgång till rekreation i attraktiv natur. Nyckelorden i detta perspektiv är ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle i samklang med klimat och miljö. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Nyckeltal Befolkningsutveckling (mål 2020: invånare) Antal färdigställda lägenheter och småhus (mål: 300 per år) Ranking om företagsklimat enligt Svenskt Näringsliv (mål: bland de 15 bästa) Strategier Säkerställa resurser för planarbete och planering samt genomförande av infrastruktur för att kunna fullfölja planerad utbyggnad av kommunen fram till 2020 I alla planprojekt ska det finnas en mångfald av bostadsutformning och att fler byggare är med Energisnålt byggande ska prioriteras Planera för bostadsmässa

19 Erbjuda ändamålsenliga anläggningar för kultur- och fritidsliv För att Upplands Väsby ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man ha de bästa förutsättningarna. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig faktor för en god utveckling. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge möjlighet för fler att komma in på arbetsmarknaden. Kommunens service till näringslivet ska förbättras och vässas. Kommunen ska vara konkurrensneutral i sitt agerande. Kommunen ska erbjuda attraktivt boende för alla och har därför synliggjort de ambitioner och mål som finns för byggare och investerare. Kraven som ställs är bland annat varierad upplåtelseform i nybyggda områden, blandad storlek på bostäder och affärslokaler i bottenplan på flerbostadshus i centrala lägen. Målet med 300 färdigställda bostäder per år ligger fast. Fram till år 2020 ska kommunens invånarantal öka med minst personer och uppgå till cirka invånare. Byggnationen i Messingen med bostäder, nytt gymnasium och ett framtida kulturhus, planeringen av Fyrklövern och förnyelsen och nybyggnationen i Sigma synliggör ambitionen att bygga det moderna Väsby stad. Dagens sjö- och naturnära bostadsområden finns företrädesvis på den östra sidan, vilken nu också utvecklas med bostäder i Östra Frestaby, Skälby äng, Brunnby Park, Bollstanäs 2 och Sanda ängar 2. Nu ser vi möjlighet att i samspel med bevarandet av naturvärden även utveckla den västra kommundelen. Vi ser möjlighet att kunna erbjuda moderna bostäder i sjö- och naturnära lägen, till exempel Eds Allé, Wäckare äng och Väsby sjöstad. Vårt egna bostadsbolag, AB Väsbyhem, är en viktig part när det gäller den fortsatta utvecklingen av kommunen. Detta gäller såväl nyproduktion, bostadsomvandling, förnyelse av det egna bostadsbeståndet och dess närmiljö som dess bidrag till kommunens attraktivitet. Ett starkt civilt samhälle och ett levande kultur- och föreningsliv är grunden för såväl demokrati som en god livsmiljö. Kultur ger ökad livskvalitet, bättre hälsa och bidrar till en mer dynamisk och attraktiv kommun. Det är nödvändigt att öka samarbetet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn för att vidareutveckla tillväxten i vårt samhälle. Upplands Väsbys näringsliv präglas av en unik blandning av lokala och internationella företag. För att kommunen ska kunna vara en god samarbetspartner för alla, öppnar vi nu dörren för ökade internationella kontakter och kunskapsutbyte. EU-medlemskapet medför att en stor del av besluten som fattas i kommunfullmäktige är indirekt eller direkt påverkade av EU-beslut. För att fortsätta vara en konkurrenskraftig kommun krävs en ökad kunskapsnivå och deltagande i internationella sammanhang. Inget företag eller privatperson ska uppleva att tillgång till god data- eller telekommunikation utgör ett hinder för etablering, utveckling eller bosättning. Beslutad handlingsplan för utbyggnad av bredband i kommunen ska genomföras under

20 Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet genom att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Nyckeltal Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens egna lokaler (mål: en årlig minskning med 3 % i jämförelse med året innan) Avtalstrohet, andel (%) köp mot ramavtal (mål 2011:95) Andel (%) kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall (mål 2013: 95) Strategier Följa upp och utveckla miljöledningssystemet i organisationen Integrera miljöledningssystemet med Ledningssystemet 2.0 och kvalitetsarbetet Tydliga prioriteringar och en genomgripande struktur i naturvårdsarbetet Kommunen miljöcertifieras enligt ISO år Miljöledningssystemet omfattar hela den kommunala verksamheten med dess miljöpåverkan. Det innebär att alla kommunala verksamheters avdelningar, medarbetare, tjänster och produkter, inklusive gränssnittet mot leverantörer och kunder omfattas. Miljöpolicyn är en viktig utgångspunkt för kommunens miljömål. Enligt policyn ska de olika verksamheterna kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Upplands Väsbys verksamhet mest betydande miljöaspekterna; avfallshantering, buller energianvändning kemikalieanvändning kompetens markanvändning trafik och transporter vattenanvändning Utifrån dessa prioriteras nu målsättningar inom områdena energianvändning, köptrohet mot ramavtal och avfallshantering i enlighet med nyckeltalen ovan. En förutsättning för att vidmakthålla miljöledningssystemet och certifieringen i organisationen är att det finns miljöombud som kan representera varje verksamhet och att det finns interna miljörevisorer. Miljöombuden och interna revisorer har bland annat till uppgift att vara miljöstrateg och miljökoordinator behjälpliga med att leverera underlag och mätdata från respektive verksamhet samt ständigt pröva och ompröva miljöledningssystemets effektivitet. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Naturvårdsarbetet bedrivs systematiskt och strategiskt utifrån den genomförda naturinventeringen. Några särskilda uppdrag i närtid är utredningen om skydd för Bergaskogen och utvecklingsprojekt vid Edsån innebärande ny dragning, anläggande av våtmarksom- 19

21 råden samt nya promenadstråk. Arbetet fortskrider och utvecklas enligt löpande prioriteringar utifrån naturinventeringen. Kommunfullmäktiges mål Upplands Väsby ska minska sin klimatpåverkan genom samarbete mellan kommunen, företagare och andra lokala aktörer. Nyckeltal Antal företag som tecknat klimatavtal Väsby (mål 2012: 50 företag) Koldioxidutsläpp per invånare (mål: fortsatt minskning) Strategier Utveckla samverkan med näringsliv och föreningsliv i miljöfrågor Miljörådet ansvarar för att konkreta samverkansprojekt kring miljöfrågor bedrivs Utarbeta en plan för utfasning av fossila bränslen ur den kommunala verksamheten Delta i Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram som innebär att ta fram en strategi med handlingsplan för energieffektivisering Klimatarbetet bygger på kommunens miljöledningssystem. Det innebär att alla inom kommunens organisation är delaktiga och vi styr de processer som vi har möjlighet att påverka. Av de områden, inom vilka kommunen har den största miljöpåverkan, är det framför allt energianvändning och trafik/transporter som har den största klimatpåverkan. För att driva ett långsiktigt hållbarhetsarbete behövs ett strukturerat samarbete och arbetssätt tillsammans med näringslivet och det civila samhället. Eftersom klimatet påverkas av fler än kommunen och samverkan behövs med andra aktörer, har kommunen tagit fram ett strategiskt ramverk för klimatarbetet. Upplands Väsby kommun har också tagit initiativ till Klimatavtal Väsby som innebär att företagen åtar sig att minska sin klimatpåverkan. Det är ett ömsesidigt åtagande mellan kommunen och företagen som sker i samarbete med Upplands Väsby Promotion, UVP. Klimatarbete förutsätter att arbete sker med en bred tidshorisont. Vissa åtgärder behöver göras här och nu för direkta effekter, men åtgärder behöver även göras som har effekter på längre sikt Medarbetare - stolta medarbetare Medarbetarnas engagemang och motivation är viktigt i mötet med kunden. Avgörande för att lyckas i målstyrningen är att ledarskapet är bra och tydligt och att den riktning och de mål som verksamheten ska sträva efter är kända hos varje medarbetare. Nyckelord inom perspektivet är gott ledarskap och god kompetensutveckling för medarbetarna. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Nyckeltal Nöjd-Medarbetar-index, NMI (2012: 69) Frisknärvaro (mål 2013: ökning med 3 dagar) 20

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor

Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Förstklassig välfärd för alla Väsbybor Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. Andy Warhol INNEHÅLL Den här skriften beskriver hur Upplands Väsby kommun leds och styrs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till beslut i KF den 20 dec 2010.

Kommunstyrelsens förslag till beslut i KF den 20 dec 2010. Kommunstyrelsens förslag till beslut i KF den 20 dec 2010. Innehållsförteckning 2010-12-01 Sid 1. Kommunalråden har ordet 3 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 4 2.1 Inledning 4 2.2

Läs mer

Kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktiges mål Bilaga 1 Kommunfullmäktiges mål Kunden i fokus Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god kvalitet Väsbybon ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Upplands Väsby kommuns flerårsplan med budget

Upplands Väsby kommuns flerårsplan med budget Upplands Väsby kommuns flerårsplan med budget 2010 2012 Fastställd av Kommunfullmäktige 2009-06-15 Innehållsförteckning Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget - det viktigaste styrdokumentet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Flerårsplan. med budget 2012 2014. Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-11-28

Flerårsplan. med budget 2012 2014. Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-11-28 Flerårsplan med budget Fastställd av Kommunfullmäktige -11-28 Innehållsförteckning -11-11 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Kommunfullmäktiges övergripande mål - 3 2.1 Vision 3 2.2 Kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Kommunfullmäktiges mål. för mandatperioden

Kommunfullmäktiges mål. för mandatperioden Kommunfullmäktiges mål för mandatperioden 2014-2018 Vision och mål Vision 2025 för Höörs kommun Höörs kommun är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Beslutad 2007-10-05 Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU) Denna policy gäller i första hand verksamhet inom KF-koncernen och dess bolag. Det är vår strävan att denna policy även ska

Läs mer

Kommunpolitiskt program

Kommunpolitiskt program Kommunpolitiskt program Kommunens uppdrag. Det kommunpolitiska uppdraget kommer i ökad utsträckning bestå av att våga förändra, utveckla och prioritera. Att fokusera på välfärdens kärna i det kommunala

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer