Flerårsplan. med budget

Transkript

1 Flerårsplan med budget

2 Innehållsförteckning Sid 1. Kommunalråden har ordet 2 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet Inledning Måluppfyllelse för god hushållning Ledningssystemet en fråga om demokrati Organisation Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem 5 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer Befolkningsutveckling Ekonomiska förutsättningar Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby Kommunfullmäktiges övergripande mål i fyra perspektiv Kund nöjd väsbybo Samhälle och Miljö hållbar utveckling Medarbetare stolta medarbetare Ekonomi god ekonomisk hushållning Resultatbudget Nämndernas uppdrag och budget Investeringar Finansiering och balansbudget Uppdrag till styrelse, nämnder och bolag Kommunfullmäktiges beslut 43 Bilagor 1. Driftredovisning Förändringar kommunersättning Investeringar Särskilda uppdrag 54 1

3 1. Kommunalråden har ordet Efter efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur finns nu tecken på en ljusning i ekonomin i Sverige. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik under mandatperioden och ett snabbt agerande 2009 har Upplands Väsby kommun klarat krisen. Prognoserna idag, om inget oväntat händer, tyder på att ekonomin är helt återhämtad i slutet av Detta medför att vi i första hand kommer fokusera på att värna och utveckla redan befintliga välfärdstjänster. Denna budget präglas av stora framtidsinvesteringar i form av rustning av skolor, investeringar i gator och vägar för nya bostadsområden, exempelvis kvarteret Messingen, nya boenden inom omsorgerna, trygghetsboende för äldre i Odenslunda, stora energiinvesteringar i form av energieffektiviseringar i kommunens fastigheter, förvärv av vindkraftverk samt akvifer i Brunkebergsåsen. Vi kan nu glädjas åt att kommunen har fyrdubblat sin planberedskap och kan nu uppfylla kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år. Till hösten 2011 står den nya byggnaden Messingen, med bland annat Väsby gymnasium, Peab-gymnasiet, musikskola, café och restaurang, föreningslokaler samt filialbibliotek, klar. Klimat- och miljöarbetet har varit högt prioriterat under de senaste åren. Kommunen har efter ett intensivt miljöarbete infört miljöledningssystem, vilket i sin tur kommer att leda till att vi som andra kommun i Sverige och första kommun i stockholmsregionen blir miljöcertifierad enligt ISO Vi fortsätter fokuseringen på kunskap redan från de tidiga skolåren. Den mångfald av utförare som vi har välkomnat ger alternativ och möjligheter för våra barn och ungdomar att välja förskola och skola som passar deras önskemål. Ett särskilt viktigt uppdrag, som vi fått från väsbyborna, är att skapa trygghet. Vi ser nu att antalet anmälda brott samt kostnaderna för klotter och skadegörelse har minskat betydligt. Vi fortsätter arbetet med att skapa en tryggare utemiljö. Kommunen är ett finskt förvaltningsområde. Detta innebär att vi har särskilt ansvar för att kunna erbjuda förskola, äldreomsorg och information till våra finsktalande väsbybor. En central framgångsfaktor för vår kommun är det levande föreningslivet och ett aktivt näringsliv. Vi jobbar vidare med att skapa ändamålsenliga lokaler för föreningslivet och förbättra för företagande. Upplands Väsby fortsätter att bygga för framtiden! Jan Holmberg, kommunalråd (M) Eila Bromme, kommunalråd (FP) Maria Fälth, kommunalråd (KD) Johan Magnusson, kommunalråd (C) 2

4 2. Flerårsplan med budget det viktigaste styrdokumentet 2.1 Inledning Kommunfullmäktige beslutar om flerårsplan med budget i juni varje år. I planen ingår satsningar som ska genomföras och förutsättningen för att finansiera dessa är att arbetet med den av kommunfullmäktige beslutade strategin för ekonomisk balans och målbild 2012 fortsätter. Sker förändringar, som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva ske under hösten. Kommunfullmäktige beslutar om kompletteringarna vid novembersammanträdet och antar budgeten i sin helhet utifrån de förändrade förutsättningarna. 2.2 Måluppfyllelse för god hushållning Kommunfullmäktige beslutade i mars 2007 om ett ledningssystem för Upplands Väsby kommun inklusive det kommunala bostadsbolaget. Vägledande principer är att ledning och styrning ska bygga på dialog om mål och uppdrag dialog om uppföljning och resultat Målstyrningen är sammanhållen i hela organisationen och mäts i flera perspektiv där såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet prövas. Perspektiven är kund, samhälle och miljö, medarbetare och ekonomi. Utvecklingen har stöd i de skarpare formella krav på styrning som anges i kommunallagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Kommunfullmäktige beslutar i flerårsplan med budget om övergripande mål och uppdrag för att uppnå god hushållning. Finansiella mål har utarbetats som långsiktigt ska garantera verksamheten. Ekonomistyrningsprinciper har utvecklats som stödjer uppföljning av verksamhetens kostnadseffektivitet och som ska säkra konkurrensneutralitet för de olika utförarna av välfärdstjänster. Ägardirektiv till nämnder och utskott har införts. Syftet är att tydliggöra förväntningar och spelregler för att uppnå mål, uppdrag och resultat. Reglemente för intern kontroll, som har antagits av kommunfullmäktige, är en del i arbetet med styrning och uppföljning inom ramen för ledningssystemet. Nämnder och styrelse har antagit tillämpningsanvisningar för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Interna kontrollplaner har utarbetats och följts upp under året. De förbättringsområden som noterats är behovet av förstärkt intern kontroll avseende riskanalyser kopplat till nämndernas väsentliga mål och krav enligt lagstiftning. Ökat fokus på detta kommer att ske inför nämnders verksamhetsplanering Fortsatt utbildning krävs med fokus på nya roller och uppgifter med anledning av att flera olika aktörer bedriver kommunalt finansierad verksamhet. Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål, såväl ekonomiskt som för de olika utvecklingsområdena sker i dialog med styrelser, nämnder och utskott enligt ledningssystemets struktur. Nyckeltal och styrkort, som utvecklas successivt, utgör stöd i bedömningen. Med detta som grund utvecklas målarbetet och fokus kan läggas på förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Planerings- och uppföljningsarbetet följer den tidplan som kommunstyrelsen årligen fastställer i ett årskalendarium. Måluppfyllelsen för 2010 visar på god ekonomisk hushållning. Målen om miljö, valfrihet, trygghet, medarbetare och process är på god väg att uppfyllas för Tillväxt och eko- 3

5 nomi visar på förbättrat resultat jämfört Kunskap behöver förbättras. Ett åtgärdspaket har beslutats i barn- och utbildningsnämnden och extra resurser med tolv miljoner kronor har tillförts. 2.3 Ledningssystemet en fråga om demokrati Kommunstyrelsen fattade under hösten 2009 beslut om vidareutveckling av ledningssystemet, version 2.0. Syftet är att säkerställa god ekonomisk hushållning och där en viktig del är att integrera ett övergripande kvalitetsledningssystem och kommunens miljöledningssystem. En strukturerad omvärldsbevakning ska ingå och komplettera helhetsbilden. Ledningssystemet ska även anpassas till den nya kommunorganisationen och till mångfalden av externa utförare. För att skapa en bättre helhetsbild och ge svar på om god hushållning uppnås har kommunen de senaste åren arbetat med att följa upp mål och resultat i olika perspektiv. Dessa revideras nu och ett nytt perspektiv införs för Samhälle & Miljö, Förtydligande görs även av nyckeltal för kvalitetsuppföljning och effektivitet av kommunens resurser, vilket ersätter det tidigare processperspektivet. Målstyrningen stärks genom en starkare koppling och röd tråd mellan kommunfullmäktiges övergripande mål, nämndmål och respektive utförare närmast kund. Styrkort innehållande mål och nyckeltal kopplas till överenskommelser mellan chefsnivåer i organisationen i syfte att säkerställa att mål och resultat uppnås samt att förbättringsområden identifieras tidigt. I kapitel 4 redovisas kommunfullmäktiges övergripande mål och den nya strukturen. Hjulets fem hörn 2.4 Organisation En konsekvens av förändringsarbetet för valfrihet och mångfald under 2007 och 2008 blev en för Upplands Väsby helt ny situation, med både kommunala och privata leverantörer av kommunalt finansierade välfärdstjänster, som sida vid sida agerar i konkurrens på en lokal marknad. Som en följd av detta, tydliggjordes nya krav och förväntningar på organisationen, med behov av andra sätt att gruppera medarbetare, ledning och uppdrag. För att klara konkurrensneutralitet i processer och förhållningssätt gentemot olika utförare, blev en tydlig uppdelning av kundval respektive kommunala utförare nödvändig. Den 4

6 nya kommunorganisationen sjösattes i januari Effektivisering och professionalisering förutses genom väsentligt högre grad av samordning och standardisering i gemensamma stödfunktioner och processer, liksom välfärdsproduktionens nya grupperingar tvärs över traditionella kompetens- och verksamhetsgränser, med väsbybornas behov i fokus. Inför 2010 kommer intrimningen i nya roller ha kommit långt, uppdragen kommer vara i ännu högre grad förtydligade och detaljorganisation och bemanning under och inom kontor/enheter har genomförts fullt ut. Detta till trots, kommer kommunorganisationen ständigt behöva ha en flexibilitet och öppenhet inför nya lösningar, ompröva och förnya gå vidare in i nästa, uppgraderade version av organisationen. Anpassningar kan behöva göras efter valet 2010 för att tjänstemannaorganisationen ska stödja och harmonisera med krav och behov från uppdragsgivaren, den politiska organisationen. För att klara kompetens och uppdrag, behöver rollerna i de nya organisatoriska enheterna ytterligare förtydligas och utvecklas. Den del av kommunen kundvalskontoret som har fokus på tjänsteutbud, marknad, affärsmässighet, finansiering och uppföljning är viktig för att ge kundvalsnämnderna rätt stöd. Den interna uppdragsstyrningen av stöd- och processfunktionerna behöver vidareutvecklas avseende uppdragsbeskrivningar, prissättning och konkurrenskraftighet. Målet för den egna välfärdsproduktionen är ur ett strikt affärsmässigt perspektiv att leverera de bästa tjänsterna till de lägsta priserna, på en konkurrensutsatt välfärdsmarknad. Parallellt kräver kommunens helhetsansvar gentemot väsbyborna att kommunala och privata utförare vid sidan av konkurrensen också är självklara och aktiva samarbetspartners. Också kundvalsuppdraget utvecklas och förbättras av ömsesidigt informationsutbyte i en kontinuerlig dialog med både kommunala och privata utförare. Slutligen, för att klara att såväl hålla isär rollerna som att hålla ihop helheten i kommunkoncernen, blir kommunstyrelsens ansvar starkt koncentrerat kring rollen som ledare och samordnare av helheten och systemet. Detta är en självklar del av ägarrollen. 2.5 Ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem Kommunfullmäktige gav i flerårsplan med budget för år , direktiv om att utveckla och införa budget och styrmodeller som stödjer prestationsersättning och pengsystem. Utveckling av tydliga och konkurrensneutrala ersättningssystem är en viktig förutsättning för genomförandet av valfrihet och mångfald avseende kommunalt finansierade tjänster. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2007 om ekonomiska styrprinciper och ersättningssystem vilka innebär att kommunen genomför en förändring av de ekonomiska styrprinciperna - från anslagsfinansiering till konkurrensneutrala ersättningsmodeller baserade på efterfrågan och utförd prestation. Resultatstyrning har införts i verksamheterna och arbetet har påbörjats med att skilja på beställning/finansiering och produktion. Nedan ges en kort beskrivning av inriktningen som utgör grund i arbetet med flerårsplanen Resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnder görs via kommunersättning. Mål och överenskommelser är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Utveckling av ersättningsmodeller (pengsystem) ansvarar respektive nämnd för utifrån ekonomisk ram. Pengen ska vara konkurrensneutral och styra mot ökad effektivitet samt måluppfyllelse. Huvudprinciper antas av kommunstyrelsen. Ersättning till egna regin sker i huvudsak med samma peng som alternativa/privata utförare inom ramen för nämnders ersättningssystem. Nyckeltal för ledning och styrning ingår som del i uppföljningen avseende kvalitet och kostnadseffektivitet. Inom kommunen ska inga fria nyttigheter förekomma. Interna tjänster ingår i ersättningssystemen. 5

7 3. Förutsättningar inför Omvärldsfaktorer En grundläggande förutsättning för planeringen de kommande åren är att se kommunen i ett omvärldsperspektiv. För kommuner liksom för företag spelar omvärlden i ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv en allt större roll. Den sedan snart två år pågående finanskrisen i världen är ett synligt och påtagligt bevis på detta. En annan omvärldsfaktor med stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling är att det tar fyra till fem år, ibland ändå längre, för att gå från idé om utveckling av ett nytt bostadsområde till att nya hus står på plats. Upplands Väsby i en ny roll Upplands Väsby har många fördelar av att befinna sig mitt i Stockholmsregionen. Stockholm Mälarregionen med goda kommunikationer, tillväxt i näringslivet, närhet till landets enda internationella flygplats och att regionen växer och står sig väl vid en internationell jämförelse. Miljömässigt är regionen också stark med skärgård, Mälaren och en god medvetenhet om klimat- och miljöaspekternas betydelse. Detta ställer samtidigt krav på kommunen. Upplands Väsby konkurrerar med omkringliggande kommuner inom hela Stockholm Mälarregionen. Det gäller bostäder, kommunikationer, skolor, kommersiell service, arbetsmarknad, äldreomsorg med mera. Upplands Väsby har som en av sina målsättningar att kunna erbjuda fler människor att bosätta sig i kommunen och fler företag att etablera sig i kommunen. Medborgarna ska också erbjudas trygghet och en långsiktigt hållbar miljö. För att det ska bli verklighet krävs att kommunen arbetar målinriktat med dessa frågor. Inriktningen mot att utveckla Väsby stad, en ny stad nära Stockholm, är kommunens medvetna val för att svara upp mot krav och förväntningar från boende, företag och presumtiva inflyttare. Väsby Stad mellan Stockholm och världen står för mångfald mellan stadsliv och unik natur. En kreativ miljö med möjligheter till utbildning, intressant arbete och fritid. Med fokus på klimatkloka satsningar byggs Väsby Stad och Väsby Sjöstad för människor med höga krav på kvalitet. Kommunens välfärdstjänster levereras i ökande utsträckning av andra företag vid sidan av kommunens egen produktion. Detta gäller såväl inom förskola och skola som inom vård och omsorg och stödtjänster som matproduktion, städ, transporter m.m. Bostadssektorn inom kommunen genomgår också en förändring, från ett dominerande kommunalägt hyresföretag till flera aktörer på hyresmarknaden och en ökning av andelen bostadsrätter. Valmöjligheterna ska säkras genom en mångfald av aktörer och leverantörer. Andelen av verksamheten i egen regi År 2009 År 2006 Barnomsorg 25 % 84 % Grundskola 61 % 92 % Gymnasieskola 35 % 49 % Hemtjänst 47 % 99 % Särskilt boende, äldre 58 % 80 % Mat, städ och transporter ca 0-5 % ca 75 % Antal lägenheter i AB Väsbyhem

8 Gemensamt för samtliga aktörer och leverantörer av välfärdstjänster är uppdraget att ha Väsbybornas bästa i fokus. Allas delaktighet i detta övergripande mål är den bästa garantin för ökad attraktionskraft, fler invånare, en positiv näringslivsutveckling och därmed ökad verksamhetsvolym. Kommunens roll i samhällsutvecklingen förskjuts från att i huvudsak ha varit producent av kommunalt finansierade tjänster till att i ökad utsträckning stå för att skapa goda betingelser för de som bor och verkar inom kommunen. Inom bostadsområdet kommer detta till uttryck genom en större mångfald i boendet med ökad valfrihet som i förlängningen förväntas motverka segregation och ensidighet, attraktionskraften stärks. På motsvarande sätt förväntas ökad mångfald av företag och företagande inom nya branscher stärka entreprenörskap och utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Viktiga kommunala frågor, i linje med detta, är att också stärka kommunens mest positiva sidor ytterligare, d.v.s. läget, kommunikationerna, närheten till två universitetsstäder och Arlanda. Samarbetet inom Arlandakommunerna, inom Stockholm Business Alliance och med det lokala näringslivet och föreningslivet är strategiska. I dessa samarbeten genomförs systematiska jämförelser som ger underlag för proaktivitet i arbetet med att stärka attraktionskraften. Samhällsekonomin Utvecklingen av samhällsekonomin påverkar förutsättningarna för kommunernas och landstingens ekonomi och verksamhet. Kommunerna är i mycket stor utsträckning beroende av skatteunderlagsutvecklingen i både egna kommunen som i riket. En positiv utveckling av hela samhällsekonomin är viktig då den dominerande inkomstkällan utgörs av skatteintäkterna. Följande samhällsekonomiska bedömning är hämtad från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Ekonomirapport som presenterades i början av maj. Kommunsektorns intäkter har på ett betydligt sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd. Inför 2011 är de ekonomiska förutsättningarna sämre, vilket innebär att kostnaderna måste hållas på en lägre nivå än vad demografiska utvecklingen kräver. Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris blir långsam och hackig eftersom långt ifrån alla finansiella system återhämtar sig olika snabbt. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är exempel på att det återstår stora problem. SKL konstaterar att nya chocker inte kan uteslutas. SKL är relativt optimistiska om den svenska ekonomin de närmaste åren till följd av att situationen på hemmaplan ser rätt ljus ut. De svenska offentliga finanserna är bland de starkaste inom OECD, svenska hushåll har en stark finansiell ställning och arbetsmarknaden har inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Att företagen varit försiktiga med att minska arbetsstyrkan under krisen innebär dock troligen att sysselsättningsökningen framöver blir begränsad, trots hyfsad ekonomisk tillväxt. 7

9 Prognosen för BNP-tillväxten är 2,5 procent 2010 och 3,2 procent Företagen har gott om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten, vilket kan innebära att tillväxtuppgång i stora delar sker utan skapande av nya jobb. Arbetslösheten beräknas falla långsamt och ligger kvar över vad man bedömer vara en normal nivå ända till Arbetslösheten spås toppa strax under 9,5 procent under Vad det gäller arbetade timmar, som är den enskilt viktigaste faktorn för skatteunderlaget i kommuner och landsting, är prognosen ett fall på 0,5 procent 2010 och en motsvarande ökning under På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar räknar SKL endast med svag tillväxt i skatteunderlaget de närmaste åren. Kommunernas ekonomi Kommunernas ekonomi stärktes under 2009 och 90 % av kommunerna redovisade överskott. Det innebär att de ekonomiska utsikterna för 2010 och de närmaste åren är betydligt bättre än vad som tidigare beräknades. Resultaten för 2009 innehöll dock stora engångsintäkter, främst från reavinster, dock kan mer normala nivåer förväntas framöver. Andra faktorer som påverkade 2009 resultat var premiebefrielsen från AFA försäkring samt den låga räntenivån. Utgångsläget har ändå stärkts väsentligt genom den inbromsning av verksamheternas kostnadsutveckling som skedde under Verksamhetens nettokostnad ökade 2009 med 2,1 %, varav ca 20% utgjordes av försörjningsstöd ökade nettokostnaden med hela 5,5 %. Genom det tillfälliga konjunkturstödet 2010 stärks ekonomin och kommunerna ges en nödvändig återhämtningspaus för att arbeta mer långsiktigt med kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar. Inför 2011 är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre då de generella bidragen minskar samtidigt som skatteunderlagstillväxten ännu inte tagit fart. Kommunerna måste anpassa sin framtida verksamhet till de intäktsnivåer som gäller Först 2015 förväntas mer normala nivåer. Det finns flera förändringar i verksamheternas förutsättningar som ställer krav på prioriteringar och omfördelningar av resurserna. Den demografiska utvecklingen kräver hela tiden omställningar Regelförändringar för verksamheter Lågkonjunktur påverkar det ekonomiska biståndet Förändringar i tillämpningen av LSS Medfinansiering av infrastruktur som börjar belasta de kommunala boksluten Ovan innebär också att betydande risker finns för att omställningskostnader uppstår. Kommunerna har dock en vana att ställa om och effektivisera vilket ger goda förutsättningar att klara lågkonjunkturens utmaningar bl.a. med låga skatteintäkter. Arbetsgivarfrågor Under 2011 fortsätter arbetet med omställning av personal och verksamhet utifrån det ekonomiska läget. Kompetensförsörjning och bemanning sker fortsatt i en miljö och situation där stora krav på effektivisering ställs parallellt med utvecklingskraven. För att långsiktigt klara de kommunala uppdragen krävs medvetna strategier för kompetensförsörjningen. Lågkonjunkturen gör tillfälligt rekryteringssituationen lättare i vissa yrkesgrupper samtidigt som det fortfarande råder konkurrens om andra svårrekryterade specialistfunktioner. Strategierna för kompetensförsörjningen kräver att kommunens ansträngningar att utvecklas som en modern och attraktiv arbetsgivare måste fortsätta med oförminskad kraft. Det långsiktiga varumärkesbyggandet är för alla arbetsgivare av största vikt för att långsiktigt kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och profil samt att klara generationsväxlingen. 8

10 Nya centrala löneavtal har tecknats under våren 2010 och lokala förhandlingar har påbörjats. Avtalen gäller fr.o.m. april 2010 t.o.m. mars Nivåökningen är för 2010 ca 2-2,35% och för 2011 ca 1,5-2,25%. Med ett nytt samverkansavtal som grund, förutses en konstruktiv och effektiv dialog såväl mellan de formella parterna, som mellan chefer och medarbetare vid arbetsplatsträffar. En förutsättning för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna, är att arbetsgivare och fackligt förtroendevalda arbetar utifrån gemensamma spelregler. Målet är att kommunen vid sidan av samverkansavtalet också når en överenskommelse om ett lokalt kollektivavtal om facklig tid. Utöver det prioriterade och nödvändiga omställningsarbetet, behöver framtidsfrågorna inom HR fokusera på att kunna matcha kraven på attraktiva villkor med rekryteringsmöjligheterna och de långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven. Prioriterade utvecklingsområden är chefsförsörjning och ledarutveckling, likabehandling, hälsofrämjande insatser samt arbetstidsfrågor. 3.2 Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för kommunerna, eftersom den påverkar behov och efterfrågan av de kommunala tjänsterna. Invånarantalet påverkar även storleken på skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. Det har också betydelse hur fördelningen och utvecklingen är mellan olika åldersgrupper. Eftersom delar av utjämningssystemet finansieras inom kommunkollektivet är det av betydelse hur befolkningsförändringarna blir på riksnivå. Den prognos som används i budgeten har tagits fram utifrån försiktighetsprincipen vilket förklarar avvikelsen mot uttalade mål. Befolkningsutvecklingen är beroende av byggande av nya bostäder och med tanke på det ekonomiska läget är det svårt att avgöra när produktion av nya bostäder tidsmässigt kommer att ske. Befolkningen i Upplands Väsby ökade under 2009 med 393 invånare till invånare, vilket motsvarar en ökning på drygt 1 %. Under de fyra första månaderna 2010 har, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), befolkningen ökat med 91 personer. Den senaste befolkningsprognosen visar på att invånarantalet blir invånare vid kommande årsskifte. I nuläget ser det ut som att invånarantalet kan nå den nivån, med de nya bostäder som byggs under året. I följande sammanställning redovisas den befolkningsutveckling som bedöms bli aktuell under de närmaste åren med den planerade utbyggnaden. Tabellen avser förhållandena den 31 december respektive år. Ålder/År w Summa Årlig förändring

11 I åldersgrupperna upp till och med 18 år har Upplands Väsby en högre andel personer än riket i genomsnitt. I åldersgrupperna från 65 år och uppåt har däremot kommunen en avsevärt lägre andel personer än rikssnittet. Enligt befolkningsprognosen ökar dock de äldre kontinuerligt de kommande åren, såväl nominellt som andelsmässigt, medan åldrarna 1-18 år är i det närmaste oförändrad under planperioden. Inom denna åldersgrupp ökar antalet barn i grundskoleåldern 6-15 år med 259, medan 1-5 åringarna minskar med 28 st och gymnasieåldrarna minskar med 215 barn. Den förändrade ålderstrukturen ställer krav på omfördelningar mellan olika verksamheter och nämnder. 3.3 Ekonomiska förutsättningar Strategi för ekonomisk balans 2010 För att klara de anpassningskrav som det ekonomiska läget, de framtida utmaningarna och målen som kommunfullmäktige beslutat om, fastställde kommunfullmäktige under våren 2009 en strategi för ekonomi i balans och målbild för Strategin omfattar sex delar: 1. Ersättningsnivåer för välfärdstjänster 2. Personal och tjänstemannaorganisation 3. Politisk organisation 4. Bygg mera 5. Fastigheter och investeringar 6. Utveckling av organisation och effektiva processer Målsättningen och genomförande av de olika strategierna fortsätter. En del effekter har redan uppnåtts under 2009 exempelvis omställning av personal och lokaleffektiviseringar. Vartefter arbetet fortskrider synliggörs effekter successivt. Ett annat exempel är att omförhandlingar har skett med externa leverantörer av välfärdstjänster. Strategin är att anpassningar ska ske långsiktigt för att möta nya och förändrade krav från väsbyborna. Resultatutveckling i Upplands Väsby kommun Kommunens ekonomi har under hela 2000 talet redovisat överskott. Kommunfullmäktiges resultatmål på 2 % av skatter, bidrag mm uppnåddes inte under de första åren på 2000-talet års ekonomiska resultat, med ett överskott på 24,9 mkr, innebar att resultatmålet i det närmaste uppnåddes års resultat på 45,5 mkr översteg resultatmålet med ca 16 mkr. För 2008 redovisades ett överskott på 43,3 mkr, vilket var drygt 13 mkr bättre än budget och ungefär lika mycket bättre än resultatmålet. I finanskrisens spår blev resultatet för 2009 ändå positivt med 6,1 mkr, dock klarades ej resultatmålet. Följande diagram visar resultatutvecklingen historiskt sett och enligt plan. 10

12 Resultatutveckling jämfört med KF:s mål på 2 % Mkr Årets resultat erat resultat Kf s resultatmål 2% Linjär (Kf s resultatmål 2%) Årsprognosen för 2010, enligt delårsrapport per april 2010, pekar mot ett överskott på 31 mkr. Det budgeterade resultatet 2010 är 27 mkr, så avvikelsen mot budget blir 4 mkr., Ökade skatteintäkter och momsbidrag samt reavinster för fastighetsförsäljningar bidrar till överskottet. Produktionsutskottet för Väsby Välfärd redovisar ett större negativt resultat. Åtgärdsplaner har upprättats. Upplands Väsby kommun äger 100 % av aktierna i AB Väsbyhem. Årsprognosen för bolagets resultat är negativt -2,1 mkr. Under året beräknas 615 lägenheter säljas som genererar en reavinst på 403 mkr. Ett positivt resultat för koncernen AB Väsbyhem beräknas till 156,8 mkr. Investeringarna, som under 2000-talets första del, varit relativt låga, har i huvudsak kunnat finansieras utan att kommunen behövt ta upp några banklån. Under de senaste åren har investeringsnivån stigit, framförallt i och med byggandet av den nya badanläggningen med följdinvesteringar. Vid det senaste årsskiftet hade kommunen 2,4 mkr på banken. I delårsrapporten efter april 2010 hade likviditeten förbättrats med 14,6 mkr till 17,0 mkr samtidigt som låneskulden minskade till 100 mkr. Det är en minskning på 101,3 mkr jämfört med 2009 års bokslut. För 2010 beräknas låneskulden bli 133,7 mkr (2009: 201,3 mkr). Jämförs låneskulden med 2009 års bokslut innebär det en minskning på 67,6 mkr. Anledningen till detta är främst försäljning av anläggningstillgångar och prognostiserad positiv resultat om 31 mkr. Utdebitering Fr.o.m inleddes i Upplands Väsby skattesänkningens första steg med 20 öre. Under 2009 sänktes utdebiteringen med ytterligare 20 öre. Totalt innebär sänkningen en minskning av skatteintäkterna med ca 29 Mkr. Kommunens utdebitering på 19,18 kr år 2010, ligger på elfte plats, något bättre än mitten, bland de 26 kommunerna i Stockholms län. När det gäller skattekraften, antal skattekronor per invånare, har kommunen en skattekraft, som ligger bland de högsta i landet. Skattekraften är lägre än genomsnittet i Stock- 11

13 holms län och kommunens skattekraft har under senare år, gentemot kommunerna i såväl länet som riket, ökat i långsammare takt. Vårpropositionen Regeringens Vårproposition, vilken presenterades den 15 april 2010, innehöll inga större nyheter som påverkar ekonomin i kommunsektorn för åren Såsom tidigare beslutats upphör det tillfälliga konjunkturstödet Avsevärt lägre skatteunderlagsutveckling Kommunen använder sig av SKL:s prognoser när det gäller utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Utifrån följande förutsättningar har SKL, i beräkningar från den 26 april 2010, tagit fram prognoser för utvecklingen av skatteunderlaget i riket under de närmaste åren. Nedanstående parametrar är viktiga att bedöma i detta sammanhang. Prognoserna grundar sig på underlag från Konjunkturinstitutet, SCB och SKL. Siffrorna avser, utom vad avser arbetslösheten, procentuell förändring sedan föregående år. Procent Bruttonationalprodukten (BNP) -4,9 2,5 3,2 3,8 3,9 Antal sysselsatta -2,3-0,4 0,4 1,4 1,3 Arbetslöshet (i % av arbetskraften) 8,4 9,3 9,4 8,6 7,8 Antal arbetade timmar -2,6-0,5 0,5 1,3 1,3 Timlön 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Konsumentpriser (KPI) -0,3 1,0 1,6 2,6 2,8 Styrränta 0,7 0,3 1,2 2,6 3,9 Med bl.a. dessa parametrar förändras skatteunderlaget enl. nedan. Siffrorna visar finanskrisens påverkan på skatteintäkterna 2009 och en försiktig utveckling de närmaste åren för att fram emot 2015 kanske vara tillbaka till en normal nivå. Skatteunderlagets utveckling i procent ,4% 1,5% 1,4% 2,4% 4,0% 4,5% För 2011 och framåt är skatteintäkterna räknade efter en utdebitering på 19,18 kr, d v s en oförändrad utdebitering under perioden. Utifrån givna förutsättningar och SKL:s prognos från , kompletterad med uppdaterad kostnads- och LSS-utjämning, beräknas skatter, statsbidrag och utjämning bli enligt följande för Upplands Väsby kommun. 12

14 Skatteintäkter, utjämning och bidrag Mkr Bokslut Prognos Skatteintäkter 1 410, , ,6 1459, ,3 1586,7 Inkomstutjämning 68,3 78,7 74,8 77,3 81,2 86,5 Kostnadsutjämning -21,7-11,9-13,4 8,0 8,1 8,2 LSS-utjämning 20,4 20,6 20,8 23,5 23,7 23,9 Regleringsavgift -18,7 9,9 9,9 6,7-4,4-14,2 Fastighetsavgift 53,7 54,0 54,0 54,1 54,2 54,2 Konjunkturstöd 37,6 37,6 Summa 1 512, , , , , ,3 Årlig förändring 100,7 16,2 51,6 64,2 Den låga ökningen av de totala skatteintäkterna 2011 beror på det tillfälliga konjunkturstödet 2010 som uppgår till 37,6 Mkr. En markant förändring fr.o.m är att inom kostnadsutjämningen beräknas Upplands Väsby få bidrag jämfört med tidigare, då man betalt en avgift till utjämningssystemet. Efter uppdateringar av de olika parametrarna i systemet innebär det ett förbättrat utfall med totalt 21 Mkr för 2011 jämfört med I första hand beror detta på de demografiska förändringarna i olika åldersgrupper i kommunen jämfört med i riket. T. ex. är en av faktorerna den äldre befolkningen som i Upplands Väsbys ökar mer än riket i genomsnitt och medför därför ett bidrag till kommunen i utjämningssystemet. Befolkningsprognosen är också något förändrad, vilket påverkar skatteintäkterna. Känslighetsanalys En känslighetsanalys över den ekonomiska ställningen och känsligheten för olika omvärldsförändringar redovisas nedan: 1 %-enhets sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling under ett år ger ca 14,3 Mkr i lägre eller högre skatteintäkter. 1 % i löne- och prisökning ger 15,5 mkr i ökade kostnader. 100 invånare påverkar skatteintäkter, utjämning och bidrag med 4,1 mkr. En byggnadsinvestering på 100 Mkr, innebär ökade kapitaltjänstkostnader med 7,0 mkr första året. Ökad upplåning om 100 mkr innebär ökade räntekostnader på 2,5 mkr En miljard i statlig satsning på kommunerna innebär för Upplands Väsby ca 4,2 mkr. 10 heltidstjänster motsvarar 4,5 mkr 10 öre i utdebitering ger 7,4 mkr i skatteintäkter. 13

15 4. Flerårsplan med budget Vision för Upplands Väsby Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts. Upplevelserik, öppen och trygg. Visionen om framtidens Väsby kan bara nås genom att vi blir fler väsbybor. Vägen till framgång ligger i att vi gemensamt stärker kommunens attraktivitet genom att utveckla boendemiljöer och välfärden. För att säkerställa välfärden krävs ett hållbart byggande med ett stort och varierande utbud, vare sig man vill bo i stadsmiljö eller naturnära ska detta kunna erbjudas. Framtidens Väsby har en skola med fokus på kunskap, trygga miljöer, en god kvalitet i vård och omsorg och ett utvecklat samarbete med närings-, kultur- och föreningsliv. 4.2 Kommunfullmäktiges övergripande mål i fyra perspektiv Kommunfullmäktiges övergripande mål utgår från de fyra perspektiven; kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Perspektiven kund, samhälle & miljö riktar sig utåt till väsbybor och andra intressenter och ska ge uttryck för vad vi har lovat kommuninvånarna, hur vi skapar ett hållbart samhälle samt hur vi bygger en attraktiv kommun för morgondagens behov och krav. Kund Tillgänglighet, bemötande, inflytande Valfrihet, kunskap och trygghet Samhälle & Miljö Tillväxt Miljö och klimat Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Ekonomi Resultatmålet Effektivitet och kvalitet Medarbetare- och ekonomiperspektivet riktar sig inåt organisationen och ska ge uttryck för vad som stärker och utvecklar våra kompetenser och resurser och vad som gör Upplands Väsby kommun till en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska detta perspektiv svara på frågorna vilken ekonomisk förutsättning vi ska utgå ifrån, hur vi kan öka vår effektivitet och var vi behöver höja kvaliteten i vårt tjänsteutbud. Kommunfullmäktiges övergripande mål är tio till antalet och var och en för sig beskriver de den gemensamma inriktningen som styrelser, nämnder och utskott ska sätta konkreta mål kring. Till hösten ska nämnderna i sin verksamhetsplan återkoppla med styrkort innehållande nämndmål och nyckeltal som bidrar till kommunfullmäktiges målstyrning. 14

16 Kund nöjd väsbybo Kundperspektivet sätter Upplands Väsby kommuns invånare i centrum och är det samlade begreppet för ett förhållningssätt som ska prägla utbudet av service och välfärdstjänster. Nyckelorden inom kundperspektivet är tillgänglighet, delaktighet och respektfullt bemötande. Inom perspektivet ingår även målen för valfrihet, kunskap och trygghet. Kommunfullmäktiges mål Väsbybon ska uppleva att kommunen har god tillgänglighet, att man kan vara delaktig och att man får ett respektfullt bemötande. Nyckeltal Nöjd-Medborgar-Index, NMI (mål 2012:56) Tillgänglighet, kundupplevelse Nöjd-Inflytande-Index, NII (mål 2012:45) Strategier Etablera ett kontaktcenter, Väsby Direkt, för ökad tillgänglighet och kundnytta Ett systematiskt kvalitetsarbete för bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar Fortsatt utveckling av olika arenor för delaktighet och dialog Utbildning i bemötande och ett ledarskapsprogram för chefer Målet är att ge väsbyborna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Kundens krav och förväntningar ska uppfyllas och helst överträffas. Det kräver en koppling mellan mål, medel, verksamhet och uppföljning. Det kräver också lyhördhet för kundens önskemål och behov. Kommunfullmäktiges mål Utbudet av välfärdstjänster ska präglas av valfrihet, mångfald och trygghet. Nyckeltal Mångfald av utförare för välfärdstjänster (mål: minst två leverantörer inom varje verksamhetsområde) Strategier Följa marknaden av välfärdstjänster Konkurrensneutralitet ska råda mellan alla utförare Ge ökade förutsättningar för nyföretagande Samtliga nämnder ska upprätta konkurrensutsättningsplaner Idag finns valfrihet och mångfald inom förskola, skola, gymnasium, vuxenutbildning, hemtjänst, äldreboende och familjerådgivning. Ambitionen är att fortsätta valfrihetsreformen och där den egna regin, Väsby Välfärd, ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ. 15

17 Välfärden ska vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Inom välfärdssektorn finns en stor potential för nyföretagande och detta ska stimuleras. Medarbetare inom kommunen som önskar driva verksamheter i enskild regi ska få stöd och råd. Fler aktörer ska uppmuntras till att bidra till utvecklingen av vård, omsorg och andra verksamheter. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Nyckeltal Andel (%) elever i skolår 9 behöriga till gymnasieskola (mål 2013: 91) Andel (%) elever som fullföljer gymnasieutbildning med slutbetyg inom fyra år (mål 2013: 84) Andel (%) sysselsatta år (2013: 80) Strategier Upprätta handlingsplaner och införa system för kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen inom grundskola och gymnasieskola. I arbetet för att göra Upplands Väsby till en attraktivare kommun är inriktningen på utbildning och bildning viktigt. Ingen elev ska kunna halka efter utan att det tidigt uppmärksammas och åtgärdas i skolan. Fokus ska vara på studieresultat. Verksamheten ska utgå från den enskilde eleven och dennes förutsättningar. Alla barn och ungdomar ska ges en reell möjlighet att nå de grundläggande målen i alla ämnen. Oavsett om man har särskilda behov eller är mycket studiemotiverad ska man få det stöd som behövs för att stärka den enskilde eleven i studierna. En grundläggande faktor för vår fortsatta välfärd är att fler människor får jobb i fler och växande företag. Att komma in på arbetsmarknaden och kunna bidra till sin egen försörjning skapar en ökad självkänsla och känslan av en större delaktighet i samhället. Strävan mot ökad sysselsättning kommer därför fortsättningsvis att vara en av kommunens viktigaste utmaningar. För att underlätta för våra invånare att komma in på arbetsmarknaden ska Upplands Väsby kommun vara ett föredöme i att ta fram och erbjuda praktikplatser i samarbete med kommunens egna arbetsplatser. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska erbjuda ett tryggt samhälle med goda uppväxt- och levnadsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. Nyckeltal Trygghet, medborgarupplevelse NMI (mål 2012: 54) Andelen invånare med god självskattad hälsa ska öka (2007: 72 %) Strategier Minska klotter, skadegörelse och nedskräpning Skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för ungdomar på deras villkor Genomföra trygghetsvandringar för att skapa tryggare utemiljö 16

18 Trygga utemiljöer genom ett genomtänkt belysningsprogram God skötsel av kommunens gator, mark och parker Människors trygghet i vardagen är en av de viktigaste uppgifterna för vår kommun. Oavsett tid på dygnet ska invånare och besökare känna sig trygga på gator och torg. Detta uppnås bland annat genom god belysning och välskötta träd och buskar. Vi arbetar utifrån tanken att varken politiken eller polisen kan lösa allt. Grunden för trygghet och gemenskap läggs i familjen och i ett starkt civilsamhälle, med aktörer som idrottsrörelsen, samfunden, och ideella föreningar. Föräldrar har ett ansvar att förmedla normer och värderingar till sina barn för att förebygga kriminalitet och drogmissbruk. Trygghetsfrågorna ska beaktas av samtliga i koncernen. Kommunstyrelsen säkerställer inriktning och avdelar vissa medel för dessa ändamål. Samarbetet med AB Väsbyhem ska utvecklas, särskilt med inriktning på bostadssociala frågor. Bolaget bidrar till detta ändamål bland annat i anslutning till upprustning av förskolor och skolor samt trygghetsåtgärder i bostadsområden. För att förbättra hälsotillståndet hos kommuninvånarna krävs ett gemensamt ansvarstagande mellan kommunens verksamheter i folkhälsofrågor. Det övergripande målet i kommunens folkhälsoprogram är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen Samhälle och Miljö - hållbar utveckling Upplands Väsby kommun planerar och utvecklar ett hållbart samhälle i samarbete med andra. Genom att vara en aktiv och naturlig partner i miljöarbetet kan fler bidra till att staden byggs i harmoni med naturen och ekosystemet. Läget nära naturen med levande jord- och skogsbruk skapar unika förutsättningar. Här kan den hållbara staden utvecklas med goda kollektiva transport- och cykelförbindelser och nära tillgång till rekreation i attraktiv natur. Nyckelorden i detta perspektiv är ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle i samklang med klimat och miljö. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Nyckeltal Befolkningsutveckling (mål 2020: invånare) Antal färdigställda lägenheter och småhus (mål: 300 per år) Ranking om företagsklimat enligt Svenskt Näringsliv (mål: bland de 15 bästa) Strategier Säkerställa resurser för planarbete och planering samt genomförande av infrastruktur för att kunna fullfölja planerad utbyggnad av kommunen fram till 2020 I alla planprojekt ska det finnas en mångfald av bostadsutformning och att fler byggare är med Energisnålt byggande ska prioriteras Planera för bostadsmässa

19 Erbjuda ändamålsenliga anläggningar för kultur- och fritidsliv För att Upplands Väsby ska kunna växa och utvecklas krävs att vi tar tillvara befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man ha de bästa förutsättningarna. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig faktor för en god utveckling. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge möjlighet för fler att komma in på arbetsmarknaden. Kommunens service till näringslivet ska förbättras och vässas. Kommunen ska vara konkurrensneutral i sitt agerande. Kommunen ska erbjuda attraktivt boende för alla och har därför synliggjort de ambitioner och mål som finns för byggare och investerare. Kraven som ställs är bland annat varierad upplåtelseform i nybyggda områden, blandad storlek på bostäder och affärslokaler i bottenplan på flerbostadshus i centrala lägen. Målet med 300 färdigställda bostäder per år ligger fast. Fram till år 2020 ska kommunens invånarantal öka med minst personer och uppgå till cirka invånare. Byggnationen i Messingen med bostäder, nytt gymnasium och ett framtida kulturhus, planeringen av Fyrklövern och förnyelsen och nybyggnationen i Sigma synliggör ambitionen att bygga det moderna Väsby stad. Dagens sjö- och naturnära bostadsområden finns företrädesvis på den östra sidan, vilken nu också utvecklas med bostäder i Östra Frestaby, Skälby äng, Brunnby Park, Bollstanäs 2 och Sanda ängar 2. Nu ser vi möjlighet att i samspel med bevarandet av naturvärden även utveckla den västra kommundelen. Vi ser möjlighet att kunna erbjuda moderna bostäder i sjö- och naturnära lägen, till exempel Eds Allé, Wäckare äng och Väsby sjöstad. Vårt egna bostadsbolag, AB Väsbyhem, är en viktig part när det gäller den fortsatta utvecklingen av kommunen. Detta gäller såväl nyproduktion, bostadsomvandling, förnyelse av det egna bostadsbeståndet och dess närmiljö som dess bidrag till kommunens attraktivitet. Ett starkt civilt samhälle och ett levande kultur- och föreningsliv är grunden för såväl demokrati som en god livsmiljö. Kultur ger ökad livskvalitet, bättre hälsa och bidrar till en mer dynamisk och attraktiv kommun. Det är nödvändigt att öka samarbetet mellan den offentliga, privata och ideella sektorn för att vidareutveckla tillväxten i vårt samhälle. Upplands Väsbys näringsliv präglas av en unik blandning av lokala och internationella företag. För att kommunen ska kunna vara en god samarbetspartner för alla, öppnar vi nu dörren för ökade internationella kontakter och kunskapsutbyte. EU-medlemskapet medför att en stor del av besluten som fattas i kommunfullmäktige är indirekt eller direkt påverkade av EU-beslut. För att fortsätta vara en konkurrenskraftig kommun krävs en ökad kunskapsnivå och deltagande i internationella sammanhang. Inget företag eller privatperson ska uppleva att tillgång till god data- eller telekommunikation utgör ett hinder för etablering, utveckling eller bosättning. Beslutad handlingsplan för utbyggnad av bredband i kommunen ska genomföras under

20 Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet genom att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Nyckeltal Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens egna lokaler (mål: en årlig minskning med 3 % i jämförelse med året innan) Avtalstrohet, andel (%) köp mot ramavtal (mål 2011:95) Andel (%) kommunala verksamheter som källsorterar sitt avfall (mål 2013: 95) Strategier Följa upp och utveckla miljöledningssystemet i organisationen Integrera miljöledningssystemet med Ledningssystemet 2.0 och kvalitetsarbetet Tydliga prioriteringar och en genomgripande struktur i naturvårdsarbetet Kommunen miljöcertifieras enligt ISO år Miljöledningssystemet omfattar hela den kommunala verksamheten med dess miljöpåverkan. Det innebär att alla kommunala verksamheters avdelningar, medarbetare, tjänster och produkter, inklusive gränssnittet mot leverantörer och kunder omfattas. Miljöpolicyn är en viktig utgångspunkt för kommunens miljömål. Enligt policyn ska de olika verksamheterna kontinuerligt och systematiskt arbeta med de för Upplands Väsbys verksamhet mest betydande miljöaspekterna; avfallshantering, buller energianvändning kemikalieanvändning kompetens markanvändning trafik och transporter vattenanvändning Utifrån dessa prioriteras nu målsättningar inom områdena energianvändning, köptrohet mot ramavtal och avfallshantering i enlighet med nyckeltalen ovan. En förutsättning för att vidmakthålla miljöledningssystemet och certifieringen i organisationen är att det finns miljöombud som kan representera varje verksamhet och att det finns interna miljörevisorer. Miljöombuden och interna revisorer har bland annat till uppgift att vara miljöstrateg och miljökoordinator behjälpliga med att leverera underlag och mätdata från respektive verksamhet samt ständigt pröva och ompröva miljöledningssystemets effektivitet. Syftet med den internationella standarden, inom miljöledningsområdet, ISO är att tillhandahålla delar i ett effektivt miljöledningsarbete, som kan integreras med andra ledningskrav för att underlätta för organisationer att nå både miljömål och ekonomiska mål. Naturvårdsarbetet bedrivs systematiskt och strategiskt utifrån den genomförda naturinventeringen. Några särskilda uppdrag i närtid är utredningen om skydd för Bergaskogen och utvecklingsprojekt vid Edsån innebärande ny dragning, anläggande av våtmarksom- 19

21 råden samt nya promenadstråk. Arbetet fortskrider och utvecklas enligt löpande prioriteringar utifrån naturinventeringen. Kommunfullmäktiges mål Upplands Väsby ska minska sin klimatpåverkan genom samarbete mellan kommunen, företagare och andra lokala aktörer. Nyckeltal Antal företag som tecknat klimatavtal Väsby (mål 2012: 50 företag) Koldioxidutsläpp per invånare (mål: fortsatt minskning) Strategier Utveckla samverkan med näringsliv och föreningsliv i miljöfrågor Miljörådet ansvarar för att konkreta samverkansprojekt kring miljöfrågor bedrivs Utarbeta en plan för utfasning av fossila bränslen ur den kommunala verksamheten Delta i Energimyndighetens energieffektiviseringsprogram som innebär att ta fram en strategi med handlingsplan för energieffektivisering Klimatarbetet bygger på kommunens miljöledningssystem. Det innebär att alla inom kommunens organisation är delaktiga och vi styr de processer som vi har möjlighet att påverka. Av de områden, inom vilka kommunen har den största miljöpåverkan, är det framför allt energianvändning och trafik/transporter som har den största klimatpåverkan. För att driva ett långsiktigt hållbarhetsarbete behövs ett strukturerat samarbete och arbetssätt tillsammans med näringslivet och det civila samhället. Eftersom klimatet påverkas av fler än kommunen och samverkan behövs med andra aktörer, har kommunen tagit fram ett strategiskt ramverk för klimatarbetet. Upplands Väsby kommun har också tagit initiativ till Klimatavtal Väsby som innebär att företagen åtar sig att minska sin klimatpåverkan. Det är ett ömsesidigt åtagande mellan kommunen och företagen som sker i samarbete med Upplands Väsby Promotion, UVP. Klimatarbete förutsätter att arbete sker med en bred tidshorisont. Vissa åtgärder behöver göras här och nu för direkta effekter, men åtgärder behöver även göras som har effekter på längre sikt Medarbetare - stolta medarbetare Medarbetarnas engagemang och motivation är viktigt i mötet med kunden. Avgörande för att lyckas i målstyrningen är att ledarskapet är bra och tydligt och att den riktning och de mål som verksamheten ska sträva efter är kända hos varje medarbetare. Nyckelord inom perspektivet är gott ledarskap och god kompetensutveckling för medarbetarna. Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Nyckeltal Nöjd-Medarbetar-index, NMI (2012: 69) Frisknärvaro (mål 2013: ökning med 3 dagar) 20