INSTRUKTION, FÖRHANDLINGAR ENL MEDBESTÄMMANDELAGEN

Transkript

1 Författningssamling för Gotlands kommun INSTRUKTION, FÖRHANDLINGAR ENL MEDBESTÄMMANDELAGEN Antagen av kommunfullmäktige jämte kommentar. Med avvikelse från vad som i 1 punkt 1 i kommunfullmäktiges instruktion för kommunens personalorgan föreskrivits rörande den allmänna befogenheten att på kommunens vägnar förhandla enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt skall gälla följande: 1. Förhandlingsskyldighet som enligt och 38 lagen (SFS 1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) åligger arbetsgivare innan han fattar beslut i frågan skall fullgöras vid den nämnd, som slutligt får besluta i frågan enligt inom kommunen gällande regler. Skall frågan slutligt avgöras av kommunfullmäktige, skall förhandlingsskyldigheten fullgöras vid den nämnd, där berörda arbetstagare är anställda, innan nämnden beslutar om sitt förslag i ärendet. 2. Begäres från arbetstagarsidan vid bristande enighet i sakfrågan sådan förhandling med central arbetstagarorganisation, som avses i 14 andra stycket MBL, skall nämnden fullgöra även den förhandlingen och äger därvid anlita biträde från kommunens personalorgan. Om dylik begäran från arbetstagarsidan skall nämnden ofördröjligen underrätta personalorganet, som skall beredas tillfälle att närvara vid förhandlingen med den centrala arbetstagarorganisationen. 3. Uppkommer vid förhandling som ovan avses tvist om tolkning eller tillämpning av MBL eller av avtal som reglerar handläggningen av hithörande frågor, skall kommunens personalorgan beredas tillfälle att taga ställning till tvisten innan förhandlingen slutföres. 4. Företrädare för kommunens personalorgan äger även eljest rätt att närvara vid förhandling som ovan avses om personalorganet finner skäl därtill. 5. Nämnd, vid vilken förhandlingsskyldighet fullgöres enligt vad ovan sägs, äger uppdraga åt nämndens förvaltningschef eller annan i kommunens tjänst anställd eller åt ledamot ellerledamöter av nämnden eller åt ledamot av nämnden och förvaltningschef/annan vid förvaltningen anställd att föra förhandlingar. KOMMENTAR till Bilaga 3 Instruktion för kommunens nämnder rörande förhandling som avses i och 38 medbestämmandelagen. KOMMENTAR Såsom berörts i inledningen till PM:n om IKP 77 (avsnitt 2.3) är det lagstiftarens intention att sådan förhandling, som avses i MBL och 38, i normalfallet fullgörs som ett led i beredningen av file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (1 av 7) :42:30

2 ärendet och skall vara avslutad innan beslut i saken fattas av arbetsgivaren. Eftersom den allmänna befogenheten "att på kommunens vägnar förhandla enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt" (IKP 77 I punkt 1) tillkommer kommunens personalorgan men de frågor som avses i nämnda lagbestämmelser inom den kommunala sektorn huvudsakligen faller inom de olika facknämndernas beslutandeområden, har i instruktionspunkten förutsett ett särskilt fullmäktigebeslut om att förhandlingsskyldigheten i dessa frågor i stället skall fullgöras vid facknämnderna. Ingressen till bilaga 3, innehållande punkterna i sådant särskilt fullmäktigebeslut, anknyter till denna öppning i IKP. Punkt 1 Den skyldighet att förhandla med berörd lokal arbetstagarorganisation innan beslut i saken fattas, som enligt punkt 1 skall fullgöras vid den nämnd (facknämnd) som slutligt får besluta i frågan rör sådana ämnen som avses i respektive nämnda paragrafer av MBL under där angivna förutsättningar. Det rör sig här om frågor, där det slutliga avgörandet tillkommer arbetsgivaren. Även om förhandlingarna enligt uttalanden i lagens förarbeten har till syfte att i en eller annan form söka nå enighet med arbetstagarparten om vilket beslut som bör fattas, skall eventuellt uppnådd enighet i sakfrågan därför inte ges form eller innebörd av rättsligt bindande överenskommelse i sakfrågan. (Facknämnd har för övrigt ej befogenhet att sluta kollektivavtalsrättsligt bindande överenskommelse vid sådan förhandling; kollektivavtal får på kommunens vägnar endast slutas av personalorganet, se IKP 1 punkt 1.) Efter slutförd förhandling skall facknämnden stå fri att utan annan rättslig bindning än som följer av MBL fatta sitt beslut. Detta är när det gäller kommunala nämnder för övrigt nödvändigt i en rad frågor, där kommunallag, speciallagstiftning av olika slag och andra författningsbestämmelser innehåller bindande föreskrifter om vem som skall fatta beslutet, ordningen och tidpunkten för beslut o dyl. Härvid skall observeras att sådana författningsbestämmelser "tar över" reglerna i MBL (se 3 MBL). - Vidare gäller från formell synpunkt att MBL:s föreskrifter om förhandling före beslut i hithörande frågor inte innebär ett beredningsförfarande av förvaltningsrättslig karaktär, vars underlåtande efter besvär kan medföra att beslutet blir ogiltigt. Däremot kan ett sådant underlåtande åberopas av berörd arbetstagarorganisation som grund för skadeståndskrav för brott mot MBL:s regler. Med det sagda som bakgrund innebär första stycket av punkt 1 föreskriften att ifrågavarande förhandlingsskyldighet skall fullgöras vid berörd facknämnd (icke av nämnden) under beredningsskedet, innan nämnden företar ärendet till beslut. Huruvida facknämnden själv slutligt får besluta i uppkommen fråga styrs av kommunallagens föreskrifter (t.ex. kommunstyrelsens handhavande av drätselfrågor), speciallagstiftning (t.ex. brandstyrelses, byggnadsnämnds, skolstyrelses eller social nämnds befattning med frågor inom sina respektive områden) eller kommunfullmäktiges olika beslut om ansvars- och verksamhetsområden för fakultativa nämnder i form av reglemente eller instruktion för sådan nämnd eller-i speciella frågori träffat avtal (t.ex. pensionsmyndighets beslutsrätt om kvarstående i anställning). Punktens andra stycke anger var och när förhandlingsskyldigheten skall fullgöras om fråga enligt file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (2 av 7) :42:30

3 någon av nämnda MBL-bestämmelser skall slutligt avgöras av fullmäktige. Så är fallet i bl.a. alla de ärenden där anslag av fullmäktige erfordras för förverkligande av ett beslut i nämnd. Förhandlingsskyldigheten skall i sådant fall fullgöras vid den facknämnd, där berörda arbetstagare är anställda, innan nämnden fattar beslut om sitt förslag i ärendet. Angående vem vid facknämnden som bör ansvara för och fullgöra förhandling i frågor enligt och 38 MBL och vad som därvid bör iakttagas, se nedan vid kommentaren till punkt 5. Punkt 2 Om förhandling, som förs på arbetsgivarens initiativ enligt 11, 13 eller 38 MBL eller på lokal arbetstagarorganisations initiativ enligt 12 eller 38 MBL, inte leder till enighet i sakfrågan, kan den lokala eller den centrala arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren förhandlar med den sistnämnda i frågan, se 14 andra stycket och 38 MBL. Enligt instruktionens punkt 2 har facknämnden för sådant fall att fullgöra även denna förhandling. Nämnden äger därvid rätt att anlita biträde från kommunens personalorgan. Att personalorganet biträder (genom ledamot/ledamöter eller tjänsteman) vid sådan förhandling innebär inte att personalorganet för förhandlingen på kommunens eller facknämndens vägnar. Förhandlingsfrågan vid dylik förhandling är ju alltjämt av den sakliga innebörden, att beslutet slutligt ankommer på facknämnden, och vilket beslut facknämnden bör fatta varken skall eller bör bestämmas av företrädare för annan nämnd. Däremot kan det vara av värde för facknämnden att företrädare för personalorganet, som har ansvaret för bl.a. tolkning av MBL:s regler och för eventuella avtal om handläggningsordning i hithörande frågor, biträder vid sådan förhandling, liksom det också är av värde för personalorganet att följa ärenden av denna art, inte minst om frågan skulle uppkomma om bl.a. tillämpningen av MBL:s regler om förhandling i entreprenadfrågor enligt; 38 MBL, t.ex. om förutsättningar för arbetstagarpartens utövande av vetorätten i sådana frågor. Av nämnda skäl innehåller instruktionens punkt 2 föreskriften att facknämnden skall ofördröjligen underrätta personalorganet om arbetstagarorganisation begär "central" förhandling enligt 14 andra stycket (jfr 38, slutet) MBL. Personalorganet får därigenom möjlighet att närvara vid förhandlingen (jfr instruktionens punkt 4). Punkt 3 Vid sådana förhandlingar som berörts i punkterna 1 och 2 ovan kan tvist uppkomma med förhandlingsparterna om hur MBL:s regler är att tolka och tillämpa. Exempelvis kan meningsskiljaktigheter förekomma om huruvida uppkommen fråga är att hänföra till viss av de ifrågavarande lagparagraferna, om arbetsgivaren har eller har haft laga skäl att fatta beslut utan att förhandling slutförts (bestämmelserna om "synnerliga skäl" eller "särskilda skäl" och de särskilda reglerna i 38 ) eller om huruvida avtal om handläggningen av dessa frågor har följts eller vad de eljest innebär. Uppstår sådan tvist, skall personalorganet beredas möjlighet att ta ställning till sålunda uppkommen tvist, och innan så har skett får förhandlingen ej slutföras. Den som vid facknämnden handhar förhandlingen skall därför under erforderlig tid ajournera förhandlingen i avvaktan på att file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (3 av 7) :42:30

4 personalorganet tar ställning till tvisten och skall därefter fortsätta och slutföra förhandlingen. Personalorganet måste självfallet behandla sådan tvist med skyndsamhet. Denna föreskrift har tillkommit för att förhindra, att facknämnds efter förhandlingen tillkomna beslut visar sig vara fattat under bristande eller felaktiga förutsättningar, vilket kan innebära svårbemästrade lag- eller avtalstolkningsproblem. Punkt 4 Av de skäl, som för vissa särskilda situationer har berörts ovan under punkt 2 och 3, har kommunens personalorgan enligt förevarande punkt en allmän rätt att närvara vid förhandlingar som avses i denna instruktion och som förs vid facknämnd. På vad sätt personalorganet vill låta sig representeras bedömer personalorganet själv. Förutom de speciella motiv i vissa situationer, som ovan berörts, har personalorganet ett allmänt intresse av att följa denna förhandlingsverksamhet, särskilt under den första tiden av de nya reglernas giltighet. - På samma sätt som ovan har angivits innebär rätten för personalorganet att enligt punkt 4 närvara vid förhandling enligt denna instruktion inte någon rätt att föra förhandlingen eller att därvid övertaga facknämndens bedömningar i sakfrågan. Punkt 5 1. Ovan i denna kommentar har framhållits att förhandlingar enligt denna instruktion skall äga rum under beredningen av ärende och att facknämnden efter förhandlingarna i princip skall stå fri att fatta sitt beslut i sakfrågan. Förhandling som avses i och 38 MBL är därför att uppfatta som en del av det beslutsunderlag som facknämnden har att beakta när den själv går att fatta beslut i ärendet, nämligen i dessa fall vilka synpunkter och fakta den lokala arbetstagarorganisationen har framfört i sakfrågan och vilken uppfattning den har om vilket beslut som bör fattas. Förevarande punkt 5 anger att facknämnden äger uppdraga skyldigheten att fullgöra förhandlingen åt antingen nämndens förvaltningschef, som normalt är den som har ansvaret för ärendes beredning och för förslag till beslut, eller åt annan i kommunens tjänst anställd eller åt ledamot eller ledamöter av nämnden. 2. Åt vem facknämnden bör anförtro ansvaret och skyldigheten att fullgöra förhandling som här avses ankommer på nämnden själv att avgöra. Bl.a. kan frågans art föranleda att förhandlingen lämpligen bör fullgöras redan i ett tidigare skede än när förvaltningschefen sammanfattar förslag till beslut i nämnden; såväl frågans materiella beskaffenhet som förvaltningspersonalens arbetsrutiner kan föranleda att förhandling med arbetstagarorganisationen förs vid flera tillfällen, eventuellt på olika nivåer, innan ärendet anses färdigt att lägga fram för nämnden.-i speciella frågor kan uppdraget att föra förhandlingen befinnas böra anförtros åt anställd utanför den egna förvaltningen, t.ex. när en omorganisationsfråga berör flera facknämnder; därvid kan exempelvis en av de berörda förvaltningscheferna - efter vederbörligt samråd med de övriga och avstämning med dem - anförtros förhandlingsskyldigheten för samtliga de berörda facknämnderna, varvid vinnes ett kanske önskvärt gemensamt ställningstagande i sakfrågan de berörda facknämnderna emellan. I samband härmed kan böra observeras att lagens regler ingalunda utgör hinder mot att samråd file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (4 av 7) :42:30

5 eller diskussion av informell natur äger rum i frågan i ett tidigare skede (t.ex. mellan vederbörande arbetsledare och berörda arbetstagare eller fackliga organisation) än det där den i lagens mening formella förhandlingen förs. Sådant samråd ligger för övrigt i linje med lagstiftarens intentioner mera allmänt sett om arbetstagarnas möjligheter att påverka arbetsgivarens beslut. Man måste dock härvid ha klart för sig, att samråd av denna art inte utan vidare kan åberopas såsom formellt jämställt med den förhandling lagen föreskriver som villkor för att facknämnden skall få gå till beslut respektive verkställighet. Bl.a. är frågan till sin omfattning och identitet på ett sådant tidigt samrådsstadium kanske inte tillräckligt klarlagd. Det får nämligen observeras, att brister i identitet mellan den fråga varom samråd eller förhandling förs och sakfrågan när denna tas upp till beslut i facknämnden kan föranleda skyldighet att förhandla på nytt innan beslut får fattas. Det bör därför vara en huvudregel att förhandling, som enligt lagens regler skall föras före beslut, förs endast en gång av den som erhållit facknämndens uppdrag därtill, nämligen när frågans identitet i förhållande till vad nämnden har att taga ställning till är tillräckligt klar, och att denna förhandling på lämpligt sätt dokumenteras enligt vad som föreslås nedan under 3; detta har betydelse för bl.a. beräkning av frister i olika hänseenden, se nedan. Att förvaltningschef i instruktionspunkten nämns före ledamot/ledamöter innebär ej någon formellt bindande ordning mellan alternativen. Så har skett endast för att markera innebörden av lagstiftarens intentioner beträffande dessa förhandlingar, nämligen att förhandlingen skall äga rum på beredningsstadiet för att berörda arbetstagares synpunkter skall ges tillfälle att vinna beaktande. Därtill kan vissa problem vara förknippade med att ledamot/ledamöter själva för sådana förhandlingar, som här avses, med tanke på att nämnden som ovan sagts bör stå fri att fatta beslut i enlighet med vad ledamöterna uppfattar som innebörden av sina förtroendeuppdrag. En bindning i förväg genom utfästelser eller uttalanden i förhandlingar kan också allt efter politiska grupperingar i facknämnden vålla vissa problem. Inför den första tiden av tillämpningen av de nya förhandlingsreglerna kan det vara lämpligt att i möjligaste mån söka få till stånd ett likartat förfarande vid de olika facknämnderna när det gäller sådant uppdrag att föra dessa förhandlingar, om inte särskilda skäl finns för avvikelse. Samråd härom inom kommunen kan lämpligen ordnas genom förmedling av personalorganet. 3. Rörande innebörden av uppdrag enligt punkt 5 skall observeras, att här icke är fråga om delegation i kommunallagens mening, d.v.s. delegation av beslutanderätt. Redan uppbyggnaden och lydelsen av förhandlingsreglerna i och 38 MBL utsäger klart detta; det rör sig entydigt om förhandlingar "innan arbetsgivaren beslutar". Förande av förhandlingar av detta slag efter lämnat uppdrag lyder därför inte under kommunallagens regler om anmälan av på delegation fattade beslut. Sådana förhandlingar och vad som därvid förekommer kan därför inte angripas genom kommunalbesvär, eftersom de inte innefattar slutligt beslut utan endast förberedande åtgärder, därtill grundade på annan lagstiftning än beredningsföreskrifterna i kommunallagen (motsvarande). En annan sak är att MBL:s regler om förhandlingar i dessa frågor medför att den eller de som fört sådana förhandlingar måste redovisa att förhandlingar förts och vad som därvid förekommit såsom del av beslutsunderlaget, när ärendet företas till beslut i facknämnden. Så måste ske till styrkande av att förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, eftersom eljest kan uppkomma fråga om skadeståndsansvar för underlåtenhet att förhandla före beslut. Att file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (5 av 7) :42:30

6 förhandling har skett måste därför kunna bevisas. Detta sker lämpligen genom upprättande av förhandlingsprotokoll eller annan handling. Protokollet/handlingen bör upptaga 1. arbetsgivarpartens företrädare 2. den lokala arbetstagarorganisationen 3. förhandlingsfrågans art och innehåll (för definition) 4. den paragraf i MBL enligt vilken förhandlingen påkallats (11 eller 12 eller 13 eller 14 andra stycket eller 38 första stycket eller 38 andra stycket eller 38 tredje stycket sista meningen, jfrt med 14 andra stycket) 5. vilken part som påkallat förhandlingen 6. parternas uppfattning om (förslag till) vilket beslut som bör fattas 7. kort sammanfattning av i vilka delar parterna har eller inte har samma uppfattning om vilket beslut som bör fattas 8. konstaterande att vad parterna enligt sammanfattningen blivit eniga om icke är rättsligt bindande för facknämndens beslut i saken i annat hänseende än som följer av MBL:s regler 9. konstaterande av att förhandlingen slutförts och vid vilken tidpunkt detta skett. Protokollet/handlingen skall vara undertecknad av därtill utsedda företrädare för vardera parten. Punkterna 6 och 7 i den ovannämnda uppräkningen kan i enklare ärenden där så befinnes lämpligt ersättas av t.ex. kort återgivande av vad arbetsgivarsidan ämnar föreslå facknämnden att besluta och - i förekommande fall - att arbetstagarorganisationen förklarar sig inget ha att erinra mot förslaget. Under alla omständigheter bör, när det gäller punkterna 6 och 7, undvikas formuleringar av typen "parterna träffar överenskommelse om" eller "parterna avtalar att"; beteckningen "kollektivavtal" får ej användas, jfr kommentaren till punkt 1 ovan. Att tidpunkt för förhandlingens avslutande anges är uppenbarligen av stor betydelse. Grundläggande är härvid naturligtvis att fastslå tidsföljden mellan förhandlingen och det kommande beslutet i facknämnden, men tidsangivelsen är av vikt även för beräkning av vissa frister. Sålunda torde komma att i avtal fastläggas inom vilken tid efter slutförd förhandling arbetstagarparten måste begära eventuellt hänskjutande till förhandling med den centrala arbetstagarorganisationen (se 14 andra stycket och 38 tredje stycket sista meningen MBL). Tidpunkten kan också bli av betydelse för beräkning av de frister som part enligt MBL måste iakttaga för förhandlings påkallande eller talans väckande, när fråga uppkommer om att yrka skadestånd för fel mot lagens regler eller för brott mot eventuella regler i kollektivavtal. Hos vem på arbetstagarsidan förhandling enligt 11, 13 eller 38 MBL skall påkallas av arbetsgivaren ankommer på arbetstagarparten att avgöra och att meddela till arbetsgivaren. Om inget annat särskilt anges - eventuellt i form av blivande regler i förhandlingsordning - kan förhandling alltid med rättslig verkan påkallas hos den lokala arbetstagarorganisation som undertecknat (löne) kollektivavtal med kommunen. file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (6 av 7) :42:30

7 4 Den som enligt uppdrag jämlikt punkt 5 har att svara för eller föra förhandling som här avses, måste anses skyldig att i förväg genom t.ex. konsultation hos personalorganet förvissa sig om i vad mån en uppkommen fråga medför förhandlingsskyldighet enligt berörda regler i MBL liksom om dessas närmare innebörd. Det ankommer också på vederbörande att - efter kontroll av de av frågan berörda arbetstagarnas organisationstillhörighet - kalla berörd lokal arbetstagarorganisation till förhandlingen. Han är också enligt det ovan sagda skyldig att redovisa förhandlingens innebörd när ärendet efter förhandlingens slutförande tas upp i facknämnden för beslut. 5 Det måste också anses ligga i sakens natur att förvaltningschef eller annan anställd, som fått uppdrag att föra sådan förhandling som avses i denna instruktion, därvid har att företräda arbetsgivarens/facknämndens intressen. Han måste därför anses vara skyldig i tjänsten att i förväg på lämpligt sätt informera sig om vad som i sakfrågan ligger i linje med facknämndens intressen, och han får inte av t.ex. lojalitet med den organisation han själv tillhör och med vilken han förhandlar ställa sig på dess sida och därigenom åstadkomma enighet mellan parterna i sakfrågan, om detta skulle stå i direkt strid med nämndens uppfattning i frågan. Med hänsyn till det sagda och för att inte den som anförtros uppdrag av detta slag skall vara utsatt för mot varandra stridande lojalitetskrav, bör dylikt uppdrag inte lämnas till den som innehar förtroendepost inom den arbetstagarorganisation med vilken förhandling skall fullgöras. file:///c /Documents%20and%20Settings/pesm/Skrivbor...okument/författnng/avtal%20betämmelser/MBL-INST.HTM (7 av 7) :42:30