Rapport efter områdesnämndens kvalitetsgranskning av Kandidatexamen i omvårdnad och Sjuksköterskeexamen

Transkript

1 HÖGSKOLAN DALARNA Områdesnämnden Vård och omsorg Rapport efter områdesnämndens kvalitetsgranskning av Kandidatexamen i omvårdnad och Sjuksköterskeexamen Granskningen avser Sjuksköterskeexamen, samt huvudområdet Omvårdnad på grundnivå. Underlagen har utgjorts av självvärdering, matris över examensmål för yrkesexamen respektive kandidatexamen, kurs- och utbildningsplaner, betygskriterier, samt lista över examensarbeten.. Dialog med företrädare för utbildningen Ninni Wallin och Ingrid From har förts ( och ) där självvärderingen har kommenterats av nämnden och därefter reviderats. Underlagen har granskats av externa sakkunniga lektor Jan Nilsson, Karlstads universitet, och lektor Gunilla Björling, Röda Korsets högskola, som lämnat yttranden enligt formulär Bedömning efter extern granskning av huvudområde eller yrkesprogram. Utbildningens speciella kunskapsbidrag och dess profil vid Högskolan Dalarna Sjuksköterskeprogrammet med 180 hp ges på Högskolan Dalarna med antagning av 120 studenter per termin. Inom ramen för programmet ges kurser inom ämnena Omvårdnad och Medicinsk vetenskap. Programmet leder till Sjuksköterskeexamen, och studenterna uppfyller efter genomgången utbildning även fordringarna för kandidatexamen i huvudområdet Omvårdnad. Sjuksköterskeprogrammet har nyligen reviderats och den nya utbildningen med ny utbildningsplan startades i januari Utöver de i HF fastställda målen för yrkesexamen/kandidatexamen finns lokala programmål rörande bland annat: Omgivningens (inklusive vårdmiljöers) påverkan på människors hälsa; förmåga att självständigt bedöma och värdera människors hälsotillstånd, planera och genomföra vårdinsatser; personcentrerad vård; miljö- och hållbarhetsfrågor i relation till såväl hälso- och sjukvården och yrkesrollen; informations- och kommunikationsteknologi som stöd för yrkesutövning. Dessa profilområden har förankring genom aktiva forskare med pågående forskningsprojekt inom områdena som är involverade i undervisningen inom dessa områden. Kommentar: Huvudområdets profil och de lokala programmålen är väl förankrade i svensk sjuksköterskeförenings arbete med att implementera de sex kärnkompetenserna, och dessa områden har en tydlig progression genom utbildningen. 1

2 Utbildningens organisation Sjuksköterskeprogrammet har tidigare haft ett intag på 90 studenter varje termin men på grund av den höga frekvensen av studenter med oavslutade studier och den stora bristen på sjuksköterskor har 120 studenter antagits till utbildningen de sista två terminerna. På grund av den rådande bristen har Landstinget Dalarna köpt 30 utbildningsplatser av Högskolan Dalarna. De studenterna deltar på samma villkor som övriga studenter i samma sjuksköterskeprogram som Högskolan Dalarna i övrigt erbjuder. Detta innebar att höstterminen 2015 antogs 150 studenter till programmet. Program, år HST HPR Prestationsgrad % Sjuksköterskeprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Tabell 4. Antal examina respektive antal examinerade utfärdade under de senaste två åren Antal kandidatexamina Antal yrkesexamina Medelålder vid examen (yrkesexamen) Sjuksköterskeprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet: Helårsstudenter, helårsprestationer, prestationsgrad Tidigare svarade studenterna i kursvärderingen på frågan om hur de skattar sin egen arbetsinsats i tid, den fråga finns inte längre med i nya kursvärderingen på Högskolan Dalarna som implementerats under hösten Tidigare har studenterna i genomsnitt uppskattat sin arbetsinsats i kursvärderingarna till ca timmar, vissa mycket mer ca 60 timmar och vissa mindre ca 20 timmar beroende på kurs. Examinatorns roll i utbildningens kurser är väl genomarbetad och beskriven. I självvärderingen uttrycks en osäkerhet inför hur man ska använda sig av nätbaserad utbildning med avseende på pedagogik, teknik etc. Här kan behövas ytterligare utvecklingsarbete och en ökad samsyn inom utbildningen. Enligt självvärderingen finns en strävan om att handledare inom verksamhetsförlagd utbildning ska ha handledarutbildning (7,5 hp) och lägst kandidatexamen, men det verkar idag inte finnas kunskap om i vilken utsträckning denna målsättning nås. Handledarkompetensen inom VFU behöver kartläggas. Det nya automatiska systemet för kursvärderingar avsåg inte att ersätta andra former av utvärdering. Kursvärderingar kan och bör utformas efter eget önskemål även i det nya systemet. 2

3 Måluppfyllelse, examinationer och bedömningskriterier Matrisen över kurser/examensmål grundar sig på varje kursansvarigs bedömning utifrån sin syn på hur kursen, med sina mål och examinationer, bidrar till att uppfylla utbildningsplanens mål. Utbildningens successiva fördjupning sker genom att kursernas kunskapsinnehåll rör sig från det friska till det sjuka, från genomförande av omvårdnad i samband med mer enskilda fysiska vårdbehov till bedömning, planering och genomförande av omvårdnad vid mer komplexa hälsotillstånd och behovssituationer med en breddning från individfokus till att även inkludera familje- och sociala sammanhang. De verksamhetsförlagda (VFU) kurserna fördjupas från att observera och delta under handledning, till en ökad grad av självständighet i bedömning, planering, genomförande och samordning samt utvärdering av vården. Som vägledning för lärandet och en formativ bedömning används instrumentet AssCE (Assessment of Clinical Education) där studentens kunskap, förmåga och värderingsförmåga fortlöpande värderas under utbildningen. AssCE används som underlag för bedömning i de fall detta stämmer överens med de aktuella lärandemålen för kursen, men ersätter inte kursplanens mål. Under VFU deltar lärare från Högskolan vid halvtids/slutbedömningar på respektive kliniker för att sätta betyg, efter att först ha säkerställt att lärandemålen för kursen verkligen har uppnåtts. Högskolan har ett nära samarbete med landsting, kommuner och privata vårdgivare för att säkra och utveckla kvaliteten på VFU, och som grund för det även kompetensen på handledande personal. Strävan är att handledande sjuksköterska ska ha handledningsutbildning om 7,5 hp och lägst kandidatexamen. Högskolan Dalarna är ansluten till en nationell modell för en klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, där syftet är att pröva om studenter i slutet av termin sex har uppnått den kliniska kompetens som krävs hos en nyexaminerad sjuksköterska. Nationell klinisk slutexamination (NKSE) omfattar två delar, en teoretisk tentamen och en klinisk examination. I juni varje år inbjuds såväl partnerlärosäten/försöksverksamhet som de redan deltagande lärosätena till en konferens där alla har möjlighet att delge varandra sina erfarenheter av examinationen. Lärare från Högskolan Dalarna deltar på dessa träffar och man har också en representant i styrelsen för NKSE. Det finns möjligheter att skriva sitt examensarbete inom ramen för ett forskningsprojekt. Det vanliga är dock att studenterna i sin slutexamination skriver en litteraturöversikt. Det har också uppfattats som mest lämpligt på grundnivå då studenterna i den processen får skriva fram en teoretisk bakgrund till sin valda studie inklusive teoretisk referensram och/eller begreppsbeskrivning/analys, erhåller grundläggande kunskap om systematisk litteratursökning, värdering av vetenskapliga artiklar och sammanställning och diskussion av resultat. Personcentrerad vård ska belysas genomgående i programmet och kursmål finns för flera kurser. Dessa examineras bland annat genom att studenterna tar fram en omvårdnadsplan med utgångspunkt i patientens egen berättelse. Profilen vårdmiljö är en viktig del i sjuksköterskans profession och ingår i kursen Introduktion omvårdnad och etik (VÅ1048 ) i samband med att studenterna ska beskriva omvårdnadens konsensusbegrepp varav miljö är ett av dem. Lärandemålet i kursen är att studenterna ska kunna 3

4 redogöra för omvårdnadens konsensusbegrepp- människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling samt hur dessa begrepp beskrivs i teorier inom omvårdnad. De lokala målen för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna stämmer väl överens med de nationella examensmålen för sjuksköterskeprogrammet enligt Högskoleförordningen. Stickprov bland kursplaner bekräftar måluppfyllelse i matrisen. Det finns en tydlig progression i utbildningen för samtliga ämnen och utbildningen ligger väl i linje med Högskoleförordningens mål för sjuksköterskeexamen. Lärandemålen är konkreta och tydliga och speglar innehållet i samtliga kurser. Utbildningen har ett tydligt fokus på personcentrerad vård som är genomgående beskrivet i både utbildningsplan och kursplaner. Utbildningen har också fokus på hållbarhets- och miljöfrågor vilka har mycket stor betydelse ur ett globalt perspektiv. Det finns i kursplanerna ingen tydlig beskrivning av hur det lokala målet i utbildningsplanen visa förmåga att använda informations- och kommunikationsteknologi som stöd för omvårdnad och sjuksköterskans yrkesutövning ska nås. Bedömningskriterier finns inte i alla studiehandledningar. Bedömningskriterier ska tas fram för samtliga kurser och finnas tillgängliga för studenterna senast i samband med kursstart. Akademisk miljö och lärarkompetens Lärarna i omvårdnad består av 28 adjunkter varav 7 är doktorander, 16 lektorer varav 6 är docenter samt 2 professorer. Lärarna i medicinsk vetenskap är 6 adjunkter, 4 lektorer och en professor. Över 90 % av lektorer och professorer har genomgått behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning (BHU), 38 % av adjunkterna har genomgått BHU. I varje kurs deltar en lektor som examinator. Den specifika kompetens och specialistinriktning samt ämne för avhandlingsarbete som en lektor har övervägs vid val av examinator till en kurs. Examinatorn är kvalitetsansvarig tillsammans med kursansvarig, delaktig i planering av kurs och ska vara väl förtrogen med kursmål och examinationer. I arbetet ingår även att ta del av kursutvärdering och vara delaktig vid förändring av kurs. Examinatorn ska ansvara för att examinationer håller hög kvalitet, har en adekvat nivå och blir genomförda och bedömda på ett rättssäkert sätt samt skriver på betygsunderlag som lämnas till kursadministratör för registrering i LADOK. Professorerna är delaktiga i diskussioner i ämnet och deltar aktivt vid ämnes- och programmöten med nya forskningsrön för att stödja utvecklingen inom ämnet omvårdnad. De stödjer examinatorer i deras arbete i kurserna och deltar i examinatorsmötena och kontaktas vid behov av examinatorerna i utvecklingsfrågor. 4

5 Kompetensen hos adjunkter med avseende på högskolepedagogisk utbildning uppfyller inte den kompetensprofil som beskrivs i självvärderingen. Adjunkterna behöver ges möjlighet att kompetensutveckla sig på denna punkt. Det är en styrka att samtliga examinatorer har disputerat. En av de sakkunniga menar att ett minimikrav är att samtliga handledare skall ha minst kandidatexamen med handledarutbildning, alternativt ingen kandidat, men då är handledarutbildning ett absolut krav. Magisterkompetens bör finnas hos samtliga adjungerade kliniska adjunkter enligt en av de sakkunniga. Forskningsaktivitet Under perioden har lärare inom programmet publicerat ca 160 vetenskapliga artiklar. I området Hälsa och Välfärd finns tre forskningscentrum KIPS, ReCALL och RICH. De ska stödja forskning om kunskapsimplementering och patientsäkerhet (KIPS) och äldreforskning (ReCALL) och forskning om sexuell och reproduktiv hälsa och barn (RICH). Forskningsseminarierna varannan vecka för lektorer och doktorander är välbesökta och är öppna för alla lärare. I praktiken deltar adjunkter sällan vid dessa seminarier. Seminarierna ska fungera som plattformar för forskning och samverkan inom Högskolan Dalarna och mellan Högskolan Dalarna och verksamma inom Landstinget, Region Dalarna, Dalarnas kommuner Centrum för Klinisk Forskning (CKF), privata aktörer inom vård och omsorg och andra akademiska kunskapscentra. Inom profilen finns också ett utbyte och samarbete med flera nationella och internationella universitet och nätverk. Dessa handlar bland annat om sjuksköterskors forskningsanvändning, miljö och aktiviteter för äldre, syn på äldrevården och amning. Publikationslistan visar att forskarna vid utbildningen är mycket aktiva i sin forskningsverksamhet. Forskningsförankring Under utbildningen finns många exempel på moment där lektorer deltar i undervisningen med sin egen forskning som exempel på kunskapsutvecklingen inom området. Till exempel används aktuell implementeringsforskning som exempel i kvalitativa och kvantitativa metoder i VÅ2019. I sista kursen i programmet som är examensarbetet gör studenterna en litteraturstudie. I samtliga kurser deltar lektorer som examinatorer, rådgivare och föreläsare med forskningsförankring i kurserna. Adjunkterna undervisar i de delar där de har sin specialkunskap och har en förankring i evidens inom området. Det genomförs av och till workshops under ämnesmötestid där alla lärare deltar i 5

6 diskussioner kring forskningsförankring, adjunkternas behov av kompetensutveckling och progressionen inom utbildningen. I termin ett (kurs VÅ1049) får studenterna föreläsningar, kurslitteratur och studieuppgifter som behandlar vetenskaps- och kunskapsteori, forskningsprocessen och evidensbaserat arbetssätt. I termin två beskrivs forskning inom äldrevård (kurserna VÅ1056; VÅ1052). Vetenskapliga artiklar söks och redovisas av studenterna i ämnesområdet palliativ vård (kurs VÅ2021). I kursen VÅ2025 väljs ett område för fördjupning i evidensbaserad kunskap, som studenterna gör en undervisning om i sin kliniska praktik. För närvarande deltar inte studenterna i något forskningsprojekt inom Högskolan Dalarna, men detta kan utvecklas framgent. Med självvärderingen bilades en tabell över de projekt som forskare vid Högskolan Dalarna, med anknytning till ämnet omvårdnad, medverkar i. Forskningsförankringen inom programmet kan utvecklas ytterligare, både i fråga om att stötta lärare att hålla sig uppdaterade om aktuell forskning och att studenter får ta del av den forskning som sker inom omvårdnad och medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna. Skriftliga arbeten Arbetsformerna gällande skriftliga arbeten syftar till att öka graden av självständighet och förmåga hos studenten. Inslagen startar med introduktion i vetenskapsteori, begrepp och användningen av evidens. Därefter introduceras studenterna till sökning av information i databaser och referenshantering. Informationssökning, referenshantering och artikelgranskning utförs därefter av studenterna under hela utbildningen. Kurs VÅ1048 Introduktion omvårdnad och etik Lärandemål Studenten ska: - redogöra för sjuksköterskeprofessionens och omvårdnadens utveckling, - redogöra för omvårdnadens konsensusbegrepp - människa, hälsa, miljö och omvårdnadshandling - samt hur dessa begrepp beskrivs i olika teorier inom omvårdnad, - redogöra för grundidéer i humanistisk människosyn samt jämföra dessa med andra sätt att se på människan, - redogöra för omvårdnadens värdegrund, vårdetikens betydelse och reflektera kring egna värderingar i relation till omvårdnad, - reflektera över betydelsen av att människans värdighet och integritet upprätthålls i samband med 6

7 omvårdnad och mellanmänskliga möten, - redogöra för grundläggande etiska begrepp och moralfilosofisk teoribildning, - redogöra för den svenska hälso- och sjukvårdens organisation och lagstiftning samt sjuksköterskans ansvars- och kompetensområde, - reflektera över sjuksköterskans roll för upprätthållande av en god och säker vård, - förstå betydelse och användning av forskning, utvecklingsarbete och ett vetenskapligt förhållningssätt inom sjuksköterskans ansvarsområde, VÅ1049 Metoder för evidensbaserad vård I VÅ2024 Ledarskap och teamarbete VÅ2025 Personcentrerad vård inom olika vårdsammanhang VÅ2019 (motsvarande kurs) Metoder för evidensbaserad vård II VÅ2018 Examensarbete för sjuksköterskeexamen - söka information i databaser och använda korrekt referenshantering. -ha förståelse för olika sätt att se på kunskap och vetenskap samt vad begreppet evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap och vård innebär samt öva upp ett kritiskt förhållningssätt i relation till forskningsprocessens olika delar och relationen mellan teori och klinisk praxis. -kritiskt diskutera ledarskapets betydelse för förbättringsarbete och evidensbaserad vård. -identifiera områden i behov av metodförbättring och förbättringsarbete för att främja vårdens kvalitet samt integrera evidensbaserad kunskap med patientens önskemål i planering och genomförande av vården -tillägna sig kunskaper i vetenskaplig metodik för att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt tänkande. I målet ingår att som sjuksköterska kunna ta eget ansvar för att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet, bedriva evidensbaserad vård och kunna delta i utvecklings- och förbättringsarbete inom omvårdnad samt förbereda sig för det kommande examensarbetet i omvårdnad. -att utföra ett självständigt examensarbete och erhålla fördjupade kunskaper i omvårdnad och granska annans arbete för att kunna utöva evidensbaserad vård i yrket. Ett kvalitetskrav på examensarbetet är att ämnet tydligt ligger inom huvudområdet och bygger på de kunskaper och förmågor som utvecklats under utbildningen. Valet av ämne bör ske i dialog mellan student och handledare. Studenterna har av tradition skrivit i par. Det kan finnas pedagogiska vinster då studenterna kan föra diskussioner kring vetenskapliga metoder och utveckla sitt kritiska tänkande. Det är viktigt att kunna samarbeta kring skrivande eftersom detta är standard i senare forskningsverksamhet. Ett motiv till parskrivning är också brist på handledare. 7

8 Handledning av examensarbeten sker huvudsakligen i grupp om 4-8 examensarbeten. Handledaren är antingen doktorand eller universitetslektor och har som huvuduppgift att vara diskussionspart och rådgivare vid planering och genomförande av examensarbeten. Granskning av examensarbete/opponering/respondentskap sker vid ett slutseminarium, för närvarande mestadels av interna granskare som är universitetslektorer. Vid inlämning får studenterna gör en författardeklaration där de beskriver hur arbetet med examensarbetet fördelats. Den individuella bedömningen kan vara svår att avgöra och oftast erhålls samma betyg för examensarbetet för båda författarna även om opponentskap och respondentskap också ska vägas in. Förteckning över examensarbeten i huvudområdet de senaste två åren på grundnivå bilades självvärderingen. Kompetensen hos handledare av examensarbeten är mycket hög - samtliga handledare är lektorer eller doktorander. En av de sakkunniga tycker att det är oklart hur evidensbaserat skrivande återkommer genom utbildningen. Nämnden konstaterar att målen som listas i tabellen ovan till största delen handlar om kunskaper och förmågor inom huvudområdet generellt sett, samt några mer allmänt om den vetenskapliga metodiken. Kanske skulle det vara en styrka att tydligare ange mål för det vetenskapliga skrivandet, exempelvis att känna till struktur och disposition för en vetenskaplig text och att kunna ta tillvara textkritik. Det är viktigt att lägga grunden för hur studenten skall applicera ett vetenskapligt förhållningssätt och skriva enligt givna format. Av 109 uppsatser var 105 litteraturöversikter, en empirisk studie samt tre okända. Detta kan tyda på att utbildningen inte ger tillräckliga förutsättningar för empiriska studier vilket skulle kunna medföra att studenterna inte känner sig bekväma med den metodiken. Examensarbetskursens upplägg är tydligt. Visserligen skriver studenterna i par men med rådande handledarresurser är detta ett brukligt sätt i sjuksköterskeutbildningar runt om i landet. Strukturen för handledning av examensarbeten är tydlig. Grupphandledningen har stora pedagogiska vinster och möjliggör för studenterna att reflektera kritiskt över andra studenters arbeten. En av de sakkunniga frågar: Finns någon kvalitetsskillnad mellan individuella och parskrivna uppsatser (10 veckor/2x 10 veckor)? Omvärldsbevakning Studenterna erhåller både yrkesexamen och kandidatexamen och möjlighet till studier på nästa nivå är därmed goda. En kandidatexamen i omvårdnad vid Högskolan Dalarna är behörighetsgrundande för alla vårdutbildningar på magister- och masternivå i Sverige. 8

9 Programansvarig deltar på nätverksträffar för sjuksköterskeutbildningar, Nationellt Forum. Syftet med verksamheten är att stärka utbildningarnas kvalitet genom att främja samordning och erfarenhetsutbyte mellan lärosätena i frågor av gemensamt intresse, utbildningsfrågor och frågor med relevans för utbildningen. Årligen deltar representanter från Högskolan Dalarna i VFU-konferensen som arrangeras av Svensk sjuksköterskeförening i samarbete med olika lärosäten. Samverkan sker bland annat genom att kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården. Arbetet bygger på delaktighet och förankring i kommunerna och ska präglas av hög kvalitet. Ambitionen är att kunskapen kommer verksamheterna till del och att det gagnar de personer som är i behov av kommunal vård och omsorg. Kunskapscentrum ska fungera som processtöd och bidra med metodkunskap samt struktur och praktiskt stöd. Samverkan sker också mellan Högskolan Dalarna och Landstinget Dalarna. Det finns ett avtal som reglerar samarbetet och detta avtal utgör ett ramavtal för samverkan. Syftet med avtalet är att kunna erbjuda studenter inom Högskolans vårdutbildningar verksamhetsförlagd utbildning av hög kvalitet inom Landstinget Dalarna. Programansvarig och ämnesansvarig har goda kontakter med programansvariga för utbildningar på avancerad nivå inom ämnet omvårdnad. Programmets medverkar i Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen (NKSE) där 16 av 26 högskolor och universitet som bedriver sjuksköterskeutbildning är anslutna i dagsläget. Anställningsbarhet/användbarhet Studenter som genomgått utbildningen har synnerligen goda förutsättningar att få anställning. En Alumni-undersökning har genomförts vid två tillfällen, 2009 och Undersökningen visade att sjuksköterskorna uppfattade sig vara ganska väl förberedda från utbildningen för att börja arbeta som sjuksköterskor, medelvärde 6,1 på en 10-gradig skala. Gruppen kände sig förberedd i lite olika grad inom olika kunskaps områden. I Introduktion till arbetsplatsen var drygt 50 procent ganska nöjda men tiden kändes otillräcklig och för några deltagare hade de endast en veckas arbetsplatsintroduktion. Att arbeta som sjuksköterska upplevdes som mycket positivt och de flesta kunde arbeta självständigt på ett acceptabelt sätt efter en tids anställning. När det kom till användning av forskningsresultat visade det sig att knappt hälften hade gjort detta vid något arbetspass, men trots detta så uppfattade en stor majoritet av studiens deltagare, oberoende av genus sig säkra att klara av att använda forskningsresultat i arbetet. Utbildningen ger en tydlig förberedelse för studentens kommande yrkesliv. Anställningsbarheten är hög och det finns ett etablerat samarbete med Landstinget Dalarna. Genom att 30 % av 9

10 utbildningen är verksamhetsförlagd och bedöms på ett korrekt och rättssäkert sätt säkerställer det en god förberedelse för yrkeslivet. Utbildningen ger förutsättningar för studenterna att tillägna sig goda kunskaper i medicin och omvårdnad under utbildningen. Studentinflytande Det genomförs regelbundet kursutvärderingar och det finns inget känt tillfälle när detta inte genomförts. Alla studenter brukar under sista studieveckan få fylla i en omfattande utvärdering av hela programmet. Frågebatteriet består nu av 88 frågor som beskriver olika dimensioner av den önskvärda kompetensen för en grundutbildad sjuksköterska i Sverige. Studenterna uppmanas till delaktighet i sin utbildning genom information om kursutvärderingar, studentmedverkan och programförening vid programstart. Två gånger per termin inbjuds de till studentmedverkan för programmet. Detta sker på campus med möjlighet att närvara på Connect. Meddelande om datum och påminnelse läggs ut i sjuksköterskeprogrammets Fronterrum. Studenterna har även möjlighet att medverka i kurslag i en specifik kurs. Dessa planeras in i schemat för kursen för att det ska vara tydligt för studenten. Vid några tillfällen har studenternas möjlighet att framföra åsikter och upplevelser under kursens gång genomförts genom att konstruera ett minute paper med tre frågor. Det har inom huvudområdet inte framkommit sådant i kursutvärderingarna som föranlett omfattande revideringar av kurserna eller utbildningsplan. Dock görs ständigt justeringar och förändringar av kursinnehåll, kurslitteratur och examinationsuppgifter där kursvärderingar utgör en viktig del av underlaget. De formativa kursvärderingarna kan också bekräfta lärares arbete och att vi är på rätt väg. Möjligheten till studentinflytande är väl tillgodosett. Då många av momenten i kurserna också går att läsa nätbaserat underlättar det för studenterna att kunna lägga upp sitt lärande efter egna önskemål. Se kommentar ovan om kursutvärderingssystemet under Utbildningens organisation. Internationalisering Utbyten från och med 2013: sex inresande lärare, 21 utresande lärare, åtta inresande studenter och en utresande student. Det finns ett mobilitetsfönster i termin 5 som lämpar sig väl för utresande studenter. Det finns även möjlighet att i termin 6 åka ut för att samla data och skriva examensarbete utomlands. Vid 10

11 programstart informeras studenterna om möjligheten till utlandsstudier av Högskolans internationaliseringssamordnare, programansvarig samt på webben. Ur utbildningsplanen: Utbildningsprogrammet samverkar aktivt för en ökad internationalisering mellan lärosäten såväl inom som utanför Europa. Studenter erbjuds att delta i utbytesprogram och i andra projekt av internationell karaktär i avsikt att öka förståelsen för andra kulturer, länder och internationella förhållanden. Internationella perspektiv i kurser består bland annat av jämförelser av hälsotillstånd, förekomst av olika sjukdomar, vård och behandling, hälso-och sjukvårdens organisation mellan olika länder. Socioekonomiska villkor, hälsa och miljö med frågor som belyser i vilken utsträckning hälsan är ojämlikt fördelad i Sverige och i övriga världen. Ett exempel på kursmål är: redogöra för viktiga bestämningsfaktorer av betydelse för hälsa samt reflektera över sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv, reflektera över människans villkor i samband med flykt, migration, asyl och integrering ur ett individ- familje- och samhällsperspektiv. Kurslitteraturen i sjuksköterskeprogrammet är till allra största delen på svenska och den enda engelska bok i litteraturlistorna är en vetenskaplig metodbok som finns i kurserna som knyter an till examensarbetet. Däremot förekommer artiklar, kompendium, länkar etc. som är engelskspråkiga. Sjuksköterskeprogrammet har inget samarbete med internationella studenter eller gästforskare. Idag finns inga kurser som är internationellt attraktiva på vare sig campus eller på nätet i sjuksköterskeprogrammet. Det finns väl genomtänkta idéer kring internationalisering på hemmaplan, alltså att integrera internationella perspektiv i utbildningen. Möjligen kan internationaliseringen stärkas ytterligare genom att inventera förekomsten av internationella jämförelser, litteratur på engelska etc, och ge stöd till kursansvariga och lärare att implementera sådana moment i kurserna där det är relevant. Programmet har förhållandevis få utresande studenter för studier vid annat lärosäte utomlands. Detta kan tyda på att informationen inte är tillräckligt omfattande för att ge incitament till utlandsstudier hos studenten. Bättre marknadsföring och information om möjligheterna att studera utomlands behövs inom utbildningen. Hållbar utveckling, mångfald och jämställdhet Det har utförts en genomlysning av sjuksköterskeprogrammet avseende hållbar utveckling enligt kriterierna från Göteborgs universitet: En av programmets kurser hade tydliga inslag av hållbar utveckling i alla dimensionerna social,- ekonomisk och ekologisk hållbarhet och uppfyllde kriterier för en hållbarhetsfokuserad kurs. Åtta av kurserna har antingen socialekonomisk eller ekologisk hållbar utveckling och uppfyller kriterier för hållbarhetsrelaterade kurser. Ett exempel på kursmål är: beskriva hur läkemedel påverkar miljön och diskutera hur hanteringen kan bli 11

12 mer hållbar ur ett miljöperspektiv. reflektera över hur grundläggande omvårdnadsbehov och bemötande kan påverkas av mångfald och kulturella skillnader. reflektera över sjuksköterskans ansvar i vårdarbetet i relation till miljöarbete för ett hållbart samhälle. Angående mångfald ges i självvärderingen en allmän beskrivning av Högskolans vision och policy. Utbildningen har ett tydligt fokus på hållbarhets- och miljöfrågor som finns beskrivna i mål i både utbildningsplan och kursplaner. Inslaget av mångfaldsfrågor tycks inte vara lika genomarbetat. Jämställdhet finns bland lärandemålen och belyses under utbildningen, men här kan behövas ytterligare utveckling så att detta perspektiv tas upp genomgående genom hela utbildningen. Framtidsperspektiv Den utbildning som nu finns i sin helhet ska utvecklas för att motsvara profilområdena. Nu pågår denna genomlysning under ämnesträffar där samtliga involverade är delaktiga. Där genomlyses innehåll, uppgifter, pedagogik, samarbete mellan kurser och tankar om progression. Utveckling av ämnet och programmet behöver ske långsiktigt. I kollegiet behöver olika kompetenser förstärkas och byggas upp med grupper av medarbetare som har en kompetens inom vissa områden och strategiskt arbetar inom och med dessa områden och är inläst på evidens inom området. På så vis kan en expertis utvecklas i området och ämnet med exempelvis kärnkompetenser och genomgång av progressionen i ämnet. VFU där ett aktivt samarbete för att utveckla utbildningen sker tillsammans med och i verksamheterna där studenterna får sin kliniska utbildning. Handledarmodellen behöver utvecklas genom att få fler kliniska adjunkter och kliniska lektorer. Under hösten 2016 görs en revidering av hållbar utveckling, internationalisering och mångfald i kurserna. Internationalisering med utbyte av lärare och studenter samt kursutbud behöver ske mer aktivt i förhållande till de samarbetspartners som finns upparbetade. Kurser på engelska och större utbyte av studenter och lärare internationellt behöver finnas i högre utsträckning. Ansvaret för detta har lagts på programansvarig och studierektor för specialistutbildningar. Forskningsanknytning och förankring både bland adjunkter och studenter behöver förstärkas. Adjunkter behöver delta mer i forskarmöten. Kanske kan den specialisering som uppmuntras kunna inspirera att ta del av material i det egna området. Kurser på engelska och större utbyte av studenter och lärare internationellt behöver utvecklas. I Hälsa och Välfärd ska en ansökan om tillstånd att bedriva forskarexamen lämnas in under året. Om detta tillstånd erhålles kan det ytterligare stärka den akademiska miljön på Högskolan Dalarna. 12

13 Sakkunnigas sammanfattning: Styrkor inom huvudområdet: - Utbildningen är välförankrad inom huvudområdet från introduktion till djupare kunskaper. Ni integrerar forskning inom området och har planer på att inrätta forskarutbildning inom ämnet vilket i sin tur stärker grundutbildningsprogrammet. Lärarkompetensen är hög, målen överensstämmer väl till Högskoleförordningens mål för sjuksköterskeexamen. Kärnkompetenserna är centrala genom utbildningen vilket stärker en god förberedelse för studenternas kommande yrkesliv. Distansförlagd utbildning och hög IKT användning är en stor resurs i dagens föränderliga informationssamhälle. - Hög handledarkompetens - Stark forskning Svagheter inom huvudområdet: - Kompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen kan stärkas, likaså internationaliseringen och studenternas möjlighet till att göra studier vid annat lärosäte utomlands. - Endast 38 % av adjunkterna har BHU. - Få utresande studenter. Möjligheter för framtida utveckling: - Det finns en klar utvecklingsmöjlighet för sjuksköterskeprogrammet att göra en mer internationellt gångbar utbildning, med kurser som ges på engelska t ex. Det öppnar upp för lärosätet att få in utländska studenter i programmet och gagnar utbyte med andra lärosäten i framtidens globala landskap. Sårbarhet för förändringar: - Ej tillräckligt med handledare i VFU med rätt kompetens. - Genomströmningen i programmet. 13