Deltagit: Gustav Amberg Anders Szepessy. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Deltagit: Gustav Amberg Anders Szepessy. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap"

Jan-Olof Göransson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Styrelsemöte Per Capsulam Protokoll Deltagit: Gustav Amberg Anders Szepessy Karin Blom Joakim Westh Mark Pearce John Eriksson Mats Åbom 1. Rekrytering av biträdande lektor i vindkraftteknik [bilaga 1] Ärendet har tillkommit efter sista ordinarie möte 2010 och har skickats till samtliga styrelsens ledamöter för behandling och beslut. Styrelsens ledamöter har inkommit med sina röster i frågan via epost. Styrelsen beslutar att godkänna profilen. Vid protokollet Erik Edstam Justeras Gustav Amberg Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen Stockholm. Tel: Fax: E-post: edstam@kth.se 1 (1)

2 Motivering till vindkraftstjänst vid Institutionen för Mekanik Institutionen för mekanik har en kraftigt ökande verksamhet inom området vindkraftteknik, i huvudsak med inriktning mot aerodynamik men också tidigare till en del mot strukturdynamik. I dagsläget finns tre doktorander och en postdoc som finansieras med anslag från Energimyndigheten, Vindforsk och VR. Finansieringen uppgår de närmaste tre åren till närmare 20 milj kronor. De idag aktiva forskarna är Prof Henrik Alfredsson, Prof Laszlo Fuchs, Prof Dan Henningson, samt Lektor Jens Fransson. Det finns också ett nära samarbete med högskolan på Gotland, som ingår i ett Nordiskt konsortium, tillsammans med Danmarks Tekniska Universitet. Konsortiet är lett av Prof Dan Henningson. Doktoranderna på Gotland är inskrivna vid KTH Mekanik. De SRA medel som har tilldelats SCI skolan används nu för att ytterligare förstärka verksamheten med en ny biträdande lektor i vindkraftsteknik. Tanken är att den nya biträdande lektorn ska vara samordnande för vindkraftsverksamheten vid institutionen och dess ansikte utåt i dessa frågor. Detta är viktigt då det är viktigt att KTH har en stark ställning inom både den stora energisatsningen med SRA medel och inom EIT, där KTH deltar. Med den nya tjänsten inom vindkraftteknik så kommer KTH att kunna vara en ledande partner inom vindkraftteknik.

3 Anställningsprofil för biträdande lektor i vindkraftteknik Ämnesområde Vindkraftteknik Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar de delar av vindkrafttekniken där vetenskapsområdet tillhör den tekniska mekaniken, vilket inkluderar aerodynamik för blad och torn, inklusive strömning i det atmosfäriska gränsskiktet och i vaken bakom turbiner samt aeroelasticitet och strukturmekanik. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som avlagt examen tidigare bör komma ifråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Bedömningsgrunder I bedömningen av de sökande kommer stor vikt att läggas vid vetenskaplig skicklighet. Denna skicklighet ska vara visad genom internationell publicering och etablering av samarbeten i ett eller flera av ämnesområdets discipliner. Forskningen kan ha såväl experimentell som numerisk inriktning, men även teoretisk modellering är av vikt för befattningen. Den sökandes förmåga att kunna etablera en oberoende forskningsverksamhet kommer att beaktas Vikt kommer även att läggas vid den sökandes förmåga att kunna genomföra utbildning av hög kvalitet inom grund- och forskarutbildning, då det inom anställningen kommer att ingå att vara ansvarig för institutionens undervisning inom området. Förmåga till etablering och utveckling av samarbeten med andra discipliner av vindkrafttekniken inom KTH, liksom med externa aktörer, avseende såväl forskning som undervisning tillmäts stor betydelse. Innehavaren förväntas också kunna erhålla extern finansiering för forskning inom området. Befordran till lektor Vid ansökan om befordran till lektor kommer sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet att bedömas. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildningen leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

4 Presumtiva sökande till biträdande lektorat i Vindkraftteknik: Dr. David Kleinhans, Göteborgs Universitet (bakgrund som teoretisk fysiker, University of Munster, publicerat arbeten inom vindkraft) Dr. Michael Hölling (experimentalist - ForWind - Dept Physics, University of Oldenburg) Dr. Bernhard Stoevesandt (CFD - ForWind - Dept Physics, University of Oldenburg) Espen Åkervik, PhD KTH Mechanics 2008 Kjeller vindteknik, Norge Stefan Ivanell, PhD KTH Mechanics 2009, Högskolan Gotland (CFD, lektor i Vindkraft) Antonio Segalini, post doc KTH, PhD University of Bologna, 2010 (projekt inom Vindforsk) Paul Deglaire, PhD Uppsala Universitet, 2010 (från Mats Leijons grupp, fn i Frankrike) Frederik Zahle, uddannet på Imperial College (Vejleder: Niels Sørensen (Risø) og Mike Graham). CFD anvendelser, rotordesign Niels Troldborg, uddannet på DTU (Vejleder: Robert Mikkelsen og mig). Stort kendskab til CFD/aktuator linje/immersed boundary teknik. Wake analyser, anvendelser på wind farme. Andreas Bechmann, uddannet på DTU/Risø (Vejleder: Niels Sørensen og mig). Site undersøgelser, komplex terrain ved brug af CFD. Ansvarlig for Bolund projektet. Vi kommer att fortsätta identifiera presumtiva sökanden spec. i Sverige och Norge, men även i övriga Europa.

5 Ekonomi och omfattning av vindkraftverksamhet vid institutionen för Mekanik: För närvarande finns tre projekt vid institutionen för mekanik direkt relaterade till vindkraftområdet, två st inom Vindforsk III samt ett Nordiskt konsortium. För perioden uppgår denna finansiering till ca 8 Msek. Två professorer (Alfredsson & Henningson) samt en lektor (Fransson) handleder en postdoc och 2 doktorander verksamma inom dessa projekt. Dessa projekt förväntas förlängas i ytterligare en tvåårsperiod efter utgången av Utöver de doktorander i ovanstående projekt som är direkt anställda av KTH är Henningson huvudhandledare för ytterligare en doktorand verksam vid Högskolan på Gotland. Ytterligare doktorander anställda vid Högskolan på Gotland förväntas att knytas till KTH i nya projekt. Tabellen nedan ger en uppskattning av finansieringssituation för den nya bitr. lektorn, till och början med kommer personen att arbeta inom befintliga projekt men på sikt (år 3) ha etablerat egna projekt. Bitr. lektor År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 GRU Bef. Fakultet Tillskott fakultet Externa medel (estimat) SRA basfinansiering SRA riktade medel Totalt Arbetsuppgifter Den som erhåller anställningen förväntas att ägna sig till allra största delen åt vindkraftsområdet, både som forskare och lärare och att bli institutionens ansikte utåt i vindkraftsfrågor.

Relevanta dokument

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman

PROTOKOLL Rekryteringsnämnden Sammanträdesdatum 2004-03-31 Protokoll nr 5/04 Närvarande: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri