Det offentliga ackordet från självständighet till undangömdhet

Transkript

1 Juridiska Institutionen Juristprogrammet, VT 2015 Examensarbete, 30 HP Insolvensrätt Det offentliga ackordet från självständighet till undangömdhet En analys av vilka behov som finns beträffande förändring av det offentliga ackordet samt förslag till hur behoven kan tillgodoses Petar Bojovic Handledare: Claes Martinson

2 Innehållsförteckning Förkortningar...4 Sammanfattning Inledande avsnitt Bakgrund Insolvensförfarandet som förlorade sin självständighet Förfarandet utan en egentlig funktion Förfarandet i förfarandet ett uppriktigt fiasko? Lagändring i sikte? Syfte Metod och material Avgränsning Allmänt om företagsrekonstruktion och offentligt ackord Tre skillnader mellan AckL och FRekL Möjligheten att inleda en offentlig ackordsförhandling Part som har möjlighet att ansöka om förhandling om offentligt ackord enligt AckL jämfört med ansökan om företagsrekonstruktion enligt FRekL Gäldenärer som omfattas av lagen Ansökningsprocessen Företagets ekonomiska status vid ansökan Rättens prognosbedömning Den gode mannens och rekonstruktörens ställning Den gode mannen Rekonstruktören Skillnader avseende arbetsuppgifter och kompetens Skillnader avseende möjligheter att styra gäldenären Möjligheten att påkalla en lägre ackordsprocent Konsekvenser som kan antas ha uppstått till följd av de tre skillnaderna Konsekvenser kopplade till möjligheten att inleda en offentlig ackordsförhandling Tidskrävande Kostsamt Snedvriden marknadskonkurrens Fel bolag inleder offentliga ackordsförhandlingar

3 3.1.5 Ansökningar i ett tidigare skede Konsekvenser kopplade till rekonstruktörens ställning Konsekvenser kopplade till möjligheten att påkalla en lägre ackordsprocent Kritik som har framförts mot FRekL och rekonstruktionsförfarandet Positiv kritik Ett förfarande två alternativa delmoment Framåtblickande Mindre kapitalförstöring..., Arbetsmarknadspolitiskt fördelaktigt Kommentar Negativ kritik Gäldenärer ansöker för sent i brist på incitament Tidskrävande Dyrt Passar ej små bolag Svag och oklar Konkurrenshämmande Kommentar Vilka behov finns beträffande förändring av det offentliga ackordet? Behov av en smidigare och billigare ackordsprocess Behov av att endast ge bolag med framtidsutsikter möjlighet att inleda ackordsförhandlingar Behov av ett starkare moratorium Behov av att gäldenärer ansöker i tid Behov av att ge icke näringsidkande juridiska personer möjlighet att ansöka om offentligt ackord Behov av ge bolag ägda av stat och kommun m.fl. möjlighet att ansöka om offentligt ackord Behov av att få till stånd en ackordsdividend om 25 procent Behov av att rätt rekonstruktör utses Hur kan behoven tillgodoses? Övergripande ändringsförslag Separat ackordslag Specialdomstolar Rekonstruktionslicens Lagändringsförslag

4 6.2.1 Förstärkt moratorium Utöka lagens omfattning till att även gälla bolag ägda av stat och kommun m.fl. samt icke näringsidkande juridiska personer Klargörande av rekvisitet särskilda skäl samt sänkning av gränsen för konsensus bland borgenärskollektivet Strängare prognosbedömning Förbud för insolventa bolag att ansöka om företagsrekonstruktion Utomrättsliga förslag Rikstäckande kostnadsfri insolvensrådgivning Marknadsföring av förfarandet Avslutande konklusioner - det offentliga ackordet förtjänar större uppmärksamhet Källförteckning Offentligt tryck Rättsfall HD Hovrätten för västra Sverige Svea hovrätt Vänersborgs tingsrätt Litteratur Böcker Artiklar och rapporter Internetkällor Övrigt

5 Förkortningar AckL Ackordslag (1970:847) FRekL Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion HD Högsta domstolen IFFR Institutet för företagsrekonstruktion KonkL Konkurslag (1987:672) Prop. Proposition REKON Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sverige RH Rättsfall från hovrätterna SOU Statens offentliga utredningar SsL Skuldsaneringslag (2006:548) SvJT Svensk Juristtidning Vd Verkställande direktör 4

6 Sammanfattning Med offentligt ackord avses en lagreglerad uppgörelse mellan en gäldenär och dennes borgenärer, varigenom gäldenärens skuldbörda kan reduceras till en viss procentsats av det totala skuldbeloppet. Det offentliga ackordet var tidigare ett självständigt reglerat förfarande i AckL, men infördes i rekonstruktionsförfarandet vid FRekL:s ikraftträdande år Knappt 20 år senare kan det konstateras att rekonstruktionslagstiftningen, och dess integrerade ackordslagstiftning, inte har fått avsedd effekt. Bland annat har det årliga antalet offentliga ackordsuppgörelser minskat sedan upphävandet av AckL. I uppsatsen har jag undersökt vilka behov av förändring som finns avseende det offentliga ackordet samt presenterat förslag på hur behoven kan tillgodoses. Jag har identifierat följande behov av förändring beträffande dagens offentliga ackord: 1) behov av en smidigare och billigare ackordsprocess, 2) behov av att endast ge bolag med framtidsutsikter möjlighet att inleda ackordsförhandlingar, 3) behov av ett starkare moratorium, 4) behov av att gäldenärer ansöker i tid, 5) behov av att ge icke näringsidkande juridiska personer möjlighet att ansöka om företagsrekonstruktion och offentligt ackord, 6) behov av att ge bolag ägda av stat, kommun, landsting, kommunalförband, församling och kyrklig samfällighet möjlighet att ansöka om företagsrekonstruktion och offentligt ackord, 7) behov av att lättare få till stånd en ackordsdividend under 25 procent samt 8) behov av att rätt rekonstruktör utses. I syfte att tillgodose ovan nämnda behov, anser jag att följande kan göras: 1) införa en separat ackordslagstiftning, 2) inrätta specialdomstolar för insolvensrättsliga spörsmål, 3) införa en rekonstruktionslicens för rekonstruktörer, 4) förstärka gäldenärens moratorium under rekonstruktionsprocessen, 5) utöka lagens omfattning till att även gälla bolag som ägs av stat, kommun, landsting, kommunalförband, församling och kyrklig samfällighet samt icke näringsidkande juridiska personer, 6) klargöra rekvisitet särskilda skäl i FRekL 3:2 och ändra gränsen för borgenärskonsensus, 7) ålägga domstolen att göra en strängare prognosbedömning vid ansökan om företagsrekonstruktion, 8) förbjuda insolventa gäldenärer att ansöka om företagsrekonstruktion, 9) införa ett kostnadsfritt insolvensrådgivande institut på statlig nivå samt 10) marknadsföra rekonstruktions- och ackordsförfarandet. 5

7 1 Inledande avsnitt 1.1 Bakgrund Insolvensförfarandet som förlorade sin självständighet Hösten 1995 togs ett betydelsefullt beslut för svensk insolvensrätt i allmänhet och offentliga ackord i synnerhet. Riksdagen beslutade sig nämligen för att slopa den gamla ackordslagen (AckL) och delvis ersätta den med en helt ny författning, lagen om företagsrekonstruktion (FRekL). Företagsrekonstruktionen blev således den svenska insolvensrättens nytillskott, medan ackordsförfarandet miste sin status som självständig insolvensrättslig disciplin. I den nya lagen tilldelades det tidigare självständiga institutet förvisso ett eget kapitel, men blev i förlängningen beroende av att en företagsrekonstruktion initierades. Upphävandet av AckL föranleddes av diverse utredningar och rapporter, vilka fastställde att något inte stod rätt till med lagen - medan antalet konkurser per år uppgick till nästan , inleddes knappt 100 ackordsförhandlingar årligen. 1 En betydande diskrepans i användningsgrad förelåg således mellan de två insolvensrättsliga instituten. Figur Antal företagsackord Antal företagskonkurser Siffrorna avser det genomsnittliga antalet företagskonkurser och offentliga företagsackord. Statistiken är hämtad från rapporten Konkurser och offentliga ackord 2014 på och avser antalet företagskonkurser samt offentliga företagsackord mellan åren 1985 och Figur 1 visar antalet offentliga företagsackord samt företagskonkurser mellan åren 1985 och Det skall noteras att antalet företagskonkurser åren 1991, 1992, 1993 och 1994 vida överstiger År 1991: konkurser, år 1992: konkurser, år 1993: konkurser och år 1994: konkurser. Konkurser och offentliga ackord 2014, 6

8 1.1.2 Förfarandet utan en egentlig funktion Lagstiftarens skäl till att AckL upphävdes, var att ackordslagstiftningen hade svårt att fylla en egentlig funktion. 3 Det offentliga ackordets ändamål var, enligt lagstiftaren, tillbakablickande, eftersom det reglerade en redan uppkommen ekonomisk situation. 4 En ny flexibel lag som skulle vara framåtblickande till sin karaktär behövde i stället införas. Lagen skulle dels vara ett bättre alternativ till konkursinstitutet, dels ligga i linje med de förändringar som skedde på den internationella arenan. 5 Riksdagens antagande hösten 1995 ledde sedermera till att AckL inkorporerades i FRekL och kom att bli ett förfarande i förfarandet, trots att förslaget mötte visst motstånd från Lagrådet. Bland annat ifrågasatte Lagrådet om inte upphävandet av en självständig ackordslagstiftning kunde ge upphov till stora problem i de fall behovet av rekonstruktion inte fanns, men likväl ett behov av offentligt ackord. Lagstiftaren svarade på detta genom att konstatera att i de fall det finns ett ackordsbehov torde det vanligtvis också finnas ett behov av att rekonstruera verksamheten. 6 Det ansågs därför meningslöst att behålla en självständig ackordslag, varför ackordsförfarandet integrerades i rekonstruktionsförfarandet. Lagstiftaren hade inte för avsikt att göra några större materiella ändringar i ackordslagstiftningen, utan överförde i princip AckL:s befintliga bestämmelser till 3 kap. FRekL. 7 3 Prop. 1995/96 s Prop. 1995/96 s. 56. Se även Folkesson (2009) s. 106 ff. 5 I propositionen till FRekL anges exempelvis att den insolvensrättsliga utvecklingen internationellt sett går mot mer flexibla förfaranden, där skiljelinjen mellan likvidation och rekonstruktion blir alltmer flytande. Företagsrekonstruktioner nämns som ett sådant förfarande som växer i popularitet. Det framhölls vidare ha en stor systematisk fördel att inkludera ackordsförfarandet i rekonstruktionsförfarandet, se Prop. 1995/96 s. 55. Det angavs dock inte vilka fördelar som konkret skulle uppstå. Se även Karlsson-Tuula (2006) s. 18ff samt EU-kommissionens rekommendation om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. 6 Lagstiftaren uppgav vidare att ackordsförfarandet inte nödvändigtvis behövde användas vid en uppkommen företagsrekonstruktion, utan att en ändring i företagsledningen kunde vara en bättre lösning än en reducerad skuldbörda. Prop. 1995/96:5 s. 56 och s Se även SOU 2010:2 s Som vi skall se i avsnitt 2 nedan, har överföringen emellertid lett till omfattande skillnader i vissa avseenden. Överföringen till FRekL har också fått kritik från flera håll, se exempelvis Susanna Tropps inlaga under akademikonferensen Insolvensrättsligt Forum i Uppsala 2007, där hon beskriver det som att lagstiftaren bara stoppade in reglerna om ackord i FRekL. Vidare menar hon att det finns ett allmänt ointresse från lagstiftarens sida avseende offentliga ackord och att förfarandet har blivit bortglömt, trots att det enligt hennes mening är surrealistiskt att genomföra en rekonstruktion utan att inleda en ackordsförhandling: Som praktiker blir man här lite förvånad eftersom min erfarenhet är att man aldrig någonsin skulle kunna inleda ett företagsrekonstruktionsförfarande om det inte i grundplanen ingick ett ackord av någon typ som en nödvändig beståndsdel. Det må vara lagstiftarens dröm att man inleder företagsrekonstruktion bara för att göra en så kallad rekonstruktion i sak, men dit är det i dagsläget ljusår. Möller & Jönzén (2009) s. 38f. 7

9 1.1.3 Förfarandet i förfarandet ett uppriktigt fiasko? Knappt 20 år efter det betydelsefulla beslutet står nu riksdagen inför stora insolvensrättsliga utmaningar. Det som skulle bli en flexibel och användbar lagstiftning har enligt många i stället fått motsatt karaktär. 8 Siffrorna vad gäller det genomsnittliga antalet årliga ackordsförhandlingar har sjunkit från 92 förhandlingar per år till ynka Faktum är att FRekL som sådant har fått utstå hård kritik från såväl näringslivet och praktiserande jurister som den akademiska världen. 10 Bland annat har kritiken tagit sikte på att förfarandet är förenat med höga kostnader och att det inte är anpassat efter små- och medelstora bolag. 11 Kritiken har lett till att diskussionerna kring behoven av förändringar i rekonstruktionsförfarandet blivit allt fler. Debatterna avseende ackordsförfarandets förändringsbehov har emellertid, i jämförelse med rekonstruktionsförfarandet, varit förvånansvärt få Lagändring i sikte? Den växande kritiken mot rekonstruktionsförfarandet har även tilldragit sig regeringens uppmärksamhet, som på förekommen anledning initierade en särskild utredning för att undersöka hur lagen skulle kunna förbättras och samordnas med 8 Welamson & Mellqvist (2013) s. 288ff. Se även Tuula, Jämförande studie (2001) s. 379f och 473f. Se även SOU 2010:2 s. 73ff. 9 Det måste dock konstateras att ett högt antal företag som beviljas offentligt ackord inte nödvändigtvis betyder att lagstiftningen är lyckad. En betydligt mer intressant siffra vore hur många bolag som rider ut den ekonomiska stormen efter ett beslut om offentligt ackord. Statistiken är hämtad från rapporten Konkurser och offentliga ackord 2013 på och avser konkurser samt offentliga ackord mellan åren 1996 och SOU 2010:2 s.73ff. Det skall dock framhållas att det finns praktiker som är nöjda med FRekL ur teoretisk synvinkel, men som menar att den är i behov av smärre förändringar för att även kunna fungera i praktiken. En förespråkare för rekonstruktionsförfarandet är Odd Swarting, ordförande i Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet (REKON), som på akademikonferensen Insolvensrättsligt Forum i Uppsala den 12 februari 2015 medgav att han tyckte att FRekL i teorin är en bra lag, men att revideringar behöver göras för att få den att fungera i praktiken. Även Börje Andersson, rekonstruktör och vd på Ackordscentralen Väst, är i grunden positivt inställd till lagen. 11 Dessa bolag har stått för ungefär 99,99 % av samtliga svenska företag i konkurs mellan åren 2011 och Konkurser och offentliga ackord 2014, Se även Persson & Tuula, SvJT nr /02 s. 82, där författarna menar att det måste ses som negativt att FRekL inte lämpar sig för små företag, eftersom det främst är dessa bolag som är föremål för konkurser. Endast några procent av konkurserna i Sverige rör bolag med fler än 20 anställda. Se vidare härom i avsnitt nedan. 12 Senast det offentliga ackordets roll i svensk rätt gavs större diskussionsutrymme var på konferensen Insolvensrättsligt Forum i Uppsala i början av Mikael Möller framhöll då att ackordslagstiftningen borde ses över och möjligen frikopplas från FRekL. Möller & Jönzén (2009) s. 27f. 8

10 konkursinstitutet. 13 Utredningen blev klar år 2010, men har ännu inte mynnat ut i någon konkret omarbetning lagstiftningsmässigt. I stället har en kommitté tillsatts som skall lämna förslag på åtgärder för att förbättra det svenska entreprenörsklimatet. 14 En av kommitténs uppgifter är att göra en översyn av rekonstruktionslagstiftningen, vari införande av ett separat ackord utom rekonstruktions- och konkursförfarandet är en åtgärd. 15 De tilltagande diskussionerna om krav på förändringar av FRekL och dess påverkan på det offentliga ackordsförfarandet har lett till att frågan om vilka förändringsbehov som finns på ackordslagstiftningens område har uppstått. Den naturliga följdfrågan är hur behoven kan tillgodoses för att göra ackordslagstiftningen till ett mer användbart förfarande bland livsdugliga företag i ekonomisk kris. Figur Antal företagsackord Utredningen fick namnet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag och gav omfattande förslag till förändringar av svensk insolvensrätt. Exempelvis föreslogs att konkurslagen (KonkL) och FRekL skulle sammanföras till en helt ny lag, insolvenslagen, i syfte att effektivisera rekonstruktionsförfarandet. Vad gäller ackordsförfarandet, presenterades i utredningen ett förslag där offentliga ackord ges en självständig status inom insolvenslagen. Det separata ackordet skulle enligt förslaget komma till stånd enkelt och snabbt, då ackordsfrågan skulle vara avgjord och fastställd av domstolen inom några veckor från ansökan. SOU 2010:2 s. 364f. 14 Kommittédirektiv (2014:46). Uppdraget skall redovisas senast den 15 augusti Det märks att företagsrekonstruktionslagen är ett hett ämne, både bland praktiker och teoretiker. Exempelvis ägnades en betydande del av 2015 års upplaga av Insolvensrättsligt Forum åt att diskutera FRekL, både de lege lata och de lege ferenda. 15 Kommittédirektiv (2014:46) s Figur 2 visar antalet offentliga företagsackord mellan åren 1985 och Statistiken är hämtad från rapporten Konkurser och offentliga ackord 2014, 9

11 1.2 Syfte Syftena med förevarande uppsats är att 1) identifiera vilka behov som finns beträffande förändring av det offentliga ackordet samt 2) ge förslag på hur behoven kan tillgodoses för att öka användningen av förfarandet bland livskraftiga företag i ekonomisk kris. 17 För att undersöka vilka förändringsbehov som finns beträffande det offentliga ackordet och ge tillräckligt vederhäftiga förslag till hur behoven kan tillgodoses, delas uppsatsen in i följande avsnitt: Tre skillnader mellan AckL och FRekL (avsnitt 2), Konsekvenser som kan antas ha uppstått till följd av de tre skillnaderna (avsnitt 3) samt Kritik mot FRekL och rekonstruktionsförfarandet (avsnitt 4). Resultatet i de ovan nämnda avsnitten används således som grund för att identifiera de behov av förändring som finns beträffande det offentliga ackordet (avsnitt 5) och presentera förslag till förändringar för att tillgodose behoven (avsnitt 6). Förslagen delas in i tre grupper - övergripande ändringsförslag, lagändringar samt utomrättsliga förslag Metod och material För att besvara examensarbetets syften, har jag använt de traditionella rättskällorna lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin. 19 Uppsatsen innehåller även material som jag har kunnat inhämta från diverse konferenser, diskussioner och intervjuer med praktiserande jurister inom obeståndsrätt. 20 Jag har intagit ett gäldenärsorienterat 17 Med offentligt ackord menas både ackordslagstiftningen och ackordsförfarandet. Jag gör således ingen åtskillnad mellan dessa begrepp i uppsatsen. Med livskraftiga företag avses sådana bolag som har reella möjligheter att fortsätta driva verksamheten vidare utan förlust efter att en offentlig ackordsuppgörelse har ingåtts. 18 Med övergripande förslag menas strukturella förändringar av dagens ackordsförfarande. Lagändringsförslagen avser specifika ändringar i FRekL. Med utomrättsliga åsyftas förslag som inte har någon koppling till lagstiftning. Kategoriseringen är subjektiv och jag är medveten om att vissa förslag möjligen skulle kunna inrymmas under fler än en kategori. 19 Dessa rättskällor brukar beskrivas ha ovanstående hierarkiska följd, i enlighet med den så kallade rättskälleläran. Sandgren (2007) s. 36f. 20 Det rör sig främst om konferenserna Insolvensrättsligt Forum (februari 2015) samt IFFR Västs konferens i Ackordscentralens lokaler i Göteborg (mars 2015). Diskussionerna med praktiserande jurister inom insolvensrätt har uppkommit dels under konferenserna, men även under min 10

12 perspektiv vid besvarandet av uppsatsens syften. 21 FRekL har beskrivits som en alldeles för borgenärsinriktad lagstiftning, varför det torde finnas ett intresse av att framhäva gäldenärernas behov av förändring av det offentliga ackordet. 22 Gäldenärernas behov får antas vara att efter en ackordsförhandling kunna driva verksamheten vidare utan förlust. Detta intresse måste emellertid ställas mot andra parters ekonomiska intressen, för att kunna presentera så förtroendeingivande och godtagbara förslag till förändringar som möjligt. Trots att min analys är gäldenärsinriktad, har jag därför i vissa delar även vägt in andra intressenters behov. 23 Vidare har samhällsekonomiska överväganden fått en central roll i uppsatsen, främst i det tredje och fjärde avsnittet, där jag fäst vikt vid ökade kostnader och marknadsproblem till följd av införandet av FRekL. 24 Statistiken gällande offentliga ackord och företagsrekonstruktioner är knapphändig. 25 Det material som finns att tillgå är främst Perssons och Karlsson-Tuulas studie Är lagen om företagsrekonstruktion en papperstiger? från år 2000 samt Karlsson- Tuulas uppföljning Lagen om företagsrekonstruktion En papperstiger II från år Studiernas resultat grundas främst på statistik från åren 1996 till Den uppsatspraktik på Wistrand Advokatbyrå i Göteborg mellan januari och april En intervju har även gjorts med Börje Andersson, rekonstruktör och vd på Ackordscentralen Väst. Jag är medveten om att dessa källor i viss mån är bristfälliga, eftersom de olika praktikerna ger en subjektiv bild av det offentliga ackordet. Det är emellertid ofrånkomligt att inte låta subjektiva värderingar spegla undersökningens resultat. Se Peczenik, SvJT 2005 s Se avsnitt 1.2 ovan. Exempelvis gör jag det genom att redogöra för gäldenärens möjlighet att inleda en ackordsförhandling och påkalla lägre ackordsprocent. Det skall dock sägas att inslag av borgenärsinriktade argument kan förekomma, men detta är inte utgångspunkten för uppsatsen. 22 Ds 2003:60 s.19f. Se även Karlsson-Tuula (2006) s. 20. Karlsson-Tuula skriver även att den övergripande frågan för den insolvensrättsliga lagstiftningen är om en lagstiftning bör vara gäldenärsinriktad eller borgenärsinriktad eller om den insolvensrättsliga lagstiftningen på en och samma gång bör ha båda inriktningarna för att tillvarata bådas intresse. Jag nöjer mig med att konstatera att ett behov av att lyfta fram gäldenärens intresse torde finnas. 23 Exempelvis borgenärers, statens och arbetstagarnas. 24 I det tredje avsnittet har övervägandena gjorts på egen hand. I det fjärde avsnittet har jag tagit del av informationen främst genom SOU 2010:2 och Perssons & Tuulas artikel i SvJT (se nedan). 25 Detta uppmärksammades flertalet gånger i SOU 2010:2 och beskrevs som en svaghet med svensk insolvensrätt. Avsaknaden av statistik försvårar exempelvis utredningar som görs i syfte att förbättra lagstiftningen. I stället får utredare förlita sig på praktikers allmänna uppfattningar om läget, vilket torde minska utredningars vederhäftighet, SOU 2010:2 s. 464 och 471. Min uppsats är således föremål för samma problematik. Det lyftes fram som ett problem även under IFFR Västs konferens i mars Det bör tilläggas att Arnesdotters avhandling Om betalningsinställelse och offentligt ackord från 1982 finns att tillgå. Arnesdotter redogör bland annat för offentliga ackord i AckL och presenterar delvis liknande form av statistik som Persson och Karlsson-Tuula gör. Jag kommer dock inte att konsekvent använda mig av undersökningsmaterialet från denna källa, eftersom jag bedömer den vara 11

13 senare avhandlingen innehåller även viss statistik från åren 2002 till Det kan konstateras att undersökningarna, på grund av avsaknaden av färskt underlag, dessvärre är bristfälliga som källor. I avsaknad av annat liknande material har jag emellertid valt att använda mig av dem (se nedan). I avsnitt 2 jämför jag AckL med FRekL i tre specifika avseenden. Detta gör jag i syfte att undersöka vilka skillnader i lagtext som finns mellan lagarna. Avsnittet skrivs således utifrån ett komparativt perspektiv. De skillnader som identifieras i avsnittet läggs sedan till grund för konsekvensbedömningen i nästföljande kapitel. Mina jämförelser tar sikte på möjligheten att inleda en ackordsförhandling, den gode mannens och rekonstruktörens ställning samt möjligheten att påkalla en lägre ackordsprocent. Jag har valt att jämföra just dessa bestämmelser eftersom min bild är att de uppvisar så stora skillnader att de har inverkat på förfarandets användning. Jag gör således inte anspråk på att redogöra för samtliga skillnader mellan lagarna. 28 Eftersom skillnaderna avser det offentliga ackordet, och inte företagsrekonstruktionen som sådan, ges FRekL 3 kap. särskilt stort utrymme i avsnittet. I de fall lagtexten är oklar görs en genomgång av förarbeten, praxis och doktrin för att tydliggöra innebörden av regeln. Om dessa rättskällor inte ger en klar och fullständig bild av rättsläget, gör jag en egen kompletterande tolkning av regelns innebörd och funktion. 29 I avsnittet har framförallt förarbetena till FRekL använts, eftersom utförlig information avseende ackordsbestämmelserna i både AckL och FRekL har kunnat inhämtas från denna källa. 30 Vad gäller doktrin som använts i avsnittet, har Hellners & Mellqvists bok Lagen om företagsrekonstruktion - en kommentar varit till särskild nytta eftersom författarna klarlagt en del rättsliga begrepp och oklarheter som inte lagstiftaren har gjort. 31 I avsnitt 3 görs en konsekvensbedömning, där mina egna antaganden framförs. Avsnittet har samma dispositionsmässiga struktur som det föregående kapitlet, vars så gammal att det är högst osäkert vad som än idag är relevant. I stället använder jag främst avhandlingen i den rättsliga jämförelsen mellan AckL och FRekL (avsnitt 2). 27 I den senaste studien skriver Karlsson-Tuula att resultaten kommer att följas upp av en ny studie för åren 2005 till Detta har dock inte skett än. Karlsson-Tuula (2006) s Exempelvis redogörs inte för skillnader avseende borgenärskretsen, gäldenärens bouppteckningsed samt redaktionella skillnader. Anledningen till att dessa skillnader inte tas upp, är för att jag bedömer att de inte har någon betydelse för besvarandet av uppsatsens syfte. Exempelvis är den praktiska skillnaden mellan borgenärskretsen enligt AckL och FRekL obefintlig, se Prop. 1995/96:5 s. 62f. 29 Fokus i detta avseende ligger på den nya lagstiftningen, FRekL. 30 Prop. 1995/96:5. 31 Exempelvis diskussionen kring bestämmande inflytande i offentligrättsligt ägda juridiska personer, se avsnitt nedan. 12

14 resultat ligger till grund för antagandena. Konsekvenserna som behandlas är kopplade till möjligheten att inleda en ackordsförhandling, rekonstruktörens ställning samt möjligheten att påkalla en lägre ackordsprocent. Svårigheten med avsnittet är att göra en egen ex post-analys utan att ta ställning till vad som har sagts om FRekL:s konsekvenser. Naturligtvis kan jag ha blivit påverkad av sådant som har diskuterats på de konferenser och diskussioner jag deltagit i. Även sådant som har skrivits i den juridiska litteraturen kan ha haft en viss inverkan på mina antaganden. Jag har emellertid försökt att i så stor utsträckning som möjligt bilda mina egna uppfattningar kring lagens konsekvenser för företag i ekonomisk kris. I avsnitt 4 belyser jag den kritik, i både positiv och negativ bemärkelse, som har uttryckts mot FRekL och rekonstruktionsförfarandet. Den negativa kritiken tas med i uppsatsen för att undersöka vilka svagheter som har framförts mot rekonstruktionsförfarandet. Detta resultat använder jag sedan delvis för att besvara vilka förändringsbehov som finns, samt hur behoven eventuellt kan tillgodoses. Den positiva kritiken tar jag upp för få en klarare bild av vilka styrkor som förfarandet är förenat med. Denna aspekt är viktig redogöra för, eftersom fragment av lagens fördelar sedermera behandlas i diskussionen kring hur behoven av förändring kan tillgodoses. 32 Jag redogör inte för all kritik som har anförts, utan tar endast upp synpunkter som kan relateras till det offentliga ackordet. 33 Den positiva kritiken grundar jag i hög grad på Persson och Tuulas bok Företagsrekonstruktion i teori och praktik, där en redogörelse för fördelarna med FRekL görs. Jag har även använt material från akademikonferensen Insolvensrättsligt forum i Uppsala Vidare har jag haft en intervju med Börje Andersson på Ackordscentralen i Göteborg, vars åsikter flitigt har använts i förevarande avsnitt. 34 Den negativa kritiken baserar jag till stor del på det som framkommit i Insolvensutredningen SOU 2010:2, Perssons och Tuulas artikel i SvJT Är lagen om företagsrekonstruktion en papperstiger? (vilken bygger på studien med samma titel) och på information som hämtats från ovan nämnda konferenser. Avsnittet är inte begränsat till att endast avse offentliga ackord, då den kritik som jag belyser inte har varit specifikt riktad mot ackordet utan mot FRekL och rekonstruktionsförfarandet. Därför kommer i stället kritik mot företagsrekonstruktionen, vari det offentliga ackordet numera ingår, som sådan att 32 Se avsnitt 6.1 nedan. 33 Detta betyder således inte att kritiken enbart tar sikte på ackordsförfarandet. I stället redogör jag för kritik som kan relateras till ackordsförfarandet inom ramen för rekonstruktionsförfarandet. En renodlad ackordskritik kommer därmed inte att belysas. 34 Intervjun ägde rum den 15 april Börje Andersson är ekonom och vd för Ackordscentralen Väst. Han har arbetat som rekonstruktör sedan FRekL:s ikraftträdande år

15 behandlas. 35 Frågeställningen avslutas med ett avsnitt där jag bemöter den kritik som jag anser vara obefogad. 1.4 Avgränsning Uppsatsen behandlar endast det svenska 36 insolvensrättsliga institutet offentligt ackord för juridiska personer. 37 Det är emellertid ofrånkomligt att inte redogöra för rekonstruktionsförfarandet, eftersom offentligt ackord utom konkurs endast kan aktualiseras vid företagsrekonstruktioner. 38 En renodlad ackordsutredning är därför svår att göra. På grund av den sammanblandning av förfarandena som till viss del har uppstått, behandlar jag även förfarandet gällande företagsrekonstruktioner i de delar det krävs för att besvara uppsatsens syften. 39 Eftersom ackordsförfarandet och rekonstruktionsförfarandet delvis har olika funktioner, kan uppsatsens resultat i vissa delar vara missvisande. 40 Exempelvis kan mina analyser bygga på information som gäller rekonstruktionsförfarandet som helhet och inte endast det offentliga ackordet, vilket kan påverka undersökningens resultat. 41 Det kan även tilläggas att insolvensrättsliga jämförelser mellan olika år kan vara inadekvata med anledning av att förfarandenas användningsgrad varierar beroende på konjunktur och andra makroekonomiska förutsättningar Förfarandet har påståtts vara bortglömt, se not. 7 ovan. 36 Inga internationella jämförelser kommer således att göras i denna uppsats. 37 Enligt den nuvarande lagstiftningen är det endast näringsidkare som kan ansöka om företagsrekonstruktion och därmed inleda ett ackordsförfarande, FRekL 1:1. Näringsidkare kan, men behöver inte, vara juridiska personer. Även fysiska personer kan alltså vara näringsidkare. Uppsatsen behandlar dock endast offentligt ackord för juridiska personer. 38 Ackordet har blivit ett så kallat förfarande i förfarandet, Prop. 1995/96 s Se avsnitt ovan. 39 Ett exempel är avsnitt 4 nedan, där jag belyser en del av den kritik som framförts mot rekonstruktionsförfarandet och FRekL. Kritik mot både lagen och förfarandet kommer således att tas upp. I uppsatsen väljer jag att inte skilja på lagkritik och förfarandekritik, även om det är viktigt att notera att en distinktion mellan dessa kan göras. 40 Det är viktigt att begreppsmässigt skilja på förfarandena, eftersom ackordet i grunden inte har någon koppling till företagsrekonstruktioner. Rekonstruktioner skall således inte ses som ackord och vice versa. Mellqvist, Ny Juridik 1:13 s. 48f. Se mer härom i avsnitt 1.6 nedan. 41 Analysen gällande ansökningsprocessens längd och dess konsekvenser är ett sådant exempel, se avsnitten 2.1.3, och nedan. 42 Makroekonomiska faktorer har en direkt påverkan på antalet företagskonkurser, Appiah (2011) s. 43ff. Med andra ord kan teoretiskt sett ett förfarande öka eller minska i användningsgrad endast på grund av konjunktur och inte på grund av att förfarande som sådant fungerar på ett tillfredställande sätt. 14

16 Jag utgår från att läsaren har en allmän kunskap kring svensk insolvensrätt och offentliga ackord, varför en omfattande beskrivning avseende förfarandet inte kommer att göras. Vidare måste klargöras att det varken finns utrymme eller tillräckligt med underlag för att i denna uppsats kunna göra en definitiv analys av vilka behov som finns av att förändra det offentliga ackordet. Mina presenterade förslag avser inte att vara heltäckande, utan skall endast tjäna som exempel på vad som kan åstadkommas för att få fler livsdugliga företag i ekonomisk kris att ansöka om offentligt ackord. Avslutningsvis skall betonas att mina förändringsförslag avgränsas till att få fler livsdugliga företag med ekonomiska problem att ansöka om offentligt ackord. 43 Därmed bortser jag från bolag som inte bedöms vara livsdugliga dessa bolag skall enligt lagstiftarens förmenande i stället försättas i konkurs. 44 Poängen är således inte att öka antalet offentliga ackord i totala siffror. 1.5 Allmänt om företagsrekonstruktion och offentligt ackord En företagsrekonstruktion är ett frivilligt förfarande genom vilket en illikvid gäldenär med en rekonstruktörs hjälp kan få bolaget att bli ekonomiskt lönsamt. 45 Företagsrekonstruktioner brukar delas in i rekonstruktion i sak och finansiell rekonstruktion. Det förstnämnda innebär förändringar i gäldenärens produktion i syfte att förbättra lönsamheten, exempelvis förändringar i produktsortiment, marknadsföring, verksamhetslokaler och personalstyrka. Genom en finansiell rekonstruktion vidtas i stället åtgärder i syfte att förbättra företagets balansräkning. Detta kan exempelvis ske genom kapitaltillskott, nyemissioner eller ett offentligt ackord. 46 Med institutet offentligt ackord avses en lagreglerad uppgörelse mellan en gäldenär och dennes borgenärer, varigenom gäldenärens skuldbörda kan reduceras till en viss procentsats av det totala skuldbeloppet. Det är rekonstruktören som har i uppgift att sköta förhandlingarna med borgenärerna. 47 Det offentliga ackordet rör endast de 43 Enligt propositionen är FRekL avsedd att endast användas av livskraftiga företag som befinner sig i ekonomisk kris, prop. 1995/96:5 s Vad som menas med livsdugligt eller livskraftigt specificeras inte av lagstiftaren. Jag tolkar begreppet som att bolaget är livsdugligt om det, efter att en ackordsuppgörelse har ingåtts, har reella möjligheter att fortsätta driva verksamheten vidare utan förlust. 44 Prop. 1995/96:5 s Med illikviditet menas att en gäldenär inte har omedelbara tillgångar som svarar mot skuldbeloppet. Mellqvist (2013) s Hellners & Mellqvist (2013) s. 81ff. 15

17 borgenärer som har oprioriterade fordringar mot gäldenären. 48 Beroende på skuldreduceringens storlek, anges olika majoritetströsklar för borgenärskollektivets omröstning. 49 En lägre ackordsprocent än 25 procent får dock inte godkännas om inte samtliga borgenärer samtycker därtill eller om det inte annars finns särskilda skäl till en lägre dividend. 50 Ett offentligt ackord fastställs av rätten och får en tvingande verkan mot samtliga borgenärer som varit behöriga att delta i förhandlingarna med gäldenären FRekL 3:3. 49 Ett ackordsförslag som ger minst 50 procent av fordringsbeloppen skall anses antaget av borgenärskollektivet om 3/5 av de röstande godtar förslaget. För lägre ackordsprocent krävs 3/4 av de godkännande rösterna. Förutom att en viss majoritetströskel avseende antalet röstande borgenärer skall räknas, måste även samma majoritetströskel avseende borgenärernas sammanlagda fordringsbelopp beaktas. Om ackordsdividenden i en ackordsuppgörelse exempelvis bestäms till 25 procent, måste dels antalet godkännande borgenärer uppgå till 3/4, dels måste deras sammanlagda fordringar uppgå till 3/4 av de röstberättigade borgenärernas totala fordringsbelopp. FRekL 3:4. 50 FRekL 3:2 1 st. Rekvisitet särskilda skäl kommer att behandlas i avsnitt 2.3 och 3.3 nedan. 51 FRekL 3:8. 16

18 2 Tre skillnader mellan AckL och FRekL 2.1 Möjligheten att inleda en offentlig ackordsförhandling Det faktum att ett offentligt ackord numera måste vara föranlett av ett inledande av företagsrekonstruktion är kanske i sig den mest iögonfallande skillnaden mellan ackordslagstiftningen enligt AckL och FRekL. Detta påverkar direkt gäldenärsföretagets möjligheter att inleda en offentlig ackordsförhandling. Företagsrekonstruktionen som insolvensrättslig disciplin har ett bredare syfte än ett offentligt ackord, och inbegriper därför fler moment än ett ackordsförfarande Part som har möjlighet att ansöka om förhandling om offentligt ackord enligt AckL jämfört med ansökan om företagsrekonstruktion enligt FRekL Enligt AckL:s föreskrifter kunde endast gäldenären själv ansöka om god man och förhandling om offentligt ackord. 53 En ansökan om företagsrekonstruktion kan däremot göras antingen av gäldenären eller av en borgenär. 54 I den insolvensrättsliga litteraturen skrivs att det är naturligt att gäldenären skall kunna ansöka om företagsrekonstruktion eftersom denna part normalt sett anses ha de bästa förutsättningarna för att både upptäcka och bedöma företagets finansiella problem. Det kan emellertid ifrågasättas hur stark tilltro som kan tillmätas gäldenären, eftersom denne tenderar att ha en övertro på företagets ekonomiska situation. 55 Att ge ett företags borgenärer rätten att ansöka om en företagsrekonstruktion har däremot inte ansetts vara lika självklart. 56 Möjligheten gäller samtliga borgenärer, oberoende av förmånsrätt och prioritet. I kontrast till konkursinstitutet, finns således inget hinder mot att borgenärer med viss säkerhet i gäldenärens tillgångar ansöker om rekonstruktion. 57 Denna skillnad mellan AckL och FRekL har i den juridiska litteraturen beskrivits som tandlös. 58 Enligt FRekL 2:6 3 st. får nämligen en sådan ansökan bifallas endast om den accepteras av gäldenären. Enligt min mening fyller emellertid regeln en 52 Se avsnitt 1.5 ovan. 53 AckL FRekL 2:1. 55 Hellners & Mellqvist (2013) s Hellners & Mellqvist (2013) s. 51 med hänvisning till SOU 1992:113 s. 353f och 426f. Se vidare, prop. 1995/96 s. 66f och 175f. 57 Se KonkL 2:10, där ett av de i lagen uppställda konkurshindren är betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i egendom som tillhör gäldenären. Alla borgenärer kan således inte ansöka om gäldenären skall försättas i konkurs. 58 Hellners & Mellqvist (2013) s

19 preventiv funktion. Som jag ovan har noterat, är gäldenärsföretaget sällan medvetet om att en ekonomisk katastrof är nära förestående och att något måste göras. 59 Borgenärerna kan genom en ansökan få gäldenären att förstå att denne på något sätt måste agera möjligen genom att se över sin verksamhet eller att påbörja en rekonstruktionsprocess. Skillnaden mot regleringen i AckL är därmed påfallande Gäldenärer som omfattas av lagen Enligt den nuvarande lagstiftningen kan enbart näringsidkare inleda offentliga ackordsförhandlingar, eftersom det endast är dessa personer som kan rekonstruera verksamheten i enlighet med FRekL. 60 Termen näringsidkare skall ges en vidsträckt innebörd och omfattar personer som driver verksamhet av ekonomisk art. 61 Medan det för fysiska personer som inte driver näringsverksamhet finns en möjlighet att skriva ned skulderna enligt skuldsaneringslagen (SsL), har juridiska personer av icke näringsidkande karaktär fråntagits möjligheten att reducera skuldbördan genom offentligt ackord. 62 Exempel på sådana associationsformer är stiftelser och ideella föreningar. Skillnaden mot AckL, där det stipulerades att såväl icke näringsidkande som näringsidkande juridiska personer kunde ansöka om ackord, är därmed stor. 63 Numera står endast underhandsackord 64 eller konkurs till buds för icke näringsidkande juridiska personer, vilket kan betecknas som en brist i lagstiftningen Se även Tuula, jämförande studie (2001) s. 42f. 60 FRekL 1:1. 61 Enligt motiven till FRekL anges att både juridiska och fysiska personer kan anses som näringsidkare. Den ekonomiska verksamheten måste vara yrkesmässig för att den skall ses som näringsverksamhet. Prop. 1995/96:5 s För att kunna reducera skuldbördan enligt SsL, måste den fysiska personen vara på obestånd och skuldsatt till den grad att denne inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Det måste även vara skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden för att kunna inleda en skuldsanering. SsL 4. Skuldsaneringen innebär att gäldenärens skulder helt eller delvis skrivs ned, SsL 1. Det sagda innebär att lagen inte är tillämplig på juridiska personer. 63 Det skall dock påpekas att undantag för försäkringsbolag, banker och andra kreditinstitut fanns, precis som enligt FRekL 1:3. 64 Ett underhandsackord är en frivillig avtalsrättslig uppgörelse, där varje borgenär har möjlighet att ställa vilka krav denne vill för att samtycka till ackordet. Denna typ av ackord sker utan inblandning av domstol eller annat statligt organ, men den måste godkännas av samtliga deltagande borgenärer för att realiseras. Mellqvist (2015) s En detaljerad redogörelse för olika typer av ackord kan finnas i Folkesson (2009) s. 107f. 65 Problemet togs upp av Mikael Möller under akademikonferensen Insolvensrättsligt Forum 2007, där det offentliga ackordet var ett av huvudämnena. Möller angav att rätten till offentligt ackord för icke näringsidkande juridiska personer med ackordsbehov synes således ha avskaffats utan några uttryckligt redovisade överväganden. [ ] Det är i detta perspektiv svårt att se något skäl för att en 18

20 Anmärkningsvärt är att FRekL, till skillnad från AckL, inte gäller för gäldenärer där staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförband, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande. 66 I propositionen till FRekL nämns inte uttryckligen skälen bakom denna förändring, mer än att en i offentligrättslig lag reglerad verksamhet torde knappast låta sig rekonstrueras i sak. 67 Denna mening är enligt mitt tycke inte en godtagbar förklaring till varför dotterbolag till sådana rättssubjekt inte skall kunna ansöka om rekonstruktion. Varför skulle en i offentligrättslig verksamhet inte låta sig rekonstrueras i sak? En rekonstruktion i sak kan exempelvis avse förändringar i personalstyrkan skulle inte detta kunna genomföras även i sådana typer av företag? Vad har det för betydelse att exempelvis staten råkar vara ägare? Lagstiftaren nämner heller ingenting om finansiell rekonstruktion (exempelvis ett offentligt ackord) innebär ovanstående citat att alla typer av rekonstruktioner är förbjudna endast på grund av att offentligrättsliga personer knappast kan rekonstrueras i sak? Denna skillnad förefaller inte vara särskilt genomtänkt från lagstiftarens sida. Min tolkning av propositionen är att lagstiftaren har velat hindra juridiska personer som inte kan försättas i konkurs (exempelvis stat, kommun och församling) från att inleda andra insolvensrättsliga förfaranden, såsom offentliga ackord genom rekonstruktion. 68 Enligt min mening är detta förståeligt om ett rättssubjekt inte kan försättas i konkurs skall det heller inte kunna inleda en ackordsförhandling. Däremot skulle helägda bolag till sådana rättssubjekt mycket väl kunna göra det, eftersom det inte finns några hinder mot att dessa bolag försätts i konkurs. Genom att den nuvarande lagstiftningen undantar ovan nämnda typer av bolag från FRekL:s tillämpningsområde, har exempelvis företag som Liseberg, SJ och Svenska Spel ingen möjlighet att reducera sin skuldbörda genom ett offentligt ackord. 69 Det är oklart hur ett bolag som SAS skulle hanteras i detta avseende svenska staten äger tillsammans med den norska och danska staten 50 procent av aktierna i bolaget. 70 Hur sådan gäldenär inte också borde ha möjlighet att få till stånd offentlig ackordsförhandling utom konkurs. Möller & Jönzén (2009) s Med bestämmande inflytande avses en avgörande kontroll att styra en juridisk person, antingen genom avtal eller ägande. Hellners & Mellqvist (2013) s. 48f. 67 Prop. 1995/96:5 s. 65f. Angående betydelsen av rekonstruktion i sak, se avsnitt ovan. 68 Hellners & Mellqvist (2013) s. 48f. Se även RH 1996:6, där hovrätten fastställde att en kommun inte kunde försättas i konkurs. 69 Liseberg ägs, bortsett från två preferensaktier, till fullo av Göteborg Kommunala Förvaltnings AB, som i sin tur ägs av Göteborgs Stad. SJ och Svenska Spel ägs till fullo av svenska staten. och

21 ställer sig lagen till utländska stater, kommuner och församlingar? SAS har haft en ekonomiskt besvärlig historia och skulle mycket väl kunna hamna i situationen att en ackordsuppgörelse måste ingås för att kunna rädda verksamheten Ansökningsprocessen När en gäldenär inser att ett offentligt ackord är oumbärligt för att verksamheten skall kunna fortleva, kan det antas att bolaget befinner sig i djup ekonomisk kris. Gäldenären kan därför vara angelägen om att få igenom ett ackord så kvickt som möjligt. Ansökningsprocessens längd är ett viktigt inslag i detta avseende, eftersom denna avgör hur snabbt det offentliga ackordet kan komma till stånd. Naturligtvis kan de senare ackordsförhandlingarna bli segdragna, men detta är något som gäldenären vanligtvis själv kan styra över. 71 I jämförelsen mellan ansökningsprocessen för att kunna inleda offentliga ackordsförhandlingar enligt AckL och FRekL, kan jag konstatera följande: 1. Processerna enligt AckL och FRekL är uppdelade i två delar. Del 1 rör ansökan om förordnande av god man respektive ansökan om företagsrekonstruktion. Del 2 avser ansökan om offentligt ackord, 2. Det finns inga större skillnader mellan del 2 i AckL och FRekL de är i princip identiska samt 3. Del 1 är betydligt mer omfattande i FRekL än i AckL. Processen enligt FRekL är således mer krävande än processen enligt AckL. Detta beror på att ackordslagstiftningen har inkorporerats i rekonstruktionslagstiftningen. En ansökan om offentligt ackord måste därför föranledas av att en ansökan om företagsrekonstruktion har lämnats in till rätten. Nedan visar jag varför del 1 enligt FRekL är mer omfattande än AckL:s del 1. En rekonstruktionsansökan skall, i det fall den skickas in av gäldenären, innehålla: 72 En redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna till den uppkomna illikvideten, En borgenärsförteckning, 71 Exempelvis genom att erbjuda en högre ackordsdividend. 72 FRekL 2:3. För det fall en borgenär skickar in en ansökan skall den innehålla en uppgift om borgenärens fordran på gäldenären, upplysningar om betalningssvårigheter och ett förslag till rekonstruktör samt uppgift om dennes lämplighet för uppdraget. 20

22 En redogörelse för hur gäldenären avser att bedriva verksamheten i fortsättningen, En redogörelse för hur ackordsuppgörelse skall nås samt Ett förslag till rekonstruktör och uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget. När domstolen har beslutat om företagsrekonstruktion och en rekonstruktör har utsetts, skall denne inkomma med en rekonstruktionsplan till rätten och borgenärerna. 73 Det finns inga formalkrav kring rekonstruktionsplanens utformning, varför denna kan se olika ut beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. 74 En rekonstruktionsplan innehåller typiskt sett en allmän redogörelse kring bolaget, den uppkomna finansiella krisen och dess orsaker, åtgärder för att nå en uppgörelse med borgenärerna, åtgärder för lönsam verksamhet samt en tidsplan. Rekonstruktören skall underrätta samtliga kända borgenärer om rekonstruktionsbeslutet. 75 Enligt AckL skulle en ansökan om förordnande av god man endast innehålla: 76 En kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi, Orsakerna till den uppkomna insolvensen samt På vilket sätt borgenärernas fordringar kan tillgodoses efter offentligt ackord. Ansökningsprocessen för företagsrekonstruktion kräver således mer dokumentation och övrigt underlag än vad som krävdes enligt AckL. Detta har att göra med att företagsrekonstruktionen som insolvensrättslig disciplin är mer omfattande än ett ackordsförfarande. Även om företaget endast vill få igenom ett offentligt ackord, måste det genomgå samma process som ett bolag som både vill inleda en finansiell rekonstruktion och rekonstruktion i sak. Vanligtvis är processen därmed längre för gäldenärsföretaget enligt den nuvarande ackordslagstiftningen FRekL 2: Detta har beskrivits som negativt med lagen, se avsnitt nedan. 75 FRekL 2: AckL Viss ledning kan med avseende på detta hämtas ur Arnesdotters avhandling Om betalningsinställelse och offentligt ackord från 1982, där författaren bland annat undersökte ackordsprocessens tidsåtgång. Arnesdotter kom fram till att det i genomsnitt tog en månad från betalningsinställelse till utsänt ackordsförslag (mellan åren 1978 och 1980). Det finns beklagligtvis ingen jämförbar statistik avseende dagens ansökningsprocess, men Börje Andersson vid Ackordscentralen i Göteborg menar att det kan ta allt från två månader till elva månader, beroende på om rekonstruktören har klarlagt att tillräcklig finansiering för utbetalande av ackordsbelopp finns. 21