UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR

Transkript

1 Vänsterställd placering UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR

2 Ungdomsorganisationer förändrar och förbättrar unga människors vardag. Att gemensamt driva en ungdomsorganisation ger unga en möjlighet till makt och resurser för att påverka sin egen omgivning. De är mötesplatser för över en halv miljon unga medlemmar i Sverige som genom sitt engagemang får unik kompetens och ett sammanhang för sina idéer. LSU samlar Sveriges ungdomsorganisationer för att vi gemensamt ska förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och i världen. 2 Foto: Charles Ludvig Sjölander

3 Ungdomsrörelsen växer! 1. Nyckeltal om ungdomsorganisationer 1.1 Antal organisationer 1.2 Antal medlemskap 1.3 Var finns ungdomsorganisationerna? 1.4 Organisationernas omsättning 2. Statsbidraget 2.1 Statsbidragets utveckling 2.2 Fördelningsnyckel Avslutning Referenser LSu - SvERIgES ungdomsorganisationer E-post: info@lsu.se Tel: Instagram & Twitter: LSU_se Facebook: LSU Sveriges Ungdomsorganisationer Ansvarig utgivare: LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer Skriven av: Mirjam Olsson 3

4 Foto: Charles Ludvig Sjölander Ungdomsrörelsen växer! De senaste tio åren har antalet statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer ökat från 87 till 106, vilket är en positiv utveckling. Ungas möjligheter till självständig organisering där unga själva sätter agendan och skapar verksamhet av unga för unga är otroligt viktigt för såväl individ, organisation som för samhället i stort. I ungdomsrörelsen föds nya idéer, här formas gemenskap och ett engagemang i ungdomsorganisationer ger unga 4

5 stärkt självförtroende, kompetens och möjlighet till kreativitet och ledarskap. Allt detta är sådant som verkligen behövs i den tid vi lever i. I denna rapport beskriver LSU - Sveriges ungdomsorganisationer hur förutsättningarna för dessa organisationer ser ut, vilka de är och vad de gör. Genom rapporten vill vi synliggöra villkoren för ungas egen organisering och samtidigt dela med oss av statistik som beskriver verksamheternas omfattning och bredd. Samtidigt som det är glädjande att tjugo fler ungdomsorganisationer finns med i statsbidragssystemet idag jämfört med 10 år tidigare ser vi hur villkoren för ungas organisering inte hängt med i den utvecklingen. Tvärt om har stödet till ungdomsorganisationerna varit oförändrat de senaste tio åren, och har på det sättet urholkats av såväl inflation som att fler organisationer ska dela på samma kaka. Detta är mycket olyckligt. Ungdomsrörelsens kraft behövs idag mer än någonsin för att bidra med lösningar på flera av de stora utmaningar som dagens generation unga möter. Arbetslöshet, bostadsbrist, sviktande psykisk hälsa och diskriminering, för att nämna några av de självständighetsutmaningar som drabbar dagens ungdomsgeneration hårdare än tidigare generationer. Den kompetens och erfarenhet som finns inom ungdomsrörelsen och bland unga behöver tillvaratas på ett bättre sätt i samhället och i våra beslutsfattande församlingar. Detta görs bäst genom att unga har möjlighet att själva organisera sig och föra sin egen talan genom demokratiska organisationer de själva startar och driver. Det är dags att bryta trenden. Med ett rimligt stöd skulle ungdomsrörelsen i än högre grad kunna berika unga människor, skapa kunskap och öka den demokratiska medvetenheten. Det skulle också kunna göras på ett sätt som inte är på bekostnad av negativ stress och utbrändhet i organisationerna. Ungas engagemang ska inte heller behöva begränsas av sociala eller ekonomiska förutsättningar, ungdomsrörelsen ska vara en plats för alla unga. Därför är resursfördelningen och villkoren för ungdomsrörelsen en avgörande fråga som måste få politisk prioritet. Rebecka Prentell Ordförande 5

6 1 NYCKELTAL OM UNGDOMSORGANISATIONER Ungdomsrörelsen i Sverige har sin grund i ett stort antal ungdomsorganisationer platser där unga möts och förändrar och förbättrar sin egen vardag. I ungdomsorganisationerna ökar unga makten över sina egna liv och stärker samtidigt demokratin i hela landet. Ungdomsorganisationerna är en heterogen samling. Där organiserar sig unga kring sådant som partipolitik, intresse, religion, etnicitet och funktionalitet. Ungdomsorganisationerna är plattformar och mötesplatser av unga och för unga, en viktig del av samhället och av det civila samhället. I propositionen En politik för det civila samhället från 2009 slår regeringen fast att målet för politiken ska vara att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. 1 För att vi ska kunna följa upp civilsamhällespolitiken, och driva på för förbättrade villkor för ungas organisering behöver vi kunskap om vår egen rörelse. Hur många ungdomsorganisationer finns i Sverige idag och hur har den utvecklingen sett ut över tid? Hur många unga är det som samlas i ungdomsorganisationer? Var i landet finns de? Hur mycket pengar omsätter ungdomsorganisationerna, och hur stor andel av omsättningen utgörs egentligen av statsbidrag? Allt detta undersöker vi i rapportens första del: nyckeltal om ungdomsorganisationer. 1 Prop 2009/10:55 En politik för det civila samhället, s. 1 6

7 Foto: Charles Ludvig Sjölander 7

8 1.1 ANTAL ORGANISATIONER Det går inte att med säkerhet säga hur många ungdomsorganisationer som finns i Sverige och hur många medlemskap de tillsammans samlar. 2 Den statistik som finns bygger på de nationella barn- och ungdomsorganisationer som sökt statsbidrag hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (härefter benämnd MUCF). Utanför denna statistik ryms bland annat organisationer som inte uppfyller kraven 3 för att vara berättigade till statsbidrag, organisationer som bara finns på lokal eller regional nivå och organisationer som av andra skäl väljer att inte söka statsbidrag. I diagrammet nedan kan vi se hur många barn- och ungdomsorganisationer som beviljats statsbidrag mellan åren 2001 och ANTAL ORGANISATIONER SOM BEVILJATS STATSBIDRAG Särskilt bidrag Organisationsbidrag Diagrammet visar antalet nationella barn- och ungdomsorganisationer som beviljats statsbidrag mellan åren 2001 och Tidslinjen tar sin början 2001 för att en ska ha möjlighet att se eventuella effekter av den förordning som trädde i kraft inför 2004 års bidragsår. 2 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer, 11 Organisationsbidrag får lämnas till en barn- och ungdomsorganisation som har 1. minst medlemmar i åldrarna 6 25, och 2. medlemsföreningar i minst fem län. Därutöver ska organisationerna uppfylla kraven om demokrati, självständighet och långsiktighet som preciseras i förordningens 8. 4 Årsredovisningar Ungdomsstyrelsen Pressmeddelande från MUCF 2014 och 2015 om vilka organisationer som beviljats statsbidrag 8

9 Fram till år 2013, då den nya och nuvarande förordningen första gången tillämpades, var det möjligt att tilldelas ett särskilt bidrag. Det tilldelades vissa organisationer som bedömdes uppfylla målet för statsbidraget, men som inte levde upp till förordningens alla olika krav. 5 Det särskilda bidraget fungerade delvis som ett slags omställningsstöd, för att organisationer som inte uppfyllde förordningskraven, på sikt skulle kunna göra det. Det särskilda bidraget fördelades från samma pott som det övriga statsbidraget, men utgjordes av ett fast belopp som inte baserades på organisationens medlemsantal eller antalet lokalföreningar. För att kunna särskilja de olika bidragsformerna på ett tydligt sätt kommer det ordinarie bidraget (som beviljas de som uppfyller förordningens krav) i rapporten benämnas organisationsbidrag. Tillsammans utgör de organisationer som beviljats organisationsbidraget och de organisationer som beviljats särskilt bidrag underlag för statistiken om statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer. I diagrammet ovan framgår hur många organisationer som beviljades organisationsbidrag respektive särskilt bidrag vid varje enskilt år. I diagrammet kan vi också se att antalet organisationer som beviljats statsbidrag har varierat över tid. I början av 2000-talet fördelades statsbidraget till ganska stor del i form av det särskilda bidraget. Nästan 4 av 10 organisationer som fick statsbidrag mellan åren 2002 och 2005 fick just särskilt bidrag. I Ungdomsstyrelsens (senare MUCF) rapport Statsbidraget till ungdomsorganisationer från 2005 beskrivs det hur antalet organisationer som fått särskilt bidrag [har] ökat markant under de senaste åren 6. Denna utveckling vände emellertid, och från och med 2007 års bidragsår har antalet organisationer som beviljats särskilt bidrag blivit allt färre för varje år. Antalet organisationer som beviljats organisationsbidrag har däremot ökat stadigt sedan början av 2000-talet. År 2001 beviljades 62 organisationer organisationsbidrag vilket kan jämföras med 106 organisationer år Detta är en ökning på 71 %. Om en ser till statsbidraget i sin helhet går det att urskilja en tydlig uppåttrend under de senaste 10 åren. 87 organisationer beviljades år 2006 statsbidrag, inför 2015 års bidragsår var det 19 fler. Det går inte att med säkerhet säga vad denna ökning och övriga variationer i antalet organisationer som beviljats bidrag beror på, men det finns en rad faktorer som en kan anta har spelat en avgörande roll. Det handlar dels om förändringar i regelverket, det vill säga i de olika förordningar och föreskrifter som reglerar statsbidraget, och dels om händelser inom det unga civila samhället: sammanslagningar, misstänkt bidragsfusk och tillkomst av nya organisationer. Detta redogör vi för i avsnittet nedan. 5 Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:07, Statsbidraget till ungdomsorganisationer, s Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:07, Statsbidraget till ungdomsorganisationer, s. 82 9

10 Fram till år 2004 gällde förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Den skiljde sig från den efterföljande förordningen på en rad områden: en organisation skulle samla 3000 medlemmar för att vara bidragsberättigad (undantag för organisationer som företräder nationella minoriteter eller unga med funktionsnedsättning och för etniska organisationer), medlemskapet var knutet till en medlemsavgift, och skrivelsen om dispens var mer generöst formulerad. Under åren beviljades mellan 61 och 66 organisationer organisationsbidrag varje år. Som mest beviljades 41 organisationer särskilt bidrag under samma period. Orsaken till att det var ett jämförelsevis stort antal organisationer som beviljades särskilt bidrag under den första halvan av 00-talet är flera: utöver det särskilda bidragets ordinarie funktion fungerade det under denna period även som ett avtrappningsstöd för organisationer som inte ville anpassa sig till den nya förordningens bestämmelser och som ett stöd för organisationer som behövde tid för att anpassa sig till den nya förordningens rapporteringskrav tillämpades första gången förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. I och med den förordningen sänktes kravet om antal medlemmar till 1000 (undantag för organisationer som företräder nationella minoriteter eller unga med funktionsnedsättning) och kravet om medlemsavgift slopades. Som medlem räknades nu istället den som aktivt tagit ställning för ett medlemskap. 8 Dessa två förändringar innebar ingen större direkteffekt i ökat antal organisationer som beviljades bidrag nästkommande år, men på sikt kan vi se att fler och fler organisationer uppfyller förordningskraven och beviljas organisationsbidrag polisanmälde Ungdomsstyrelsen (senare MUCF) ett mindre antal ungdomsorganisationer för bidragsfusk. Organisationerna, som organiserade sig kring partipolitik, förlorade sitt statsbidrag från år 2006 och ett par år därefter gjorde Ungdomsstyrelsen en ändring i föreskrifterna (SKOLFS 2001:32) om statsbidrag till ungdomsorganisationers verksamhet, som begränsade organisationernas möjligheter att få dispens från de formella krav som ställs för att en organisation ska beviljas statsbidrag. 10 Denna förändring trädde i kraft år 2007 och påverkade framförallt vissa 7 Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:07, Statsbidraget till ungdomsorganisationer, s Förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer, 5 9 Dagens Nyheter, , SSU polisanmäls av Ungdomsstyrelsen & Svenska Dagbladet, , Ung vänster polisanmäls 10 SKOLFS 2005:3 Ungdomsstyrelsens föreskrifter om ändringar i Ungdomsstyrelsens föreskrifter (2001:32) om statsbidrag till ungdomsorganisationers verksamhet 10

11 organisationer som tidigare fått dispens från kravet om självständig ungdomsorganisation och från kravet om aktivt ställningstagande för medlemskap. Från och med 2006 har antalet organisationer som beviljas statsbidrag ökat i en stadig takt. Det särskilda bidraget har delats ut i lägre och lägre grad, för att sedan helt plockas bort ur systemet I diagrammet nedan kan vi se att antalet statsbidragsansökningar som kommit in till MUCF har ökat parallellt med att antalet organisationer som beviljas bidrag har ökat. Inför verksamhetsår 2015 ansökte 115 organisationer om statsbidrag (106 av dessa beviljades) och det finns ingen anledning att tro att vi sett slutet på den uppåtgående kurvan. Utifrån detta kan vi konstatera: ungdomsrörelsen växer. ANTAL ORGANISATIONER SOM SÖKT RESPEKTIVE BEVILJATS STATSBIDRAG Antal organisationer som sökt statsbidrag Antal organisationer som beviljats statsbidrag 11 Diagrammet visar antalet organisationer som sökt statsbidrag och antal organisationer som beviljats statsbidrag mellan åren 2008 och är startpunkt på grund av att MUCF innan dess inte rapporterade in antalet ansökningar i sina årsredovisningar. 11 Årsredovisningar från Ungdomsstyrelsen (från 2014 MUCF), , uppgifter från tjänsteperson på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 11

12 Enligt MUCF:s rapport Fokus 14 har 127 olika organisationer beviljats statsbidrag någon gång under perioden När bidragen fördelades inför 2015 fanns 26 av dessa 127 organisationer av olika skäl inte längre kvar i bidragssystemet. De 26 organisationerna som någon gång under perioden fått statsbidrag och som inte fanns bland de 106 organisationer som fick bidrag inför 2015, utgörs av 8 religiösa organisationer, 5 etniska organisationer, 4 hobbyorganisationer, 2 organisationer för personer med funktionsnedsättning, 2 kulturorganisationer och ett antal andra organisationer som är ensamma inom sin kategori. 13 Det jämförelsevis stora antalet religiösa organisationer som inte längre är mottagare av statsbidrag handlar i hög grad (minst 5 av 8) om sammanslagningar. Enligt Fokus 14 kan det minskade antalet etniska organisationer delvis förklaras av att ett par etniska organisationer inte uppfyllt kravet om självständig ungdomsorganisation. 14 I rapporten konstateras sammanfattningsvis att det finns en betydande kontinuitet bland de barn- och ungdomsorganisationer som får statliga bidrag Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s

13 1.2 ANTAL MEDLEMSKAP Diagrammet nedan visar hur det totala antalet bidragsgrundande medlemskap i barn- och ungdomsorganisationer har varierat mellan åren 1997 och Fram till år 2006 låg antalet medlemskap ganska stabilt mellan 550 och 600. Därefter tilltar variationerna var det totala antalet bidragsgrundande medlemskap ungefär 470. Under de fyra efterföljande åren skedde en nästan femtioprocentig ökning, och de samlade medlemskapen 2012 låg på ungefär 700. Från och med att den nya förordningen introducerades 2013 har antalet bidragsgrundande medlemskap minskat något för varje år. TOTALA ANTALET BIDRAGSGRUNDANDE MEDLEMSKAP I STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE BARN- OCH UNGDOMSORGANISATIONER Viktigt att notera är att denna kurva visar antalet medlemskap i barn och ungdomsorganisationer som har beviljats bidrag för ett visst år, vilket baseras på medlemssiffror två år tillbaka i tiden. Inför år 2015 fördelas alltså bidrag utifrån 2013 års medlemssiffror, och så vidare. Anledningen till att kurvan inte är förskjuten på ett sådant sätt att den motsvarar ungdomsorganisationernas medlemsantal under rätt årtal är att det försvårar möjligheterna att se effekter av förordningar och andra händelser. Det är dock bra att ha i åtanke att ungdomsorganisationernas samlade bidragsgrundande medlemskap för 2014 och 2015 inte finns med i statistiken. 17 Årsredovisningar från Ungdomsstyrelsen åren Pressmeddelande från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2014 och 2015 om vilka organisationer som beviljats statsbidrag. 13

14 Statistiken över bidragsgrundande medlemskap ger emellertid inte en helt rättvisande bild av hur många som de facto samlas i barnoch ungdomsorganisationer runt om i landet. Nästan alla barn- och ungdomsorganisationer har medlemmar som av någon anledning inte är bidragsgrundande. Därtill är definitionen av bidragsgrundande medlem förordningsstyrd och har av den anledningen varit formulerad på olika sätt under olika tidsperioder. Enligt den nuvarande förordningen definieras en person som medlem som: Innehar medlemskap i en eller flera medlemsföreningar i organisationen, eller i en barn- och ungdomsorganisation som organiserar nationella minoriteter i Sverige, Har stadgeenliga möjligheter att påverka beslut om organisationens verksamhet och inriktning, och Året närmast före det år då ansökan om bidrag sker, aktivt tagit ställning för ett medlemskap genom att ha betalat medlemsavgift, ansökt om eller på annat sätt bekräftat medlemskap. 18 Under perioden 1997 till 2015 har barn- och ungdomsorganisationer i genomsnitt samlat drygt 570 medlemskap. De senaste tio åren utmärks av kraftiga variationer. En förklaring till den högre graden av variation skulle kunna vara det slopade kravet om medlemsavgift från och med 2004 års bidragsår. När kravet om medlemsavgift plockades bort blev tröskeln till medlemskapet lägre, vilket skulle kunna medfört ett tillflöde av medlemmar. Samtidigt kan ett lättillgängligt medlemskap medföra att fler personer blir medlemmar utan att vara fullt lika engagerade, vilket i sin tur skulle kunna bidra till snabbare förändringar i organisationers medlemsbas. En annan förklaring till variationen är de förändrade skrivningarna kring dispensen, som trädde i kraft inför 2007 års bidragsår. Förändringarna innebar bland annat att organisationer inte längre undantogs från kravet om aktivt ställningstagande för medlemskap. De religiösa organisationerna, där vissa av olika skäl inte tillämpat ett medlemskap som levt upp till förordningskraven, gick från att tillsammans samla ungefär 155 bidragsgrundande medlemskap 2006 till drygt 90 medlemskap Från och med 2008 gick antalet medlemskap i ungdomsorganisationer stadigt uppåt och nådde sin kulmen 2012 med nästan 700 medlemskap. 18 Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer, 5 19 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Fokus 14 ungas fritid och organisering, 2014, s

15 2013 tillämpas för första gången den nya och nuvarande förordningen (2011:65). Den tidigare bestämmelsen om att 60 % av en organisations totala antal medlemmar skulle utgöras av personer i åldrarna 7-25 ersattes i och med denna förordning av ett krav om att varje lokalförening ska utgöras av minst 60 % medlemmar i åldrarna Detta innebär alltså att de lokalföreningar som inte uppfyller procentkravet, och alla medlemskap som finns i dessa föreningar, inte är bidragsgrundande. Denna förändring i regelverket skulle kunna vara en förklaring till det tapp i bidragsgrundande medlemskap som vi ser från och med tillämpningen av den nya förordningen år I tabellen nedan kan en se hur de olika förordningarnas krav på medlemskap och lokalföreningar har sett ut och förändrats över tid. FÖRORDNINGARNAS KRAV PÅ MEDLEMSKAP OCH LOKALFÖRENINGAR Förordning (1994:641) Började tillämpas medlemmar i åldrarna 7-25 år Har lokalföreningar i hälften av landstingen 60 % av organisationens totala medlemsantal ska vara mellan 7-25 år Varje medlem måste ha betalt en medlemsavgift Förordning (2001:1060) Började tillämpas medlemmar i åldrarna 7-25 år Har lokalföreningar i minst 3 län 60 % av organisationens totala medlemsantal ska vara mellan 7-25 år Varje medlem måste aktivt tagit ställning för medlemskap Förordning (2011:65) Började tillämpas medlemmar i åldrarna 6-25 år Har lokalföreningar i minst 5 län 60 % av medlemmarna i varje lokalförening ska vara mellan 6-25 år Varje medlem måste aktivt tagit ställning för medlemskap I och med den nya förordningen kom också en ny fördelningsnyckel, det vill säga en ny princip enligt vilken statsbidraget fördelas mellan de bidragsberättigade organisationerna. En kan i korthet säga att den nya fördelningsnyckeln fungerar på ett sådant sätt att varje medlemskap blir mindre värt (genererar ett mindre bidragsbelopp) om antalet organisationer som delar på bidraget blir fler. Detta innebär att en organisations som växer inte kan räkna med ett ökat stöd, om samtidigt antalet organisationer som beviljas statsbidrag ökar. Detta kan i sin tur innebära ett minskat incitament att värva medlemmar till sin organisation. 20 Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer, 6 15

16 JÄMFÖRELSE: ANTAL MEDLEMSKAP, ANTAL ORGANISATIONER Antal bidragsgrundande medlemskap Antal organisationer som beviljats organisationsbidrag (ej särskilt bidrag) Antal organisationer som beviljats statsbidrag 21 Diagrammet visar hur antalet bidragsgrundande medlemskap har varierat i förhållande till antalet organisationer. Den ljusblå linjen visar enbart de organisationer som beviljats organisationsbidrag. Den mörkblå linjen visar det totala antalet organisationer som beviljats statsbidrag, alltså inkluderat de som beviljats särskilt bidrag. Observera att linjerna relaterar till olika y-axlar. I diagrammet ovan ser vi en jämförelse mellan antal bidragsgrundande medlemskap och antalet organisationer som beviljats statsbidrag. Till viss del följer kurvorna varandra, och tydligast är detta mellan åren 2008 och Vid andra tidpunkter ökar antalet organisationer medan antalet medlemskap sjunker, och tvärtom. Detta kan bland annat bero på att stora organisationer under perioder förlorat sitt bidrag (till exempel i mitten av 00-talet då ett par partipolitiska organisationer förlorade sitt statsbidrag) samtidigt som flera mindre organisationer tillkommit. Det kan också bero på förändringar i regelverkets definition av en medlem eller kraven på organisationer som ansöker om statsbidrag. 21 Ungdomsstyrelsens årsredovisningar åren Pressmeddelande från MUCF 2014 och 2015 om vilka organisationer som beviljats statsbidrag. 16

17 1.3 VAR FINNS UNGDOMSORGANISATIONE R? Enligt rapporten Det civila samhället ett regeringsuppdrag med undersökningar från SCB stod Stockholms län år 2009 för ca 64 % av hela det civila samhällets intäkter och kostnader. I de övriga länen fanns emellertid 74 % av de ideellt arbetande. 22 En slutsats en kan dra utifrån detta är att många av civilsamhällets organisationer har sina huvudkontor i Stockholm. Detta gäller även för ungdomsorganisationerna. Trots detta sträcker sig verksamheterna långt ut i landet. Enligt förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer ska en organisation ha lokalföreningar i minst fem olika län för att vara berättigad till statsbidrag (undantag för organisationer som företräder nationella minoriteter eller unga med funktionsnedsättning). Vi har sammanställt information om var i landet 70 ungdomsorganisationer har sina lokalföreningar. Denna sammanställning är alltså inte en komplett kartläggning av ungdomsorganisationerna, men en början. På den första Sverigekartan kan vi se hur många lokalföreningar dessa 70 organisationer totalt sett samlar i de olika länen. På den andra Sverigekartan kan vi se hur många av dessa 70 organisationer som är representerade med minst en lokalförening i vart och ett av länen. Utifrån kartläggningen kan vi se ett par olika saker. Dels kan vi konstatera att båda kartorna följer befolkningsmängden inom de olika länen ganska väl. Länen med störst befolkning har både flest antal organisationer representerade och flest lokalföreningar. Befolkningsmängden i länen påverkar i högre grad antalet lokalföreningar som finns i ett visst län än antalet organisationer som finns representerade i samma län. Detta framgår tydligt om en applicerar en så kallad trendlinje till materialet som kartorna bygger på. Det finns inget län som egentligen märker ut sig som extremt i förhållande till de andra. I det län som har lägst antal organisationer representerade finner vi ungefär en tredjedel av de 70 organisationerna, och i det län som har störst representativitet återfinns nästan 95 %. 22 Det civila samhället - ett regeringsuppdrag med undersökningar från SCB, 2011, s

18 18 Antal lokalföreningar som de kartlagda organisationerna samlar i varje enskilt län

19 Antal av de kartlagda organisationerna som har minst en lokalförening i varje enskilt län 19

20 1.4 ORGANISATIONERNAS OMSÄTTNING Ungdomsorganisationerna i Sverige har en väldigt varierande storlek och verksamhet och detta blir synligt vid en kartläggning av organisationernas omsättning. Omsättningen, det vill säga summan av en organisations intäkter under ett år, sträcker sig i vårt material från knappa 1,3 miljoner hos en organisation till 75 miljoner hos en annan. Cirkeldiagrammet nedan bygger på uppgifter om 53 ungdomsorganisationers omsättning för verksamhetsåret 2013, som alla inkommit med uppgifter till LSU. 40 % av organisationerna har en årlig omsättning om mellan 1 och 3 miljoner kronor. Bland de som har en årlig omsättning om mellan 1 och 7 miljoner återfinns 40 av 53 organisationer. Tillsammans samlade dessa 40 organisationer under 2013 mer än medlemskap. ORGANISATIONERS TOTALA OMSÄTTNING 7% 15% 17% 40% 1-3 miljoner 3-5 miljoner 5-7 miljoner 7-9 miljoner >10 miljoner 21% 23 Diagrammet visar storleken på 2013 års omsättning hos 53 ungdomsorganisationer. 76 % av organisationerna hade en omsättning på 1-7 miljoner kronor. 23 Årsredovisning från 53 ungdomsorganisationer för

21 Inkomstkällorna varierar också mellan organisationer, men vanligtvis utgörs inkomsterna av en kombination av statsbidrag i form av organisationsbidrag, projektmedel från statliga myndigheter, fonder eller stiftelser, stöd från vuxenförbund, inkomst genom lotteri eller försäljning samt medlemsavgifter. Det är svårt att säga hur en idealisk finansiering av ungdomsorganisationer ser ut, men grundläggande bör vara att stödet både är långsiktigt och att det inte inkräktar på organisationernas självständighet. Exakt hur finansieringen av ungdomsorganisationerna ser ut idag vet vi inte. I det avseendet finns det mycket kvar att kartlägga. Från 45 organisationer har vi emellertid uppgifter om både organisationens totala omsättning under 2013, och om storleken på statsbidraget under samma år (de organisationer som inte fick statsbidrag 2013 är undantagna ur statistiken). Med hjälp av de uppgifterna kan vi se hur stor andel av en organisations omsättning som utgörs av statsbidrag i form av organisationsbidrag. Detta presenteras i låddiagrammet nedan. STATSBIDRAGETS ANDEL AV DEN TOTALA OMSÄTTNINGEN Diagrammet visar hur stor andel av 2013 års omsättning som utgjordes av 2013 års statsbidrag hos 45 ungdomsorganisationer. 24 Årsredovisning från 45 ungdomsorganisationernas för 2013, Ungdomsstyrelsens årsredovisning

22 I skarven där lådan byter färg finns underlagets medianvärde, som ligger på 53 %. Lådans vänstra kant markerar den första kvartilen, det vill säga den bortre gränsen för underlagets lägsta 25 %. Lådans högra kant markerar den tredje kvartilen vilket på motsvarade sätt markerar den hitre gränsen för underlagets högsta 25 %. Själva lådan ringar alltså in 50 % av underlaget. Detta innebär i lite enklare ordalag: hos 50 % av de kartlagda organisationerna utgör statsbidraget mellan 31,5 % och 68 % av omsättningen. Hos var fjärde organisation är statsbidragets andel av omsättningen lägre än 31 %. Hos de resterande 25 procenten är statsbidragets andel av omsättningen högre än 68 %. Utifrån detta underlag om 45 ungdomsorganisationer utgör statsbidraget i genomsnitt 52 % av organisationens totala omsättning. Det är med andra ord ungdomsorganisationernas enskilt största finansiär. I nästa avsnitt ska vi titta närmare på just dessa 52 % - statsbidraget. Statsbidrag 48% 52% Annan finansiering 21% Statistiken bygger på uppgifter om 2013 års omsättning och 2013 års statsbidrag hos 45 ungdomsorganisationer. Annan finansiering kan till exempel vara projektbidrag, bidrag från vuxenförbund, inkomst från lotteri eller försäljning eller medlemsavgifter. 22

23 Foto: Charles Ludvig Sjölander 23

24 2 STATSBIDRAGET Det unga civilsamhället finansieras, som vi kunde se i avsnittet ovan, delvis genom att barn- och ungdomsorganisationer tar del av det statsbidrag som årligen fördelas av MUCF. I den nya ungdomspolitiken, som antogs under 2014, beskrivs statsbidraget som en av regeringens främsta insatser för att främja ungdomars inflytande. 25 För många ungdomsorganisationer är statsbidraget viktigt, och i vissa fall, absolut nödvändigt för att organisationen ska kunna bedriva sin verksamhet. Statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer är till sin form ett organisationsbidrag, kännetecknat av en låg grad av detaljstyrning och därmed ett stort handlingsutrymme och en hög grad av självständighet för bidragsmottagaren. I propositionen En politik för det civila samhället förordas särskilt denna bidragsform: Organisationsbidragen har en särskilt viktig betydelse för den roll som organisationer inom det civila samhället har som röstbärare, opinionsbildare och granskare av den offentliga maktutövningen, eftersom organisationsbidragen styr organisationerna i lägre grad än andra bidragsformer, såsom verksamhets- och projektbidrag. 26 I propositionen konstateras vidare att civilsamhället i en allt högre grad har finansierats genom projektbidrag och verksamhetsbidrag, medan den andel av stödet som utgjorts av organisationsbidrag minskat. 27 Genom en politik för det civila samhället ska utvecklingen vändas: Bidragsnivåerna bör därför följas upp regelbundet i syfte att eftersträva att andelen organisationsbidrag och liknande generella bidrag totalt sett ökar i förhållande till mer detaljstyrda bidrag inom respektive bidragssystem. 28 I propositionen från 2009, som sedermera antogs av riksdagen, var ambitionen för civilsamhällspolitiken i detta avseende tydlig, men frågan är om det faktiskt har levererats politik i den angivna riktningen. I detta avsnitt undersöker vi statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer: hur det ser ut idag och hur det har utvecklats över tid. 25 Prop 2013/14:191, s Prop 2009/10:55, s Prop 2009/10:55, s Prop 2009/10:55, s

25 2.1 STATSBIDRAGETS UTVECKLING Statsbidraget har sedan 1999 utgjorts av två olika delar: ett anslag för organisationerna att disponera fritt och ett verksamhetsbidrag till organisationernas lokala verksamhet (fram till 2011 utgjordes den andra delen av bidraget av vinstmedel från AB Svenska Spel, härefter Svenska Spel). I regeringens regleringsbrev till MUCF för budgetåret 2015 hittar vi ett exempel på hur regeringen preciserar hur delar av bidraget ska användas: MUCF ska fördela kronor i organisationsbidrag till de bidragsberättigade barn- och ungdomsorganisationerna. Medlen ska komma organisationernas medlemsföreningars ordinarie och långsiktiga verksamhet till del. 29 Eftersom statsbidraget består av två delar är det relevant att både titta på hur statsbidraget har förändrats i sin helhet, och på hur dessa förändringar har sett ut i respektive del. I diagrammet nedan ser vi hur statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer har sett ut över tid. Mellan åren 2004 och 2009 varierade statsbidraget ganska kraftigt och det berodde framförallt på att det lokalt riktade bidragets storlek bestämdes som en procentandel 30 av Svenska Spels vinst. Om vinsten ökade, ökade också bidraget. De stora variationerna i det lokalt riktade bidraget skapade en oförutsägbarhet i bidragssystemet som påpekades av såväl representanter för ungdomsorganisationer som av Riksrevisionen. 31 Inför 2011 års bidragsår fastställdes därför det lokalt riktade stödets storlek. Detta framgår i regeringens budgetproposition för 2010: det överskott från AB Svenska Spel som fördelas till idrottsrörelsens och ungdomsorganisationernas lokala verksamheter [kommer] att ersättas av stabila och förutsägbara anslag. 32 När storleken på stödet till barn- och ungdomsorganisationernas 29 Regleringsbrev för budgetår 2015 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 30 Prop 2009/10:1 Utgiftsområde 17, s Riksrevisionen, 2005, Statsbidrag till ungdomsorganisationer hur kontrolleras de?, 2005, s Prop 2009/10:1 Utgiftsområde 17, s

26 lokala verksamhet skulle fastställas, bestämdes det till 140 miljoner kronor, vilket precis motsvarar genomsnittet av det lokalt riktade stödet åren 2006 till Från och med 2011 har det lokalt riktade bidraget inte skrivits upp en enda gång. Detta innebär att vi har ett oförändrat bidrag till den lokala verksamheten över tio års tid. STATSBIDRAGETS UTVECKLING Miljontal Anslag till lokal verksamhet Anslag att disponera fritt Diagrammet visar hur statsbidraget i sin helhet varierat över tid, uppdelat mellan anslaget till den lokala verksamheten och anslaget som organisationerna kan disponera fritt. Från 2006 till 2010 låg anslaget till den lokala verksamheten på i genomsnitt 141 miljoner kronor. När det rörliga stödet skulle ersättas av ett fast belopp fastställdes det till 140 miljoner. Anslaget som organisationerna kan disponera fritt har legat still under hela perioden 2004 till 2015, vilket tydligt framgår i diagrammet ovan. Och om vi söker oss sig ytterligare fem år tillbaka i tiden ser vi att anslaget faktiskt har skrivits ner. År 1999 när anslaget från regeringen för första gången kombinerades med överskottet från AB Svenska Spel, låg anslaget på lite drygt 86 miljoner kronor, 34 vilket går att jämföra med dagens 33 Regleringsbrev för budgetåren avseende Ungdomsstyrelsen/Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 34 Ungdomsstyrelsen årsredovisning 1999, s

27 knappa 72 miljoner. 35 Om vi därtill beaktar hur inflationen påverka penningvärdet har stödet i reellt värde sjunkit från 86 miljoner 1999 till knappa 60 miljoner Detta markeras i diagrammet i den delen av 2015 års stapel som är rosa. ANSLAGET ATT DISPONERA FRITT Miljontal Anslaget som organisationerna kan disponera fritt sänktes ett flertal gånger i början av 00-talet för att sedan stanna på 72 miljoner. Den delen av 2015 års stapel som är rosa visar storleken på stödet justerat för penningvärdet, med 1999 som basår. Det förefaller alltså som om överskottet från Svenska Spel har fungerat som en förevändning att sänka det anslag som organisationerna kan disponera fritt. Det är dock inte helt okomplicerat att försöka kompensera ett fritt stöd med ett öronmärkt stöd. Anslaget som organisationerna kan disponera fritt är de enda medel organisationerna kan lägga på sin nationella verksamhet. Huvudkontor, anställda, nationell styrelse, årsmöten och liknande ska i stora delar finansieras ur denna pott som 35 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, s Ungdomsstyrelsens årsredovisningar från 1999 till 2013, pressmeddelanden från MUCF över vilka barn- och ungdomsorganisationer som beviljats statsbidrag 2014 och

28 inte har skrivits upp på mer än femton år, trots att antalet organisationer som delar på pengarna har blivit fler och fler. Dessutom är det detta anslag som fördelningsnyckeln appliceras på, och vilka konsekvenser det får återkommer vi till längre fram i rapporten. Det som händer när storleken på statsbidraget förblir oförändrad och antalet ungdomsorganisationer som delar på statsbidraget samtidigt blir fler, är naturligtvis att den enskilda organisationen får ett mindre och mindre stöd. Detta blir synligt när en undersöker hur mycket pengar som i genomsnitt fördelats till varje organisation i början och i slutet av denna tioårsperiod av oförändrat statsbidrag när bidraget fördelades på 87 organisationer låg det genomsnittliga stödet på 2,34 miljoner kronor per organisation fördelades bidraget mellan 106 organisationer. Justerat för inflationen fick en organisation i genomsnitt detta år 1,83 miljoner, vilket är 0,51 miljoner mindre än vad en organisation skulle fått i genomsnitt tio år tidigare. En minskning om 0,51 miljoner motsvarar en procentuell minskning om knappt 22 %. En genomsnittlig ungdomsorganisation har alltså på tio års tid förlorat en femtedel av sitt statsstöd. När en tittar på statsbidraget i sin helhet och hur det har relaterat till antal organisationer som delar på bidraget är det också relevant att ta hänsyn till antalet organisationer som beviljats organisationsbidrag respektive särskilt bidrag. Detta blir tydligt om en till exempel jämför bidragsåren 2004 och 2015, som i diagrammet nedan beviljades 107 organisationer bidrag, varav 41 beviljades särskilt bidrag. Dessa 41 organisationer fick i genomsnitt ett stöd på 530 kronor. Den övriga potten delades mellan de 66 organisationer som samma år beviljades organisationsbidrag. År 2015 fanns inte längre det särskilda bidraget och ändå beviljades 106 organisationer statsbidrag. Det lägsta stödet som delades ut inför 2015 års bidragsår låg på 1050 kronor. Det särskilda bidraget är alltså inte bara ett bidrag med ett annat namn, det är också ett generellt sett lägre bidrag än organisationsbidraget. Helt uppenbart är det så att det vid en jämförelse mellan olika tidpunkter inte bara är antalet organisationer som beviljas statsbidraget som är relevant, utan även vilket slags bidrag som tilldelas de olika organisationerna. 28

29 Antal organisationer Särskilt bidrag Organisationsbidrag Diagrammet visar antalet organisationer som beviljades statsbidrag åren 2004 och De 41 organisationer som 2004 beviljades särskilt bidrag fick i genomsnitt ett stöd om 530 kronor var det lägsta bidraget som delades ut 1050 kronor. 29

30 2.2 FÖRDELNINGSNYCKELN För bidragsåret 2013 tillämpades för första gången Förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. I och med denna förordning introducerades också en ny fördelningsnyckel, det vill säga en ny princip enligt vilken MUCF fördelar statsbidraget mellan de barn- och ungdomsorganisationer som beviljats bidrag. Olika fördelningsnycklar gynnar olika organisationer. En fördelningsnyckel gynnar stora organisationer med många medlemmar, en annan gynnar de organisationer som har många medlemsföreningar, medan en tredje är mest gynnsam för små organisationer. Syftet med det här avsnittet är inte att förespråka en fördelningsnyckel framför en annan i praktiken hade det varit att föra vissa organisationers talan utan att undersöka fördelningsnyckelns konsekvenser för samtliga organisationer som tar del av statsbidraget. Det intressanta är alltså inte vilken organisation som gynnades mest när fördelningsnyckeln introducerades 2013 utan vilka effekter den ger på längre sikt, inte minst med avseende på bidragsgivningens långsiktighet och förutsägbarhet. Den nya fördelningsnyckeln består av två olika delar; ett fast belopp och ett rörligt belopp. Det fasta beloppet ligger på 350 kronor och tilldelas varje organisation som uppfyller kraven för att få statsbidrag. Den rörliga delen utgörs av den pott som kvarstår när det fasta beloppet portionerats ut till varje organisation och blir med andra ord olika stor beroende på hur många organisationer som beviljas statsbidrag ett visst år. Av den rörliga delen fördelas 50 % proportionsenligt efter hur många medlemmar en organisation samlar, och 50 % proportionsenligt efter hur många medlemsföreningar en organisation har. Fördelningen mellan organisationerna bestäms genom att fördelningsnyckeln tillämpas på den del av bidraget som utgörs av det anslag som organisationerna kan disponera fritt. 37 Den större delen av statsbidraget, som är öronmärkt för organisationernas lokala verksamhet, har de senaste fem åren utgjort ungefär 200 % av anslaget som organisationerna kan disponera fritt, och fördelas proportionell mot samma anslag. För att tydliggöra hur fördelningsnyckeln fungerar följer nedan en uträkning på 2015 års statsbidrag. 37 Ungdomsstyrelsen, VAD HÄNDER MED statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna? En redovisning av övergången till ny förordning och fördelningsnyckel, 2012, s.23 30

31 Anslaget som organisationer får disponera fritt låg inför bidragsår 2015 på knappt 72 miljoner kronor. Av dessa ska 350 kronor fördelas till var och en av de 106 organisationerna som beviljats bidrag, vilket sammanlagt blir drygt 37 miljoner. De resterande 35 miljonerna ska fördelas lika mellan antalet medlemskap och antalet lokalföreningar. 17,5 miljoner fördelat på 600 medlemskap innebär att varje medlemskap är värt knappt 30 kronor. 17,5 miljoner fördelat på 9645 lokalföreningar innebär att varje lokalförening är värd ca 1800 kronor. En organisation som har 1000 medlemmar och 10 lokalföreningar får alltså utifrån 2015 års fördelning kronor att disponera fritt, och därtill ungefär 800 till den lokala verksamheten. FÖRDELNINGSNYCKELN Fast belopp 24% 15% 24% 52% Rörligt - per antal medlemskap Rörligt - per antal lokalföreningar Cirkeldiagrammet visar på ett ungefär hur stor andel av bidraget som fördelades mellan nyckelns tre olika delar, år Den andel av bidraget som fördelas som fast belopp ökar när fler organisationer beviljas bidrag. Den nya fördelningsnyckelns konstruktion ett större fast belopp som tilldelas alla organisationer oberoende av organisationsstorlek, och två mindre rörliga delar - gör att det nuvarande bidragssystemet är känsligt för tillkomsten av nya organisationer. I Ungdomsstyrelsens (senare MUCF) rapport VAD HÄNDER MED statsbidraget till barn och ungdomsorganisationer konstateras precis detta: 31

32 En fråga som regeringen kan ta ställning till framöver är om nivån på statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna ska ligga kvar på den nuvarande. Om anslagsnivån skrivs upp i takt med att fler organisationer uppfyller villkoren för bidraget och följer medlemsutvecklingen skulle bidragsgivningen bli mer långsiktig och förutsägbar. Som läget är nu kommer den rörliga delen succesivt att minska och beloppen på de rörliga delarna antal medlemmar och medlemsföreningar att variera i takt med att fler organisationer kommer in i bidragssystemet. 38 Eftersom antalet organisationer som beviljas bidrag ökar alltjämt, och det inte finns någonting som tyder på att ökningen kommer att avstanna under de närmaste åren, innebär detta i praktiken att de organisationer som befinner sig i bidragssystemet kan förvänta sig ett lägre och lägre bidrag för varje år. Störst blir effekterna hos de organisationer som samlar många medlemmar och har många lokalföreningar. Inför år 2015 beviljades 4 fler organisationer bidrag än året innan, varför lite drygt fyra miljoner flyttades från den rörliga delen till den fasta, vilket i sin tur gjorde att varje medlemskap och varje lokalförening blev lite mindre värd. Så länge antalet organisationer som beviljas statsbidrag ökar kan de organisationer som redan befinner sig i systemet växa i medlemstal eller i antal lokalföreningar utan att det genererar ett ökat stöd till organisationen. Detta medför dels att organisationernas incitament att växa blir mindre, men det kan också innebära att organisationer tvekar inför att ens ha en växt-vision då möjligheterna att hantera ett ökat antal medlemmar utan ökade resurser kan kännas osäkra. Genom att regelbundet skriva upp stödet, skulle vi få bukt med fördelningsnyckelns baksidor. Ungdomsstyrelsen konstaterar i sin rapport VAD HÄNDER MED statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer att bidragsgivningen skulle bli mer långsiktig och förutsägbar om anslagsnivån skrivs upp i takt med att fler organisationer uppfyller villkoren för bidraget. 39 Ett sådant agerande ligger dessutom helt i linje med det som slogs fast i En politik för det civila samhället: att organisationsbidraget generellt sett bör höjas. 38 Ungdomsstyrelsen, VAD HÄNDER MED statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna? En redovisning av övergången till ny förordning och fördelningsnyckel, 2012, s.6 39 Ungdomsstyrelsen, VAD HÄNDER MED statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationerna? En redovisning av övergången till ny förordning och fördelningsnyckel, 2012, s.6 32

33 Foto: Charles Ludvig Sjölander 33

34 AVSLUTNING Ungdomsrörelsen växer beviljades 106 barn- och ungdomsorganisationer statsbidrag. Det är det största antalet organisationer som beviljats organisationsbidrag någonsin. Under de tio senaste åren har vi sett en stadig ökning av organisationer som beviljas statsbidrag, 2006 var det 87 organisationer, idag är det 19 fler. Ingenting talar för att denna uppåtgående trend kommer att avta de närmaste åren. Samtidigt har statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer varit oförändrat under tio års tid. Mellan åren varierade förvisso stödets storlek, på grund av att det lokalt riktade stödet bestämdes som en procentandel av Svenska Spels vinst, men när det rörliga beloppet inför 2011 års bidragsår skulle ersättas av ett fast belopp bestämdes det till 140 miljoner, vilket motsvarar genomsnittet av det lokalt riktade bidragets storlek under de fem föregående åren. Från och med 2011 har det lokalt riktade bidraget inte skrivits upp en enda gång. När fler organisationer måste dela på samma summa pengar blir stödet till den enskilda organisationen mindre. En genomsnittlig ungdomsorganisation har på tio års tid förlorat en femtedel av sitt statsstöd. Därtill har anslaget som organisationerna kan disponera fritt har skrivits ner alltsedan dess att stödet från Svenska Spel introducerades inför 1999 års bidragsår låg anslaget på drygt 86 miljoner, år 2015 låg det på knappt 72 miljoner. Det förefaller som om Regeringen försökt kompensera ett fritt anslag med ett öronmärkt och det finns mycket att invända mot ett sådant förfarande. Utöver den överordnade problematiken att statsbidraget i sin helhet har varit oförändrat i tio års tid vill vi därför på ett särskilt sätt understryka vikten av att just detta anslag höjs. I och med den nya förordningen introducerades en ny fördelningsnyckel. Den är konstruerad på ett sådant sätt att varje ny organisation som tillkommer minskar värdet på varje medlemskap och varje lokalförening. De organisationer som befinner sig i det statliga bidragssystemet idag har bara att vänta ett lägre och lägre bidrag för varje år då nya organisationer tillkommer i systemet. En ungdomsorganisation som befinner sig inom bidragssystemet idag kan alltså inte ens garantera ett högre stöd genom att växa. I den nya ungdomspolitiken står det att statsbidraget till barnoch ungdomsorganisationer är en av regeringens främsta insatser för att främja ungas inflytande. Om regeringen på riktigt ser statsbidraget 34

35 som en av sina främsta insatser för att främja ungas inflytande är det beklämmande att bidragsnivån tillåtits stå oförändrat över en tioårsperiod, trots att det nästan är 20 fler organisationer som delar på bidraget. Organisationsbidraget förordas särskilt i regeringens proposition En politik för det civila samhället på grund av förutsägbarheten, långsiktigheten och tillgängligheten för det civila samhällets organisationer. 40 Men organisationsbidraget är inte förutsägbart, långsiktigt och tillgängligt i och av sig själv. Om det inordnas i ett bidragssystem som existerar liksom i ett vakuum, som inte tillåts påverkas av de förändringar som sker i den rörelse som det finns för att understödja, blir bidraget tvärtom oförutsägbart och kortsiktigt. Ungdomsrörelsen växer. Det är hög tid att statsbidraget tillåts växa med den. 40 Prop 2009:10:55 En politik för det civila samhället, s

36 REFERENSER Dagens Nyheter. SSU polisanmäls av Ungdomsstyrelsen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Fokus 14 ungas fritid och organisering. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2014 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor årsredovisning 2014 Pressmeddelande från Ungdomsstyrelsen organisationer får bidrag Pressmeddelande från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 223 organisationer får organisationsbidrag Proposition 2009/10:1. Budgetpropositionen för Stockholm: Finansdepartementet Proposition 2009/10:55. En politik för det civila samhället. Stockholm: Kulturdepartementet Proposition 2013/14:191. Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Stockholm: Utbildningsdepartementet Regleringsbrev för budgetåren avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Regleringsbrev för budgetåren 2015 avseende Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Riksrevisionen. Statsbidraget till ungdomsorganisationer hur kontrolleras de?. Stockholm: Riksrevisionen, 2005 SKOLFS 2005:3. Ungdomsstyrelsens föreskrifter om ändringar i ungdomsstyrelsens föreskrifter (2001:32) om statsbidrag till ungdomsorganisationers verksamhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen SFS 1994:641. Förordning om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Stockholm: Utbildningsdepartementet 36