Det handlar om engagemang

Transkript

1 Det handlar om engagemang LSU:s rapport från skuggutredning om statsbidrag till ungdomsorganisationerna Oktober 2008 LSU - Sveriges ungdomsorganisationer /The National Council of Swedish Youth Organizations Adress: Gammelgårdsvägen 38, SE Stockholm Web: / Tel:

2 Innehållsförteckning Sidan Förord: Det handlar om engagemang 2 1. Sammanfattning förslag för ett bättre statsbidragssystem 5 3. Om Skuggutredningen 8 4. Vilka får bidrag och varför? - om statsbidragets syfte, mål och grundkrav Inträdeskrav och fördelningsnycklar Fördelning av överskottet från Svenska Spel Andra centrala överväganden i statsbidragssystemet Ungdomsorganisationernas inflytande över bidragsförmedlingen Några statistikuppgifter om statsbidraget Ytterligare läsning 40 Bilaga: SOU-direktiven

3 Det handlar om engagemang Det handlar om engagemang är LSU:s bidrag i diskussionen om hur statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna ska utformas. Vi är många som kan berätta om vilken betydelse engagemang i en ungdomsorganisation har haft och har för oss som enskilda individer och samhällsmedborgare. Engagemang som bidrar till personlig utveckling och möjligheter till ansvarstagande i organisationer och samhälle. Engagemanget ger utrymme för deltagande här och nu. Det ger ökad egenmakt. Egenmakt i betydelsen att visas förtroende och ges möjlighet att påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen som helhet. Engagemanget ger förutsättningar för ett rikare liv genom de relationer vi bygger och de upplevelser och erfarenheter vi skaffar oss. Engagemanget ger kunskaper och färdigheter som vi kan använda på en gång men som också bidrar till bättre förutsättningar för egenmakt senare i livet. Engagemanget utmanar. I mötet med andra bryts åsikter, ifrågasätts egna sanningar och vidgas perspektiv. Sådana utmaningar bidrar till att vi värdesätter olikheter. Ett sådant synsätt skapar tillit till andra, även när man tycker olika. Engagemanget öppnar vägar till världen. Många av våra utmaningar kräver samarbete och förståelse över nations- och kulturgränser. Därför är erfarenhetsutbyten och samarbeten med barn- och ungdomsorganisationer runt om i världen ett viktigt bidrag till individ och samhälle. Engagemanget är viktigt. Samtidigt ser vi att antalet medlemmar i Sveriges barn- och ungdomsorganisationer minskar. Det minskar trots att staten bidrar med mer pengar än någonsin. Medlemssiffror säger långt ifrån allt men det är en viktig indikation på hur många människor Sveriges barn- och ungdomsorganisationer engagerar. Eftersom den verksamhet som bedrivs är så angelägen är det också viktigt att många tar del av den. Här står ungdomsorganisationerna inför en utmaning. Statsbidraget till ungdomsorganisationerna syftar ytterst till att stödja engagemanget, mötena, verksamheten. När vi i Ungdomsorganisationernas Skuggutredning arbetat med frågan om ett nytt statsbidragssystem har vi försökt se till helheten att systemet ska hänga ihop och utgå från det övergripande syftet. Vi har försökt hantera sådana konkreta problem som ungdomsorganisationerna lyft fram som viktiga. Vi har också försökt utforma ett system som stimulerar att många barn och ungdomar engageras i föreningslivet. Arbetet i Skuggutredningen har letts av Jonas Naddebo, vice ordförande LSU, Richard Bengtsson, generalsekreterare LSU och Martin Carlstedt, handläggare LSU. Denna rapport är ett av resultaten av vårt arbete i Skuggutredningen. De deltagande organisationernas eget arbete med att formulera sina hållningar är ett annat, lika viktigt, resultat. Resonemang och förslag i rapporten ansvarar därför endast LSU för. De organisationer som deltagit i Skuggutredningen uttalar på egen hand vilka förslag och resonemang i rapporten som man ställer sig bakom. Vi ser fram emot en fortsatt diskussion och uppmanar dig att delta i den. Hanna Hallin Ordförande Richard Bengtsson Generalsekreterare 2/40

4 1. Sammanfattning Inledning I detta kapitel sammanfattar vi mycket kort rapportens huvudsakliga budskap. Genom att läsa detta kapitel hoppas vi att du snabbt kan orientera dig om vad vi tycker är särskilt viktigt att lyfta fram. Utöver det som nämns här lämnar vi 32 konkreta förslag som både täcker in fler områdena är de som nämns här och preciserar sådant vi lyfter fram här. Förslag och huvudbudskap är ett resultat av de utförliga resonemang som förs i rapportens huvudtext. För att sätta förslagen i ett sammanhang och ta del av argumentationen för våra förslag hänvisar vi till rapportens huvudtext. Slopa bidragstrappan, sänk golvet och tydliggör särskilt bidrag Det nuvarande systemet med flera olika bidragskategorier baserat på antal medlemmar och representation i antal län har inte, som var tanken, bidragit till att slussa in fler organisationer i systemet och har samtidigt resulterat i stora och olyckliga trappstegseffekter. Enbart en mindre del organisationer får idag sin bidragstilldelning baserat på fördelningsnycklar. Ett ökat engagemang (i form av fler medlemmar och lokalavdelningar) lönar sig därmed idag för långt ifrån alla. Idag får omkring en tredjedel av organisationerna som är statsbidragsberättigade särskilt bidrag. Att så många kvalificerar som undantag är inte rimligt. Enligt vår mening är det i sig ett tecken på att systemet inte utvecklats som det var tänkt. Det skadar bidragssystemets legitimitet. Sammanfattningsvis, föreslår vi därför att bidragstrappan slopas, inträdeskravet för reguljärt bidrag sänks till 1000 medlemmar i minst 5 län och att särskilt bidrag tydliggörs och relateras till målen för statsbidraget. Särskilt bidrag ska framförallt tilldelas organisationer som är organiserade på ett sådant sätt att inträdeskrav och fördelningsnycklar inte är relevanta bedömningsgrunder samtidigt som dessa organisationer ändå svarar mot bidragets syfte och mål. Ta bort regressiviteten och komplettera med nationell spridning som fördelningsnyckel Mot bakgrund av att vi föreslår att inträdeskravet för representation i antal län sänks tycker vi att det är viktigt att fördelningsnycklarna innehåller incitament för ökad nationell spridning. För nationella organisationer, som är målgruppen i detta bidragssystem, har en god nationell spridning ett egenvärde. Engagemanget av många barn och ungdomar i föreningslivet är viktigt eftersom verksamheten är så angelägen både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Vikten av att fokusera att fler barn och unga engageras i föreningslivet understryks av det minskande medlemsantalet i organisationerna. Vi tycker att även redan stora organisationer ska gynnas påtagligt av att växa. Ur samhällets perspektiv finns det inte skäl att anta att medlemskap i större organisationer bidrar mindre till att uppfylla syfte och mål med bidragssystemet. Mot bakgrund av detta tycker vi att det är viktigt att den regression som finns i dagens system för tilldelning per medlem avskaffas. Det ska med andra ord löna sig att växa även när man redan är förhållandevis stor. 3/40

5 Sammanfattningsvis föreslår vi att nationell spridning införs som kompletterande fördelningsnycklel. Antal lokalavdelningar och antal medlemmar är fördelningsnycklar som redan används idag och även fortsättningsvis är relevanta. Vidare föreslår vi att regressiviteten i tilldelningen per medlem avskaffas. Varje ungdomsorganisation ska avgöra hur Svenska Spel-medlen bäst kommer lokal verksamhet till del När regeringen tydliggör att det ska tas fram en modell som säkerställer att medlen från överskottet av Svenska spel kommer lokal verksamhet till del, betonar vi att organisationerna fortsatt självständigt ska utforma hur detta ska ske. Genom att tillvägagångssätten bestäms av varje riksorganisation blir användningen av medlen skräddarsydd, effektiv och legitim. För att ta del av medlen ska organisationerna på förhand presentera sin strategi för hur medlen ska användas för att komma lokal verksamhet till del. Därigenom tar ungdomsorganisationerna kommandot över användningen av det stora stöd som dessa medel utgör. Den direkta kopplingen till Svenska Spels överskott skapar osäkerhet och ett beroende av faktorer som ligger utanför organisationernas kontroll. Vi anser att nivån på bidraget istället ska fastställas av Riksdagen. Sammanfattningsvis, föreslår vi att varje riksorganisation självständigt utformar en strategi för hur pengarna ska komma den lokala verksamheten till del. Varje bidragsmottagande organisation redovisar och får sådan strategi godkänd av bidragsfördelande organ på förhand. Återrapporteringen sker i relation till den på förhand godkända strategin. Vidare föreslår vi att bidragets storlek frikopplas från vinstnivån i AB Svenska Spel och fastställs av Riksdagen. Ge ungdomsorganisationerna verkligt inflytande över bidragsfördelningen Genom att göra de som är mest beroende av statsbidraget delaktiga i systemets utformning och i fördelningen av stödet är vi övertygade om att såväl ansvarskänslan som legitimiteten för bidragssystemet stärks hos ungdomsorganisationerna. Dessutom kan ungdomsorganisationernas ökade medverkan bidra till en högre kvalitet i bidragsgivningen, då organisationerna bidrar med sina brukarerfarenheter i diskussioner om regelutformningar, bedömningar och skapande av praxis. Därutöver skulle det vara en viktig och tydlig signal om att staten värdesätter och har förtroende för ungdomsorganisationerna. Vilken modell som bäst förmår möjliggöra ett sådant reellt brukarinflytande är en svår fråga som vi tycker behöver diskuteras mer av ungdomsorganisationerna och andra intressenter. Sammanfattningsvis, föreslår vi därför att ungdomsorganisationerna tilldelas verkligt inflytande över statsbidragets regelverk och fördelning. Vi föreslår att diskussionen om vilken modell som ska användas för att säkra detta inflytande förs vidare bland ungdomsorganisationerna och andra intressenter. 4/40

6 2. 32 förslag för ett bättre statsbidragssystem 1. Riksdagen ska uttrycka att syftet med statsbidraget är att främja att barn- och ungdomar kommer samman för att göra något tillsammans, förändra sin egen situation eller sin omvärld, på en arena som består av självständiga, demokratiska och öppna nationella barn- och ungdomsorganisationer. 2. Riksdagen ska fastställa följande mål för statsbidraget till ungdomsorganisationer: - Främja barns och ungdomars demokratiska utveckling - Ge barn och ungdomar en meningsfull fritid - Engagera barn och ungdomar i föreningslivet 3. I bidragssystemet ska ställas krav på att en bidragsmottagande organisation: 1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är frivilligt, 2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Dessa krav ska gälla även för särskilt bidrag. 4. Bidragssystemet ska bestå av två bidragsformer; reguljärt bidrag och särskilt bidrag. 5. Reguljärt bidrag ska tilldelas en ungdomsorganisation som uppfyller de demokratiska grundkraven och har minst 1000 bidragsberättigade medlemmar och lokalavdelningar med säte i minst 5 län. Det reguljära bidraget utdelas med både ett fast belopp och ett rörligt belopp, beräknat på ett antal fördelningsnycklar. 6. Undantag görs för nationella minoritetsorganisationer, organisationer baserade på etnisk grund och organisationer baserade på funktionsnedsättning genom att denna typ av organisationer har att passera ett lägre inträdeskrav för antal medlemmar och geografisk spridning men tilldelas bidrag utifrån samma fördelningsnycklar som det reguljära bidraget. Det lägre golvet motiveras av den begränsade rekryteringsbasen för dessa organisationer. 7. Särskilt bidrag kan tilldelas - en organisation som inte uppfyller kraven för reguljärt bidrag men ändå anses särskilt angelägen i relation till målen för statsbidraget - en organisation som bedriver särskilt resurskrävande verksamhet. Sådant särskilt bidrag ska tilldelas utöver reguljärt bidrag eller särskilt bidrag på annan grund. Endast i övrigt statsbidragsberättigande organisationer ska tilldelas detta bidrag. 8. Mål 1 och 2 styr bidragsgivningen genom inträdeskrav i form av grundläggande demokratikrav och krav på en andel i åldern 7-25 år om minst 60 %. 9. För reguljärt bidrag krävs därutöver minst 1000 medlemmar i 5 län (undantag för organisationer som av särskilda skäl har begränsad rekryteringsbas) 10. För särskilt bidrag krävs därutöver att om man inte uppfyller kraven på reguljärt bidrag bedöms särskilt angelägen i relation till målen 5/40

7 11. Mål 3 styr bidragsgivningen genom fördelningsnycklar som mäter att barn och ungdomar engageras i föreningslivet 12. En fördelningsnyckel för lokalavdelningar i antal län införs för att uppmuntra till nationell spridning mot bakgrund av det lågt satta inträdeskravet om lokalavdelning i 5 län. 13. Följande fördelningsnycklar tillämpas: - Antal medlemmar i åldern 7-25 år - Antal lokalavdelningar - Lokalavdelningar i antal län - Viktningen mellan fördelningsnycklarna utformas så att antal medlemmar ger väsentligt större utslag i relation till antal lokalavdelningar, än vad som är fallet i dagens system. Relationen bör vara sådan att exempelvis en ny lokalavdelning med 10 medlemmar motsvarar nya medlemmar i existerande lokalavdelning. Tilldelningen per lokalavdelning i antal län ska utgöra en mindre del i relation till de båda andra fördelningsnycklarna. 14. Regressiviteten i nuvarande system avskaffas så att en medlem ger samma bidrag oavsett organisationens storlek. 15. Överskottet av Svenska Spel ska även fortsättningsvis vara ett organisationsstöd som nationella barnoch ungdomsorganisationer använder för att komma den lokala verksamheten till del. Utgångspunkten är att varje riksorganisation själv utformar strategi för hur detta ska göras. 16. Bidraget ska tilldelas nationella barn- och ungdomsorganisationer som är statsbidragsberättigade. Bidraget ska tilldelas i två delar; ett fast grundbelopp och ett variabelt belopp. Det variabla beloppet ska fördelas till baserat på antal bidragsberättigade medlemmar, antal lokalavdelningar och på representation/närvaro i antal län. Viktningen ska vara sådan att lokalavdelning tillmäts större betydelse i förhållande till vad vi föreslår för det ordinarie statsbidragssystemet. 17. Varje bidragsmottagande riksorganisation utformar självständigt strategi för hur pengarna ska komma den lokala verksamheten till del. Varje bidragsmottagande organisation redovisar och får sådan strategi godkänd av bidragsfördelande organ på förhand. 18. Ansökan och återrapportering ska utformas så att merarbetet för organisationerna minimeras. Utgångspunkten är att organisationernas egen dokumentation över användningen av medlen ska kunna användas för att påvisa att bidragets krav uppfyllts. Återrapporteringen sker i relation till den på förhand godkända strategin. 19. Bidragets storlek ska frikopplas från AB Svenska Spels vinstnivå och istället fastställas av Riksdagen. 20. Bidraget per medlem och lokalavdelning ska vara stabilt över tid med hänsyn tagen till inflationen med utgångspunkt i 2008 års nivå 21. Regeringen ska anta en förordning som reglerar fördelningen av organisationsstödet till nationella ungdomsorganisationers lokala verksamhet. Motivet till en förordning är att skapa tydlighet, transparens och förutsägbarhet i krav och kriterier för fördelning av organisationsstödet. 6/40

8 22. Vår utgångspunkt är att organisationsstödet till nationella barn- och ungdomsorganisationers lokala verksamhet i första hand fördelas av samma organ som fördelar det ordinarie statsbidraget. Ett alternativ att överväga är att tillämpa en norsk modell där ungdomsorganisationernas samarbetsorgan ansvarar för fördelning av dessa medel medan en statlig myndighet ansvarar för det ordinarie statsbidraget. 23. Vi föreslår att mandatbaserat stöd inte införs för de partipolitiska ungdomsförbunden inom ramen för statsbidragssystemet. 24. Vi föreslår att bidragsfördelande organ - Enbart samlar in uppgifter som har bäring på bidragsförmedlingen - Meddelar och motiverar alla beslut och förhandsbesked skriftligt 25. Vi föreslår att det klargörs en rättsordning där underåriga kan ingå i föreningsstyrelser utan att det har konsekvenser för styrelsens rättskapacitet 26. Vi välkomnar vidare utredning av regeringsformens bestämmelser i relation till kontroll av bidragsgrundande uppgift. 27. Vi välkomnar vidare utredning av personuppgiftslagen i relation till myndighets hantering av medlemsregister. 28. Vi föreslår att regeringen uttalar att kriterier för organisationsstöd på lokal och regional nivå inte bör baseras på huruvida medlemsföreningen är en del av en statsbidragsberättigad riksorganisation. 29. Vi föreslår att möjligheten att införa ett överklagandeförfarande för statsbidraget till ungdomsorganisationerna utreds och övervägs. 30. Vi föreslår att ungdomsorganisationerna tilldelas verkligt inflytande över statsbidragets regelverk och fördelning. 31. Vi föreslår att det sker genom någon av de modeller som skisserats i denna rapport eller annan lämpligare modell som framkommer i den fortsatta diskussionen. 32. Vi föreslår att diskussionen om verkligt inflytande över statsbidragets regelverk och fördelning förs vidare och intensifieras bland Sveriges ungdomsorganisationer och andra intressenter. 7/40

9 3. Om Skuggutredningen Den här rapporten har tagits fram genom dialog mellan ett antal av LSU:s medlemsorganisationer, i det vi har kallat för Ungdomsorganisationernas Skuggutredning. Det har varit öppet för alla LSU:s medlemsorganisationer att delta i arbetet. Det ska betonas att slutsatser och förslag i denna rapport är LSU:s, och de delas inte nödvändigtvis av de organisationer som medverkat i Skuggutredningen. I det följande beskriver vi hur arbetet har bedrivits. Syftet med Skuggutredningen Samla och analysera fakta och information om bidragssystemet, till gagn för ungdomsorganisationernas påverkan för ett bättre system. Utgöra ett forum för de ungdomsorganisationer som väljer att aktivt medverka, för informations- och erfarenhetsutbyte samt aktiv påverkan. Skapa underlag för ungdomsorganisationernas och LSU:s uttalanden och påverkan. Arbetssätt Vi har mötts i Skuggutredningen sex gånger sedan februari 2008 (se mötesförteckning nedan). Upplägget på mötena har varit sådant att vi diskuterat ett eller ett par fokusområden per gång. Fokusområdena kom vi överens om vid det första mötet inom Skuggutredningen. LSU har koordinerat Skuggutredningen som helhet och har därmed inför varje möte presenterat underlag och ansvarat för att förbereda och leda mötena. Vid flera möten har även några deltagare i Skuggutredningen förberett ett perspektiv utifrån det aktuella fokusområdet. Efter mötena har sedan LSU dokumenterat diskussionerna och tagit fram delrapporter utifrån diskussionerna på mötet. Dessa delrapporter har sedan utgjort underlag för uppföljande kortare diskussion på följande möte. Därmed har resonemang och slutsatser växt fram successivt. LSU har ingått i referensgrupp för regeringens utredning som leds av Ingela Håkansson. Regeringens utredare höll i september en dialogkonferens med bidragsmottagande organisationer. Viktiga utgångspunkter I arbetet inom Skuggutredningen har det varit viktiga utgångspunkter att Klargöra vad vi är överens om och vad vi har olika uppfattningar om Konsensus i alla delar inte kommer att kunna nås eller eftersträvas Gemensamma ståndpunkter ger större möjlighet till genomslag Varje organisation beslutar enskilt om sina ställningstaganden LSU:s styrelse beslutar om LSU:s ståndpunkter och förslag i form av en rapport (den här) 8/40

10 Mötesförteckning 21 februari Möte 1 Fokus: - Introduktion - Medel från Svenska Spel 1 april Möte 2 Fokus: - Vem får bidrag och varför? april Möte 3: Studiebesök på LNU i Oslo, Norge 29 maj Möte 4 Fokus: - Fördelningsnycklar för statsbidraget - Ungdomsorganisationernas inflytande 27 augusti Möte 5 Fokus: - Återkoppling fördelningsnycklar och ungdomsorg inflytande - Problem i handläggning av bidragen 24 september Möte 6 Fokus: Presentation och diskussion av utkast till LSU:s rapport från skuggutredningen Deltagare Jens Altnäs, Sveriges Schackförbund Daniel Andersson, SVEROK Rober Damberg, Ungdomens nykterhetsförbund Nini Engsrand, Riksförbundet Unga Musikanter Susanne Gärtner, Unga hörselskadade Susanna Hansson, Liberala ungdomsförbundet * Gustav Johansson, Sveriges Ungdomsråd Sara Kapellmark, Vi unga Mohammed Kharraki, Sveriges unga muslimer Joni Lindgren, Förbundet Unga Forskare Tuva Lund, Unga örnar * Tobias Olsson, Jagvillhabostad.nu Samir Sandberg, Rädda Barnens ungdomsförbund Johan Strid, Scouterna Lena Stålvant, KFUK-KFUM Sverige Sanna Vent, Unga synskadade * Mattias Vepsä, Socialdemokratiska ungdomsförbundet -- Jonas Naddebo, LSU Richard Bengtsson, LSU Martin Carlstedt, LSU *) = Deltagare markerade med * har inte deltagit i hela utredningen utan avbrutit den under hand 9/40

11 4. Vilka får bidrag och varför om statsbidragets syfte, mål & grundkrav Bakgrund Ett legitimt system för statsbidrag till ungdomsorganisationer måste kunna ge skäliga svar på frågorna: Vilka får bidrag och Varför? Det ska, med andra ord, finnas ett begripligt samband mellan bidragssystemets existensberättigande och dess utformning då ökar möjligheten för att det uppfattas som legitimt av såväl bidragsmottagare som beslutfattare och allmänhet. Dagens system har i vissa avseenden brister när det gäller dessa samband. Vi uppfattar inte att alla nuvarande mål följer av systemets syfte. Det är vidare oklart vilken funktion målen ska ha i relation till bidragssystemets utformning och i förlängningen tilldelning av medel. Dagens system innebär vidare att omkring 1/3 av de bidragsmottagande organisationerna får bidrag genom det särskilda bidraget, istället för genom det reguljära, trots att det sistnämnda numera har tre nivåer. Andelen som får stöd som inte bara är ett fast bidrag utan utgör ersättning per medlem och lokalavdelning (dvs. strukturbidrag) är påfallande låg. Bidragssystemets syfte ur ett samhällsperspektiv Skälet till att man som individ går med i en ungdomsorganisation, varierar stort. Det kan handla om att man är intresserad av att spela ett visst dataspel, att man vill umgås med kompisar som redan finns med i verksamheten, att man vill kämpa för sina rättigheter och göra sin röst hörd, dela en religiös gemenskap eller något helt annat. En organisation, å sin sida, bildas kring ett uppdrag, man samlas kring något man vill åstadkomma gemensamt. Vad detta uppdrag består i är väldigt olika. Det kan handla om en viss verksamhet man vill erbjuda eller en fråga man vill driva, det kan handla om att skapa en samlad röst för sin grupp. Denna mångfald av uppdrag och motiv för deltagande är en av ungdomsorganisationernas främsta styrkor. I våra resonemang har vi sökt balansera dels ungas och ungdomsorganisationers motiv för sitt engagemang, dels statens motiv för att stödja verksamheten genom bidrag. För bidragssystemets utformning menar vi att det är vikigt att utgå ifrån statens syfte med statsbidraget. Det handlar om varför bidraget finns. För att vara legitimt måste det finnas ett accepterat syfte med statens användning av de offentliga medlen. Staten har ett intresse av att barn och ungdomar samlas och möts i sammanhang där de både här och nu och för framtiden deltar i skapandet av meningsfull fritid och utvecklas och utvecklar andra demokratiskt. Det civila samhället som en fristående, öppen och livaktig demokratisk arena där medborgarna samlas för att göra eller skapa något tillsammans, förändra sin egen situation eller sin omvärld är en omistlig del av varje demokratiskt samhälle. Utan en sådan livskraftig arena dräneras samhället på vitalitet och demokratin förstelnar. Särarten hos det civila samhället är att det är en arena idémässigt självständig och särskild från stat, marknad och hushåll även om den självklart interagerar med hela samhället. Värdet för samhället av ideella och idéburna föreningar är just att de är idémässigt självständiga, fristående och obundna. Att det är de ideella organisationernas medlemmar som fritt och självständigt formulerar organisationens visioner och mål och att verksamheten prioriteras utifrån medlemmarnas intresse. Att det 10/40

12 ekonomiska beroende av stat och marknad som ofta är en realitet, i så liten utsträckning som möjligt styr organisationerna när det gäller idéer, visioner, mål och inriktning. För samhället som helhet finns ett intresse av att en sådan ideell arena existerar och att dess organisationer kan vara obundna och självständiga. Organisationer som samlar barn och unga är en viktig del av denna sektor, kanske särskilt viktig genom den utvecklande rollen, och de har samtidigt som en följd av att barn och unga inte är fullt etablerade i samhället svårare att finansiera en omfattande kärnverksamhet baserat på medlemsavgifter. Vi uppfattar att det är utifrån ett sådant resonemang som samhället väljer att ge barn- och ungdomsorganisationer organisationsstöd baserat på deras existens. Bidragssystemets fokus på riksorganisationer motiveras av att staten som sin motpart bör ha nationella sammanslutningar som har en spridning över landet. Regionala och lokala sammanslutningar bör tilldelas bidrag av motsvarande nivå i det offentliga systemet. Sammanfattat i en mening kan syftet med statsbidraget till ungdomsorganisationer uttryckas - att främja att barn- och ungdomar kommer samman för att göra något tillsammans, förändra sin egen situation eller sin omvärld, på en arena som består av självständiga, demokratiska och öppna nationella barn- och ungdomsorganisationer. Bidragssystemets mål Riksdagen fastställer ett antal mål för statsbidraget till ungdomsorganisationer. Vi menar att det är viktigt och naturligt att målen följer av statsbidragets övergripande syfte och preciserar motiven för statsbidraget. Vi resonerade ovan om att värdet för samhället av ideella och idéburna föreningar är att de är självständiga, fristående och obundna. Därmed ligger det i samhällets intresse att bidragen till organisationerna i så liten utsträckning som möjligt påverkar organisationernas struktur, verksamhet och inriktning. Detta gäller givet att organisationerna uppfyller kravet på att vara öppna och demokratiska. Mot bakgrund av detta anser vi att följande mål ska gälla för statsbidraget till ungdomsorganisationer (vi diskuterar dessa i tur och ordning nedan): Främja barns och ungdomars demokratiska utveckling Ge barn och ungdomar en meningsfull fritid Engagera barn och ungdomar i föreningslivet Det första målet härleds direkt ur syftet som det beskrivs ovan. Det är viktigt att betona att den demokratiska utvecklingen relaterar till demokrati inte bara som process utan som grundläggande samhälleligt värde. Demokratisk utveckling uppstår därmed när människor kommer samman för att göra något gemensamt. Den demokratiska utvecklingen växer ur behovet att förhålla sig till olika åsikter och perspektiv, världsbilder och värderingar. Behovet av att fatta kollektiva beslut, att finna gemensamma lösningar på gemensamma problem. Behovet av att acceptera att man ibland befinner sig i minoritet och behovet av att som majoritet respektera och verka tillsammans med en minoritet. Demokratisk utveckling handlar om att utveckla tillit och förtroende, att öva sig i gemensamt ansvarstagande och att skapa och förvalta ett socialt kapital. Sådana nödvändiga erfarenheter och färdigheter i ett demokratiskt samhälle utvecklas i mänskliga möten och sammanslutningar, som möjliggörs genom ideella organisationer. Detta brukar kallas demokratins värdekomponent. Därutöver innebär engagemanget i barn- och ungdomsorganisationer ofta ett utvecklande av färdigheter i demokratins hantverk exempelvis årsmöte, stadgar, styrelsearbete, mötesteknik och andra formaliafrågor. Detta brukar kallas demokratins 11/40

13 processkomponent, och den ger värdefulla redskap i den praktik som upprätthåller ett demokratiskt samhälle. Vi har valt begreppet demokratisk utveckling att ersätta det tidigare demokratisk fostran, då vi menar att demokratisk utveckling bättre speglar att barn och ungdomar är aktiva subjekt i den utvecklande processen, snarare än passiva mottagare av andras påverkan. Det andra målet har att göra med att barn och unga möts i en verksamhet som ger mening åt fritiden. Det meningsfulla står här i centrum som ett värde både här och nu men också som ett sätt att ge en god grund för framtiden att få utrymme och redskap att forma och omforma ett, efter eget tycke, gott liv som har innebörd och riktning. Det tredje målet är i själva verket ett medel för och ett sätt att förstärka de båda andra. Det är viktigt att barn och ungdomar möts och organiserar sig för att utvecklas och gemensamt skapa meningsfull fritid och detta erbjuds genom att barn och ungdomar får och tillvaratar möjligheten till engagemang i föreningslivet. Det är också ett viktigt värde för staten att många barn och ungdomar och fler grupper av barn och unga får denna möjlighet. En målsättning med statsbidraget bör därför vara att engagera barn och ungdomar i föreningslivet. Vi har valt att i målformuleringen ta bort engagera fler barn och ungdomar. Vi menar att målformuleringarna därmed blir mer konsekventa. När målet är att engagera barn och ungdomar i föreningslivet ligger det dock underförstått att ju fler barn och unga som engageras desto bättre. Dessa tre mål finns redan idag fastställda av riksdagen (om än med något annorlunda formuleringar). Därutöver finns idag två ytterligare mål som vi föreslår tas bort. Dessa är: Främja jämställdhet mellan könen Främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper För det första, jämställdhet mellan könen är en grundläggande förutsättning för varje demokrati värd namnet. Det är ett nödvändigt krav på bidragsmottagande barn- och ungdomsorganisationer att dessa i sin styrning och sin verksamhet har en syn på män och kvinnor som jämlikar. En kontroll av detta bör vara en integrerad del i analysen av huruvida en bidragsmottagande organisation uppfyller kravet på att vara demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Däremot ska inte, enligt vår mening, statsbidraget delas ut för att främja jämställdhet mellan könen. Att främja jämställdhet bör inte vara ett av motiven för statsbidraget till ungdomsorganisationer. Dock ska statsbidrag inte betalas ut till organisationer som i sin styrning eller verksamhet motarbetar jämställdhet mellan könen. Sammantaget anser vi därför inte att en målsättning för statsbidraget ska vara att främja jämställdhet mellan könen. För det andra, att främja jämlikhet mellan ungdomsgrupper uppfattar vi som en ganska specifik politisk målsättning. Mot bakgrund av det tidigare resonemanget om att styrningen ska vara så begränsad som möjligt uppfattar vi en sådan målsättning som olycklig. Detta står inte i motsättning till uppfattningen att ökad jämlikhet, också mellan ungdomsgrupper, är ett viktigt värde som bör främjas genom andra politiska styrinstrument. Värdet av ett fritt och oberoende föreningsliv som formulerar sina egna prioriteringar anser vi dock är överordnat i relation till syftet med statsbidraget. Därför anser vi inte att jämlikhet mellan ungdomsgrupper ska vara ett mål för statsbidraget. 12/40

14 Vidare vill vi påpeka att staten kan avsätta särskilda medel för organisationerna i exempelvis projektform, för att möjliggöra en viss specifik utveckling som anses önskvärd exempelvis för att främja jämställdhet och jämlikhet. Vi menar dock att det ordinarie statsbidraget, som är ett organisationsstöd, inte ska fördelas i det syftet. Bidragssystemets demokratiska grundkrav I det nuvarande bidragssystemet, krävs, förutom för det särskilda bidraget, att den bidragsmottagande organisationen: 1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är frivilligt, 2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Ungdomsstyrelsen har formulerat följande precisering av vad som avses med att inte ha en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Verksamhetens syfte, innehåll och idémässiga grund får inte strida mot följande grundläggande demokratiska principer: - alla människors lika värde och likhet inför lagen - folkstyre och rösträtt, respekt för majoritetsbeslut - yttrande-, informations-, organisations och religionsfrihet - ett fungerande rättssystem som skyddar individens fri- och rättigheter. Dessutom vill vi understryka att jämlikhet och jämställdhet är omistliga värden i varje demokratiskt samhälle. Vi uppfattar dessa demokratiska grundkrav som viktiga och välbalanserade. Vår bedömning är att tolkningen av dessa krav också varit rimlig från Ungdomsstyrelsens sida. Vi anser dock att de demokratiska minimistandarderna ska gälla även för det särskilda bidraget. Det finns, som vi ser det, inget skäl att undanta organisationer som kan komma ifråga för särskilt bidrag från dessa krav. Det är viktigt att den här typen av krav balanserar mellan att å ena sidan ge det civila samhället och därmed ungdomsorganisationerna så stort handlingsutrymme som möjligt och å andra sidan inte stödja demokratiskt tvivelaktiga grupperingar i deras försök att undergräva demokratin inifrån. Inriktningen för reglerna och deras tolkning bör vara att 1) Kraven i bidragssystemet aldrig får bli ett sätt att utöva majoritetssamhällets makt på bekostnad av minoritetsuppfattningar. 2) Systemet inte ska stödja organisationer som i sin egen styrelseform strider mot demokratins grundläggande procedurer eller genom sina värderingar ifrågasätter det demokratiska systemets grundvalar, t.ex. alla människors lika värde eller medborgarnas yttrandefrihet. Vi uppfattar att denna balansakt klarats väl med nuvarande regler och praxis. De demokratiska grundkraven återkopplar också till det första målet som angavs ovan, nämligen det om demokratisk utveckling. För att de bidragsmottagande organisationerna ska kunna antas främja demokratisk utveckling krävs miniminivåer i fråga om demokratins process- och värdekomponenter hos de bidragsmottagande organisationerna. De demokratiska grundkraven säkerställer sådana miniminivåer. 13/40

15 Våra förslag 1. Riksdagen ska uttrycka att syftet med statsbidraget är att främja att barn- och ungdomar kommer samman för att göra något tillsammans, förändra sin egen situation eller sin omvärld, på en arena som består av självständiga, demokratiska och öppna nationella barn- och ungdomsorganisationer. 2. Riksdagen ska fastställa följande mål för statsbidraget till ungdomsorganisationer: - Främja barns och ungdomars demokratiska utveckling - Ge barn och ungdomar en meningsfull fritid - Engagera barn och ungdomar i föreningslivet 3. I bidragssystemet ska ställas krav på att en bidragsmottagande organisation: 1. är en öppen sammanslutning i vilken medlemskapet är frivilligt, 2. är självständig och demokratiskt uppbyggd med en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer. Dessa krav ska gälla även för särskilt bidrag. 14/40

16 5. Inträdeskrav och fördelningsnycklar Bakgrund De medel som tilldelas som statsbidrag till ungdomsorganisationerna måste kunna motiveras utifrån bidragets syfte och målsättningar. Allmänheten har rätt att kräva att bidragsförmedlingen bidrar till måluppfyllelsen av de mål som riksdagen beslutat. Samtidigt, och lika viktigt, är de enskilda organisationernas frihet från statlig styrning ett avgörande demokratiskt värde som måste värnas. I detta spänningsfält behöver inträdeskrav och fördelningsnycklar formuleras. Bidragssystemets konturer Idag består det reguljära bidraget av tre bidragskategorier; strukturbidrag, utvecklingsbidrag och etableringsbidrag. Indelningen i kategorier baseras på organisationens medlemsantal och nationella spridning. Därtill kommer det särskilda bidraget som inte innehåller krav på vare sig antal medlemmar eller nationell spridning utan kan utdelas om organisationens ungdomsverksamhet eller en viss tillfällig verksamhet bland ungdomar är av en sådan karaktär att den särskilt bör främjas, eller det finns något annat särskilt skäl för sådant bidrag. Vi föreslår att de olika bidragskategorierna slopas så att det utdelas ett reguljärt bidrag och ett särskilt bidrag. Det reguljära bidraget utdelas med både ett fast belopp och ett rörligt belopp, beräknat på ett antal fördelningsnycklar. För det reguljära bidraget ska krävas att organisationen uppfyller ett golv på 1000 medlemmar och lokalavdelningar i minst fem län. Vi menar att en ungdomsorganisation som uppfyller dessa krav, dvs. är en relativt stor ungdomsorganisation med nationell spridning som klarar de demokratiska grundkraven, ska förutsättas bidra till att uppfylla målen med statsbidraget. Någon ytterligare prövning mot målen ska därför inte göras. Fördelningsnycklarna ska utgöra kriterier för organisationens och/eller verksamhetens omfattning men inte innebära en värdering av olika verksamheters kvalitet. Utgångspunkten för systemet är att statsbidraget ska tilldelas riksorganisationer. (se kap. 5). Vi har valt att bedöma detta utifrån organisationernas nationella spridning. Vi har därmed valt bort bedömningar av vad som skulle kunna benämnas nationellt intresse/nationell angelägenhet. Sådana bedömningar förutsätter en politisk bedömning av olika frågors och verksamheters plats på den nationella agendan. Tilldelningen av statsbidrag ska enligt vår mening inte styras av sådana politiska bedömningar. Den organisation som med sina frågor eller sina verksamheter kan nå nationell spridning anses därmed ha nationellt intresse. Var gränsen ska gå i form av representation i antal län är en bedömningsfråga. Vi anser att utgångspunkten ska vara ett lågt satt inträdeskrav vid bedömning av nationell spridning vilket innebär att vi landar i lokalavdelningar i minst 5 län. Undantag bör göras för nationella minoritetsorganisationer, organisationer baserade på etnisk grund och organisationer baserade på funktionsnedsättning genom att denna typ av organisationer har att passera ett lägre inträdeskrav för antal medlemmar och geografisk spridning men tilldelas bidrag utifrån samma 15/40

17 fördelningsnycklar som övriga organisationer som får det reguljära bidraget. Det lägre golvet motiveras av den begränsade rekryteringsbasen för dessa organisationer. Vi anser att villkoren för särskilt bidrag ska preciseras tydligare än idag då de är synnerligen vaga. Därmed ska särskilt bidrag kunna tilldelas - om en organisation inte uppfyller kraven för reguljärt bidrag men ändå anses särskilt angelägen i relation till målen för statsbidraget, - en organisation som bedriver särskilt resurskrävande verksamhet. Sådant särskilt bidrag ska tilldelas utöver reguljärt bidrag eller särskilt bidrag på annan grund. Det kan exempelvis handla om stöd till inköp av hjälpmedel för förbättrad tillgänglighet. Endast i övrigt statsbidragsberättigande organisationer ska tilldelas detta bidrag. Andra organisationsformer och särskilt bidrag Vi är medvetna om att kraven för att få reguljärt statsbidrag medför att organisationer som har en annan organisationsform än de traditionella utesluts från denna bidragsform. Skälet att ha krav på antal medlemmar och lokalavdelningar i den reguljära formen är att denna organisationsform trots allt är den klart dominerande bland barn- och ungdomsorganisationer i Sverige och ger ett enkelt, rättssäkert och tydligt system. Former för organisering utvecklas i takt med att samhället i övrigt förändras. Sådana förändringar anser vi måste initieras och drivas av engagerade människor och reflekterande organisationer, när och hur de själva finner det lämpligt. Därför är det inte önskvärt eller ens möjligt att utforma ett statsbidragssystem som försöker stimulera en sådan utveckling. Däremot är det viktigt att systemet möjliggör stöd till sådana organisationer som inte är traditionellt organiserade men svarar mot bidragets syfte och mål. Denna möjlighet har vi försökt säkra genom det särskilda bidraget. Således ska sådana organisationer som är verksamma nationellt och kan anses särskilt angelägna i relation till målen för statsbidragen men inte är traditionellt organiserade kunna tilldelas särskilt bidrag. De blir därmed statsbidragsberättigade, om än på andra grunder än traditionellt organiserade sammanslutningar. Det kan alltså handla om organisationer som har organiserats på annat sätt men genom att bedriva särskilt angelägen verksamhet som bidrar till att barn och unga utvecklas demokratiskt, ger barn och unga en meningsfull fritid, och bidrar till att unga engagerar sig i föreningslivet ändå ska tilldelas statsbidrag eftersom de påtagligt bidrar till måluppfyllelsen. I relation till idag anser vi att det ska ske en inskärpning av vad som krävs för att kvalificera för särskilt bidrag. Det ska krävas att man redogör för skälen till att man inte uppfyller kriterierna för det reguljära bidraget. Att man t.ex. organiserar sig traditionellt men i nuläget inte når upp till kriterierna ska enligt vår mening inte kunna berättiga till särskilt bidrag. Det särskilda bidraget ska inte ses som något tillfälligt i avvaktan på att organisationen anpassar sig till kriterierna som gäller för det reguljära bidraget. Det särskilda bidraget är istället en möjlighet att bevilja stöd till sådana organisationer som i sin uppbyggnad inte låter sig prövas mot de kriterier som i övrigt gäller. Vi anser vidare att det särskilda bidragets storlek ska tilldelas i relation till verksamhetens omfattning, så att en mer omfattande verksamhet ger större bidrag. Detta är samma grundprincip som för det reguljära bidraget där antal medlemmar och lokalavdelningar tillsammans med representation i antal län indikerar verksamhetens omfattning. Ett sådant tydliggörande ökar legitimiteten för olika organisationers storlek på tilldelningen. 16/40

18 Det är mycket viktigt med tanke på systemets legitimitet och rättssäkerhet att bedömningen tydligt motiveras utifrån väl kommunicerad praxis även när det gäller det särskilda bidraget och att skäl för beslut redovisas utförligt, tydligt och transparent. Utgångspunkten för besluten om tilldelning, även för särskilt bidrag, måste vara att olika personer ska komma till, i allt väsentligt, samma slutsats, givet gällande premisser och tillgänglig information (intersubjektivitetskravet). Utöver statsbidragsberättigade organisationer finns det naturligtvis annan värdefull verksamhet för unga som inte svarar mot de föreslagna målen för statsbidragssystemet. Sådan verksamhet kan vara bra både för individ och samhälle och vi ser inga hinder för möjlighet till statligt stöd, i t.ex. projektform, också för sådan verksamhet. Stöd till den typen av verksamhet bör dock inte försöka forceras in i ett system vars ändamål är att främja nationella barn- och ungdomsorganisationer som verkar mot målen för statsbidraget. Våra förslag 4.Bidragssystemet ska bestå av två bidragsformer; reguljärt bidrag och särskilt bidrag. 5. Reguljärt bidrag ska tilldelas en ungdomsorganisation som uppfyller de demokratiska grundkraven och har minst 1000 bidragsberättigade medlemmar och lokalavdelningar med säte i minst 5 län. Det reguljära bidraget utdelas med både ett fast belopp och ett rörligt belopp, beräknat på ett antal fördelningsnycklar 6.Undantag görs för nationella minoritetsorganisationer, organisationer baserade på etnisk grund och organisationer baserade på funktionsnedsättning genom att denna typ av organisationer har att passera ett lägre inträdeskrav för antal medlemmar och geografisk spridning men tilldelas bidrag utifrån samma fördelningsnycklar som det reguljära bidraget. Det lägre golvet motiveras av den begränsade rekryteringsbasen för dessa organisationer. 7. Särskilt bidrag kan tilldelas - en organisation som inte uppfyller kraven för reguljärt bidrag men ändå anses särskilt angelägen i relation till målen för statsbidraget - en organisation som bedriver särskilt resurskrävande verksamhet. Sådant särskilt bidrag ska tilldelas utöver reguljärt bidrag eller särskilt bidrag på annan grund. Endast i övrigt statsbidragsberättigande organisationer ska tilldelas detta bidrag. 17/40

19 Kopplingen mellan statsbidragets mål och bidragstilldelningen Vi har konstaterat att det för bidragsfördelningens legitimitet behöver finnas ett begripliggjort samband mellan bidragssystemets mål och tilldelningen av medel. Man kan tänka sig att bidragsgivningen kan målstyras på i huvudsak två sätt eller en kombination av dessa två: 1) Genom inträdeskrav för bidraget Att arbeta för målen ligger till grund för rätten till bidrag, dvs. målen anger kriterier som man måste uppfylla för att ha rätt till bidrag. 2) Genom fördelningsnycklar baserade på målen Fördelning av medlen grundas på grad av måluppfyllelse. Bättre måluppfyllelse ger mer bidrag. Idag är varken rätten till bidrag eller fördelningen av bidraget uttryckligen kopplat till målen för statsbidraget. I dagens system baseras fördelning av statsbidragsmedel på antal medlemmar och antal lokalavdelningar. Tidigare har vi skisserat att målen för bidraget ska styra rätten till bidrag antingen direkt, för det särskilda bidraget, eller genom operationalisering i form av att ett antagande om att demokratiska organisationer som har ett minimiantal för medlemmar och lokalavdelningar i lägsta antal län ska anses bidra till måluppfyllelsen. Skillnaden mot idag skulle då enbart vara att man uttrycker att detta utgör en operationalisering av målen och därmed länkar rätten till bidrag till målen för statsbidraget. Mål 1 och 2 målstyrs genom inträdeskrav mål 3 genom fördelningsnycklar Vår bedömning är att om fördelningen av bidraget helt skulle styras så att högre måluppfyllelse gav mer bidrag, dvs. utifrån fördelningsnycklar som utgör indikatorer på måluppfyllelsen, riskerar styrningen av ungdomsorganisationerna att bli olyckligt stor och dessutom den administrativa bördan mycket betydande. Indikatorer förmår nästan aldrig fullt ut fånga hela det utfallsrum som kvalitativa mål innefattar och detta gäller i än högre grad så vida och abstrakta målsättningar som de två första i statsbidraget. Val av indikatorer som missar stora delar av målets utfallsrum riskerar orsaka en oönskad och snedvriden styrning av ungdomsorganisationerna medan många indikatorer som bättre förmår fånga måluppfyllelsen skulle ge en stor administrativ börda för såväl bidragsmottagande organisation som bidragsfördelaren. Vi tycker att de två första målen för statsbidraget därför ska kopplas till inträdeskrav i systemet och inte till fördelningsnycklar. Vi har tidigare slagit fast att det ska krävas av organisationerna att de uppfyller ett demokratiskt grundkrav och för det reguljära bidraget ett storleks- och spridningsvillkor. Vi menar vidare att endast organisationer med minst 60 % av medlemmarna mellan 7-25 år ska vara bidragsberättigande. Vi anser att om man uppfyller dessa inträdeskrav ska man förväntas bidra till att uppfylla mål 1 och 2 för statsbidraget. Målen är kvalitativa och styrs då också kvalitativt genom villkor som man kan uppfylla eller inte uppfylla, men någon gradering görs inte för dessa mål. För dessa båda mål sker därmed styrningen genom inträdeskraven. Det tredje målet om att engagera barn och ungdomar i föreningslivet är lättare att kvantifiera och fungerar förstärkande i relation till de båda första målen om demokratisk utveckling och meningsfull fritid. Eftersom det är viktigt att barn och ungdomar möts och organiserar sig för att utvecklas och gemensamt skapa meningsfull fritid är det också viktigt att många barn och ungdomar får och tillvaratar denna möjlighet. Detta mål är lättare att bryta ned i indikatorer och det finns en logik i att fler engagerade ska ge 18/40

20 mer bidrag eftersom detta också bidrar till att de båda kvalitativa målen uppfylls i högre utsträckning1. Det tredje målet kopplas alltså till bidragsförmedlingen genom att det operationaliseras i fördelningsnycklar som mäter hur många som engagerar sig i föreningslivet i respektive organisation. Tänkbara fördelningsnycklar som mäter att barn och ungdomar engagerar sig i föreningslivet Det centrala värdet för samhället när det handlar om barn och ungdomars engagemang i föreningslivet är det aktiva deltagandet, mötet med andra, att göra saker tillsammans, det gemensamma ansvarstagandet i mindre grupper och i samhället. Det är individens utveckling och bidrag i samspel med andra som är kärnan i engagemanget. Och det är att fler får ta del av detta som fördelningsnycklarna strävar efter att mäta. Vår bedömning är att det finns fem fördelningsnycklar som mot bakgrund av detta kan komma ifråga. - Antal medlemmar i åldern 7-25 år - Antal lokalavdelningar - Aktiviteter på lokal och nationell nivå - Antal aktiva medlemmar - Lokalavdelningar i antal län Antal medlemmar i åldern 7-25 Detta är en intuitivt bra fördelningsnyckel i relation till målet om hur många som engagerar sig i föreningslivet. Medlemskapet är den kanske mest oproblematiska fördelningsnyckeln i det att de flesta ser medlemskapet som en någorlunda god indikator på enskildas engagemang. Man kan problematisera varför gränserna ska gå vid just 7 respektive 25 år. Man kan tänka sig att även 0-6 åringar i mötet med andra utvecklar demokratiska färdigheter och skapar och förvaltar socialt kapital samt finns med och tar del av och formar en meningsfull fritid. Vidare kan man fundera om inte också åringar, åtminstone ibland, uppfattar sig och lever som ungdomar för vilka ungdomsorganisationerna också utgör en arena för meningsfull fritid och demokratisk utveckling. Alternativt kan man tänka sig att snäva in åldersspannet så att bidraget endast ges till tonåringars organisering t.ex. i spannet år eller till ungdomar genom spannet år. Vi har tidigare tagit som vår utgångspunkt att samhället har intresse av att tilldela bidrag till barn- och ungdomars meningsfulla fritid och demokratiska utveckling. Då är det snarare aktuellt med en bredare än en snävare definition av bidragsberättigad medlem. Gränsdragningsfrågor är alltid svåra och vi uppfattar inte att det finns avgörande skäl för en annan gränsdragning än den nuvarande. Nackdelen med denna fördelningsnyckel är att den, om den inte villkoras eller balanseras av ett aktivitetsmått, öppnar för att också passiva medlemskap premieras och tillmäts stor betydelse. Och passiva medlemskap bidrar enligt vår mening inte till måluppfyllelsen om demokratisk utveckling och meningsfull fritid. 1 Detta givet antagandet att bidragsmottagande organisationer (som uppfyller vissa villkor) genom sin verksamhet bidrar till uppfyllelse av mål 1 och 2. 19/40