Resultatnätverket R8 Rapport 2015

Transkript

1 Rapport 2015 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro 1

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Bakgrundsfakta... 5 Folkmängd och skatter... 5 Hundralappen... 6 Befolkningsutveckling... 7 Åldersfördelning 2014, procent... 7 Utbildningsnivå 2014, år, andel med högskoleutbildning eller högre, procent... 8 Förvärvsintensitet , år, procent... 8 Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år , dagbefolkning, procent. 9 Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, år, procent Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, år, procent Signalmått fördelade på verksamhetsområden Förskola Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent Grundskola Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, procent Genomsnittligt meritvärde årskurs Gymnasieskola Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, procent Vuxenutbildning Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent Grundläggande kurser andel godkända, procent Gymnasiala kurser andel godkända, procent Yrkesutbildningar andel godkända, procent Kultur och fritid Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år Individ- och familjeomsorg Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent

3 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent Arbetsmarknadsåtgärder Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, procent Ekonomiskt bistånd Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, procent Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad, procent Äldreomsorg Brukarbedömning för särskilt boende helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent Brukarbedömning för hemtjänst helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus de som tackat nej till plats Näringsliv och samhällsbyggande Antal nyregistrerade företag, per invånare Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1000 invånare Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent Bilaga1 Alla signalmått och analysmått... 1 Förskola... 1 Grundskola... 3 Gymnasieskola Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknad Ekonomiskt bistånd Funktionsnedsättning Äldreomsorg Näringsliv och samhällsbyggande Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått Bilaga 3 Deltagare i R8-nätverket år

4 Bakgrund Ekonomidirektörerna i åtta kommuner, Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro, beslutade år 2012 att det skulle skapas ett nätverk för kommunernas resultatjämförelser. Resultatnätverket har fått namnet R8 och består av deltagare från de åtta kommunerna. R8 har i uppdrag att ta fram ett litet antal mått som kan användas för att följa och jämföra utvecklingen i de åtta kommunerna ur ett kommunledningsperspektiv. Måtten ska avse områden som kommunerna har rådighet över och de ska könsuppdelas där så är möjligt. Resultatmåtten ska publiceras i en rapport i slutet av varje år och R8-nätverket ska presentera rapporten för ekonomidirektörerna i början av efterföljande år. R8-nätverket utser inom sig en projektledare för varje år och anlitar Servicepartner, Västerås stad, för delar av arbetet. Det här är 2015 års R8-rapport, då Örebro kommun har haft projektledarskapet. Under 2016 kommer R8 att byta namn till R9 då Södertälje kommun ansluter till nätverket. Inledning De resultatmått som ingår omfattar följande verksamhetsområden inom kommunerna: Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Kultur och fritid Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknadsinsatser Ekonomiskt bistånd Funktionsnedsättning Äldreomsorg Näringsliv och samhällsbyggande För varje verksamhetsområde finns signalmått som redovisas i stapeldiagram med mätvärden för tre år och ovägda medelvärden avseende det sista året för de åtta kommunerna och för riket, vilka visas som linjer. I diagrammen anger färgen på staplarna vilket år som avses. Till varje verksamhetsområde finns även ett antal analysmått som kan användas för den som vill fördjupa sig i ett område. Alla signalmått och analysmått finns i tabeller i bilaga 1, där de även redovisas könsuppdelade för det senaste året, där så är möjligt. Rapporten inleds med bakgrundsfakta för de åtta kommunerna. Dessutom finns i bilaga 2 spindeldiagram där ett antal signalmått finns fördelade på respektive kommun i jämförelse med medelvärden för de åtta kommunerna och för riket. 4

5 Bakgrundsfakta Folkmängd och skatter Kommun Antal invånare 1 nov 2015 Andel av rikets medelskatte kraft 2015 Kommun Skattesatser 2015 Landsting Totalt 2015 Från kommunen för kollektivtrafik Skattesats för 2016 Till kommunen för hemsjukvård Skatteväxlat Eskilstuna ,08 10,77 32,85 32,85 0,20 0 Gävle ,26 11,51 33,77 33,77 0,22-0,26 Jönköping ,34 11,26 32,60 32,60 0,34-0,48 Linköping ,20 10,70 30,90 30,90 0,25-0,45 Norrköping ,25 10,70 31,95 32,45 0,25-0,45 Uppsala ,84 11,16 32,00 32,00 0,29-0,49 Västerås ,36 10,88 31,24 31,24 0,16-0,04 Örebro ,85 11,55 32,40 32,90 0,54-0,34 Källa: Statistiska centralbyrån Gävle är nätverkets minsta kommun och Uppsala den största räknat till antal invånare. Eskilstuna har lägst andel av rikets medelskattekraft av kommunerna och Uppsala och Västerås högst. Linköping har den lägsta kommunalskatten och Gävle den högsta. Eskilstuna sänkte skatten 2014 med 5 öre och 2015 med ytterligare 5 öre. Norrköping och Örebro har båda beslutat om en skattehöjning från och med 2016 med 50 öre. Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har tagit beslut att höja utedebiteringen 2016 med 30 respektive 55 öre, sammanlagt 85 öre. Jönköpings kommun skatteväxlade med Landstinget 1999 med +19 öre, då kommunen tog över den gymnasiala vårdutbildningen och kostnadsansvaret för naturbruksgymnasiet. 5

6 Hundralappen Användningen av 100 skattekronor i de olika kommunerna i R8-nätverket. Kronor 100,00 90,00 6,05 5,70 7,40 6,47 6,90 6,30 6,70 11,52 12,80 80,00 11,40 10,85 12,30 13,90 10,30 70,00 19,63 16,10 20,90 18,40 19,30 19,20 23,30 60,00 7,82 8,15 7,10 7,40 8,40 7,90 50,00 7,10 21,88 40,00 20,4 19,60 19,90 19,90 19,30 18,10 30,00 20,00 14,00 15,67 16,70 16,41 13,90 14,40 14,70 10,00 5,00 11,00 19,00 8,00 17,00 15,00 Kollektivtrafik Försörjningsstöd Individ- och familjeomsorg Funktionshindrade Äldreomsorg Övrig utbildning Gymnasieskola Grundskola Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kultur- och fritidsverksamhet Räddningstjänst Gator, vägar och parker Arbetsmarknadsåtg Övrig verksamhet 0,00 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Politisk verksamhet Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Kommunerna skiljer sig åt i fördelningen av skattekronor på de olika verksamheterna. Störst skillnad finns i äldreomsorgen mellan Linköpings (16,10 kronor) och Norrköpings kommuner (23,30 kronor). Sedan 2014 ingår hemsjukvården i Norrköpings kommuns drift och man har haft en kraftig ökning av kostnader för hemtjänsten. Linköping har låga kostnader och en annan profil än Norrköping, vilket kan förklara skillnaden i fördelning av skattekronor avseende äldreomsorgen. Örebro kommuns kostnad för Övrig verksamhet är betydligt högre än övriga R8-kommuner. En förklaring till det är att Örebro har VA och avfallshantering i egen regi, medan flera andra kommuner har den verksamheten i bolag. Örebros kostnad för VA och avfall står för ca 33 % av kostnaderna i gruppen Övrig verksamhet. Uppsala kommun använder en relativt större andel av sina resurser till gymnasieskolan och vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Nettokostnaden per invånare för gymnasieskolan 2014 var 7,4 procent högre än den strukturårsjusterade standardkostnaden. Uppsala har höga lokalkostnader för gymnasieskolan. År 2014 var lokalkostnaderna 28 procent högre än det ovägda genomsnittet för R8. Uppsalas nettokostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 2014 ligger 2,4 procent över den strukturårsjusterade standardkostnaden för LSS. De samlade nettokostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning är 11 procent högre än det ovägda genomsnittet för R8. Merparten av skillnaden förklaras av att Uppsala har relativt högre kostnader för daglig verksamhet och särskilt boende enligt SoL och HSL. 6

7 Befolkningsutveckling Kommun nov 2015 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Källa: Statistiska Centralbyrån Åldersfördelning 2014, procent Kommun 0-5 år 6-15 år år år år år 80 år - Eskilstuna 7,4 11,6 3,5 8,1 49,7 14,6 5,0 Gävle 7,0 10,9 3,3 8,6 50,3 14,9 4,9 Jönköping 7,6 11,0 3,3 9,5 49,6 13,7 5,3 Linköping 7,3 10,8 3,1 11,3 50,2 12,4 4,9 Norrköping 7,5 11,2 3,3 9,0 50,2 14,0 4,9 Uppsala 7,3 10,4 3,0 11,0 51,9 12,4 4,0 Västerås 7,1 11,1 3,3 8,4 50,6 14,4 5,1 Örebro 7,8 11,1 3,4 9,6 50,3 13,1 4,7 Riket 7,2 11,1 3,2 8,1 50,8 14,5 5,1 Källa: Statistiska centralbyrån Kommunerna skiljer sig främst åt för ålderskategorin år, det vill säga unga vuxna. De stora studentstäderna har högst andelar i den kategorin, högst ligger Linköping med 11,3 procent. Eskilstuna har i jämförelse med R8-kommunerna lägst andel i ålderskategorin år, men ligger i paritet med riket. 7

8 Utbildningsnivå 2014, år, andel med högskoleutbildning eller högre, procent Rapport 2015 Kommun Total Kvinnor Män Eskilstuna 34,3 39,5 29,4 Gävle 38,9 45,2 32,7 Jönköping 42,2 47,4 37,1 Linköping 51,7 53,5 50,1 Norrköping 36,3 40,8 31,8 Uppsala 56,1 60,3 51,9 Västerås 43,0 47,3 38,8 Örebro 44,1 50,1 38,2 R8 43,3 48,0 38,8 Riket 41,0 46,2 36,0 Källa: Statistiska centralbyrån Utbildningsnivån, räknat som andelen av befolkningen med högskoleutbildning eller högre, skiljer sig kraftigt mellan de åtta kommunerna. Högst ligger Uppsala och lägst Eskilstuna. Bland kvinnorna är det genomgående en högre andel som har som lägst högskoleutbildning än bland männen. Skillnaden mellan könen är störst i Gävle (12,5 procentenheter) och minst i Linköping (3,4 procentenheter). Förvärvsintensitet , år, procent Kvinnor Män Eskilstuna 71,7 72,6 72,6 72,9 72,6 71,3 73,8 Gävle 74,8 75,5 75,4 75,7 75,6 74,1 77,0 Jönköping 78,6 79,7 79,7 79,3 79,8 77,9 81,6 Linköping 71,7 72,4 72,7 73,2 73,6 72,4 74,7 Norrköping 72,8 73,8 74,0 74,0 74,1 72,2 75,9 Uppsala 73,0 73,3 74,0 74,1 74,4 73,5 75,4 Västerås 74,9 75,9 76,2 76,4 76,7 74,7 78,7 Örebro 74,5 75,4 75,6 75,9 76,0 74,8 77,3 Riket 75,9 76,8 75,0 77,1 77,3 76,0 78,5 Källa: Statistiska centralbyrån Förvärvsfrekvensen år 2014 var högst i Jönköping och lägst i Eskilstuna. Män hade genomgående en högre förvärvsfrekvens än kvinnor, störst var skillnaden i Västerås med fyra procentenheter. Den relativt låga förvärvsintensiteten för Uppsala, Linköping och Örebro beror på att dessa kommuner har en relativt större andel av sin befolkning 0-64 år deltagande i högskoleutbildning. År 2013 deltog 19,8 procent av befolkningen 0-64 år i Uppsala i högskoleutbildning på grundläggande och avancerad nivå. Motsvarande andel var 15,8 procent i Linköping och 11,2 i Örebro. Övriga kommuner hade en andel under 10 procent. 8

9 Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år , dagbefolkning, procent Eskilstuna -6,2 2,6 3,0 0,5 1,3 0,3 Gävle -2,1 2,4 0,0 0,6 1,5 0,4 Jönköping -2,4 3,7 2,6 1,0 0,2 1,2 Linköping -1,3 2,3 2,2 1,9 1,9 2,4 Norrköping -2,7 3,7 2,2 0,9 1,4-0,1 Uppsala -1,0 3,7 2,7 3,0 1,8 1,1 Västerås -2,1 3,3 3,2 1,8 2,1-0,1 Örebro -3,0 3,3 2,5 1,4 0,7 0,9 R8-2,4 3,2 2,4 1,6 1,4 0,9 Riket -2,9 2,6 2,6 1,4 0,9 0,8 Källa: Statistiska centralbyrån Den relativa förändringen av antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen kan ses som utvecklingen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Den relativa förändringen mellan åren 2013 och 2014 var högst i Linköping. Två kommuner, Norrköping och Västerås, hade en negativ utveckling av antalet arbetstillfällen mellan de åren, vilket är första gången sedan 2009, då samtliga kommuner hade en negativ utveckling. 9

10 Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, år, procent Arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd, år, procent Kommun Totalt Kvinnor Män Eskilstuna 11,1 10,0 12,2 Gävle 9,2 8,7 9,6 Jönköping 4,8 4,4 5,2 Linköping 4,7 4,1 5,2 Norrköping 9,6 8,7 10,4 Uppsala 4,1 3,5 4,7 Västerås 7,1 6,5 7,7 Örebro 6,3 5,4 7,2 Riket 5,9 5,3 6,5 Källa: Arbetsförmedlingen Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, år, procent Arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd, år, procent Kommun Totalt Kvinnor Män Eskilstuna 14,1 11,4 16,8 Gävle 12,9 10,8 15,0 Jönköping 5,8 4,6 7,0 Linköping 4,8 4,0 5,6 Norrköping 12,0 9,6 14,3 Uppsala 4,1 2,8 5,3 Västerås 9,3 7,2 11,4 Örebro 8,4 6,1 10,7 Riket 8,1 6,6 9,5 Källa: Arbetsförmedlingen Not: Årets siffror är tagna direkt från Arbetsförmedlingen utan egna beräkningar via befolkningsregister Eskilstuna hade i september 2015 den högsta arbetslösheten bland de åtta kommunerna, både för hela gruppen år och för de unga vuxna i åldern år. Lägst var arbetslösheten i Uppsala för båda åldersgrupperna. Män hade genomgående en högre arbetslöshet än kvinnor. 10

11 Signalmått fördelade på verksamhetsområden Förskola Signalmått Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen Definition Andel årsarbetare i förskolan med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Källa: Skolverket Inom förskolan finns det inga resultatmått som direkt mäter barnens utveckling. Men enligt forskning är personalens utbildningsnivå av högsta betydelse för barnens lärande i förskolan. Implicit mäter således detta signalmått förskolans kvalitet. Det nuvarande signalmåttet har ändrats från andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning till andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen som innefattar förskole-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Skolverket 2014 R Riket 2014 Jönköping har störst andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen och Eskilstuna har lägst. Jönköping har i många år, före den nya skollagen, haft tydligt uttalat från politiskt håll att i första hand anställa utbildade förskollärare, vilket kan förklara R8-nätverkets högsta andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. Eskilstuna har som mål att över 60 procent av pedagogerna i kommunala förskolan ska ha en högskoleutbildning. Sedan år 2011, då andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning låg på den nivån, har den siffran minskat. I den kommunala förskolan för år 2014 ligger andelen på 41 procent. Siffran för de fristående förskolorna är 19 procent. Anledningar till att andelen sjunker inom den kommunala förskolan är flera. Kommunen har på kort tid utökat antalet förskoleplatser och därigenom haft ett behov av nyrekrytering samtidigt som andelen pensionsavgångar varit hög. Det har under samma tid varit få avgångsklasser från 11

12 Mälardalens högskola vilket påverkat rekryteringsbasen av nyexaminerade avsevärt. Kommunen samarbetar nu med Mälardalens högskola kring den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genom att bistå med utbildade handledare för de som studerar till förskollärare. Genom detta hoppas Eskilstuna att studenterna blir kvar och börjar arbeta i kommunen då de fått sin förskollärarexamen. I jämförelse med andra kommuner har Eskilstuna ett högt löneläge för förskollärare, något som förhoppningsvis kan locka fler att vilja arbeta i Eskilstuna. Dessutom har karriärtjänster inrättas, till exempel pedagogikutvecklare, biträdande förskolechefer och arbetslagsledare. För området förskola finns även tre analysmått, andel 2-åringar i förskolan, barn per årsarbetare samt ett kostnadsmått. Grundskola Signalmått Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Definition Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, hemkommun, procent. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Måttet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Signalmåttet Andel behöriga till gymnasieskolan avser behörigheten till yrkesprogram, som har de lägsta behörighetskraven. Måttet kan ses som andelen som klarar tröskeln till gymnasiet. Signalmåttet Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 anger den genomsnittliga nivån på betygen från grundskolan. Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2015 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket 12

13 Jönköping och Uppsala ligger högst när det gäller behörighet till gymnasieskolan och Norrköping ligger lägst. Med undantag för 2014 har andelen behöriga i Jönköping ökat för varje år sedan de nya behörighetskraven trädde in. I jämförelse med riket är det främst Jönköpings pojkar som bidrar till att Jönköping har högre andel behöriga än i riket, kanske för att högre andel pojkar i Jönköping har godkänt i engelska än rikets genomsnitt. Uppsala har tillsammans med Jönköping högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilket bland annat kan förklaras med att Uppsala har den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildning är en faktor som uppvisar ett samband med skolresultatet. Norrköping har lägst andel elever med behörighet till gymnasieskolan. Inom skolforskning pekar man på fyra faktorer som är viktiga i skolorganisationen för att elever ska prestera ett gott resultat. Det handlar om att man på alla nivåer följer upp resultaten, om lärarnas behörighet och kompetens, om att elever med särskilda behov identifieras tidigt och ges adekvat stöd samt om vilka förväntningar man har på eleverna. I Norrköping kan det vara så att det särskilt är låga förväntningar på eleven som påverkar resultaten. Förväntningarna kan bland annat kopplas till den allmänna utbildningsnivån i kommunen. I kapitlet Bakgrundsfakta framgår att utbildningsnivån i Norrköping är näst lägst av de åtta kommunerna. En jämförelse mellan kommunerna när det gäller analysmåtten för grundskoleområdet visar att Norrköping även ligger lågt när det gäller resultat i nationella prov i årskurs 6 respektive årskurs 3. Det kan ses som ett varningstecken för framtiden. Dock är lärartätheten hög i grundskolan i Norrköping. Gävles resultat visar att 83 procent av eleverna i årskurs 9 har gymnasiebehörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram. Årets försämring av andelen behöriga till gymnasieskolan beror på försämrade resultat i alla tre kärnämnen (svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik) jämfört med föregående år. Det är framförallt avsaknaden av godkänt betyg i matematik som är orsaken till att elever inte har fått gymnasiebehörighet. 13

14 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Meritvärde Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2015 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Uppsala har högst genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, och Gävle har lägst. Bland R8-kommunerna har Uppsala både den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning och den lägsta andelen med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. I genomsnitt för kommunerna i R8 uppnår elever med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning knappt 70 procent av genomsnittsmeritvärdet för elever med föräldrar med eftergymnasialutbildning. Gävles resultat påverkas av att det finns skolor med mycket låg måluppfyllelse. På Magelungen (fristående skola med inriktning elever med stora stödbehov) finns elever med särskilt stödbehov, övervägande del av eleverna kommer från andra kommuner. På Nynässkolan gick elever som läste ett tionde skolår, samtliga med kort skolbakgrund i Sverige och sent anlända. Sörbyskolan, Stenebergsskolan och Stora Sätraskolan är samtliga skolor med en hög andel elever med kort studiebakgrund i Sverige. Jönköping har högst ökning det senaste året, innan dess har det varit stabilt. Andelen elever med A eller B i Jönköpings kommunala skolor ökade i 17 av 20 ämnen läsåret 2014/15 vilket syns på meritvärdet. Pojkarna står för den största ökningen. Utmaningen i Jönköping är att få fler att nå upp till lägst E-nivå, där skedde en ökning endast i 3 av 20 ämnen. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger på samma nivå som för riket när det gäller behörighet till gymnasiet och något högre när det gäller meritvärde. För båda signalmåtten inom grundskolan har flickor högre värden än pojkar i samtliga kommuner samt när det gäller genomsnittet för riket. Undantaget är behörighet till gymnasieskolan där flickor och pojkar i Jönköping har samma höga värde. 14

15 Flera av analysmåtten för grundskolan visar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom finns analysmått för lärartäthet och olika kostnadsmått. Gymnasieskola Signalmått Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning Definition Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IVprogrammet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan och som påbörjat studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta efter två år, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Gymnasieskolan ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Skolverket 15

16 Jönköping ligger högst i andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år och Norrköping lägst. I Jönköping finns ett gemensamt systematiskt Elevhälsoteam-arbete för de kommunala gymnasieskolorna i syfte att öka närvaro och minska risken för avhopp. Om eleven bedöms ha förutsättningar att klara av sin utbildning genom ett extra år har inställningen varit att vara generös med att besluta om att eleven får läsa en eller två extra terminer, då med uttalad mentor som stöd. Norrköping har lägst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. En genomgång av analysmåtten för gymnasieskolan visar bland annat att betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning också är låg. Här ser man samma mönster som i grundskolan. Det kan dels tolkas som att de låga ingångsvärdena från årskurs 9 också påverkar hur väl eleverna lyckas på gymnasiet och dels som att Norrköpings låga generella utbildningsnivå även påverkar resultaten på gymnasienivå. Ur analysmåtten kan man även se att Norrköping har en låg standardkostnad för gymnasiet. Det kan medföra att det kan vara svårare att skapa en flexibilitet och anpassningar för elever så att fler ska lyckas bättre. Västerås har störst förändring sedan föregående år avseende andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år. Det kan finnas två förklaringar till det. Den ena är att de stärkt rutinerna på alla enheter gällande att fånga elever som riskerar att inte nå målen, fatta beslut om utredning gällande åtgärdsplan för den enskilde eleven och sätta in stödinsatser. Det finns en process för detta som är implementerad på alla enheter. Det andra är att rektor kan fatta beslut om förlängd studietid. Även där finns en implementerad process, att skolan ska göra en ansökan till verksamhetschefen som kan bevilja ersättning för ett fjärde år. I ansökan ska det framgå skäl till förlängningen och dess omfattning. Tidigare upprättade åtgärdsprogram bifogas ansökan. 16

17 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2013 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Observera även att det är eftersläpningar i statistiken och att diagrammet ovan visar siffror för Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket När det gäller andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger Linköping högst och Eskilstuna och Gävle lägst. I Linköping finns en positiv trend gällande såväl etableringen på arbetsmarknaden/studier som andelen som fullföljer inom 4 år. Linköping har arbetat aktivt med rutiner för förlängd undervisning på gymnasieskolan samt arbete för att motverka avhopp vilket kan ha bidragit till att fler blir färdiga inom fyra år. Orsaker till att fler etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden eller studerar kan ses som ett resultat av att fler klarat gymnasieskolan under det året dessa elever slutförde utbildningen. Det är svårt att dra långtgående slutsatser på grund av eftersläpningen i statistiken. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning var högst i Linköping och lägst i Eskilstuna och Gävle. Här kan man se ett samband med både kommunernas utbildningsnivå och med nivån på ungdomsarbetslösheten. De kommuner som har högst andel med eftergymnasiala studier och därmed studietraditioner i hemmen har dessutom lägst ungdomsarbetslöshet. För Eskilstuna är det tvärtom. Eskilstuna har lägst utbildningsnivå av kommunerna och högst ungdomsarbetslöshet. Här spelar också den lokala arbetsmarknaden in. Eskilstuna har haft en kraftig nedgång på de traditionella mer stabila sektorerna medan ökningen skett på lokala, mer lättrörliga sektorer under åren Resultatet är en kraftigt ökande arbetslöshet, framförallt bland unga. I Gävle är andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieskola betydligt lägre än i riket. Det är framför allt elever från yrkesprogrammen som varken studerar eller arbetar. Orsaken är både att en lägre andel av eleverna på yrkesprogrammen når högskolebehörighet jämfört med riket och att länet har en hög arbetslöshet. Även övergången från IM till nationella program är lägre i Gävle än i 17

18 jämförbara kommuner. Dessa elever har små förutsättningar att etablera sig på en redan tuff arbetsmarknad. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat i Jönköping de senaste åren. Måttet är svårt att analysera då det inte enbart mäter de elever som gått i skolan i Jönköping utan alla som bor i Jönköping två år efter examen. En kommun med attraktiv högskola bör ha högt värde men alla jämförelsekommuner har högskola/universitet och ändå skiljer det sig. Detta gäller även elever som gick i den gamla gymnasieskolan. Sett till vad Jönköpings gymnasieskolor kan ha haft för roll så har andelen elever som fått grundläggande behörighet varit hög och inte minskande. Minskningen i indikatorn rör främst kvinnor och andelen kvinnor med behörighet till universitet/högskola har varit konstant. Minskningen beror troligtvis på omvärldsfaktorer utanför kommunen. Vad som också kan spela in är att högskolan förlorade rätten till förskollärarutbildning 2011, en ganska stor utbildning vilket minskade antalet studieplatser i Jönköping under ett par år. Uppsala uppvisar den största minskningen av andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning jämfört med året innan. Minskningen uppgår till 2,8 procentenheter. Andelen gymnasieelever som gått över till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning har minskat årligen sedan 2010 såväl för elever från studieförberedande program som för elever från yrkesförberedande program. Därtill har andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola minskat. Faktum är att ungdomarna i Uppsala deltar i utbildning efter gymnasiet i lägre utsträckning än tidigare. Det finns ingenting som tyder på att de deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning än tidigare. Andelen arbetslösa och i arbetsmarknadsprogram bland ungdomar i åldern år har under tiden minskat från 5,0 procent till 4,6 procent. R8-kommunernas medelvärde av andel elever som fullföljer inom 4 år och andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger på ungefär samma nivå som medelvärdet för riket. Flickor fullföljer sin utbildning inom 4 år i högre grad än pojkar i alla R8-kommunerna. Medelvärdet för R8-kommunerna och för riket är högre för flickor än för pojkar, det vill säga att en högre andel flickor fullföljer inom 4 år. Bland analysmåtten finns ytterligare mått som belyser resultat från gymnasieskolan och genomströmning. Dessutom finns gymnasiefrekvens och kostnadsmått. 18

19 Vuxenutbildning Signalmått Andel som fullföljt svenska för invandrare, grundläggande kurs, gymnasial kurs och yrkesutbildning och som fått lägst E/godkänt Definition Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Visas som fyra mått: Godkända studieresultat svenska för invandrare, sammanvägt för studieväg 1-3, procent Källa: Skolverket Grundläggande kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Gymnasiala kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Yrkesutbildningar, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem Vuxenutbildningen är en frivillig skolform som ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullföljd kurs eller utbildning med lägst godkänt/e blir därför en viktig förutsättning för personen för att kunna ta nästa steg. Av det skälet används signalmåtten andel som fullföljt och som har fått lägst E eller godkänt efter svenska för invandrare, grundläggande kurser, gymnasiala kurser samt yrkesutbildningskurser. Då verksamhetsområdet har flera signalmått redovisas analyserna i direkt anslutning till respektive diagram, för att göra materialet mer överskådligt. Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Skolverket Eskilstuna har högst andel godkända studieresultat i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3 och Linköping lägst. 19

20 I Eskilstuna har antalet elever som gått på svenska för invandrare varit relativt högt de senaste åren. Under flera år har skolan i Eskilstuna testat och utvecklat former för att stötta elevers progression och att de förmår fullfölja sina kurser. Modeller som erbjuds är möjligheten att kunna läsa under olika tider, dag- och kvällstid, teori kombinerat med språkpraktik, alfabetiserings- och konversationsstöd. Andel kursdeltagare som i Linköping fått godkänt per kurs varierar mellan åren och ibland är variationerna stora. Resultaten kan tyckas låga, men eftersom det är vuxna studerande, är det många som slutar av olika anledningar som flytt, sjukdom, graviditet, arbete eller andra studier. Västerås står för den enda ökningen i R8-nätverket och det finns två huvudsakliga orsaker till det. Den ena är att de tillåter att eleven studerar så länge de har progression. Möjligheten finns att studera 30 timmar per vecka med lärare. I vissa andra kommuner är man mer restriktiv med antalet timmar men i Västerås ser man att det, i många fall, är mängdträningen som ger resultat över tid och har grundsynen att det är språket som oftast måste till för att ge chans till ett framtida arbete. Om en elev studerat många timmar utan att nå godkända resultat kräver man att den gör något annat ett tag för att sedan kunna komma tillbaka i studier. Har den sökande inte tränat språket på annat sätt under sin frånvaro så får den avslag och får komma åter när den gjort något annat såsom språkpraktik, arbete eller annat. Den andra orsaken till varför det skett en förändring är nog förmodligen på grund av att målgruppen som kommit till Västerås har förändrats över tid. Den består inte av lika många studerande helt utan studiebakgrund idag än för några år sedan. R8-kommunernas medelvärde ligger i paritet med medelvärdet för riket. Grundläggande kurser andel godkända, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Norrköping har högst andel godkända elever när det gäller grundläggande kurser och Eskilstuna har lägst. 20

21 En möjlig förklaring till den höga andelen godkända på grundläggande kurser i Norrköping är att eleverna i Norrköping ofta går kvar tills de har fått godkända betyg. Trots det verkar det inte vara så att de läser ovanligt länge på grundläggande nivå. Man genomför ett gediget arbete för att eleverna ska starta sina studier på rätt nivå och det erbjuds stor variation i kursutbud och upplägg. Det finns en stödenhet som innebär att elever får extra stöd och hjälp utifrån behov och förutsättningar och mentorskap som innebär kontinuerlig uppföljning av studierna. Eskilstuna har lägst andel godkända på grundläggande kurser. Det har dock inte skett någon förändring i antalet godkända under de senaste åren. Eskilstuna kan se ett behov av att öka individanpassningen genom att i högre grad undervisa efter delkurser. Större vikt behöver även läggas på nivåtester inför antagning för att bättre kunna anpassa undervisningen efter elevernas faktiska förkunskaper. Gävle har ökat andelen godkända på grundläggande nivå från 79 procent 2013 till 87 procent Det kan finnas flera förklaringar till förändringen, till exempel att kursutbudet inom grundläggande kurser har utökats och det är fler elever som studerar grundläggande SAS. Vuxenutbildningen i Gävle har också haft betyg, bedömning och sambedömning som ett prioriterat utvecklingsområde och i Gävle har man arbetat med elevens aktivitet och närvaro. Därtill har Gävle anställt två speciallärare som arbetar med individualisering och stöd för den enskilde eleven och gruppen. Speciallärarna ingår i ett elevteam tillsammans med rektor, kurator och ytterligare en speciallärare inom dyslexi. Gymnasiala kurser andel godkända, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Jönköping har högst andel godkända på gymnasiala kurser, medan Norrköping har lägst. 21

22 Vuxenutbildningen i Jönköping har ett flexibelt förhållningssätt mot varje students specifika förutsättningar när studieplanen läggs upp, något som både verksamhet och studenter anser bidra till att studenterna kan nå sina mål. Skälet till Norrköpings låga resultat är oklart. Frågan diskuteras inom verksamheten, men det finns för närvarande inte några tydliga förklaringar. Ökningen för Linköping beror på att fler elever, som kanske inte har mer än några få kurser kvar att läsa in för att få ett komplett gymnasiebetyg, studerar och blir godkända, vilket är en statlig satsning. Linköping tillåter också elever att studera på vux, även om de tidigare har en annan gymnasieutbildning, vilket påverkar resultatet positivt. Dessa elever är vana att studera och blir oftast godkända på kurserna. Eskilstuna har, näst efter Norrköping, lägst andel godkända elever när det gäller gymnasiala kurser. På gymnasiala kurser i egen regi i Eskilstuna är betygsresultatet högre. Stöd till eleverna, förutom lärarledda lektioner och handledning, erbjuds genom handledare i studiehallar, Läs- och skrivcenter och den specialpedagogiska enheten Delta. För externa anordnare är betygsresultatet betydligt lägre. En analys av resultatet visar att den övervägande delen av externa gymnasiekurser sker på distans och betygsresultatet på dessa kurser är lägre än på kurser som sker i reguljär undervisning. Yrkesutbildningar andel godkända, procent Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Örebro har högst andel godkända elever på vuxenutbildningens yrkesutbildningar och Eskilstuna lägst. Örebros resultat kan bland annat förklaras av en förbättringsstrategi för urvals- och antagningsprocessen där man i hög grad säkerställer intresse, förutsättningar och förberedelse inför utbildningen. Rätt nivå, rätt förkunskaper och en löpande stödjande uppföljning i kombination med ett aktivt val hos eleven skapar motivation, som är en stark framgångsfaktor för goda studieresultat. En nära samverkan med näringslivet är också meningsskapande och bidrar till förståelse för lärprocessen. Yrkesutbildningar bedrivs i regel under kort och intensiv 22

23 tid, och lärandet och bedömning för lärande är i fokus. Kombinationen teori och praktik i lärsituationen ger goda förutsättningar för läraren att arbeta formativt och på så vis stödja eleven i att "få syn" på sitt lärande vilket genererar motivation och arbetsglädje, vilket kan vara en bakomliggande förklaring till positiva studieresultat. I Eskilstuna har det skett en stor förändring av antalet godkända elever på yrkesutbildningar. Under 2012 och 2013 startade flera utbildningar inom bland annat vård och omsorg, dessa elever slutförde utbildningen under En analys av resultaten som skett tillsammans med berörda utbildningsanordnare visar att många elever som påbörjade utbildningen inte hade tillräckliga kunskaper i svenska. Under 2015 har förkunskapskraven inom berörda områden anpassats för att bättre matcha yrkesutbildningarnas nivå. Inom vuxenutbildningsområdet finns ett antal analysmått som berör avbrott från utbildning, antal studietimmar och kostnader. Kultur och fritid Signalmått Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/antal invånare Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år Definition Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån Antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOKstödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa: Riksidrottsförbundet Kultur och fritid är områden som till den absolut största delen består av frivillig kommunal verksamhet. Biblioteksverksamheten är dock reglerad i lag. Kommunerna satsar därför olika mycket inom kultur och fritid och har olika inriktning på sina verksamheter. Ett signalmått inom kultur och ett inom fritid rör sådant som genomförs i alla kommunerna och har därför valts för jämförelser. Det ena beskriver besöksfrekvensen på kommunala bibliotek och det andra barns och ungas deltagande i idrottsföreningar. Analyserna redovisas i direkt anslutning till respektive diagram. 23

24 Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare Antal besök Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån via Kolada Norrköping har högst antal besök vid kommunala bibliotek per invånare och Örebro har lägst. Norrköping har ett huvudbibliotek som ligger väl lokaliserat i staden, som traditionellt är populärt i breda folklager och som därför har många besökare. Ökningen av fysiska besök under de senaste åren beror på satsningen att flytta ett filialbibliotek till ett köpcentrum. Filialen har generösa öppettider och är mycket välbesökt. Svensk biblioteksförening konstaterar att de viktigaste faktorerna för att locka besökare till biblioteken är närhet och öppettider och det är faktorer som Norrköping har satsat på. Jämfört med de R8-kommuner som har höga besökssiffror har Örebro ett lägre anslag och det är en förklaring till Örebros lägre besöksstatistik. Det är det ekonomiska anslaget till verksamheten som avgör ambitionsnivå och förutsättningar att genomföra uppdraget. En annan förklaring är att biblioteken i Örebro inte primärt har karaktären av traditionella lånebibliotek utan snarare följer en utveckling där övrig kulturverksamhet i form av publika aktiviteter och uppsökande verksamhet utanför bibliotekslokalerna är i centrum för utvecklingen. Kulturverksamheten riktar sig i synnerhet till den prioriterade målgruppen barn och unga. I den målgruppen kan man se en tydlig effekt på besöksstatistiken. Örebro kommun har däremot ingen utlåning av filmer och musik. Örebro har därtill en filialstruktur som prioriterat utanförskapsområdena i de västra stadsdelarna med många invånare med lägre utbildningsnivå och mindre erfarenheter från folkbibliotek i sina hemländer. Gävle har en stabil nivå av besök över tid. År 2013 avviker med ett klart lägre antal besök, vilket beror på att Stadsbiblioteket var stängt för ombyggnad tre månader under våren Stadsbibliotekets ordinarie öppethållande är 365 dagar per år det vill säga varje dag, året runt. Medelvärdet för antal biblioteksbesök per invånare ligger lägre för R8-kommunerna är för riket totalt. 24

25 Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år Deltagartillfällen Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Riksidrottsförbundet R Riket 2014 När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare mellan 7 och 20 år ligger Gävle högst, medan Norrköping ligger lägst. I Gävle har barn och ungdomar ett högt antal deltagartillfällen i idrottsföreningar. En anledning kan vara att Gävle kommun har ett bra utbud av anläggningar vilket skapar goda förutsättningar för föreningar att bedriva sin verksamhet. I Gävle finns en god blandning av elit- och breddidrott. Gävle har flera stora idrotter i de högsta elitserierna, exempelvis inom hockey, fotboll och under 2015 också inom innebandy. Lagens framgångar har inspirerat många barn och ungdomar att börja träna dessa idrotter. Lagidrotter är generellt träningsintensiva och bidrar därför till det höga antalet deltagartillfällen i statistiken. Barn och ungdomar har också inspirerats och ökat intresset för andra typer av idrotter så som exempelvis parkour, tricking och gymnastik. Även inom gymnastiken har Gävles flickor och pojkar haft framgångar på elitnivå. De senaste åren har Gävle kommun arbetat intensivt med ett idrottspolitiskt program för att få en bra hållbar idrott i Gävle. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att ha en aktiv fritid. En viktig del i arbetet ligger i att försöka hitta vägar att nå och stödja dem som inte är aktiva idag. Undersökningar visar att allt fler barn och ungdomar, där flickor utgör en stor andel, söker sig till privata aktörer inom dansoch gymverksamhet men även till de lokala motionsspåren. Det är aktiviteter som inte registreras som deltagartillfällen och därmed inte heller syns i statistiken. Riksidrottförbundet har uppfattat en generell nedgång i viljan att delta både aktivt och passivt i föreningsverksamhet. Eventuellt har skillnaden ökat när det gäller folkhälsoaktiviteter mellan resursstarka och resurssvaga grupper. En jämförelsevis stor del av Norrköpings befolkning kan betraktas som resurssvag. Det kan vara en förklaring till att barns och ungdomars deltagande i idrottsföreningar är förhållandevis lågt i Norrköping. När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar har Västerås den största minskningen, vilket uppfattas som mycket positivt. Måttet mäter antal deltagartillfällen i förhållande till populationen. Om många deltagare tränar samma idrott vid flera tillfällen per vecka, exempelvis fotboll fem gånger/vecka, ger det ett högt värde i statistiken till skillnad mot om samma deltagare utövade två eller tre idrotter på samma antal tillfällen. Minskningen kan därför ses som ett resultat av ett medvetet, strategiskt, arbete. I Västerås arbetar man aktivt, 25

26 genom föreningarna, för att få barn under 13 år att inte träna så frekvent inom en idrott då detta i längden kan vara skadligt. I stället vill man få barn att träna mer varierat. Detta uppmuntras genom föreningsstödet, där bedömning görs av ett antal värdegrundsparametrar för att få bidraget. Nämnden har tagit fram en Riktlinje för föreningsstöd och kommunfullmäktige har beslutat om en Handlingsplan för idrott. Tittar man istället på antalet aktiva medlemmar så har denna siffra ökat med medlemmar per år sedan 2012, vilket är mycket positivt. I jämförelse med riket ligger medelvärdet för R8-kommunerna högre. Inom området kultur och fritid finns två kostnadsmått med som analysmått. Individ- och familjeomsorg Signalmått Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Definition Andel barn i åldern 0-12 år som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK. Andel ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK Andel vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK Individ- och familjeomsorgens insatser kan vara avgörande för människor i behov av stöd och hjälp. Det är svårt att fånga en utrednings eller insats kvalitet. Dessa tre signalmått bygger på antagandet att en träffsäker utredning eller insats hjälper människor så att de inte behöver söka stöd och hjälp på nytt. Några kommuner medverkar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och har därför levererat in data i Kolada. Övriga kommuner levererar informationen direkt från sina verksamhetssystem. 26

27 Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats och Gävle har lägst andel. I Eskilstuna har antalet skattningar ökat när Resurs påbörjar ärenden vilket har bidragit till att rätt behandlingsfokus ges till familjerna. Eskilstuna samverkar mer med Landstinget (Sip) och skolan i de ärenden det finns behov. Det bidrar till att träffsäkerheten kring rätt insats kommun/landsting ökar. En annan orsak är också att kommunen erbjuder flertalet öppna serviceinsatser. Delvis gör långa placeringar en del i att ärenden inte blir återaktualiserande under ett år. I Gävle har antalet utredningar ökat kraftigt under perioden (med 37 %). Ärendena har också generellt en större komplexitet och svårare problematik. Dessa förhållanden har varit starkt bidragande faktorer till att fler ärenden återaktualiserats. Det kan också vara så att definitionerna tolkas lite olika i kommunerna vid praktiskt framtagande av uppgifterna och påverkas av praktiska rutiner (t.ex. rörande om ärenden är helt avslutade i alla fall fast insatser inte varit aktuella under lång tid). Detta kan göra att kommunjämförelserna blir osäkra. I Västerås har andelen barn 0-12 år som inte återaktualiserats efter ett år efter avslutad utredning eller insats ökat. Orsaken är ännu inte grundligt analyserad men några saker lyfts fram som bidragande till ett bättre resultat. Från 2012 har Västerås fler biståndsbedömda insatser (tidigare råd och stöd) vilket innebär att även enklare ärenden handläggs och avslutas. Det är också ökat fokus på handläggningsrutiner och uppföljning av insatser i och med biståndsbeslut kan bidra till att insatserna inte avslutas för tidigt. Ytterligare en orsak är färre familjehemsplaceringar, bättre matchningar av de som ändå placeras och därmed färre omplaceringar från familjehem till institution eller annan insats. 27

28 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats och Gävle har lägst andel. Även när det gäller måttet Ej återaktualiserade ungdomar har antalet skattningar ökat i Eskilstuna när Resurs påbörjar ärenden, vilket har bidragit till att rätt behandlingsfokus ges till familjerna och den unge vuxne över 18 år. Även här samverkar Eskilstuna mer med Landstinget (Sip) och skolan i de ärenden det finns behov. Det bidrar till att träffsäkerheten kring rätt insats kommun/landsting ökar. En annan orsak är också att kommunen har möjlighet till att placera den unge vuxne över 18 år i egen regi. Delvis är långa placeringar en del i att ärenden inte blir återaktualiserande under ett år. För Gävles del är grunderna desamma som beskrivs inom åldersgruppen 0-12 år. Det kan även tilläggas att förvaltningen från och med år 2013 införde en ny arbetsgrupp för åldersgruppen år (Unga vuxna). De har arbetat med målgruppen i ett helhetsperspektiv och med alla aktuella verksamhets- och insatsområden såsom utredning, behandling och försörjningsstöd. Detta kan ha bidragit till ett ökat antal utredningar, och vidhängande ökning av antalet återkommande ärenden, för åldersgruppen år. Den särskilda arbetsgruppen för Unga vuxna upphör sista december 2015 i samband med införande av ny organisation för Socialtjänst Gävle från och med år

29 Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Linköping har högst andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats och Örebro har lägst andel. I Linköping har det under många år satsats på en utbyggnad av öppenvårdsbehandling på hemmaplan. Eftervårdsbehandling och utslussboende efter avslutad behandlingshemsvistelse har även visats sig effektivt för att minska risken för återfall i missbruk. Måtten ej återaktualiserade är komplexa och svårigheter finns att säkerställa att mätning och uttag görs på ett likartat sätt mellan kommuner. Örebros resultat i Kolada visar endast andelen ej återaktualiserade efter en missbruksrelaterad insats, då uppbyggnaden i verksamhetssystemet inte möjliggör uttag av utredningar gällande personer med missbruksproblematik. Kommunen har följt RKAs rekommendation i valet av urval. Vid urvalet samtliga utredda vuxna och missbruksrelaterade insatser visar andelen ej återaktualiserade efter ett år ett annorlunda resultat: 2013, 74 procent; 2014, 71 procent och 2015, 66 procent. Den sjunkande andelen ej återaktualiserade vuxna i Örebro beror sannolikt på att aktivt arbete för att avsluta utredning och insats när personen, efter en ansökan, inte står i kontakt med verksamheten. Om personen hör av sig igen, öppnas en ny utredning. Tidigare har utredningar och insatser hållits öppna i väntan på att personen ska återkomma. Effekten blir att fler personer registreras som återaktualiserade. För att bli mer träffsäkra i bedömningar av behov och lämplig insats, arbetar verksamheten tillsammans med Örebro universitetet för att utveckla handläggningen och dokumentationen, avseende bland annat skydds- och riskfaktorer. Inom kommunens interna öppenvård för vuxna har ett utvecklingsarbete pågått de senaste åren, som resulterat i nya verksamheter och justeringar i arbetssätt. Verksamheten arbetar också för att i ökad utsträckning använda sig av nätverksmöten för att skapa en mer hållbar eftervård och en stabilare nykterhet efter avslutad insats. För Eskilstuna gäller att antalet ASI-skattningar har ökat både när det handlar om att göra en grund och uppföljning av den. Skattningen har bidragit till att socialsekreterarens utredning blivit tydligare kring klientens behov, vilket bidragit till att matchning mot rätt insats blivit mer rätt och att den gett effekt. En sammanhållen hemmaplansvård i form av behandling, boendestöd och sysselsättning är också en bidragande del. Samtalsmottagningen kring 29

30 beroende arbetar även med öppna serviceinsatser, alltså inte biståndsbedömda uppdrag. Det kan också vara ett utfall i att klient väljer att inte återaktualisera sig hos socialsekreterare utan tar möjligheten utifrån motivation att inte gå via myndighet. En annan sida är också att klienten blir kvar länge i sin beviljade insats på grund av bl.a. rådande bostadsbrist och kö till socialtjänstens beviljande boendestödsinsats i olika boendeformer. Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg finns analysmått som speglar kostnader, andel placerade och antalet vårddygn. Arbetsmarknadsåtgärder Signalmått Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera Definition Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigad. Källa: Egen undersökning i kommunen Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Egen undersökning i kommunen 30

31 Andelen som börjat arbeta eller studera efter kommunens arbetsmarknadsverksamhet är högst i Uppsala och lägst i Norrköping. Arbetslösheten i Uppsala är bland de lägsta av de större städerna i Sverige och klart lägre än många av de jämförda kommunerna i R8. Utifrån detta har Uppsala ett gynnsamt läge för ett bra resultat vid avslut från kommunens arbetsmarknadsverksamhet. En god arbetsmarknad är givetvis en viktig förklaring, men det finns många andra förklaringar som kommunens organisation, ekonomiska resurser, målgruppsprioritering, effektiva och anpassade arbetsmarknadsinsatser samt individens kontaktnät, erfarenheter och hälsa. Uppsala genomförde en större omorganisation av sin arbetsmarknadsverksamhet under 2013 och 2014 var det första helåret som den var verksam. Den nya arbetsmarknadsverksamheten lokaliserades tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen och samverkan med dessa ökade. Både andelen som har avslutat från arbetsmarknadsverksamheten på grund av arbete och andelen som gått till studier har ökat. Antalet årsarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor ökade i Uppsala 2014 jämfört med Erfarenhet från många projekt med större personella resurser och samverkan med andra myndigheter har visat goda resultat då möjligheten till individuella lösningar är bättre. Uppsala tillsammans med Örebro är de kommuner i R8 som har flest årsarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Uppsala och Örebro uppvisar även högst andel deltagare som gått till arbete eller studier. En stor skillnad mellan Uppsala och övriga kommuner i R8 är att Uppsala de senaste två åren la klart mer resurser på köp av externa tjänster för att genomföra arbetsmarknadsinsatser. Uppsala beviljar bland annat olika sociala företag och ideella föreningar bidrag för att utföra arbetsträning. Andelen som går till arbete är hög inom dessa företag då de har möjlighet att anställa personerna inom den egna verksamheten efter avslutad arbetsträning. Vilken målgrupp kommunernas arbetsmarknadsverksamhet arbetar med har också betydelse för resultatet av arbetsmarknadsåtgärderna. Personer med funktionsnedsättning, social problematik eller som har återkommande ohälsa har längre inskrivningstider hos arbetsmarknadsverksamheten och färre avslutas med övergång till arbete eller studier. I samband med att fler deltagare fick arbetsmarknadsinsatser via externa utförare så gjordes även förändringar i processen för vilka som får tillgång till arbetsmarknadsinsats. Fler personer fick arbetsmarknadsinsats snabbt, även personer som varit utan arbete en kort tid. Hur många av dessa skulle kunnat få arbete utan arbetsmarknadsinsats påkostad av kommunen går inte att veta. Ett skäl till att Norrköping ligger lägst när det gäller andel i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat arbeta eller studera är en fortsatt svag arbetsmarknad, även om antalet anmälda platser på arbetsförmedlingen har ökat under senare tid och arbetslösheten generellt har minskat. Men ett annat viktigt skäl är hur rapporteringen av måttet sker. I Norrköpings kommun skrivs man in i systemet för arbetsmarknadsinsatser mycket tidigt i kontakterna med arbetsmarknadskontoret. Det är därför inte alls säkert att kontakten verkligen leder till en arbetsmarknadsinsats, utan en stor andel hamnar i gruppen slutförda uppdrag, som är ett av analysmåtten. En av anledningarna till att personerna inte kommer till en arbetsmarknadsinsats är att antalet platser är tämligen litet i Norrköping. Här har det skett en förändring av arbetsgången i Norrköping under 2015, som har bidragit till att gruppen slutförda uppdrag har minskat något. 31

32 I Västerås sjunker antalet deltagare som börjat arbeta eller studera ytterligare. Tänkbara orsaker kan vara att inflödet från socialtjänsten till AMA Arbetsmarknad är lägre än tidigare. De som kommer in står längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare. Målgruppen från Socialkontor ekonomi, som tidigare kom till jobbcentrum för att de endast var arbetslösa, det vill säga inte hade några kända hinder, är det inget inflöde på längre. Samtidigt har arbetsmarknaden i Västerås varit god för de som vill och kan arbeta, vilket innebär att de inte passerar kommunens arbetsmarknadsinsatser. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger något lägre än för riket. Som analysmått finns andelar av dem som genomgått kommunal arbetsmarknadsverksamhet som överförts till annan myndighet, som hör till slutförda uppdrag eller till gruppen övrigt. Summan av signalmåttet och analysmåtten blir 100 procent. Ekonomiskt bistånd Signalmått Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd Definition Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal 1000-tal invånare totalt i kommunen vid tidpunkten 31/12. Källa: SCB via Kolada Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Långvarigt bistånd avser månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd via Kolada Andelen hushåll av den totala befolkningen som får försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, anger i vilken grad som befolkningen inte är självförsörjande. Kommunens ansvar för biståndet inträder först när medborgarens egna inkomster och övriga försäkringssystem inte ger skälig levnadsnivå för medborgaren. Forskning visar att bidragstiden är en väsentlig faktor för om andra kommunala insatser ska behöva sättas in. 32

33 Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare Antal/1000 inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Statistiska centralbyrån Eskilstuna har högst andel hushåll med ekonomiskt bistånd och Uppsala har lägst. Arbetslösheten är hög i Eskilstuna och många är i behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. Den höga arbetslösheten, tillsammans med en generellt sett låg utbildningsnivå, är faktorer som delvis förklarar den stora andelen hushåll med ekonomiskt bistånd i Eskilstuna kommun. Uppsala har den lägsta andelen bidragshushåll och andelen är i samma nivå som i riket. Andelen arbetssökande och personer i arbetsmarknadsprogram i Uppsala är i genomsnitt ca två procentenheter lägre än i riket. Uppsala har förmånen att vara en del av en större arbetsmarknad. Därtill utgör de studerande en större andel av befolkningen i Uppsala. Detta förhållande delar Uppsala med ett antal R8-kommuner. Andelen personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet är därför något lägre. Dessa förhållanden förklarar därmed varför bidragshushållen i Uppsala uppbär en större andel av bidrag under en längre tid, månader. Antalet bidragshushåll i Gävle ökade kraftigt från och med november Från maj 2014 till september 2014 sänktes nivån för antalet bidragshushåll kraftigt och nivån har därefter varit relativt oförändrad (med sedvanlig fördelningskurva över årets månader). Den största förklaringsvariabeln är en förbättrad konjunktur. En annan påverkande faktor är att Gävle kommun har haft ett positivt inflyttningstal under de senaste åren. Detta har sannolikt haft en positiv effekt i form av minskat totalt behov av försörjningsstöd (de inflyttade har i större grad varit självförsörjande). 33

34 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Statistiska centralbyrån Andelen vuxna biståndsmottagande med långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga andelen av hushåll med ekonomiskt bistånd som har det under månader under året, är högst i Linköping och lägst i Jönköping. Att begränsa det långvariga bidragsberoendet har varit ett viktigt strategiskt arbete för Jönköpings kommun. Socialtjänsten i Jönköping har jobbat målmedvetet i flera år för att motverka det långvariga biståndsberoendet dels genom arbetsförberedande insatser i samarbete med kommunens arbetsmarknadsavdelning, dels genom rehabiliterande insatser i projektform. Välfärdsjobb, som är en anställning i maximalt ett år inom främst skola och äldreomsorg, har från och med januari 2014 till och med oktober 2015 anställt 249 personer. Den uppföljning som gjorts på dem som anställts till och med augusti 2014 visar på att 73 procent inte längre är beroende av försörjningsstöd 15 månader senare. Försörjningsstöd Resurs är en verksamhet som riktar sig till personer som haft försörjningsstöd under längre tid än ett år. Genom fördjupade utredningar försöker man klargöra om inriktningen ska vara arbetsförberedande insatser eller annan ersättning. En annan satsning har varit ett rehabiliteringsprojekt som nyligen avslutats, syftet har varit att personer med långvarigt biståndsberoende genom intensifierad rehabiliteringsutredning ska få insatser som leder till egen försörjning alternativt rätt ersättning. Det goda resultatet har även möjliggjorts genom att Jönköpingsregionen har en bra och diversifierad arbetsmarknad samt genom samarbetet mellan socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen och Arbetsförmedlingen. Linköpings höga andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd kan ha flera förklaringar. En är att Linköping i låg grad använder sig av kommunala anställningar med stöd för att bryta beroendet av ekonomiskt bistånd. Bristen på okvalificerade arbeten är också en faktor som påverkar biståndstiden. Den konkurrens som finns där många arbetssökande är välutbildade försvårar också inträdet på arbetsmarknaden för personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Den demografiska förändringen i kommunen med relativt många utrikesfödda med behov av kombination av grundläggande svenskastudier och arbetsmarknadsåtgärder innebär också att vissa grupper får långvariga biståndsbehov. Att tillgodose behovet av möjlighet till svenskastudier i en rimlig takt utan att fördröja inträdet på arbetsmarknaden är ett utvecklingsområde. Bostadssituationen påverkar också det långvariga 34

35 biståndsbehovet både utifrån de hinder bristfälligt boende medför för arbetssökande och för de svårigheter hushåll med höga boendekostnader har att byta boende och därmed minska sitt biståndsbehov. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger högre än för riket, både för andelen hushåll med ekonomiskt bistånd och för andelen av dem som har långvarigt bistånd. I samtliga R8-kommuner är det vanligare bland de kvinnliga biståndsmottagarna än manliga med långvarigt bistånd. Skillnaden mellan könen är mindre på riksnivå. Bland analysmåtten finns även kostnadsmått och andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd. Funktionsnedsättning Signalmått Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad Definition Andel av de som den 1 september 2015 finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden, procent Källa: Eget verksamhetssystem Utgångspunkten för personer med funktionsnedsättning är att de ska kunna leva ett liv som är så likt som möjligt det som personer utan funktionsnedsättning lever. Av det skälet provade R8-nätverket att skapa ett signalmått som mäter hur stor del av dem som finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning enligt SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden. Tolkningen skulle enligt anvisningarna göras tämligen vid. Sysselsättning på eller kopplad till den ordinarie arbetsmarknaden skulle definieras som att man är på en plats där man även träffar andra än de som har daglig verksamhet eller sysselsättning och personal inom den verksamheten. Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R

36 Källa: Eget verksamhetssystem Skillnaden mellan Norrköping, som har högst andel, och Linköping och Örebro, som har lägst, är mycket stor. Eftersom signalmåttet togs fram 2014 är det svårt att veta om det handlar om reella skillnader eller om det är problem med definitionen. Måttet behöver förtydligas ytterligare för att det ska gå att göra en likvärdig bedömning mellan kommunen. Årets analys är därför mycket osäker och tyder på skillnader i arbetssätt. Norrköpings höga andel kan eventuellt bero på att enheter har rapporterat att personer är i verksamheter där man träffar andra utanför verksamheten enligt förklaringen ovan, även om man inte gör det dagligen utan mer sällan. En orsak till varför Linköpings siffror var låga 2014 kan vara att man enbart har räknat de personer som var på en företagsintegrerad plats inom daglig verksamhet. I definitionen ingår även de verksamheter där man träffar andra personer än de som finns i daglig verksamhet, till exempel café-verksamhet. När även dessa räknas med blir andelen högre och för 2015 uppgår den till 32 procent. Att Örebro kommun har en låg andel är helt i linje med uppsatta mål. I Örebro kommun finns ett vägledningscenter, som utför kartläggningar av arbetsförmåga och motivationsinsatser. Detta görs innan LSS-beslut, och leder i många fall till att de personer som kan få sysselsättning på den ordinarie arbetsmarknaden också får det. Dessa personer får därmed rätt stöd från början och riskerar inte att fastna i daglig verksamhet. Detta gör att av de personer som har fått LSS-beslut blir det färre som finns i sysselsättning på eller kopplat till den ordinarie arbetsmarknaden. Som analysmått finns andel personer med funktionsnedsättningar som har insatser av olika slag. 36

37 Äldreomsorg Signalmått Brukarbedömning för särskilt boende helhetssyn Brukarbedömning för hemtjänst helhetssyn Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende inom 3 månader Definition Måttet avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre i särskilt boende och ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende beaktat ur tre dimensioner, utifrån den äldres erfarenhet, förväntning och uppfattning av idealt stöd. Källa: Socialstyrelsen Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten. Källa: Socialstyrelsen Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem Socialstyrelsen genomför enkätundersökningar som vänder sig till personer inom äldreomsorgen, både för personer i särskilt boende och med hemtjänst. De äldre svarar på frågor och ska även bedöma hur nöjda de är med den service de får i sin helhet. En stor andel äldre får hjälp av anhöriga eller personal för att kunna besvara frågorna. Brukarbedömning för särskilt boende helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2015 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Socialstyrelsen När det gäller helhetssynen på särskilt boende för äldre var andelen mycket eller ganska nöjda högst för Jönköping och Norrköping och lägst för Uppsala. 37

38 I Jönköping har omdömet från dem som bor på äldreboende förbättrats de senaste åren. Personalen får höga betyg vad avser bemötande, 96 procent. Höga värden får även förtroende för personalen och möjligheten att få kontakt med personalen och sjuksköterskan samt att man är trygg på sitt boende. Brukarna är mindre nöjda med information om tillfälliga förändringar, påverkansmöjligheten vilka tider man får hjälp samt att personalen har tillräckligt med tid för arbetet. Åtgärder som troligen bidragit till att öka nöjdheten är bl.a. förändringar i organisationen som resulterat i ett ökat fokus på utveckling av det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar värdegrunden. Exempel på andra åtgärder man arbetat med under de senaste åren är bemötandefrågor, aktiviteter, utomhusmiljö och få visats utomhus, måltidssituationen, egentid för de boende, brukarråd, tätare uppföljning av genomförandeplaner och tydlig introduktion för nya chefer. För Norrköpings del handlar det höga värdet för särskilt boende bland annat om bemötande från personalen, att man har lätt att få kontakt med och känner förtroende för personalen samt att man känner sig trygg på sitt äldreboende. Värdet för hemtjänsten ligger på samma nivå som för särskilt boende i Norrköping, men hemtjänstvärdet är lågt i jämförelse med de andra kommunerna och med riket. Det är en bidragande orsak till att man nu har beslutat att införa LOV även i Norrköping. Uppsala har den lägsta andelen äldre med insats som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med helheten vad kvaliteten inom hemtjänst och särskilt boende. Jämfört med föregående år är det dessutom en lägre andel som uppger att de är mycket eller ganska nöjda inom båda verksamheter. Uppsalas värden för merparten av måtten i undersökningen ligger bland de lägsta 50-procenten eller bland de lägsta 25-procenten av kommunerna i undersökningen. Uppsala uppvisar genomgående låga värde för bemötande, hänsyn till åsikter och önskemål och trygghet samt den egna bedömningen av hälsotillståndet. När Socialstyrelsen arbetar med analyser av den nationella brukarundersökningen på nationell nivå tittar de på flera strukturella faktorer i undersökningspopulationen som kan vara av betydelse för resultatet. En av de mer centrala gäller självskattad hälsa. Uppsala har då i R8-jämförelse, om än avgränsat till Öppna Jämförelser 2014, legat jämförelsevis lågt i hälsoskattningar (fysiskt och psykiskt). Det vill säga haft en hög andel svårt sjuka äldre. Något som även får stöd i uppgifter kring boendetiderna. En delförklaring kring den försämring som skett avseende särskilt boende kan vara att andelen enkäter som besvarats av annan än den boende är genomgående hög. Det vill säga uppgifterna är förmedlade av andra, vanligtvis anhöriga. I 2014 års undersökning lokalt i Uppsala var så fallet i 89 procent av svaren. I 2015 års undersökning går det inte att utläsa hur många som svarat helt själv. Bristerna i den nationella brukarundersökningen, bland annat kopplade till den höga andelen förmedlade svar (men också frågekonstruktion, bortfall och andra, så att säga, tekniska kvaliteter) är väl kända på nationell nivå. Socialdepartementet gav ett uppdrag till Myndigheten för Vårdanalys att ta fram förslag till en bättre metod, vilket utforskades i ett samarbete med Linköpings universitet, dock utan att en alternativ modell lyckades i en första vända. I det aktuella läget, med tveksam datakvalitet, bör alltså de värden som erhålls tolkas med stor försiktighet. Det kräver också ett särskilt arbete för att göra en fördjupad analys och det utrymmet, eller önskemål om sådant, har inte varit aktuellt inom äldreförvaltningen i Uppsala. Den uppfattade försämringen av Gävles resultat kommer sig av att andelen ganska nöjda i Gävle minskade något från 2014 till 2015 samtidigt som andelen varken nöjda eller 38

39 missnöjda ökade på motsvarande sätt. Förändringarna är dock relativt marginella och ligger inom den statistiska felmarginalen. Resultatet kan visserligen vara en första, om än svag, indikation på att uppfattningen om vård- och omsorgsboenden i Gävle är på väg att försämras. För att säkert kunna uttala sig om huruvida så är fallet behövs dock ytterligare mätningar. Det är svårt att ge någon förklaring till Linköpings försämring i brukarbedömningen. En reflektion kan vara att den senaste nöjdhetsundersökningen kom ut under en debatt om bland annat bemanning på ett stort äldreboende, vilket kan ha påverkat resultatet. Det finns i övrigt inga genomförda besparingar eller andra förändringar i verksamheten som bör ha påverkat resultatet. Brukarbedömning för hemtjänst helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2015 Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Socialstyrelsen För helhetssynen på hemtjänsten var andelen mycket eller ganska nöjda högst för Jönköping och lägst för Uppsala. Omdömet som brukarna ger hemtjänsten i Jönköping är gott. Brukarna upplever att de får ett mycket bra bemötande från personalen (98 procent är mycket eller ganska nöjda) och känner ett förtroende för personalen. Brukarna upplever att personalen gör ett bra arbete och tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål samt att man känner sig trygg med hemtjänsten. Något mindre nöjd är man med hemtjänstens information med frågor som rör tillfälliga förändringar och möjligheten till att påverka vilka tider man får hjälp. Åtgärder som troligen bidragit till att öka nöjdheten är bl.a. förändringar i organisationen som resulterat i ett ökat fokus på utveckling av det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar värdegrunden. Exempel på andra åtgärder man arbetat med under de senaste åren är bemötandefrågor, hänsyn till individens behov, tätare uppföljning av genomförandeplaner och tydlig introduktion för nya chefer. 39

40 Uppsala har den lägsta andelen äldre med insats som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med helheten vad gäller kvaliteten inom hemtjänst. Uppsala uppvisar genomgående låga värden för bemötande, hänsyn till åsikter och önskemål och trygghet. Delvis kan detta förklaras av att de äldre uppvisar högre förväntningar på kvaliteten på äldreomsorgen. Medelvärdet för de åtta kommunerna är detsamma som för riket för särskilt boende och något lägre för hemtjänst. Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus de som tackat nej till plats Antal Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Källa: Eget verksamhetssystem R Eskilstuna hade högst antal ej verkställda biståndsbeslut medan antalet för Jönköping 2014 var noll och därmed lägst. Den främsta orsaken till att Eskilstuna har högst antal ej verkställda beslut beror främst på att tillflödet av ansökningar ökat i högre takt än det antal platser som tillkommit under året. Antalet platser kommer att utökas med 54 stycken till år Jönköpings kommun har en politisk målsättning att ha en hög ambition när det gäller tillgången på platser inom särskilda boendeformer. Jönköping har en hög servicenivå när det gäller särskilt boende om man ser till invånare 65 år och äldre. Under 2014 fanns i genomsnitt 40 lediga lägenheter per månad på äldreboende. Eftersom det finns tomma lägenheter får sökande som beviljas boende snabbt en anvisad plats. Antalet icke verkställda beslut har skjutit i höjden för Norrköpings del. Det beror dels på att antalet äldre ökar, dels beror det på tidigare politiska beslut om att stänga särskilt boende med bostäder som inte var fullt funktionella. Samtidigt har ett planerat tillskott av bostäder skjutits fram i tiden av olika skäl. Norrköping har haft många korttidsplatser tidigare. Här har man tagit beslut om riktlinjer för att komma till en korttidsplats som innebär en uppstramning, samtidigt som antalet korttidsplatser har minskat. Det har i sin tur fått en påverkan på efterfrågan av särskilt boende. 40

41 I Örebro har ett boende med 52 platser, Tullhuset, haft stängt en längre tid för renovering och ombyggnad. Tullhuset öppnades igen i november 2014, vilket förklarar det höga värdet för det året. Bland analysmåtten finns även mått som visar andel av de äldre invånarna som bor i särskilt boende respektive har hemtjänst, andel i ålder 65+ av befolkningen samt ett kostnadsmått. Näringsliv och samhällsbyggande Signalmått Antal nyregistrerade företag, antal/1 000 invånare Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, antal/1000 invånare Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid Definition Antal nyregistrerade företag per invånare i kommunen. Avser helåret Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus, per invånare i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån Tiden från det att ansökan om bygglov inkommit för registrering till det att expediering av beslut sker. Perioder då ärendet registreras som vilande ingår inte i mätningen. Måttet redovisas som medelvärde. Källa: Eget verksamhetssystem Antal nyregistrerade företag per tusen invånare är ett signalmått som visar nyföretagandet i kommunerna och fångar skillnader i benägenhet att registrera nya företag. Näringslivsstruktur, befolkningsunderlag och befolkningens sammansättning är faktorer som kan förklara skillnader mellan kommunerna. 41

42 Antal nyregistrerade företag, per invånare Antal/1000 inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 2014 Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Nyföretagandet är högst i Uppsala och lägst i Eskilstuna. Uppsala hade det högsta antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare. Kommunen har arbetat aktivt för att förbättra företagsklimatet. Uppsala har en mycket positiv befolkningsutveckling som genererar en större efterfrågan på olika typ av hushållsnära tjänster, bland annat enkla hälsoinriktade tjänster som har tillkommit främst till följd av en omreglering av den kommunala hälsosektorn. Därtill hör Uppsala till en större lokal arbetsmarknad tillsammans med Stockholm och är också plats för två stora universitet och en internationellt framgångsrik Life Science-sektor. Nyföretagandet ligger sedan många år på en förhållandevis låg nivå i Eskilstuna. Trots befolkningsökningen under senare år, har inte nyföretagandet ökat i samma takt. Det främsta skälet torde vara avsaknaden av starka tillväxtområden inom tjänstesektorn, som svarar för tillväxten generellt i landet. Inom privat industri dominerar tillverkning och denna sektor har krympt och har inte lett till nämnvärd större efterfrågan på köp av tjänster. Nyetablering sker inom hälsosektorn och köp av personliga tjänster, men köpkraften för privat konsumtion är relativt låg och har därför inte bidragit till sådan ökning som skett på annat håll. Inom handel så har Eskilstuna ett mindre omland än städer i motsvarande storlek och därmed ett lägre handelsindex, vilket påverkar förutsättningar för handel och besöksnäring. Den offentliga efterfrågan på tjänster tillhandahålls i stor utsträckning i egen regi. Högskolans lokala inriktning med inriktning bland annat på vårdutbildning och didaktik genererar få företagsetableringar. Bygg- och entreprenadsektorn växer och tillväxttakten kan förväntas öka bland annat genom att fler aktörer kommer in på marknaden. Gävle har bra stödfunktion för de som vill starta företag (där personer har arbete idag). För de arbetslösa invånarna finns den dessvärre inte lika tydlig. Inför nästa år är ambitionen att det blir ett tydligare och mer strukturerat arbete för fler ska ha möjlighet att starta företag. Det förs en diskussion med nyföretagaraktörer som arbetar med rådgivning och start. Gävle kommun medfinansierar Nyföretagarcentrum, Coompanion och Drivhuset för att skapa förutsättningar till nystart. En av orsakerna till ett minskat nyföretagande per invånare är 42

43 att Gävle växer med hög fart. Nyföretagande ökar inte i samma utsträckning som inflyttningen, därav den minskade andel per invånare. Se man på antalet som startar företag ökar den sakta. Antalet nyregistrerade företag per invånare är lägre för R8-kommunerna än för riket. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1000 invånare Antal/1000 inv Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Källa: Statistiska centralbyrån Not: Glidande medelvärde Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus visar bostadsbyggandet i kommunerna, det vill säga nytillskottet av bostäder i respektive kommun. Bostadsbyggandet kan variera mycket mellan åren, varför man inte bör fokusera på enskilda år vid en analys. Det finns ett starkt samband mellan bostadsbyggande och kommunens befolkningsstorlek och befolkningstillväxt. Örebro hade högst bostadsbyggande och Norrköping lägst. De senaste fem åren har befolkningen ökat med i genomsnitt personer per år i Örebro. Under samma tidsperiod har kommunen beviljat slutbesked för i genomsnitt ca 600 lägenheter per år. Det har dock varit ca 200 lägenheter färre än behovet utifrån befolkningsökningen. Utbyggnadstakten har kunnat hålla den ändå jämförelsevis höga nivå, genom att kommunen har en hög planberedskap med en stor planreserv, snabb handläggningstid för bygglov och ett aktivt bostadsbolag med stor marknadsandel. Även 2015 kommer antal färdigställda bostäder att ligga på samma nivå. Det finns flera indikationer på att efterfrågan är stor i förhållande till utbudet av bostäder i Örebro. Det finns exempelvis inga tomma hyreslägenheter i kommunala bostadsbolaget Örebrobostäders bestånd, varken i centrala eller mer perifera lägen. En annan indikator kommer från Mäklarstatistik som visar att prisökningen på bostadsrätter i Örebro län ökade med 33 procent under 2014 och var därmed det län i Sverige med störst prisökning i landet. Specifika grupper, så som nyanlända, ungdomar, studenter och personer med behov av särskilt boende, har under ett antal år upplevt bostadsbrist. Detta av flera anledningar, till exempel att 43

44 det saknas bostäder med rimlig hyresnivå eller att det finns för få tillräckligt stora lägenheter. Bostadsbrist upplevs främst i centralorten, men i viss mån kan bristen skönjas även i de mindre orterna i kommunen. Norrköping hade under lång tid ett överskott av bostäder, särskilt hyresrätter. Det har funnits färdigplanerat mark att bygga på, men intresset har varit mycket lågt. Det har nu vänt till ett läge med bostadsbrist och ökande bostadspriser, särskilt på bostadsrätter. Nu byggs småhus, bostads- och hyresrätter vilket kommer att visa sig i statistiken för färdigställda lägenheter under kommande år. Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent Andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid och Uppsala har lägst. I Eskilstuna får 97 procent bygglov inom föreskriven tid. De fall som inte beslutats inom föreskriven tid har ett så kallat 10 veckors beslut fattats. I Uppsala har stora förbättringar gjorts mellan 2013 och 2014 men ännu har inte målen nåtts. Det tar tid att förändra en organisation som varit underbemannad och inte haft bra arbetssätt. Bland annat har en ny taxa och ny delegationsordning införts från 2015, vilket är förutsättningar för effektiv handläggning och rätt bemanning. Tidigare fattades många beslut av nämnden. Mycket tid har också lagts på processutveckling, rutinförbättringar och organisationsförändringar. 44

45 Bilaga1 Alla signalmått och analysmått S = signalmått, A = analysmått Nummer efter måttets namn, till exempel. (N11102) avser nummer på måttet i Kolada Rapport 2015 Förskola Mått Kommun S Anställda, årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Definition: Andel årsarbetare med pedagogisk förskollärarexamen från förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Källa: Skolverket. Genom förändring av definitionen (från högskoleutbildning till -examen) av detta nyckeltal sker en mer rättvis jämförelse mellan kommunerna. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Mått Kommun S Andel 2-åringar i förskolan (%) Eskilstuna Gävle Definition: Antal 2-åringar som den 31 december Jönköping respektive år nyttjade förskoleplats dividerat med Linköping antalet 2-åringar som bodde i kommunen den 31 Norrköping december respektive år. Uppsala Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi, Västerås men däremot inte familjedaghem. Örebro Källa: Respektive kommun samt Statistiska centralbyrån. R Riket

46 A Mått Kommun Barn per årsarbetare i förskola (N11102) Eskilstuna 5,4 5,5 5,7 5,7 5,5 Gävle 5,3 5,4 5,3 5,4 5,7 Definition: Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola Jönköping 4,6 4,5 4,4 4,8 4,9 totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare. Linköping 5,5 5,4 5,5 5,7 5,6 Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Norrköping 5,7 5,7 6,0 5,5 5,3 Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Uppsala 5,5 5,4 5,0 5,4 5,7 Källa: Skolverket via Kolada Västerås 5,1 5,2 5,3 5,2 5,1 Örebro 5,4 5,2 5,1 5,3 5,4 R8 5,3 5,3 5,3 5,4 5,4 Riket 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4 A Mått Kommun Kostnad förskola kr per barn (N11008) Eskilstuna Gävle Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter Jönköping och försäljning till andra kommuner och landsting Linköping för förskola, dividerat med genomsnittligt antal Norrköping inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 Uppsala föregående och innevarande år. Avser samtlig Västerås regi. Örebro Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket via R Kolada Riket

47 Grundskola S Mått Kommun K M Behörighet till gymnasieskola (elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Eskilstuna 83,1 86,1 85,6 82,8 83,9 85,5 82,0 Gävle 88,3 88,8 86,1 87,9 83,4 86,5 80,6 Jönköping 87,6 88,3 89,1 86,1 88,8 88,9 88,7 Linköping 88,3 88,7 88,7 88,1 86,6 86,8 86,4 Norrköping 86,2 87,9 85,5 82,4 81,5 82,8 80,1 Uppsala 90,7 90,6 90,5 91,5 89,2 90,3 88,1 Västerås 88,4 85,2 85,2 87,3 84,8 86,2 83,5 Örebro 82,6 86,0 84,9 84,4 83,6 84,5 82,7 R8 86,9 87,7 86,9 86,3 85,2 86,4 84,0 Källa: SCB och Skolverket via Kolada Riket 87,8 87,7 87,5 86,4 85,2 87,3 83,3 S Mått Kommun K M Genomsnittligt meritvärde åk 9 (N15405) Eskilstuna Gävle Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde Jönköping dividerat med antal elever som fått betyg i minst Linköping ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade Norrköping betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före Uppsala prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i Västerås kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av Örebro summan för de 16 bästa betygen i elevens R slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Riket

48 A Mått Kommun K M Genomsnittligt meritvärde åk 9, avser alla som går i skolor i kommunen oavsett regi och folkbokföringsort (N15501) Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket A Mått Kommun K M Elever i åk. 9 som uppnått kravnivån, totalt, andel (%) (N15418) Definition: Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa: Skolverket via Kolada Eskilstuna 73,7 76,7 73,9 75,1 75,5 78,3 72,3 Gävle 73,7 73,1 70,6 74,0 69,5 76,7 63,1 Jönköping 78,6 78,7 79,2 75,5 78,4 81,0 76,0 Linköping 78,1 78,4 78,3 79,1 76,9 79,7 74,3 Norrköping 77,5 76,5 74,5 73,6 72,2 74,1 70,4 Uppsala 79,8 81,4 78,7 83,3 80,5 83,3 77,7 Västerås 75,4 75,5 76,6 76,8 75,7 77,1 74,4 Örebro 74,5 79,0 74,3 77,1 73,3 74,4 72,4 R8 76,4 77,4 75,8 76,8 75,3 78,1 72,6 Riket 76,9 76,9 76,7 76,2 75,3 78,4 71,2 4

49 A Mått Kommun K M Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, lägeskommun, genomsnittlig andel (%) (N15466) (ersätter N15445) Definition: Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik lägeskommun, genomsnittlig andel (%). Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Skolverket och SCB via Kolada Riket A Mått Kommun K M Elever som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik i åk 3, genomsnittlig andel (%) (N15474) Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska och svenska som andraspråk/alla elever i åk 3 per hemkommun. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

50 A Mått Kommun Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal (N15033) Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris) via Kolada Eskilstuna 13,8 13,2 13,1 12,6 13,2 Gävle 12,6 12,5 12,2 13,0 12,7 Jönköping 10,8 11,6 11,3 12,2 11,6 Linköping 12,0 12,7 12,0 12,2 12,5 Norrköping 13,4 13,1 13,2 12,8 11,6 Uppsala 12,3 13,2 12,7 13,0 12,6 Västerås 12,3 12,1 12,9 12,9 12,8 Örebro 12,1 11,6 12,1 11,7 12,0 R8 12,4 12,5 12,4 12,6 12,4 Riket 11,8 11,7 11,6 11,5 11,7 Rapport 2015 A Mått Kommun Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev (N15006) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi Källa: SCB och Skolverket via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

51 A Mått Kommun Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev (N15008) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Rapport 2015 A Mått Kommun Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%) (N15001) Nettokostnad för grundskola åk 0-9 inkl förskoleklass, dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad grundskola. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se Vad kostar verksamheten i Din kommun? tabell 11, för mer information. Avser samtlig regi. Eskilstuna -11,3-11,4-11,2-5,9-5,7 Gävle -4,5-3,8-4,5-3,1-3,4 Jönköping 0,4 0,4-0,2-1,5-2,4 Linköping -0,3 0,2-0,3-0,0 3,0 Norrköping -2,0-4,0-5,5-7,2-7,6 Uppsala -0,8-1,3-1,7-2,6-3,6 Västerås -7,6-10,2-9,8-8,9-8,9 Örebro -3,9-4,7-5,4-4,3-3,9 R8-3,7-4,3-4,8-4,2-4,1 Källa: SCB och SKL via Kolada Riket 2,5 3,2 3,8 2,9 2,7 7

52 Mått Kommun A Elever inskrivna i grundsärskola, andel (%) (N18890) Antal inskrivna elever i grundsärskola*) (förskoleklass och år 1-10; tidigare "obligatorisk särskola") dividerat med antal elever i grundskola (f-9), särskola (f-10) och specialskola (f-9) grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada Eskilstuna 1,2 1,1 1,0 0,8 Gävle 1,3 1,4 1,2 1,4 Jönköping 0,8 0,9.. Linköping.. 0,9 Norrköping 1,2 1,0.. Uppsala 0,9 0,6 0,9 0,9 Västerås 1,6 1,5 1,4 1,3 Örebro 1,3 0,9 0,8 0,8 R8 1,0 0,9 1,1 1,0 *) avser enbart kommunal regi Riket 1,2 1,1 1,0 1,0 Mått Kommun A Kostnad grundsärskola, kr/elev (18021) Eskilstuna Gävle Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för Jönköping grundsärskola (tidigare obligatorisk särskola), dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen Linköping Norrköping (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Avser Uppsala grundsärskola för barn med utvecklingsstörning i åldrarna 1-10 år samt träningsskola. Kostnader och Västerås intäkter för elever som är inskrivna i grundsärskolan Örebro men integrerade i grundskolan redovisas under grundskolan. Avser samtlig regi. R Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och Skolverket via Kolada Riket

53 A Mått Kommun Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) (N13015) Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Eskilstuna 60,6 60,6 63,2 59,1 Gävle 84,5 83,7 85,2 82,4 Jönköping 91,4 87,9 88,0 89,8 Linköping 56,4 58,1 58,0 54,9 Norrköping 69,5 68,1 67,2 61,5 Uppsala 37,4 36,4 33,5 32,5 Västerås 60,5 56,6 55,6 55,9 Örebro 69,0 65,8 63,8 62,1 R8 66,2 64,7 64,3 62,3 Rapport 2015 Källa: SCB och Skolverket via Kolada Riket 60,8 59,7 59,2 55,9 A Mått Kommun Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal (N13014) Definition: Antal inskrivna barn i fritidshem totalt dividerat med totalt antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshem. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

54 A Mått Kommun Kostnad fritidshem, kr/inv 6-12 år (N13007) Eskilstuna Gävle Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter Jönköping och försäljning till andra kommuner och landsting Linköping för fritidshem, dividerat med antal invånare 6-12 Norrköping år 31/12. Avser samtlig regi. Uppsala Källa: SCB via Kolada Västerås Örebro R Riket

55 Gymnasieskola S Mått Kommun K M Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, totalt, andel (%) (N17404) Definition: Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IVprogrammet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Eskilstuna 77,3 85,2 82,2 81,6 78,5 80,2 76,8 Gävle 75,4 75,6 77,2 76,1 78,4 83,4 73,4 Jönköping 82,2 81,8 79,9 82,5 82,1 84,6 79,5 Linköping 77,5 78,6 77,0 77,7 78,6 81,4 75,8 Norrköping 74,4 72,9 74,7 74,7 75,7 78,6 72,6 Uppsala 75,2 71,7 74,4 76,0 77,1 79,2 75,0 Västerås 73,2 74,5 74,5 74,0 77,5 80,5 74,6 Örebro 78,1 78,7 79,3 77,0 79,9 82,1 77,8 R8 76,7 77,4 77,4 77,5 78,5 81,3 75,7 Källa: Skolverket via Kolada Riket 76,6 77,2 77,6 77,2 78,3 81,4 75,6 Mått Kommun K M S Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) (N17434) Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende av var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KYutbildningar och Komvux. Eskilstuna 59,8 55,3 67,4 59,1 59,5 62,5 56,4 Gävle 62,6 62,6 62,1 62,2 59,6 61,1 58,0 Jönköping 71,9 74,9 76,2 72,3 70,3 71,0 69,5 Linköping 69,2 67,9 70,4 70,1 72,2 73,9 70,5 Norrköping 69,7 66,7 69,4 66,6 64,2 66,3 62,2 Uppsala 71,8 70,8 73,1 73,4 70,6 71,8 69,5 Västerås 66,3 67,2 68,9 69,2 71,1 72,9 69,2 Örebro 66,1 65,8 66,5 63,3 63,8 64,3 63,3 R8 67,2 66,4 69,3 67,0 66,4 68,0 64,8 Källa: SCB och Skolverket via Kolada Riket 65,9 64,8 66,9 66,7 65,8 66,9 64,9 11

56 A Mått Kommun K M Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt (N17500) Definition: Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Eskilstuna 13,3 13,1 13,0 13,1 13,7 14,2 13,1 Gävle 14,0 13,9 13,8 13,8 13,8 14,2 13,4 Jönköping 13,8 13,9 13,8 13,8 13,8 14,4 13,3 Linköping 14,0 14,3 14,2 14,4 14,0 14,5 13,4 Norrköping 13,6 13,6 13,6 13,7 13,6 14,0 13,1 Uppsala 14,4 14,2 14,3 14,4 14,0 14,7 13,3 Västerås 13,8 13,9 13,9 13,9 13,8 14,4 13,2 Örebro 13,8 13,8 13,8 14,0 14,1 14,6 13,5 R8 13,8 13,8 13,8 13,9 13,8 14,4 13,3 Rapport 2015 Källa: SCB och Skolverket via Kolada Riket 13,8 13,9 13,8 13,8 13,9 14,4 13,3 A Mått Kommun K M Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) (N17400) Definition: Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna 84,7 81,8 83,7 84,3 80, ,5 Gävle 79,8 84,2 77,9 80,4 79,7 81,1 78,3 Jönköping 83,2 80,8 82,4 83,8 81,3 83,2 79,4 Linköping 76,7 77,2 77,5 80,6 81,3 85,3 77,3 Norrköping 76,1 75,9 77,7 78,0 77,2 79,3 75,1 Uppsala 68,1 66,6 72,6 74,1 76,2 78,9 73,6 Västerås 76,1 74,6 76,8 80,1 81, ,1 Örebro 79,7 79,2 81,9 84,0 82, ,2 R8 78,1 77,5 78,8 80,7 80,0 81,7 78,3 Riket 77,3 77,6 77,5 80,4 80,0 81,1 78,9 12

57 A Mått Kommun K M Gymnasiefrekvens, (%) (N17899) Eskilstuna 93,1 93,2 92,0 91,1 91,4 92,2 90,7 Gävle 92,0 92,8 92,6 91,3 90,7 92,4 89,2 Definition: Antal barn inskrivna i Jönköping 94,9 95,7 95,9 94,3 94,7 94,5 94,9 gymnasieskolan den 15/10 i kommunen dividerat Linköping 93,7 93,4 92,6 92,2 92,2 92,5 91,9 med antal barn år i kommunen den 15/10. Norrköping 92,7 90,5 92,6 91,5 91,5 92,2 90,8 Källa: SCB och Skolverket via Kolada Uppsala 91,3 92,4 93,3 93,0 93,3 93,1 93,4 Västerås 92,0 91,9 92,3 91,6 91,7 92,9 90,6 Örebro 93,5 92,6 92,9 92,6 92,4 93,0 91,9 R8 92,9 92,8 93,0 92,2 92,3 92,9 91,7 Riket 93,2 93,1 93,4 92,7 92,7 93,3 92,1 Rapport 2015 A Mått Kommun Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

58 A Mått Kommun Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev (N17007) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Rapport 2015 A Mått Kommun Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, andel (%) (N17001) Definition: Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt för gymnasieskola åk 1-3, kr/inv dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, kr/inv. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna. Avser samtlig regi. Källa: SKL och SCB via Kolada Eskilstuna -14,9-14,5-12,2-9,6-10,5 Gävle -9,0-2,5 0,2-1,6-3,9 Jönköping -5,7-7,6-5,1-6,4-7,6 Linköping -0,6-1,1-5,7-5,2-2,9 Norrköping -12,1-12,5-13,7-14,0-10,6 Uppsala 5,2 7,7 13,7 14,9 8,2 Västerås -8,3-7,2-6,7 0,9 1,4 Örebro -10,1-8,3-12,8-12,1-7,4 R8-6,9-5,8-5,3-4,1-4,2 Riket 3,8 3,0 3,2 2,4 2,7 14

59 Vuxenutbildning S Mått Kommun Godkända studieresultat SFI sammanvägt för studieväg 1-3 (%) Definition: Sammanvägt värde för kurs 1A, 1B, 2B, 2C, 3C, 3D. Kursdeltagare som fullföljer kursen och uppnått målen för godkänt eller väl godkänt, kalenderår. Källa: Skolverket Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Mått Kommun S Grundläggande kurser andel godkända (%) Eskilstuna Gävle Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och Jönköping som fått lägst E/godkänt, årsbas. Linköping Källa: Eget verksamhetssystem. Norrköping Uppsala Västerås 84 - Örebro R Riket Not: Västerås kan inte få fram siffrorna för

60 Mått Kommun S Gymnasiala kurser andel godkända (%) Eskilstuna Gävle Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och Jönköping som fått lägst E/godkänt, årsbas. Linköping Källa: Eget verksamhetssystem Norrköping Uppsala Västerås 81 - Örebro R Riket Not: Västerås kan inte få fram siffrorna för 2014 Mått Kommun S Yrkesutbildningar andel godkända (%) Eskilstuna Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och Gävle som fått lägst E/godkänt, årsbas. Jönköping Källa: eget verksamhetssystem Linköping Norrköping Uppsala Västerås 94 - Örebro R Riket Not: Västerås kan inte få fram siffrorna för

61 Mått Kommun A Gymnasiala kurser, andel som avbrutit kurs (%) Eskilstuna Gävle Definition: Andel av kursdeltagare i Jönköping grundläggande vuxenutbildning som enligt Linköping deltagarförteckningen har avbrutit kurs vid årets Norrköping slut. Uppsala Källa: Skolverket Västerås Örebro R Riket Mått Kommun A Grundläggande kurser andel som avbrutit kurs (%) Eskilstuna Gävle Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för Jönköping kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört Linköping kursen med godkänt betyg. Norrköping Källa: Skolverket Uppsala Västerås Örebro R Riket 17

62 A Mått Kommun Studietimmar SFI i genomsnitt för godkänd elev Eskilstuna Gävle Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för Jönköping kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört Linköping kursen med godkänt betyg. Norrköping Källa: Skolverket Uppsala Västerås Örebro R Riket Rapport 2015 A Mått Kommun Genomsnittlig timkostnad SFI för godkänd elev, Eskilstuna kronor. Gävle Källa: Skolverket SCB Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket 18

63 A Mått Kommun Kostnad Komvux kr per heltidsstuderande Eskilstuna Gävle Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter Jönköping och försäljning till andra kommuner och landsting Linköping för Komvux, dividerat med antal Norrköping heltidsstuderande. Avser samtlig regi. Uppsala Källa: Skolverket, SCB Västerås Örebro R Riket Rapport

64 Kultur och fritid Mått Kommun K M S Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år, andel (%) (U09800) Definition: Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOKstöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. Källa: Riksidrottsförbundet, via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket S Mått Kommun Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv (N09807) Definition: Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Källa: Kungliga biblioteket och SCB, via Kolada Eskilstuna 4,8 4,8 5,4 6,0 6,0 Gävle 7,8 7,7 7,3 6,4 7,2 Jönköping 6,5 6,4 6,5 6,2 6,5 Linköping 6,5 6,1 5,8 6,2 6,8 Norrköping 6,9 6,9 6,8 7,7 7,6 Uppsala 7,9 7,7 7,0 6,7 6,8 Västerås 5,4 5,6 5,3 5,4 5,9 Örebro 5,4 5,6 5,6 5,1 4,9 R8 7,4 7,3 7,2 7,1 6,5 Riket 6,4 6,3 6,2 6,2 7,3 20

65 A Mått Kommun Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09018) Eskilstuna Gävle Definition: Nettokostnad för fritidsverksamhet, Jönköping dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med Linköping nettokostnad avses bruttokostnad minus Norrköping bruttointäkt. Avser allmän fritidsverksamhet, Uppsala idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Västerås Avser samtlig regi. Örebro Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada R Riket Rapport 2015 A Mått Kommun Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09022) Eskilstuna Gävle Definition: Nettokostnad för kulturverksamhet, Jönköping dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med Linköping nettokostnad avses bruttokostnad minus Norrköping bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, Uppsala allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- Västerås och kulturskola. Avser samtlig regi. Örebro Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada R Riket

66 Individ- och familjeomsorg S Mått Kommun K M Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) barn i åldern 0-12 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Egen undersökning i kommunen Riket S Mått Kommun K M Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: Egen undersökning i kommunen Riket 22

67 S Mått Kommun K M Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem Eskilstuna år ett år efter avslutad utredning Gävle eller insats, andel (%) Jönköping Definition: Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Rapport 2015 Källa: Egen undersökning i kommunen Riket A Mått Kommun Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv (N33016) Definition: Nettokostnad för barn och ungdomsvård, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och stöd som socialtjänsten ger till barn och ungdomar 0-20 år i form av vård på hem för vård eller boende (HVB), familjehem, individuellt behovsprövad öppenvård och övriga öppna insatser. Kostnader för den utredningsverksamhet som ligger till grund för insatserna tas med inom respektive delverksamhet. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada Riket

68 A Mått Kommun Invånare 0-20 år placerade i institution eller familjehem, antal/1000 (N33808) Definition: Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada Eskilstuna 10,3 9,3 9,6 10,9 11,4 Gävle 10,4 13,3 11,8 13,1 13,6 Jönköping 6,1 6,3 5,9 5,4 5,4 Linköping 6,3 6,6 7,6 8,1 7,6 Norrköping 8,5 8,6 11,2 12,0 11,4 Uppsala 8,1 8,6 8,8 8,8 9,5 Västerås 7,3 7,9 7,2 7,5 8,5 Örebro 8,1 9,1 9,5 8,8 9,4 R8 8,1 8,7 9,0 9,3 9,6 Riket 7,5 8,5 10,2 11,8 13,5 Rapport 2015 A Mått Kommun Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år (N33801) Eskilstuna 2,5 2,5 2,9 3,1 3,2 Gävle 3,1 3,1 3,1 3,0 3,2 Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i Jönköping 1,7 1,6 1,3 1,3 1,4 familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år Linköping 1,9 1,8 1,7 1,7 1,6 31/12. Avser samtlig regi. Norrköping 2,3 2,4 2,7 2,7 2,6 Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada Uppsala 1,5 1,6 1,6 1,6 1,7 Västerås 2,6 2,5 2,1 2,1 2,1 Örebro 2,1 2,3 2,4 2,6 2,4 R8 2,2 2,2 2,2 2,3 2,3 Riket 1,8 1,9 2,0 2,1 2,4 24

69 Mått Kommun A Vårddygn i institutionsvård, antal/invånare 0-20 år (N33800) Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Eskilstuna 0,9 0,8 0,7 0,7 0,9 Gävle 1,3 0,9 0,8 0,9 1,3 Jönköping 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 Linköping 0,5 0,7 0,9 0,9 1,1 Norrköping 1,2 1,3 1,3 1,3 1,5 Uppsala 1,4 1,7 1,4 1,5 1,6 Västerås 0,3 0,4 0,5 0,5 0,8 Örebro 1,1 1,2 0,7 0,7 1,0 R8 0,9 0,9 0,9 0,9 1,1 Riket 0,8 1,0 1,3 1,6 1,7 A Mått Kommun Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv (N35019) Definition: Nettokostnad för missbruksvård totalt för vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada Riket

70 A Mått Kommun Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare, antal/invånare år (N35804) Definition: Antal vårddygn i institutionsvård för vuxna personer med missbruksproblem, totalt (SoL + 27 LVM) under året, dividerat med antal invånare år den 31/12.\n. Källa: SCB och Socialstyrelsen via Kolada Eskilstuna 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 Gävle 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2 Jönköping 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Linköping 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 Norrköping 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 Uppsala 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Västerås 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Örebro 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 R8 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Riket 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 Rapport

71 Arbetsmarknad S Mått Kommun K M Resultat vid avslut i kommunens Eskilstuna arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A, B - Gävle Börjat arbeta eller studera, andel (%) (U40406, Jönköping U40409) Linköping Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket A Mått Kommun K M Resultat vid avslut i kommunens Eskilstuna 0 arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som C - Gävle Överförts till annan myndighet, andel (%) Jönköping (U40412) Linköping Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

72 A Mått Kommun K M Resultat vid avslut i kommunens Eskilstuna 0 arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D - Gävle Slutförda uppdrag, andel (%) (U40415) Jönköping Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Rapport 2015 A Mått Kommun K M Resultat vid avslut i kommunens Eskilstuna 3 arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E - Gävle Övrigt, andel (%) (U40418) Jönköping Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

73 Ekonomiskt bistånd S Mått Kommun Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv (N31800) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med Avser samtlig regi. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket S Mått Kommun K M Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) (N31804) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket

74 A Mått Kommun Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd (enl Sos), kr/inv (N31001) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare totalt den 31/12. Försörjningsstöd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket (-) Rapport 2015 A Mått Kommun Andel unga vuxna år med ekonomiskt bistånd (U31804) Definition: Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) via Kolada Eskilstuna 21,3 19,8 17,8 16,3 Gävle 9,2 9,5 10,2 11,0 11,2 Jönköping 7,6 6,6 6,9 7,9 7,6 Linköping 7,6 7,1 7,1 7,1 6,7 Norrköping 13,3 12,6 11,6 11,5 11,0 Uppsala 5,9 5,7 5,7 5,5 5,6 Västerås 11,5 9,5 8,4 8,2 8,1 Örebro 9,6 9,1 8,7 8,0 7,9 R8 10,8 10,0 8,4 9,6 9,3 Riket 9,6 8,9 8,9 9,2 8,8 30

75 A Mått Kommun Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll (N31006) Definition: Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB via Kolada Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket (-) Rapport

76 Funktionsnedsättning S Mått Kommun Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad Definition: Andel (%) av de som den 1 september 2015 finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås 39 Örebro R Riket Mått Kommun A Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%) (N28890) Definition: Antal personer 0-64 år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst eller boende permanent i särskilt boende den 1/10 dividerat med antal invånare den 31/12, multiplicerat med 100 Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 0,76 0,76 0,79 0,82 0,84 Gävle 0,82 0,83 0,82 0,86 0,86 Jönköping 0,68 0,69 0,70 0,78 0,78 Linköping 0,70 0,71 0,72 0,74 0,76 Norrköping 0,95 0,96 0,97 0,94 0,93 Uppsala 0,75 0,76 0,72 0,74 0,72 Västerås 0,78 0,80 0,80 0,78 0,83 Örebro 0,97 0,99 0,103 0,103 1,04 R8 0,80 0,81 0,82 0,83 0,84 Riket 0,80 0,81 0,82 0,83 0,84 32

77 A Mått Kommun Invånare 0-64 år med hemtjänst eller särskilt boende (%) (N25892) Definition: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda LSS-insats) den 1/10 dividerat med antal invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 0,45 0,44 0,41 0,39 0,39 Gävle 0,27 0,25 0,39 0,63 0,66 Jönköping 0,32 0,66 0,38 0,35 0,37 Linköping 0,31 0,25 0,37 0,21 0,20 Norrköping 0,28 0,28 0,27 0,29 0,28 Uppsala 1,67 0,38 0,30 0,31 0,30 Västerås 0,36 0,39 0,30 0,33 0,41 Örebro 0,30 0,31 0,31 0,31 0,33 R8 0,50 0,37 0,34 0,35 0,37 Riket 0,35 0,34 0,32 0,32 0,33 Rapport 2015 A Mått Kommun Invånare 0-64 år med särskilt boende funktionsnedsättning, andel (%) (N25890) Definition: Antal personer 0-64 år som bodde permanent i särskilda boendeformer enligt SoL den 1/10 dividerat med antalet invånare 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 0,13 0,12 0,12 0,12 0,12 Gävle 0,03 0,03 0,05 0,05 0,05 Jönköping 0,07 0,09 0,08 0,03 0,04 Linköping 0,10 0,06 0,06 0,05 0,04 Norrköping 0,05 0,05 0,05 0,06 0,05 Uppsala 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11 Västerås 0,08 0,12 0,03 0,05 0,10 Örebro 0,02 0,03 0,04 0,03 0,03 R8 0,08 0,08 0,07 0,06 0,07 Riket 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05 33

78 A Mått Kommun Personer med boende enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS (N28802) Definition: Antal barn och ungdomar i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enlig 9 9 LSS dividerat med totalt antal personer med verkställda beslut enligt LSS exkl personer med råd och stöd enlig 9 1 som enda LSS insats multiplicerat med 100, mätt den 1/10 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Rapport 2015 Källa: Socialstyrelsen via Kolada Riket

79 Äldreomsorg S Mått Kommun K M Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn Eskilstuna (U23471) Gävle Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och Jönköping äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska Linköping nöjda med sitt särskilda boende dividerat med Norrköping samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i Uppsala särskilt boende som besvarat undersökningen av Västerås äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Örebro R (-) Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada Riket (-) S Mått Kommun K M Brukarbedömning hemtjänst Helhetssyn Eskilstuna (U21468) Gävle Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och Jönköping äldre som uppgett att de är mycket eller ganska Linköping nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga Norrköping personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt Uppsala boende med hemtjänst som besvarat Västerås undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data Örebro fr.o.m R Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada Riket

80 A Mått Kommun Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende inom 3 månader Definition: Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro R Riket Rapport 2015 Mått Kommun K M A Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) (N23890) Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 5,1 4,6 4,5 4,3 4,2 5,3 2,8 Gävle 5,0 4,9 4,8 4,6 4,6 5,8 3,1 Jönköping 6,4 6,8 6,1 5,9 5,7 6,9 4,1 Linköping 7,6 7,1 7,0 7,1 7 8,7 4,9 Norrköping 4,7 4,8 4,7 4,4 4,4 5,5 3,1 Uppsala 5,2 4,8 4,6 4,4 4,3 5,3 3 Västerås 5,7 5,6 5,9 4,8 5,4 6,8 3,7 Örebro 4,3 4,3 4,0 2,9 2,1 2,7 1,4 R8 5,5 5,4 5,2 4,8 4,7 5,9 3,3 Riket 5,4 5,1 4,9 4,3 4,2 5,4 2,9 36

81 A Mått Kommun K M Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) (N21890) Definition: Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 8,1 8,7 8,4 7,6 7,6 9,0 5,9 Gävle 8,0 7,9 7,2 7,0 6,9 8,6 4,9 Jönköping 7,2 7,7 7,8 6,9 7,1 9,0 4,7 Linköping 10,8 11,1 11,6 6,8 6,5 8,1 4,6 Norrköping 9,2 9,0 8,8 7,8 7,7 9,4 5,7 Uppsala 7,9 7,9 7,6 6,8 6,8 8,4 4,8 Västerås 9,6 9,7 9,4 8,8 8,4 13,4 7,6 Örebro 8,9 8,7 8,5 8,1 8,7 10,8 6,1 R8 8,7 8,8 8,7 7,5 7,5 9,6 5,5 Riket 8,6 8,5 8,5 7,2 7,1 8,7 5,2 Rapport 2015 A Mått Kommun K M Invånare 65+, andel (%) av befolkning (N01960) Eskilstuna 18,8 19,0 19,3 19,5 19,6 21,5 17,8 Gävle 18,7 19,1 19,4 19,7 19,8 21,5 18,1 Jönköping 18,1 18,3 18,6 18,8 19,0 21,1 17,0 Definition: Antal invånare i kommunen som är 65 Linköping 16,5 16,8 17,0 17,2 17,3 19,3 15,3 år eller äldre dividerat med totalt antal invånare i Norrköping 18,0 18,4 18,6 18,8 18,9 20,8 17,1 kommunen den 31/12. Uppsala 14,7 15,2 15,6 16,0 16,3 17,7 14,9 Källa: SCB Västerås 18,2 18,6 19,0 19,3 19,5 21,4 17,6 Örebro 16,9 17,2 17,5 17,7 17,8 19,5 16,1 R8 17,2 17,6 17,9 18,4 18,6 20,4 16,7 Riket 21,3 21,8 22,3 22,7 23,0 24,6 21,5 37

82 A Mått Kommun Avvikelse av redovisad kostnad från strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg (%)(N20900) Definition: Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt för äldreomsorg, kr/inv dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv. Den strukturårs-justerade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårs-justerade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se Vad kostar verksamheten i Din kommun? tabell 11, för mer information. Eskilstuna -5,8-3,6-3,8-4,6-3,7 Gävle 21,5-1,3-2,1 1,9-5 Jönköping -1,3 0,3-0,6 6,5 7,7 Linköping -20,0-27,3-27,8-23,9-19,7 Norrköping -12,8-5,4-1,8-5,9-1,6 Uppsala 8,1 9,9 12,7 10,6 10,6 Västerås -13,3-14,7-10,4-5,7-2,8 Örebro 6,8 9,4 6,2 6,5 8,2 R8-2,1-4,1-3,4-1,8-0,8 Rapport 2015 Källa: SCB och SKL via Kolada Riket 2,4 1,2 1,0 1,2 1,3 A Mått Kommun K M Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1/10. Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada Eskilstuna 28,5 32,5 23,9 25,8 27,1 29,1 23,3 Gävle 37,3 32,7 44,5 59,8 41,3 41,9 40,0 Jönköping 25,2 23,6 24,1 26,3 28,1 28,8 26,6 Linköping 29,0 8,0 22,3 31,4 31,8 31,5 32,4 Norrköping 39,1 36,1 34,5 41,5 43,3 44,1 41,6 Uppsala 33,8 36,2 39,7 41,5 45,9 45,6 46,4 Västerås 30,0 32,4 35,5 38,2 30,8 23,9 24,0 Örebro 26,1 29,5 30,4 29,2 32,9 32,8 33,1 R8 31,1 28,9 31,9 36,7 35,1 34,7 33,4 Riket 28,9 29,2 29,5 31,7 32,0 31,8 30,5 38

83 Näringsliv och samhällsbyggande S Mått Kommun Antal nyregistrerade företag Eskilstuna 4,8 5,3 5,1 4,8 4,5 Gävle 5,5 6,1 5,5 5,1 4,8 Definition: Antal nyregistrerade företag per Jönköping 6,1 6,8 5,7 5,2 5,8 invånare i kommunen. Avser mätningen baserat Linköping 5,8 6,3 5,4 5,0 5,2 på första halvåret. Norrköping 5,2 5,2 5 4,5 5,1 Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Uppsala 7,0 7,2 6,4 6,1 6,5 Västerås 5,9 6,4 5,6 5,7 5,8 Örebro 5,7 6,2 6,3 5,9 6,1 R8 5,8 6,2 5,6 5,3 5,5 Riket 7,0 7,3 6,5 6,3 6,5 S Mått Kommun Färdigställda lägenheter i nybyggda hus (flerbostadshus och småhus), antal/1000 invånare Definition: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus per invånare i kommunen. Källa: SCB Eskilstuna 3,44 1,37 0,97 1,45 1,52 Gävle 1,50 1,38 0,94 2,17 1,18 Jönköping 1,19 1,89 1,88 8,82 1,63 Linköping 3,11 2,63 2,87 3,93 3,67 Norrköping 1,27 0,53 1,07 1,05 1,10 Uppsala 3,43 5,32 2,90 7,45 3,74 Västerås 1,50 0,97 6,88 4,26 3,50 Örebro 1,18 3,09 8,10 2,07 7,15 R8 2,15 2,41 3,38 4,24 3,14 Riket 2,07 2,12 2,72 3,03 2,99 39

84 S Mått Kommun Andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid. Definition: Antal bygglov som är beslutade inom föreskriven tid, dvs. inom 10 veckor, i förhållande till samtliga bygglov under mätperioden. Måttet mäts på årsbasis. Mätningen av handläggningstid för bygglov ska ske först från det att ärendet är komplett. Mätperiod denna omgång är kalenderår 2014 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Bortfall 95 Örebro R8 94 Rapport 2015 Källa: Kommunernas egna verksamhetssystem Riket 40

85 Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått I spindeldiagrammen visas signalmått per kommun för sådana mått där det finns medelvärden för samtliga R8-kommuner och för riket. Signalmåtten är omvandlade till index där riket=100. Ett värde för kommun A på 123 innebär således att kommunen ligger 23 procent över rikets medelvärde. För vissa signalmått är det positivt att ha ett högt värde och för andra är det negativt. Riket R8 Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, medelvärde Nyregistrerade företag/1000 inv Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk examen Andel behöriga till yrkesprogram gymnasieskola Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Andel godkända studieresultat SFI Brukarbedömning hemtjänst - Helhetssyn Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, månader Hushåll med ekonomiskt bistånd/1000 inv Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A, B. Börjat arbeta eller studera, andel 41

86 Riket R8 Eskilstuna FÖRKLARING AV Nyregistrerade företag/1000 inv Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, medelvärde Brukarbedömning hemtjänst - Helhetssyn Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, månader Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk examen Hushåll med ekonomiskt bistånd/1000 inv Andel behöriga till yrkesprogram gymnasieskola Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Andel godkända studieresultat SFI Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksa mhet, deltagare som A, B. Börjat arbeta eller studera, andel FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt. 42

87 Riket R8 Gävle Nyregistrerade företag/1000 inv Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, medelvärde Brukarbedömning hemtjänst - Helhetssyn Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, månader Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk examen Hushåll med ekonomiskt bistånd/1000 inv Andel behöriga till yrkesprogram gymnasieskola Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Andel godkända studieresultat SFI Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverks amhet, deltagare som A, B. Börjat arbeta eller studera, andel FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt. 43

88 Riket R8 Jönköping FÖRKLARING AV Nyregistrerade företag/1000 inv Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, medelvärde Brukarbedömning hemtjänst - Helhetssyn Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, månader Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk examen Hushåll med ekonomiskt bistånd/1000 inv Andel behöriga till yrkesprogram gymnasieskola Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Andel godkända studieresultat SFI Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksa mhet, deltagare som A, B. Börjat arbeta eller studera, andel FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt. 44