MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras"

Transkript

1 MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ofta blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk otimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenska, Umeå htt://www.lohmander.com Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiska rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. Referenser: Almedalsveckan 202 Högskolan å Gotland, Lokal D24 Cramérgatan 3, Visby, Sverige Worksho arrangerat av Jordens Vänner Måndagen den 2 Juli, Kontinuerligt skogsbruk i Neuchâtel, Schweiz. 3 htt://www.lohmander.com/information/ref.htm Artiklar m.m. htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm Presentationer htt://www.lohmander.com/pladsum202.df Sammanfattning av detta föredrag 2 4 Kontinuerligt skogsbruk i Schweiz samt Professor J.P. Shütz, ETH.

2 Otimalt kontinuerligt skogsbruk: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktionsersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Det finns en hel del forskningsresultat inom detta område som har ublicerats utomlands. Slutavverkningsskogsbruk i Sverige (0 km S Umeå). 5 6 Olika synunkter har i Sverige framförts gällande lönsamheten av kontinuerligt skogsbruk i relation till lönsamheten av kalhyggesskogsbruk. Peter Lohmander skrev exemelvis ett debattmanuskrit version 20605, med koling till: htt://www.lantbruk.com/skog/sodra-intelonsamt-med-kalhyggesfritt Södra hävdar, enligt Skogsland, att kontinuerligt skogsbruk leder till sänkt lönsamhet. Två aktuella och detaljerade analyser utförda i Finland har kommit till helt motsatta resultat och slutsatser. Sannolikt beror den stora skillnaden i resultat och slutsatser å att forskarna i Finland har otimerat de skogliga åtgärderna. Ingenting ekar å att Södra har otimerat de skogliga åtgärderna. Här följer två citat från de finska artiklarna: 7 8 2

3 Pukkala, T., Lähde, E., Laiho, O., Otimizing the structure and management of unevensized stand in Finland, Forestry, Vol. 83, No. 2, 200 Citat (Översättning till svenska från engelska): Skogsbruk med träd i olika dimensioner (s.k. kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog, övers. anm.) befanns vara lönsammare än skogsbruk med likåldrig skog (och slutavverkningar, övers. anm.); Skogsbruk med likåldrig skog var endast lönsammare i granbestånd å marker med god bonitet i södra Finland vid låg kalkylränta ( rocent). Ökande kalkylränta och avtagande bonitet förbättrade den relativa överlägsenheten för skogsbruk med träd i olika dimensioner. 9 Tahvonen, O., Pukkala, T., Laiho, O., Lähde, E., Niinimäki, S., Otimal management of unevenaged Norway sruce stands, Forest Ecology and Management, 260(200), 06-5 Citat (Översättning till svenska från engelska): När man beaktar kostnaderna för föryngring och avverkning, kalkylräntan och risskillnaden mellan sågtimmer och massaved, blir skogsbruk med träd i olika dimensioner (s.k. kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog, övers. anm.), överlägset skogsbruk med likåldrig skog (och slutavverkningar, övers. anm.). 0 Om man läser de finländska studierna grundligt finner man att man bör gå mot kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog. I de fall man inledningsvis har ett mer eller mindre likåldrigt bestånd så bör man stegvis låta detta övergå till ett mer olikåldrigt bestånd. Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktionsersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. 2 3

4 Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ibland blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiskt rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. 3 Kjellin, P., (Interview with Peter Lohmander) Professor: Hyggesfritt är visst lönsamt, Skogsland, htt://www.lohmander.com/plsl20529.df 4 Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander and Erik Sollander), Kurvan som stoar kalhyggesfritt, Skogsland Nr 9, 24 February, 202 (samt ytterligare kommentarer (sid 6-8) av Peter Lohmander 20224) htt://www.lohmander.com/plskogsland20224.df 5 6 4

5

6 Peter Lohmanders kommentar 0 På de följande sidorna kommer vi dock att se, i en av Skogsstyrelsens raorter, att tillväxten inte alls blir sämre om vi väljer virkesförråd enligt 5-kurvan! 2 22 Obs: Simulering, Inte otimering. Obs: I denna raort tillämas 5- och 0- kurvorna å ett sätt som dessa inte är konstruerade för. htt://sho.textalk.se/sho/9098/art65/ fc562-8.df

7 Obs: I denna Skogsstyrelse- raort kommer det fram att den årliga medeltillväxten inte blir sämre med ett lågt virkesförråd än med ett högt virkesförråd! Det visas också att kontinuerligt skogsbruk med lågt virkesförråd och slutavverkningsskogsbruk ger nästan samma medeltillväxt! (Valda delar ur Skogsstyrelsens raort) OBS: I raorten står: Tillväxten i kontinuerligt skogsbruk och slutavverknings- skogsbruk är ganska lika. Nuvärdet blir ibland är högre med kontinuerligt skogsbruk än med slutavverkningsskogsbruk. Med höga krav å virkesförråd ( 0 med seciell tolkning ) blir kontinuerligt skogsbruk mindre lönsamt

8 Ytterligare ett exemel å en raort som visar att tillväxten ibland minskar samtidigt som virkesförrådet ökar. Exemel å helt andra samband mellan virkesförråd och tillväxt: Obs: Enligt figuren från Chrimes gäller tydligen följande: Maximal löande tillväxt (5.8 m3/ha/år) (svart) vid virkesförrådet 200 m3/ha. Vid högre virkesförråd blir tillväxten lägre. Vid 50% av 200 m3/ha (00 m3/ha) blir tillväxten ca 5.0 m3/ha/år (86.2 % av max). Vid 25% av 200 m3/ha (50 m3/ha) blir tillväxten ca 3.3 m3/ha/år (56.9 % av max). (Dimensions- och åldersfördelning åverkar ju tillväxten!) 29 Referens: Chrimes, D Stand develoment and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forest in boreal Sweden. 30 Umeå: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för skogens ekologi och skötsel. ISBN: ISSN: htt://www.skogforsk.se/sv/kunskadirekt/alla-verktyg/bonitet-enligt-jonson/ Grov tillämning av aragraferna: 28-2 = 26. Grundytevägd medelhöjd ca 26m. 0 säger då att vi ska ha minst 260 kubikmeter/ha. Då ser vi i Figur 2. att tillväxten blir klart lägre än maximal. 5 kurvan ger ca 45 m3/ha. Då blir tillväxten 5.6 m3/ha/år, motsvarande 96.6% av maximal tillväxt och något mer än vad vi får med 0-kurvan. G28 Peter Lohmanders kommentar

9 Produktionsekonomisk jämförelse: Kontinuerligt skogsbruk eller slutavverkningar? Kortfattad text om ekonomiska effekter av kontinuerligt skogsbruk i jämförelse med slutavverkningsskogsbruk, avsedd för den svenska allmänheten: Lohmander, P., Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar, Föredrag vid konferensen "Lönsammare och säkrare skogsbruk", Lycksele, htt://www.lohmander.com/skogsbruk/skogsbruk.htm Texten är skriven så att var och en som har gått gymnasiet ska kunna förstå innehållet helt och hållet och själv kunna ändra å olika siffror och se hur lönsamma olika alternativ blir. De exemel som analyseras i texten bygger å tyiska förutsättningar från Lycksele. Texten resenterades också vid en konferens i Lycksele. Denna text kan laddas ner via länken. 33 OBS: I det enkla exemlet otimeras inte åtgärderna. Däremot visas fullständigt, att i det aktuella fallet, kontinuerligt skogsbruk är mer lönsamt än kalhyggesskogsbruk. (Det är givetvis viktigt att otimera åtgärderna och inte bara välja vissa åtgärder.) 34 Exemel å grundförutsättningar i en enkel modell: Utgångsläge: 30 m3sk/ha, skiktad skog Flyttkostnader för maskiner med mera vid varje avverkningstillfälle: 500 SEK er ha Virkesris drivningskostnader förutom flyttkostnader: 200 SEK/m3 Årlig tillväxt: 3 m3sk/ha Föryngringskostnader efter slutavverkning: 7000 SEK/ha Vid slutavverkningsskogsbruk användes inga gallringar. Rörligt netto er kubikmeter Inledande avverkningsvolym N = h c Flyttkostnad Rörligt netto er kubikmeter Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk Tillväxt er år ( gt c) Tid mellan uttag ( t ( + i) ) Ureningsfaktor för oändlig serie (i = kalkylränta) Flyttkostnad

10 Rörligt netto er kubikmeter Inledande slutavverkningsvolym Föryngringskostnad Diskonteringsfaktor Rörligt netto er kubikmeter Flyttkostnad F + 0gt c + i S = 0v0 c + t + i t Tillväxt er år Flyttkostnad ( ) Omlostid Nuvärde av slutavverkningsskogsbruk Ureningsfaktor för oändlig serie 37 (i = kalkylränta) 38 Kontinuerligt skogsbruk var roduktionsekonomiskt lönsammare än slutavverkningsskogsbruk Det kontinuerliga skogsbruket ger ett nuvärde som är nästan SEK högre er hektar än skogsbruket med slutavverkningar. Ändå byggde analysen å några förenklade antaganden som gynnar trakthyggesskogsbruket i relation till det kontinuerliga skogsbruket, nämligen dessa: a. Allt virke i trakthyggesskogsbruket antogs komma från slutavverkningar, vilket ger lägre drivningskostnader och högre ris er m3sk. b. Skogsroduktionen i trakthyggesskogsbruket antogs i medeltal vara lika hög som i det kontinuerliga skogsbruket, vilket kan innebära en överskattning. c. Rörligt netto er m3sk antogs vara lika högt vid trakthyggesskogsbrukets inledande slutavverkning för alla delar av uttaget trots att skogen är skiktad och det är lönsammare att avstå från att ta ut ett stort antal små träd. Dessutom kanske miljön betyder något? 39 d. Inom det kontinuerliga skogsbruket blir antalet grova kvistar å stammens nedre del efterhand lägre än inom trakthyggesskogsbruket. Det beror å att de mindre träden hela tiden beskuggas av större träd. Timmerkvalitet och därmed nettoris gynnas av detta. Den förenklade analysen har inte beaktat detta. 40 0

11 Kontinuerligt skogsbruk kan mycket väl kan vara det lönsammaste alternativet under tyiska förutsättningar i Västerbotten. Detta är ett alternativ som vi inte bör avstå ifrån. Några hävdar att tillväxten blir bättre med slutavverkningsskogsbruk tack vare genetiska framsteg. Det innebär givetvis inte att kontinuerligt skogsbruk alltid, under alla omständigheter, å alla latser, måste vara det lönsammaste alternativet. Detaljerna måste givetvis utredas grundligt. Skogsvårdslagen måste m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk acceteras. 4 Om det är sant: Hur mycket betyder detta? 42 Beträffande lönsamheten av att byta trädslag och samtidigt gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk av Peter Lohmander 093 htt://www.lohmander.com/kont/kontinuitet093.df I en överslagskalkyl, nedan, som utgår från grundexemlen i Lohmander (2005), visas att det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk. Ändå är detta en kalkyl som bygger å antaganden som i hög grad är "för snälla" när det gäller kalhyggesskogsbrukets ekonomi. Mer om detta kan man läsa i den aktuella texten. (Läsaren kan enkelt själv byta ut tillväxtsiffran för framtida kalhyggesskogsbruk och själv se vilken nivå å den som krävs för att man ska få samma nuvärde som om man använder kontinuerligt skogsbruk. Det krävs en betydande tillväxtökning för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk med de siffrorna som vi finner i den texten.) htt://www.lohmander.com/kont/kontinuitet093.doc 43 44

12 model: N = 200* (200*3*8-500)/((+0.03)^8-); S = 200* ( (/(+0.03))^80*(200*3*80-500))/(-(/(+0.03))^80); N = 200* ( (/(+0.03))^80*(200*g*80-500))/(-(/(+0.03))^80); RELTV = g/3; end Variable Value N S G RELTV OBS! Det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk i detta fall Det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara roduktionsekonomiskt lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk. Dessutom kanske miljön betyder något? Viktigt att även anassa kontinuerligt skogsbruk till risker av olika slag: Lohmander, P., Continuous extraction under risk, IIASA, International Institute for Alied Systems Analysis, Systems and Decisions Sciences, WP-86-6, March 986 htt://www.iiasa.ac.at/admin/pub/documents/wp df htt://www.lohmander.com/wp df Lohmander, P., Continuous extraction under risk, SYSTEMS ANALYSIS - MODELLING - SIMULATION, Vol. 5, No. 2, 3-5, Lohmander, P., Continuous harvesting with a nonlinear stock deendent growth function and stochastic rices: Otimization of the adative stock control function via a stochastic quasi-gradient method, in: Hagner, M. (editor), Silvicultural Alternatives, Proceedings from an internordic worksho, June 22-25, 992, Swedish University of Agricultural Sciences, Det. of Silviculture, No. 35, 98-24,

13 Några av Peter Lohmanders senaste internationella texter om otimalt kontinuerligt skogsbruk: Lohmander, P., Mohammadi, S., Otimal Continuous Cover Forest Management in an Uneven-Aged Forest in the North of Iran, Journal of Alied Sciences 8(), 2008 htt://ansijournals.com/jas/2008/ df htt://www.lohmander.com/lomoocc.df Lohmander, P., Adative Otimization of Forest Management in a Stochastic World, in Weintraub A. et al (Editors), Handbook of Oerations Research in Natural Resources, Sringer, Sringer Science, International Series in Oerations Research and Management Science, New York, USA, , 2007 htt://www.amazon.ca/g/reader/ /ref=sib_d_t/ #reader-link Lohmander, P., Zazykina, L., Dynamic economical otimization of sustainable forest harvesting in Russia with consideration of energy, other forest roducts and recreation, SSAFR-200, 4th Symosium for Systems Analysis in Forestry, Abstracts, Maitencillo, Chile, March 8-, 20, htt://www.lohmander.com/chile_20/chile_20_dynamic_lohma nder.t Lohmander, P., Zazykina, L., Methodology for otimization of continuous cover forestry with consideration of recreation and the forest and energy industries, Moscow State Forestry University Forest Bulletin, ISSN , No 84, Issue, 202 htt://www.lohmander.com/plru20202.doc htt://www.lohmander.com/plru200.df htt://www.lesaevrasii.ru/w-content/uloads/oficialnyedokumenty/sbornik_le_200.df Mycket mer finns att läsa här: htt://www.lohmander.com/information/ref.htm och htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm

14 Sommarens lästis: Skaffa de två aktuella artiklarna med skogliga förutsättningar från Finland och läs dem väldigt grundligt! Referenserna finns å de följande sidorna! 53 Pukkala, T., Lähde, E., Laiho, O., Otimizing the structure and management of unevensized stand in Finland, Forestry, Vol. 83, No. 2, 200 Citat: Uneven-sized management was found to be more rofitable than even-aged management; evenaged management was more rofitable only in sruce stands on fertile sites in southern Finland with low discounting rate ( er cent). Increasing discounting rate and decreasing site roductivity imroved the relative erformance of uneven-sized management. 54 Tahvonen, O., Pukkala, T., Laiho, O., Lähde, E., Niinimäki, S., Otimal management of unevenaged Norway sruce stands, Forest Ecology and Management, 260(200), 06-5 Citat: After including regeneration and harvesting costs, the interest rate, and the rice differential between saw timber and ulwood, uneven-aged management becomes suerior to even aged management. 55 Haight, R.G., Evaluating the efficiency of evenaged and uneven aged stand management, Forest Science, Vol. 33, No., 987, Citat: The case study emhasizes that, in general, constrained management regimes that involve clearcutting and lanting are subotimal relative to the otimal solution to the more general investment model, which may involve selection harvesting and uneven-aged management. FOR. SCI. 33():

15 Aktuellt om kontinuerligt skogsbruk i media i Sverige Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander), Därför har rofessorn hamnat i kylan, Skogsland Nr 6, 3 February, 202 htt://www.lohmander.com/plskogsland20203.df Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander and Erik Sollander), Kurvan som stoar kalhyggesfritt, Skogsland Nr 9, 24 February, 202 (samt ytterligare kommentarer (sid 6-8) av Peter Lohmander 20224) htt://www.lohmander.com/plskogsland20224.df Ericsson, H.(s), Bofride, E.(c), Linder, M.(m), (Tre olitiska chefredaktörer (s), (c) och (m) skriver gemensam ledare i form av citat av Peter Lohmander), Kalhyggesbruk gynnar varken skogsägaren eller miljön, Gotlands Tidningar (Gotlands Folkblad, Gotlänningen, Gotlands Allehanda) March, 202 htt://www.lohmander.com/plgt2030.df htt://www.lohmander.com/plgt2030.doc Kjellin, P., (Interview with Peter Lohmander) Professor: Hyggesfritt är visst lönsamt, Skogsland, htt://www.lohmander.com/plsl20529.df Mer finnas att läsa här: htt://www.lohmander.com/information/ref.htm

16 Klickbara länkar: SLUTSATSER: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogs roduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Skogsvårdslagen måste m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk acceteras. 0 - kurvan måste tagas bort omedelbart. Peter Lohmander

17 SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ofta blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiska rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. Referenser: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk otimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenska, Umeå htt://www.lohmander.com - Detaljregler måste därför revideras htt://www.lohmander.com/information/ref.htm htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm htt://www.lohmander.com/pladsum202.df Artiklar m.m. Presentationer Sammanfattning av detta föredrag Almedalsveckan 202 Högskolan å Gotland, Lokal D24 Cramérgatan 3, Visby, Sverige Worksho arrangerat av Jordens Vänner Måndagen den 2 Juli, Mer detaljerade modeller och analyser Här följer vissa avsnitt som kan tänkas bli användbara under diskussioner i samband med seminariet. Begrilighet eller Detaljer Man kan analysera dessa roblem med mycket komlicerade och detaljerade modeller, som därför inte kan resenteras och diskuteras i alla detaljer. (Black box) Man kan också, vilket är ambitionen i denna resentation, göra en total analys av roblemet med förhållandevis enkla modeller, som kan förklaras och diskuteras fullständigt

18 Det visar sig oftast att de detaljerade modellerna ger raktiskt taget samma resultat som de enkla modellerna. Umuntran: Var och en umuntras att vid tid och tillfälle studera aktuella vetenskaliga artiklar med mängder av detaljer samt att själv fundera över alternativa modeller med hänsyn till aktuella förutsättningar i det egna området Underlag gällande alternativa tillväxtfunktioner Exemel å fältdata, Gran, Norrland. Källa: Lundqvist L Blädning i granskog - strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring å försöksytor skötta med stamvis blädning [Use of the selection system in Norway sruce forests - changes in stand structure, volume increment, ingrowth and regeneration on exerimental lots managed with single-tree selection]. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel, Avhandling [Dissertation] Virkesförråd Tillväxt

19 Låt oss skaa en ny kolumn med kvadraterna av virkesförråden! Exemel å estimering av enkel tillväxtmodell: Tillväxt Estimerad tillväxtfunktion: y = x x x Hur blir rediktionerna? Tillväxt Virkesförråd Virkesförråd

20 Tillväxt (m3sk/ha/år) Tillväxt vid olika virkesförrådsnivåer Virkesförråd (m3sk/ha) avi Predicted avi 77 Kommentarer: Den estimerade tillväxtfunktionen stämmer inte exakt med fältdata, men den har rimliga egenskaer. (Inga estimerade funktioner brukar stämma exakt med fältdata.) Om vi skulle disonera mer fältdata och ha tid att estimera mer fullständiga tillväxtfunktioner med fler förklarande variabler skulle vi förmodligen få lägre grad av oförklarad variation. Vi använder den estimerade funktionen för kommande överslagsberäkningar. 78 Bestämning av otimalt förråd efter första uttag (Enkel analytisk metod) Vi bör med inledande avverkning(ar), h, skaa virkesförrådet V0-h. Detta skaade virkesförråd kan vi också kalla V. V = V0 - h

21 Maximering av totalt nuvärde : rt max Π = h + G( V h) e dt h Utgångsläge: Virkesförråd = V0 Netto er kubikmeter i inledande avverkning = 0 Inledande avverkning = reduktion av virkesförrådet = h. Netto er kubikmeter i framtida avverkningar = Virkesförråd i jämvikt, för all framtid: V0-h Uthållig tillväxt = uthållig avverkning = G(V0-h) Kalkylränta i kontinuerlig tid = r 8 rt max Π = h + G( V h) e dt h max Π = + ( ) h Π = rt max h G( V h) e dt h 0h G V0 h r 82 Otimalt första uttag och senare virkesförråd för secifika förutsättningar via grafisk metod: max Π = + ( ) h 0h G V0 h r Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av det första uttaget (h) (i figuren markeras h av x) Estimerad tillväxtfunktion: y = x x x

22 Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av virkesförråd efter det första uttaget (x) Otimalt första uttag och senare virkesförråd via derivering: max Π = + ( ) h 0h G V0 h r d Π = 0 G '( V 0 h) = 0 dh r 2 d dh dπ dh = 0 0 = G '( V0 h) r 0 G '( V0 h) = r Π = 2 G ''( V 0 h) < 0 r

23 Vi kan därför överslagsmässigt bestämma det virkesförråd som otimerar nuvärdet av all verksamhet via denna formel: G '( V ) = 0 Denna formel gäller för olika räntor, riser och tillväxtfunktioner, G(.) r 89 Nu kan vi använda vår estimerade tillväxtfunktion: G( V ) V V 2 90 Tillväxtfunktionens derivator: G '( V ) V G( V ) V V G '( V ) V G ''( V ) < 0 2 V

24 Överslagsmässig grafisk bestämning av det otimala virkesförrådet: G '( V ) = V = 0 0 r r G '( V ) V 0 r V = 3% V = 0 r V r 0 r V = V r Här får vi det otimala virkesförrådet som en exlicit funktion av räntan och riserna. 0 r

25 0 Kommentarer: V r. Det otimala virkesförrådet minskar om kalkylräntan ökar. 2. Det otimala virkesförrådet minskar om den inledande avverkningens netto er kubikmeter ökar i relation till netto er kubikmeter i framtida avverkningar. 3. Det otimala virkesförrådet ökar om den inledande avverkningens netto er kubikmeter minskar i relation till netto er kubikmeter i framtida avverkningar. 4. Endast om kalkylräntan är noll bör vi lägga oss å det virkesförråd som maximerar medeltillväxten. htt://stud.esilon.slu.se/2242//modig_e_0202.df I Modigs examensarbete står (citat): Lundqvist m.fl. (2007) redovisar också att det ositiva sambandet mellan hög kvarvarande volym och hög tillväxt är signifikant ( < 0,0). (Slut citat) Kommentar. av Peter Lohmander: Obs: Enligt figuren från Chrimes gäller tydligen följande: Maximal löande tillväxt (5.8 m3/ha/år) (svart) vid virkesförrådet 200 m3/ha. Vid högre virkesförråd blir tillväxten lägre. Vid 50% av 200 m3/ha (00 m3/ha) blir tillväxten ca 5.0 m3/ha/år (86.2 % av max). Vid 25% av 200 m3/ha (50 m3/ha) blir tillväxten ca 3.3 m3/ha/år (56.9 % av max). Om Chrimes figur är korrekt så finns det ett ositivt samband mellan kvarvarande volym och tillväxt för låga virkesförråd samt ett negativt samband mellan kvarvarande volym och virkesförråd för höga virkesförråd. Dessutom åverkas tillväxten väldigt lite av virkesförrådet även om virkesförrådet varierar inom ett stort intervall. Kommentar 2. av Peter Lohmander: Lundqvist och Chrimes ger väldigt olikartade bilder av hur tillväxt och virkesförråd hänger iho!

26 Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk med fokus å gallringsintervall: Kalkylränta = 3% Tidsintervall mellan uttag = x. Vi tar inledningsvis ner förrådet från 30 till 80 m3sk/ha. P = P2 = 200 SEK/m3sk. C = Flyttkostnad er ha och avverkningstillfälle = 500 SEK. Tillväxt er år = 3 m3sk/ha. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av tidsintervall (x). Kalkylränta 3% Kontinuerligt skogsbruk: 5% kalkylränta. x = tidsintervall mellan uttag. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk (SEK/ha) Kalkylränta: Blå 3%, Röd 5%. Tidsintervall (år)

27 Kontinuerligt skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel x = tidsintervall mellan uttag. y = kalkylränta. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av tidsintervall (x) och kalkylränta (y). x 05 y 06 Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk vid kalkylränta 3% och otimalt valt tidsintervall (8 år) vid den räntan. Slutavverknings-skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel med 3% kalkylränta och omlostiden, x SEK/ha = 07 Här antages att hela det ursrungliga virkesförrådet avverkas direkt. Observera att detta innebär att även mindre träd då avverkas, vilket vanligen medför lägre netto er m3sk. Vi skulle kunna ta hänsyn till detta genom att sänka P från 200 SEK

28 Nuvärdet av slutavverknings-skogsbruk vid 3% kalkylränta som funktion av omlostiden, x. Slutavverknings-skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel med 3% kalkylränta och 80 års omlostid. Obs! Figuren visar att den otimala omlostiden är mycket låg i jämförelse med vanliga omlostider idag i Sverige. Då kan emellertid förmodligen endast massaved och energisortiment tagas ut och den antagna nettorisnivån 200 SEK kan (men måste inte) vara fel. Vi vet inte heller om vi kan få den antagna medeltillväxten under år Nuvarande skogsvårdslag tillåter dock inte denna låga omlostid. I Finland är dock sådana begränsningar å väg att försvinna SEK/ha = 0 Viktigt! Vid 3% kalkylränta är nuvärdet av otimalt kontinuerligt skogsbruk (2569) klart högre än nuvärdet av slutavverkningsskogsbruk med omlostiden 80 år (2270). Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk (med 8 års tidsintervall) minus nuvärdet av slutavverknings- skogsbruk med 80 års omlostid. Kalkylränta = x. 2 28

29 Kommentarer Man skulle i rinci kunna anassa tidsintervallet och omlostiden otimalt till kalkylräntan. Emellertid är lägsta tillåtna slutavverkningstidunkt fixerad i nuvarande skogsvårdslagens föreskrifter. Vi skulle också i en fullständig analys kunna anassa virkesförrådet efter uttag i kontinuerligt skogsbruk till räntan. Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk minus nuvärdet av slutavverkningsskogsbruk = y Kalkylränta = x 3 4 Obs: Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk (med 8 års tidsintervall och 80 kubikmeter er hektar efter uttag) är högre än nuvärdet av slutavverknings- skogsbruk med 80 års omlostid, om kalkylräntan är lägre än 4.45%. Obs: Kalkylräntan avser här real kalkylränta. Det är idag i Sverige, i de flesta fall, inte lätt att motivera högre real kalkylränta än 4.45%. Obs: Om vi både anassar virkesförrådet och tidsintervallen otimalt till räntan vid kontinuerligt skogsbruk så ökar givetvis lönsamheten av detta. 5 29

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk

Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk Profitability Comparison between Selective Cutting and Clear Cutting Forestry in Sweden Daniel Udd och Johan Rowell Arbetsrapport 404

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå. Principles of optimal forest utilization and the global warming problem

Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå. Principles of optimal forest utilization and the global warming problem Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå is giving a seminar on Principles of optimal forest utilization and the global warming problem Thursday December 10, 2009, 14.00 Seminar room References

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

1 av 6 2009-10-08 15:22

1 av 6 2009-10-08 15:22 Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida

Läs mer

Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130

Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130 Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, fakulteten för Skogsvetenskap SE-901 83

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap

Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Jämförelse av alternativa skogsskötselmetoder med hänsyn till virkesuttagsmöjligheter. - Comparison of alternative forest management

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Matematisk Skogsekonomisk orientering

Matematisk Skogsekonomisk orientering 1 http://www.lohmander.com/matskori091230.pdf Matematisk Skogsekonomisk orientering Peter Lohmander, Version 2010-01-05 Erkännande: Olle Eriksson., chefredaktör och ansvarig utgivare, Skogsland, gav tillstånd

Läs mer

Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog

Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog RAPPORT 24 28 Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog - analyser på beståndsnivå baserade på simulering Peder Wikström Skogsstyrelsen september 28 Författare

Läs mer

Överklagan av SLUs beslut 2013.2.1.3-833

Överklagan av SLUs beslut 2013.2.1.3-833 Kammarrätten i Stockholm Överklagan av SLUs beslut 2013.2.1.3-833 Detta mål handlar om ifall kalhyggesbruket i Sverige är vetenskapligt motiverat. Forskarna på SLU har ansvaret för den skogsvårdslag som

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-23. Lisa Sennerby Forsse Rektor för SLU

Mats Hagner 2013-01-23. Lisa Sennerby Forsse Rektor för SLU 1 Mats Hagner 2013-01-23 Lisa Sennerby Forsse Rektor för SLU Välj rätt väg i den vetenskapliga tvisten Dina föregångare av administratörer på SLU har tyvärr valt att försöka tysta ner de vetenskapliga

Läs mer

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

UTVÄRDERING AV KONTINUITETSSKOGSBRUK FÖR LINKÖPINGS KOMMUNSKOGAR

UTVÄRDERING AV KONTINUITETSSKOGSBRUK FÖR LINKÖPINGS KOMMUNSKOGAR UTVÄRDERING AV KONTINUITETSSKOGSBRUK FÖR LINKÖPINGS KOMMUNSKOGAR Karin Öhman, Hampus Holmström och Eva-Maria Nordström Arbetsrapport 385 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10 sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

GRANSKOGEN OCH EKONOMIN. Ett ekonomiskt tänkande. av Per-Magnus Ekö, Mattias Boman och Leif Mattsson

GRANSKOGEN OCH EKONOMIN. Ett ekonomiskt tänkande. av Per-Magnus Ekö, Mattias Boman och Leif Mattsson GRANSKOGEN OCH EKONOMIN av Per-Magnus Ekö, Mattias Boman och Leif Mattsson Ett ekonomiskt tänkande En del av oss har problem att hantera ekonomiska aspekter i tillvaron. Det handlar t.ex. om att prioritera

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Kandidatarbeten 2014:12 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap

Kandidatarbeten 2014:12 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Kandidatarbeten 2014:12 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Gallringens påverkan på lönsamheten i fjällnära skog i norra Sverige The effect of thinning on profitability in forest close to the

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Presskonferens i Stadsliden, Umeå

Presskonferens i Stadsliden, Umeå Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Inför projektuppgiften Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Agenda Möjligheter,ll samarbete Enterprise Architecture för beslutsfa8ande Modell Analys Resultat Projektuppgi? Exempel Möjligheter,ll samarbete

Läs mer

fakta skog Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering 14 2013 Rön från Sveriges lantbruksuniversitet

fakta skog Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering 14 2013 Rön från Sveriges lantbruksuniversitet fakta skog 14 2013 Rön från Sveriges lantbruksuniversitet Ulf Johansson Per Magnus Ekö Björn Elfving Tord Johansson Urban Nilsson Foto Ulf Johansson och Göran Snygg Nya höjdutvecklingskurvor för bonitering

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

Ekonomisk skogsproduktion m.h.t. skogsindustri och energiindustri

Ekonomisk skogsproduktion m.h.t. skogsindustri och energiindustri STATUSRAPPORT Sida 0(44) Datum:2010-05-11 Ekonomisk skogsproduktion m.h.t. skogsindustri och energiindustri (Economic forest production with consideration of the forest and energy industries) Projektnamn

Läs mer

Trakthyggesbruk/kontinuitetsskogsbruk

Trakthyggesbruk/kontinuitetsskogsbruk Trakthyggesbruk/kontinuitetsskogsbruk Föredrag vid Skogskvinnornas konferens 21 sept 2013 Per Fenger-Krog, Regionchef Stora Per Fenger-Krog Enso Skog Region Väst 1 Värmland - Stora Enso Skogs största försörjningsbeting

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-08-14 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera.

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera. Mats Hagner 2010-05-10 Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Monika. Med anledning av att Du deltar som föredragshållare vid mötet om ny skogsvårdslag den 19 maj i Stockholm, ber jag Dig vänligen

Läs mer

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid

Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion av ledtid Stig-Arne Mattsson Sammanfattning I den här studien har en analys gjorts av säkerhetslagrets andel av beställningspunkten som funktion

Läs mer

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Följande 7 övningar skall genomföras: Section 4.3 4.6 DCF Calculations. Section 4.8 Mortgage Loan Amortization. Section 6.3 Net Present Value

Följande 7 övningar skall genomföras: Section 4.3 4.6 DCF Calculations. Section 4.8 Mortgage Loan Amortization. Section 6.3 Net Present Value Excelövningar (Frivilliga). Övningarna är frivilliga och ger ingen extrapoäng till tentan men kan vara givande särskilllt för de som tänkt gå vidare och läsa mer finansiell ekonomi. Excelövningarna innebär

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Sammanfattning...3 Beskrivning av kommunens skogsmarksinnehav...4 Övergripande mål med skogen...4 Olika kategorier skog...5 Bebyggelsenära skog...5 Rekreationsskog...6

Läs mer

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010 SKOGSTRÄDSFÖRÄDLING SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 1 Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Helhetsanalyse for framtidas industri

Helhetsanalyse for framtidas industri Helhetsanalyse for framtidas industri Stora Enso Wood Products Omsättning miljarder Anställda Antal enheter* Produktion i 11 länder Global försäljning 1.2 4 400 23 Northern European Unit Central European

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer