MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras"

Transkript

1 MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ofta blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk otimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenska, Umeå htt://www.lohmander.com Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiska rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. Referenser: Almedalsveckan 202 Högskolan å Gotland, Lokal D24 Cramérgatan 3, Visby, Sverige Worksho arrangerat av Jordens Vänner Måndagen den 2 Juli, Kontinuerligt skogsbruk i Neuchâtel, Schweiz. 3 htt://www.lohmander.com/information/ref.htm Artiklar m.m. htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm Presentationer htt://www.lohmander.com/pladsum202.df Sammanfattning av detta föredrag 2 4 Kontinuerligt skogsbruk i Schweiz samt Professor J.P. Shütz, ETH.

2 Otimalt kontinuerligt skogsbruk: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktionsersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Det finns en hel del forskningsresultat inom detta område som har ublicerats utomlands. Slutavverkningsskogsbruk i Sverige (0 km S Umeå). 5 6 Olika synunkter har i Sverige framförts gällande lönsamheten av kontinuerligt skogsbruk i relation till lönsamheten av kalhyggesskogsbruk. Peter Lohmander skrev exemelvis ett debattmanuskrit version 20605, med koling till: htt://www.lantbruk.com/skog/sodra-intelonsamt-med-kalhyggesfritt Södra hävdar, enligt Skogsland, att kontinuerligt skogsbruk leder till sänkt lönsamhet. Två aktuella och detaljerade analyser utförda i Finland har kommit till helt motsatta resultat och slutsatser. Sannolikt beror den stora skillnaden i resultat och slutsatser å att forskarna i Finland har otimerat de skogliga åtgärderna. Ingenting ekar å att Södra har otimerat de skogliga åtgärderna. Här följer två citat från de finska artiklarna: 7 8 2

3 Pukkala, T., Lähde, E., Laiho, O., Otimizing the structure and management of unevensized stand in Finland, Forestry, Vol. 83, No. 2, 200 Citat (Översättning till svenska från engelska): Skogsbruk med träd i olika dimensioner (s.k. kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog, övers. anm.) befanns vara lönsammare än skogsbruk med likåldrig skog (och slutavverkningar, övers. anm.); Skogsbruk med likåldrig skog var endast lönsammare i granbestånd å marker med god bonitet i södra Finland vid låg kalkylränta ( rocent). Ökande kalkylränta och avtagande bonitet förbättrade den relativa överlägsenheten för skogsbruk med träd i olika dimensioner. 9 Tahvonen, O., Pukkala, T., Laiho, O., Lähde, E., Niinimäki, S., Otimal management of unevenaged Norway sruce stands, Forest Ecology and Management, 260(200), 06-5 Citat (Översättning till svenska från engelska): När man beaktar kostnaderna för föryngring och avverkning, kalkylräntan och risskillnaden mellan sågtimmer och massaved, blir skogsbruk med träd i olika dimensioner (s.k. kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog, övers. anm.), överlägset skogsbruk med likåldrig skog (och slutavverkningar, övers. anm.). 0 Om man läser de finländska studierna grundligt finner man att man bör gå mot kontinuerligt skogsbruk med skiktad skog. I de fall man inledningsvis har ett mer eller mindre likåldrigt bestånd så bör man stegvis låta detta övergå till ett mer olikåldrigt bestånd. Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktionsersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. 2 3

4 Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ibland blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiskt rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. 3 Kjellin, P., (Interview with Peter Lohmander) Professor: Hyggesfritt är visst lönsamt, Skogsland, htt://www.lohmander.com/plsl20529.df 4 Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander and Erik Sollander), Kurvan som stoar kalhyggesfritt, Skogsland Nr 9, 24 February, 202 (samt ytterligare kommentarer (sid 6-8) av Peter Lohmander 20224) htt://www.lohmander.com/plskogsland20224.df 5 6 4

5

6 Peter Lohmanders kommentar 0 På de följande sidorna kommer vi dock att se, i en av Skogsstyrelsens raorter, att tillväxten inte alls blir sämre om vi väljer virkesförråd enligt 5-kurvan! 2 22 Obs: Simulering, Inte otimering. Obs: I denna raort tillämas 5- och 0- kurvorna å ett sätt som dessa inte är konstruerade för. htt://sho.textalk.se/sho/9098/art65/ fc562-8.df

7 Obs: I denna Skogsstyrelse- raort kommer det fram att den årliga medeltillväxten inte blir sämre med ett lågt virkesförråd än med ett högt virkesförråd! Det visas också att kontinuerligt skogsbruk med lågt virkesförråd och slutavverkningsskogsbruk ger nästan samma medeltillväxt! (Valda delar ur Skogsstyrelsens raort) OBS: I raorten står: Tillväxten i kontinuerligt skogsbruk och slutavverknings- skogsbruk är ganska lika. Nuvärdet blir ibland är högre med kontinuerligt skogsbruk än med slutavverkningsskogsbruk. Med höga krav å virkesförråd ( 0 med seciell tolkning ) blir kontinuerligt skogsbruk mindre lönsamt

8 Ytterligare ett exemel å en raort som visar att tillväxten ibland minskar samtidigt som virkesförrådet ökar. Exemel å helt andra samband mellan virkesförråd och tillväxt: Obs: Enligt figuren från Chrimes gäller tydligen följande: Maximal löande tillväxt (5.8 m3/ha/år) (svart) vid virkesförrådet 200 m3/ha. Vid högre virkesförråd blir tillväxten lägre. Vid 50% av 200 m3/ha (00 m3/ha) blir tillväxten ca 5.0 m3/ha/år (86.2 % av max). Vid 25% av 200 m3/ha (50 m3/ha) blir tillväxten ca 3.3 m3/ha/år (56.9 % av max). (Dimensions- och åldersfördelning åverkar ju tillväxten!) 29 Referens: Chrimes, D Stand develoment and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forest in boreal Sweden. 30 Umeå: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för skogens ekologi och skötsel. ISBN: ISSN: htt://www.skogforsk.se/sv/kunskadirekt/alla-verktyg/bonitet-enligt-jonson/ Grov tillämning av aragraferna: 28-2 = 26. Grundytevägd medelhöjd ca 26m. 0 säger då att vi ska ha minst 260 kubikmeter/ha. Då ser vi i Figur 2. att tillväxten blir klart lägre än maximal. 5 kurvan ger ca 45 m3/ha. Då blir tillväxten 5.6 m3/ha/år, motsvarande 96.6% av maximal tillväxt och något mer än vad vi får med 0-kurvan. G28 Peter Lohmanders kommentar

9 Produktionsekonomisk jämförelse: Kontinuerligt skogsbruk eller slutavverkningar? Kortfattad text om ekonomiska effekter av kontinuerligt skogsbruk i jämförelse med slutavverkningsskogsbruk, avsedd för den svenska allmänheten: Lohmander, P., Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar, Föredrag vid konferensen "Lönsammare och säkrare skogsbruk", Lycksele, htt://www.lohmander.com/skogsbruk/skogsbruk.htm Texten är skriven så att var och en som har gått gymnasiet ska kunna förstå innehållet helt och hållet och själv kunna ändra å olika siffror och se hur lönsamma olika alternativ blir. De exemel som analyseras i texten bygger å tyiska förutsättningar från Lycksele. Texten resenterades också vid en konferens i Lycksele. Denna text kan laddas ner via länken. 33 OBS: I det enkla exemlet otimeras inte åtgärderna. Däremot visas fullständigt, att i det aktuella fallet, kontinuerligt skogsbruk är mer lönsamt än kalhyggesskogsbruk. (Det är givetvis viktigt att otimera åtgärderna och inte bara välja vissa åtgärder.) 34 Exemel å grundförutsättningar i en enkel modell: Utgångsläge: 30 m3sk/ha, skiktad skog Flyttkostnader för maskiner med mera vid varje avverkningstillfälle: 500 SEK er ha Virkesris drivningskostnader förutom flyttkostnader: 200 SEK/m3 Årlig tillväxt: 3 m3sk/ha Föryngringskostnader efter slutavverkning: 7000 SEK/ha Vid slutavverkningsskogsbruk användes inga gallringar. Rörligt netto er kubikmeter Inledande avverkningsvolym N = h c Flyttkostnad Rörligt netto er kubikmeter Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk Tillväxt er år ( gt c) Tid mellan uttag ( t ( + i) ) Ureningsfaktor för oändlig serie (i = kalkylränta) Flyttkostnad

10 Rörligt netto er kubikmeter Inledande slutavverkningsvolym Föryngringskostnad Diskonteringsfaktor Rörligt netto er kubikmeter Flyttkostnad F + 0gt c + i S = 0v0 c + t + i t Tillväxt er år Flyttkostnad ( ) Omlostid Nuvärde av slutavverkningsskogsbruk Ureningsfaktor för oändlig serie 37 (i = kalkylränta) 38 Kontinuerligt skogsbruk var roduktionsekonomiskt lönsammare än slutavverkningsskogsbruk Det kontinuerliga skogsbruket ger ett nuvärde som är nästan SEK högre er hektar än skogsbruket med slutavverkningar. Ändå byggde analysen å några förenklade antaganden som gynnar trakthyggesskogsbruket i relation till det kontinuerliga skogsbruket, nämligen dessa: a. Allt virke i trakthyggesskogsbruket antogs komma från slutavverkningar, vilket ger lägre drivningskostnader och högre ris er m3sk. b. Skogsroduktionen i trakthyggesskogsbruket antogs i medeltal vara lika hög som i det kontinuerliga skogsbruket, vilket kan innebära en överskattning. c. Rörligt netto er m3sk antogs vara lika högt vid trakthyggesskogsbrukets inledande slutavverkning för alla delar av uttaget trots att skogen är skiktad och det är lönsammare att avstå från att ta ut ett stort antal små träd. Dessutom kanske miljön betyder något? 39 d. Inom det kontinuerliga skogsbruket blir antalet grova kvistar å stammens nedre del efterhand lägre än inom trakthyggesskogsbruket. Det beror å att de mindre träden hela tiden beskuggas av större träd. Timmerkvalitet och därmed nettoris gynnas av detta. Den förenklade analysen har inte beaktat detta. 40 0

11 Kontinuerligt skogsbruk kan mycket väl kan vara det lönsammaste alternativet under tyiska förutsättningar i Västerbotten. Detta är ett alternativ som vi inte bör avstå ifrån. Några hävdar att tillväxten blir bättre med slutavverkningsskogsbruk tack vare genetiska framsteg. Det innebär givetvis inte att kontinuerligt skogsbruk alltid, under alla omständigheter, å alla latser, måste vara det lönsammaste alternativet. Detaljerna måste givetvis utredas grundligt. Skogsvårdslagen måste m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk acceteras. 4 Om det är sant: Hur mycket betyder detta? 42 Beträffande lönsamheten av att byta trädslag och samtidigt gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk av Peter Lohmander 093 htt://www.lohmander.com/kont/kontinuitet093.df I en överslagskalkyl, nedan, som utgår från grundexemlen i Lohmander (2005), visas att det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk. Ändå är detta en kalkyl som bygger å antaganden som i hög grad är "för snälla" när det gäller kalhyggesskogsbrukets ekonomi. Mer om detta kan man läsa i den aktuella texten. (Läsaren kan enkelt själv byta ut tillväxtsiffran för framtida kalhyggesskogsbruk och själv se vilken nivå å den som krävs för att man ska få samma nuvärde som om man använder kontinuerligt skogsbruk. Det krävs en betydande tillväxtökning för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk med de siffrorna som vi finner i den texten.) htt://www.lohmander.com/kont/kontinuitet093.doc 43 44

12 model: N = 200* (200*3*8-500)/((+0.03)^8-); S = 200* ( (/(+0.03))^80*(200*3*80-500))/(-(/(+0.03))^80); N = 200* ( (/(+0.03))^80*(200*g*80-500))/(-(/(+0.03))^80); RELTV = g/3; end Variable Value N S G RELTV OBS! Det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk i detta fall Det krävs att medeltillväxten er år ökar med mer än 58% för att det ska vara roduktionsekonomiskt lönsamt att gå från kontinuitetsskogsbruk till kalhyggesskogsbruk. Dessutom kanske miljön betyder något? Viktigt att även anassa kontinuerligt skogsbruk till risker av olika slag: Lohmander, P., Continuous extraction under risk, IIASA, International Institute for Alied Systems Analysis, Systems and Decisions Sciences, WP-86-6, March 986 htt://www.iiasa.ac.at/admin/pub/documents/wp df htt://www.lohmander.com/wp df Lohmander, P., Continuous extraction under risk, SYSTEMS ANALYSIS - MODELLING - SIMULATION, Vol. 5, No. 2, 3-5, Lohmander, P., Continuous harvesting with a nonlinear stock deendent growth function and stochastic rices: Otimization of the adative stock control function via a stochastic quasi-gradient method, in: Hagner, M. (editor), Silvicultural Alternatives, Proceedings from an internordic worksho, June 22-25, 992, Swedish University of Agricultural Sciences, Det. of Silviculture, No. 35, 98-24,

13 Några av Peter Lohmanders senaste internationella texter om otimalt kontinuerligt skogsbruk: Lohmander, P., Mohammadi, S., Otimal Continuous Cover Forest Management in an Uneven-Aged Forest in the North of Iran, Journal of Alied Sciences 8(), 2008 htt://ansijournals.com/jas/2008/ df htt://www.lohmander.com/lomoocc.df Lohmander, P., Adative Otimization of Forest Management in a Stochastic World, in Weintraub A. et al (Editors), Handbook of Oerations Research in Natural Resources, Sringer, Sringer Science, International Series in Oerations Research and Management Science, New York, USA, , 2007 htt://www.amazon.ca/g/reader/ /ref=sib_d_t/ #reader-link Lohmander, P., Zazykina, L., Dynamic economical otimization of sustainable forest harvesting in Russia with consideration of energy, other forest roducts and recreation, SSAFR-200, 4th Symosium for Systems Analysis in Forestry, Abstracts, Maitencillo, Chile, March 8-, 20, htt://www.lohmander.com/chile_20/chile_20_dynamic_lohma nder.t Lohmander, P., Zazykina, L., Methodology for otimization of continuous cover forestry with consideration of recreation and the forest and energy industries, Moscow State Forestry University Forest Bulletin, ISSN , No 84, Issue, 202 htt://www.lohmander.com/plru20202.doc htt://www.lohmander.com/plru200.df htt://www.lesaevrasii.ru/w-content/uloads/oficialnyedokumenty/sbornik_le_200.df Mycket mer finns att läsa här: htt://www.lohmander.com/information/ref.htm och htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm

14 Sommarens lästis: Skaffa de två aktuella artiklarna med skogliga förutsättningar från Finland och läs dem väldigt grundligt! Referenserna finns å de följande sidorna! 53 Pukkala, T., Lähde, E., Laiho, O., Otimizing the structure and management of unevensized stand in Finland, Forestry, Vol. 83, No. 2, 200 Citat: Uneven-sized management was found to be more rofitable than even-aged management; evenaged management was more rofitable only in sruce stands on fertile sites in southern Finland with low discounting rate ( er cent). Increasing discounting rate and decreasing site roductivity imroved the relative erformance of uneven-sized management. 54 Tahvonen, O., Pukkala, T., Laiho, O., Lähde, E., Niinimäki, S., Otimal management of unevenaged Norway sruce stands, Forest Ecology and Management, 260(200), 06-5 Citat: After including regeneration and harvesting costs, the interest rate, and the rice differential between saw timber and ulwood, uneven-aged management becomes suerior to even aged management. 55 Haight, R.G., Evaluating the efficiency of evenaged and uneven aged stand management, Forest Science, Vol. 33, No., 987, Citat: The case study emhasizes that, in general, constrained management regimes that involve clearcutting and lanting are subotimal relative to the otimal solution to the more general investment model, which may involve selection harvesting and uneven-aged management. FOR. SCI. 33():

15 Aktuellt om kontinuerligt skogsbruk i media i Sverige Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander), Därför har rofessorn hamnat i kylan, Skogsland Nr 6, 3 February, 202 htt://www.lohmander.com/plskogsland20203.df Segerstedt, R., (Interview with Peter Lohmander and Erik Sollander), Kurvan som stoar kalhyggesfritt, Skogsland Nr 9, 24 February, 202 (samt ytterligare kommentarer (sid 6-8) av Peter Lohmander 20224) htt://www.lohmander.com/plskogsland20224.df Ericsson, H.(s), Bofride, E.(c), Linder, M.(m), (Tre olitiska chefredaktörer (s), (c) och (m) skriver gemensam ledare i form av citat av Peter Lohmander), Kalhyggesbruk gynnar varken skogsägaren eller miljön, Gotlands Tidningar (Gotlands Folkblad, Gotlänningen, Gotlands Allehanda) March, 202 htt://www.lohmander.com/plgt2030.df htt://www.lohmander.com/plgt2030.doc Kjellin, P., (Interview with Peter Lohmander) Professor: Hyggesfritt är visst lönsamt, Skogsland, htt://www.lohmander.com/plsl20529.df Mer finnas att läsa här: htt://www.lohmander.com/information/ref.htm

16 Klickbara länkar: SLUTSATSER: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogs roduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Skogsvårdslagen måste m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk acceteras. 0 - kurvan måste tagas bort omedelbart. Peter Lohmander

17 SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsroduktions- ersektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk. Så är det om vi väljer otimala skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall. (Kontinuerligt skogsbruk kan däremot bli mindre lönsamt om man.g.a. olika byråkratiska och logiskt omotiverade regelverk tvingas välja skogsbruksåtgärder å ett sätt som inte är rationellt.) Dessutom finns det andra ositiva miljöeffekter av kontinuerligt skogsbruk. Många gånger kan det ekonomiska värdet av att slia kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation. Nuvarande skogsvårdslag förbjuder inte kontinuerligt skogsbruk. Däremot medför de detaljerade regelverken idag att ett ekonomiskt rationellt kontinuerligt skogsbruk ofta förhindras. Dagens regelverk kräver bl.a. att man antingen slutavverkar eller att man sarar ett mycket högt virkesförråd (och endast gallrar väldigt lite). Detta regelverk är ologiskt och det medför att det ofta blir lönsammare att slutavverka än att bedriva kontinuerligt skogsbruk med väldigt små gallringar. Skogsvårdslagen måste därför m.h.t. ekonomi och miljö ändras i grunden så att rationellt kontinuerligt skogsbruk kan bedrivas å ett ekonomiska rationellt sätt. Exemelvis måste 0 kurvan försvinna ur regelverken. Referenser: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk otimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenska, Umeå htt://www.lohmander.com - Detaljregler måste därför revideras htt://www.lohmander.com/information/ref.htm htt://www.lohmander.com/kurser/kurser.htm htt://www.lohmander.com/pladsum202.df Artiklar m.m. Presentationer Sammanfattning av detta föredrag Almedalsveckan 202 Högskolan å Gotland, Lokal D24 Cramérgatan 3, Visby, Sverige Worksho arrangerat av Jordens Vänner Måndagen den 2 Juli, Mer detaljerade modeller och analyser Här följer vissa avsnitt som kan tänkas bli användbara under diskussioner i samband med seminariet. Begrilighet eller Detaljer Man kan analysera dessa roblem med mycket komlicerade och detaljerade modeller, som därför inte kan resenteras och diskuteras i alla detaljer. (Black box) Man kan också, vilket är ambitionen i denna resentation, göra en total analys av roblemet med förhållandevis enkla modeller, som kan förklaras och diskuteras fullständigt

18 Det visar sig oftast att de detaljerade modellerna ger raktiskt taget samma resultat som de enkla modellerna. Umuntran: Var och en umuntras att vid tid och tillfälle studera aktuella vetenskaliga artiklar med mängder av detaljer samt att själv fundera över alternativa modeller med hänsyn till aktuella förutsättningar i det egna området Underlag gällande alternativa tillväxtfunktioner Exemel å fältdata, Gran, Norrland. Källa: Lundqvist L Blädning i granskog - strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring å försöksytor skötta med stamvis blädning [Use of the selection system in Norway sruce forests - changes in stand structure, volume increment, ingrowth and regeneration on exerimental lots managed with single-tree selection]. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel, Avhandling [Dissertation] Virkesförråd Tillväxt

19 Låt oss skaa en ny kolumn med kvadraterna av virkesförråden! Exemel å estimering av enkel tillväxtmodell: Tillväxt Estimerad tillväxtfunktion: y = x x x Hur blir rediktionerna? Tillväxt Virkesförråd Virkesförråd

20 Tillväxt (m3sk/ha/år) Tillväxt vid olika virkesförrådsnivåer Virkesförråd (m3sk/ha) avi Predicted avi 77 Kommentarer: Den estimerade tillväxtfunktionen stämmer inte exakt med fältdata, men den har rimliga egenskaer. (Inga estimerade funktioner brukar stämma exakt med fältdata.) Om vi skulle disonera mer fältdata och ha tid att estimera mer fullständiga tillväxtfunktioner med fler förklarande variabler skulle vi förmodligen få lägre grad av oförklarad variation. Vi använder den estimerade funktionen för kommande överslagsberäkningar. 78 Bestämning av otimalt förråd efter första uttag (Enkel analytisk metod) Vi bör med inledande avverkning(ar), h, skaa virkesförrådet V0-h. Detta skaade virkesförråd kan vi också kalla V. V = V0 - h

21 Maximering av totalt nuvärde : rt max Π = h + G( V h) e dt h Utgångsläge: Virkesförråd = V0 Netto er kubikmeter i inledande avverkning = 0 Inledande avverkning = reduktion av virkesförrådet = h. Netto er kubikmeter i framtida avverkningar = Virkesförråd i jämvikt, för all framtid: V0-h Uthållig tillväxt = uthållig avverkning = G(V0-h) Kalkylränta i kontinuerlig tid = r 8 rt max Π = h + G( V h) e dt h max Π = + ( ) h Π = rt max h G( V h) e dt h 0h G V0 h r 82 Otimalt första uttag och senare virkesförråd för secifika förutsättningar via grafisk metod: max Π = + ( ) h 0h G V0 h r Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av det första uttaget (h) (i figuren markeras h av x) Estimerad tillväxtfunktion: y = x x x

22 Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av virkesförråd efter det första uttaget (x) Otimalt första uttag och senare virkesförråd via derivering: max Π = + ( ) h 0h G V0 h r d Π = 0 G '( V 0 h) = 0 dh r 2 d dh dπ dh = 0 0 = G '( V0 h) r 0 G '( V0 h) = r Π = 2 G ''( V 0 h) < 0 r

23 Vi kan därför överslagsmässigt bestämma det virkesförråd som otimerar nuvärdet av all verksamhet via denna formel: G '( V ) = 0 Denna formel gäller för olika räntor, riser och tillväxtfunktioner, G(.) r 89 Nu kan vi använda vår estimerade tillväxtfunktion: G( V ) V V 2 90 Tillväxtfunktionens derivator: G '( V ) V G( V ) V V G '( V ) V G ''( V ) < 0 2 V

24 Överslagsmässig grafisk bestämning av det otimala virkesförrådet: G '( V ) = V = 0 0 r r G '( V ) V 0 r V = 3% V = 0 r V r 0 r V = V r Här får vi det otimala virkesförrådet som en exlicit funktion av räntan och riserna. 0 r

25 0 Kommentarer: V r. Det otimala virkesförrådet minskar om kalkylräntan ökar. 2. Det otimala virkesförrådet minskar om den inledande avverkningens netto er kubikmeter ökar i relation till netto er kubikmeter i framtida avverkningar. 3. Det otimala virkesförrådet ökar om den inledande avverkningens netto er kubikmeter minskar i relation till netto er kubikmeter i framtida avverkningar. 4. Endast om kalkylräntan är noll bör vi lägga oss å det virkesförråd som maximerar medeltillväxten. htt://stud.esilon.slu.se/2242//modig_e_0202.df I Modigs examensarbete står (citat): Lundqvist m.fl. (2007) redovisar också att det ositiva sambandet mellan hög kvarvarande volym och hög tillväxt är signifikant ( < 0,0). (Slut citat) Kommentar. av Peter Lohmander: Obs: Enligt figuren från Chrimes gäller tydligen följande: Maximal löande tillväxt (5.8 m3/ha/år) (svart) vid virkesförrådet 200 m3/ha. Vid högre virkesförråd blir tillväxten lägre. Vid 50% av 200 m3/ha (00 m3/ha) blir tillväxten ca 5.0 m3/ha/år (86.2 % av max). Vid 25% av 200 m3/ha (50 m3/ha) blir tillväxten ca 3.3 m3/ha/år (56.9 % av max). Om Chrimes figur är korrekt så finns det ett ositivt samband mellan kvarvarande volym och tillväxt för låga virkesförråd samt ett negativt samband mellan kvarvarande volym och virkesförråd för höga virkesförråd. Dessutom åverkas tillväxten väldigt lite av virkesförrådet även om virkesförrådet varierar inom ett stort intervall. Kommentar 2. av Peter Lohmander: Lundqvist och Chrimes ger väldigt olikartade bilder av hur tillväxt och virkesförråd hänger iho!

26 Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk med fokus å gallringsintervall: Kalkylränta = 3% Tidsintervall mellan uttag = x. Vi tar inledningsvis ner förrådet från 30 till 80 m3sk/ha. P = P2 = 200 SEK/m3sk. C = Flyttkostnad er ha och avverkningstillfälle = 500 SEK. Tillväxt er år = 3 m3sk/ha. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av tidsintervall (x). Kalkylränta 3% Kontinuerligt skogsbruk: 5% kalkylränta. x = tidsintervall mellan uttag. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk (SEK/ha) Kalkylränta: Blå 3%, Röd 5%. Tidsintervall (år)

27 Kontinuerligt skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel x = tidsintervall mellan uttag. y = kalkylränta. Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk som funktion av tidsintervall (x) och kalkylränta (y). x 05 y 06 Nuvärde av kontinuerligt skogsbruk vid kalkylränta 3% och otimalt valt tidsintervall (8 år) vid den räntan. Slutavverknings-skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel med 3% kalkylränta och omlostiden, x SEK/ha = 07 Här antages att hela det ursrungliga virkesförrådet avverkas direkt. Observera att detta innebär att även mindre träd då avverkas, vilket vanligen medför lägre netto er m3sk. Vi skulle kunna ta hänsyn till detta genom att sänka P från 200 SEK

28 Nuvärdet av slutavverknings-skogsbruk vid 3% kalkylränta som funktion av omlostiden, x. Slutavverknings-skogsbruk: Grundläggande nuvärdeformel med 3% kalkylränta och 80 års omlostid. Obs! Figuren visar att den otimala omlostiden är mycket låg i jämförelse med vanliga omlostider idag i Sverige. Då kan emellertid förmodligen endast massaved och energisortiment tagas ut och den antagna nettorisnivån 200 SEK kan (men måste inte) vara fel. Vi vet inte heller om vi kan få den antagna medeltillväxten under år Nuvarande skogsvårdslag tillåter dock inte denna låga omlostid. I Finland är dock sådana begränsningar å väg att försvinna SEK/ha = 0 Viktigt! Vid 3% kalkylränta är nuvärdet av otimalt kontinuerligt skogsbruk (2569) klart högre än nuvärdet av slutavverkningsskogsbruk med omlostiden 80 år (2270). Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk (med 8 års tidsintervall) minus nuvärdet av slutavverknings- skogsbruk med 80 års omlostid. Kalkylränta = x. 2 28

29 Kommentarer Man skulle i rinci kunna anassa tidsintervallet och omlostiden otimalt till kalkylräntan. Emellertid är lägsta tillåtna slutavverkningstidunkt fixerad i nuvarande skogsvårdslagens föreskrifter. Vi skulle också i en fullständig analys kunna anassa virkesförrådet efter uttag i kontinuerligt skogsbruk till räntan. Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk minus nuvärdet av slutavverkningsskogsbruk = y Kalkylränta = x 3 4 Obs: Nuvärdet av kontinuerligt skogsbruk (med 8 års tidsintervall och 80 kubikmeter er hektar efter uttag) är högre än nuvärdet av slutavverknings- skogsbruk med 80 års omlostid, om kalkylräntan är lägre än 4.45%. Obs: Kalkylräntan avser här real kalkylränta. Det är idag i Sverige, i de flesta fall, inte lätt att motivera högre real kalkylränta än 4.45%. Obs: Om vi både anassar virkesförrådet och tidsintervallen otimalt till räntan vid kontinuerligt skogsbruk så ökar givetvis lönsamheten av detta. 5 29

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.

Läs mer

Kontinuerligt Skogsbruk

Kontinuerligt Skogsbruk Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för

Läs mer

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenskap,

Läs mer

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?

Läs mer

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk

Kontinuerligt Skogsbruk - Optimala lösningar och jämförelser med slutavverkningsskogsbruk Kontinueligt Skogsbuk - Otimala lösninga och jämföelse med slutavvekningsskogsbuk Pete Lohmande Pofesso i skoglig föetagsekonomi med iniktning mot ekonomisk otimeing SLU, Fakulteten fö Skogsvetenska, 9

Läs mer

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund 1 File = Strömsunds övning Lohmander 2011 Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund Av Peter Lohmander, SLU, 2011 Utgångsläge:

Läs mer

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson

Läs mer

Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU

Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU 2010-11-29 Älgarnas Kostnads- Intäktsanalys Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering, SLU I Bilaga 1. finns detaljerat underlag till denna artikel. (Bilaga

Läs mer

Utvidgade perspektiv på Internationell Skogspolitik 2012 Av Peter Lohmander 120515

Utvidgade perspektiv på Internationell Skogspolitik 2012 Av Peter Lohmander 120515 Utvidgade perspektiv på Internationell Skogspolitik 2012 Av Peter Lohmander 120515 Generellt: Internationell Skogspolitik är som namnet antyder av mycket stor betydelse för vår planets framtida utveckling.

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer

Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk

Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk Ekonomisk jämförelse mellan trakthyggesbruk och Kontinuitetskogsbruk Profitability Comparison between Selective Cutting and Clear Cutting Forestry in Sweden Daniel Udd och Johan Rowell Arbetsrapport 404

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108

Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 FacitKMInvOvn Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om investeringskalkyler samt genomförandet

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. 1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,

Läs mer

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? En fallstudie av Linköpings kommun Eva-Maria Nordström, Hampus Holmström & Karin Öhman Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Markberedning privata Vännäs kommun

Markberedning privata Vännäs kommun Vännäs Markberedning Procent Markberedning privata Vännäs kommun 25 2 15 1 5 År-2 År-3 År-4 År-5 År-6 År-7 År-8 År-9 År-1 År-11 År-12 År-13 Hektar Markberedning privata Vännäs kommun 9 8 7 6 5 4 3 2 1

Läs mer

Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige

Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige Tidiga kalhyggen i mellersta och norra Sverige -Vad säger de om tidens syn på skogen? Hanna Lundmark 2016-10-10 Nordisk skogshistorisk konferens Brytningsskeden i synen på våra skogar Disposition Definition

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 16,5 8 Myr/kärr/mosse,1

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Det svenska skogsbruket och framtiden.

Det svenska skogsbruket och framtiden. Det svenska skogsbruket och framtiden. Introduktion av Harald Holmberg Problembilden. Det är dags att börja restaurera den svenska skogen, innan den har tystnat. Medan det ännu finns hopp. Innan skadeverkningarna

Läs mer

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-2-7 214-2-7-224-2-7 214-2-7 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

1 av 6 2009-10-08 15:22

1 av 6 2009-10-08 15:22 Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida

Läs mer

Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå. Principles of optimal forest utilization and the global warming problem

Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå. Principles of optimal forest utilization and the global warming problem Peter Lohmander Dept. of Forest Economics SLU Umeå is giving a seminar on Principles of optimal forest utilization and the global warming problem Thursday December 10, 2009, 14.00 Seminar room References

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4 Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Lönsamhet i kontinuitetsskogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk en litteraturöversikt

Lönsamhet i kontinuitetsskogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk en litteraturöversikt Ulvsåkra 13-02-17 Nils Fagerberg Ljunganäs 22 Norrekvarn 570 12 Landsbro nils@kontinuitetsskogsbruk.se Tfn 073-0443279 Lönsamhet i kontinuitetsskogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk en litteraturöversikt

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens styrelse i Umeå SLU, Sweden, http://www.lohmander.com

Läs mer

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Ekonomiskt rationell dynamisk utveckling för skogen, skogsindustrin och energiindustrin i Sverige Version 2008-01-22 (Totalt 50 sidor)

Ekonomiskt rationell dynamisk utveckling för skogen, skogsindustrin och energiindustrin i Sverige Version 2008-01-22 (Totalt 50 sidor) Ekonomiskt rationell dynamisk utveckling för skogen, skogsindustrin och energiindustrin i Sverige Version 008-0- (Totalt 50 sidor) Av Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Matematisk Skogsekonomisk orientering

Matematisk Skogsekonomisk orientering 1 http://www.lohmander.com/matskori091230.pdf Matematisk Skogsekonomisk orientering Peter Lohmander, Version 2010-01-05 Erkännande: Olle Eriksson., chefredaktör och ansvarig utgivare, Skogsland, gav tillstånd

Läs mer

Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130

Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130 Skogens roll i klimatfrågan - Orientering om nya resultat 091130 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, fakulteten för Skogsvetenskap SE-901 83

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap

Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Kandidatarbeten 2014:25 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Jämförelse av alternativa skogsskötselmetoder med hänsyn till virkesuttagsmöjligheter. - Comparison of alternative forest management

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog

Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog RAPPORT 24 28 Jämförelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blädning i skiktad granskog - analyser på beståndsnivå baserade på simulering Peder Wikström Skogsstyrelsen september 28 Författare

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Jag uppmanar alla skogsfigare att i eget intresse rakna pa sitt skogsbruk och jamfora vad som passar dem bast

Jag uppmanar alla skogsfigare att i eget intresse rakna pa sitt skogsbruk och jamfora vad som passar dem bast Land Nr 6 3 februari 2012 www.skogsland.com Slcogslan Skogsstyrelsen och "produktionsmaffian" uppskattar inte mina slutsater Jag uppmanar alla skogsfigare att i eget intresse rakna pa sitt skogsbruk och

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruksplan. Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Skalunda 1:1 mfl. Katrineholmsbygden Katrineholm Södermanlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-10 2015-2024 Jonny Lundberg

Läs mer

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Bruttoavverkning 2015 JO0312 Enheten för policy och analys 2016-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. 1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455

Läs mer