Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Transkript

1 Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun.

2 1

3 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Inledning Svenska, grundskolan Svenska, gymnasieskola Samhällskunskap, grundskola Samhällskunskap, gymnasieskola Samhällskunskap, gymnasieskola fortsättning Idrott & Hälsa, grundskola Idrott & Hälsa, gymnasieskola Mattematik, grundskola och gymnasieskola Kemi/Naturkunskap, grundskola Kemi/Naturkunskap, gymnasieskola Återkoppling 2

4 Inledning Under hösten 2012 genomfördes LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) bland samtliga elever på högstadiet och gymnasiet i Mora kommun för fjärde gången. För att få mer kunskap om hur eleverna i Mora svarat tidigare kan du ta del av resultatet på kommunens hemsida (mora.se - Barn & utbildning - Ung i Mora LUPP-Ungdomsenkat). Om du vill veta mer om enkäten LUPP, finns information på Ungdomsstyrelsens hemsida. I Ale kommun har man utformat en handledning/lathund för att använda Luppresultatet för lärare i Ale kommun. Där har en arbetsgrupp valt ut några kurser som finns på både grundskolan och gymnasieskolan. De har arbetat med både nuvarande och kommande kursplaner. Tanken med handledningen är att det ska vara så enkelt som möjligt för lärare och elever att arbeta med resultatet av Lupp. Nu är deras handledning redigerad för att passa i Mora kommun. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är ett förslag på hur man kan arbeta. Handledningen Dokumentet innehåller kortfattat utdrag ur kursplaner för grundskola och gymnasieskola. För att underlätta arbetet har frågor valts ur Lupp som kan kopplas till kursplanerna. Tanken är att frågorna ska bearbetas via ett webbaserar verktyg som heter W-lupp som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommunerna på ett enkelt sätt skall kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt. Uppgifter för inloggning finns hos Ungdomsstyrelsen eller kommunens ungdomssamordnare Åke Nyström. Du kan tillsammans med eleverna titta på svaren i enkäten och hur den procentuella fördelningen ser ut i Mora och andra kommuner som genomfört Lupp. Det är ett avancerat, men användarvänligt verktyg och det går att kombinera olika frågor i korsdiagram eller titta på frågorna var och en för sig. Det finns en manual som beskriver hur man skapar olika tabeller. Manualen hittar du när du loggat in i W-lupp. Där ser du hur eleverna svarat på alla frågor och kan eventuellt jämföra svaren med andra kommuner. I denna manual finns förslag på diskussionsfrågor och övningar som kan användas i anslutning till att eleverna tittat på frågorna i W-lupp. W-lupp som arbetsredskap På grundskolan underlättas arbetet om man inte gör för många korsdiagram i W-lupp, eftersom de ibland kan vara svåra att tyda. Frågor man kan ställa sig är hur Mora skiljer sig från övriga kommuner i landet, hur Mora skiljer sig från storstadskommuner, eller hur Mora skiljer sig från riket i stort. Eleven kan jämföra skillnader mellan pojkars och flickors svar. Det kan också vara intressant att diskutera varför eleverna tror att svaren ser ut som de gör. Vi rekommenderar att du går in på Ungdomsstyrelsens hemsida och tittar på upplägget innan du gör övningarna med eleverna. Eleverna kan använda en egen dator, men möjligheten finns även att arbeta gemensamt med klassen via projektor. 3

5 Grundskolan Svenska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt. Centralt innehåll i svenska år 7-9 ur kursplan 2011 Läsa och skriva. Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Tala, lyssna och samtala. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda: Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 4

6 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren. Kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 5

7 Grundskolan Samhällskunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt. Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. Centralt innehåll år 7-9 Samhällskunskap ur kursplan 2011 Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens förändringar och villkor. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Beslutsfattande och politiska idéer Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten kan påverka individer, grupper och samhället. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutvecklingen. Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter och livsstilar och hur dessa påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G4 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G5 Har någon av dina föräldrar eget företag? Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? 6

8 Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig Gymnasieskolan Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå, Kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt, Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, Kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor och känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Kunskaper om samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Förmåga att söka, granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 7

9 W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasieskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G5 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G6 Har någon av dina föräldrar eget företag? * Det kan även vara intressant att arbeta med frågor om utbildning och arbete. Frågorna H1- H8 i W-lupp. Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig 8

10 Grundskolan Idrott och hälsa Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang. Centralt innehåll år 7-9 i idrott och hälsa ur kursplan 2011 Hälsa och livsstil Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 9

11 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 10

12 Grundskolan Mattematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel. Kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram. Centralt innehåll i matematik år 7-9 ur kursplan 2011 Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. Samband och förändring Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor, samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. W-lupp förlag på frågor att använda på grundskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs matematik A Kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning. Kunna tolka, kritiskt granska och med omdöme åskådliggöra statistiska data. Ha vana att vid problemlösning använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. Förmåga att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. W-lupp förlag på frågor att använda på gymnasieskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. 11

13 Grundskolan Kemi/Naturkunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad. Centralt innehåll i Kemi år 7-9 enligt kursplanen 2011 Kemin i vardagen och samhället. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 12

14 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Utdrag ur kursplaner 2011 Undervisning i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättning att utveckla följande: Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (1a) Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, och konsumtion. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i media. (1b) W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasiet F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 13

15 Återkoppling Återkoppling till politiken Att återkoppla resultatet av Lupp till politiken är viktigt, då Luppen är ett politiskt uppdrag. Politikerna vill gärna få reda på bakgrunden till svaren, alltså vad ungdomarna verkligen menar när de säger att de t ex känner sig otrygga på bussen eller på fritidsgården. Eller, vad menar man när man säger att man mår dåligt och vad är egentligen orsaken till varför man slarvar med frukosten? Därför är återkopplingen och dialogen mellan ungdomar och politiker oerhört viktig. Man kan se processen i flera steg: Först och främst bör skolorna använda sig av lärarhandledningen i skolundervisningen för att analysera svaren i Lupp. Detta är skolans uppdrag. Vissa frågor som kommer upp, kan hanteras direkt i skolan, t ex genom att lyftas i elevråd eller i dialog med lärare, elevvårdsteam och rektor. Detta är skolans/rektorns uppdrag. Andra frågor bör lyftas på politisk nivå för att få riktig tyngd. Detta kan ske exempelvis på en Elevrådsdag. Detta är Lupp-gruppens uppdrag. En Elevrådsdag kan arrangeras via arbetsgruppen för Lupp. Då utvalda elever träffar politiker under en halvdag och diskuterar specifika frågor i grupper. Genom denna dialog kan politiker och elever förstå bakgrunden till de svar som kommit fram i undersökningen och politikerna kan därmed göra passande prioriteringar och insatser. En sådan process kan öka ungdomarnas inflytande och medbestämmande. Återkopplingen kan även ske genom att ungdomar medverkar på politiska möten, t ex kommunfullmäktige, genom att politikerna kommer till respektive skolor och för en dialog med eleverna, eller att man träffas i andra lämpliga forum såsom under en samhällskunskapslektion eller på ett elevråd. Arbetsgruppen för Lupp rekommenderar någon form av dialog mellan ungdomar och politiker för att budskapet från Lupp ska kunna nå ut ordentligt, så att ungdomarnas svar verkligen tas på allvar. 14