Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv
|
|
- Gunnel Ek
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun.
2 1
3 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Inledning Svenska, grundskolan Svenska, gymnasieskola Samhällskunskap, grundskola Samhällskunskap, gymnasieskola Samhällskunskap, gymnasieskola fortsättning Idrott & Hälsa, grundskola Idrott & Hälsa, gymnasieskola Mattematik, grundskola och gymnasieskola Kemi/Naturkunskap, grundskola Kemi/Naturkunskap, gymnasieskola Återkoppling 2
4 Inledning Under hösten 2012 genomfördes LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) bland samtliga elever på högstadiet och gymnasiet i Mora kommun för fjärde gången. För att få mer kunskap om hur eleverna i Mora svarat tidigare kan du ta del av resultatet på kommunens hemsida (mora.se - Barn & utbildning - Ung i Mora LUPP-Ungdomsenkat). Om du vill veta mer om enkäten LUPP, finns information på Ungdomsstyrelsens hemsida. I Ale kommun har man utformat en handledning/lathund för att använda Luppresultatet för lärare i Ale kommun. Där har en arbetsgrupp valt ut några kurser som finns på både grundskolan och gymnasieskolan. De har arbetat med både nuvarande och kommande kursplaner. Tanken med handledningen är att det ska vara så enkelt som möjligt för lärare och elever att arbeta med resultatet av Lupp. Nu är deras handledning redigerad för att passa i Mora kommun. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är ett förslag på hur man kan arbeta. Handledningen Dokumentet innehåller kortfattat utdrag ur kursplaner för grundskola och gymnasieskola. För att underlätta arbetet har frågor valts ur Lupp som kan kopplas till kursplanerna. Tanken är att frågorna ska bearbetas via ett webbaserar verktyg som heter W-lupp som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommunerna på ett enkelt sätt skall kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt. Uppgifter för inloggning finns hos Ungdomsstyrelsen eller kommunens ungdomssamordnare Åke Nyström. Du kan tillsammans med eleverna titta på svaren i enkäten och hur den procentuella fördelningen ser ut i Mora och andra kommuner som genomfört Lupp. Det är ett avancerat, men användarvänligt verktyg och det går att kombinera olika frågor i korsdiagram eller titta på frågorna var och en för sig. Det finns en manual som beskriver hur man skapar olika tabeller. Manualen hittar du när du loggat in i W-lupp. Där ser du hur eleverna svarat på alla frågor och kan eventuellt jämföra svaren med andra kommuner. I denna manual finns förslag på diskussionsfrågor och övningar som kan användas i anslutning till att eleverna tittat på frågorna i W-lupp. W-lupp som arbetsredskap På grundskolan underlättas arbetet om man inte gör för många korsdiagram i W-lupp, eftersom de ibland kan vara svåra att tyda. Frågor man kan ställa sig är hur Mora skiljer sig från övriga kommuner i landet, hur Mora skiljer sig från storstadskommuner, eller hur Mora skiljer sig från riket i stort. Eleven kan jämföra skillnader mellan pojkars och flickors svar. Det kan också vara intressant att diskutera varför eleverna tror att svaren ser ut som de gör. Vi rekommenderar att du går in på Ungdomsstyrelsens hemsida och tittar på upplägget innan du gör övningarna med eleverna. Eleverna kan använda en egen dator, men möjligheten finns även att arbeta gemensamt med klassen via projektor. 3
5 Grundskolan Svenska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt. Centralt innehåll i svenska år 7-9 ur kursplan 2011 Läsa och skriva. Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Tala, lyssna och samtala. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda: Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 4
6 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren. Kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 5
7 Grundskolan Samhällskunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt. Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. Centralt innehåll år 7-9 Samhällskunskap ur kursplan 2011 Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens förändringar och villkor. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Beslutsfattande och politiska idéer Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten kan påverka individer, grupper och samhället. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutvecklingen. Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter och livsstilar och hur dessa påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G4 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G5 Har någon av dina föräldrar eget företag? Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? 6
8 Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig Gymnasieskolan Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå, Kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt, Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, Kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor och känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Kunskaper om samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Förmåga att söka, granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 7
9 W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasieskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G5 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G6 Har någon av dina föräldrar eget företag? * Det kan även vara intressant att arbeta med frågor om utbildning och arbete. Frågorna H1- H8 i W-lupp. Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig 8
10 Grundskolan Idrott och hälsa Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang. Centralt innehåll år 7-9 i idrott och hälsa ur kursplan 2011 Hälsa och livsstil Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 9
11 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 10
12 Grundskolan Mattematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel. Kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram. Centralt innehåll i matematik år 7-9 ur kursplan 2011 Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. Samband och förändring Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor, samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. W-lupp förlag på frågor att använda på grundskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs matematik A Kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning. Kunna tolka, kritiskt granska och med omdöme åskådliggöra statistiska data. Ha vana att vid problemlösning använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. Förmåga att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. W-lupp förlag på frågor att använda på gymnasieskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. 11
13 Grundskolan Kemi/Naturkunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad. Centralt innehåll i Kemi år 7-9 enligt kursplanen 2011 Kemin i vardagen och samhället. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 12
14 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Utdrag ur kursplaner 2011 Undervisning i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättning att utveckla följande: Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (1a) Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, och konsumtion. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i media. (1b) W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasiet F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 13
15 Återkoppling Återkoppling till politiken Att återkoppla resultatet av Lupp till politiken är viktigt, då Luppen är ett politiskt uppdrag. Politikerna vill gärna få reda på bakgrunden till svaren, alltså vad ungdomarna verkligen menar när de säger att de t ex känner sig otrygga på bussen eller på fritidsgården. Eller, vad menar man när man säger att man mår dåligt och vad är egentligen orsaken till varför man slarvar med frukosten? Därför är återkopplingen och dialogen mellan ungdomar och politiker oerhört viktig. Man kan se processen i flera steg: Först och främst bör skolorna använda sig av lärarhandledningen i skolundervisningen för att analysera svaren i Lupp. Detta är skolans uppdrag. Vissa frågor som kommer upp, kan hanteras direkt i skolan, t ex genom att lyftas i elevråd eller i dialog med lärare, elevvårdsteam och rektor. Detta är skolans/rektorns uppdrag. Andra frågor bör lyftas på politisk nivå för att få riktig tyngd. Detta kan ske exempelvis på en Elevrådsdag. Detta är Lupp-gruppens uppdrag. En Elevrådsdag kan arrangeras via arbetsgruppen för Lupp. Då utvalda elever träffar politiker under en halvdag och diskuterar specifika frågor i grupper. Genom denna dialog kan politiker och elever förstå bakgrunden till de svar som kommit fram i undersökningen och politikerna kan därmed göra passande prioriteringar och insatser. En sådan process kan öka ungdomarnas inflytande och medbestämmande. Återkopplingen kan även ske genom att ungdomar medverkar på politiska möten, t ex kommunfullmäktige, genom att politikerna kommer till respektive skolor och för en dialog med eleverna, eller att man träffas i andra lämpliga forum såsom under en samhällskunskapslektion eller på ett elevråd. Arbetsgruppen för Lupp rekommenderar någon form av dialog mellan ungdomar och politiker för att budskapet från Lupp ska kunna nå ut ordentligt, så att ungdomarnas svar verkligen tas på allvar. 14
Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Koppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Kursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Medborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
NATIONELLA BILDTÄVLING
PRATA OM SPELS NATIONELLA BILDTÄVLING FÖR ÅRSKURS 7-9 1 1 KOM IGÅNG Vara med och tävla Prata om spels nationella bildtävling låter er vara med och tävla om fina priser. I tävlingen kan ni uppnå kursmålen
Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
samhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
LPP historia och samhällskunskap
LPP historia och samhällskunskap Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia, svenska och samhällskunskap?
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Lärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
LUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se
IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde
SVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Lärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Svenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi
BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Arbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Oskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Samhällskunskap Demokrati
Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod
Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap
Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap Det här är vi! Pernilla Holmgren Yvonne Eriksson Anpassningsbara läromedel Grundskola Gymnasium Särskola Förberedelseklass SFI Grundvux Efter gymnasiet Gymnasiet
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Att vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Kursplan i svenska grundläggande kurs W
kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på
Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13
Kurskatalog Lärling12 Individuellt val LÅ12-13 2013 01 08 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som
Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006
Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella