Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv"

Transkript

1 Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun.

2 1

3 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Inledning Svenska, grundskolan Svenska, gymnasieskola Samhällskunskap, grundskola Samhällskunskap, gymnasieskola Samhällskunskap, gymnasieskola fortsättning Idrott & Hälsa, grundskola Idrott & Hälsa, gymnasieskola Mattematik, grundskola och gymnasieskola Kemi/Naturkunskap, grundskola Kemi/Naturkunskap, gymnasieskola Återkoppling 2

4 Inledning Under hösten 2012 genomfördes LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) bland samtliga elever på högstadiet och gymnasiet i Mora kommun för fjärde gången. För att få mer kunskap om hur eleverna i Mora svarat tidigare kan du ta del av resultatet på kommunens hemsida (mora.se - Barn & utbildning - Ung i Mora LUPP-Ungdomsenkat). Om du vill veta mer om enkäten LUPP, finns information på Ungdomsstyrelsens hemsida. I Ale kommun har man utformat en handledning/lathund för att använda Luppresultatet för lärare i Ale kommun. Där har en arbetsgrupp valt ut några kurser som finns på både grundskolan och gymnasieskolan. De har arbetat med både nuvarande och kommande kursplaner. Tanken med handledningen är att det ska vara så enkelt som möjligt för lärare och elever att arbeta med resultatet av Lupp. Nu är deras handledning redigerad för att passa i Mora kommun. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är ett förslag på hur man kan arbeta. Handledningen Dokumentet innehåller kortfattat utdrag ur kursplaner för grundskola och gymnasieskola. För att underlätta arbetet har frågor valts ur Lupp som kan kopplas till kursplanerna. Tanken är att frågorna ska bearbetas via ett webbaserar verktyg som heter W-lupp som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommunerna på ett enkelt sätt skall kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt. Uppgifter för inloggning finns hos Ungdomsstyrelsen eller kommunens ungdomssamordnare Åke Nyström. Du kan tillsammans med eleverna titta på svaren i enkäten och hur den procentuella fördelningen ser ut i Mora och andra kommuner som genomfört Lupp. Det är ett avancerat, men användarvänligt verktyg och det går att kombinera olika frågor i korsdiagram eller titta på frågorna var och en för sig. Det finns en manual som beskriver hur man skapar olika tabeller. Manualen hittar du när du loggat in i W-lupp. Där ser du hur eleverna svarat på alla frågor och kan eventuellt jämföra svaren med andra kommuner. I denna manual finns förslag på diskussionsfrågor och övningar som kan användas i anslutning till att eleverna tittat på frågorna i W-lupp. W-lupp som arbetsredskap På grundskolan underlättas arbetet om man inte gör för många korsdiagram i W-lupp, eftersom de ibland kan vara svåra att tyda. Frågor man kan ställa sig är hur Mora skiljer sig från övriga kommuner i landet, hur Mora skiljer sig från storstadskommuner, eller hur Mora skiljer sig från riket i stort. Eleven kan jämföra skillnader mellan pojkars och flickors svar. Det kan också vara intressant att diskutera varför eleverna tror att svaren ser ut som de gör. Vi rekommenderar att du går in på Ungdomsstyrelsens hemsida och tittar på upplägget innan du gör övningarna med eleverna. Eleverna kan använda en egen dator, men möjligheten finns även att arbeta gemensamt med klassen via projektor. 3

5 Grundskolan Svenska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt. Centralt innehåll i svenska år 7-9 ur kursplan 2011 Läsa och skriva. Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Tala, lyssna och samtala. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda: Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 4

6 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren. Kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B1 Hur mycket fritid har du? B2 Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? B4 Finns det något du skulle vilja göra på din fritid som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? E1 Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? E2 Känner du dig trygg på följande ställen...? E3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? E4 Var hände detta...? Hur kan man öka trivsel och trygghet i skolan? Jämför mobbing i Mora med övriga Sverige. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör? Jämför pojkar och flickor. Vad önskar ungdomar för fritidsaktiviteter i Mora kommun? När är livet som bäst enligt dig? Vilken förändring skulle du önska i kommunen om du fick vara med och bestämma? Förslag på övningar 4-hörn Du som sett en kompis bli mobbad. Vad har du gjort? 1. Sagt till en vuxen 2. Agerat själv 3. Struntat i det Vad är viktigast av följande påståenden när det gäller vänner? 1. Man har roligt ihop 2. Man kan prata om allt 3. Man tycker om att göra samma saker Avslutningsrunda Varje elev får säga något om dagens tema om mobbing och vänskap och hur de upplevt övningarna. 5

7 Grundskolan Samhällskunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, förstå de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt. Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet. Centralt innehåll år 7-9 Samhällskunskap ur kursplan 2011 Samhällsresurser och fördelning Arbetsmarknadens förändringar och villkor. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Beslutsfattande och politiska idéer Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten kan påverka individer, grupper och samhället. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutvecklingen. Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter och livsstilar och hur dessa påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G4 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G5 Har någon av dina föräldrar eget företag? Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? 6

8 Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig Gymnasieskolan Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Ha kunskaper om det politiska systemets funktion på lokal, regional, nationell och EU-nivå, Kunna förstå hur man kan påverka politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå, inom EU samt internationellt, Kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv, Kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor och känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Kunskaper om samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Förmåga att söka, granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. 7

9 W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasieskolan D1 Hur intresserad är du av politik? D2 Har du någon gång det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det...? D3 Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? D4 Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? D5 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? D8 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? D9 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? G5 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? G6 Har någon av dina föräldrar eget företag? * Det kan även vara intressant att arbeta med frågor om utbildning och arbete. Frågorna H1- H8 i W-lupp. Vilka förväntningar har du på framtiden? Vet du hur du skall göra för att påverka politiken i kommunen? Vad innebär demokrati för dig? Vad är ditt drömjobb? Vad är viktigast med ett jobb? Vill du arbeta praktiskt eller teoretiskt? Skulle du kunna tänka dig att gå med i ett politiskt parti? Varför har vi elevråd? Varför gör vi en Luppundersökning i Mora? Förslag på övningar Läs en insändare från en politiker i Mora tidning, återberätta i en mindre grupp vad du läst och vad du själv tycker om det du läst. Ta ut en fråga som du tycker är viktig. Skriv ett brev/mail till en politiker i Mora Kommun. Skriv en text om dig själv som handlar om hur du tror att ditt liv ser ut om 15 år. Skriv om familj, boende, utbildning och arbete. Hur fungerar en kommun och vilka sätt finns det att påverka? Skriv ner minst tio förslag på vad du tycker är viktigast i en demokrati. Rangordna därefter dina förslag. 4- hörn Vad är viktigt hos en politisk ledare? 1. Tydligt språk 2. Hans/hennes budskap 3. Att han/hon är handlingskraftig 8

10 Grundskolan Idrott och hälsa Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang. Centralt innehåll år 7-9 i idrott och hälsa ur kursplan 2011 Hälsa och livsstil Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för att kunna samtala om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 9

11 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskap om och erfarenhet av hur olika faktorer påverkar människors hälsa samt kunna diskutera sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö ur såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. W-lupp förslag på frågor att använda i gymnasieskolan B6 Hur ofta gör du följande saker på din fritid...? F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd och svettas? F6 Hur ofta brukar du...? F9 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Är den som idrottar friskare än den som går på café? Vad är viktigt för att må bra? Är det skillnad på alkoholkonsumtion i stan och på landet? Hur tror du att alkohol/tobak påverkar människor i samhället? Dricker/röker/snusar de ungdomar som får lov att dricka för sina föräldrar mer än övriga ungdomar? (F6-F9) Vilka konsekvenser kan för mycket rökning/alkohol få i ett samhälle? Förslag på övningar Testa att promenera varje dag och dokumentera hur skolarbetet fungerar. Blir det någon förändring? 4-hörn Hur tror du ungdomar får tag i alkohol? 1. Vuxna köper ut 2. Syskon/kompisar köper ut 3. Köper själv 4. Annat förslag När du fyller 20 år kommer du att köpa ut alkohol till minderåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Ibland 10

12 Grundskolan Mattematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel. Kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram. Centralt innehåll i matematik år 7-9 ur kursplan 2011 Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. Samband och förändring Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor, samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. W-lupp förlag på frågor att använda på grundskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs matematik A Kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning. Kunna tolka, kritiskt granska och med omdöme åskådliggöra statistiska data. Ha vana att vid problemlösning använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram. Utdrag ur ämnes- och kursplaner 2011 Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. Förmåga att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. W-lupp förlag på frågor att använda på gymnasieskolan Här kan läraren välja precis efter elevernas intresse vilka frågor som eleverna ska arbeta med. Titta på procentuell fördelning Göra egna diagram Diskutera hur trovärdig statistiken i undersökningen är. 11

13 Grundskolan Kemi/Naturkunskap Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad. Centralt innehåll i Kemi år 7-9 enligt kursplanen 2011 Kemin i vardagen och samhället. Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Aktuella samhällsfrågor som rör energi, miljö och hälsa. Kemins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. W-lupp förslag på frågor att använda på grundskolan F1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? F2 Hur ofta är du sjuk? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 12

14 Gymnasieskolan Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Ha kunskaper om livsstilens betydelse för miljön och en hållbar ekologisk utveckling. Utdrag ur kursplaner 2011 Undervisning i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättning att utveckla följande: Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa. (1a) Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, och konsumtion. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i media. (1b) W-lupp förslag på frågor att använda på gymnasiet F1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F3 Hur ofta har du haft besvär av följande under det senaste halvåret...? F4 Hur ofta händer följande...? F6 Hur ofta brukar du...? F7 Hur får du vanligen tag på alkohol? F8 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Hur kan du ändra på dina kostvanor så att de blir bättre? Finns det någon koppling i undersökningen mellan upplevda hälsotillstånd och om man hoppar över frukost/lunch? (korsdiagram F1-F4) Hur påverkas koncentrationen och resultatet i skolan av att du ätit för lite? Varför är alltid frågan om missnöje med skolmaten återkommande på alla Demokratidagar? Varför kan elever på grundskolan inte få köpa frukost? Förslag på övningar Ät en näringsriktig frukost i klassen, ta med mat eller köp gemensamt. Låt eleverna delta i matråd och framföra klassens åsikter. 13

15 Återkoppling Återkoppling till politiken Att återkoppla resultatet av Lupp till politiken är viktigt, då Luppen är ett politiskt uppdrag. Politikerna vill gärna få reda på bakgrunden till svaren, alltså vad ungdomarna verkligen menar när de säger att de t ex känner sig otrygga på bussen eller på fritidsgården. Eller, vad menar man när man säger att man mår dåligt och vad är egentligen orsaken till varför man slarvar med frukosten? Därför är återkopplingen och dialogen mellan ungdomar och politiker oerhört viktig. Man kan se processen i flera steg: Först och främst bör skolorna använda sig av lärarhandledningen i skolundervisningen för att analysera svaren i Lupp. Detta är skolans uppdrag. Vissa frågor som kommer upp, kan hanteras direkt i skolan, t ex genom att lyftas i elevråd eller i dialog med lärare, elevvårdsteam och rektor. Detta är skolans/rektorns uppdrag. Andra frågor bör lyftas på politisk nivå för att få riktig tyngd. Detta kan ske exempelvis på en Elevrådsdag. Detta är Lupp-gruppens uppdrag. En Elevrådsdag kan arrangeras via arbetsgruppen för Lupp. Då utvalda elever träffar politiker under en halvdag och diskuterar specifika frågor i grupper. Genom denna dialog kan politiker och elever förstå bakgrunden till de svar som kommit fram i undersökningen och politikerna kan därmed göra passande prioriteringar och insatser. En sådan process kan öka ungdomarnas inflytande och medbestämmande. Återkopplingen kan även ske genom att ungdomar medverkar på politiska möten, t ex kommunfullmäktige, genom att politikerna kommer till respektive skolor och för en dialog med eleverna, eller att man träffas i andra lämpliga forum såsom under en samhällskunskapslektion eller på ett elevråd. Arbetsgruppen för Lupp rekommenderar någon form av dialog mellan ungdomar och politiker för att budskapet från Lupp ska kunna nå ut ordentligt, så att ungdomarnas svar verkligen tas på allvar. 14

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Pass 3 Bygga ett samhälle

Pass 3 Bygga ett samhälle Kursplaner åk 1 3 Pass 1 Vad är ett samhälle? Samhällskunskap Att leva i närområdet Centrala samhälls funktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Kommentarer till läraren

Kommentarer till läraren Kommentarer till läraren Djurförsök.info Kommentarer till läraren 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Om materialet 3 Vad kan du om djurförsök? 4 Vad tycker du och vad säger lagen? 6 Värderingsövning

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Entreprenörskap modell Bergvreten

Entreprenörskap modell Bergvreten Entreprenörskap modell Bergvreten Det här är ett exempel på hur man kan arbeta med entreprenöriellt lärande inom ramen för so ämnet. Eleverna ska komma fram till en affärsidé och förverkliga den så långt

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer