Des>na>onsutveckling i sydöstra Skåne

Transkript

1 SÖSK forum Tisdag 12 april 2016 Sjöbo kommunhus Des>na>onsutveckling i sydöstra Skåne Sofia Öreberg Tord Carnlöf Johan Olofsson

2 SyHe med dagen Informera om och förankra den strategiska plajormen - Diskutera hur kommunerna kan agera så a1 den kan förverkligas Resonera om det offentligas roll för des>na>onens >llväxt - Kommunens olika roller - Näringens förväntan - Exempel på hur andra kommuner gjort - Diskutera vad som kan göras kommunövergripande Som inspel?ll fortsa1 process och?ll det uppdrag de turistansvariga har

3 Agenda 8:30 Kort repe>>on om syhe och bakgrund och hur processen fungerat 8:40 Presenta>on av den strategiska plajormen för Des>na>onsutveckling i sydöstra Skåne 9:00 Kommunövergripande gruppdiskussioner inkl. summering och fika Vad behöver vi - som poli?ker respek?ve tjänstemän - göra för a1 den strategiska pladormen ska kunna förverkligas? 9:45 Det offentligas roll för des>na>onens >llväxt 10:15 Exempel på hur kommuner eller regioner arbetar med at skapa förutsätningar för besöksnäringen. 10:30 Gruppdiskussion inklusive summering. Vad behöver vi som poli?ker och tjänstemän - göra kommunövergripande för a1 möta näringens behov? 11:10 Summering/gemensamma reflek>oner 11:15 avslut

4 Des>na>onsutveckling strategisk plajorm Processens fyra faser: Insikt Inriktning Innova;on Implementering Processgrupp: Företagare inom besöksnäringen som representerar äta, handla och göra, inom de fyra kommunerna. Processarbetets mål: Långsik>gt och hållbart förändrat sät at arbeta. Den strategiska plajormen - sammanfatning av det gemensamma arbetet t.o.m. inriktning

5 Insikt Inriktning Innova;on Implementering Diagnos Kriterier för exportmognad Egenskapsinventering FörutsäTningar Bedömning 1 Des;na;onsidé Verksamhetsområde Defini>on av målgrupper Behovsbeskrivning Intäktsgeneratorer Produkter som erbjuds DrivkraHer 5 Konceptutveckling Nya koncept för >llväxt Kriterier för >llväxt Best prac>ce Benchmarking 9 Organisering och styrning Säkerställ samverkan mellan kommun/region och privata aktörer Bestäm organisa>on, roller och kompetenser 13 2 Situa;onsanalys Egenskapsanalys Tillgångsanalys ATrak>oner (intäktsgeneratorer) Organisa>on/kompetens Vision och målbild Önskvärd fram>da posi>on Målbeskrivning vid en given >dpunkt - affärsinriktningen - effek>visering - företagskultur - des>na>onskultur 6 Prioritering Bedömning och viktning av kriterier för måluppfyllelse och kostnader för genomförande av produktutveckling Benchmarking av produkter och atrak>oner 10 Affärsmodell Bemanning och resurser Kalkyler och budgets Projektkatalog upprätas Ak>viteter enl. bilaga 14 Omvärldsanalys Geografiskt verksamhetsområde nuläge och poten>al, des>na>oner i området, samverkan och konkurrens Des>na>onens karaktäris>ka (säsong, tema, målgrupp, facts & figures) Infrastruktur inkl. kommunens/länets översiktsplan 3 7 Strategier Målgrupper vem konsumerar Teman, produkter, erbjudanden Paketering och partnerskap Marknadsföring/kommunika>on Försäljning hur/vem Leveransförmåga värdskap Paketering i partnerskap Bestämma och utveckla partnerskap Paketering av erbjudanden Plan för marknadsföring och försäljning 11 Uppföljning Ak>viteter följs upp enligt projektkatalog och ak>vitetslista 15 Profilanalys av des;na;onen Vill vara, Vad man är, Hur man uppfatas Benchmark mot konkurrenter Preliminära åtgärder 4 Varumärkesstrategi Kärnvärden Des>na>onsprofil VarumärkesplaJorm 8 Affärsplanen utvecklas Plan från A-Ö 12 UMasning Successiv överlämning av projektet 16 Analys nuläge och poten;al Strategisk plaqorm Affärs- och utvecklingsplan Organisa;on och styrning etablerad

6 Den strategiska plajormens syhe och förutsätningar Den strategiska pladormen handlar om a1 peka ut den inriktning som bedöms ge störst hållbar?llväxt och uthållig vinst samt mo?vera på vilka grunder inriktningen gjorts Baseras på de övergripande strategier som Tourism in Skåne tagit fram Collabora>ve Tourism - samt genom det arbete som framkommit i processgruppens arbete fram >ll idag. Fokusera, våga välja men också välja bort samt arbeta på et nyt sät. Arbetet avser peka på gemensamma vägval för sydöstra Skåne men även på skillnader för respek>ve kommun. Den fyra ingående kommunerna är >ll stora delar lika vad gäller näringens fokus. Skillnader gäller främst olika företags utbud inom boenden, bu>ker, restauranger och ak>vitetsbolag. Innehållet har stämts av med de fyra kommunernas turism-och näringslivsansvariga personer, för at i så hög utsträckning som möjligt >llgodose vik>ga aspekter och nyanser.

7 Den strategiska plajormen vilar på fyra strategiska pelare TILLVÄXT TEMATISK INRIKTNING PRODUKTÄGARE SAMVERKAN MELLAN FÖRETAG OCH OFFENTLIGT SEKTOR SAMORDNAD MARKNADSFÖRING STRATEGI Omvärldsanalyser + marknadsanalyser + analys av >llgångar och egenskaper

8 Tillväxten i sydöstra Skåne Den poten?ella?llväxten för besöksnäringen i sydöstra Skåne bedöms i allt väsentligt komma från interna?onella marknader. Det kräver en omfokusering avseende vilka produkter och erbjudanden ska utvecklas, vem som är produktägare och hur erbjudanden ska marknadsföras samt säljas. Affärs- och ;llväxtmål 2020 Tourism in Skåne Sydöstra Skåne Nya utländska gäster (80%) (+80%) OmsäTning 60 mdr SEK (50%) 5,25 mdr SEK (50%) Basår a1 relatera?llväxtandelen?ll är Siffrorna i?llväxtmålen för sydöstra Skåne baseras på processgruppens ambi?onsnivå Huruvida sydöstra Skånes?llväxtmål är relevanta bedöms i fas 3 och 4

9 Strategi A Tema>sk baserad produktporoölj Den tema?ska strategin fokuserar på tre teman för snabbaste hållbara?llväxt. För valda teman ska produkter utvecklas som paketeras samt erbjudas?ll marknaden Outdoor-upplevelser Mat och Dryckupplevelser Kulturupplevelser Fokus på vandring och cykling Trendrapporter och analyser pekar på en starkt >llväxt för outdoor Produkter kan varieras på lätare eller mer avancerade ak>viteter Sydöstra Skåne har >llgångar i form av leder och vägar som stödjer valet av vandring och cykling Stort globalt intresse för mat och dryck Mat & dryck bör fokuseras med en tydligare koppling >ll upplevelser kring maten och dess ursprung både där den produceras, förädlas och konsumeras. Exempelvis kring äpplen, jordbruket, odlingar, vilt och fiske Starkt profilerande för området Stora varia>oner i utbud beroende på kommun Kulturhistoria med dansk prägel Livss>l ekologisk och hållbar samt småskalighet

10 Strategi A Tema>sk baserad produktporoölj (forts.) Outdoor-upplevelser Fokus på vandring Mycket goda möjligheter at utvecklas och få besökare at: ü hita >ll området, ü stanna och ü komma >llbaka vår, sommar och höst Vandringens >llgångar har mycket låg förädlingsgrad jämfört med poten>alen. Fokus på cykling Cykelturismen i Europa är: ü Storindustri och utgör är en starkt trend ü Cykeltrenden tagit fart i Sverige. Sydostleden beräknas ge: ü gästnäter vilket innebär ü ca 350 sängplatser per dygn under en beräknad säsong på 100 dagar

11 Strategi A Tema>sk baserad produktporoölj (forts.) Tema mat och dryckupplevelser. Det globala intresset för mat och dryck har dras?skt ökat på senare?d. Sydöstra Skåne har en poten?al inom mat och dryck och framförallt inom dryck. Mat och Dryckupplevelser ;llgångar och fördelar Äppelodlingar, olika musterier och förädlade produkter. Arboretum med en fantas>sk samling äppleträd, äppelmarknad och krogar i vackra äppelodlingar Jordbruk och odlingar med gårdsbu>ker som erbjuder närodlade och ekologiska erbjudanden: bagerier, rapsolja, kryddor, bär Fiske med varierade fiskemöjligheter, turbåtar för havsfiske, insjöfiske, fiske i åar och bäckar, rökeri och kultur med sillinläggningar

12 Strategi A Tema>sk baserad produktporoölj (forts.) Tema kulturupplevelser. Sydöstra Skåne erbjuder en mångfald med utvecklingspoten?al inom kulturområdet. Här finns likheter men även stora varia?oner i typen av utbud beroende kommun. Kulturupplevelser ;llgångar och fördelar Film, inspelningsplatser och genom filmer och kända miljöer Konst, erkända lokala konstnärer och etablerade konstrundor Musik, konserter och fes>valer med varierat utbud som atraherar olika målgrupper Historia, med dansk prägel samt brett utbud av kultur-historiska besöksmål och muséer Livss>len i sydöstra Skåne, socialt och ekologiskt hållbar. Småskaliga, lokala producenter, nytänkande krogar och ak>viteter som utgår från kulturtradi>on

13 Strategi B - Utvecklingsmodell för produktägare Ny samarbetsformer mellan aktörer behöver utvecklas för a1 effek?vare utveckla produkter och paketera nya erbjudanden. Produktägare Näringen utser produktägare som knyter underleverantörer >ll sig via avtal Utvecklingsmodellen tar fasta på paketeringens grunder men kan med fördel gå steget längre och främja modulariserad produktutveckling och paketering, där olika kombina>oner av innehåll formar produkten. Genom denna metodik underlätas kundens möjlighet at paketera inför resan men även väl framme på plats utan at binda upp sig i stora färdiga paketlösningar från början

14 Strategi C - Samverkan mellan besöksnäringen och den offentliga sektorn Ny samarbetsformer mellan aktörer och offentlig sektor behöver utvecklas för a1 undvika onödiga störningar i ärendehantering och missuppfa1ningar Samverkan Effek>vt stöd från kommunerna - pro-ak>vt arbete för at möta näringens behov av stöd och informa>on och ärendehantering. Nya arbetssät ska skapa smidigare och snabbare processer i kommunens reak>va arbete då frågor som inte kunnat förutses dyker upp. För at redovisningen och diskussionen ska leda >ll så stor förståelse som möjligt behöver de delar av besöksnäringens värdekedja från ax >ll limpa - som har beröring med offentliga organisa>oner utvecklas och tydliggöras. Utmaningarna för kommunernas fortsata utveckling innebär bland annat at turism får en tydlig näringslivsstatus. Kommunernas olika roller som arenaoch nätverksskapare, utvecklingsstöd, >llståndsmyndighet samt samordnare i marknadsföring och försäljning kommer at behöva förtydligas. Besöksnäringen ska bätre förstå det offentligas roll och uppdrag

15 Strategi D - Samordnad marknadsföring och distribu>on En avgörande strategi för?llväxten är a1 samordna och öka träffsäkerheten i marknadsföringsinsatser och säkerställa distribu?on Samverkan startar redan på det na7onella planet Visit Sweden analyserar geografiska marknader och poten>ella resenärers inställning, drivkraher och intresse är för at resa >ll Sverige Samordningen av marknadsföringen och distribu>onen stärks yterligare genom Tourism in Skånes yterligare analyser och blir >ll underlag, mo>v, riktlinjer och stöd för användningen av varumärket Skåne Genom at målgruppsanpassa de tema>serade upplevelserna i sydöstra Skåne och säkerställa at de följer Tourism in Skånes riktlinjer, förtydligas och stärks sydöstra Skånes erbjudanden och dragningskrah Digitaliseringen genomsyrar hela des>na>onsutvecklingsprocessen, i synnerhet inom marknadsföringen varför samverkan inom den digitala utvecklingen rekommenderas. Genom at kommunerna och företagen medverkar i denna samverkan underlätas möjligheterna i den digitala transforma>onen.

16 SammanfaTning av strategierna De tema>ska produktgrupperna bryts ner >ll tydliga produktporoöljer som sedan översäts i planer för produktutveckling, paketering och lansering. Produkterna ägs av företagare som är produktägare och ligger >ll grund för fram>da ini>a>v, investeringar, samarbeten och satsningar över gränserna i näringen. Produktägarna ansvarar för produktutveckling >ll modulariserad paketering genom at knyta >ll sig underleverantörer och samarbetspartner så at hela värdekedjan från ax >ll limpa omfatas. Företagen och kommunerna samarbetar för at i gemensamma processer proak>vt men även reak>vt underläta för utvecklingen av besöksnäringen. Kommunerna och de lokala turistorganisa>onerna stödjer produktägare i marknadsföring och försäljning och fungerar som näringen förlängda arm >ll Tourism in Skåne i sina mål at nå den interna>onella marknaden.

17 DrivkraHer hos den Globala resenären at resa >ll Sverige För varje kommun görs en matchning mellan olika drivkrater i olika marknadssegment ställt i jämförelse med kommunens utbud och möjligheter. Nyfikna upptäckaren Segmentet utgör 34 milj. människor (43 %) av den Globala resenären med Sverigeintresse på Visit- Swedens prioriterade marknader. Andelen Nyfikna upptäckare är som allra störst i Ryssland, Spanien och Italien. Det finns många Nyfikna upptäckare även i UK, Frankrike, Tyskland och USA. Kännetecken: Vill upptäcka det genuina Sverige, et land som kan vara både tradi>onellt och modernt, storstad och natur, vinter och sommar. Det är en grupp resenärer som är starkt intresserade av at lära känna den samma bilden av Sverige. De vill veta allt om vår kultur och livss>l, vill smaka svensk mat och dryck och uppleva Sveriges tradi>oner. Ak;va naturälskaren Segmentet utgör 15 milj. människor (19 %) av den Globala resenären med Sverigeintresse på VisitSwedens prioriterade marknader. Andelen Ak>va naturälskare är som allra störst i Danmark, Nederländerna och Tyskland och som minst i Norge, UK och Ryssland. Kännetecken: Vill vara ak>va i naturen och njuta av lugnet och s>llheten Sverige kan erbjuda. AT uppleva naturen är populärt i alla tre segmenten men för de ak?va naturälskarna utgör det själva kärnan. I jämförelser med övriga grupper är ak?va naturälskarna de som är mest fysiskt ak>va. Vandring är populärt och denna grupp är också de som är mes intresserade av at delta i olika sportevenemang. Vardagssmitande livsnjutaren Segmentet utgör 26 milj. människor (33 %) av den Globala resenären med Sverigeintresse på VisitSwedens prioriterade marknader. Andelen Vardagssmitande livsnjutare är som allra störst i Norge, Finland och Danmark och som minst i Ryssland, Spanien och Italien Kännetecken: Vill uppleva Sverige som en rik>g livsnjutare. De kommer >ll Sverige för semester framför allt för at koppla av och slippa ru>ner och aha roligt med dem de reser med. De De här resenärerna vill ha en enkel semester och känna sig fria och njuta av god mat och dryck. De vill gärna upptäcka nya städer och platser och vid stadsbesök tar de gärna en shoppingrunda varvar med något at äta. Källa: Visit Sweden

18 Strategisk plajorm för des>na>onsutveckling i sydöstra Skåne GRUPPDISKUSSION inklusive fika Vad behöver vi göra för a> den strategiska pla?ormen ska kunna förverkligas? 3-4 grupper med poli>ker 3-4 grupper med tjänstemän 30 minuter en antecknar, en beredd at redovisa de stora dragen Redovisa på ark på borden: service och rådgivning beslut och myndighetsutövning främja - stöd och ini>a>v

19 Kommunen fyra olika roller (1/2) Kommunen som dragare Som dragare >llhandahåller kommunen verksamheter som utgör själva anledningen >ll besöket eller som spelar en vik>g roll i upplevelsen. Det kan handla om allt från museum, idrotsevenemang och anläggningar >ll natur- och kulturområden. Det kan också vara besök knutna >ll den egna verksamheten, som studiebesök eller interna>onella möten och konferenser där kommunen står som värd. Kommunen som servicegivare Kommunen är servicegivare när den står för service som besökarna är beroende av och som utgör stommen i en des>na>on: infrastruktur, kollek>vtrafik, rastplatser, vaten och sophantering, för at nämna några. AT inkludera besöksperspek>ven i översiktsplaner, detaljplaner och infrastrukturplaner påverkar besökarnas upplevelse och des>na>onens >llgänglighet.

20 Kommunen fyra olika roller (2/2) Kommunen som myndighet I myndighetsutövningen ingår at se >ll at lagar och regler som gäller för besöksnäringen eherlevs. Kommunen har statens uppdrag at utöva såväl >llsyn som >llståndsverksamhet inom en rad områden. För företagen inom besöksnäringen kan det handla om serverings>llstånd, bygglov, brand>llsyn eller miljö>llsyn. En vik>g del i myndighetsuppdraget är också at hjälpa företagen och at vägleda dem rät. Kommunen som främjare Kommunen främjar besöksnäringens utveckling också genom de insatser som kommunen gör, oha genom näringslivskontoret och turistorganisa>oner. Det kan handla om at driva samverkansprocesser, nätverksarbete, kompetensutveckling och marknadsföring.

21 Des>na>onens värdekedja Strategiska processer Tak>ska processer Opera>va processer

22 Primära ak>viteter Produktutveckling Des>na>ons och produktpaketering Promo>on Distribu>on och försäljning Logis>k Des>na>onsservice AHercare Stödjande ak>viteter Des;na;ons Des>na>ons planering och planering/ infrastruktur Infrastruktur IT-system och system- & utveckling Kompetensut- Kompetensutveckling veckling Branschrela>oner och rela;oner inköp och inköp Leverans

23 Näringens perspek>v på den offentliga leveransen Na>onell nivå Regional nivå Kommunal nivå Stödjande ak>viteter Des;na;ons planering och infrastruktur Des>na>ons planering/ Infrastruktur Kompetensutveckling Kompetensutveckling Gårdsförsäljning Cykelvägar Insyn i planeringsperspek>v Skyltning utmed vägar Belysning av skyltar och byggnader Dubbelspår på Ystadsbanan Andra myndigheters uppdrag Kompetensförsörjning hjälp med rekrytering/- utbildningsstöd underläta at hita säsongspersonal Branschorganisa>oners uppdrag Ak>vt driva frågan om arbetsgivaravgiher Nätuppkoppling Kollek>vtrafik Flygplatstransporter Insyn i planeringsperspek>v Språkanpassad informa>on Dubbelspår på Ystadbanan AT anlägga och skylta vandringsleder Kommunal nivå Nätuppkoppling Alkohollagens >llämpning handläggning med näringslivsperspek>v Cykelvägar ridvägar - vandringsleder Tillståndsprocesser Samarbete kring events Insyn i infrastrukturplanering Beslutsordning som beaktar säsonger Taxiverksamhet Skyltning tydliggörande av villkor Belysning av skyltar, vägar och byggnader Offentliga toaleter Serviceminded rådgivning istället för paragraholkning Likahantering mellan tjänstepersoner och kommuner bör eller ska? Viljan at äga frågeställningen Samverkan kring kunskap Samarbete företag och kommun kring informa>on Tydliggöra näringslivsstrategers uppdrag Dynamik i kommunala organisa>oner Samverkan mellan kommuner Sammankallande >ll samverkansmöten Ledningsrekommenda>oner >ll handläggare MålsäTning om at kommuner proak>vt ger råd om vilka >llstånd som behövs Tydliggörande av rollfördelningen mellan region, kommun, myndigheter och näringen Helhetssyn i offentlig upphandling

24 Exempel kommunala modeller Det offentligas roll och näringens förväntan och behov Exempel - kommuner som fokuserar på turism i översiktsplanering Exempel - kommuner som är proak>va avseende näringslivsservice

25 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor Ställningstaganden kopplade ;ll besöksnäring och turism i översiktsplaner turis;sk översiktsplan = at tydliggöra strategier och geografiska förutsätningar som gynnar besöksnäringen Förtydliga de fysiska >llgångar besöksnäringen är beroende av såväl befintliga >llgångar och planerade satsningar Ex: infrastruktur (kollek?vtrafik, vandringsleder, cykelleder), områden med höga kultur och naturvärden, mötesplatser och besöksmål, anläggningar för boende och ak?viteter Varför? Tydliggöra värdeområden och riktlinjer Underlag inför beslut och lovgivning Underlag inför kommunika>on Underlag inför investeringsbeslut Uppmärksamma målkonflikter

26 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor Kommuner eller regioner som i översiktsplan förtydligar besöksnäringens förutsä`ningar Västsvenska Turistrådet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tog i samverkan 2008 fram en vägledning om besöksnäring i fysisk planering som pilotprojekt. SyHe: Förklarar för planerare vad besöksnäring handlar om och för besöksnäringen vad kommunal planering handlar om. Ånge kommun Temahäbe ;ll öp 2004 TemahäHe turism - som en del av översiktsplaneringsprocessen. SyHe: Förklarar mål och strategier samt begrepp, lagrum och ansvarsfördelning Karta med turistverksamheter.

27 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor Genom tydliga kartor förtydligas besöksnäringens förutsä`ningar Gotlands kommun Översiktsplan 2010 Kapitel med strategier och riktlinjer för turismens utveckling Riktlinjer för camping, förklarar defini>oner friluhsliv, kulturturism, ekoturism, sommargotlänningar Karta som pekar ut turistzoner/utvecklingsområden för turismverksamhet Karta som pekar ut turismens värdeområden: hästgårdar och ridleder, camping, natur och kulturbesöksmål, badplatser. Även visa kartexempel! Hästgård Rid- och körled Badplats Campingplats Besöksplats natur Besöksplats kultur Turistzon / utredningsområden för turismverksamhet Värdeområden för turism Område för ekoturism

28 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor Områden där fällandskapet och ;llgångar som libar och skoterleder utgör förutsä`ningar för näringen. Härjedalens kommun, Översiktsplan Lofsdalen Glöteområdet, 2012 Fokus på Des>na>on Lofsdalen dess Boendeanläggningar, service och anläggningar för turism och friluhsliv. Innehåller: SyHe och mål, fakta om >llgångar, planeringsprinciper, förslag >ll markanvändning, riktlinjer för bebyggelse, sysselsätning, va-utbyggnad, plankartor, förenlighet med riksintressen, konsekvenser. GIS-kartor med bland annat exploateringsanspråk, skoterleder, lihar, riksintresse rennäring Bergs kommun, Översiktsplan för Ljungdalen Storsjö, 2011 Målet med planen är at: Stärka områdets a1rak?onskrat och möjliggöra en fortsa1 utbyggnad av olika typer av turis?ska bäddar samt service- och ak?vitetsanläggningar mm.

29 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor A` förtydliga kunskapsunderlag Kiruna pågående arbete Gällande översiktsplan antogs Beslut om >llägg >ll översiktsplanen avseende turistverksamhet. Arbetet med de beslutade >lläggen och revideringen påbörjas under 2013 en turis?sk översiktsplan - en beskrivning av turismnäringen i text, bild och kartor, som fungerar som kunskapsunderlag?ll kommunens arbete med a1 ta fram en ny översiktsplan. Kiruna Lappland har tagit fram et planeringsunderlag för hållbar utveckling ü kunskapsunderlag >ll Kiruna kommuns arbete med fysisk översiktsplanering. ü skapa insikt om och förståelse för besöksnäringens betydelse för utvecklingen i Kiruna kommun. ü ü ü >llgång för t ex poli>ker, planerare, investerare och näringslivsutvecklare. kunskap och vägledning >ll entreprenörer och företrädare inom besöksnäringen. ger möjlighet >ll ökade investeringar i turis>sk infrastruktur, nyetableringar och utveckling inom befintliga verksamheter.

30 Exempel översiktsplanering, strategier och kartor Pågående översiktsplaneprocesser. Ängelholm pågående arbete Kommunfullmäk>ge gav i januari 2015 i uppdrag - at >llsammans med Ängelholms Näringsliv AB utarbeta en strategi för utveckling av turismnäringen i Ängelholm. Framtagande av en turis?sk översiktsplan som bland annat visar på fram?da områden lämpliga för tema?ska upplevelser såsom cykling, klä1ring och vandring. Men även mark som lämpar sig för hotell, camping och ställplatser för husbilar. Flen pågående arbete Ur Näringslivskontorets nyhetsbrev 2015: TURÖP = Turis?sk översiktsplan Den senare är e1 projekt som kommunen ska jobba med i två år, målet är a1 bä1re planläggning ska leda?ll snabbare och enklare handläggning av ärenden inom bygglov, miljö etc. De1a görs i samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningens stora arbete med översiktsplanen för kommunen. På Flens hemsida finns än ingen informa>on om projektet.

31 Exempel översiktsplan Simrishamn Betonar det som lybs fram som ;llgångar och egenskaper i den strategiska plaqormen Introduk>on, vår iden>tet: En stark iden?tet gör en plats intressant och a1rak?v inte bara för besökare och turister utan även för invånarna själva. Vår uppgit ur e1 regionalt perspek?v handlar?ll stora delar om a1 värna och sam?digt?llgängliggöra våra fantas?ska natur- och kulturmiljöer Kulturarvet bidrar?ll kommunens a1rak?onskrat som besöksmål och boendemiljö. Ur ÖP Simrishamn 2015 Intresset för närproducerade livsmedel är stort och en ökande?llväxbaktor för landsbygden i regionen. Bä1re kommunika?oner i kommunen! Koppla ihop byarna bä1re med cykelleder, busslinjer och bredband. De tradi?onella basnäringarna turismen, fisket och jordbruket har?llsammans poten?al a1 skapa pladorm för olika typer av integrerade och nyskapande entreprenörskap för landsbygdsutveckling.

32 Exempel översiktsplan Sjöbo Betonar det som lybs fram som ;llgångar och egenskaper i den strategiska plaqormen ska erbjuda e1 företagsvänligt klimat, en smidig kommunal förvaltning med god service och hög kvalitet Av de regionala kärnområden, där natur- kultur och frilutslivs intressen samverkar, ligger e1 flertal inom vår kommun Trenderna kring lokalt producerad mat och kring ekologiskt odlad mat erbjuder våra producenter goda möjlighet a1 utveckla sina verksamheter. Kommunen består av storslagen och unik natur i skitandelandskap. Här kan man vandra i lummig lövskog och förbi slo1 och sevärdheter. Krogar och gårdsbu?ker erbjuder fantas?ska smakupplevelser. Ur ÖP Sjöbo 2009 Bland överna1ningsmöjligheterna erbjuds allt från camping och stugbyar?ll gästgifveri och pensionat.

33 Exempel översiktsplanering i Tomelilla Betonar det som lybs fram som ;llgångar och egenskaper i den strategiska plaqormen De tre styrkeområdena natur, kultur och mat ska vara övergripande för översiktsplanens direk?v. Kommunen ska utveckla kommunika?oner och infrastruktur Vårt varierande landskap och unika naturområden ska bevaras och utvecklas i samklang med de areella näringarna Gång- och cykelvägar i kommunen ska öka. Kommunen ska iden?fiera och planera utvecklingsområden för bostäder och verksamheter Ur direk;v inför ÖP Tomelilla, pågående arbete

34 Exempel översiktsplaner i Ystad Betonar det som lybs fram som ;llgångar och egenskaper i den strategiska plaqormen Besöksnäringens betydelse för företagsamheten på landsbygden har gjort Ystad-regionen?ll e1 föredöme för landsbygdsutveckling. Skapa goda förutsä1ningar för näringslivet och arbetsmarknaden genom samverkan kommun - näringsliv och väl utbyggd kommunal service av god kvalitet Kultur, natur och havet är det som främst lockar besökare?ll Ystad. A1 undersöka hur en plats uppfa1as och vilka associa?oner den vacker, a1 formulera vilken posi?on man vill ha och iden?fiera vägen dit blir allt vik?gare. A1rak?onskraTen ökar med fler året runt öppna anläggningar, med e1 större produktutbud, fler ak?viteter och evenemang hela aret och med?llgängliga platser och upplevelser. Ur ÖP Ystad 2005 och FÖP staden Ystad, samrådshandling slå vakt om kvaliteten och undvika miljöstörningar, trängsel och andra nega?va effekter

35 Turism i översiktsplanering i sydöstra Skåne Hur väl stämmer den strategiska plaqormen in på ställningstaganden i kommunernas översiktsplaner? Besöksnäringen iden>fierad som vik>g MålsäTning och visioner kring atrak>onskrah, iden>tet, kulturarv Strategier om samverkan och service, företagsvänlighet Satsningar på infrastruktur kollek>vtrafik, cykelvägar Landsbygdsutveckling u>från kultur, natur och mat Om än inte samlat under et avsnit mer fokus på turism Kartor som visar infrastruktur, grönstruktur, bebyggelsestruktur samt natur>llgångar, riksintressen kulturmiljö, naturvård och friluhsliv

36 Geografisk tydlighet >llgångar och utveckling Tillgångar för besöksnäringen i sydöstra Skåne.. Staten och regionens infrastruktursatsningar (tåg, superbuss, sydostleden) Kommunernas infrastruktursatsningar (cykelvägar) Vandringsleder skåneleden, andra leder Na>onalparker, naturreservat och rekrea>onsområden Anläggningar bo, äta, handla, göra

37 Strategisk plajorm strategiskt dokument Komple`era med gemensam geografisk redovisning? Strategisk plajorm för des>na>onsutveckling i sydöstra Skåne kan eller skulle kunna - betraktas som en form av tema>sk >llägg >ll de fyra kommunernas översiktsplan. Redovisningen av >llgångar finns där, liksom strategier för utveckling. Den strategiska plajormen innehåller inte geografisk redovisning kartor som visar och därmed tydliggör samband, närhet och möjligheter. Med kartor, som olika GIS-skikt, kan besöksnäringens förutsätningar och behov inför fortsat fysisk planering tydliggöras. Eventuella motstridiga intressen kan iden>fieras. UnderläTar bedömning av avvägningar för hållbar >llväxt inom besöksnäringen och hållbar utveckling av samhället. Gemensam kartredovisning för de fyra kommunerna - de tema>ska områdena utgår från >llgångar som geografiskt finns i hela sydöstra Skåne. För näringen finns inga geografiska gränser.

38 Exempel RäTvik - proak>vt näringslivsstöd Med fokus på småföretagare som vill etablera sig i kommunen Näringslivskontoret arbetar med företagsnära frågor för at främja, s>mulera och inspirera >ll >llväxt. om du behöver någon a1 bolla en affärsidé eller projek?dé med.. kostnadsfri kvalificerad rådgivning inom de flesta områden Näringslivskontoret erbjuder kostnadsfri och konfiden>ell vägledning >ll alla som vill starta eller har startat företag. hjälpa?ll med a1 ta fram affärsplan, budget, välja företagsform, finansieringsstöd, kontaktnät. Affärsrådgivningen kan starta i olika skeden. Näringslivskontoret är kommunens och företagarföreningens gemensamma kontaktorgan gentemot näringslivet bevakar näringslivets intressen i den kommunala och statliga planeringen. Näringslivskontoret erbjuder utbildning för nyföretagare årligen flera olika typer av utbildningar. Utbildningarna styrs i hög grad av eterfrågan och varierar med vilka behov näringslivet u1rycker a1 de har.

39 Exempel RäTvik - nätverkande Företagsmöten mellan kommunen och företagarna Krögarnätverket Företag i RäTvik som driver restaurangverksamhet diskuterar större evenemang, gemensam marknadsföring, >llståndsgivning med mera. Evenemangsgruppen Diskuterar förutsätningarna för evenemang, finna samverkansmöjligheter i programmen eller informera om fram>dsplaner. Svensk Handel Ideell förening - arbetar med besöksanledningar och ökade incitament >ll handel. Bo i Rä`vik Ekonomisk förening boendeanläggningar i RäTvik - arbetar ak>vt för at finna nya sät at dra nyta av varandra, locka hit besökare och öka servicen på orten. TurisMörening Ideell förening - arbetar strategiskt och konkret med at utveckla näringslivet inom turismsektorn. Rådgivande organ inför olika kommunala beslut - representanter från exempelvis handel, boenden, krögare, byggföretag och evenemang. Frukost sista fredagen varje månad Näringslivskontoret bjuder in - företagen ställer frågor

40 Exempel RäTvik koncept >llväxt & >llsyn Fokusera på a` stärka entreprenörer i sin vilja a` göra rä` Vi vill minska regelbördan och fokusera på at stärka entreprenörer i sin vilja at göra rät. Vi vill vara den bästa kommunen at driva et företag i, vi vill vara den tryggaste kommunen at bo i. Vi gör det genom konceptet >llväxt & >llsyn: För a1 lyckas med det här har vi arbetat fram nya innova?va modeller. Modeller som sytar?ll a1 skapa en användarvänlighet för företagare som tar lags?tningens inten?oner på allvar. Vi har förändrat vårt sä1 a1 ta ut avgiter, vårt sä1 a1 kommunicera med småföretagare och vårt sä1 a1 prata om hållbarhet.

41 Exempel SÖSK-kommunerna Tjänster som erbjuds gemensamt Gemensam organisa>on för handläggning av >llstånd och >llsyn enligt Alkohollagen Nyföretagarträffar (Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Simrishamn)

42 Exempel SÖSK-kommunerna Tjänster som erbjuds - var för sig Tomelilla Företagarfrukostar, nätverksträffar och företagsbesök, näringslivsråd Näringslivsrådets främsta uppgit är a1 vara en naturlig koppling mellan Tomelilla kommun och näringslivet. Vi vill göra det enklare för dig som företagare a1 vara med och påverka kommunens utveckling. Simrishamn Frukostmöte för företagare Nyföretagarcentrum och företagslots företagslots är?ll för dig som företagare för de kontakter du behöver inom kommunens förvaltningar men även?ll olika organisa?oner och myndigheter som jobbar med näringslivsservice. Sjöbo Företagsfrukost och företagslots företagslots är en kostnadsfri service som förenklar kontakterna med kommunen för dig som företagare. Lotsen är din kontaktperson för frågor, informa?on, samordning av myndighetskontakter samt stöd och effek?vare handläggnings?der. Ystad Träffar och seminarier för nätverkande, Krögarträffar KontaktuppgiHer >ll affärsutvecklingshjälp, produktutvecklingshjälp, kompetensutvecklingshjälp och företagslots Företagslotsen erbjuder en snabb och smidig väg in?ll kommunen för dig som företagare. Det är en service som förenklar och samordnar företagens kontakter med Ystads kommun och olika nätverk samt kan svara direkt på enklare frågor. Med företagslotsen som guide slipper du onödiga omvägar och hi1ar rä1 direkt - oavse1 om du söker informa?on för en företagsetablering, letar eter lediga lokaler eller vill ha hjälp a1 hi1a rä1 kontakt i en kommunal förvaltning. Både befintliga och blivande företagare kan kontakta oss.

43 Näringsliv turisoöretagande i sydöstra Skåne Lotsa företagare rä` ;ll alla de ;llgångar de kan använda Företagen inom besöksnäringen har olika drivkraher ü Affärsmässig lönsamhet ü Förmedla natur- och kulturarv ü Livss>l - hobbyverksamhet ü Gäsorihet och generositet Företagslots, som en väg in finns i alla kommuner i olika form. Kommunernas hemsidor fliken näringsliv relevant informa>on och service riktat >ll företagaren om företagslots, blanketer, >llstånd etc. Kommunernas hemsidor fliken turism relevant informa>on och service riktat >ll besökaren om anläggningar etc. Vilken ingång väljer en aktör inom besöksnäringen? Med en flik som fokuserar på turisoöretagarens förutsätningar, skulle turisoöretagaren får hjälp. Se och förstå >llgångar, t ex villkor för at kommersiellt nytja vandringsleder, få kunskap om hur kommunen driver förändringar t ex gällande infrastruktur, få kontakt med de andra företagen, få informa>on om kompetens- och resursstöd t ex serviceutbildningar, hita det som turisoöretagaren kan behöva känna >ll för at erbjuda mer service >ll besökare.

44 GRUPPDISKUSSION Vad behöver vi göra kommunövergripande för a> möta näringens behov? Varför? 6-8 kommunövergripande grupper - poli>ker och tjänstemän gemensamt 30 minuter en antecknar, en beredd at redovisa Redovisa på ark på borden påverka region/ stat informa>on (geografisk?) gränssnit >ll företagen interna ru>ner annat

45 Vad händer framöver? Summera dagens inspel och reflek>oner. En workshop med processgruppen återstår i vår om organisering 21 april. Release av strategisk plajorm den 10 maj. Fas 3 innova>on - fortsäter >ll hösten. Vid behov utöka eller anpassa processen u>från några av de insikter som vi fåt idag?