Vi Släktforskare. Nyhetsbrev för släktforskare Redaktör: Elisabeth Thorsell,

Transkript

1 Vi Släktforskare Nyhetsbrev för släktforskare Redaktör: Elisabeth Thorsell, Mars 2007 Årgång 6 Nr. 3 Citera gärna (med källhänvisning, men all kopiering är förbjuden) Kära vänner, Mars månad visade sig bitvis vara en trist månad, först med det oväntade budet om Bonnie Raftös bortgång, och sedan min gamle vän Nils William Olsson i Florida. Bonnie skulle ha gått i pension i sommar och man önskade ju henne många år med katten, fritidsstället och barnbarnen, men så blev det inte. Nils William, nära 98 år, var mätt på ära och berömmelse och i stort behov av sin vila, när nu kroppen inte ville mer. Jag tänker mig gärna att han nu sitter i kretsen av mina himmelska farbröder, såsom Henric Sollbe, Henrik Anderö, Erik Lönnerholm, Erik Thorell och Wilhelm Odelberg, som alla hade en stor berättarförmåga och kunde dra de mest drastiska historier om sina samtida. Så är ännu en epok ur tiden, och själv börjar man mera stå på kanten till stupet... Men tills dess gäller det att knåpa på på olika vis, och för min del gäller nu att hjälpa till med att få Svenska Genealogiska Samfundet på säkra fötter. Där är jag nu sedan i vintras ordförande, och så kämpar jag med att få ordning på första numret av Svensk Genealogisk Tidskrift, som förhoppningsvis bör finnas i sinnevärlden i början av juni. Vi ser ett behov av en seriös genealogisk tidskrift med plats för längre artiklar, med goda källhänvisningar. Detta särskilt som Släkt och Hävd tycks ha försvunnit för gott, och Släktforskarnas Årsboks framtid verkar osäker, med tanke på Släktforskarförbundets urusla ekonomi. Enligt uppgifter ska man för tredje året på rad ha gjort en förlust på över två miljoner, nu för verksamhetsåret Det blir ca 7 miljoner totalt, och det klarar man inte länge. Det ser ut att bli en högst intressant stämma i Halmstad med utgångspunkt i detta. Till härnäst! Elisabeth Svenska Genealogiska Samfundet Svenska Genealogiska Samfundet (SGS) bildades av släktforskare från hela landet den 31 januari Samfundets ändamål är att befrämja vetenskapliga metoder i släktforskningen. För att uppnå detta ändamål skall SGS ge ut Svensk Genealogisk Tidskrift, en kvalificerad tryckt tidskrift för publicering av släktforskningsresultat. Första numret kommer under våren Välkommen på ordinarie medlemsmöte lördag 5/5 kl i sammanträdesrummet Anrep på Släktforskarcentrum i Sundbyberg! Att bli medlem Om du vill bli medlem, sätt in 100 kr på postgirokonto nummer Glöm inte att uppge namn och adress, och gärna telefon och e-post. Besök gärna hemsidan Det ljusnar! Stockholm 13/4: Idag går solen upp 5:43, 20 minuter tidigare än för en vecka sedan. Solen går ned 19:56, 16 minuter senare än för en vecka sedan. Nu är våren här! Innehåll NW Olsson... 2 Intagna på Fattighuset.. 4 Sett och hört... 5 Bonnie Raftö... 6 Böcker & sånt...7 Länklistan

2 Nils William Olsson in memoriam Den svenska emigrantforskningen nestor har gått ur tiden, nära 98 år gammal, en ålder han skulle ha uppnått i juni. Nu blev det inte så, utan han slutade sina dagar den 20 mars i sitt hem på äldreboendet Mayflower i Winter Park, Florida. Han efterlämnar sin hustru Dagmar, född Gavert, barnen Karna, Greg och Chris med makar, fyra barnbarn och tre barnbarns barn. Nils William var född i Seattle av svenska föräldrar och förlorade sin mor som liten, och fick då med sina systrar och brodern Karl flytta till farföräldrarna i Sverige, där han växte upp och gick i skolan, bl.a. i Örebro. Fadern gifte så småningom om sig och familjen flyttade tillbaks till USA i början av 1920-talet. Nils William bedrev Scandinavian studies först vid numera North Park University i Chicago och sedan vid Northwestern University och University of Minnesota. Han doktorerade 1949 på en isländsk saga, Vidutan, och arbetade sedan inom universitetsvärlden. Under Andra världskriget Vi Släktforskare utges av Elisabeth Thorsell, Hästskovägen 45, Järfälla. <elisabeth@etgenealogy.se> Alla åsikter står redaktören för, om ej annat anges. Bidrag mottages gärna, särskilt i elektroniskt format. 125 kr/år, 10 nr. Pg Elisabeth Thorsell 2007 tjänstgjorde han som marinattaché i Stockholm och på andra ställen. Efter kriget ingick han som medlem i State Department och verkade vid ambassaderna i Reykjavik, Stockholm och Oslo. Hela tiden samlade han material om svenska utvandrare, och hann också vara med om att organisera emigrantjubileet 1948, varefter föreningen Swedish Pioneer Historical Society (nu Swedish American Historical Society) startades för att ta vara på emigrantminnen och ge ut en tidskrift, som kunde vara forum för en seriös emigrantforskning, och där han medverkade med ett stort antal bidrag. Efter sin pensionering 1967 arbetade han som director för Swedish American Institute i Minneapolis till 1973, och verkade under den tiden även för att skapa Swedish Council of America (SCA), en paraplyorganisation för de olika svenskamerikanska föreningarna i USA och Canada, och som numera också har en del svenska medlemmar. Han var verkställande direktör för Swedish Council of America under tiden 1973 till Som en liten hobby under denna tid startade han också sin egen tidskrift Swedish American Genealogist, som sedan 1981 har kommit ut i 25 årgångar och nu är inne på den 26:e. Nils William lärde sig att hantera datorn vid ca 85 års ålder och skötte produktionen av SAG själv under många år, innan han i slutet av 1990-talet lämnade över redaktörskapet till vännen James (Fritz) Erickson, och numera handhas det av undertecknad. Under flera år på 1980-talet ledde han bussresor i Sverige för sina amerikanska vänner, och tog dem till arkiv och till fädernas kyrkor. När han tyckte det blev för jobbigt vid ungefär 83 års ålders startade han i stället Swedish American Genealogist Workshop, som innebär att läsarna av tidskriften kan samlas en vecka om året i Salt Lake City och forska under kunnig ledning i svenska arkivalier, något som nu planeras av hans dotter Karna Olsson och till hösten går av stapeln igen. Nils Williams bestående största gärning torde dock ändå vara hans mastodontarbete, Swedish Passenger Arrivals in U.S. Ports, där han plockat ut ungefär 5000 svenskar ur ankomstlistorna för de största hamnarna i USA för perioden , och sedan lyckats identifiera ca 3500 tillbaks i svenska och amerikanska källor. Första upplagan (om bara New York) kom 1967, och en uppföljning 1979, och en sammanslagen upplaga kom 1995, som gjordes i samarbete med den något äldre vännen Erik Wikén. De två första böckerna gjordes på den fördatoriserade tiden och är mycket imponerande verk vid tanken på detta. Men Nils William vilade inte på några lagrar, utan fortsatte att forska, med hjälp av sin hustru Dagmar. Sin sista bok, Swedish Voters in Chicago 1888, publicerade han vid 90 års ålder Den boken innehåller uppgifter om ungefär 4500 svenskar, som var röstberättigade 1888, varav ungefär 1600 gick att finna i Chicagos city directories och andra källor. Boken kan vara en bra hjälp om man har tidiga utvandrare 2

3 till Chicago och kan i någon mån ersätta den förlorade folkräkningen Hans insatser inom forskningen om de svenska utvandrarna uppmärksammades av omvärlden och han blev Kommendör av Nordstjärneorden, Riddare av Vasaorden, hedersledamot av Vitterhetsakademien och Wermländska Sällskapet, blev Årets Svensk-Amerikan 1969, Doctor Honoris Causa i Uppsala 1968, fick Svenska Emigrantinstitutets Charlottamedalj, och blev 1994 års Victor Örnbergs-pristagare, m.m. Han var också en av 50 Fellows of the American Society of Genealogist. Till slut kan nog nämnas att Nils William var en ytterst charmig person som skaffade sig vänner vart han kom. Vi är många, många som kommer att sakna honom, men också att minnas honom länge än. Detta var min runa över den gode Nils William, som nu publicerats både i DN och SvD, men här kan jag ju berätta något om min egna kontakter med honom. Han har så länge varit en viktig del av mitt liv, att jag inte riktigt längre minns hur det började, men jag tror att jag skrev och frågade honom om något omkring 1979, och han svarade mycket vänligt och gav mig en referens till en bok, där jag kunde finna önskad uppgift. Och sen rullade det på. Jag tror också att jag första gången mötte honom personligen på en Peter Cassel-dag i Kisa omkring 1980, men det kan också ha varit i Vadstena, som han ju brukade besöka mer eller mindre årligen. Sen flyttade vi till Stockholm igen och jag blev mer insyltad i GF, där jag varit med i styrelsen sedan Nu fick jag ersätta Jan Appelquist som sekreterare, och en dag kom Erik Thorell och undrade om inte jag kunde ta hand om Swedish American Genealogists svenska affärer, han hade skött det själv, men ville nu gärna få slippa det, han skulle få nog att göra ändå som förbundsordförande. Så då tog jag över detta och lade prenumerantregistret i en databas med hjälp av son Håkan. Nu kunde jag skicka Nils William ordentliga listor över svenskarna, och han kunde se vilka som behövde en påminnelse och liknande. Detta medförde också att jag fick nöjet att bli beordrad att komma in till staden och äta frukost med honom på Hotell Birger Jarl, där han hade sitt svenska högkvarter. För dessa morgonmöten och annat hade han ett uppgjort schema och efter lämplig tid fick man en vink om att nu var det någon annan han skulle träffa, och så kunde man gå. Men innan dess hade vi avhandlat SAG-ärenden och ventilerat det senaste som hänt inom släktforskarvärlden i Sverige och i USA. Hans personkännedom var förvånande och trots att han inte längre bodde i Sverige hade han stenkoll, som ungdomen säger, på vilka som var de viktiga aktörerna bland forskarna och bland arkivfolket. Så småningom blev det också en trevlig tradtion att han kom hem till oss och åt en enkel middag, och då försökte vi servera sådan mat, som vi trodde att han kanske inte fått på länge. En gång hade vi stekt salt sill med löksås, och det uppskattade han verkligen bortåt sju sillar försvann i ett nafs. En annan gång hade vi nöjet att få se även Karna och Phil här i sällskap med Erik och Monica Thorell, en minnesvärd afton. Men innan dess hade Bengt och jag och vår son Håkan gästat Dagmar och Nils William i Winter Park och haft många trevliga upplevelser. Nils William hade sin vana trogen gjort upp en lista på de saker han tyckte vi borde se, som Epcot, Kennedy Space Center och en del annat. År 2000 var Bengt och jag tillbaks en vecka i Winter Park och blev varje dag bjudna på lunch i den Olssonska lägenheten på äldreboendet Mayflower och på kvällen var det middag i stora matsalen Vid det laget hade jag också varit med några gånger i Salt Lake City, där Nils William och Dagmar varje år brukade bjuda några personer, Carl-Erik Johansson och hans Maja, Peter Craig, och mig till en tjusig middag på Mullboon s restaurant på tionde våningen i ett höghus med stilig utsikt över Salt Lake Valley. Många trevliga minnen finns kvar att tänka på. Elisabeth Thorsell 3

4 Intagna på Fattighuset i Boone county, Iowa Här är ännu ett exempel på att man kan hitta det mesta på nätet. Här har jag plockat ut några patienter med svensk anknytning: John Peterson Nov 6, 1917 correspondent Mrs. J M Olson Storm Lake, Iowa, where living when committed: Swedish Home, white male, 78 yrs, 135 lbs, 5'5, blue eyes, gray hair, married, has three kids, is a farmer, mother and father are Swedish, lack of memory Matilda Wilson Feb 21, 1918 Garden Twp (Boxholm, Iowa), correspondent John Wilson (brother), 55 yrs, 140 lbs, 5'6 dark complected, gray eyes, gray hair, mom and dad were from Sweden Anna Forslund transfered from Clarinda Sept 10, 1935, paroled to brother in 1952, Joe Youngstrom from Fort Dodge, Iowa, from Pilot Mound, Iowa correspondent Esther Ballard, sister, Stanton, Iowa, white female, 50 yrs, 140 lbs, 5'3, blue eyes, gray hair, b. July 10, 1882 Webster City, Iowa, widow with 3 kids youngest 14 yrs,, parents from Sweden, cause of insanity: Accidental death of husband No 4735 Charles Zanderholm Dec 3, 1920, painter, dementia paranoid type, white, single, age 66 b. March 21, 1885 Boonesboro, Iowa, returned to Clarinda July 10, 1943, back to Boone March 21, 1950, father Andrew Zanderholm, Sweden, correspondent: Mrs. J E Huffman, sister Sarah L Johnson April 9, 1929, brother John P Johnson Ogden, Iowa, correspondent G E Johnson guardian,, physician Dr J O Galleo Ogden, Iowa, living with brother when committed, white female, 63 yrs, 125 lbs, 5'5, gray eyes and gray hair, b Aug 6, 1855 Sweden, mother and father born in Sweden, type of insanity: psychosis, mental deficiency Mary Wilson Hoflund Feb 21, 1918, Dr Johnson Boxholm, Iowa, white female, 53 yrs, blue eyes, white hair, b. April 24, 1854 divorced, father and mother from Sweden Mabel Hall Sept 16, 1938 Aug 11, 1939, white female, 46 yrs, b. May 9, 1892 Boxholm, Iowa, 8th grade education, 105 lbs, 5'7, blue eyes, light brown hair, married with 5 kids youngest being 9 yrs, Clarinda hospital 1935, father John August Schultze of Sweden, mother Mollie Lindell of Sweden, husband Gilbert Hall, Boxholm, Iowa, grandparents died of Cancer, maternal uncle Albert Lindell also a patient Gus Carlson May 20, 1929, d. Jan 18, 1941 buried Ridgeport by county, foreign born, came to US about 1880, naturalized about 1881, white male, 50 yrs, Ogden, Iowa, b. Dec 23, 1878 Sweden, married with 8 kids youngest 2 m, barber is occupation, 5th grade education, 124 lbs, 5'5, blue eyes, brown hair, diagnosis: paresis, father C B Carlson, Sweden, Mc- Gregor, Minnesota, mother Sweden, wife Selma Hagberg Ogden, Iowa Frank Berglund Dec 18, 1929 alcoholic 57 yrs, white, married 5 kids youngest 15, he was a miner, b. Jan 6, 1874 Iowa, '9 1/2, 130 lbs, blue eyes and gray hair,diagnosis: Alcoholic psychosis, father August Berglund of Sweden, mother Wilhelmina Anderson of Sweden, wife native of Ogden, Iowa, correspondent: Mrs. Frank Berglund Boone, Iowa. No 845 Mr Ervie Anderson June 16, 1938, diagnosis chronic alcoholism white male, 40 yrs, widower, one kid 14 yrs, b. Dec 25, 1897 Boone, Iowa, High school education, 154 lbs, 5' 8 1/4, blue eyes and light brown hair, father of Sweden, plumber, mother of Boone Co, Iowa, patient is s WW Vet Corporal, 134 Div, discharged from Boone Count Home March 28, John T Bergstrom April 29, 1931, white male, 79 yrs, black eyes, gray hair, widower with 7 kids, was a jeweler athesist,had epilepsy, from Pilot Mound, Iowa area. Robert Johnson April 2, 1956, age 84 yrs, b. Dec 11, 1872, correspondent: Christina Swanson sister, Boone County to Clarinda, died 1 week later. Mary H Anderson July 23, 1927, transfered from Clarinda b. Jan 29, 1874, d. Feb 1, 1942 white, 36 yrs, 5'6,110 lbs, dressmaker, gray blue eyes, brown gray hair, grounds of insanity overheat: diagnosis dementia praecox, father Charles Anderson Sweden, correspondent: Jennie Anderson Ogden, Iowa No George Halleen II correspondent: Victor Halleen dad, white, 19 yrs, 117 lbs, 5'4 1/2, brown eyes, dark brown hair, b. Nov 9, 1912, father Sweden, mother Scotch, Mother feeble mind, George is filthy in habits, moron mental deficiency. Mrs O W Tornell Dec 20, 1946 Pilot Mound, Iowa, widow with 8 kids, white, 79 yrs, 100 lbs, 5', gray eyes and hair, b. Oct 22, 1867 Illinois, religion: Swedish Mission, father and mother from Sweden. 4

5 Sett och hört Nätkurs i släktforskning En nätkurs i släktforskning kommer under höstterminen att hållas vid Mittuniversitetet. Kursen är helt nätbunden, vilket gör att det inte krävs någon fysisk närvaro i Härnösand. Däremot behöver Du ha tillgång till en dator med internetuppkoppling. Anmälan senast 15/4. Mer information om kursen finns på följande länk: Minnesotavigslar Ancestry fortsätter att utöka sitt utbud av databaser. Baldn det nyaste är nu att man har möjlighet att söka på vigslar i Minnesota för tiden Tyvärr finns inte detta på Minnesota Historical Society s sida, som är gratis att besöka. Där kan man dock konstatera att databasen över födda nu täcker tiden , och det är ju vackert så. Databasen över avlidna i Minnesota täcker åren Minnesota Historical Society har följande adress: Iowa State Census Nu har vi lärt oss at de federala folkräkningarna (Census) ägde rum var tionde år, dety som slutar på noll (1900, 1910 etc.) men nu kan vi utöka kunskaperna med att delstaterna räknade sina befolkningar på de år som slutade på 5 (1885, 1895 etc.) och nu finns Iowas delstatscensus från 1836 till 1925 tillgängliga via Ancestry.com. Det handlar om ca 14 miljoner personuppgifter och 3 miljoner bilder av dessa folkräkningar. Och de är söbara perscis som de andr, men kanske inte så detaljerade, men kan ändå vara värdefulla, när man försöker spåra hur utvandrarna flyttade. På tal om Ancestry så har det nu varit ett visst väsen om dem på den mailinglista jag läser Association of Professional Genealogists därför att Ancestry har plötsligt upptäckt att Mormonernas Family History Library och Centers haft tillgång till Ancestrys databaser utan att betala för det. Då har man helt enkelt spärrat deras tillgång till detta, och gjort det på ett sådant sätt att folk som försökt koppla upp sig till sina egna abonnemang via trådlöst nät på egna bärbara inte kommit åt databaserna, inte poppis! Hoppjerkor i släkten? Då är det bra att ha hela Sverige inom 10 meters radie. Det har vi hos oss! Släktforskarnas hus Sånt som saknas i Emibas Nyligen hade jag anledning att leta efter en utvandrande familj från Dalsland, och letade kors och tvärs i både Emihamn och Emibas, men hittade inga passande personer. Då letade jag rätt på familjen i Census 1900 och hittade att de då bodde i Red Lake County (numera Pennington County) och bad Swenson Center att titta om de fanns i någon svenska kyrka i området? Det gjorde de inte och böckerna var ganska illa förda dessutom. Men den bussiga Jill Seaholm tittade i ett maskinskrivet register över utvandrare från Älvsborgs län, och föreslog att jag skulle titta efter dem i Rölanda socken. Det blev en fullträff! Där fanns de. Då undrade jag över attde inte kunde hittas i Emibas, och gick till projektets hemsida på Rötter och upptäckte att både Dals-Eds och Färgelanda kommuner har NOLL registrerade utvandrare! Så alla sådana saknas för Dals-Ed, Gesäter, Håbol, Nössemark, Rölanda,, Töftedal, Färgelanda, Högsäter, Järbo, Lerdal, Råggärd, Rännelanda, Torp och Ödeborg. Alla dessa församlingar är lediga att inventera, men tydligen är intresset obefintligt. Så nu känner jag till ännu en lucka i Emibas, förutom Virserum i Kalmar län, Kalmar län efter 1900, Uppsala län och Stockholms stad. Att det finns så rejäla luckor i Emibas är inget man tänker på, när man för det mesta hittar de man söker, men ibland blir de väldigt tydliga. 5

6 Unika släkttabeller från Femsjö 1758 Släktforskare tittar till största delen i de vanliga volymerna såsom husförhörslängder, födda, vigda och döda ( serierna AI:, C:, E: och F: ) Men har man tur så kan man i de andra volymerna hitta spännande saker. I samband med DigiArkivs avfotografering av handlingar i Landsarkivet i Lund hittades unika släkttabeller om befolkningen i Femsjö från Kyrkoherde Magnus Bolin har samlat en del anteckningar i serien P: (som är placerade i Femsjö OI:1) om socknens invånare och deras släkter. Vid letande på nätet så finns det en del hänvisningar till dessa släkttabeller, så helt okända är de inte, men nu finns det tillgängliga för alla som forskar i Femsjö. Släktregistret innehåller uppgifter om "Stamfäder, Barn i första led, Barnabarn och Barn i 3die led". Stamfäderna är säkerligen födda i början av 1600-talet. I en del fall har man även skrivit in när personerna är födda eller döda. En oskattbar källa för den som forskar i Femsjö. Som släktforskare är det sådana här guldkorn som förgyller släktforskardagen. Vill du titta på alla sidorna från Släktregistret gå till Digi- Arkivs sida. (Inlägg av Niklas Hertzman på Anbytarforum /4). Stormor i Dalom var en myt Nya forskningar har visat att det porträtt i Leksands kyrka, som påstås visa den s.k. Stormor i Dalom, istället föreställer hennes kusin Lillemor, som var den som fick alla barnen, och var sambo med både Engelbertus Olai och Johannes Terserus. De var gifta med Margareta Säbråsynthia, som var så koppärrig att hon inte visade sig för folk, utan bodde på en fäbod i Skeberg, dit prästen smög genom skogen ibland. (Prima Lirpa Journalen /4) Det känns väldigt dystert att nu behöva skriva en runa över Bonnie Raftö, min vän och arbetskompis i flera år. Det är ju bara två år sedan som hennes dotter Madeleine lämnade henne, sambon Bo och deras små barn, Erik och Elin. Madeleines död var ett svårt slag för Bonnie, hon var hennes enda barn, och det slet på hennes hälsa, som väl aldrig blev riktigt bra efter det. Bonnie kom in i mitt och Släktforskarförbundets liv år 1997, när Madeleine, som då var förbundssekreterare, berättade att hennes mamma var arbetslös och gärna ville ha nå- In memoriam Bonnie Raftö / /3 got att göra. Hon anställdes för att under en period mata in alla de betalningar som kom vid årskiftet, något som kräver uthållighet och noggrannhet. Bonnie skötte detta i flera år och blev så småningom en fast punkt i expeditionen och skötte bokförsäljning och diverse utskick och mycket annat som behövde göras. På senare år arbetade hon bl.a. med att registrera Namn åt de döda. Bonnie släktforskade själv en hel del och svarade ofta på de frågor, som folk ringde om. Hon gav sig t.o.m. i kast med de estniska kyrkböckerna för att försöka följa maken Ulos rötter bakåt, något som inte var helt enkelt. Till sommaren skulle hon ha slutat sitt jobb och gått i pension för att börja sin tid som panchis med att avnjuta en efterlängtad sommar på fritidsstället i Roslagen och umgås med Erik och Elin, men det blev inte så. Bonnie var en trivsam kompis, som alltid gav en hjälpande hand. Det är trist att inte längre höra hennes röst i telefon Hej, det är Bonnie och så avhandlade vi något tillsammans. Elisabeth Thorsell 6

7 Böcker & sånt En nätbok Släktforskning på Nätet, av Lina Samuelsson. Docendo Sverige AB. 2006, A4, 69 s, hft, ill., register. ISBN Finns i bokhandeln och som pdf från AdLibris. Hösten 2006 blev jag tillfrågad om jag gav mitt tillstånd till att en skärmdump av Vi Släktforskare skulle användas som illustration i en kommande bok om släktforskning på nätet. Jag sade ja, och här är nu boken i levande livet. Författaren, Lina Samuelsson, är för mig helt okänd och förekommer varken i Rötters Forskarkatalog eller på Anbytarforum, vilket gör mig litet tveksam om hennes kvalifikationer för att skriva en sådan här bok. Enligt baksidestexten studerar hon humaniora och arbetar som biblioteksassistent och frilansar som journalist, och visst är boken flyhänt skriven, men... Inte heller innehåller företalet eller sidan med förlagsuppgifter några upplysningar om att boken blivit faktagranskad av någon. Målgruppen verkar vara kompletta nybörjare på både släktforskning och datorer, men den som är ny som forskare gör nog bättre i att lägga pengarna på en rejäl handbok i släktforskning. Visst hänvisas till Rötters nybörjarsidor, men dessa är ju inte tillräckliga för att ge den bakgrundskunskap man behöver som ny forskare. Författarens relativa okunskap visas genom att hon rekommenderar diskussionsidan Nog.nu:s Forum, som har ca 5 inlägg sedan nyåret 2007, och i det sammanahnget inte ens nämner Anbytarforum, som brukar ha ungefär 200 inlägg per dag! Samma inställning kan man ha till att hon nämner Nättidningen Glimten, som inte uppdaterats sedan november 2006 och ganska sparsamt dessförinnan. Ett annat slarvfel förekommer på sidan om föreningar, där hon nämner något som heter Svenska Släktforskarförbundet, något jag känner ganska väl under ett annat namn. Bland referensverk nämns websidan Historiska personer, som nog har ett ganska blandat rykte för tillförlitlighet, och där de flesta källhänvisningar saknas, och folk ges konstiga namn, som t.ex. Karl Bonde (Knutsson), när det hellre bör vara Karl Knutsson (Bonde). På s. 15 sägs kyrkböcker på nätet kräver abonnemang, vilket kan kosta några hundralappar i månaden, vilket är en lustig formulering. Det vore ju bättre att delge den undrande Genlines prislista, då det finns ett otal varianter på priser. Beskrivningen av hur man sedan använder Genline, SVAR och Släktdata är OK, liksom DDSS, Indiko, folkräkningarna och en del andra databaser. Här nämns också Gravstens-Sök, som också sägs vara något som Värmländska smeder CD-skiva med Smeder i Värmland och Dalsland, o , samt några antavlor, ver.5 totalt personer sammanställt av Sven Myhl och Kjell Åberg. Informationen finns i HTML-filer. Pris: 300 kr inkl.moms, emballage och porto. Beställs enklast genom att hela summan 300 kr insätts på mitt pg eller bg Glöm inte att skriva ditt namn och din adress! Säljs genom Kjell G. Åberg, Mellerud E-post: kjell.aberg@tele2.se Svenska Släktforskarförbundet (!) driver. Digiarkiv AB nämns som exempel på sidor med sökbara databaser, men deras huvudsakliga verksamhet med digitalfotografering av källor är tydligen ointressant. Sen kommer vi till de utländska sidorna, och där får man veta att Immibas finns på CD (!), och att Svenska Emigrantinstitutet har en bra hemsida, och visst får man veta en del, men några databaser finns inte. Ellis Islands Records, som man verkligen kan ha nytta av, avfärdas i ett litet stycke. Family Search påstås Förbundet (rätt namn denna gång) ha utfärdat en varning för, men det var väl det vanliga; kolla andrahandsuppgifter och tro inte på allt på nätet. Ja, sen kommer vi till avdelningen kontakter, där Vi Släktforskare finns med. Problemet är bara att Lina Samuelsson inte är prenumerant, och ändå visas en sida från 2006, hur nu det gått till? Visst kan boken vara till hjälp för den som känner sig osäker, men ändå undrar man om den är värd pengarna? Elisabeth Thorsell 7

8 Länklistan Alla länkar är klickbara på skärmen! På engelska Diane Oslunds sida med en del svenskar: Vital Statistics för Nova Scotia: Uttal på olika språk: Cyndi Howell med Cyndi s List har en blogg: Brudar på Manhattan, New York, : Online databaser för Washington State: Boone County, Iowa, historiesidor: Begravda på kyrkogården i Lockridge, Jefferson Co, Iowa: Svenska recept på engelska: Mycket om svenskarna i Illinois: Fångar i fängelset i Joliet, Illinois: På svenska Ann-Louise Paulssons hemsida: Olaus Petri Domareregler: Förteckning över avskrifter av kyrkböcker: Linus Blomlöfs släktforskningssidor (mest Småland): Kroppa (Värmland) Sockensida: Charlotte Börjessons släktsidor: ScanGens personsökare på nätet: Magnus Johanssons sida om Ådals-Liden: Här kan man räkna ut penningvärdet: Lista över databaser i Norden: Tidskriften för dig som vill veta mer om emigranterna. På engelska, 4 nr per år. Prenumerera genom att sätta in 200 kr (ytpost) eller 250 kr (flygpost) på pg Swedish American Genealogist Provnummer? Sätt in 40 kr på postgirot. Notiser om Hamra i Dingtuna och förteckning över ättlingar till nämndeman Johan Olofsson ( ). Sammanställt av Monica Odelberg Nybrogatan Stockholm. Pris 245 kr + porto 8