Innehållsförteckning. Omvärldsanalysens betydelse ökar. omvärldsanalys växjö kommun 2009 O M V Ä R L D S A N A L Y S O M V Ä R L D S A N A L Y S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Omvärldsanalysens betydelse ökar. omvärldsanalys växjö kommun 2009 O M V Ä R L D S A N A L Y S O M V Ä R L D S A N A L Y S"

Transkript

1 Omvärldsanalys 2009

2 O M V Ä R L D S A N A L Y S O M V Ä R L D S A N A L Y S Innehållsförteckning Omvärldsanalysens betydelse ökar Innehållsförteckning Inledning Omvärldsanalysens betydelse ökar Växjö en framtidskommun Konkurrensen mellan kommuner ökar men kommuner behöver varandra Transporternas betydelse ökar Boendet blir viktigare i människors liv Upplevelser och besöksnäring allt viktigare Växjö en framtidskommun förslag till åtgärder Framtidens samhälle Mångfalden i befolkningen ökar Ökat fokus på hälsa och välbefinnande men hälsan är ojämlik Fler äldre och äldre som resurs Trygghetsbehovet ökar Framtidens samhälle förslag till åtgärder Kunskap är framtid Kulturens betydelse för utveckling och tillväxt ökar Varslen ökar men det är arbetskraftsbrist Från kunskap till förståelse Morgondagens medarbetare kräver mer Kunskap är framtid förslag till åtgärder Attraktion och framgång stavas med e Ökade krav på e-tjänster Demokrati och insyn kräver mer digitala medel Förändrat samhällsengagemang Attraktion och framgång stavas med e förslag till åtgärder Växjö Europas grönaste stad Miljöfrågorna får större betydelse i samhällsutvecklingen och hos företag Klimatet förändras Priset på energi ökar med kraftiga svängningar däremellan Växjö Europas grönaste stad förslag till åtgärder Eget arbete med omvärldsanalys Nätverk omvärldsanalys Nästan alla organisationer arbetar idag formellt eller informellt med någon form av omvärldsbevakning. Samtidigt blir den systematiska analysen av omvärlden allt vanligare även bland företag, myndigheter och kommuner. Orsakerna är flera: Storskaliga samhällsförändringar som till exempel globalisering och hotbilder kring klimat, energi och pandemier har gjort att känslan av osäkerhet ökat. Myndigheter och kommuner har i allt högre grad gått från detaljstyrning till resultatstyrning, vilket skapat behov av underlag för strategiskt handlande. Den ökande konkurrensen mellan landets kommuner/städer har bidragit till ett ökat behov av sammanhangsanalys och identifiering av styrkor respektive svagheter. Syftet med aktiv omvärldsbevakning och noggrann analys är att med hjälp av information och kunskap kunna upptäcka mönster, vinna insikter och dra slutsatser. På så sätt kan Växjö kommun ligga steget före och utveckla verksamheten i takt med samhällets snabba förändringar. Årets rapport är en omarbetning av Omvärldsanalys för Växjö kommun som kom Frågeställningen nu är densamma: Hur gör vi Växjöregionen attraktiv mot år 2020? Det är mot bakgrund av denna frågeställning som trender identifierats och konsekvenser analyserats. En nyhet i årets rapport är att den innehåller förslag till åtgärder, det vill säga förslag på möjliga handlingsalternativ för att möta trenderna. Dessa förslag till åtgärder ska ses som utgångspunkter och källor till inspiration för vidare diskussioner. Dispositionen av årets rapport är förändrad jämfört med föregående års. Nu är trenderna grupperade utifrån områden: Växjö en framtidskommun Framtidens samhälle Kunskap är framtid Attraktion och framgång stavas med e Växjö Europas grönaste stad I slutet av varje kapitel finns förslag till åtgärder inom respektive område. Slutligen finns en lathund för hur omvärldsanalysrapporten kan användas för eget arbete; i arbetsgruppen, ledningsgruppen eller motsvarande. Mer information om Växjö kommuns omvärldsanalys finns på

3 V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n Konkurrensen mellan kommuner ökar men kommuner behöver varandra Idag konkurrerar landets kommuner om kunder på samma sätt som företag. Kommunernas verklighet utgörs av allt snabbare förändringar, hårdare konkurrens om medborgare och skatteintäkter samt tuffare budgetramar. Man konkurrerar om invånare, företag, arbetstillfällen, evenemang och uppmärksamhet. Varje kommun måste därför profilera och marknadsföra sina respektive unika värden för att locka till sig kunder. En av flera drivande krafter bakom den ökande konkurrensen är det faktum att dagens mest vitala produktionsresurser utgörs av arbetskraft och kapital och att dessa är rörliga över kommun-, regionoch nationsgränserna. En annan orsak är urbaniseringen, där stora städer fungerar som magneter för unga människor. En mottrend eller konsekvens av den ökande konkurrensen är regionförstoringstrenden. Den handlar om att kommunerna behöver varandra, kompletterar varandra och skapar varandras framgångar snarare än att de utgör varandras konkurrenter. Exempel på regionförstoring är att samverkan över större geografiska områden ökar. Nya funktionella regioner växer fram oberoende av formella lands-, läns- och kommungränser. Den ekonomiska tillväxten koncentreras allt mer till större urbana regioner medan andra delar av Sverige avfolkas. Behovet av att skapa större och färre regioner finns hos den offentliga samhällsorganisationen eftersom den på längre sikt kommer att utsättas för påfrestningar av den demografiska utvecklingen, de ekonomiska förutsättningarna och den ökande globaliseringen. De ekonomiska utmaningarna har hittills lyckats pareras genom utjämningssystemet för kommunernas skatteintäkter och genom särskilda insatser från staten. Men påfrestningarna på utjämningssystemet kommer att öka vilket medför ny debatt om solidariteten mellan kommuner. Växjö en framtidskommun Enligt forsknings- och konsultföretaget Kairos Futures rapport Framtidsbarometer för Sveriges kommuner är följande viktiga framgångsfaktorer för en kommun: en stor regional arbetsmarknad, högt utbildad befolkning, låg kommunalskatt och nyföretagande. Detta är faktorer som har haft och fortfarande har stor betydelse för flyttströmmar och som lockar såväl människor som företag. Vilka blir då framtidens framgångsfaktorer? Kairos Future gör bedömningen att kultur och trygghet kommer att utgöra viktiga beståndsdelar i en kommuns attraktivitet. Framtidsbarometern rankar Sveriges kommuner utifrån vilka förutsättningar de bedöms ha att i framtiden attrahera medborgare och få företag att växa. Växjö kommun har ranking 37 och går enligt denna undersökning en ljus framtid till mötes. Enligt Geobrands undersökning Attraktionsindex Växjö 2008 ligger Växjös attraktionskraft som boendeort i närheten till kontinenten, fungerande kommunikationer, stadens storlek och närheten till naturen. Ord som förknippas med Växjö är lugn, trygg och gästvänlig. Dock är det inte så många som uppfattar staden som upplevelserik, pulserande eller storstadslik. När konkurrensen hårdnar skapas en ständig jakt på innovation och förnyelse, exempelvis genom ny, spännande arkitektur, nya mötesplatser och intressanta evenemang allt i syfte att skapa tillväxt och utveckling. Ett starkt varumärke är en tillgång för en stad när det gäller att profilera sig. Fler och fler kommuner utvecklar och marknadsför sitt varumärke. Människor lokaliserar sig där de bäst får sina behov uppfyllda vad gäller bostad och arbete. Kommuner och regioner kan öka sina konkurrensfördelar genom att skapa förhållanden som lockar till sig invånare. Verksamheter inom den offentliga sektorn måste ifrågasätta sitt sätt att arbeta och hela tiden söka nya vägar för att arbeta effektivare, ofta i nya konstellationer. För att uppnå ekonomiska och storskaliga lösningar har kommuner börjat samverka i olika former, till exempel kommunalförbund. För att hantera utvecklingsfrågor får regionen som arena en allt större betydelse. I takt med att kommunikationerna förbättras skapas förutsättningar för växande arbetsmarknadsregioner. Storleken på de lokala arbetsmarknaderna, samt koncentrationen av företag och människor, har en avgörande betydelse för en regions konkurrensförmåga och tillväxtmöjligheter. Regionförstoring möjliggör ett mer differentierat näringsliv som minskar konjunkturberoendet och gör de enskilda kommunerna mindre sårbara. Det finns en risk att Södra Smålandsregionen hamnar i utkanten av de tongivande regionerna och därmed långt ifrån de instanser där besluten fattas, vilket kan innebära regional segregation och demokratiunderskott. Kommunernas verklighet kommer troligtvis i förlängningen att leda till kommunsammanslagningar för att mindre kommuner ska klara sina åtaganden.

4 V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n a v s n i t t s r u b r i k V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n Transporternas betydelse ökar Transporter av människor och gods har varit en förutsättning för samhällets utveckling från stenålder till industrisamhälle. Rörlighet är ett smörjmedel i tillvaron. Genom fysisk rörlighet eller kommunikation kan obalanser utjämnas och resurser utnyttjas bättre. Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för att en region ska utvecklas som arbetsmarknad och boendemiljö. För nästan alla kommuner inverkar pendling och regionförstoring positivt på kommunens tillväxt, arbetskraftsförsörjning och lönenivåer. Den svenska arbetspendlingen har ökat för varje år sedan 90-talet och antalet personer som dagligen förflyttar sig över minst en kommungräns har ökat markant. År 2006 pendlade 31 procent Väl utvecklade allmänna kommunikationer är en faktor som gör Växjö kommun attraktiv att bo och leva i. En väl fungerande kollektivtrafik skapar en tillgänglighet som är väsentlig för kommunens egna invånare och näringsidkare, liksom för deras besökare. Växjöregionens transportsystem måste vara förenligt med en hållbar utveckling och behöver utvecklas på ett sätt som kan möta klimat förändringar och ökade energipriser. Ett starkt regionalt samarbete kommer att bli en allt viktigare förutsättning för att få statligt stöd för infrastruktursatsningar. Det ökade trafiktrycket på centrala Växjö kan innebära problem för centrums attraktion och utveckling. Arbetspendling är en förutsättning för en rörlig och flexibel arbetsmarknad i ett läge då antalet varsel ökar. av den förvärvsarbetande befolkningen över minst en kommungräns. Fyra kategorier pendlare kan identifieras; boendependlare, tidigare arbetslösa pendlare, karriärpendlare och pendlare som är nya i arbetskraften. Den största gruppen idag är karriärpendlare. Från regeringens sida finns klara signaler att framtidens infrastrukturbehov i större utsträckning måste lösas genom en samfinansiering mellan stat, kommun, region och näringsliv, vilket ställer krav på kommunernas och regionernas samarbetsförmåga samt på kontakterna med näringslivet. Exempelvis ska kommuner och landsting i Mälardalen och Östergötland vara med och finansiera Citybanan med två miljarder kronor. Boendet blir allt viktigare i människors liv Boendet är en del i ett växande behov av att uttrycka sin identitet. Valet av livsstil blir allt viktigare när man väljer boende. Människor dras till andra med samma intressen för en del betyder det storstaden och för andra den raka motsatsen. Tendensen är ett stamboende där lika söker lika. Vi ser höga fastighetspriser i charmiga boendemiljöer som ligger nära vatten och storstad. Bostadskonsumtionen har fyrdubblats under de senaste decennierna. Bostaden är den viktigaste sociala miljön för de flesta. Tyréns pekar i sin studie om botrender ut några tydliga trender vad gäller människors boendepreferenser: Trygghet i boendemiljön. Det finns en ökad andel av de tillfrågade som efterfrågar ett extra säkert område där stängsel håller oönskade individer/grupper utanför och som samtidigt markerar vem som hör till. Livsstilsboende. Viktoria Park utanför Malmö är ett av de tydligaste exemplen på livsstilsboende där man genom sitt lägenhetsköp och tillhörande serviceavgift får tillgång till en högre servicenivå. Ökat fokus på miljötänkande och människors ökade villighet att aktivt göra miljövänliga tillval i sitt boende. Det finns en stor grupp som ser positivt på att minska boendeytan för att uppnå lägre boendekostnader. Allt fler ställer höga tekniska krav på sitt boende, till exempel i form av nya, flexibla och smarta lösningar för hemmets infrastruktur Möjligheten för en kommun att erbjuda trygga och attraktiva boendemiljöer är en viktig konkurrensfaktor. Växjö kommun har länge haft en relativt stabil befolkningsökning men den sker till viss del på bekostnad av kringliggande kommuner. Det är av stor vikt att Växjö kommun även har ett regionalt perspektiv på befolkningsfrågan och i en förlängning även på hur vi utnyttjar regionens styrkor när vi planerar för nya och marknadsför befintliga boendemiljöer. Ökat stamboende leder till ökad segregation vilket i sin tur får negativa konsekvenser för den upplevda tryggheten. För att uppnå den nya och trygga staden krävs attraktiva stadsdelar med blandade funktioner som bostäder, arbetsplatser, mötesplatser och nöjen ned på kvartersnivå.

5 V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n V ä x j ö e n f r a m t i d s k o m m u n Upplevelser och besöksnäring allt viktigare Många faktorer pekar på att den subjektiva upplevelsen kommer att spela en allt större roll i samhällsutvecklingen. I en tid då människans basbehov är tillfredsställda får upplevelser större utrymme. Den fria tiden värderas allt högre. Många investerar i personliga upplevelser. Besöksnäringen har en betydande roll i världsekonomins utveckling och den rollen kommer att förstärkas ytterligare. Morgondagens resenärer blir allt mer resvana och ställer allt högre krav på destinationer och upplevelser. Destinationer som kan erbjuda en mångfald av upplevelser kommer att bli mer populära, men det kommer också att bli allt viktigare att kunna semestra på hemmaplan. En allvarlig lågkonjunktur ändrar, åtminstone för en tid, inriktningen på några av de ovanstå ende drivkrafterna. Mindre pengar på fickan betyder mindre fokus på spektakulärt och exklusivt och mer fokus på ha råd. En trend mot ökat hemmasemestrande stanna hemma, campa, vandra i fjällen och så vidare är möjlig och understöds av miljösamvetet. Tiden som valuta tappar också i värde under en allvarlig lågkonjunktur när fler är arbetslösa och har mer tid än pengar. Det ställs krav på upplevelsebaserade aktiviteter i kommunen. Det är viktigt att följa utvecklingen inom området för att kunna möta boendes och besökares önskemål. Hur skapar Växjö en kombination av rekreation och exotisk upplevelse? Upplevelser och resor av typen once in a lifetime blir allt mer populära. Denna typ av resande/upplevelser innehåller ofta någon form av lärande eller personlig utveckling, där till exempel långdistansvandring, matlagning och målning ingår. Bristen på kreativ utveckling i vardagslivet ökar intresset för denna typ av resande/upplevelser. Å andra sidan skapar den växande jakten på färdigdesignade upplevelser ett nytt behov av enklare och mer äkta upplevelser, gärna gratisupplevelser som till exempel naturupplevelser. Det finns också en trend att lugna ner tempot, att ta vara på enkla saker i livet att bara finnas till. Förslag på åtgärder Region/attraktion Växjö kommun bör ta initiativ till en högre grad av samarbete i regionen, bland annat kring utvecklingen av såväl nya som befintliga boendemiljöer. Regionens intressen behöver bevakas och regionens roll stärkas. Det är i Växjös intresse att hela regionen växer och utvecklas. Direktval till regionfullmäktige kan frambringa starka regionala företrädare. Växjö kommun bör, inom sina verksamheter, utöka och utveckla samarbetet med övriga kommuner i regionen för att öka samarbetet och minska konkurrensen mellan kommunerna. Växjö kommun och hela regionen borde vinna på en satsning där småstadens och landsbygdens fördelar profileras; lugnet, tryggheten och närheten till naturen, samtidigt som man har tillgång till storstadens utbud i form av universitet, kultur med mera. Transporter Växjö kommun måste möta utmaningarna när det gäller allmänna kommunikationer, regionförstoring och arbetspendling. Därför bör kollektivtrafiken utvecklas genom utökad turtäthet med fler tåg och bussar. Som ett första steg i omställningen till ett klimatvänligare transportsystem bör kollektivtrafiken med omedelbar verkan förses med ett antal biogasbussar. I ett senare skede bör hela bussflottan konverteras till att vara biogasdriven. På längre sikt bör en egen biogasanläggning etableras inom kommunen. För att få medel till kommande infrastrukturinvesteringar måste arbetet med att bygga allianser och samverkan på mellankommunal, regional och mellanregional nivå fortsätta. Boende När människors otrygghetskänsla ökar får upplevelsen av trygghet större betydelse för hur pass attraktiv man tycker att en stad eller en stadsdel är. Växjö kommun behöver lägga kraft på gestaltningen av allmänna platser, parker, gång- och cykelstråk i hela staden och inte bara centrum för att Växjö stad ska ses som en trygg och attraktiv kommun. Växjö kommun bör få till stånd ett bättre helhetsgrepp vid planering av nya bostadsområden. Hela bostadsområden måste planeras gemensamt av exploatörer och kommun istället för att varje enskild aktör planerar sin del. Växjö kommun bör etablera en tydligare dialog med exploatörer avseende vad staden/bostadsområden behöver för att skapa en varierad och attraktiv boendemiljö. Uppleva Varumärket Europas grönaste stad är en potentiell framgångsfaktor som bör utnyttjas mer. Varumärket bör inkludera de natur- och sjöresurser som finns i kommunen och samtidigt marknadsföra de rika upplevelsemöjligheterna kring dessa. Växjö uppfattas inte som en pulserande stad och nöjesutbudet får lågt betyg i undersökningar. Sport och idrott får relativt bra betyg. Insatser för att stimulera utbudet av nöjen och upplevelser behövs. Växjö kommun bör, i stadsplanering och i planering av bostadsområden, eftersträva gratisupplevelser eller trivselfaktorer exempelvis i form av mötesplatsbildningar, träffpunkter och parker så att allmänna platser får en funktion som bidrar till att öka tryggheten. Kulturarvet och kulturmiljön har stor betydelse för en positiv livsmiljö och som attraktionskraft inom upplevelsenäringen. Växjö kommun bör bidra till att stärka den småländska livsmiljön, i boendet, i stadsmiljöer och på landsbygden

6 f r a m t i d e n s s a m h ä l l e f r a m t i d e n s s a m h ä l l e Mångfalden i befolkningen ökar En demografisk förändring i form av ökad kulturell heterogenitet har ägt rum i Sverige, liksom i många andra länder. I dagens Sverige lever närmare 2 miljoner människor med utländsk härkomst och 1,2 miljoner av dessa är födda utomlands. Det är en mångfacetterad grupp som skiljer sig åt i avseenden som språk, kultur och religion. Världen förändras, den krymper i takt med att vi blir mer mobila. Nya möjligheter att bo, arbeta och studera på olika platser i världen uppkommer. Nationella gränser försvinner, vilket möjliggör ökad rörlighet. Migration blir en naturlig del av människors livsprojekt. Även faktorer som krig och svält är orsaker till att människor lämnar sitt hemland. Detta har lett till att migrationen ökat väsentligt. I framtiden kommer invandringen att öka och invandringsnettot kommer att ha större betydelse för befolkningsökningen än födelsenettot. Enligt SCB:s prognos kommer dock inte invandringen att räcka för att klara den ökande försörjningsbörda som uppstår till följd av en allt äldre befolkning. Integrationen av invandrare är av central betydelse. Under 2008 har cirka 900 personer invandrat till Växjö och invandringen utgör en betydande del av Växjö kommuns befolkningsökning. Framtidens samhälle Att döma av den betydligt lägre andelen förvärvsarbetande bland utrikesfödda (cirka 57 procent) jämfört med inrikesfödda (cirka 80 procent) så behöver större vikt läggas vid introduktion, utbildning i svenska språket och utbildningsanpassning. Den låga förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda innebär ett dåligt utnyttjande av arbetskraftsresurserna och ett socialt utanförskap som hämmar utvecklingen på flera plan. I ett samhälle där utanförskapet växer ökar också diskriminering, främlingsfientlighet och fundamentalism. I takt med att migrationen ökar blir integrationen en allt större utmaning. Idag kan man se att invandrare som grupp får det allt sämre. Kommunens strategiska integrationsarbete är av stor betydelse för att gynna en snabb etablering i Växjösamhället. Med en ökad försörjningsbörda behöver vi ha så många arbetsföra människor som möjligt i arbete. Det är viktigt att sysselsätta och/eller kompetensutveckla de invandrare som finns här idag. Det faktum att migrationsverket inte ställer krav på sysselsättning under asyltiden kan medföra långvariga negativa effekter för invandrares etablering i kommunerna. Detta kommer troligtvis att förändras framöver och kommunen kan istället komma att få ett större ansvar i denna fråga. Förmågan att ta tillvara mångetnisk och mångkulturell kompetens kan bli en av de viktigaste förutsättningarna för att den offentliga sektorn ska kunna klara sin långsiktiga kompetensförsörjning. En sådan förmåga ökar också möjligheterna att bättre tillgodose medborgarnas och företagens mångfaldiga behov av service och bemötande. Sverige har utvecklats från ett relativt homogent land till ett mer heterogent. Mångfalden i dagens samhälle är lika nödvändig som oundviklig. Mångfald, olikhet, identitet och pluralism är viktiga begrepp honnörsord i dagens samhälle och betraktas som källa till nytänkande, dynamik och innovationer. Invandringen och den kulturella mångfalden ses som en potentiell tillväxtfaktor för samhället. Verkligheten idag ser dock något annorlunda ut. Många människor upplever mångfalden som ett hot snarare än en tillgång. Strukturella och diskriminerande hinder på arbetsmarknaden gör det svårt för invandrare att få jobb och klyftorna mellan utrikes- och inrikesfödda ökar. Ett socialt landskap av långtidsarbetslöshet, utanförskap och segregation har vuxit fram

7 f r a m t i d e n s s a m h ä l l e f r a m t i d e n s s a m h ä l l e Ökat fokus på hälsa och välbefinnande men hälsan är ojämlik Att må bra och ha en god hälsa prioriteras allt högre. Mycket pengar och tid läggs på att eftersträva välbefinnande och en av drivkrafterna bakom är vår tids skönhetsideal; att vara smal, stark, ungdomlig och fysiskt vältränad, vilket i sin tur speglar vår kulturs grundläggande värderingar om självständighet, självkontroll, ungdomlighet och tävling. Hälsobegreppet breddas från att ha definierats som att inte vara sjuk till att må bättre än bra. Kairos Future menar att det framför allt är högutbildade kvinnor i storstäderna som leder de nya hälsotrenderna. I denna grupp är det en stor andel som definierat hälsa som att se bra ut. Denna grupp anser att var och en har ansvar för sin egen hälsa, men absolut inte för någon annans. De lägger extra pengar på mat för att den ska vara ekologisk, obesprutad och fri från gifter. De tycker att det är viktigt att träna och är öppna för tjänster som gör det möjligt att må bättre än bra. Samtidigt som medvetenheten om god hälsa ökar så ökar också riskbeteendet bland ungdomar, exempelvis vad gäller användning av narkotika och alkohol. Samtidigt som den hälsotrend som beskrivs ovan tar fart så ökar ohälsan i vissa grupper; lågutbildade, låginkomsttagare och utrikesfödda. Under de senaste åren har fokus varit på att vår hälsa beskrivs i termer av individens val av livsstil, medan det har varit mindre fokus på hur sociala faktorer påverkar hälsan. Levnadsvanor som medför hälsorisker har ett starkt inbördes samband med människors sociala situation. Dålig ekonomi och brist på inflytande över arbete och livssituation ökar kraftigt sårbarheten för sjukdomar som har samband med livsstilen och minskar också i hög grad möjligheterna till förändring. När man ser på de flesta hälsorelaterade levnadsvanorna finner man därför kraftiga sociala skillnader. Kraftig övervikt och daglig rökning är vanligast bland lågavlönade och personer med kortvarig utbildning och särskilt då bland lågavlönade kvinnor, som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Fler äldre och äldre som resurs Svenska folket blir i likhet med västvärldens och Japans befolkningar allt äldre. Medellivslängden ökar till följd av bättre levnadsförhållanden och medicinska framsteg. De stora efterkrigsgenerationerna närmar sig nu pensionsåldern. De utgör den friskaste och mest välbeställda pensionärsgenerationen hittills. Fram till 2020 kommer antalet pensionärer att ha stigit till två miljoner samtidigt som gruppen under 65 år minskar något. På grund av en relativt låg fertilitet och längre medellivslängd ska färre försörja fler. Växjö kommunkoncern står inför stora pensionsavgångar. Fram till 2015 beräknas nästan en tredjedel av de anställda gå i pension. Arbetsmarknaden i sin helhet, liksom Växjö kommunkoncern, kommer att stå inför mycket stora rekryteringsbehov. Ska välfärdsystemet i grunden kunna upprätthållas fordras att arbetslivet öppnas och breddas för att ta till vara äldre som en resurs. Detta kan ske genom attitydförändringar samt ekonomiska och individuella incitament. Arbetslivet måste förändras så att äldre görs mer delaktiga. En förändrad livscykel håller på att etableras. Den innebär lång utbildningstid, senare inträde i arbetsliv och familjebildningar, samtidigt som allt fler äldre både vill och kan delta i arbetslivet, föreningslivet och frivilligarbete. Effektiviseringar och arbetskraftsinvandring kommer inte att fullt ut kunna tillgodose behovet av arbetskraft. Företag och organisationer både förväntas och väljer själva att ta större ansvar för sina anställdas/brukares hälsa genom förebyggande insatser. Mot bakgrund av att det är levnadsvillkoren som i stor utsträckning påverkar hälsan finns stor risk att utrikesfödda som grupp kommer att stå för en hög andel av befolkningens ohälsa, vilket i sin tur leder till ytterligare ökat välfärdsgap mellan inrikes- och utrikesfödda. Hälsorelaterade aktiviteter kommer att vara en fortsatt viktig del av människors fritid och semester. Synen på hälsa och välmående har förändrats det ställer nya krav på vården och öppnar möjligheter för nya aktörer. Att vara behövd, göra en insats och att ha roligt utgör grunden för det ideella engagemanget. Att göra en konkret insats är för många viktigare än att skänka pengar. I takt med att allt fler blir allt äldre kommer vård- och omsorgsbehoven att öka. De största omsorgsbehoven uppkommer efter årsåldern och även då i en begränsad andel av befolkningen. Äldre är således en resurs som både kan och bör användas, till fördel för såväl den enskilde som för samhället. Tillgängligheten till kommersiell och samhällelig service blir allt mer betydelsefull. Attraktiva och funktionella boenden, närhet till affärer/service, sociala mötesplatser och bra kommunikationer riktade till alla åldersgrupper ska alltmer införlivas i samhällsplaneringen

8 f r a m t i d e n s s a m h ä l l e f r a m t i d e n s s a m h ä l l e Trygghetsbehovet ökar Förslag på åtgärder Renodlade bostadsområde står ofta tomma på dagtid och stadskärnor och centrum är ofta öde på kvällstid. Detta påverkar så väl den faktiska som den upplevda tryggheten. Det är viktigt att ha med trygghetsaspekten i hela planeringsprocessen, från översiktsplan till detaljplan. De senaste åren har ett antal bostadsrättsföreningar i Växjö valt att inhägna sitt kvar ter i syfte att förhindra brottslighet och klotter och samtidigt hålla icke boende utanför. Detta avspeglar utvecklingen i andra stora städer i Sverige och i andra länder. Segregation leder till att ett vi och domtänkande skapas, vilket i sin tur leder till ökad känsla av otrygghet. Kameraövervakning blir allt vanligare och förslag inkommer om att kameraövervaka allmänna platser. Teknikutvecklingen går snabbt och tekniken blir både billigare och bättre. Den ökade kontrollen måste alltid vägas mot den personliga integriteten och ställas i relation till den nytta den förväntas göra. En grundförutsättning för ett fungerande samhälle är att medborgarna känner trygghet och säkerhet. I det trygga samhället finns öppenhet och tolerans och detta skapar förutsättning för demokrati och öppen dialog. Trygghets- och säkerhetsaspekterna tenderar att bli mer och mer viktiga och lyfts fram i flera trender, exempelvis boende, klimatförändringar och IT och som en viktig faktor för attraktivitet. Tyréns rapport om botrender visar att behovet av trygghet och säkerhet har ökat när det gäller vilka kvaliteter man värderar när man väljer stadsdel och bostad. I många kommuner, däribland Växjö, är trygghetsfrågan aktuell exempelvis genom diskussioner om trygghetstråk (medveten styrning av folkströmmar till gemensamma och upplysta stråk) och trygghetsvandringar. Att klyftorna och ekonomiska skillnader mellan grupper i samhället ökar påverkar känslan av otrygghet. Ett oroligt världsläge sätter också säkerhets- och trygghetsfrågorna på agendan. Mycket tyder på att behovet av upplevd trygghet fortsätter att öka. Mångfald Framgångsrik integration är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Växjö kommuns alla nämnder och styrelser bör få i uppdrag att arbeta fram handlingsplaner som beskriver hur respektive nämnd/ styrelse ska arbeta för att främja integration. Ett strategiskt mångfaldsarbete för att öka andelen utrikesfödda bland Växjö kommuns anställda bör genomföras, exempelvis genom chefsutbildningar. Tidig kontakt med arbetsmarknaden är den mest kraftfulla variabeln för att bli långsiktigt självförsörjande. Därför krävs insatser som:» Snabb kompetensbedömning» Tidig kontakt med arbetslivet» Att under lågkonjunktur satsa på längre utbildningar» Att undanröja strukturella och diskriminerande hinder» Att skapa sociala nätverk för att främja delaktighet i samhället och få kontakt med lokalbefolkningen för snabb ingång in i samhällslivet, till exempel fadderfamiljer och mentorer» Praktisk undervisning i svenska språket hos företag parallellt med jobb/praktik» Att Växjö kommun erbjuder fler praktik- och lärlingsplatser inom den egna organisationen. Barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än den svenska måste ges möjligheter att nå målen i skolan. För att realisera detta måste det finnas flexibla lösningar. Deras skolprestationer måste också synliggöras. Hälsa Hälsofrämjande motion och kost är en viktig del av Växjö kommuns välfärdspolitik. Insatser som främjar hälsan i grupper med sämre socioekonomisk ställning är viktiga. Skolan är ett viktigt verktyg för att arbeta med insatser för barn och ungdomars hälsa. Skolprogram som stärker självkänslan, minskar mobbningen och ökar den emotionella kompetensen har visats främja elevernas psykiska hälsa och stärker den sociala kompetensen och förmågan att tacka nej till alkohol och narkotika. Växjö kommun bör skapa attraktiva cykel- och gångstråk, park- och naturområden och intressanta utemiljöer intill skolor och förskolor för att främja barns och ungas hälsa. Undermåliga bostadsförhållanden står i samband med psykiska hälsoproblem. Växjö kommun bör vidta åtgärder som förbättrar bostadsbeståndet i ekonomiskt mindre bemedlade områden, vilket sannolikt leder till positiva effekter på den psykiska hälsan och känslan av delaktighet. Trygghet För att öka den upplevda tryggheten bör Växjö kommun satsa på åtgärder som främjar delaktighet och social sammanhållning. För att minska den upplevda otryggheten bör Växjö kommun vidta åtgärder som leder till minskad segregation. Det tvärsektoriella arbetet runt säkerhet och trygghetsfrågor måste säkerställas, dels mellan förvaltningar/nämnder inom kommunen och dels mellan kommunen och andra myndigheter. Äldre Den ökande andelen äldre gör det viktigt att utveckla nya former för omsorg och möjliga alternativ till särskilt boende, exempelvis genom vidareutveckling av träffpunkter/mötesplatser och nya former av bostäder som lämpar sig väl för äldre. I stadsplaneringen bör man planera för boenden med hög tillgänglighet och service i anslutning till befintliga och/eller nya särskilda boenden. Detta för att utnyttja de resurser som finns i de särskilda boendena och för att fler ska kunna bo kvar hemma längre. Växjö kommun som arbetsgivare behöver omgående påbörja ett arbete med att skapa möjligheter att ta till vara äldre och deras kompetens med ömsesidigt attraktiva lösningar. Volontärarbetet inom alla samhällssektorer måste intensifieras

9 k u n s k a p ä r f r a m t i d k u n s k a p ä r f r a m t i d Kulturens betydelse för utveckling och tillväxt ökar Olika former av kultur och upplevelser anses spela en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Kultur har stor betydelse för lokal och regional utveckling samt för en stads identitet. Människors kreativitet fungerar som drivkraft för nya idéer och innovationer. Kairos Future har i sin rapport Framtidsbarometer för Sveriges kommuner gjort bedömningen att kultur kommer att få ökad betydelse som attraktionsfaktor. Genom att stärka kulturens kraft ökar attraktionskraften i staden. Kreativa näringar är det begrepp som valts för att fånga det fenomen i samhället som tyder på att expressiva värden som estetiska aspekter och upplevelser har ökat i betydelse för ekonomin. Den ekonomiska betydelsen och utvecklingen, enligt svensk statistik, inom de kreativa näringarna med avseende på begreppen upplevelseindustrin och cultural economy, vilket även inkluderar stora delar av turismrelaterade näringar, har en ekonomisk tillväxt över tiden 1997 till 2005 som i stort sammanfaller med utvecklingen för tjänstesektorn i sin helhet. I Nederländerna, exempelvis, har regeringen gjort bedömningen att en politik för kreativa näringar behövs och därför drivs sedan år 2005 ett program på nationell nivå som kallas Our creative potential. Kreativa näringar skapar ett dynamiskt och kreativt klimat för Växjö kommun som helhet. Genom utvecklingen av kreativa näringar ges olika konstformer möjlighet till utveckling och korsbefruktning. Ökat kulturutbud ökar motivationen hos unga människor att bosätta sig eller bo kvar i Växjö. Trenden skapar möjlighet för unga, idérika, kreativa personer att få utlopp för och utveckla sitt konstskapande. Kunskap är framtid Ekonomisk tillväxt beror i allt högre grad på kunskap, och Växjö som utbildningsstad är därför mycket viktig för kommunens konkurrenskraft. Vi ser just nu en strukturomvandling i näringslivet. De jobb som försvinner, främst jobb utan krav på utbildning, kommer troligtvis inte tillbaka och sysselsättningen ökar mest inom den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn. Den ökande internationella konkurrensen har skapat ett behov av färre men starkare universitet som kan konkurrera i Europa och på den globala marknaden. Den 1 januari 2010 bildar högskolan i Kalmar och Växjö universitet tillsammans det nya Linnéuniversitetet för att skapa ett universitet som sätter kvalitet och konkurrenskraft i fokus

10 k u n s k a p ä r f r a m t i d a v s n i t t s r u b r i k k u n s k a p ä r f r a m t i d Varslen ökar men det är arbetskraftsbrist Näringslivets förmåga till anpassning, flexibilitet och utveckling är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt i ett samhälle som förändras i allt snabbare takt. Traditionellt berodde en regions näringsstruktur till stor del på geografiska förutsättningar och lokaliseringsfaktorer. Närheten till viktiga naturresurser såsom skog, järnmalm och vattenkraft hade tidigare stor betydelse för den industriella lokaliseringen. Dagens mest vitala produktionsresurser utgörs av arbetskraft och kapital och dessa är till skillnad från naturresurser, rörliga över kommun-, region- och nationsgränser. Faktorer som kan förbättra etableringsgraden och antalet arbetstillfällen är existensen av nätverk mellan företag i form av kluster och andra koncentreringar som idag har betydelse för företags val av lokaliseringsort, liksom tillgång till och samverkan med universitetens forskning. Utbildningsnivån i Växjö kommun är hög, idag har ca 40 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning, men ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning och personer med låg utbildning riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. I lågkonjunkturens kölvatten har varslen duggat tätt i Växjöregionen. I förhållande till befolkningsmängden har Kronobergs län drabbats hårt av varslen. Det är främst enklare arbeten utan krav på utbildning som har försvunnit, exempelvis enklare monteringsjobb. Möjligheten för ungdomar och personer utan gymnasieutbildning att ta enklare jobb inom industrisektorn finns inte längre i samma utsträckning. Denna förändring har gått mycket snabbt. De branscher som däremot ökar är service (vård och hushållsnära tjänster), företagstjänster och utbildning. I ett nationellt perspektiv ökar sysselsättningen mest inom den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn. Samtidigt som varslen ökar råder det arbetskraftsbrist inom vissa yrkesgrupper och den bristen förväntas öka i takt med att 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Det är främst specialistkompetenser som det finns behov av idag. Grupper som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden, samtidigt som det råder arbetskraftsbrist, är ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning och utrikesfödda med låg utbildningsnivå. Från kunskap till förståelse Utbildningsväsendet framförallt skolan är idag inte längre ensamt om att sprida kunskap. Dagens tillgång till teknik möjliggör att inhämtandet av kunskap kan göras av den enskilda individen på ett enkelt sätt. Detta har i stor utsträckning påverkat skolan och andra institutioner såsom bibliotek, vilka har fått förändrade krav på sin verksamhet. Många utbildningar ges idag på distans och biblioteken är viktiga mötesplatser med interaktiva tjänster och kompetent personal. Kravet på en mångfald av utbildningar ökar, vilket medför fler aktörer på utbildningsmarknaden (i Växjö kommun har antalet fristående aktörer ökat under de senaste sex åren med cirka 52 procent). Detta i sin tur leder till att konkurrensen om barn/ elever/studenter/kursdeltagare ökar. Kravet på en mångfald av utbildningar finns inom alla delar av samhället, då behovet av ett livslångt lärande idag närmast är en självklarhet. I Sverige har idag de flesta minst en 12-årig utbildning (grundskola och gymnasieskola) vilket torde innebära en god kunskapsgrund och kompetens för att fylla samhällets behov. Enligt framtidsforskaren Troed Troedson finns det dock en svag länk när det gäller att översätta den inhämtade kunskapen till användbar kompetens. Troedson ser en övergång från ett kunskapssamhälle till ett förståelsesamhälle där fokus ligger på hur kunskapen används. Kompetensutveckling av arbetskraft ställer krav på utbildningsväsendet. Större krav kommer att ställas på att utbildningen ska erbjuda rätt kompetens för arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov. Konkurrensen inom utbildningsområdet kommer med största sannolikhet att öka fram till år En helhetssyn (1 20 år) inom utbildningsområdet är viktigt för att vara en attraktiv aktör med hög kvalitet. Det är viktigt med utbildade och behöriga lärare som kan variera uttryckssätt och arbetssätt och som kan tillgodose såväl elevens som samhällets behov av användbar kompetens (jämför Troedson). Tillgången till och utnyttjandet av modern teknik är viktiga faktorer för såväl bibliotek som i den pedagogiska verksamheten. Samtidigt som arbetslösheten ökar råder det arbetskraftsbrist. Skulle den situationen bli långvarig finns risk att klyftorna i samhället ökar, vilket kan leda till motsättningar och konflikter. Arbetskraften behöver vara flexibel och rörlig, exempelvis med avseende på arbetspendling

11 k u n s k a p ä r f r a m t i d a v s n i t t s r u b r i k k u n s k a p ä r f r a m t i d Morgondagens medarbetare kräver mer Vi står inför en generations- och kompetensväxling inom i arbetslivet samtidigt som antalet unga som kommer ut på arbetsmarknaden inte räcker till för att täcka det kommande arbetskraftsbehovet. Andelen människor i arbete minskar när den stora 40-talistgenerationen går i pension, samtidigt som utbildningarnas längd fördröjer inträdet på arbetsmarknaden för den yngre generationen. Kompetensutveckling i arbetet kommer att bli allt viktigare. Kompetensen i framtiden handlar inte enbart om formell kunskap, utan i allra högsta grad också om den personliga kompetensen och därtill även förmågan och viljan att utföra en uppgift. Alltmer handlar det om att förstå helheter för att på ett bra sätt kunna göra sin del av arbetet. Individens arbete förändras ständigt och arbetsuppgifterna blir mer komplexa. Behovet av kompetensutveckling finns kontinuerligt under hela arbetslivet. Samhället förändras och i samma takt förändras ungdomars syn på arbete. Orsaken till värderingsförskjutningarna är flera. Välutbildad arbetskraft kommer i större utsträckning att kunna välja sin arbetsgivare och kommer också att vara rörligare på arbetsmarknaden. Man kommer att söka sig till den arbetsgivare där man bäst får sina behov och önskemål uppfyllda. Om man som arbetstagare inte får tillräckligt med stöd och intressanta utmaningar så söker man sig snabbt vidare till en ny arbetsgivare. Familjebildning sker allt längre upp i åren. Att läsa vidare efter gymnasiet förskjuter också introduktionen in i vuxenlivet. Globala medier och ungdomars utökade resande runt om i världen påverkar också föreställningarna om vad livet går ut. Den unga arbetskraften är grupporienterade individualister vilket ger återverkan på jobbet. Att trivas på jobbet är centralt, liksom lön, god stämning och en bra chef. Ett engagemang för arbetsuppgifterna och möjligheten att identifiera sig med de värderingar som präglar organisationen man jobbar för blir allt viktigare. Jobbet ses alltmer som ett led i den personliga utvecklingen och ska därför vara meningsfullt, lärorikt och roligt. Att göra karriär innebär mycket mer än att bara klättra uppåt, det går lika bra sidledes eller som specialist. För att vara attraktiv för morgondagens medarbetare blir arbetsgivarens syn på etiska värden och värderingar allt viktigare. Frågor kring ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö blir därför viktigare. Arbetsgivare kommer i större utsträckning att konkurrera om arbetskraften och måste vara förberedda på den nya generationens krav och prioriteringar för att kunna framstå som attraktiva och lyckas med rekryteringar. Förslag till åtgärder Kultur Växjö kommun kan öka medvetenheten om kulturens betydelse för lokal och regional utveckling, exempelvis genom att synliggöra kreativa näringar i nätverket Expansiva Växjö, Invånaren samt genom att skapa möten mellan kulturinstitutioner och andra näringar. Växjö kommun bör medverka till att stärka kulturinstitutionernas och föreningslivets verksamheter för att stödja utvecklingen av de kreativa näringarna och utnyttja dessas potential som ett tillväxtpolitiskt verktyg. Unga kulturskapares utveckling bör stödjas, exempelvis genom aktiviteter i skolan för att utveckla kreativa näringar. Växjö kommun bör bidra till att utveckla, lyfta fram och marknadsföra särskilt intressanta kulturaktiviteter och kulturmiljöer i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Varsel Växjö kommun bör vara med och stödja utvecklingen av företagskluster och nätverk mellan företag. Växjö kommun bör i större omfattning koppla sin verksamhetsutveckling till forskningen vid Växjö universitetet, exempelvis genom att skapa möjlighet för ett antal kommundoktorandtjänster inom olika verksamheter. Växjö kommun bör inom sina egna verksamheter utveckla mentorsprogram, lärlingsplatser och praktikplatser för att underlätta arbetslösas etablering på arbetsmarknaden samt för att säkra sitt eget kompetensbehov. För att rusta ungdomar och arbetslösa för framtidens arbetsmarknad bör insatserna inriktas på att täcka kunskapsluckor och erbjuda (längre) utbildningar och kompetensutveckling. Insatser för att öka arbetspendlingen behövs för att människor ska kunna vara flexibla och rörliga på arbetsmarknaden. Kunskap/medarbetare För att vara en attraktiv arbetsgivare bör Växjö kommun påbörja ett visionsarbete med klara målsättningar och en gemensam värdegrund. För att möta den nya generationens medarbetare bör Växjö kommun satsa på en ledarskapsutveckling som tar sikte på ökad kompetens hos chefer inom områdena rekrytering, arbetsmiljö, värdegrund och visionsstyrning. Växjö kommun behöver genomföra konsekvensanalyser och planera inför generationsväxlingen för att utreda vilken kompetens och vilka yrkesgrupper som behövs i framtiden. Växjö kommun bör satsa på rekryteringskampanjer och marknadsföring som lyfter fram kommunen som arbetsgivare. Växjö kommun bör satsa på åtgärder som får till stånd en framgångsrik samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet så att arbetsmarknadens kompetensbehov tillgodoses. Ett exempel kan vara att låta näringslivet ha en aktiv roll vid utvecklandet av den nya yrkeshögskolan. Andra sätt kan vara företag som mentorer för klasser och utveckling av lärlingsutbildning. Växjö kommun bör initiera ett arbete som ökar samarbetet mellan utbildningsförvaltningarna för att föra dessa närmare varandra i syfte att göra Växjö kommun till en attraktivare aktör inom utbildningsområdet. Modern teknik måste användas fullt ut som en resurs i det pedagogiska arbetet

12 A T T R A K T I O N O C H F R A M G Å N G S T A V A S M E D E A T T R A K T I O N O C H F R A M G Å N G S T A V A S M E D E Ökade krav på e-tjänster I takt med att tekniken utvecklas ökar kraven från medborgare och näringslivet på att kommunen ska kunna erbjuda fler e-tjänster. Ju fler tjänster som kan utföras hemma vid datorn eller med mobiltelefonen, desto mindre tid krävs för att kunna uträtta sina ärenden. Tid är hårdvaluta idag. E-tjänster skapar ökad tillgänglighet till kommunen eftersom det blir möjligt att uträtta sina ärenden när som helst på dygnet och oberoende av var man är bosatt. Även från kommunen finns ett ökat krav på e-tjänster för att kunna effektivisera administrationen, eftersom medborgaren då gör mycket av arbetet själv. Efterfrågan på e-tjänster ökar inom alla verksamhetsområden. Som mottrend kan man se en utveckling av medborgarkontor i många kommuner. Många medborgare hänger inte med i teknikutvecklingen. Omständigheter som funktionsnedsättning, begränsade språkkunskaper eller avsaknad av dator och tillgång till Internet gör att många inte kan utnyttja e-tjänster. Dessa måste erbjudas samma tjänster via brev, telefon eller personlig service, annars finns det risk för digitala klyftor. E-tjänster kräver arbete med informationssäkerhet. Det blir lättare att dela kunskap och arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Fler personer inom organisationen kan hjälpa medborgaren. Trenden har stor betydelse för kommunens attraktivitet. En satsning på e-frågorna kan göra Växjö kommun till en attraktivare boendeoch företagarkommun. Växjö kommun kom- mer att uppfattas som en modern kommun om många ärenden kan uträttas med e-tjänster. Det kan förenkla och snabba på i kontakter mellan företag och kommunen, vilket kan göra kommunen mer företagarvänlig. Om Växjö kommun inte möter trenden blir konsekvensen missnöjda medborgare, och det blir svårt att attrahera kompetens till såväl kommunen som till etablerade företag. Attraktion och framgång stavas med e Bokstaven e sammanfattar många nya trender inom området IT och demokrati, exempelvis: e-tjänster e-demokrati e-myndighet e-förvaltning Vad blir nästa e? Teknikutvecklingen går snabbt framåt och nya möjligheter öppnas för områden som tidigare uppfattats som byråkratiska och tråkiga. 24 årsredovisning växjö kommun 2007 årsredovisning växjö kommun

13 A T T R A K T I O N O C H F R A M G Å N G S T A V A S M E D E a v s n i t t s r u b r i k A T T R A K T I O N O C H F R A M G Å N G S T A V A S M E D E Demokrati och insyn kräver mer digitala medel Snedfördelad representation i de politiska församlingarna leder till att vissa grupper inte känner sig delaktiga i samhället. Förutom möjligheten rösta var fjärde år krävs också andra former av medborgerlig delaktighet. I takt med teknikutvecklingen ökar kraven från medborgarna på att informationen om kommunens verksamheter och den kommunala beslutsprocessen ska vara öppen och tillgänglig. Ju mer information som kan erbjudas digitalt desto lättare blir det för alla att nå kunskap om kommunen och kommunala beslut. Detta leder i sin tur till effektivisering av förvaltningens arbete. Digital arkivering är en utmaning och en framgångsfaktor. Växjö kommun kan komma att uppfattas som en mer modern organisation. Växjö kommun får inte glömma bort att bli bättre på tillgänglighet och service till dem som inte kan utnyttja ny teknik. Internet erbjuder den uppkopplade medborgaren flexibla möjligheter att skaffa sig insikter i politiskt beslutsfattande och kunskaper om offentlig verksamhet. Hon eller han kan ta del av argument för och emot olika politiska handlingsalternativ och kan också utnyttja möjligheter att kommunicera med politiska makthavare. Den som tidigare inte haft mod nog att etablera personliga kontakter för politiskt informationsutbyte kan förvärva en mängd kunskaper och insikter vid datorn. Dessa möjligheter kan mycket väl tänkas främja tilliten till den egna förmågan att agera politiskt och bidra till en positiv syn på det politiska systemets mottaglighet för medborgarnas synpunkter. Trenden kan innebära ett ökat intresse för den kommunala verksamheten och beslutsprocessen hos medborgare. Om hela processen blir mer öppen kan trenden innebära bättre förståelse för beslut. Upplevelsen av att ha inflytande delas av allt färre. Färre politiska förtroendeuppdrag kan kräva en annan kommunalpolitisk organisation. Förslag till åtgärder Kommunens kunder kräver insyn och möjlighet att uttrycka sin åsikt. e-tjänster Växjö kommun bör skapa en central organisation kring e-förvaltning, med en e-projektledare som kan driva frågan övergripande och samordna de olika förvaltningarnas e-tjänster. I korthet handlar arbetet om att utveckla e-tjänster för blanketter, ansökningar, klagomålshantering med mera, och att utreda möjligheterna med e-legitimation. Digitala medel Växjö kommun behöver öka digitalisering av politiskt beslutsfattande så att man som medborgare lättare och snabbare kan följa exempelvis en beslutsprocess digitalt hela vägen. Växjö kommun bör förbättra servicen till medborgaren så att denne kan få hjälp med många olika ärenden på ett ställe, exempelvis genom någon form av medborgarkontor. Förändrat samhällsengagemang Politiskt engagemang förändras i form och uttryck. Partierna har svårt att attrahera ungdomar. Andelen medlemmar i politiska partier har halverats de senaste 25 åren. En minskande skara tar på sig politiska förtroendeuppdrag. Ungdomar och utrikesfödda är underrepresenterade grupper i politiken. En av de viktigaste anledningarna till att det är svårt att få människor att engagera sig politiskt är att det idag är svårt att förena yrkeskarriär, familjeliv och fritidspolitik. Politik konkurrerar med mängder av aktiviteter där dessutom hela familjen kan delta. Nätverk och enfrågerörelser blir viktigare än politiska partier. Enfrågepartier ökar i kommunalvalet och får fler mandat i kommunfullmäktige. Det finns fler medborgare som inte har vuxit upp med demokrati och allmänna val. Därför måste demokratiskt deltagande uppmuntras. Höjd utbildningsnivå och ökad tillgång till all tänkbar kunskap genom exempelvis Internet skapar resursstarka medborgare som kräver större delaktighet och insyn i kommunens verksamhet och i den politiska beslutsprocessen. Det är viktigt för medborgaren att få säga vad han eller hon tycker i olika frågor. Samhällsengagemang Nya metoder för medborgarnas möjlighet till delaktighet bör utvecklas, både virtuella och verkliga. Medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande i den kommunala verksamheten, till exempel medborgarförslag, medborgardialog och direktmöten, bör marknadsföras mer. Växjö kommun bör satsa på webb 2.0. Det innebär att användaren själv ska kunna vara med och bidra till webbsidans innehåll, användaren ska kunna ha kontroll över sin information och designen ska vara interaktiv och användbar

14 VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD Miljöfrågorna får större betydelse i samhällsutvecklingen och hos företag Sakta men säkert får miljöfrågorna större betydelse för samhällsutvecklingen. Lokalt, regional och globalt blir människor allt mer medvetna om att vi måste vara rädda om jorden vi lever på. Miljöintresset kom smygande för några decennier sedan, med diskussioner om försurade sjöar och vattendrag. Därefter kom övergödningen, kärnkraftsdebatten, säldöden, ozonhålet och växthuseffekten, för att nämna några av de största miljöfrågorna som har passerat förbi i svenska medier och svenskars medvetande. Vid en analys av trenden kan konstateras att miljöfrågorna har gått från lokala problem till regionala och därefter till globala problem. Varje miljöfråga får snabbt ett medialt intresse som håller i sig under några enstaka år, för att sedan klinga av i takt med att en lösning på problemet utkristalliseras. Dock kan man, om man blickar i ett längre tidsperspektiv, se att miljöfrågorna efterhand får större betydelse för samhällsutvecklingen. Samtidigt kan man också se att miljöfrågorna får allt större betydelse för företag. Allt fler företag anställer miljöchefer eller motsvarande samt upprättar miljöstrategier. Företag börjar förstå att det kan innebära bättre ekonomi att satsa på miljön. Satsningar på cleantech ökar. Trots att de flesta ungdomar ser miljöproblemen som ett framtida hot mot samhället är det bara 16 procent som uppger att de är beredda att ta hänsyn till miljön i sin konsumtion. Arbetet med Växjö Europas grönaste stad ligger väl i linje med samhällsutvecklingen. Många lokala företag ser affärsnyttan med att utveckla sitt miljöarbete och de behöver miljö kompetens. Medborgares krav på att kunna bete sig på ett miljöriktigt sätt ökar (vid konsumtion, transporter, boende med mera). Det skapas möjligheter att internationellt kommersialisera Växjös och övriga Sveriges miljökunskaper. Växjö Europas grönaste stad Energins betydelse för tillväxten är oomtvistad. Sedan slutet av 1800-talet har användningen av fossila bränslen ökat i takt med energi- och förbränningsteknikens utveckling, vilket starkt har bidragit till en fantastisk ekonomisk tillväxt i världens industrialiserade länder. Den storskaliga förbränningen av fossila bränslen har dock inneburit att halterna av växthusgaser nått nivåer som riskerar att leda till snabba klimatförändringar, vilket gör att fortsatt ekonomisk tillväxt äventyras. Växjö kommun har under 2000-talet fått flera internationella miljöutmärkelser och har av BBC och andra internationella medier utropats till Europas grönaste stad tack vare klimatmålen och det framgångsrika klimatarbetet. Växjö kommun har valt att ta vara på möjligheten att använda Europas grönaste stad som sitt kännetecken. Men detta ställer också krav på fortsatt tålmodigt miljöoch klimatarbete

15 VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD Växjö Europas grönaste stad Klimatförändringar är en global företeelse och i Sverige väntas medeltemperaturen stiga med 4,5 5,5 grader fram till slutet av århundradet. Detta leder i sin tur successivt till en ökad risk för extrema väderhändelser som exempelvis oväder och höga vattenflöden. I oktober 2007 bekräftade också en statlig utredning, Klimat- och sårbarhetsutredningen, den trenden. En förändrad energianvändning kan bromsa utvecklingen men inte stoppa den i ett perspektiv fram till Även om extrema insatser för att minska utsläppen av växthusgaser vidtas omedelbart, är förloppen så tröga att det handlar om många decennier innan den negativa utvecklingen har nått sin topp och därefter vänder. För att åstadkomma en hållbar utveckling är det självklart att eftersträva ett så tidigt trendbrott som möjligt. När den globala temperaturen höjs med bara några enstaka grader kommer naturen själv att börja driva Krav ställs både på enskilda och på kommunen att vidta förebyggande åtgärder. Det kan exempelvis gälla att prognostisera och kartera områden som riskerar att läggas under vatten vid höga vattenflöden. Energibehovet för uppvärmning kommer över tiden att minska samtidigt som kylbehovet kommer att öka. Samhällets krishanteringsförmåga måste ständigt underhållas och utvecklas i takt med att kunskap om hotbilder till följd av klimatförändringar ökar. Exempelvis innebär detta att ordna reservkraft till känsliga och kritiska verksamheter, allt ifrån djurhållningsanläggningar till infrastruktur för kommunikation med mera. systemet till allt högre temperaturer. Detta beror bland annat på att ett varmare hav ger ifrån sig koldioxid istället för att absorbera den som idag. Ytterligare exempel på inducerade förstärkningar av trenden är att vid ökande temperatur minskar permafrosten i tundraområden, till exempel i Sibirien, varvid marken avger sedan många tusen år lagrade växthusgaser. Det är oklart hur stor tröskeleffekten blir när denna självinducerande effekt tar fart. De senaste åren har regionen drabbats av flera allvarliga händelser som kan kopplas till trenden, exempelvis stormarna Gudrun och Per som drabbat kommunen hårt. Kommuner i närområdet har dessutom drabbats av omfattande översvämningar i samband med höga vattenflöden. Tillväxten kan påverkas av extrema väderhändelser. Till följd av stormen Gudrun sjönk BRP (bruttoregionalprodukten) i Kronobergs och Jönköpings län Skogsproduktionen kommer sannolikt att öka i regionen. Ökad risk för nya sjukdomar och ökad smittspridning Regionens ekosystem och biologiska mångfald kan komma att förändras. Klimatinvandring till regionen kan komma att bli aktuellt i perspektivet bortom Priset på energi ökar med kraftiga svängningar däremellan Det senaste århundradets snabba ekonomiska utveckling i västvärlden har möjliggjorts av tillgången på billig och lättillgänglig energi i form av kol, olja och gas. Världens energibehov ökar ständigt samtidigt som resurserna är begränsade, särskilt när det gäller olja där man snart emotser en långsam produktionsminskning i och med att det blir allt dyrare att utvinna nya källor när de gamla sinar. Internationella överenskommelser och nationella styrmedel för att begränsa klimatförändringar ökar också priset. Även på kort sikt kan oljepriset variera mycket. Många viktiga oljefyndigheter är på nedgång redan nu och det behövs stora investeringar i hittills oexploaterade fyndigheter för att ersätta dem. Den finansiella oron håller tillbaka dessa investeringar. När ekonomin får fart igen kan oljepriset bli mycket Växjö har redan en regional produktion av förnybar energi i form av värme och el och påverkas i mindre grad av oljepriset. Om Växjö har en regional produktion av biodrivmedel för bättras läget ytterligare. Samtidigt gör ett stort beroende av en energikälla Växjö sårbart för prisstegringar på bioenergi. Ökade kostnader för drivmedel gör att kollektivtrafiken blir viktigare, exempelvis för att kunna upprätthålla arbetspendlingen i regionen. Sambandet mellan tillväxt och regionförstoring kan göra att tillväxten minskar och till och med blir negativ när kostnaderna för transporter ökar. Hela världen frågar efter kunskap och produkter inom området förnybar energi och miljö och Växjö tar emot studiebesök från hela världen. Det innebär en unik möjlighet för Växjös företag, universitet och offentliga sektor att tillsammans sälja sin kunskap. högt, kanske redan 2010, och hålla tillbaka en återhämtning av ekonomin. I Sverige är det främst priset på fordonsbränsle som påverkas och det kommer att öka kraftigt fast med stora fluktuationer fram till Priset på förnybart fordonsbränsle har hittills följt priset på de fossila bränslena. Sveriges elproduktion ökar mer än landets behov fram till Priset kommer, om överföringskapaciteten till andra länder ökas, att bestämmas av elpriset där, vilket i det flesta fall är högre än i Sverige. Den ökande efterfrågan på konventionell och förnybar energi gör att även priset på biomassa för energiproduktion kommer att öka. Konflikten mellan livsmedelsproduktion och energiproduktion kommer att bli tydligare med ökande klimatförändringar och energibehov. Det är osäkert vad som händer med vårt ekonomiska system när den totala mängden energi till vårt förfogande minskar; hur omställningen till ett lågenergisamhälle kommer att gå till. Det kan ske på ett ordnat sätt men det kan också komma en ekonomisk och samhällelig kollaps. Förnybara drivmedel kommer att vara en god affär. Personbilar kan gå på el medan tunga fordon måste ha gas eller vätska som drivmedel eftersom de kräver mycket energi. Detta är en nyckelfråga för Växjö som logistiskt centrum

16 VÄXJÖ EUROPAS GRÖNASTE STAD O M V Ä R L D S A N A L Y S Förslag till åtgärder Eget arbete med omvärldsanalys Miljöfrågor Växjö kommun behöver planera för ett grönt levnadssätt, både för nya bostads- eller handelsområden och för befintliga. Kommunens verksamheter bör vara föregångare och ha en hög ambitionsnivå när det gäller miljöhänsyn, för att på så sätt utgöra en förebild för andra företag, till exempel avseende byggande, avfalls hantering och kollektivtrafik. Klimat Växjö kommun behöver vidta åtgärder för att förebygga konsekvenserna av höga vattenflöden och stora regnmängder på kort tid, avseende både befintlig och planerad bebyggelse. Mekanismerna bakom den minskade tillväxten till följd av Gudrun bör undersökas. Växjö kommuns krishanteringsförmåga måste utvecklas och underhållas För att Växjö kommun ska kunna få en helhetsbild av hur kommunens verksamheter kommer eller kan komma att påverkas krävs en omfattande konsekvensanalys med deltagande parter från olika verksam hetsområden. En omvärldsanalys är ett bra sätt att utveckla det strategiska tänkandet i organisationen, i ledningsgruppen, på enheten eller i teamet. Genom att systematiskt analysera vilka förändringar som påverkar ett verksamhetsområde, varför, på vilket sätt och vilka konsekvenser det får för vår unika situation, skapas en gemensam framtidsbild i gruppen som kan utgöra grunden för den strategiska planeringen. Omvärldsanalysrapporten du håller i din hand utgår ifrån frågeställningen vad gör Växjöregionen attraktiv mot år 2020?. Trenderna som presenteras i denna rapport är förändringar i samhället som bedöms ha stor betydelse för Växjöregionens attraktivitet. För att materialet ska bli mer relevant för just din enhet och verksamhet behöver det delvis arbetas om, utifrån en frågeställning som är tillämplig på just din verksamhet. Nedan finns frågor till stöd för eget arbete med materialet i denna rapport. En mer systematisk och genomarbetad omvärldsanalysövning, en så kallad lokal omvärldsanalys kan genomföras med hjälp av processledare från omvärldsnätverket. Det kan vara lämpligt att avsätta minst en halvdag för att genomgå en sådan process. Då arbetar gruppen med ett antal övningar som syftar till att identifiera trender som påverkar den egna verksamheten, analysera konsekvenserna samt att komma med förslag på åtgärder. Energi Växjö kommun bör få till stånd en lokal produktion av 2:a generationens dieselbränsle från skogen, till exempel DME, för att skapa näringslivsutveckling och försörjningstrygghet. Växjö kommun bör satsa på storskalig utbyggnad av kollektivtrafik, särskilt landsbygds- och fjärrtrafik. Växjö kommun behöver utreda konsekvenserna av ett mycket högt drivmedelspris i närtid samt ta fram en strategi för att i en sådan situation säkra viktiga samhällsfunktioner. Växjö kommun bör bilda ett joint venture-företag med universitetet och lämpliga företag för att sälja kunskap och produkter inom klimat- och miljöområdet. Växjö kommun behöver noggrant överväga vilka investeringar i infrastruktur som är lönsamma i ett långsiktigt perspektiv. Vid renoveringar i Växjö kommunkoncern ska långtgående energieffektiviseringar med fokus på primärenergi på lång sikt göras. Växjö kommunkoncern ska bygga endast energieffektiva hus och kräva energieffektivitet i lokaler som man inte själv äger men brukar, med primärenergi på lång sikt i fokus. Eftersom effektiva transporter blir en mycket viktig strategisk fråga i framtiden bör Växjö kommun arbeta för att Europakorridoren eller det nya snabbtåget ska gå genom eller i närheten av Växjö. Stöd för eget arbete med omvärldsanalysrapporten: 1. Börja med att formulera en egen frågeställning som är relevant för er omvärldsanalys, exempelvis: Vilka omvärldsfaktorer påverkar bostadsmarknaden? Vilka förändringar i omvärlden påverkar kansliets verksamhet? Hur skapar vi en modern och framgångsrik förskola? 2. Välj ut de trender, utifrån de som finns beskrivna i denna rapport, som ni bedömer har stor betydelse för er specifika frågeställning. 3. Finns det andra trender (förändringar) som har betydelse för er frågeställning, som inte finns beskrivna i denna rapport? Beskriv dessa trender kort; vad är det för förändringar, vad förändras, i vilken riktning (ökar, minskar)? 4. Vad får trenderna för konsekvenser för frågeställningen (det vill säga för er verksamhet)? Dela upp trenderna så att ni jobbar med 1 2 trender per grupp. 5. Innebär trenden några utmaningar respektive möjligheter för er frågeställning (verksamhet)? 6. Utifrån de trender som ni identifierat och de konsekvenser som ni analyserat, vilka konkreta idéer (förslag till åtgärder) kan ni komma på för att möta trendernas konsekvenser, utmaningar och möjligheter? Koppla idéförslagen till era verksamhetsmål. De idéer som har stor betydelse för att ni ska uppnå era mål och som möter de förändringar (trender) vi ser i omvärlden väl, är kraftfulla idéer (åtgärder) som bör implementeras. 7. Utifrån trender, konsekvenser och idéer kan sedan strategier för verksamheten utkristalliseras. Klustra idéerna i grupper. Dessa grupper utgör viktiga utvecklingsområden som er verksamhet bör arbeta med och utgör grunden för strategier för verksamheten

17 N Ä T V E R K E T O M V Ä R L D S A N A L Y S Nätverket omvärldsanalys Vi som har arbetat med denna omvärldsanalys är: Planeringskontoret: Anna Karlsson, utredare, samordnare omvärldsnätverket Kristina Thorvaldsson, planeringschef, Sarah Nilsson, miljöstrateg, Per-Olof Löfberg, utredare, Analysfunktionen: Anders Hägg, utredare, Näringslivskontoret: Anna Sjödahl, företagslots, Informationsenheten: Henrik Nilsson, teamledare informationsenheten, Ekonomienheten: Håkan Pettersson, budgetchef, Personalenheten: Maria Magnusson, personalstrateg, IT-enheten: Ulrika Gunnarsson, systemtekniker, Säkerhetsfunktionen: Bo Tenland, säkerhetschef, Kommunkansliet: AnnaKarin Johansson, kanslisekreterare, Stadsbyggnadskontoret: Djana Micanovic, planarkitekt, Gymnasieförvaltningen: Jonas Karlström, förvaltningsekonom, Skol- och barnomsorgsförvaltningen: Peter Johansson, utvecklingssekreterare, Tekniska förvaltningen: Julia Ahlrot, verksamhetsutvecklare, har gått till annan tjänst Omsorgsförvaltningen: Freddy Lundqvist, utvecklingschef, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen: Maria Levin, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Arbete & Välfärd: Fredrik Ottosson, utredare, har gått till annan tjänst Kultur och fritidsförvaltningen: Rolf bergenäs, utvecklingssekreterare Margareta Krieg, kulturstrateg, VKAB: Anna-Karin Emanuelsson, koncernekonom VEAB: Lars Ehrlén, affärsområdeschef kraft & värme, Värends räddningstjänst: Joakim Karlsson, stf räddningschef, 34

18 Box 1222, Växjö Besöksadress: Västra Esplanaden 18 telefon

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Mångfald & integration

Mångfald & integration Mångfald & integration Öka kunskapen om mångfaldens betydelse för tillväxt och ekonomisk lönsamhet Nätverk Utbyta erfarenheter om metoder och aktiviteter för integration Nätverk Kartlägga nuläget i Norrbotten

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Strategisk inriktning 2011-2014

Strategisk inriktning 2011-2014 Strategisk inriktning 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige KF 41/2011-06-20 Strategisk plan för Degerfors kommun 2011-2014 Kommunfullmäktiges prioritering Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer