Väg 258 Hågelbyleden

Transkript

1 Förstudie Väg 258 Hågelbyleden Botkyrka kommun, Stockholms län Botkyrka Ridsällskaps synpunkter Oktober 2011

2 1. Inledning En samrådshandling med programförslag för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov har av Botkyrka kommun upprättats i oktober Botkyrka Ridsällskap (BRS) har i december 2009 och november 2010 uttryckt sina synpunkter i samrådet. 1 Programmet strider mot intentionerna i översiktsplanen då stora delar av programområdet är avsatta som s.k. bevarandeområden. Den nu framlagda programhandlingen är av kommunstyrelsen godkänd till sitt principiella innehåll, men dokumentet behöver, enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, bearbetas ytterligare så att kommunens avsikter och inriktningar för framtiden blir tydliga. 2 Kommunen har uttryckt en tydlig viljeinriktning att BRS, med ridskola och som utövare av ridsport i Botkyrka kommun, ska tryggas och erbjudas möjligheter att utvecklas vidare. 3 För framgång i planeringsarbetet krävs en normativ planering, en baklängesplanering, där en lösning av BRS s framtida situation och potentiella problem klargörs. Då sådan planering och beslut om BRS s framtid ännu inte kommit till stånd lämnar ridsällskapet synpunkter och yrkanden kring nu aktuell förstudie utifrån alternativet att verksamheten bedrivs på nuvarande anläggning. 2. Ridanläggningen vid Skrävsta gård Ridanläggningen vid Skrävsta gård är resultatet av mer än fyrtio års investeringar från Botkyrka kommun och BRS. Verksamheten är omfattande, den pågår elva månader om året, engagerar många barn, ungdomar och vuxna samt bygger på avsevärda ideella insatser. Den är väl inarbetad och lätt tillgänglig. Potential finns att utöka och utveckla verksamheten och samhällsnyttan genom investeringar och olika samarbeten. Botkyrka ridsällskaps tävlingsarrangemang marknadsför inte bara ridsällskapet utan också Botkyrka kommun. Verksamheten vid Botkyrka ridsällskap anges i nu aktuell förstudie som en viktig målpunkt. 4 Avgörande för ridskoleverksamheten är bl a vad som i förstudien har angetts som ett funktionsmål att barns möjlighet att själva på ett trafiksäkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. 3. Rekreation och friluftsliv Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med ett omfattande föreningsarbete. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Ridvägar kan, i framförallt hästtäta områden som 1 Botkyrka Ridsällskap, Synpunkter i det tidiga samrådet, december 2009 och Synpunkter i samrådsskedet, november Botkyrka kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen: tjänsteskrivelse Dnr KS/2007:379, Botkyrka kommun och BRS, Avsiktsförklaring om utveckling av ridverksamheten, mars Trafikverket, Förstudie Väg 258 Hågelbyleden, sid 15. 2

3 Skrävsta Hågelby Älvesta, vara lösningen på många problem och undvika konflikter mellan ryttare, övriga trafikanter, markägare och boende. Men framförallt för att minska antalet allvarliga olyckor. 5 Området norr och öster om Aspen är väl kända och utnyttjade av det lokala friluftslivet både med och utan häst. Området är i översiktsplanen utpekat som område värdefullt för det rörliga friluftslivet. Med friluftsliv avses, enligt Naturvårdsverket, vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Här innefattas exempelvis strövande i skog och mark, promenader, ridning etc. 6 I sin landskapsanalys 7, som också varit källa till senare landskapsanalys 8, noterar Vägverket Konsult, under slutsatser och för bruksvärden, att området är ett regionalt viktigt center för hästsport. Naturvårdsprogrammet, Botkyrkas gröna värden, arbetar mot mål som att värna och utveckla naturvärdena och de gröna kulturmiljövärdena med syfte att bl a stimulera friluftsliv. 9 Enligt kommunens utredning om friluftslivet i Botkyrka, FIN 88, 10 är hela området nordost om Södra Aspen klassificerat som friområde med högsta prioritering och bedöms enligt FIN 88 omistligt för friluftslivet. Oskyddade trafikanter Ur förstudien framgår att gång och cykelvägnätet har en mycket bra täckning i området. Många korsningspunkter mellan bil och cykelnätet i området är inte hastighetssäkrade. Att ta fram ett åtgärdsprogram för säkra korsningar för gående och cyklister, där alla korsningspunkter ses över skall enligt cykelplanen vara ett prioriterat arbete. I korsningar bör särskilda åtgärder vidtas för att synliggöra cyklisterna. Förstudien exemplifierar detta med figur 24 gång och cykelväg från Hågelby och norrut. Bilden visar tydligt att vi här talar om en gång, cykel och ridväg och att vi i området har oskyddade trafikanter till häst. BRS yrkar att förstudien skall omfatta ridvägar och att dessa, i likhet med gång och cykelvägnätet, skall ha en mycket bra täckning i området. Barriäreffekter De stora trafiklederna som finns inom förstudieområdet ger upphov till ej önskade barriäreffekter vid ridning. Hågelbyleden är en sådan barriär. BRS noterar med tillfredsställelse att bland uppdragets målsättningar återfinna att särskild stor vikt ska läggas vid att undvika barriäreffekter. Ridsällskapet yrkar att förstudien kompletteras med en studie specifikt av Hågelbyledens barriäreffekter på områdets ridvägar och förslag till lösning av problemet. 5 Kultura AB, C Risshytt Collman, 2009, Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet. 6 Naturvårdsverket, Allmänna Råd 97:1 7 Vägverket Konsult, Karin Jansson, juli 2008, Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg i Botkyrka kommun 8 Novamark AB, Åsa Wilke, februari 2010, Hågelby Familjepark, landskapsanalys. 9 Botkyrka kommun: Botkyrkas gröna värden naturvårdsprogram för Botkyrka kommun, Dnr sbf/2008: Botkyrka kommun, Fritid i naturen en utredning om kommunens friluftsliv, 1998 (Ref. WSP: MKB 2010) 3

4 4. Landskapsbild och kulturmiljö Hela planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljövård och berör flera känsliga miljöer. Dagens landskapsbild präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker och generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Skrävsta gård och Aspen i väster. Idag består området av jordbruksmark som nyttjas för foder och hästbete och f d ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Hästen ingår som ett naturligt led i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur och skönhetsvärden. Som betesdjur hjälper hästarna till att upprätthålla de betesgynnande växtarterna. 11 Betesmarkerna har inte bara biologiska värden. De innehåller ofta, som i programområdet, spår från tidigare generationers markutnyttjande. Markerna vid Skrävsta och Hågelby är vårt kulturarv, som även har mycket höga rekreations och skönhetsvärden. Håller inte betesdjur markerna öppna så förfulas landskapet och skapar otrivsel. Hästen och ridverksamheten utgör således en viktig resurs för natur och kulturmiljövård. Vägverket Konsult stryker under synsättet då man i sin landskapsanalys 12 noterar att för att upprätthålla landskapets särprägel och de kulturhistoriska värdena är området beroende av ett aktivt jordbruk. Planområdet ingår i den regionala Bornsjökilen. Den regionala grönstrukturen består bl a av gröna kilar och gröna värdekärnor. 13 De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga natur och kulturmiljöer. De karakteriseras också av höga rekreationsvärden och knyter samman rekreationsstråk och gröna värdekärnor. Varje grön kil bör, enligt RUFS 2010, hållas samman och dess funktioner och kvaliteter behållas och förbättras, bl a genom att eftersträva att kilen har en minsta bredd på 500 meter. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör, enligt RUFS 2010, konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden och stränder. Enligt detaljplaneförslagets MKB bedöms planförslaget inte vara i linje med vare sig kommunens översiktsplan eller RUFS Buller En kvalitet som allt mer uppmärksammas inom grönområdesplanering är tysta områden. 15 Trenden är att antalet tysta platser i storstadsregionerna minskar till följd av ökande trafikmängder, ny bebyggelse och nya aktiviteter. I det här fallet är stora delar av området påverkat av relativt höga bullernivåer från Hågelbyleden och E4/E20. I rekreationssammanhang brukar riktvärdet för ekvivalent trafikbuller ligga runt 55 db(a) för att rekreationsvärden inte skall gå förlorade. Delar av planområdet ligger i spannet 50 och 55 db(a). Den tystaste platsen inom utredningsområdet är nordväst om Hågelby, vilket ger denna plats ytterligare en viktig upplevelsekvalitet. 16 BRS noterar med tillfredsställelse att en större ombyggnad av Hågelbyleden leder till att de strängare riktlinjerna för tillåtet buller skall praktiseras. 11 Sveriges lantbruksuniversitet, 2008, Hästen i kommunen betyder mer än du tror. 12 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun. 13 Regionplanekontoret: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Sweco Environment AB: MKB detaljplan 24 04, , sid Regionplane och trafikkontoret: Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 16 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun. 4

5 6. Trafik En avgörande faktor för verksamheten vid BRS s ridsportanläggning är trafikfrågan för såväl unga, icke bilburna trafikanter, som för skjutsande föräldrar och andra bilburna intressenter. Transporter av hästar skall kunna ske på ett säkert sätt och ridvägar skall separeras från övrig trafik. För ett antal år sedan anlades Skrävsta Gårdsvägen som är en asfalterad väg med en för trafik acceptabel standard. Kyrkvägen och Byvägen mellan ridanläggningen och Korshagen (fortsatt kallad Byvägen) är smal och har inte en acceptabel standard för biltrafik. Transporter till och från stallen sker på Skrävsta Gårdsvägen och vidare väster ut på Byvägen. Transporter till och från tävlingsvallen sker enkelriktat p g a vägarnas beskaffenhet. Till tävlingsvallen åker man Skrävsta Gårdsvägen, Byvägen österut och Kyrkvägen norrut. Från tävlingsvallen åker man Kyrkvägen söderut och Skrävsta Gårdsvägen österut. BRS delar förstudiens uppfattning att trafiken på anslutande vägar har svårt att ta sig ut längs med Hågelbyleden. Dock skall tilläggas att motsvarande problem uppstår när trafiken skall ta sig in på Skrävsta Gårdsväg och aktiviteter pågår vid Hågelby. I detaljplaneförslaget för del av familjeparken Hågelby, görs antagandet att områdets huvudsakliga in och utfartstrafik kommer att ske från en ny nordlig anslutningsväg från Eriksbergs industriområde. Byvägen, som leder till ridanläggningen, föreslås bevarad och sammankopplad med vägen från norr. Förslaget, som ligger utanför detaljplaneförslaget, saknar stöd i program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Aktuell programhandling lägger fast att BRS anläggning vid Skrävsta kommer att nås från Skrävsta Gårdsväg. 17 BRS noterar nu att förstudiens figur 50, översikt, norra delen, steg 4 åtgärder, inte anger ny nordlig anslutningsväg från Eriksbergs industriområde. Det har hänt vid samtida evenemang på Hågelby och ridanläggningen att onödiga köer uppstått vid infarten från Hågelbyleden. Hästtransporter har blivit stående på leden i avvaktan på besökares parkeringsproblem vid Hågelby parkering och biljettförsäljning. BRS yrkar att gestaltningen av korsningen mellan Hågelbyleden och Skrävsta Gårdsväg skall säkerställa att samtida evenemang i Familjeparken och Botkyrka Ridsällskap inte förhindras och att trafikflödet till och från ridanläggningen kan bibehållas utan fördröjningar. Ridsällskapet noterar gällande Hågelbyleden att det i det fortsatta arbetet med en framtida lösning finns en mängd frågor att beakta. Bland annat ska frågor om de oskyddade trafikanterna beaktas. Det finns idag planskilda passager och även fortsättningsvis måste lösningar utgå från denna princip att oskyddade trafikanter kan passera planskilt på ett tryggt och säkert sätt. 18 BRS yrkar att en av frågorna som i det fortsatta arbetet skall beaktas är planskild passage av Hågelbyleden vid ridning från exempelvis Skrävsta till Älvesta. Kanske kan den framtida ekodukten lösa problemet. 17 Botkyrka kommun: Samrådshandling oktober 2010, sid Trafikverket: Förstudie Väg 258 Hågelbyleden, augusti 2011, sid 50 5

6 6