Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov

Transkript

1 Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov en simuleringsstudie Examensarbete vid Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Linköpings tekniska högskola (LiTH) av Joakim Barkman och Anna Palmerius LITH-IPE-EX--04/695--SE

2

3 Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov en simuleringsstudie Swedish Prison and Probation a simulation study of the effect on space requirements by the degree of differentiation Examensarbete utfört vid Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Linköpings tekniska högskola (LiTH) av Joakim Barkman och Anna Palmerius LITH-IPE-EX--04/695--SE Handledare Fredrik Persson (IPE) Karin Selldin (Kriminalvårdsstyrelsen)

4

5 Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för produktionsekonomi (IPE) Tekniska högskolan Linköping Datum Date Språk Language Svenska/Swedish Engelska/English Rapporttyp Report Category Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport ISBN ISRN LITH-IPE-EX--04/695--SE Serietitel och serienummer Title of series, numbering ISSN URL för elektronisk version URL for electronic version Titel Title Differentieringsgradens inverkan på Kriminalvårdens platsbehov - en simuleringsstudie Swedish Prison and Probation - a simulation study of the effect on space requirements by the degree of differentiation Författare Author Joakim Barkman och Anna Palmerius Sammanfattning Abstract Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar i modellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata. Nyckelord Keyword simulering, Arena, kriminalvård, anstalt, differentiering, plats, dimensionering simulation, treatment of offenders, prison, differentiation, allocation

6 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page:

7 Förord Den här rapporten är resultatet av det examensarbete vi genomfört vid Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping. Arbetet utgör det avslutande momentet i vår civilingenjörsutbildning inom kommunikations- och transportsystem vid Linköpings tekniska högskola, Campus Norrköping. Vi vill framförallt tacka vår handledare på Kriminalvårdsstyrelsen, Karin Selldin, för värdefulla synpunkter och diskussioner under arbetets gång. Ett stort tack riktas även till vår examinator Fredrik Persson, som kommit med tips och idéer under resans gång. Vidare finns en mängd personer inom Kriminalvårdsverket som ska ha en eloge för att de på ett entusiastiskt sätt hjälpt oss när vi haft frågor och funderingar, ingen nämnd, ingen glömd. Tack till Karljohan Lundin för all hjälp med L A TEX. Vidare vill vi utdela en guldstjärna till Kri sjānis Steins på IDA vid LiTH, för den hjälp han givit oss med Arena, trots att han inte haft några förpliktelser. Slutligen ber vi att få tacka hela Planeringsenheten för den tiden vi varit där. Roligare arbetskamrater kommer att bli svåra att hitta ute i arbetslivet! Norrköping i februari 2004 Joakim Barkman Anna Palmerius

8

9 Sammanfattning Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar i modellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.

10

11 INNEHÅLL 1 Inledning Presentation av Kriminalvården Problembakgund Resurser Problemdefinition Syfte Mål Metod Val av lösningsmetod Genomförande Rapportens struktur Läsanvisningar Systembeskrivning Systemstruktur Anstalternas säkerhetsnivåer Platstyper Placerarorganisation Simuleringsteori Simulering System, modell och modelltyper Statisk eller dynamisk simulering Diskret eller kontinuerlig tidshantering Stokastisk eller deterministisk simulering i

12 3.3 Slumptal En enkel simulering Konceptuell modell Händelsediagram Validering av konceptuell modell Verifiering Verifiering av små delmodeller Låta utomstående studera modellbygget Tester med olika inparametrar Observation av modellen under stegning Förenklade antaganden Observation av animering Kontroll av statistiska fördelningar Kommersiell simuleringsprogramvara Validering Insamling av systemdata Regelbunden kontakt med uppdragsgivaren Genomgång av konceptuell modell Validering av statistiska indata Validering av utdata Animering För- och nackdelar med simulering Fördelar Nackdelar Modellspecifikation Konceptuell modell Vad är en vårdkedja? Avgränsningar ii

13 4.1.3 Antaganden Modellens in- och utdata Validering av konceptuell modell Modelldata Insamling Bearbetning och användning Modellbygge i Arena Programvaran Detaljerad beskrivning av begrepp och komponenter Entitet (Entity) Attribut (Attribute) Variabel (Variable) Resurs (Resource) Kö (Queue) Händelse (Event) Simuleringsklocka (Simulation Clock) Replikation (Replication) Flödesmoduler Create Assign Decide ReadWrite Hold Seize Process Release Record Station iii

14 Route Dispose Datamoduler Entity Resource Variable Schedule Advanced Set File Detaljerad beskrivning av Arena-modellen Uppvärmningstid och val av antal replikationer Tidsförkortning av straff Köhantering VBA Användargränssnitt Teori Skapandet av gränssnitt i Excel Indata Utdata Kommunikation mellan Excel och Arena Verifiering Verifiering i praktiken Verifiering av små delmodeller Låta utomstående studera modellbygget Tester med olika inparametrar Observation av modellen under stegning Förenklade antaganden iv

15 7.1.6 Observation av animering Kontroll av statistiska fördelningar Resultat Validering Validering i praktiken Insamling av systemdata Regelbunden kontakt med uppdragsgivaren Genomgång av konceptuell modell Validering av statistiska indata Validering av utdata Animering Resultat Experiment Experimentens syfte Förutsättningar Försöksuppställning Experiment 1 Differentieringsgrunder Experiment 1.1 Miniminivå enligt lag Experiment psyk/allvårdsplatser Experiment sexualbrottslingsplatser Experiment narkotikaplatser Samtliga differentieringsgrunder Resultat Experiment 2 Väntetider Utförande Resultat Experiment 3 Klienttillströmning v

16 9.4.1 Utförande Resultat Experiment 4 90 % placeringar inom sju dagar Lägsta differentieringsgrund Högsta differentieringsgrund Resultat Utfall Implementering Summering Diskussion Förslag till fortsatt arbete Reflektion Återkoppling till metod Definitioner Förkortningar Summary Introduction Defining the problem Conceptual model Simulation software Interface Result About us Referensförteckning 117 vi

17 A Manual 1 A.1 Indata A.1.1 Simuleringstid A.1.2 Klienttillströmmning/år A.1.3 Procentuella inställningar A.1.4 Frigivning A.1.5 Antal platser A.1.6 Andel initialplaceringar från häkte A.1.7 Andel initialplaceringar av frifotingar A.1.8 Starta simulering A.2 Utdata A.2.1 Beläggningsgrad A.2.2 Köer B Platstyper 1 C Konceptuell modell 1 C.1 Översikt C.2 Initialplacering: Riksmottagning - män (FS) C.3 Initialplacering: Plats för särsk. krävande - män (FS) C.4 Initialplacering: Säkerhetsplats - män (FS) C.5 Initialplacering: Särskild roplats - män (FS) C.6 Initialplacering: Sjukplats - män (FS) C.7 Initialplacering: Plats för psykiskt störda - män (FS) C.8 Initialplacering: Normalplats - män (FS) C.9 Initialplacering: Ungdomsplats - män(s) C.10 Initialplacering: Ungdomsplats motivation nark. - män(s) C.11 Initialplacering: Sexualbrottslingsplats - män (S) C.12 Initialplacering: Utvisningsplats - män (S) vii

18 C.13 Initialplacering: Plats för svårmotiverade - män (S) C.14 Initialplacering: Särskild roplats motivation - män (S) C.15 Initialplacering: Motivation/Behandling nark. - män (S) C.16 Initialplacering: Allvårdsplats - män (S) C.17 Initialplacering: Stödplats - män (S) C.18 Initialplacering: Normalplats - män (S) C.19 Initialplacering: Sexualbrottslingsplats män (Ö) C.20 Initialplacering: Programplats alkohol - män (Ö) C.21 Initialplacering: Motivation/Behandling nark. - män (Ö) C.22 Initialplacering: Ungdomsplats - män (Ö) C.23 Initialplacering: Normalplats - män (Ö) C.24 Initialplacering: Riksmottagning - kvinnor (S) C.25 Initialplacering: Allvårdsplats - kvinnor (S) C.26 Initialplacering: Motivation/Behandling - kvinnor (S) C.27 Initialplacering: Normalplats - kvinnor (S) C.28 Initialplacering: Normalplats - kvinnor (Ö) C.29 Frigivningsprocess D Statistiska beräkningar 1 D.1 Tidsförkortning på grund av D.2 TotalTime HS_RM_M D.3 TotalTime C_AU_M D.4 TotalTime C_AX_M D.5 TotalTime C_AT_M D.6 TotalTime C_BA och C_MA unisex D.7 TotalTime C_AO_M D.8 TotalTime O_AX_M D.9 TimeInAllocation C_AO_M viii

19 D.10 TotalTime C_RM_F D.11 TimeInAllocation C_NO_F D.12 TotalTime O_NO_F D.13 Datafördelningar E Beläggningsgrader 1 F Statistiska Fördelningar 1 F.1 Exponentialfördelning F.2 Weibullfördelning F.3 Triangulärfördelning F.4 Likformig fördelning F.5 Betafördelning F.6 Normalfördelning F.7 Gammafördelning ix

20 x

21 FIGURER 1.1 Kriminalvårdens organisation Modelleringsprocessen enligt Sargent, (2001) Påföljdsgången i svensk kriminalvård Hierarkisk modellstruktur Ledig respektive upptagen tid för banktjänstemannen Antalet kunder som köar vid varje tidpunkt Den konceptuella modellens samverkan med omvärlden Moduler till ett händelsediagram Exempel på flödesschema Createmodulen Assignmodulen Decidemodulen ReadWritemodulen Holdmodulen Seizemodulen Processmodulen Releasemodulen Recordmodulen Stationmodulen Routemodulen Disposemodulen Entitymodulen Resourcemodulen xi

22 5.15 Variablemodulen Schedulemodulen Advanced Setmodulen Filemodulen Submodell för strafftidsförkortning Tidsförkortning på grund av Hantering av kö till plats Under simuleringen VBA-styrda händelsepunkter Sambanden mellan antalet upptäckta fel och antalet testpersoner Grov skiss över användargrässnittet i Excel Skärmdump från användargränssnittet i Excel F.1 Exponentialfördelning F.2 Weibullfördelning F.3 Triangulärfördelning F.4 Likformig fördelning F.5 Betafördelning F.6 Normalfördelning F.7 Gammafördelning xii

23 TABELLER 3.1 Exempel på mittkvadratmetoden Simulering för hand Initialplaceringsfördelning samt placering från riksmottagning, kvinnor Initialplaceringsfördelning samt placering från riksmottagning, män Försöksuppställning experiment Försöksuppställning experiment Försöksuppställning experiment Försöksuppställning experiment Försöksuppställning experiment Andel placerade med mindre än sju dagars väntetid i häkte utifrån c-försöken i experiment Klienttillströmning i experiment B.1 Aktuella platser män ( ) B.2 Aktuella platser kvinnor ( ) E.1 Beläggningsgrad experiment 1.1a E.2 Beläggningsgrad experiment 1.1b E.3 Beläggningsgrad experiment 1.1c E.4 Beläggningsgrad experiment 1.2a E.5 Beläggningsgrad experiment 1.2b E.6 Beläggningsgrad experiment 1.2c E.7 Beläggningsgrad experiment 1.3a E.8 Beläggningsgrad experiment 1.3b E.9 Beläggningsgrad experiment 1.3c xiii

24 E.10 Beläggningsgrad experiment 1.4a E.11 Beläggningsgrad experiment 1.4b E.12 Beläggningsgrad experiment 1.4c E.13 Beläggningsgrad experiment 1.5a E.14 Beläggningsgrad experiment 1.5b E.15 Beläggningsgrad experiment 1.5c xiv

25 KAPITEL 1 INLEDNING EXAMENSARBETET har utförts på Kriminalvårdsstyrelsen under hösten 2003 samt början av 2004 och har resulterat i en modell som beskriver olika samband gällande platsbehovet inom kriminalvård i anstalt. Modellen simulerar beläggningsgrader och väntetider utifrån klienttillströmningar och graden av differentiering. Modellen ska kunna utgöra ett stöd vid dimensionering av antalet anstaltsplatser. Läsare som är obekanta med begrepp och termer från kriminalvård, uppmanas att börja med att läsa kapitel Presentation av Kriminalvården Kriminalvårdsverket, senare benämt Kriminalvården, utgör en del av det svenska rättsväsendet. Målsättningen är att ge människor ett tryggt samhälle och att minska brottsligheten. Kriminalvården har regeringens uppdrag att verkställa utdömda påföljder samt att arbeta för att förebygga fortsatt kriminalitet hos de dömda. Kriminalvårdsverket har uttryckt sin övergripande vision som bättre ut. Detta ska tolkas som att Kriminalvården genom olika åtgärder ska verka för att den som dömts lämnar Kriminalvården rustade med bättre förutsättningar till ett laglydigt liv än innan denne ådömdes påföljden. Som arbetsredskap för att så långt som möjligt infria visionen används bland annat ett antal olika påverkansprogram i syfte att ge de dömda lämplig behandling och vård under verkställigheten. Verksamheten bedrivs både i slutna och öppna anstalter samt inom frivården. Frivården svarar främst för övervakning av dömda i frihet och villkorligt frigivna från anstalt. Vidare svarar Kriminalvården för verksamheten vid häktena samt inom den interna transporttjänsten. Inom Kriminalvården arbetar drygt personer (oktober 2002), varav omkring personer tjänstgör som vårdare. Kriminalvårdens organisation redovisas i figur 1.1. Organisationen omfattar totalt 31 slutna anstalter och 14 öppna anstalter. Dessutom finns det ytterligare nio anstalter som har både slutna och öppna platser. Utöver det finns 28 häkten och 42 frivårdskontor (Kriminalvården, 2003a) (Kriminalvården, 2003c). 1

26 KAPITEL 1. INLEDNING Den 1 januari 2004 fanns det totalt nominella anstaltsplatser. av dessa är slutna med förhöjd säkerhet, är slutna medan är öppna anstaltsplatser. Av de platserna är 245 av dessa speciellt anpassade för kvinnor. PLANERINGSRAPPORT 3 (14) Kriminalvårdens totala nettokostnader uppgick till cirka 4,5 miljarder kronor under Av dessa kunde 64 % hänföras till fängelseverksamheten. Datum Vår beteckning Arbetsutgåva Regeringen Justitiedepartementet Huvudkontoret Kriminalvårdsstyrelsen Regionkontor (5) Kriminalvårdsnämnden Övervakningsnämnder () Kriminalvårdsmyndigheter (36) Transporttjänsten Häkten (28) Anstalter (54) Frivårdskontor (42) Figur 1. Kriminalvårdens organisation. Figur 1.1: Kriminalvårdens organisation. År 2002 utdömdes fängelsedomar på mellan 14 dagar och 10 år (i särskilda fall längre tid) samt livstid. Av dessa påbörjades påföljder inom frivården i form av intensivövervakning (IÖV) domar utdömdes med påföljden skyddstillsyn medan domar utgjorde villkorlig dom med samhällstjänst. I figur 2 åskådliggörs fördelningen av antalet påbörjade verkställigheter år (Kriminalvården, 2003c). Figur 2. Avtjänande av kriminalvårdspåföljder. Påbörjade verkställigheter år Problembakgund Beläggningssituationen 1.2 Nulägesbeskrivning på svenska anstalter och häkten är idag mycket ansträngd. Beläggningssituationen på svenska anstalter och häkten är idag mycket ansträngd. Platsbristen är påtaglig och många nydömda blir kvar i häkte alldeles för lång tid. Platsbristen är påtaglig och många nydömda blir kvar i häktena alldeles för lång tid. Tiden i häkte Tiden efter i häkte verkställbar efter dom regleras inte i lag, intemen i lag, Justitieombudsmannen men Justitieombudsmannen (JO) har uttalat (JO) har att uttalat maximalt att sjudagar dagar kan vara kan acceptabelt. vara acceptabelt. Den rådande plats-debristen på de svenska är främst en konsekvens av att det i genomsnitt rådande platsbristen på de svenska anstalterna är främst en konsekvens av att det i genomsnitt utdöms längre strafftider nu än tidigare. Andelen grövre brott har ökat under de utdöms längre senaste strafftider åren. De dömda nu sitter änsåledes tidigare. längre tid Andelen i anstalt och uppehåller grövre därmed brott sin har ökat under de senaste åren. plats De under dömda längre tid. sitter Antalet dömda således har däremot längre inte tid ökat i motsvarande anstalt och uppehåller därmed omfattning som beläggningsökningen ger uttryck för. sin plats under längre tid. Antalet dömda har däremot inte ökat i motsvarande omfattning som beläggningsökningen ger uttryck för. Däremot har antalet häktade ökat drastiskt under de senaste åren. Bara under det senaste året har genomsnittet av antalet häktade ökat med 25 %. Eftersom fler sitter Planeringsrapport

27 KAPITEL 1. INLEDNING Antalet häktade har dessutom ökat drastiskt de senaste åren. Eftersom fler sitter i häkte i väntan på utredning har beläggningen blivit högre än tidigare. Samtidigt ökar antalet intagna i häkte som på grund av platsbrist vid anstalterna inte kan placeras ut från häkte efter meddelad dom. Vidare finns det en tröghet i systemet vid överflyttning från sluten till öppen anstalt i slutet av verkställigheten, som innebär att intagna i flera fall blir kvar i sluten anstalt längre tid än vad omständigheterna kräver. Det kan bero på att de intagna känner trygghet i den befintliga situationen eller oro för att flyttas till en öppen anstalt och därför motsätter sig förflyttning. Från kriminalvårdspersonalens sida kan det tänkas föreligga ett motsvarande tankesätt man vet vad man har, men vet inte vad man får. Om fler intagna flyttades från sluten anstalt till öppen anstalt, där det finns lediga platser, under slutet av verkställigheten skulle det frigöras fler slutna platser. Det är respektive anstalt som ansvarar för initiativtagande till förflyttning. Det är sedan placerarorganisationen som omplacerar den intagne. 1.3 Resurser Examensarbetet har utförts vid Planeringsenheten på Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping under hösten 2003 och början av Examensarbetet utgör det sista momentet i civilingenjörsutbildningen inom Kommunikations- och transportsystem vid Linköpings tekniska högskola. Ämnesområdet är produktionsekonomi med inriktning mot simuleringsteknik. Handledare har varit Fredrik Persson, Institutionen för produktionsekonomi och Karin Selldin, Kriminalvårdsstyrelsen. Övriga personer till förfogande har utgjorts av sakkunniga medarbetare vid Kriminalvårdsverket samt från tekniska högskolan. Den övergripande strukturen för examensarbetet har följt den anvisning som Institutionen för produktionsekonomi (IPE) upprättat för sina examensarbeten. Tekniska hjälpmedel har i huvudsak utgjorts av Rockwell Softwares simuleringsprogramvara Arena 7.0, i fortsättningen benämnt Arena. Programvaran är väldigt bred i sitt användningsområde, samtidigt som det finns omfattande akademisk litteratur utgiven. 1.4 Problemdefinition Den rådande platsbristen vid landets anstalter är den huvudsakliga orsaken till att nydömda får stanna i häkte i väntan på en ledig anstaltsplats. Det har även medfört 3

28 KAPITEL 1. INLEDNING att dubbelbeläggning har använts för att möta efterfrågan på platser. Situationen med dubbelbeläggning är inte önskvärd. Varje individ som inkluderas i systemet, från häkte till frigivning, är unik. Unik både vad gäller enskilda behov och rättslig påföljd. Dessa faktorer påverkar naturligtvis valet av placering för den enskilde. Om ingen hänsyn togs till individen, skulle problemen vara enklare att lösa. Detta stämmer dessvärre inte överens med Kriminalvårdens mål och visioner. Graden av differentiering, efter säkerhet och behov mot bakgrund av specialplatser, påverkar såväl platsbehov och beläggningsgrad som kostnaderna för Kriminalvården. En ökad differentiering bör rimligen öka platsbehovet samtidigt som beläggningsgraden för vissa platskategorier skulle minska. Ju fler parametrar som begränsar lösningen, desto svårare är det att erhålla en hög beläggningsgrad. Orsaken till det utfallet beror på att det för vissa klientgrupper måste finnas en buffert med platser. Exempelvis avdelningar där i huvudsak långtidsdömda sitter, har en låg omsättning av intagna, vilket gör att det måste finnas en överkapacitet för att tillfredställa behovet. Ett ökat behov av platser ger även upphov till ökade kostnader. Examensarbetet ska resultera i en datorbaserad modell där olika parametrar ska kunna ställas in för att beskriva ett tänkt scenario. Frågor som vi vill att modellen ska kunna besvara: hur förändras behovet av antalet anstaltsplatser för olika klientkategorier vid olika differentieringsgrader? hur lång blir väntetiden i häkte för en viss klientkategori, vid en given differentieringsgrad? hur förändras platsutnyttjandet för de olika klientkategorierna beroende på graden av differentiering? I modellen ska lagar och förordningar följas samt visioner och mål om möjligt beaktas. Det är viktigt att de intagna får den vård och programverksamhet som de behöver för att säkerställa kvaliteten på påföljden. Det är angeläget att modellen på ett tydligt sätt kan besvara ovanstående frågeställningar för att modellen på ett effektivt sätt ska kunna utgöra beslutsunderlag för framtida platsbehov. 1.5 Syfte Huvudsyftet med examensarbetet är att, genom att skapa en modell, beskriva sambanden mellan väntetid på häkte, antal anstaltsplatser samt graden av differen- 4

29 KAPITEL 1. INLEDNING tiering, givet den klienttillströmning som finns i gällande statistik och i framtida prognoser. 1.6 Mål Målet med examensarbetet är att analysera behovet av anstaltsplatser vid en given differentieringsgrad och en given klienttillströmningsutveckling. Genom att studera olika scenarier med differentiering av intagna och klienttillströmning ska modellen ge beläggningsgrader och väntetider innan placering till respektive platskategori. Underlaget ska sedan kunna användas för att göra ekonomiska beräkningar om kostnaderna gällande platsutbudet. 1.7 Metod Arbetet baseras i stort på en konceptuell modell som sedan överförs till datormiljö. Den konceptuella modellen, kapitel 4, beskriver hur systemets komponenter hänger ihop och vilka beslutsvägar som finns. Valideringen av den konceptuella modellen genomförs i samarbete med de som ska använda den slutliga produkten och med sakkunniga inom området. Dels för att den ska bli korrekt, dels för att skapa förståelse och förankring. Då detta är genomfört överförs modellen till Arena som är det datorbaserade verktyget. Den valida datormodellen ska sedan vara utgångspunkt för djupare analys och experiment av de samband som beskrivs i syftet Val av lösningsmetod Valet att använda simulering som lösningsmetod föll sig naturligt eftersom Kriminalvården hade detta som krav i projektdefinitionen. Vi har även tittat lite på köteori, men kommit fram till att den metoden blir för avancerad och tidskrävande. Att använda Arena som simuleringsprogramvara beror på tillgänglighet och på tidigare erfarenheter av programvaran. 5

30 KAPITEL 1. INLEDNING Genomförande Arbetet kommer att följa nio steg enligt Persson (2001). Här presenteras varje steg mycket kort. Steg 1: Planering Det inledande steget går ut på att en mängd viktiga beslut tas och väsentliga frågeställningar avhandlas. Är simulering rätt verktyg? Vad ska simuleras? Indata och utdata? etcetera. Här skapas projektstrukturen och en del formalia gås igenom. Steg 2: Konceptuell modell I det andra steget skapas en tankemodell, konceptuell modell. Modellen kan till exempel vara i form av ett beskrivande textdokument eller ett flödesschema. Parallellt med skapandet av tankemodellen ska även relevant data samlas in. Något som är oerhört viktigt är att tänka så enkelt som möjligt. Ju mer komplicerade tankegångar desto mer komplext modellbyggande. Mer om den konceptuella modellen återfinns i kapitel 4. Steg 3: Validering av konceptuell modell Innan arbetet kan fortsätta, ska den konceptuella modellen valideras, det vill säga säkerställa att systemet har avbildats rätt. Steg 4: Modellering I det fjärde steget ska den konceptuella modellen överföras till datormiljö och modellen byggas upp i lämplig simuleringsprogramvara, i det här fallet i programvaran Arena. Kapitel 5 beskriver modellering i Arena. Steg 5: Verifiering Steget syftar till att kontrollera att modellen är korrekt byggd samt att säkerställa att modellen beter sig som det är tänkt. Verifiering behandlas i kapitel 7. Steg 6: Validering Det sjätte steget utgör en mycket viktig del i strävan att åstadkomma en trovärdig modell. Det gäller att säkerställa att modellen beter sig som det verkliga systemet, inom ramen för de avgränsningar som gjorts. Validering beskrivs i kapitel 8. Steg 7: Experimentering Experimenteringsfasen syftar till att besvara specifika frågeställningar. Vad händer exempelvis med utdata om en viss parameter förändras? Mer teori om experiment och dess genomförande återfinns i kapitel 9. 6

31 KAPITEL 1. INLEDNING Steg 8: Återkoppling och analys I det här steget är avsikten att analysera det resultat som framkommit i föregående steg. Detta steg återfinns i både kapitel 10 och 11. Steg 9: Implementering Det avslutande steget är det stora målet, att kunna använda modellen och det resultat som har genererats. I det här fallet ska modellen kunna användas som ett verktyg vid dimensionering av anstaltsplatser i Kriminalvården. Implementering behandlas i kapitel Sargent, (2001) har liknande tankar, vilket illustreras med hjälp av figur 1.2. Verkligt system Validering Experimentering Datavalidering Analys och modellering Validering av konceptuell modell Datorbaserad modell Programmering och implementering Konceptuell modell Verifiering Figur 1.2: Modelleringsprocessen enligt Sargent, (2001). 7

32 KAPITEL 1. INLEDNING 1.8 Rapportens struktur Rapporten kommer att delas in i fyra delar. Den inledande delen förklarar vad projektet går ut på och hur situationen är i dag. Denna del kommer att efterföljas av en teoretisk bearbetning av problemet varpå problemet ska behandlas praktiskt. Den sista delen kommer att bestå av experiment, sammanfattning och diskussion för framtida användning av modellen. Kapitel 2 behandlar systembeskrivningen. Här återfinns systemets övergripande struktur samt en mer detaljerad flödesgång genom påföljdssystemet. I kapitel 3 beskrivs vad simuleringsteori är. Definitioner över system, modell och olika modelltyper finns med i kapitlet liksom teori för skapandet av en konceptuell modell samt verifiering och validering av en modell. De förenklingar som gjorts av verkligheten presenteras i kapitel 4. Alla avgränsningar och antaganden som görs initialt finns med här. En beskrivning av in- och utdata återfinns, samt hur den har bearbetats. Kapitel 5 behandlar i detalj programmeringen i Arena. Dels behandlas modellen, dels de komponenter som ingår i modellen. I kapitel 6 finns teori om hur ett användargränssnitt skapas, samt det gränssnitt som skapats till modellen. Det praktiska arbetet med verifiering och validering beskrivs i kapitel 7 respektive 8. För att komma fram till rätt resultat utförs experiment, vilket behandlas i kapitel 9. Alla experiment beskrivs utförligt gällande både utförande och resultat. I kapitel 10 presenteras alla resultat av studien. Här återfinns även ett stycke om implementering. Rapporten avslutas med diskussion och slutsatser i kapitel 11, som kallats för summering. Här beskrivs tankar kring fortsatt arbete samt reflektioner över arbetet. 1.9 Läsanvisningar Rapporten är strukturerad på ett sådant sätt att vissa kapitel kan läsas fristående. Kapitel 4 och 5 bör läsas tillsammans för förståelsens skull. Varje kapitel inleds med en kortare sammanfattning av innehållet. Rapporten avslutas med en längre sammanfattning på engelska. De bilagor som därefter följer, hänvisas till i texten och består av; manual, antalet anstaltsplatser fördelade över typ, de konceptuella modellerna, statistiska beräkningar, beläggningsgrader samt förklaringar över de statistiska fördelningar som använts i modellen. 8

33 KAPITEL 1. INLEDNING För den läsare som inte är bekant med Kriminalvården rekommenderas en genomgång av kapitel 12, som bland annat innehåller förklaringar på olika termer inom svensk kriminalvård. 9

34 KAPITEL 1. INLEDNING 10

35 KAPITEL 2 SYSTEMBESKRIVNING SYSTEMET som ska modelleras beskrivs övergripande i detta kapitel. För en konceptuell modell med tillhörande flödesscheman, se kapitel 4. Flödet genom systemet delas upp i tre delar; häkte, anstalt och frivård. Var den intagne placeras i kedjan, samt när, beror främst på säkerhetsklassningen för den intagne. Det finns ungefär 20 olika typer av anstaltsplatser i vårdkedjan. Platstyperna innehåller olika påverkansprogram. 2.1 Systemstruktur Kriminalvården i Sverige kan delas in i tre verksamhetsgrenar; häkte, anstalt och frivård. I häkte placeras de misstänkta brottslingar som anses behöva vara där för sin egen eller andras säkerhet. Det har även blivit vanligare att misstänkta brottslingar sitter i häkte, även om de inte är någon säkerhetsrisk, för att utredningarna kring brotten ska gå snabbare. Efter att dom meddelats, finns det fortfarande kvar en del intagna i häkte på grund av platsbristen i anstalt. På anstalterna sitter de intagna som avtjänar sina straff. Det finns tre säkerhetsnivåer för anstalter i Sverige: sluten anstalt med förhöjd säkerhet sluten anstalt öppen anstalt. Säkerhetsklasserna beskrivs mer i kapitel 2.2. Placeringen i anstalt avgörs först och främst med hjälp av vilken säkerhetsklassning som krävs för den intagne. Den vanliga påföljdsgången är att den intagne kommer från häkte till anstalt, men den intagne kan även komma in som frifoting eller från utlandet, se figur 2.1. Den sista delen i vårdkedjan är frivården. Hit kommer förr eller senare alla intagna. Frivården är kriminalvård i frihet, och omfattar övervakning av klienter i 11

36 KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING Brott i utlandet Utvisning Häkte Anstalt Frivård Samhället Riksmott. IÖV Samhället 34 Figur 2.1: Påföljdsgången i svensk kriminalvård. frihet, exempelvis villkorligt frigivna, klienter som tilldömts skyddstillsyn eller intensivövervakning. Modellen kommer att innefatta anstalterna och dess olika platskategorier. En tydligare beskrivning av detta system återfinns i kapitel Anstalternas säkerhetsnivåer De svenska anstalterna delas in i öppna och slutna anstalter för män respektive kvinnor. För män finns även slutna avdelningar med förhöjd säkerhet. Grundregeln är att den som är dömd alltid ska placeras på öppen anstalt, om inte säkerhetskrav eller andra särskilda behov kräver en sluten placering. Kravet på säkerhetsnivå får aldrig åsidosättas, utan utgör alltid den lägsta nivån en intagen kan placeras på. Däremot kan vissa behov leda till att den intagne placeras mer slutet än vad säkerheten kräver. Om det vid säkerhetsbedömningen visar sig att det finns en risk att den intagne ska avvika eller fortsätta med sin brottsliga verksamhet ska denne placeras på sluten anstalt. Dessutom ska en intagen som befaras missbruka eller på annat sätt befatta sig med narkotika huvudsakligen placeras slutet (KvaL, 2003). En sluten anstalt har ett varierande skydd mot rymning och fritagning. Vissa anstalter har gott skydd mot rymning och/eller fritagning, medan andra endast har enklare rymningshinder, främst för att förhindra spontana rymningsförsök. Till sitt förfogande har anstalterna därför tekniska resurser för övervakning samt stängsel och/eller murar. 12

37 KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING En sluten anstalt med förhöjd säkerhet är, som benämningen antyder, en sluten anstalt där skyddet mot rymning och fritagning givits extra resurser för att tillgodose samhällsskyddet. Här placeras intagna som anses extra rymningsbenägna, som befaras fortsätta sin brottsliga verksamhet inifrån anstalten eller som utgör en fara för någon annans säkerhet till liv och hälsa. Vid öppen anstalt, som är den lägsta säkerhetsnivån, placeras intagna som inte bedöms äventyra säkerheten vid anstalten eller där hänsynen till samhällsskyddet inte hindras. Verksamheten bygger mycket på att den intagna ovillkorligen är skötsam och därmed följer de regler och anvisningar som gäller. Skyddet mot avvikelse eller rymning är i det närmaste obefintligt. Målsättningen genom hela vårdkedjan är att den intagne placeras öppnare och öppnare allt eftersom påföljdstiden går, för att på så sätt ge denne så bra förutsättningar som möjligt till att lyckas efter frigivningen. Det finns en rad olika brottstyper som kan utgöra klientens huvudbrott. Eftersom säkerhetsaspekten, och även behovsaspekten, är avgörande i valet mellan de tre anstaltstyperna är det omöjligt att fastslå vilken anstaltstyp en intagen ska placeras på utifrån vilket brott som begåtts. Det kan dock konstateras att vissa brottstyper mycket ofta hamnar på exempelvis öppen anstalt; trafikbrott, rattfylleri och brott mot värnpliktslagen. Detta gäller naturligtvis endast då fängelsepåföljd tilldömts den intagne. Avseende personer dömda för ekonomiska brott, sexual- eller tillgreppsbrott är det svårare att generellt säga vilken typ av anstalt de initialplaceras på. Som tidigare påpekats är det alltid säkerhetsbedömningen som avgör den lägsta säkerhetsnivån som är möjlig, vilket leder till att de därför placeras både på öppna och slutna anstalter. Brottstyperna våldsbrott, rån och narkotikabrott är exempel på brottstyper där den intagne företrädesvis placeras slutet. Är brottet grovt leder sannolikt säkerhetsbedömningen till en initialplacering i en slutet anstalt med förhöjd säkerhet. Å andra sidan kan ett lindrigare våldsbrott leda till en initialplacering på öppen anstalt. 2.3 Platstyper KvaL anger att kvinnor och unga män ska placeras på särskilt anpassade platser. Utöver dessa två kategorier har Kriminalvården under senare år i allt högre utsträckning övergått från generella anstaltsplatser till mer specialanpassade platser och anstalter/avdelningar som kompetens- och verksamhetsmässigt är bättre lämpade för olika kategorier av intagna. Vid en avdelning med en mer enhetlig behovsprofil hos de intagna skapas förutsättningar för en högre grad av specialiserad verksamhet och därmed en mer kvalitativ behandling. 13

38 KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING Följande platstyper finns för närvarande inom svensk kriminalvård grupperade efter tillhörighet, platstyperna utgörs ofta av hela avdelningar på anstalterna: Normalplats Grundtypen av anstaltsplats. Innehåller mindre omfattning av rena påverkansprogram. De intagna har möjlighet att sysselsätta sig med teoretisk eller praktisk utbildning samt olika former av arbetstränande verksamhet. Narkotikafri normalplats Normalplats för intagen som är narkotikafri eller intagen som är före detta narkoman med flerårig dokumenterad drogfrihet. Ungdomsplats Plats anpassad för unga män i anstalt med verksamhet som tillgodoser dessa intagnas särskilda behov. Kvinnoplats Plats avsedd för intagna kvinnor. Finns mestadels i form av hela anstalter avsedda endast för kvinnor. Kvinnoplatser finns i form av normalplats, allvårdsplats, motivations- respektive behandlingsplats för narkotikamissbrukare samt riksmottagning och utslussningsplatser. Riksmottagning Utredningsplats för intagen med påföljder på minst fyra år (män) eller två år (kvinnor). Utredningen pågår under cirka sex veckor. Därefter placeras den intagne ut på lämplig anstaltsplats. Säkerhetsplats Plats för intagen som kräver förhöjd säkerhet. Här placeras särskilt rymningsbenägna och intagna som kan befaras bli föremål för fritagningsförsök. De är ofta gravt kriminella och innehar inte sällan goda ekonomiska resurser för att bedriva fortsatt brottslighet inifrån anstalten. Samhället kräver ett extra skydd mot dessa intagna. Plats för särskilt krävande Plats för intagen som kräver extra resurser vad gäller säkerhet och omhändertagande. Den intagne utgör ofta ett problem för upprätthållande av ordning och säkerhet på anstalt. 14

39 KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING Avskildhetsplats Plats för intagen under hot från medintagna eller för intagen som vill vistas i avskildhet av annan orsak. Fungerar även som plats för intagen som är under utredning för misskötsamhet och/eller regelbrott i anstalt. Dessa räknas ej med i antalet nominella platser. Särskild roplats Plats för intagen som tillfälligt eller under längre tid hålls avskild från övriga intagna. Avskildheten kan grundas på frivillighet. Är i många fall identisk med avskildhetsplats. Motivationsplats för narkotikamissbrukare Plats med påverkansprogram i syfte att motivera den intagne att vilja genomgå behandling för sitt narkotikamissbruk. Motivationsplats för svårmotiverade narkotikamissbrukare Plats med påverkansprogram i syfte att söka påverka den intagne att vilja placeras på en motivationsplats för narkotikamissbrukare. Behandlingsplats för narkotikamissbrukare Plats för behandling av narkotikamissbrukare. Plats med programverksamhet för alkoholberoende Behandlingsplats för alkoholmissbrukare. Sexualbrottslingsplats Plats där den intagne får en behandling i syfte att motverka återfall i samma brottstyp. En brottstyp som sällan accepteras av andra intagna och bör av det skälet skiljas från kollektivet. Allvårdsplats Plats för intagen med psykiatriska, somatiska eller psykosomatiska problem. Plats för psykiskt störda Plats för intagen med psykiatriska vårdbehov. Platskategorin minskar varvid endast enstaka avdelning kommer att vara kvar. Den intagne kan ofta placeras på allvårdsplats. Sjukplats Plats för intagen med somatiska besvär. Kategorin minskar varvid endast 15

40 KAPITEL 2. SYSTEMBESKRIVNING enstaka avdelning kommer att vara kvar. De kan ofta placeras på allvårdsavdelning. Stödplats Plats för intagen som har grava personliga störningar och som därför bör skiljas från kollektivet för att klara av en verkställighet i anstalt. Utvisningsplats Plats för intagen som efter avtjänat straff ska utvisas ur landet. Utslussningsplats Plats med verksamhet som inriktar sig på tiden efter frigivningen och för att underlätta en övergång från anstalt till frihet. Utslussningsverksamheten är särskilt angelägen för vissa kategorier intagna, såsom; långtidsdömda, ungdomar, sexualbrottsdömda med flera. Utslussningsplatsen utgör inte en initialplacering. Utöver dessa platstyper finns det på vissa anstalter kombinationer mellan dem. Samtliga platstyper och antal som gäller per den 1 januari 2004 återfinns i bilaga B. 2.4 Placerarorganisation Placeringen av intagna vid anstalt tillämpas på tre olika sätt (Kriminalvården, 2003b): Placerarenheter Nydömda som sitter i häkte och intagna som ska omplaceras eller förflyttas, placeras ut på lämplig anstalt av de tre placerarenheterna i Göteborg, Malmö eller Stockholm. Riksmottagning Riksmottagningarna, Kumla för män och Hinseberg för kvinnor, placerar ut de intagna som ådömts fängelsepåföljder på minst fyra år (män) respektive två år (kvinnor) på lämplig anstaltsplats. Detta sker efter att den intagne har genomgått särskilda utredningar. 16