NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE PROTOKOLL

Transkript

1 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE PROTOKOLL Nr: 5 Datum: 7 oktober 2011

2 PROTOKOLL 1 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Vid protokollet Marcus Olofsson Sekreterare Justerat den 21 oktober 2011 Jonas Karlsson Ordförande Katarina Raneborn Justerare Bevis Justeringen tillkännagiven på landstingets anslagstavla den 21 oktober 2011 Tillkännagivandet nedtages den 14 november 2011 Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

3 PROTOKOLL 2 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Närvarande ledamöter Jonas Karlsson (S), ordf. Mats Gunnarsson (MP) v. ordf. Bo Rudolfsson (KD) 2:e v. ordf. Niina Laitila (S) Solveig Oscarsson (S) Peter Dahlgren (S) Katarina Raneborn (V) Helena Bosved (MP) Alf Rosberg (M) Ewa Unevik (M) Erik Johansson (FP) Lars-Göran Zetterlund (C) Tjänstgörande ersättare Ingegerd Oberg (S) inkallad till tjänstgöring för Per Eriksson (S) Elisabeth Lennartsson (S) inkallad till tjänstgöring för Karin Sundin (S) Åsa Kumlin Aspelin (M) inkallad till tjänstgöring för Andreas Getzman (M) Tom Rymoen (M) inkallad till tjänstgöring för Ewa Unevik (M) 35 Lars Erik Jonsson (KD) inkallad till tjänstgöring för Erik Johansson (FP) 35 Närvarande ersättare Thomas Doxryd (S) Tom Rymoen (M) Lars-Erik Jonsson Övriga närvarande Catharina Schlyter Mariann Eriksson Tore Öberg Hans Olof Carlsén Ronny Carlsson Caroline Hagström Marcus Olofsson, sekreterare Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

4 PROTOKOLL 3 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Protokolljustering Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Katarina Raneborn (V) med Erik Johansson (FP) som ersättare. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

5 PROTOKOLL 4 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Remiss av Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden för Örebro läns landsting Diarienummer: 10OLL1754 Handläggare: Mariann Eriksson Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige uppdrog den 14 december 2010 åt nämnden för trafik, miljö och service att utforma ett förslag till Miljö- och hållbarhetsprogram omfattande perioden En tvärpolitisk styr- och arbetsgrupp tillsattes av nämnden och en tidplan togs fram för projektet. Arbetet har mynnat ut i ett landstingsövergripande förslag på Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Örebro läns landsting önskar få synpunkter från externa intressenter i länet samt från interna förvaltningar och bolag. Förslaget kommer även att publiceras på webben för att ge möjlighet för intresserade att lämna kommentarer. Remisstiden för synpunkter och förbättringsförslag omfattar 12 oktober 18 november Yttranden sändes via e-post till miljöchef mariann.eriksson@orebroll.se Efter analys av inkomna synpunkter och eventuell justering av Miljö- och hållbarhetsprogram lämnas ärendet för beredning i nämnden för trafik, miljö och service. Landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige beslutar därefter om antagande av Miljö- och hållbarhetsprogram Underlag Missiv till remissutskick, bilaga 25:1 Förslag Miljö- och hållbarhetsprogram , bilaga 25:2 Uppföljning Remissvaren sammanställs och rapporteras till nämnden för trafik, miljö och service. Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden sänds på remiss i enlighet med föreliggande förslag. Delges: Remissinstanser Funktionen för Miljö Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

6 PROTOKOLL 5 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Yttrande över motion från Hanne Alvner (M) om att göra en insats för miljön byt pappersbuntar mot läsplattor Diarienummer: 11OLL2904 Handläggare: Mariann Eriksson Ärendebeskrivning Föreligger ett förslag till yttrande över motion från Hanne Alvner (M) om att göra en insats för miljön byt pappersbuntar mot läsplattor. Nämnden för trafik, miljö och service får anföra följande: Lednings- och verksamhetsstöd, LandstingsIT, har den 9 juni 2011 fått i uppdrag av Jonas Karlsson, ordförande i nämnden för Trafik, miljö och service, att se över IT-stödet till landstingets förtroendevalda. I detta uppdrag ingår även en utvärdering av läsplattor. Underlag Uppdragsdirektiv, bilaga 26:1 Motion, bilaga 26:2 Under överläggningen beslutade nämnden att återremittera ärendet för komplettering av beslutsunderlag. Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t återremittera ärendet Delges: Ledningskansliet Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

7 PROTOKOLL 6 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Yttrande över motion från Katarina Raneborn (V) om läkemedelsrester hos människan och i miljön Ärendet utgår. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

8 PROTOKOLL 7 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Yttrande över Departementspromemoria DS 2011:19 Komplettering av nya kollektivtrafiklagen Diarienummer: 11OLL2881 Handläggare: Tore Öberg Ärendebeskrivning Föreligger ett förslag till yttrande över Departementspromemoria DS 2011:19 Komplettering av nya kollektivtrafiklagen. Underlag Förslag till yttrande, bilaga 28 Remiss ( Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t till Näringsdepartementet avge framlagt förslag till yttrande. Delges: Näringsdepartementet Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

9 PROTOKOLL 8 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Styrgrupp för arbetet med Länspendeln Diarienummer: 11OLL3432 Handläggare: Tore Öberg Ärendebeskrivning Länspendeln är en trafikvision i Örebro län, där syftet är att med kollektivtrafik bättre knyta samman arbetsmarknaderna i länet. Det ska vara möjligt för personer i exempelvis Laxå att pendla med hjälp av kollektivtrafik till jobb i Nora. Länspendeln bygger på ett koncept med kombination av tåg och buss. Det ska gå att åka tåg från Laxå till Nora via Örebro. I Nora sker omstigning till buss för vidare transport till Hällefors. I konceptet ingår också att på sikt få till stånd tågstopp i Vretstorp, Östansjö och Hovsta. Inom ramen för projektet MerKoll genomför Trafikverket en förstudie av ombyggnad av järnvägen Nora-Ervalla och trafik på sträckan Nora-Örebro. Förstudien är ute på remiss och yttranden ska vara Trafikverket tillhanda senast den 15 oktober I och med framtagande av Trafikverkets förstudie är arbetet i MerKoll avslutat. Projektets genomförande förutsätter dock att landstinget blir regional kollektivtrafikmyndighet. Nämnden för trafik, miljö och service föreslår att vid sitt sammanträde den 7 oktober inrätta en styrgrupp som får i uppdrag att arbeta fram förutsättningarna för genomförandet av Länspendeln, avseende persontrafik med tåg på sträckan Nora-Örebro. Styrgruppen ska bestå av 9 ledamöter, varav 3 utses av nämnden för trafik, miljö och service och 2 ledamöter vardera utses av Hallsberg-, Nora- och Örebro kommun. Vidare föreslås att styrgruppen i sin tur adjungerar 1 ledamot vardera från Laxå- och Hällefors kommun. Underlag Länstrafikens pm om Länspendeln, bilaga 29 Ekonomiska konsekvenser Kostnader förenade med gruppens arbete, bland annat arvode till ledamöter, ersättning för förlorad arbetsinkomst, reseersättning samt övriga kostnader finansieras genom ianspråktagande av medel från nämnden för trafik, miljö och service och respektive kommun i vilken ledamöterna utsetts. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

10 PROTOKOLL 9 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t inrätta en styrgrupp om 9 ledamöter, varav 3 ledamöter utses av nämnden för trafik, miljö och service. Hallsbergs kommun, Nora kommun och Örebro kommun föreslås utse 2 ledamöter vardera. Styrgruppen föreslås adjungera 1 ledamot vardera från Laxå respektive Hällefors kommun., samt a t t styrgruppen ges i uppdrag att leda arbetet med att ta fram förutsättningarna för genomförandet av Länspendeln med avseende på sträckan Nora-Örebro Delges: Hallsberg kommun Nora Kommun Örebro kommun Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

11 PROTOKOLL 10 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Rekommendation att anta Strategi för esamhället Diarienummer: 11OLL2812 Handläggare: Catharina Schlyter Ärendebeskrivning För att stödja kommunal sektor har SKL tagit fram Strategi för esamhället. Strategin pekar ut övergripande mål och visar vilket arbete som behöver göras gemensamt oavsett verksamhetsområde. SKL:s styrelse fastställde strategin den 29 april 2011 och beslutet innebär: att det är nödvändigt att kommunal sektor samverkar mer kring utveckling av e- förvaltning att SKL återkommer till sina medlemmar om hur utvecklingen ska finansieras. SKL har skickat ut strategin till landstingsstyrelser/regionstyrelser med en önskan att de ska anta Strategi för esamhället. Underlag Missiv, bilaga 30:1 Strategi för esamhället, bilaga 30:2 Ekonomiska konsekvenser Landstinget förbinder sig inte till någon finansiering i och med antagandet av strategin, men det är viktigt att framöver bevaka hur finansieringen skall lösas inom SKL. Stora kostnader kommer att uppstå vid genomförandet av strategin, både nationellt och lokalt. Synpunkter på strategin: 1. Landstingen har under flera år byggt upp gemensamma nationella lösningar inom ramen för SKL:s Center för ehälsa i samverkan, CeHis (tidigare kallad Nationell ITstrategi för vård och omsorg ). Det är oerhört viktigt att dessa lösningar tas tillvara och vidareförädlas i arbetet med esamhället så att inte parallella lösningar skapas! 2. elegitimation är en nyckelfråga för alla etjänster och avsaknaden av en statlig utgivare för certifikaten har haft en skadlig inverkan på möjligheterna att utveckla etjänster för alla invånare. Vi efterfrågar ytterligare påtryckningar från SKL:s sida för att verka för en statlig utgivare av certifikat för elegitimationer! 3. Finansieringsprinciperna och styrningen. Finansiering och styrning av genomförandet (realisering av strategin både nationellt och lokalt!) måste vara klarlagda innan arbetet startas och kostnaderna börja komma. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

12 PROTOKOLL 11 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t förslagna synpunkter ovan skickas till SKL för beaktande i det fortsatta arbetet. Nämnden för trafik, miljö och service föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta a t t anta Strategi för esamhället Delges: Landstingsstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

13 PROTOKOLL 12 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Sammanträdesplan 2012 för nämnden trafik, miljö och service Diarienummer: 11OLL3442 Handläggare: Marcus Olofsson Ärendebeskrivning Sammanträdestider 2012 för nämnden trafik, miljö och service Beredning Ärendet har behandlats på nämndens presidium Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t ordinarie sammanträden 2012 ska äga rum följande datum och tider: den 25 januari den 15 februari den 28 mars den 22 maj den 26 september den 31 oktober den 4 december Tider för sammanträde: Gruppmöten sker innan sammanträde: Delges: Landstingsstyrelsen Regionförbundet Örebro län Ledningskansliet Samtliga förvaltningar Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

14 PROTOKOLL 13 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Beredningsärende Under sammanträdet bereds följande ärende: 1. Strategi för ehälsa Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

15 PROTOKOLL 14 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Information Under sammanträdes informeras om följande: 1. Regional kollektivtrafikmyndighet 2. Delårsrapport för miljöförvaltningen bifogas protokollet Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

16 PROTOKOLL 15 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Övrigt Inga övriga frågor har anmälts Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

17 PROTOKOLL 16 Organ Sammanträdesdatum Nämnden för trafik, miljö och service Studiebesök Medicinsk teknik, Universitetssjukhuset Örebro Hans-Olof Carlsén, Ronny Carlsson och Caroline Hagström informerar om Medicinsk tekniks verksamhet. Nämndens ledamöter besöker sedan tre stationer där medicinsktekniska teknologier och metoder demonstreras. Ordförandes sign Justerandes sign Exp den Utdragsbestyrkande Jonas Karlsson Katarina Raneborn

18 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ledningskansliet, Miljöfunktionen OLL1754 Mariann Eriksson Till Kommuner i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet i Örebro län Förvaltningar och bolag i Örebro läns landsting Centrala samverkansgruppen (via Maria Åkesson) Remiss Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden för Örebro läns landsting Landstingsfullmäktige uppdrog den 14 dec 2010 åt nämnden för Trafik, miljö och service att utforma ett förslag till Miljö- och hållbarhetsprogram omfattande perioden Syfte Örebro läns landsting önskar få in synpunkter på föreliggande förslag till Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Remiss Remisstid är 12 okt 18 nov 2011, varefter justering, beredning och beslut om antagande sker. Synpunkter och förbättringsförslag sänds senast fredagen den 18 november via mail till: mariann.eriksson@orebroll.se Process En tvärpolitisk styr- och arbetsgrupp tillsattes av nämnden och en tidplan togs fram för projektet. Ledningskansliets Miljöfunktion har under processen bistått med miljökompetens och projektledning av arbetet. Miljömål och åtgärder har bearbetats i samråd med representanter från landstingets verksamheter. Efter slutberedning i nämnden för Trafik, miljö och service beslutar Landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige om antagande av Miljö- och hållbarhetsprogram Omfattning Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden omfattar landstingets samtliga förvaltningar och bolag. Programmet innehåller en introduktionsdel med en relativt omfattande beskrivning av bakgrund och de utmaningar som landstinget står inför samt landstingets visioner i förhållande till dessa. Identifierade utmaningar är: Låg klimatpåverkan, Hälsosam omgivningsmiljö, Rik biologisk mångfald, Hållbar resursanvändning samt Socialt ansvar. Utmaningarna hanteras i ett övergripande Klimatmål och 8 miljömålsområden: Energi, Resor & transporter, Läkemedel, Kemikalier, Avfall, Livsmedel, Produkter samt Organisation för hållbarhet. Inom varje miljömålsområde finns ett antal specifika mål och åtgärder. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

19 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Ledningskansliet, Miljöfunktionen OLL1754 Mariann Eriksson Åtgärderna i Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden kommer årligen att konkretiseras i landstingets interna styrdokument. Bilagor Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Örebro läns landsting Jonas Karlsson Ordförande nämnden Trafik, miljö och service Mariann Eriksson Miljöchef POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

20 FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN SAMMANTRÄDESDATUM Nämnden för trafik, miljö och service Remiss av Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden för Örebro läns landsting Diarienummer: 10OLL1754 Handläggare: Mariann Eriksson Landstingsfullmäktige uppdrog den 14 december 2010 åt nämnden för trafik, miljö och service att utforma ett förslag till Miljö- och hållbarhetsprogram omfattande perioden En tvärpolitisk styr- och arbetsgrupp tillsattes av nämnden och en tidplan togs fram för projektet. Arbetet har mynnat ut i ett landstingsövergripande förslag på Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden Örebro läns landsting önskar få synpunkter från externa intressenter i länet samt från interna förvaltningar och bolag. Förslaget kommer även att publiceras på webben för att ge möjlighet för intresserade att lämna kommentarer. Remisstiden för synpunkter och förbättringsförslag omfattar 12 oktober 18 november Yttranden sändes via e-post till miljöchef mariann.eriksson@orebroll.se Efter analys av inkomna synpunkter och eventuell justering av Miljö- och hållbarhetsprogram lämnas ärendet för beredning i nämnden för trafik, miljö och service. Landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige beslutar därefter om antagande av Miljö- och hållbarhetsprogram Underlag Förslag Miljö- och hållbarhetsprogram Missiv till remissutskick Uppföljning Remissvaren sammanställs och rapporteras till nämnden för trafik, miljö och service. Förslag till beslut Nämnden för trafik, miljö och service beslutar a t t Miljö- och hållbarhetsprogram för perioden sänds på remiss i enlighet med föreliggande förslag. Örebro Mariann Eriksson Miljöchef

21 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSPROGRAM Arbetsdokument Innehåll Inledning...2 Vision & Värdegrund...3 Miljöpolicy...3 Syfte...3 Omfattning...3 Tillämpning och ansvar...3 Bakgrund...4 Miljöfrågan ur ett globalt perspektiv...4 Det nationella miljöarbetet...5 Struktur på Miljö- och hållbarhetsprogrammet...5 Landstingets utmaningar...6 Låg klimatpåverkan...6 Hälsosam omgivningsmiljö...7 Rik biologisk mångfald...8 Hållbar resursanvändning...9 Socialt ansvar...10 Miljömål och åtgärder...11 Övergripande klimatmål...11 Energi...13 Resor & Transporter...14 Läkemedel...15 Kemikalier...17 Avfall & återvinning...18 Livsmedel...19 Produkter...21 Organisation för hållbarhet...22 Uppföljning och redovisning...23 Arbetsdokument MHP doc 1

22 Inledning Landstingsfullmäktige beslutade.. Arbetsdokument MHP doc 2

23 Vision & Värdegrund Landstingets vision är utgångspunkten för den verksamhet som bedrivs. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Miljöpolicy Örebro läns landsting har som främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Landstinget verkar också för en god regional utveckling, kultur och bildning. Landstingets vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vi värnar miljön och människors hälsa och välbefinnande, nu och i framtiden. Därför ska vi: arbeta aktivt för att förebygga och minska utsläpp, avfall och förbrukning av resurser driva hållbar utveckling och innovation genom att upphandla och köpa varor och tjänster med hänsyn till människor och miljö i vår samverkan med andra organisationer på ett öppet och lyhört sätt verka för en hållbar utveckling verka för ökad insikt om sambandet mellan hälsa och miljö, både i den egna verksamheten och i regionen säkerställa att alla chefer och medarbetare har den kunskap och de resurser som krävs för att ta miljöhänsyn i handling och beslut Syfte Syftet med Miljö- och hållbarhetsprogrammet är att utifrån politiska visioner och kartläggning av landstingets miljöpåverkan fastställa mål och åtgärder för perioden Omfattning Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) omfattar landstingets förvaltningar och bolag som ägs till 50 % eller mer. I de fall externa intressenter omfattas framgår detta i särskilda avtal. Tillämpning och ansvar Miljö- och hållbarhetsprogrammet är underlag till landstingets verksamhetsplan och förvaltningarnas verksamhetsplaner. Nämnden för Trafik, miljö och service gör årliga överenskommelser med förvaltningarna baserade på Miljö- och hållbarhetsprogrammet, som därmed integreras i verksamhetsplanerna enligt bilden nedan. Arbetsdokument MHP doc 3

24 Bakgrund Miljöfrågan ur ett globalt perspektiv Genom forskning görs försök att definiera gränsvärden för planetens motståndskraft mot miljöförstöring 1, 2. Några av dessa gränsvärden har vi redan överskridit och några är vi nära (se figur). Det kan leda till dramatiska konsekvenser för oss människor och för naturens förmåga att leverera de ekosystemtjänster vi är beroende av. 3 Dessa konsekvenser beskrivs översiktligt under landstingets "utmaningar" nedan. Figur 1. Illustration av planetens gränsvärde inom nio planetära biofysiska processer. Den gröna cirkeln representerar det säkra handlingsutrymmet, de röda staplarna visar det uppskattade läget för respektive process. 1 Rockström, J. & Wijkman, A. (2011) Den stora förnekelsen. Stockholm, Medströms Bokförlag. Läs mer i The Millennium Assessment Reports (2005) 2 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. 3 FN:s konvention om biologisk mångfald (2010) Arbetsdokument MHP doc 4

25 Det nationella miljöarbetet Det svenska miljöarbetet utgår från internationella överenskommelser och krav från EU, exempelvis EUs strategi 2020, samt regionala och nationella miljökvalitetsmål (se tabell nedan). Därtill kommer olika styrmedel som lagar, skatter mm. Tabell 2. Prognos att nå de nationella miljökvalitetsmålen till Struktur på Miljö- och hållbarhetsprogrammet Med utgångspunkt från EU:s målområden, de planetära gränsvärdena samt de nationella och regionala miljökvalitetsmålen har landstinget identifierat fem utmaningar. Dessa utmaningar är komplexa och har implikationer för stora delar av verksamheten i landstinget. Utmaningarna hanteras genom att arbeta med konkreta mål och åtgärder inom sju miljömålområden som har identifierats genom kartläggning av landstingets miljöpåverkan. Genom målområde Organisation för hållbarhet förbättras förutsättningar att arbeta effektivt med miljöfrågorna. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och Hälsa hållbar och utveckling livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Socialt ansvar Rik biologisk mångfald Hälsosam omgivnings-miljö Låg klimatpåverkan Hållbar resursanvändning Kemikalier Produkter Avfall Energi Resor och transporter Livsmedel Läkemedel Organisation för hållbarhet Figur 3. Samband och struktur på landstingets Miljö- och hållbarhetsprogram Arbetsdokument MHP doc 5

26 Tabellen nedan visar hur landstingets utmaningar relaterar till EU:s målområden, de nationella miljökvalitetsmålen och de globala miljöproblem som är utgångspunkt för forskningen om planetära gränsvärden 4 Landstingets Utmaningar EU:s målområden Nationella miljökvalitetsmål Områden med planetära gränser Låg klimatpåverkan Hälsosam omgivningsmiljö Rik biologisk mångfald Hållbar resursanvändning Socialt ansvar vid upphandling och inköp Klimatförändringar Hälsa och livskvalitet Natur och biologisk mångfald Natur, resurser och avfall 1. Begränsad klimatpåverkan Klimatförändring 2. Frisk luft, 4. Giftfri miljö, 5. Skyddande ozonskikt, 6. Säker strålmiljö, 9. Grundvatten av god kvalitet, 15. God bebyggd miljö, 3. Bara naturlig försurning, 4. Giftfri miljö, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 14. Storslagen fjällmiljö, 15. God bebyggd miljö, 16. Ett rikt växtoch djurliv Kemisk förorening, Uttunning av ozonlagret, Atmosfärisk aerosolbelastning Förlust av biologisk mångfald, Klimatförändring, Kemisk förorening, Global färskvattenanvändning, Havsförsurning, Förändrad landanvändning 9. Grundvatten av god kvalitet Kväve- och fosforcyklarna, Global färskvattenanvändning, Förändrad landanvändning Kemisk förorening, Global färskvattenanvändning Tabell 3. Landstingets utmaningar och i relation till EU, nationella mål och planetens gränsvärden. Landstingets utmaningar Låg klimatpåverkan De ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären beror till stor del på användningen av fossila bränslen, men även avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk ger betydande bidrag. Globala åtgärder som begränsar utsläppen behövs för att förhindra att medeltemperaturen ökar upp emot sex grader de närmaste 100 åren 5. Människors grundläggande levnadsvillkor hotas när smältande glaciärer leder först till översvämningar och därefter till att världens vattenförsörjning kraftigt minskar. Omkring en sjättedel av jordens befolkning väntas bli drabbade. Vid sydliga breddgrader kommer torka att leda till minskade skördar, vilket kan leda till att miljontals människor saknar möjlighet att producera eller köpa tillräckligt med mat. Sjukdomar som malaria och denguefeber förväntas bli vanligare. Många känsliga ekosystem, som t.ex. korallrev som är mycket betydelsefulla för biologisk mångfald och fiske, riskerar att slås ut 6. 4 Tabellen visar inte alla relationer utan bara de som bedöms viktigast 5 Europas Miljö - Tillstånd och utblick tillstaand-och 6 Exploring the resilience in coral reefs (2009) Arbetsdokument MHP doc 6

27 Stigande havsnivåer kan tvinga uppemot 200 miljoner människor att flytta när odlingsbar mark läggs under vatten. Även Örebro län riskerar att drabbas av klimatförändringarna. Det kan ske i form av fler och kraftigare stormar, fler skördar som slår fel, översvämningar eller utbredning av sjukdomar som idag är sällsynta på våra breddgrader. Uteblivna åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kan komma att generera kostnader motsvarande minst fem % av världens BNP per år. 7 Världens ledare har därför lovat att arbeta för att jordens temperatur inte ska stiga med mer än 2 grader och att koldioxidutsläppen ska ha halverats till år från 1990 års nivå 9. Koldioxidutsläppen i industriländerna behöver då minska med % till År 2009 beslutade därför den svenska riksdagen att till år 2020 bör de svenska koldioxidutsläppen reduceras med 40 % jämfört med år Inom EU ska andelen förnybara energikällor öka med 20 % och energieffektiviteten med 20 % till år Därför behövs både energieffektivisering och en övergång till förnybar energi. Vision Örebro läns landstings klimatpåverkan är inte större än vår proportionerliga del av vad planeten kan hantera utan att jordens medeltemperatur ökar med mer än två grader från förindustriell nivå. Hälsosam omgivningsmiljö Vår hälsa påverkas av en mängd faktorer i vår omgivningsmiljö. Vi utsätts för strålning, smittoämnen och buller samt påverkas av kvaliteten på luft och vatten för att nämna några exempel. Det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång sikt kommer dock troligen från kemikalier. Kemikalier sprids i samband med att varor produceras, används och blir till avfall, via livsmedel och genom läkemedel. De finns i textilier, elektronisk utrustning, ytbeläggningar på möbler och golv, i barnens leksaker, i plastkärl och teflonpannorna i köket. Enbart på den europeiska marknaden beräknas det finnas kemikalier i omlopp, av vilka endast ett fåtal har testats avseende miljö- och hälsoeffekter 12 eftersom forskningen inte håller samma takt som nyintroduktionen. När nya problem uppmärksammas har ofta skadliga halter hunnit ackumuleras i miljön och ämnet finns inbyggt i varor, byggnader eller infrastruktur 13. Läkemedel är kemikalier som ska kunna passera magsäcken utan att effekten förloras, vilket också leder till att vissa läkemedelsrester sprids till sjöar och vattendrag utan att brytas ned. De som framför allt kan innebära risker är antibiotika, som kan ge resistenta bakteriestammar och hormonpreparat som kan orsaka hormonella störningar hos djur och människor 14. Vi vet än så länge ganska lite om hur vi påverkas av den blandning av kemikalier 15 som vi utsätts för i vår vardag, hur de samverkar när de samlas i människokroppen eller ute i naturen. Forskare ser dock samband mellan miljögifter och neuropsykiska störningar hos barn, missfall, diabetes, sjuklig fetma, 7 Sternrapporten (2007) 8 Klimatmötet i Köpenhamn 2009 samt i Cancun IPPC visade dock i sin rapport att om man lyckas halvera koldioxidutsläppen till 2050 skulle det bara innebära 50 % chans att vi inte överstiger 2-gradersmålet 10 Europas Miljö - Tillstånd och utblick tillstaand-och 11 Europa 20/20/20 (2010) pdf 14 Avsnitt Läkemedel i miljön. 15 Även naturligt förekommande ämnen i onaturliga koncentrationer, t.ex. tungmetaller som bly, Kadmium och kvicksilver samverkar i sammanhanget Arbetsdokument MHP doc 7

28 minskad fertilitet hos män samt ökad risk för testikelcancer 16. Kostnaden för denna påverkan är svårbedömd, men troligen hög redan idag. Kemikalieinspektionen har tagit fram en handlingsplan för att minska risken att människor utsätts för farliga kemikalier i sin vardag 17. EU:s nya kemikalielagstiftning bidrar också till att öka kunskaperna om riskerna från hälsofarliga ämnen i livsmedel samt bättre information om farliga kemiska ämnen i varor. Även luftkvaliteten är en viktig faktor för hälsan, speciellt för barn och äldre med hjärt- och kärlsjukdomar eller med luftrörs- och astmabesvär. Lokalt spelar utsläpp från trafiken och uppvärmning betydande roller för luftkvaliteten. God kulturmiljö, tillgång till grönområden och möjlighet till rekreation, att slippa besväras av buller från trafik m.m. är alla bidragande faktorer till en hälsosam omgivningsmiljö. 18 Vision Omgivningsmiljön i Örebro län skall vara hälsofrämjande. Invånarna ska utsättas för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt. Örebro läns landsting bidrar inte till att försämra möjligheten för människor i andra delar av världen att leva i hälsosamma miljöer. Rik biologisk mångfald Biologisk mångfald är det begrepp som beskriver variationen av liv på jorden. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Inom varje ekosystem bildar alla levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar med varandra och gör det mänskliga samhället möjligt. Detta kan belysas genom att titta på de tjänster ekosystemen bidrar med till de mänskliga samhällena. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier 19 : Tillförande: mat, vatten, råvaror, mediciner, energi Reglerande: klimatreglering, avfalls, vatten- och luftrening... Stödjande: närings- och fröspridning, primär produktion Kulturella: rekreation, inspiration, vetenskaplig upptäckt Olika typer av mänsklig påverkan utsätter idag de flesta ekosystem för en mycket stor press 20. EU:s art- och habitatdirektiv visar att nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och ungefär hälften av arterna inte har långsiktigt livskraftiga bestånd 21. Vissa forskare menar att vi gått in i en ny geologisk era, antropocen, där människans aktivitet påverkar hela planetens förmåga att reglera sig själv 22. Arter utrotas genom mänsklig påverkan mellan gånger snabbare än vad som anses vara naturligt 23. Förlusten av biologisk mångfald är en förlust av ett egenvärde. Men det påverkar också det mänskliga samhället genom att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster som rent vatten och livsmedel urholkas. En minskad biologisk mångfald gör också att ekosystemens motståndskraft mot mänsklig påverkan urholkas vilket kan leda till tröskeleffekter med snabba negativa förlopp som följd. Det är svårt att ange ett värde för hur stor förlust av biologisk mångfald våra ekosystem tål, men påfrestningen på ekosystemen behöver minska avsevärt och takten med vilken arter utrotas behöver 16 Theo Colborn samt Stefan Jarls film Underkastelsen De nationella miljökvalitetsmålen 19 The Millennium Assessment Reports (2005) 20 The Millennium Assessment Reports (2005) visar att 2/3 av de viktigaste ekosystemen utnyttjas over sin förmåga 21 Miljömålen, svensk konsumtion och global miljöpåverkan Uttrycket myntat av nobelpristagaren Paul Crutzen 23 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. Arbetsdokument MHP doc 8

29 troligen minska med mer än en faktor Världens regeringar beslutade därför vid FN-konferensen i Nagoya 2010 att öka andelen skyddad mark och hav till 17 respektive 10 % 25. Vision Örebro läns landsting bedriver sin verksamhet så att vi inte väsentligt bidrar till att den biologiska mångfalden utarmas någonstans på jorden. Örebro läns landsting samverkar med lokala aktörer för att inom sina verksamhetsområden bevara den biologiska mångfalden i länet. Hållbar resursanvändning Klimatförändringarna kan ses som ett symtom på att människors samlade efterfrågan på energi råvaror överstiger vad planeten kan leverera 26. Efterfrågan leder också till en enorm mängd avfall. Enligt FN kan efterfrågan på livsmedel, foder och fiber öka med 70 % till år Redan år 2030 kan den globala efterfrågan på energi och rent vatten ha ökat med 40 % vardera 27. Det är därför av stor vikt att dessa resurser hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt. Jordens naturtillgångar delas vanligen in i lager, fonder och flöden. Lager består av ändliga resurser som byggts upp under mycket lång tid och som i praktisk mening ej förnyas som fosfor, råolja, stenkol, naturgas och malm. Fonder är resurser som byggs upp eller förnyas långsammare och där avkastningen är förnyelsebar om uttaget ej är för stort och kapitalet (fonden) bevaras. Exempel på fondresurser levande system som skog eller fiskbestånd, men även ytvatten och jordmån Flöden är resurser som förnyas kontinuerligt oavsett uttag som solljus, vindar och regn. På samma sätt som det inte är hållbart att använda ett krympande kapital för att betala löpande utgifter går det inte heller långsiktigt att bygga samhället på att förbruka de lagrade naturresurserna och fonderna. För flera lagerresurser som olja, kol, fosfor, koppar och uran har vi kanske redan idag nått toppen av utvinningstakten (s.k. "peak") och har i så fall framför oss en gradvis minskande tillgång på resurserna 28. Även fondresurser, som är essentiella för mänskliga samhällen överutnyttjas både globalt, regionalt och lokalt 29. Exempel är färskvatten 30, jordbruksprodukter, skog och fisk. Utöver den direkta bristen på vatten, mat och resurser som behövs för ge förutsättningar för ekonomisk utveckling, underblåses även politisk oro och väpnade konflikter i kampen om de begränsade resurserna. När tillgången på grundläggande resurser minskar samtidigt som efterfrågan ökar går ekvationen inte ihop. Vi behöver leva på flödena och avkastningen från fonderna samt skapa mer slutna system för de lagerresurser vi är beroende av 31. Det kan t.ex. röra sig om att hitta alternativ till fossila bränslen, återanvända metaller, återtillföra fosfor till jordbruksmarken, bidra till hållbart skogsbruk och fiske etc. 32 Vision Örebro läns landsting använder resurser på ett hållbart sätt. Det innebär att främst förnybara resurser används och att kretsloppen är slutna då ej förnybara resurser används. 24 Rockström et al. (2009) A safe operating space for humanity. Nature vol 461, Macmillan Publishers Limited. 25 Rockström, J. & Wijkman, A. (2011) Den stora förnekelsen. Stockholm, Medströms Bokförlag Europas Miljö - Tillstånd och utblick tillstaand-och 28 Hubber-kurvan, Hirsch rapporten, Peak everything se t.ex. rubrikerna water resources, forests, fisheries etc. 30 Där även fossilt vatten idag täcker en stor del av förbrukningen 31 Agenda Fiskeriverket Arbetsdokument MHP doc 9

30 Socialt ansvar Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av deras arbete. Några områden som ingår i FN:s konvention för mänskliga rättigheter som kan kopplas till arbete presenteras i tabellen nedan med en mycket kort situationsbeskrivning. Område Situationsbeskrivning Barnarbete Det finns idag c:a 158 miljoner barnarbetare 33 Diskriminering Diskriminering baserat på etnicitet, kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning och/eller könsöverskridande identitet eller uttryck är mycket vanligt förekommande i många länder Anställdas rätt till förenings- Möjligheten att organisera sig är mycket begränsad i många länder. och organisationsfrihet Många vanliga leverantörsländer har inte ratificerat ILO:s konventioner (97 & 98) Grundläggande säkerhet och C:a 1 miljon människor dör varje år i arbetsrelaterade olyckor och hälsa på arbetsplatsen sjukdomar 34. De största riskerna finns i utvecklingsländer Skäliga löner 1,4 miljarder lever i extrem fattigdom. Stora grupper arbetare i många länder kan inte leva på sina löner 35 Tvångsarbete och slavarbete Idag arbetar mellan enligt en grov uppskattning 27 miljoner under slavliknande förhållanden 36 Tabell 5. Utvalda mänskliga rättigheter samt kort situationsbeskrivning för respektive område. Av FN:s milleniemål är det två som har speciell betydelse för arbete: Halvera världens fattigdom och hunger Öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor Både antalet och andelen fattiga har minskat sedan år 2000 men 2008 skedde ett trendbrott då antalet fattiga började öka igen. Med socialt ansvar avses i miljö- och hållbarhetsprogrammet ansvarstagande vid upphandling 37. De krav som ställs vid upphandling har en direkt påverkan på möjligheten för människor i utvecklingsländer att resa sig ur fattigdom och att arbeta under sunda förhållanden (se tabell ovan). En knapp tredjedel av landstingets budget är inköp av olika slag. Man kan alltså säga att en knapp tredjedel av den av landstinget finansierade verksamheten pågår hos leverantörer till landstinget och deras underleverantörer, till stor del i socialt utsatta områden i utvecklingsländer. Vision Örebro läns landstings verksamhet bidrar till att främja mänskliga rättigheter och att människor kan höja sig ur utsatthet, fattigdom och misär. Den verksamhet vi bedriver för att hålla våra länsinvånare friska ska inte bidra till att andra blir sjuka eller utnyttjas ,1 milj 2000) En organisations sociala ansvar kan sägas innefatta ansvar för sin samverkan med hela det globala mänskliga samhället och hur den påverkar människors levnadsvillkor. Det skulle i så fall innefatta t.ex arbetsmiljön inom landstinget och patientsäkerheten men då det ingår i andra målområdena (personal och god vård) begränsar vi i det här sammanhanget innebörden till socialt ansvarstagande vid upphandling eftersom den frågan hanteras av miljöfunktionen och därmed ingår i målområde miljö och detta program. Arbetsdokument MHP doc 10

31 Miljömål och åtgärder I detta kapitel beskrivs under varje målområde de mål och åtgärder som ska genomföras under perioden Övergripande klimatmål Landstingets klimatpåverkan är fördelad på ett antal områden (uppgifter från 2010) Tabell 4. Landstingets klimatpåverkan Långsiktigt mål 2020 Landstingets totala klimatpåverkan 39 har minskat med 60 % Mål 2015 Landstingets totala klimatpåverkan har minskat med 30 % De viktigaste övergripande åtgärderna för att nå klimatmålet presenteras i tabellen nedan. Målen och åtgärderna presenteras under respektive miljömålsområde nedan. Energieffektivisering och egen vindkraft hanteras i miljömålsområde Energi, Länstrafiken och interna resor och transporter i miljömålsområde Resor och transporter och medicinska gaser i miljömålsområde Läkemedel. 38 Klimatpåverkan från el antas vara 400 g CO2/KWh istället för de 100 g CO2/KWh de flesta landsting räknar med, vilket ökar utsläppen väsentligt 39 Räknat i koldioxidekvivalenter Arbetsdokument MHP doc 11

32 Tabell 5. Tabellen visar den minskade klimatpåverkan som klimatmålen och åtgärderna som presenteras för respektive miljömålsområde nedan beräknas ge Klimatpåverkan från el antas vara 400 g CO2/KWh istället för de 100 g CO2/KWh de flesta landsting räknar med, vilket ökar utsläppen väsentligt Arbetsdokument MHP doc 12

33 Energi Landstingets energiförbrukning går bland annat åt till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, belysning, medicinsk utrustning och datorer. De dominerande energikällorna är el och fjärrvärme, men biogas, olja, pellets och solel förekommer också. Landstinget har länge arbetat med att reducera energiförbrukningen, bl a genom att ta tillvara spillvärme och optimera styrning av exempelvis fläktar. Mellan 2004 och 2010 minskade energiförbrukningen per yta med 13 % vilket idag innebär en årlig besparing på knappt 10 miljoner kronor. Energi utgjorde 2010 c:a hälften av landstingets klimatpåverkan. Under perioden har också en övergång till förnybara energikällor påbörjats genom att fossil olja har fasats ut och förnybar el har köpts i större omfattning. Framtida utmaningar handlar om att fortsätta minska energiförbrukningen, trots att utvecklingen går mot allt mer energiintensiv teknik i våra sjukvårdslokaler, samt att frigöra oss från beroende av fossil olja till reservdrift. Att minska elförbrukningen från IT är också viktigt men det berörs inte i åtgärderna nedan då frågor rörande miljö och IT hanteras gemensamt genom framtagandet av en strategi för "Grön IT". Arbetet med miljömålområde energi bidrar främst till att möta utmaningen Låg klimatpåverkan. Arbetet bidrar också till Hållbar resursanvändning genom utfasning av fossila bränslen. Rik biologisk mångfald främjas genom minskat tryck på ny storskalig vattenkraft och Hälsosam omgivningsmiljö främjas genom minskade utsläpp till luft från värmekraftverk. Långsiktigt mål 2020 Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 75 % jämfört med 2010 Mål 2015 Klimatpåverkan från energianvändning har minskat med 45 % jämfört med 2010 Energikonsumtionen (kwh/m 2 ) 41 har minskat med minst 15 % jämfört med 2010 Elkonsumtionen (kwh/m 2 ) har minskat med minst 10 % jämfört med 2010 Vid nybyggnation ska landstingsfastigheter högst hålla nivån 70 kwh/m 2. För rena kontorslokaler ska nivån 50 kwh/m 2 hållas 42 Landstinget använder inga fossila bränslen för uppvärmning Åtgärder Egen vindkraftproduktion motsvarande c:a hälften av landstingets elförbrukning. Utred möjligheten att använda förnybart bränsle till reservdrift. Arbetssätt vid ny- och ombyggnation utvecklas till att ytterligare förbättra energi- och miljöprestanda, både vad gäller att höja miniminivån och att genomföra projekt med spetsteknik Åtgärder genomförs för att minska befintliga fastigheters el- och värmeförbrukning Åtgärder genomförs i alla verksamheter för att minska elförbrukning Förutsättningarna att genomföra lönsamma energieffektiviseringar stärks Miljöeffekter Den viktigaste miljöeffekten är minskad klimatpåverkan. Ovan redovisade åtgärder beräknas minska klimatpåverkan med c:a ton CO 2 -ekvivalenter. Minskad el- och värmekonsumtion leder dock även till andra positiva miljöeffekter i enlighet med vad som beskrivs i inledningen till målområde Energi. 41 El+klimatkorrigerad värme 42 El+klimatkorrigerad värme Arbetsdokument MHP doc 13

34 Ekonomiska konsekvenser Energieffektiviseringar i enlighet med målen ovan ger med dagens energipriser årliga besparingar på c:a 10 mnkr. Att genomföra åtgärder enligt ovan för att uppnå detta beräknas mycket grovt kräva investeringar på runt 70 mnkr. Troliga följdeffekter av energieffektiviseringsarbetet och att resurser tillsätts att arbeta mer långsiktigt med beståndet är ytterligare besparingar beroende på bl.a. färre reinvesteringar. En investering i egen vindkraftproduktion motsvarande c:a hälften av elförbrukningen beräknas kräva en investering på c:a 140 mnkr och bedöms grovt ge en genomsnittlig årlig besparing över investeringsperioden (efter kapitalkostnader) på knappt 5 mnkr (knappt 9 mnkr med försäljning av elcertifikat). Besparingen beror dock på ett antal osäkra faktorer som ränta elpriser, skatteregler mm. Hälso- och andra effekter Ännu färre fastighetsrelaterade driftstörningar på grund av möjligheten att systematiskt arbeta igenom hela fastighetsbeståndet. Resor & Transporter Ambulanstransporter är en viktig och ofta livsavgörande del av landstingets verksamhet, men det krävs även många andra resor för att få vården att fungera. Servicebilar, godstransporter, sjukresor, hembesök, utbildningsresor och resor till konferenser är några exempel. Färdtjänstverksamhet bedrivs under landstingets huvudmannaskap genom Transam. Denna består till stor del av sjukresor åt landstinget men utför även tjänster åt kommunerna. Landstinget har ett avgörande ansvar för den kollektivtrafik som bedrivs genom Länstrafiken. Länstrafikens verksamhet utgjorde knappt en fjärdedel av landstingets totala klimatpåverkan Indirekt har kollektivtrafiken dock en stor positiv klimatpåverkan och är av stor betydelse för regionens omställning till ett mer hållbart samhälle. En utmaning är att planera kollektivtrafiken så att den blir ännu bekvämare och mer tidseffektiv och därmed konkurrenskraftigare mot bilen. Länstrafiken arbetar aktivt med att övergå till förnybara bränslen för att minska sin klimatpåverkan. Landstinget bedriver ett aktivt arbete med att minska utsläppen från resor och transporter inom den egna verksamheten, bl.a. genom att öka användningen av bilpooler, klimatkompensera och se över reseriktlinjer. Landstingsanställdas resor i tjänst och landstingets transporter utgjorde 2010 c:a 5 % av landstingets klimatpåverkan. Framtida utmaningar är främst att ändra resmönster och att stimulera kollektivt resande och tillgången till förnybara drivmedel. För att minska resande är användandet av IT viktigt men det berörs inte i åtgärderna nedan då frågor rörande miljö och IT hanteras gemensamt genom framtagandet av en strategi för "Grön IT". Målområdet bidrar främst till att möta utmaningen Låg klimatpåverkan men även till Hållbar resursanvändning genom utfasning av fossila bränslen. Det bidrar även till Hälsosam omgivningsmiljö genom minskade emissioner och Rik biologisk mångfald. Långsiktigt mål, har landstingets klimatpåverkan från transporter och resor i tjänst minskat med 50 %, och från kollektivtrafik med 65 % jämfört med Mål 2015 Landstingets klimatpåverkan från transporter och resor i tjänst har minskat med 30 % från Alla resor på uppdrag av landstinget, inklusive sjukresor, samt transporter i egen regi sker med förnybara bränslen Detta inkluderar inte transporter av produkter från leverantör till lager i Sverige som räknas in i produkter 44 Det innebär att fordon, såväl egna som leasade, hyrda eller taxi, ska vara anpassade till ett förnybart bränsle samt använda detta (mindre inblandning av fossilt bränsle i enlighet med branschstandard är tillåtet). För ambulanser gäller detta med förutsättning att det i tid Arbetsdokument MHP doc 14

35 50 % av kollektivtrafiken 45 drivs av förnybara bränslen och klimatpåverkan har minskat med 20 % från 2010 Antalet kollektivtrafikresor har ökat med 14 % och arbetspendlingen sker till 25 % med kollektivtrafik 46 Åtgärder En övergripande logistikutredning genomförs avseende material- och avfallshantering. Utredningen beaktar infrastruktur, egna resurser och avtal. Åtgärder genomförs i enlighet med utredningen. Ställ miljökrav på transporter vid upphandling av varor och tjänster Effektivisera vårdens nyttjande av transporttjänster Genom ekonomiska incitament få patienter att i ökad utsträckning använda kollektivtrafik 47 istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar. Utveckla riktlinjer och villkor för tjänsteresor för att stimulera ett hållbart resande Verka för att öka möjligheten att tanka förnybara drivmedel vid tjänsteresor och transporter inom landstinget Stimulera hållbart och hälsosamt resande till och från jobbet Utred hur man kan samordna transportslag som kollektivtrafik, bil och cykel effektivare för att minska bilåkande Utveckla fordonsenheten för att stimulera hållbart resande Miljöeffekter Den viktigaste miljöeffekten är minskad klimatpåverkan. En minskning i enlighet med målen ger en minskning av landstingets klimatpåverkan på c:a ton CO 2 från kollektivtrafiken och c:a 900 ton från interna resor och transporter. Utöver detta kommer en stor positiv klimatpåverkan som går utanför det som räknas in i landstingets utsläpp. Det rör sig främst om ökat kollektivtrafikresande men även t.ex. genom förändrade resvanor till- och från jobbet samt utanför arbetstid. Även närmiljön påverkas positivt av ändrade resvanor i enlighet med åtgärderna ovan då det bl.a. leder till lägre koncentrationer av hälsoskadliga partiklar, framförallt i tätorterna. Ekonomiska konsekvenser De totala ekonomiska konsekvenserna av målen och de planerade åtgärderna är svåra att bedöma. Initialt innebär planerade åtgärder har kostnader på drygt en miljon men det inkluderar inte följdåtgärder av utredningar och är inte tillräckligt för att nå målen. Vissa åtgärder kan innebära besparingar och samhällsekonomiska vinster, t.ex. genom ändrade resmönster. Andra åtgärder, som överfasning till förnybara drivmedel, kommer i alla fall initialt innebära ökade kostnader. Mycket kan dock göras inom ramarna för ordinarie budget. Hälso- och andra effekter Ett ökat promenerande och/eller användning av cykel har positiva hälsoeffekter. Ett minskat bilåkande har även i sig positiva hälsoeffekter. Läkemedel Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att brytas ner långsamt i kroppen. Vissa läkemedels förmåga att samlas i fettvävnad och den långsamma nedbrytningen gagnar människan, men kan orsaka problem för miljön. Det är en utmaning att tillgodose det ökande behovet av läkemedel och samtidigt balansera negativa effekter, exempelvis antibiotikaresistenta bakterier. framkommit ett lika driftsäkert alternativ. Flyg undantas då alternativ ej finns att tillgå. Privatbil undantas då det ej går att besluta om, dock används styrmedel (se nedan). Länstrafiken inkluderas ej då övergången pga avtalens löptid kommer gå något långsammare. 45 Räknat som andel km 46 antal personer som åker över en kommungräns 47 inklusive servicelinjen Arbetsdokument MHP doc 15