RAPPORT 2010:14. Kulturmiljöinventering arkeologisk förstudie

Transkript

1 RAPPORT 2010:14 Kulturmiljöinventering arkeologisk förstudie Kulturmiljöinventering av fasta fornar och övriga a ar inför fördjupad översiktsplan samt detaljplaner för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön i Lerums kommun Andreas Åhman

2 Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2010:14 e-post: Lödöse Museum Museivägen Lödöse Växel: Omslagsfoto: Sjöstrand vid Mjörn.

3 Innehåll Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 2 Resultat... 3 Zon 1 Strandnära lägen... 3 Boden, Bua huvde och Nabben... 4 Björboholm, Björbo huvde och Ryd... 6 Annekärr och Mjörn... 9 Zon 2 - Skogsmark Stenbokärr, Björboåsen, Björboholm och Ryd Alsjön, Kroksjön och Mjörn Slutsatser och åtgärdsförslag Sammanfattning Referenser Otryckta källor Bilagor Bilaga 1 Registrerade ar Bilaga 2 Fornsöversikt... 26

4

5 Kulturmiljöinventering - arkeologisk förstudie Kulturmiljöinventering av fasta fornar och övriga a ar inför fördjupad översiktsplan samt detaljplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön i Lerums kommun. Figur 1. Karta över ungefärlig planavgränsning inför fördjupad översiktsplan samt detaljplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön i Lerums kommun. Skala: 1:

6 Inledning Västarvet/Lödöse museum har på uppdrag av Lerums kommun genomfört en översiktlig arkeologisk och förstudie inom Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön i Lerums kommun. Förstudien har genomförts samtidigt som en kulturmiljöinventering av bebyggelsen utförts av Västarvet/Kulturmiljöenheten, Regionmuseum Västra Götaland. Kulturmiljöinventeringen av bebyggelsen och den arkeologiska delen ska utgöra ett underlag i kommunens planarbete för att ta fram en fördjupad översiktsplan för området. Den arkeologiska delen av kulturmiljöinventeringen har omfattat kart- och arkivstudie samt fältbesök inom området. Tillvägagångssätt Det aktuella uppdraget är en översiktlig förstudie, kallad etapp 1, som har omfattat en genomgång av fasta fornar och övriga a ar inom området. Etapp 1 har omfattat kart- och arkivstudier och översiktlig fältinventering inom området. Resultatet av arkivstudierna och vår bedömning i fält har sammanställts för att lyfta fram områdets kulturmiljövärden och göra en antikvarisk bedömning av inom vilka områden det kan förekomma fasta fornar. Utifrån resultatet har vi markerat områden där vi anser att man ska genomföra arkeologiska utredningar inför eventuella exploateringsplaner. Antikvarisk bedömning Inför redovisningen av resultaten följer här en förklaring angående bedömningen av ars antikvariska status. Begreppet antikvarisk bedömning används av Riksantikvarieämbetet för att klassificera ar. Den antikvariska bedömningen anger hur man enligt Kulturminneslagen har bedömt en och dess eventuella lagskydd vid registreringstillfället. Praxis för hur ar bedömts har emellertid förändrats över tid. Inom det aktuella området för förstudien förekommer följande kategorier. Fast forn Bevakningsobjekt Övrig Uppgift om Fasta fornar är ar som skyddas av Kulturminneslagen. För att en ska kunna bedömas som fast forn krävs att den är från forna tider, att den har tillkommit genom äldre tiders bruk och att den är varaktigt övergiven. Övriga a ar används för a ar som enligt rådande praxis inte utgör fasta fornar. Det används till exempel för fyndplatser eftersom dessa inte betecknas som bevarade ar. Bevakningsobjekt innebär å andra sidan att ens status inte har kunnat fastställas vid en okulär besiktning utan bör kontrolleras ytterligare före en eventuell exploatering. Uppgift om innebär att en endast är känd via kartmaterial, skriftliga eller muntliga källor. Lämningen har sedermera inte kunnat återfinnas i fält. 2

7 Resultat Inom det aktuella inventeringsområdet finns två olika landskapstyper. Dessa utgörs dels av omgivningen kring sjön Mjörn dels bergiga skogsområden. De topografiska förhållandena påverkar i sin tur kulturmiljön och vilka ar som förekommer. Vi har därför valt att dela in området i två zoner inför redovisningen av resultatet. Zonindelningen återges i figur 2. Figur 2. Karta över zonindelning. Skala 1: Zon 1 Strandnära lägen Landskapet inom zon 1 utgörs i huvudsak av stränder, strandängar och sluttningar ner mot sjön Mjörn. Inom zon 1 finns 36 registrerade ar varav 27 rubriceras som övriga a ar, åtta är bevakningsobjekt och slutligen en fast forn. Nedan följer en beskrivning av landskapsbild och förekommande ar. Beskrivningen har av praktiska skäl delats in i ett antal delområden. 3

8 Figur 3. Karta över registrerade ar inom zon 1 - Boden, Bua huvde och Nabben. Teckenförklaring: stjärna och blå områden = övrig, triangel och lilla områden = bevakningsobjekt, rött område = fast forn. Skala 1: Boden, Bua huvde och Nabben Figur 4. Bua huvde sett från Nabben. Foto: Andreas Åhman. 4

9 Karaktärsdrag Områdets kulturmiljö i strandnära lägen består av stenåldersboplatser samt ett flertal fyndplatser för flinta. Dessa är belägna i strandområdet samt i sluttningar med sand- och moränmarker som i sen tid brukats som åker- och betesmarker. Beskrivning Landskapet kring Boden karaktäriseras av sandig åkermark och madängar som sträcker sig mot sjön Mjörn. Här finns två fyndplatser för flintavslag vilka har klassificerats som övriga a ar, 132 och 133. Halvön Bua huvde utgörs av bergspartier med blandskog och i syd och öst finns åkermark på sluttande moränmark. Inom området finns bebyggd tomtmark. I nordöst finns en registrerad stenåldersboplats, 105, där man funnit ett fyrtiotal flintor. Boplatsen omfattar uppskattningsvis cirka 50 x 20 meter och är den enda fasta fornen inom området. Figur 5. Beteshage på Bua huvde där man har funnit flintmaterial. Plats för arna nr 7 och 111. Foto: Andreas Åhman. Strax söder om 105 finns ytterligare en stenåldersboplats samt en fyndplats för ett flertal flintföremål, 7 och 111. Landskapet utgörs av en södersluttning som nyttjas som åker- och betesmark. Dessa har status som övriga a ar men vår bedömning är att fasta fornar i form av stenåldersboplatser sannolikt kan finnas inom hela området med åkermark mellan Boden och Bua huvde. I övrigt förekommer flera fyndplatser för flinta längs sjöstranden vid Bua huvdes södra och östra del, 103, 104, 110 och 124. Vår bedömning är även att det kan finnas fler okända boplatsområden i strandområdet. Vid Nabben har man hittat flintmaterial vid strandkanten. Området utgörs av tomtmark som är belägen nära sjön och strand av omväxlande sandstrand och bergspartier. Längs stranden går den gamla banvallen. Här finns en registrerad stenåldersboplats och en fyndplats för flintföremål. Boplatsen är registrerad som bevakningsobjekt vilket innebär att man inte vid en okulär besiktning har kunnat bedöma ens status men att platsen bör kontrolleras före en eventuell exploatering. Fyndplatsen är registrerad som en. 5

10 Figur 6. Karta över registrerade ar inom zon 1 - Björboholm, Björbo huvde och Ryd. Teckenförklaring: stjärna och blå områden = övrig, triangel och lilla områden = bevakningsobjekt. Skala 1: Björboholm, Björbo huvde och Ryd Figur 7. Utsikt över Ryd från Björbo huvde. Foto: Andreas Åhman. 6

11 Karaktärsdrag Områdets kulturmiljö liknar den föregående och består av stenåldersboplatser samt ett flertal fyndplatser för flinta. Dessa är belägna i strandområdet samt i sluttningar med sand- och moränmarker som har brukats som åker- och betesmarker i sen tid. Beskrivning De östra delarna av Björboholm som ligger i sluttningen ner mot sjön präglas av bebyggda tomter på sandmarker som tidigare varit odlad mark enlig äldre kartor. Mellan tomterna finns i dag några åkrar och betesmarker. Området har enligt vår bedömning goda topografiska förutsättningar för förekomster av stenåldersboplatser. Här finns emellertid endast en registrerad fyndplats, 148:1, där man hittat en bronsyxa, flintdolk och en skafthålsyxa. Det är dock mycket troligt att det kan finnas fler okända ar inom området. Terrängen på Björbo huvde utgörs av skogsbeklädda bergspartier i nordöst och sluttande sandiga moränmarker mot sydväst. I nordöstra delarna har strandområdena berg i dagen och små sandstränder och i de södra delarna präglas vikarna av vassruggar och madängar som brukats för odling och bete. Bebyggelsen ligger i kanten av odlingsmarken samt på bergspartierna. Figur 8. Betesmarker vid Björbo huvde. Foto: Andreas Åhman. På Björbo huvdes södra spets finns två stenåldersboplatser, 136 och 137. Båda platserna har ett strandnära läge. På den ena av dessa platser hittades en flintskrapa, fem flintavslag och ett kvartsavslag och på den andra har man enligt uppgifter från markägaren hittat rikligt med flinta. Dessa boplatser har antikvarisk status som bevakningsobjekt. På udden finns även tre registrerade fyndplatser för flinta. En av dessa ligger i en östsluttning i en vik, 100. Här har man hittat ett tiotal flintföremål, en skrapa och en handtagskärna. Handtagskärnor är föremål som dateras till äldsta stenåldern, mesolitikum. Platsen har antikvarisk status som övrig. Det är dock förvånande att platsen inte är registrerad som en stenåldersboplats och har antikvariskt status som fast forn eller åtminstone som ett bevakningsobjekt. Någon förklaring till att man endast har klassat platsen som en fyndplats framgår inte av uppgifterna i fornminnesregistret. På de övriga två fyndplatserna har man endast hittat enstaka flintföremål. Men det bör poängteras att platsen för 134 ligger på ett exceptionellt bra boplatsläge och enligt vår bedömning utifrån de topografiska förhållandena så kan det med stor sannolikhet finnas bevarade boplatsar och flintmaterial längs hela åkermarken som är belägen söder om bilvägen. Hela södra delen av Björbo huvde är mycket intressant ur arkeologiskt perspektiv. Området bör definitivt utredas vid eventuell exploatering för att ta reda på om det finns okända fornar under dagens markyta samt utifall bevakningsobjekten berörs, utreda dessa i syfte att fastställa deras fornsstatus. 7

12 Figur 9. Vy över Ryd från båthamnen. Foto: Andreas Åhman. Vid Ryd finns moränsluttningar som utgörs av hagmark vilken sannolikt har odlats i äldre tid. Dessa moränhöjder utgör bra boplatslägen och här har man också hittat flinföremål i form av avslag. Här finns tre registrerade fyndplatser, 99, 179 och 180. På stranden finns även en registrerad stenåldersboplats där man har funnit två flintskrapor, fyra avslag, två avslag av bränd flinta och ett kvartsavslag. Boplatsen är registrerad som bevakningsobjekt. Söder om ovan nämnda ar vid Ekudden finns ytterligare två registrerade fyndplatser 97 och 98. På dessa platser har man på sandstranden observerat 15 flintfynd. Även i dessa fall har man registrerat arna som fyndplatser och inte som boplatser. Enligt vår bedömning bör man utreda områdena kring de registrerade fyndplatserna vid Ryd om man planerar att exploatera, detta för att ta reda på om det finns bevarade boplatsar. 8

13 Figur 10. Karta över registrerade ar inom zon 1 - Annekärr och Mjörn. Teckenförklaring: stjärna och blå områden = övrig, triangel och lilla områden = bevakningsobjekt, Rund rosa cirkel = uppgift om. Skala 1: Annekärr och Mjörn Figur 11. Strand vid Annekärr. I bakgrunden syns den udde där 140, 141 och 164 är belägna. Foto: Andreas Åhman. 9

14 Figur 12. Åkermark vid Annekärr som utgör det ungefärliga läget för 54. Foto: Andreas Åhman. Karaktärsdrag Området kulturmiljö består även här av stenåldersboplatser samt ett flertal fyndplatser för flinta. Dessa är belägna i strandnära lägen samt på sand- och moränmarker, områden som har brukats som åker- och betesmarker i sen tid. Beskrivning Strandnära områden i östra Annekärr och Mjörn präglas av bebyggda tomter belägna på moränmarker som sluttar ner mot sjön. Inom området har det funnits äldre odlings- och betesmark. Stränderna utgörs av omväxlande sandstränder och bergshällar. I de södra delarna av Mjörn reser sig landskapet högt över sjön och topografin utgörs av bergshöjder med branter ner mot sjön. Området är bebyggt med tomter anpassade till terrängen. Invid sjökanten går den gamla banvallen uppbyggd med påförda massor. På åkermark i har man funnit en kärna, flintspån och en flintkniv vid 54 och strax söder om denna plats har man hittat ett tiotal flintföremål, 96. Längs udden finns en boplats där man hittat fyra flinavslag och två fyndplatser där man funnit flintavslag, 141, 164 och 140. Längs stranden söder om udden finns ytterligare tre boplatser där man hittat flintavslag ( 143, 145 och 147) och fyra fyndplatser för flinta, 95, 144, 152 och 153. Väster om de kända arna utgörs terrängen av stora tomter med äppelträdgårdar som ligger i mot öst sluttande morän- och sandmark. Här finns inga kända ar men omgivningen bedöms vara bra boplatslägen där det sannolikt kan finnas fornar under dagens markyta. Figur 13. Trädgårdar i östsluttning vid Mjörn som topografiskt är bra lägen för tänkbara stenåldersboplatser. Foto: Andreas Åhman. 10

15 Figur 14. Vid södra delen av området övergår landskapet i bergig terräng som går ända ner till sjön. Invid sjön ligger den anlagda banvallen. Foto: Andreas Åhman. Åt söder stiger terrängen och berget går ner mot sjön vilket innebär att det sannolikt inte finns några bevarade boplatser i södra delen av området. Enligt museets bedömning bör man genomföra arkeologiska utredningar inom området vid eventuell exploatering. 11

16 Zon 2 - Skogsmark Landskapet utgörs av bergig terräng med blandskog. Inom området finns nio registrerade ar. Dessa utgörs av sex övriga a ar, två borttagna ar och ett bevakningsobjekt. Beskrivningen av landskapsbild och kända ar har delats in i två delområden; Stenbokärr, Björboåsen, Björboholm och Ryd, Alsjön, Kroksjön och Mjörn Figur 15. Karta över delområde Stenbokärr, Björboholm och Ryd. Teckenförklaring: stjärna = övrig, lilla områden = bevakningsobjekt. Skala 1:

17 Stenbokärr, Björboåsen, Björboholm och Ryd Figur 16. Skogs- och bergsparti vid Ryd. Foto: Andreas Åhman. Karaktärsdrag Inom området finns inga kända ar. Beskrivning Området präglas av bergig och ställvis blockrik terräng med blandskog. Mellan bergshöjderna finns mindre dalgångar med moränmarker. Öster om landsvägen finns bebyggda tomtmarker som ligger mellan bergområdena och i enstaka ytor med åkermark. I västra delarna är det bergig skogsmark. Området har endast bedömts genom mycket översiktlig inventering från befintliga körvägar men på grund av markslag och den topografiska karaktären så bedöms möjligheterna för att det förekommer ar inom detta område som små. Det mest intressanta läget ur arkeologiskt perspektiv är inom och i anslutning till åker- och betesmark. Ett av dessa områden har angivits på kartan med texten: Möjligt läge för fornar och fossil åkermark På övriga markområden är förutsättningarna att finna ar än mindre. De styper som trots allt kan förekomma i denna miljö är exempelvis förhistoriska gravar högt belägna på bergshöjder eller möjligen fossil åkermark på områden med moränmark. Det är även möjligt att det kan förekoma andra historiska ar som exempelvis kolningsgropar eller färdvägar. Vid exploatering av brukad mark bör man genomföra arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Inom övriga markområden kan man genomföra fältinventering för att bedöma om det finns synliga ar. Alsjön, Kroksjön och Mjörn Figur 17. Alsjön. Foto: Andreas Åhman. 13

18 Karaktärsdrag Fornsmiljön utgörs av ett fåtal kända ar i form av enstaka fyndplatser för flinta, fossil åkermark och möjligen även förhistoriska gravar. Figur 18. Karta över registrerade ar inom delområde Alsjön, Kroksjön och Mjörn. På kartan har tre områden öster om Alsjön, nordväst om Kroksjön och söder om Kroksjön och Alsjön markerats där vi tror att det kan förekomma ar. Teckenförklaring: stjärna = övrig, lilla områden = bevakningsobjekt. Skala 1: Beskrivning I områdets västra del ligger de två sjöarna Alsjön och Kroksjön. Landskapet består av bergshöjder och moränmark med blandskog. Marken kring sjöarna utgörs av bebyggda tomter. I närheten av landsvägen vid Mjörn finns äldre åkermark. På denna åkermark har man funnit flintavslag, 139 och 182. Öster om dessa fyndplatser finns en mindre åsrygg med flera spår av fossil åkermark. Dessa utgörs dels av platser för röjningsrösen, 158 och 159 och ett område med befintliga rösen, 16. Denna plats har tidigare varit registrerad som gravfält men trots att arna har beskrivs som stensättningslika så har uppgifterna reviderats och platsen har tolkats som röjningsröse området. Anledningen är oklar. Lämningarna är svåra att upptäcka och avgränsa på grund av vegetation men vid vårt besök på platsen bedömde vi att arna såg ut som stensättningar

19 är registrerad som bevakningsobjekt och vid exploatering bör man ta reda på om det är gravar eller odlingsrösen. Figur 19. På bilden kan man möjligen skönja stenpackningen till ett av de stensättningslika rösena, ar som sällan går att fånga med foto. Foto: Andreas Åhman. Figur 20. Centralt i bilden kan man ana en välvd förhöjning som är en annan av de möjliga stensättningarna. Foto: Andreas Åhman. Norr om Alsjön finns en registrerad som utgörs av ett block med vittrad yta, 257. Man har tidigare trott att det har varit skålgropar på blocket men har senare bedömt att groparna är resultat av naturlig vittring. Eftersom de bedöms som en naturbildning så bedömer vi att en saknar arkeologiskt relevans. Ur arkeologiskt perspektiv är de intressantaste platserna i omgivningen kring 16 samt åkermarken med fyndplatserna, 139 och 182. De ligger på en mindre åsrygg som troligen kan innehålla fler ar. Andra områden är kring sjöarna Alsjön och Kroksjön där man möjligen kan förvänta sig stenåldersboplatser. I närheten till sjöarna fanns även skogsmarker där det skulle kunna finnas agrara ar eller boplatser. Dessa områden har angivits på kartan med texten möjliga lägen för fossil åkermark. Figur 21. En av de mer intressanta platserna är den åker där man har funnit flinta, 182. Foto: Andreas Åhman. 15

20 Figur 22. Kroksjön. Längs stränderna till Kroksjön och Alsjön kan det finnas stenåldersboplatser. Foto: Andreas Åhman. Figur 23. I det högt belägna området söder om bebyggelsen vid Alsjön finns ett nyligen avverkat område där vi bedömer att det skulle kunna finnas ar. Platsen har angivits på kartmaterialet. Foto: Andreas Åhman. Slutsatser och åtgärdsförslag Den generella bilden av ar inom Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön är att den präglas av fyndplatser för flinta och stenåldersboplatser. Flertalet, med undantag av endast två, är i första hand lokaliserade kring sjön Mjörn. De flesta av platserna har antikvariskt status som övriga a ar och några är så kallade bevakningsobjekt. Endast en stenåldersboplats är klassificerad som fast forn. Fasta fornar är ar som skyddas av Kulturminneslagen. Begreppet övriga a ar används för a ar som enligt rådande praxis inte utgör fasta fornar. Det används till exempel för fyndplatser eftersom dessa inte betecknas som bevarade ar. Bevakningsobjekt innebär å andra sidan att ens status inte har kunnat fastställas vid en okulär besiktning utan bör kontrolleras ytterligare före en eventuell exploatering. Anledningen till att fler platser inom det aktuella området inte har bedömts som boplatser med antikvarisk status som fasta fornar torde vara att det rör sig om äldre uppgifter som vid senare inventeringstillfällen inte kunnat bekräftas när platserna har besökts. Den stora mängden fyndplatser och boplatser är emellertid sammantaget tydliga indikationer på att det finns flera boplatser längs stränderna och på morän- och sandmarkerna som sluttar mot sjön. Tittar man dessutom på den omgivande 16

21 fornsmiljön utanför det aktuella området bekräftas bilden genom likvärdiga ar och miljöer kring hela sjön Mjörn. När det gäller övriga ar så finns det ett område med fossil åkermark där det även möjligen kan finnas förhistoriska gravar. När man planerar för exploateringar som innebär markingrepp såsom byggnation eller anläggande av vägar inom eller i anslutning till områden med ar av denna art så ska man genomföra arkeologiska utredningar för att ta reda på om det finns fornar som berörs. En bedömning om det krävs arkeologiska åtgärder bör prövas i enskilda ärenden. Sammanställning av resultaten För att summera slutsatserna från kulturmiljöinventeringen av arkeologiska ar har vi delat in det aktuella området utifrån tre olika kategorier vilka är baserade på vår antikvariska bedömning utifrån fornsbild, topografi och markslag. Det tre kategorierna är: områden med kända ar, områden som har bedömts vara arkeologiskt intressanta och slutligen övriga områden som vi bedömer har låga förutsättningar för att det kan förekomma fornar eller andra a ar. 17

22 Figur 24. Karta över områden med kända ar, arkeologiskt intressanta lägen och övriga områden. Skala 1: Områden med kända ar Områden med kända ar är som namnet antyder i första hand definierade utifrån förekomst av ar men avgränsningen av dessa områden har även tagit hänsyn till landskapets topografi. Anledningen är att vi bedömer att fyndplatserna är tydliga indikationer på att det finns stenåldersboplatser och med avgränsningen har vi därför tagit 18

23 fasta på vad som utifrån arkeologiska erfarenheter anses vara bra boplatslägen. Dessa områden är markerade med svart skraffering på kartan, figur 24. Enligt vår bedömning skall dessa områden utredas inför planerad exploatering. När det gäller exploatering som direkt berör registrerade ar bör syftet vara att fastställa fornsstatus, art och omfattning. Om det sker exploatering som inte direkt berör de kända arna så bör utredning genomföras för att ta reda på om det finns tidigare okända fornar som berörs. Arkeologiskt intressanta lägen Arkeologiskt intressanta lägen innebär de områden där det idag inte finns några kända ar men som vi bedömer har en hög potential för att det kan förekomma okända ar. Bedömningen är baserad på fältinventeringen och arkeologiska erfarenheter av i vilka miljöer, landskapstyper och topografiska lägen som fornar vanligen förekommer. Områdena är markerade med vit skraffering på kartan, figur 24. Som ett förtydligande vill jag kommentera att det faktiskt finns en registrerad inom vad som markerats som områden utan ar. Det gäller 257 som ligger norr om Alsjön och som utgörs av ett block med vittrad yta. Det har tolkats som en naturbildning vilket innebär att vi anser att den ur arkeologiskt perspektiv inte har någon betydelse för den antikvariska bedömningen av området. Enligt vår bedömning bör man inom de arkeologiskt intressanta lägena genomföra arkeologiska utredningar inför planerade exploateringar för att ta reda på om det finns fornar som berörs. Övriga områden Inom de övriga områdena vilka inte har markerats så bedömer vi att det inte finns så stora förutsättningar att finna fornar eller andra ar av t intresse. Dessa områden utgörs till stor del av bergiga och lite otillgängliga skogsmarker. Vilka ar som emellertid skulle kunna förekomma är möjligen enskilda förhistoriska gravar uppe på bergskrönen, historiska skogsbruksar, torpar, hålvägar eller agrara ar som exempelvis röjningsrösen eller hägnader. Det är ar vilka till skillnad från boplatser är synliga ovan mark. Vid händelse av planerad exploatering inom dessa områden föreslår vi därför att man möjligen bör genomför mindre omfattande utredningar i form av endast fältinventering i syfte att söka efter synliga ar. I synnerhet bör utredning bli aktuellt i de fall som man planerar för exploateringar som tar stora markområden i anspråk och inte när det gäller enstaka tomter. Eventuella arkeologiska utredningar bör prövas vid enskilda ärenden. Sammanfattning På uppdrag av Lerums kommun har Västarvet/Lödöse museum genomfört en kulturmiljöinventering i form av en arkeologisk förstudie inom Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön i Lerums kommun. Den arkeologiska förstudien tillsammans med en kulturmiljöinventering av bebyggelsen som genomförts av Regionmuseum Västra Götaland ska utgöra kunskapsunderlag inför kommunens fortsatta planarbete med en översiktsplan för området. Den arkeologiska förstudien har omfattat översiktliga arkiv- och kartstudier samt fältbesök. De arkeologiska arna inom området domineras av stenåldersboplatser och fyndplatser för flintföremål. Flertalet av dessa ar är belägna i strandnära 19

24 lägen längs sjön Mjörn. I övrigt förekommer enskilda ar av fossil åkermark. Inom ett område med röjningsrösen finns eventuellt även förhistoriska gravar i form av stensättningar. Vid händelse av exploatering inom området är vår antikvariska bedömninga att man bör utföra arkeologiska åtgärder för att utreda om fornar berörs. I synnerhet gäller det för områden med kända ar och områden i anslutning till kända ar och där det utifrån topografi finns goda förutsättningar för att finna bevarade ar. Inom delar med bergiga skogsområden så bedömer vi att det mindre sannolikt att det finns fornar eller övriga a ar. Inom dessa områden kan man genomföra utredningar i form av fältinventering för att söka efter synliga ar. Andreas Åhman Antikvarie Lödöse museum Referenser Otryckta källor Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem. FMIS Bilagor 1. Fornslista 2. Fornsöversikt 20

25 Bilaga 1 Registrerade ar Sammanställning av registrerade ar inom det aktuella planområdet samt ett urval av närliggande ar. Socken Raä-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning 7:1 Fyndplats Övrig Beskrivning Fyndplats för flera flintföremål. Enligt uppgifter har även stenyxor hittats. Trolig stenåldersboplats. På 1930-talet ska en hink med flinta ha hittats. Terräng: södersluttning, nedför bergrygg. Åkermark. 16:1 Område med fossil åkermark Bevakningsobjekt Område med fossil åkermark. Tidigare klassificerat som gravfält. Lämningarna beskrivs som stensättningslika men har reviderats p.g.a. att det finns röjningsrösen inom området. Området bör bevakas vid eventuell exploatering. 54:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för bl.a. kärna och spån samt en kniv av flinta. Terräng: Åkermark. 93:1 Fyndplats Bevakningsobjekt Fyndplats för flinta. Lämningen ligger söder om området, Hjällsnäsviken. 94:1 Fyndplats Bevakningsobjekt Fyndplats för fem flintföremål. Lämningen ligger söder om området, Hjällsnäsviken. 95:1 Fyndplats Övrig 96:1 Fyndplats Övrig 97:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för fem flintföremål. Terräng: Svagt SV sluttande sandstrand. Lövträd. Fyndplats för tio flintföremål. Terräng: SÖ sluttande sandmark. Lövträd. Fyndplats för fem flintföremål. Terräng: N sluttande sandstrand. Lövträd. 98:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för tio flintföremål. N sluttande sandstrand. Lövträd. 99:1 Fyndplats Övrig 100:1 Fyndplats Övrig Fyndplats, för fem flintföremål. Terräng: V-sluttande sandmark. Lövträd. Fyndplats för tio flintföremål, varav en handtagskärna och en skrapa. Terräng. Svagt Ö sluttande sandmark. Barr- och lövträd. 21

26 101:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats med obestämbar begränsning men med en ungefärlig utsträckning av ca 30 x meter. Boplatsen begränsad i NÖ av berg, i SV av stenblock och i NV av sluttande strandhak. Flintknutor, flintavslag och bergartsavslag har hittats. 102:1 Fyndplats Övrig 103:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för 2 flintföremål. Terräng: Ö sluttande stenig sandmark. Lövträd. Fyndplats för fem flintföremål. Terräng: SV sluttande sandmark med berg i dagen. Skogsmark. 104:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för fem flintföremål. Terräng: Svagt Ö sluttande sandstrand. Skogsmark. 105:1 Boplats Fast forn Stenåldersboplats, med obestämd begränsning, ungefärlig utbredning av 50 x 25 m. Ett fyrtiotal flintor har tillvaratagits. 106:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för fem flintföremål varav en knuta. Terräng: trädgård. Lämningen ligger norr om det aktuella området, Buaviken. 110:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för fem flintföremål. Terräng: Svagt SÖ sluttande sandmark. Skogsmark. 111:1 Boplats Övrig Stenåldersboplats, med obestämd begränsning. Området består av igenväxt åker. Inom området har vid tidigare tillfällen ett 20-tal flintföremål påträffats. 124:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för 1 flintavslag. Terräng: Moränsvacka mellan bergryggar. 131:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett tillvarataget flintavslag. Terräng: SV-sluttande moränmark, tomtmark. Lämningen ligger norr om det aktuella området, Buaviken. 132:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett tillvarataget flintavslag. Terräng: Flack humusblandad sandmark. Åkermark. 22

27 133:1 Fyndplats Övrig 134:1 Fyndplats Övrig 135:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för två flintavslag. Terräng: Flack humusblandad sandmark. Åkermark. Fyndplats, inom ett område av 49 x 20 m har 4 flintavslag påträffats. Terräng: V-sluttning sandmark. Åkermark. Fyndplats för en svallad flinta. SSV-sluttande moränmark, öppen strand. Tomtmark. 136:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats med obestämbar begränsning, ungefärlig utsträckning 30 x15 m. En flintskrapa, 5 flintavslag och ett kvartsavslag har påträffats. 137:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats ungefärlig utsträckning 20 x 10 m. På platsen har det enligt markägaren hittats rikligt med flinta. Terräng: SÖ sluttande moränmark med berg i dagen. Tomtmark. 138:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats ungefärlig utsträckning 40 x m. Vid besiktning tillvaratogs 2 flintskrapor, 4 avslag, 2 avslag av bränd flinta och ett kvartsavslag. Terräng: SÖ-sluttande moränmark, öppen strand. 139:1 Fyndplats Övrig 140:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett flintavslag. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Åkermark. Fyndplats för ett flintavslag. Terräng: SSV-sluttande moränmark. Öppen strand. 141:1 Boplats Bevakningsobjekt Boplats med ungefärlig utsträckning av ca 20 x15 m. Inom området har fyra avslag påträffats. Terräng: Svagt NÖ-sluttande blockrik moränmark. 142:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för flinta. På ön Tron. Lämningen ligger på en ö väster om det aktuella området. 143:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats med ungefärlig utsträckning av 45 x15 m. Tre tillvaratagna flintavslag. 144:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett flintavslag. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Öppen strand. 23

28 145:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats med en ungefärlig utsträckning av 35 x 15 m. Åtta avslag varav två brända har tillvaratagits. 146:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett flintavslag, förvaras av tomtägaren. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Tomtmark. 147:1 Boplats Bevakningsobjekt Stenåldersboplats med en ungefärlig utsträckning av 25 x 10 m. Fem flintavslag varav 2 svallade. Terräng: Svagt Ö- sluttande moränmark med berg i dagen. Öppen strand. 148:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för en bronsyxa, flintdolk och en skafthålsyxa. Terräng: SVsluttning sandmark. Hagmark. 152:1 Fyndplats Övrig 153:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för två flintavslag. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Öppen strand. Fyndplats för ett spån med retusch och tre flintavslag varav ett bränt. Terräng: Ö-sluttande moränmark. Tomtmark, strand. 158:1 Röjningsröse Uppgift om Röjningsröse, plats för röjningsröse som enligt excerpt har tagits bort. Terräng: Tomtmark. 159:1 Fossil åker Övrig 159:2 Fossil åker Övrig 160:1 Fornsliknande Övrig 161:1 Fyndplats Övrig Plats för två röjningsrösen, bortröjda. Tomtmark. Se 159:1 Block med vittringsgropar som har antagits vara älvkvarnar. Fyndplats för en spånpilspets av flinta, med tånge. Terräng: strandkant. Lämningen ligger norr om det aktuella området, Buaviken. 162:1 Fyndplats Övrig 163:1 Fyndplats Övrig 179:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för sjutton avslag av flinta. Terräng: strandkant. Lämningen ligger norr om det aktuella området, Buaviken. Fyndplats för sex avslag av flinta. Terräng: Åkermark. Lämningen ligger norr om det aktuella området, Buaviken. Fyndplats för 2 flintavslag. Terräng: SÖ-sluttand moränmark. Hagmark. 24

29 180:1 Fyndplats Övrig 182:1 Fyndplats Övrig Fyndplats för ett flintavslag. Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Hagmark. Fyndplats för ett flintavslag. Terräng: Ö sluttande moränmark. Åkermark. 237:1 Boplats Fast forn Stenåldersboplats. Ett avbrutet spån, 2 bitar slagen flinta varav ett bränt och två flintavslag. Lämningen ligger utanför området i söder, Hjällsnäsviken. 257:1 Naturföremål/- bildning med tradition Övrig 328:1 Fyndplats Övrig Flyttblock med tradition. Namn: Alsjökock. Terräng: Bergskrön, skogsmark. Fyndplats för material som kan indikera en stenåldersboplats. Terräng: Krön av ö. Lämningen ligger på en ö väster om det aktuella området. 25

30 Bilaga 2 Fornsöversikt Blåmarkerad stjärna och blåa ytor = öv. kulturh.. Triangel och lila ytor = bevakningsobjekt. Kors och röda ytor = fasta fornar. 26

31

32