Trygghet, tillit och tillgänglighet. PROGRAM FÖR EN BÄTTRE OMSORG OCH VÅRD FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trygghet, tillit och tillgänglighet. PROGRAM FÖR EN BÄTTRE OMSORG OCH VÅRD FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE"

Transkript

1 Trygghet, tillit och tillgänglighet. PROGRAM FÖR EN BÄTTRE OMSORG OCH VÅRD FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE

2 Trygghet, tillit och tillgänglighet 3 1. Förord. När vi blir äldre och krafterna tryter ska samhället erbjuda omsorg och vård av god kvalitet. Ingen ska behöva tvivla på att omsorgen och vården finns där när man behöver den. Anhöriga ska känna trygghet i att deras nära och kära har det bra på äldreboendet eller i den egna bostaden med hjälp av hemtjänsten. Men så ser det inte ut idag. Två helt olika bilder av omsorgen och vården för äldre personer existerar idag en positiv och en negativ bild. Till den positiva bilden hör nöjda äldre och anhöriga, engagerade och kompetenta ledare och personal. Det finns exempel på väl fungerande verksamheter med god kvalitet på omsorgen och vården. Det sker en utveckling mot en mer kunskapsstyrd verksamhet. Finansieringen sker på ett ansvarsfullt sätt. Det är sådana uppfattningar om svensk äldreomsorg, som bidrar till att Sverige rankas högt vid internationella jämförelser, att Sverige är ett av världens bästa länder att åldras i. Motbilden är missnöjda äldre och anhöriga samt pressad och stressad personal. Det delade ansvaret och brister i samarbetet mellan huvudmännen och mellan olika professioner inom respektive omsorgs- och vårdorganisationer skapar problem där ingen tar helhetsansvar för omsorgen och vården för de mest sjuka äldre. Tröskeln för att få bistånd till att flytta till ett särskilt boende är hög med missnöjda äldre och anhöriga som följd. Anhörigas insatser uppmärksammas inte tillräckligt. Är den positiva bilden ett undantag medan den negativa bilden är verkligheten? Eller är det tvärtom? Många människor påverkas av de negativa bilderna och saknar tillit till äldreomsorgen. Andelen äldre ökar de närmaste decennierna. Kommer det att finnas personal till alla som behöver hjälp? Vilken omsorg kommer att finnas och till vilken kvalitet? Kommer den offentliga finansieringen att räcka till? Dessa är väl kända frågor och har debatterats under flera decennier. Men det saknas hållbara, långsiktiga, lösningar som sträcker sig längre än till kvartalsrapporter, årsbokslut eller mandatperioder. PRO menar att de brister som år efter år har påtalats går att åtgärda. Vi har därför tagit fram ett program för de mest sjuka äldre som kan genomföras såväl på riksplanet som i kommuner och landsting. Det är dags att påbörja ett genomgripande arbete för en verklig förändring! PRO sätter fokus på de strukturella frågorna som måste lösas på kort och lång sikt. Visby den 2 juli 2014 Curt Persson Ordförande PRO

3 Trygghet, tillit och tillgänglighet 5 INNEHÅLL 1. Förord Förslagen i korthet: Sammanfattande motiv till förslagen Programmet Övriga förslag med bakgrund, motiveringar och goda exempel Den äldre personens fokus Anhöriga Vart leder valfriheten? Mat och måltider Personal Ordförklaring och förkortningar Bilaga 1: Ny lag om omsorger och vård för äldre människor Bilaga 2: Exempel... 52

4 6 trygghet, tillit och tillgänglighet 2. Förslagen i korthet: PRO uppmanar samtliga riksdagspartier att gemensamt ta fram en bred överenskommelse med hållbara och långsiktiga lösningar för dagens och morgondagens omsorg och vård. Tillsätt en parlamentarisk utredning! PRO föreslår en ny lag med särskilda bestämmelser för rätten till omsorg och vård för äldre människor. PRO anser att den äldre personen ska: få omsorg och vård av multiprofessionella team med tillgång till geriatrisk kompetens, kunna bli utskriven från slutenvård veckans alla dagar, erbjudas fast vårdkontakt som koordinerar omsorgen och vården, få hembesök av mobila läkare och sjuksköterskor, få regelbundna läkemedelsgenomgångar samt ha tillgång till särskilda äldremottagningar i varje landsting med tvärprofessionella team. PRO anser att: omsorgen och vården måste organiseras så att den enskilde får besök av så få olika personer som möjligt, det ska finnas demenssjuksköterskor i alla kommuner och landsting, nationella riktlinjer för stöd till anhöriga bör tas fram, äldre ska kunna välja mellan olika utförare men kommuner ska alltid kunna erbjuda kommunalt drivna tjänster som ingår i stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service, äldre ska kunna få individuellt anpassat stöd i samband med mat och måltider och erbjudas hemlagad mat åtminstone några gånger i veckan, personalen ska vara utbildad för sina uppgifter, ha tillsvidareanställning, ha heltids tjänster och kollektivavtal samt det behövs ett rejält nytt grepp för att finna nya vägar för personalrekrytering!

5 Trygghet, tillit och tillgänglighet 7 3. Sammanfattande motiv till förslagen. Tillsätt en parlamentarisk utredning. Behovet av omsorg och vård kommer att öka de närmaste decennierna på grund av den demografiska utvecklingen, men också av ökade förväntningar. Det finns strukturella brister som behöver lösas. Det ställer krav på förberedelser redan nu. Det handlar bland annat om att finna nya former för rekrytering och utbildning av personal så att det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med personal med rätt kompetens. Omsorgen och vården behöver organiseras med den äldres fokus. Hur den framtida omsorgen och vården ska finansieras måste få en långsiktig och hållbar lösning. Ny lag lag om omsorg och vård för äldre människor. Äldres rättigheter behöver stärkas. Det finns anledning att överväga en egen lag om om sorgen och vården för äldre människor med särskilda bestämmelser. Äldre personer har ofta behov av såväl omsorg som vård. Målet ska vara att tillförsäkra äldre människor en god levnadsnivå. Ändringen innebär en skärpning i förhållande till den mera minimibetonade standard som skälig levnadsnivå innebär, vilket anges i biståndsparagrafen (4 kap. 1 ) i socialtjänstlagen. Tillgång till god omsorg och vård ska göra att äldre personer kan åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre personer som fyllt 75 år ska fritt kunna förfoga över serviceinsatser, till exempel städning, inköp med mera, upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning. En för utsättning för detta är att den enskilde anser sig behöva sådana insatser på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Den enskilde ska ha möjlighet att begära en biståndsprövning enligt biståndsparagrafen i socialtjänstlagen för att få ett beslut inom vilken tid en stödinsats ska lämnas. I lagregeln om särskilt boende ges den som har fyllt 80 år möjlighet att utan särskild biståndsprövning, själv avgöra när han eller hon ska flytta in i ett särskilt boende. För personer som före 80 års ålder behöver särskilt stöd för service och omvårdnad gäller som hittills att ett särskilt boende kräver en biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Beslut som fattas efter biståndsprövning ska liksom hittills kunna överprövas hos allmän förvaltningsdomstol. Den nu 10 år gamla lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet innebär viktiga möjligheter att på frivillighetens väg samordna huvudmännens insatser på nämndsidan. Den har dock endast resulterat i enstaka exempel i landet. Samverkan mellan huvudmännen ska vara långsiktig och hållbar. Det ska befästas i lag att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet för att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande omsorg eller omfattande sjukvård.

6 8 trygghet, tillit och tillgänglighet Bemanningen behöver regleras. Omsorgen och vården måste organiseras så att den enskilde får besök av så få olika personer som möjligt. Personalen ska vara utbildad för sina uppgifter. För personalen är det väsentligt med trygga anställnings- och arbetsvillkor. När äldre personer, som använder offentliga tjänster, värderar vad som är viktigt är det förutom möjligheten att påverka innehållet i omsorgen att få kontinuitet i stödet och att stödet håller god kvalitet. Den äldres fokus. Våra folkvalda politiker har ett särskilt ansvar för att de mest sjuka äldre får en sammanhållen omsorg och vård som är individanpassad. Det ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samarbete över professions- och organisationsgränser. Detta kräver en politisk vilja där omprövningar av arbetssätt, rutiner, värderingar och attityder görs och samarbete sker utan prestige. Teamarbete. Äldre personer ska kunna få omsorg och vård av multiprofessionella team med tillgång till geriatrisk kompetens. En av framgångsfaktorerna för att de mest sjuka äldre ska få en sammanhållen omsorg och vård med god kvalitet är de multiprofessionella teamen. Genom dessa kan en personcentrerad omsorg och vård uppnås med kontinuitet och hög kvalitet. Detta skapar i sin tur trygghet för den enskilde och anhöriga. I teamen ska det finnas läkare, specialistsjuksköterskor och andra personalkategorier med geriatrisk kompetens. Trygg utskrivning från slutenvård. Samarbete mellan landsting och kommuner måste resultera i att äldre personer kan skrivas ut från den slutna vården veckans alla dagar. Ett betydande antal personer har inte kunnat skrivas ut från slutenvården i tid eftersom kommunerna inte tagit över ansvaret. Detta orsakar betydande kostnader för landstingen där resurserna i stället kan och behöver användas till andra patienter. Den äldre personen tvingas att vara kvar på sjukhus med ökad risk för bland annat infektioner. Detta är inte förenligt med en god omsorg och vård eller möjlighet till rehabilitering. För att undvika återinläggning på sjukhus måste läkare vid slutenvården förvissa sig om att personen är mottagningsklar det vill säga att den fortsatta vården utförs av personal med den kompetens som krävs i det enskilda fallet.

7 Trygghet, tillit och tillgänglighet 9 Fast vårdkontakt. Äldre personer som har omfattande behov av omsorg och vård ska ha en fast vårdkontakt. De äldre ska ha ett individuellt program för omsorg, vård och stöd. Vid primärvården ska det finnas en fast vårdkontakt, som kan vara en läkare eller distriktssköterska. En viktig uppgift för de medicinskt ansvariga är att se till att det inte förekommer onödiga besök vid akutsjukvården. Den fasta vårdkontakten är även ett indirekt stöd till anhöriga. Mobila läkare och sjuksköterskor. Äldre personer ska få hembesök av mobila läkare och sjuksköterskor. Mobila hembesöksteam med bland annat läkare och sjuksköterskor kan förhindra akuta sjukvårdsbesök. Ett team med god medicinsk kompetens kan förbättra omhändertagandet av den enskilde. Dessutom minskar belastningen på akutsjukvården. Läkemedel. De mest sjuka äldre ska få regelbundna läkemedelsgenomgångar. Det är inte ovanligt att äldre personer använder tio läkemedel eller fler, ibland olämpliga läkemedel. Det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar för alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården. Särskild äldremottagning. I varje landsting ska det finnas en särskild äldremottagning med tvärprofessionella team för äldre, sköra personer. För äldre, sköra personer kan det vara mycket påfrestande att uppsöka akutsjukvården där väntetiderna ofta är långa. Särskilt gäller detta äldre personer med förvirringstillstånd och som kanske inte heller har en anhörig närvarande. Äldre, sköra personer riskerar att ådra sig bland annat infektioner som kan vara livshotande. En särskild mottagning med geriatrisk kompetens kan bättre ta om hand äldre personer. Demenssjuksköterska. Det ska finnas demenssjuksköterskor i alla kommuner och landsting. Av de mest sjuka äldre är personer med demenssjukdom särskilt utsatta. Demenssjuksköterskan kan vara ett stöd såväl för den sjuke som anhöriga och personal inom omsorgen och vården.

8 10 trygghet, tillit och tillgänglighet Anhöriga. Nationella riktlinjer för stöd till anhöriga bör tas fram. Det finns i dag inte tillräcklig vägledning om på vilket sätt kommuner ska stödja anhöriga eller vad som gäller för stöd till anhöriga i hälso- och sjukvården. PRO anser att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för kommuners och landstings stöd till anhöriga. Lagen om valfrihet LOV*. Det är positivt att äldre ska kunna få välja mellan olika utförare, men PRO avvisar förslaget i betänkandet 1 om ett valfrihetskrav i socialtjänstlagen. Kommuner ska alltid kunna erbjuda kommunalt drivna tjänster som ingår i stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Diskussionen om valfrihet bör ses i ett större sammanhang som rör kvaliteten inom äldreomsorgen. Ett ska-krav om valfrihet i alla Sveriges kommuner leder till en ökad uppsplittring av hemtjänsten. Mat och måltider. Äldre ska kunna få individuellt anpassat stöd i samband med mat och måltider och erbjudas hem lagad mat åtminstone några gånger i veckan. Värdegrund och självbestämmande gäller även maten. Det innebär att mat och måltider ska bidra till en god levnadsnivå, ett värdigt liv och välbefinnande. Alla äldre, vare sig de bor i ordinärt boende eller i särskilt boende, ska erbjudas mat av god kvalitet. Det kräver kunniga beställare, riktiga kök och att personalen inom omsorg och vård för äldre är kunniga i matlagning. Personal. Det behövs ett rejält nytt grepp för att finna nya vägar för personalrekrytering. Personalen inom omsorg och vård för äldre ska vara utbildad för sina uppgifter, få kontinuerlig fortbildning samt ha tillsvidareanställning, heltidstjänster och kollektivavtal. 1 Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2. * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

9 Trygghet, tillit och tillgänglighet Programmet. Målgruppen för detta program är de mest sjuka äldre 2 det vill säga personer som är 65 år och äldre, som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Totalt omfattar gruppen cirka personer. Alla är överens om att vi ska ha en god omsorg och vård för äldre personer. Riksdagens mål för äldreomsorgen är att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över samhället och sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god omsorg och vård. Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk geriatrisk förening och Svensk internmedicinsk förening betonar i sitt gemensamma policyprogram vikten av vardaglig omsorg för de mest sjuka äldre. PRO delar denna syn och i detta program benämns därför omsorg före vård omsorg och vård för de mest sjuka äldre. Först och främst behöver varje multisjuk äldre person ett boende och en daglig omsorg som minskar risken för försämrat hälsotillstånd och möjliggör ett värdigt liv. Viktigast är trygghet i vardagen, möjlighet till social samvaro, vällagad och välserverad mat, en god personlig hygien samt möjlighet till utevistelse. Till detta kommer sjukvårdsbehoven. 3 Trots mål och policyförklaringar påtalas ständigt brister inom omsorgen och vården om de mest sjuka äldre. PRO är övertygad om att dessa brister går att åtgärda och har därför tagit fram ett program som kan genomföras såväl på riksplanet som i kommuner och landsting. PRO anser att det är dags att påbörja ett genomgripande arbete för verklig förändring. Tillsätt en parlamentarisk utredning! PRO uppmanar samtliga riksdagspartier att gemensamt ta fram en bred överenskommelse med hållbara och långsiktiga lösningar för att återvinna människors tillit till dagens och morgondagens omsorg och vård. Tillsätt en parlamentarisk utredning där representanter för pensionärsorganisationer och fackliga organisationerna ingår! Det finns strukturella brister som måste få en långsiktig och hållbar lösning. Nationella rapporter och utredningar har under decennier påtalat problemen med brister i samverkan mellan huvudmännen i omsorgen och vården för äldre personer. OECD har vid granskningar av svensk äldreomsorg lyft denna fråga som central att lösa för att få ut mer av de gemensamma resurserna och höja kvaliteten. Omsorgen och vården befinner sig i ständigt nya processer i syfte att förbättra kvaliteten. Olika regeringar har olika sätt att angripa de utmaningar som finns med samma syfte: högre kvalitet och bättre resursutnyttjande. Regeringar styr bland annat med stimulansbidrag för att nå de resultat man önskar. Detta leder till att huvudmännen ställer om verksamheten för att kunna ta del av stimulansmedlen. Inte sällan sker tvära kast då ny regering tillsätts. Effekten är att huvudmännen fokuserar på att få stimulansmedel och lägger andra planerade initiativ och åtgärder åt sidan. Det måste bli ett slut på att staten portionerar ut statliga medel under korta perioder. Staten måste ha ett helhetsperspektiv som är långsiktigt hållbart. Ofta tillsätts utredningar för att belysa 2 Socialstyrelsens definition. 3 Bästa möjliga vård för de multisjuka äldre ett policyprogram. Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svensk geriatrisk förening (SGF), Svensk Internmedicinsk förening (SIM), 2008.

10 12 trygghet, tillit och tillgänglighet olika delfrågor men sällan behandlas frågorna i ett helhetsperspektiv. PRO anser att de utredningar och förslag som tas fram ska ha ett helhetsperspektiv som även inkluderar finansierings frågan. I debatten om finansiering av omsorgen och vården för äldre hävdar många debattörer att det behövs mer pengar och att försäkringslösningar måste till för att klara det framtida åtagandet. Andra menar att resurserna kommer att räcka, att hälsotillståndet förbättras och att ny teknik kommer att underlätta för enskilda personer att leva självständigt längre. Den demografiska utvecklingen med allt färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler samt bristen på framtida personal oroar också. Detta sammantaget skapar osäkerhet hos både allmänhet, äldre personer och anhöriga om vad som gäller och vart vi är på väg. Ny lag om omsorger och vård för äldre människor. Omsorgen och vården styrs främst av socialtjänstlagen (2001:453), SoL*, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL*. De båda lagarna är olika till sin karaktär. Socialtjänstlagen är utformad som en ramlag vilket ger kommunerna stor frihet att ge stöd och service efter lokala förutsättningar. Lagen är också en rättighetslag. Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 socialtjänstlagen. I nämnda bestämmelse anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Rätten till bistånd ger den enskilde möjlighet att överklaga ett beslut och få sin sak prövad av förvaltningsdomstol. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som ger landsting och kommuner stor frihet när det gäller hur den egna hälso- och sjukvården ska organiseras. Kommunen ansvarar för hälsooch sjukvård för äldre personer som bor i särskilt boende, vistas vid korttidsvård, i dagverksamheter samt för hemsjukvården i samtliga län utom Stockholms län. Omfattningen av vilken hemsjukvård kommunerna ansvarar för varierar i landet. Landstingen har ansvar för läkarinsatser. Den enskilde har inte rätt att överklaga den sjukvård som den enskilde får men kan begära en så kallad överprövning. Lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet gör det möjligt för landstinget och kommunerna att fullgöra såväl landstingets som kommunens uppgifter när det gäller omsorgen och vården för äldre personer. Hittills är denna möjlighet mycket lite använd i landet. Socialstyrelsen tar fram föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Föreskrifter är bindande och allmänna råd är rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning till vilka behandlingar och metoder som verksamheter inom omsorg och vård bör satsa resurser på. Socialtjänstlagen har under årens lopp vuxit från att vara en målstyrd ramlag på cirka 75 paragrafer till en tämligen detaljstyrd lag med mer än dubbelt så många bestämmelser. Hälso- och sjukvårdslagen, som också från början hade ramlagskaraktär, är nu efter en rad tillägg och ändringar föremål för en genomgripande översyn. Det innebär att den ska delas dels i en ny patientlag och dels i en organisatorisk hälso- och sjukvårdslag. I Patientlag (proposition 2013/14:106) föreslås att patientlagen ska införas den 1 januari * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

11 Trygghet, tillit och tillgänglighet 13 Lagförslagen. Det finns anledning att överväga en egen lag om omsorgen och vården för äldre människor med särskilda bestämmelser. Till detta bidrar givetvis att det är bestämmelser som riktar sig till olika huvudmän. Den nya lagen är en tilläggslag till de allmänna bestämmelser som finns för socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården. Lag om omsorger och vård för äldre människor. Inledande bestämmelser. 1 I denna lag ges särskilda bestämmelser om äldre människors rätt till omsorger och vård inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Lagen syftar till att ge äldre människor bättre tillgång till socialtjänstens omsorger och till sjukvård samt att öka den enskildes självbestämmande. Målet ska vara att tillförsäkra de äldre en god levnadsnivå. 2 Bestämmelser om ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamhet finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Bestämmelser om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och ansvar för vården av patienter finns i patientsäkerhetslagen (2010:659). I patientlagen (2014:00) ges regler som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bestämmelser om rätt till socialtjänstens omsorger finns i socialtjänstlagen (2001:453). Den äldre personens val av insatser. 3 Den äldre personen ska så långt det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges inom socialtjänstens omsorg. Sådana insatser ska kunna ges upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) till den som har fyllt 75 år och anser sig behöva dem på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Den som har fyllt 80 år ska själv få avgöra när han eller hon ska flytta till ett särskilt boende för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Om den äldre personen begär det, ska kommunen genom en biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen avgöra inom vilken tid en stödinsats enligt första eller andra stycket ska ges. Beslutet får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Samverkan. 4 Enligt lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet får ett landsting och en eller flera kommuner som ingår i landstinget genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra landstingets uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen. För att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg ska det finnas en gemensam ledning och styrning inom länet.

12 14 trygghet, tillit och tillgänglighet Kommentarer till lagförslaget. Från skälig till god levnadsnivå. PRO anser att målet i socialtjänstlagen ska ändras till att tillförsäkra äldre människor en god i stället för skälig levnadsnivå. Målet i den nu föreslagna paragrafen att tillförsäkra äldre människor en god levnadsnivå innebär en skärpning i förhållande till den mera minimibetonade standard som anges i biståndsparagrafen i socialtjänstlagen. Tillgången till god omsorg och vård ska göra att äldre människor får åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Innebörden av begreppet skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen har sedan den infördes förändrats i takt med att kommunerna blivit mer restriktiva i sin bedömning av äldre personers behov av insatser. I dag beslutas vilka insatser den äldre ska få efter kommunala riktlinjer för att det ska bli så lika som möjligt. Det fattas detaljerade beslut om insatser som exempelvis hur ofta en person ska få duscha och få komma ut. Mat levereras oftast som en matlåda utan att personal får tid att samtala med den äldre personen. Det sker därför i praktiken inte någon individuell bedömning. Under årens lopp har rättspraxis förändrats. Domstolars av göranden om skälig levnadsnivå har anpassats till kommunernas åtstramning med allt snävare bedömningar av vilka behov som ska tillgodoses och i vilken omfattning. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen bygger på mänskliga rättigheter. Värdegrunden, som innebär att äldre personer ska kunna leva ett värdigt liv och kunna känna välbefinnande, är lagfäst genom en bestämmelse i socialtjänstlagen (5 kap. 4 ). Värdegrunden måste omsättas i det praktiska arbetet för att kunna genomsyra organisationen och alla delar av verksamheten. En påminnelse om att den nationella värdegrunden har en koppling till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan vara på sin plats. Deklarationen slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var och en har grundläggande rätt till en levnadsstandard som är tillfredsställande för hälsa och välbefinnande. Det gäller bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster. Enligt Socialstyrelsen bedrivs det visserligen en omfattande kompetensutveckling med anledning av värdegrunden. Politiker och ledning inom äldreomsorgen behöver ändå ständigt ställa sig frågan om den nationella värdegrunden tillämpas i beslut och praktiskt arbete. Den äldre personens val av insatser. PRO anser att det i lag ska förtydligas att äldre personer som fyllt 75 år själva ska avgöra vilka insatser som man behöver hjälp med och kunna disponera upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning. De flesta kommuner har antagit riktlinjer för biståndsbedömning och vad som ingår i äldre omsorgens uppdrag när det till exempel gäller vilka hemtjänstinsatser som utförs. I en granskning som länsstyrelserna genomfört 2007 framgår att majoriteten av de intervjuade biståndshandläggarna talar om för den sökande vad riktlinjerna anger när hon eller han ansöker om något utöver dessa. Enligt biståndshandläggarna anpassar då den sökande sina önskemål så att de stämmer överens med riktlinjerna. Självbestämmandet har stärkts formellt genom den bestämmelse (5 kap. 5 ) som infördes 2011 i socialtjänstlagen. Den äldre personen ska så långt möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Genom ändringen förtydligas att det är den enskildes önskemål som gäller.

13 Trygghet, tillit och tillgänglighet 15 Regeringen tillsatte i januari 2014 en utredning 4 som bland annat ska säkerställa att dagens regelverk för biståndsprövning är så ändamålsenliga som möjligt, för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet att utveckla sina arbetssätt (Dir. 2014:2). Utredaren ska lämna förslag som innebär att kommunerna kan erbjuda äldreomsorg och annan service utan traditionell biståndsprövning. Syftet ska vara att på detta sätt öka självbestämmandet och delaktigheten för den enskilde. En förutsättning ska dock vara att den enskilde alltid ska ha möjlighet att, om den så vill, få en ansökan om insats prövad som en ansökan om bistånd. Många insatser är av enklare karaktär såsom hjälp med städning, tvätt och inköp. För detta bör inte en omfattande biståndsprövning behövas. Den enskilde kan känna sig ifrågasatt vid en biståndsprövning. Flera kommuner i landet använder så kallad förenklad biståndsprövning eller ett rambeslut om tid för insatser. I vissa fall ryms det inte inom nuvarande lags krav. Det är viktigt att rambeslut om tid kan överklagas till förvaltningsdomstol för att upprätthålla rättssäkerheten. De flesta äldre personer vill klara sig själva så långt som möjligt och vill bara få hjälp med det som de inte klarar själva. Många av de mest sjuka äldre har 25 eller fler timmar hemtjänst per månad. Det kan innebära att den enskilde redan har hjälp med exempelvis städning, tvätt och inköp eller att det finns anhöriga som utför insatserna. Syftet med lagförslaget är att öka den enskildes självbestämmande. PRO:s bedömning är att efterfrågan på insatser i ett längre perspektiv inte kommer att öka nämnvärt. Erfarenheter från flera kommuner visar att risken för överkonsumtion av hemtjänst är liten eller försumbar även när hemtjänsten blivit mer tillgänglig 5. Detta är också erfarenheter från exempelvis Linköping kommun där personer, 75 år eller äldre, kan disponera upp till sex timmar per månad för inköp, tvätt och städning. Antalet personer 65 år eller äldre som får hemtjänstinsatser 1 9 timmar per månad har minskat mellan åren 2007 och Antalet personer som får mer omfattande insatser har ökat 6. PRO anser att åldersgränsen kan sättas till 75 år eller äldre. PRO föreslår en lagändring som ger personer 80 år eller äldre, som så önskar, rätt att flytta till ett särskilt boende utan någon biståndsprövning. På samma sätt som det är den äldre personen som vet bäst vilka insatser som behövs, är det ingen annan än den äldre själv eller företrädare i de fall det behövs som bättre kan avgöra om det finns giltiga skäl att flytta till särskilt boende. Med högre kontinuitet bland personalen och bättre samordning av omsorgen och vården kommer sannolikt fler äldre både kunna och vilja bo kvar i den ordinära bostaden. Behov av att flytta till särskilt boende uppstår i de flesta fall från 80 års ålder, då omsorgs- och vårdbehovet statistiskt sett ökar. För de kommuner som idag uppger att de har eller kommer att ha brist på platser i särskilt boende kan det innebära ökade satsningar. Det beror inte enbart på ökade förväntningar på samhällets stöd utan även på den demografiska utvecklingen. 4 Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. 5 Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2. 6 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2014, Socialstyrelsen.

14 16 trygghet, tillit och tillgänglighet Samverkan. PRO anser att det i lag ska befästas att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet när det gäller omsorgen och vården för de mest sjuka äldre. De strukturella frågorna måste sättas högst på agendan. Samarbete såväl mellan som inom huvudmännen måste få en hållbar och långsiktig lösning efter alla år med rapporter om brister i omhändertagandet. Problemet med försöksverksamheter som får statliga medel är att de ofta upphör när medlen tar slut, oavsett om resultatet har gett positiva effekter såväl för den äldre personen som för personalen. Inte ens ekonomiska vinster är avgörande för att verksamheter permanentas. Våra folkvalda politiker har ett särskilt ansvar för att de mest sjuka äldre får en sammanhållen omsorg och vård där en aktör tar huvudansvaret. Detta kräver politisk vilja där omprövningar av arbetssätt, rutiner, värderingar och attityder görs och samarbete sker utan prestige. Fyra års ( ) intensivt arbete med att skapa en gemensam ledningsstruktur mellan landsting och kommuner ska inte vara förgäves när satsningen på de mest sjuka äldre upphör. Arbetet är påbörjat och det måste fortsätta med samma intensitet som hittills. För att samarbetet ska vara långsiktigt hållbart ska det befästas i lag att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet, för att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård.

15 Trygghet, tillit och tillgänglighet Övriga förslag med bakgrund, motiveringar och goda exempel. Bakgrund. Finansieringen har växlat historiskt. Det är framförallt samhällsekonomiska och demografiska faktorer som har påverkat utvecklingen av äldreomsorgen. Idag ordnas omsorg och vård för äldre utifrån helt andra villkor än när den infördes på 1950-talet. Den stora ökningen under 1960-talet av antalet hemsamariter och antalet personer som fick hjälp i hemmet berodde till stor del på att staten betalade hälften av kommunernas kostnad för hemtjänsten. Sedan kom 1980-talet med ökat självstyre och lagstiftning (socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen) som innebar ökat ansvar för kommunerna igen. En person kunde bli beviljad ett visst antal timmar hemtjänst i veckan som kunde användas flexibelt. När Ädelreformen kom 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvården i särskilda boenden och i dagverksamhet. Läkarna stannade kvar i landstingen. Cirka hälften av landets kommuner tog över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Kommunerna tog över långvårdsplatserna från landstinget. Sedan dess har hemtjänsten kraftigt rationaliserats. Idag är den enskildes behov noggrant bedömda, insatserna detaljerat definierade och tiden strikt anpassad. Eftersom rådande policy inom äldreomsorgen är att alla ska kunna bo kvar i sin ordinarie bostad så länge som möjligt ska äldre personer även kunna få avancerad sjukvård i hemmet. Befolkningsutveckling och kostnadsutveckling. De stora förändringarna i befolkningsutvecklingen förväntas ske i åldersgrupperna 75 år och äldre. Fram till år 2050 förväntas antalet äldre i åldersgruppen år öka med närmare 90 procent och antalet 85 år och äldre med 120 procent. I åldersgruppen år förväntas antalet personer öka från cirka till , i åldersgruppen år från cirka till drygt 1 miljon och i åldersgruppen 85 år och äldre från cirka till Befolkningsökningen i sig är dock inte hela anledningen till kostnadsutvecklingen inom välfärden (vård, skola och omsorg), de ökade förväntningarna måste tas med i kostnadsberäkningen. Det konstateras bland annat i en rapport från Kommunal 7. I takt med att vi blir rikare ställer vi högre krav på välfärden, antingen i utförda tjänster eller större omfattning av tjänster. Historiskt har kostnaderna ökat snabbare än vad som kan förklaras av befolkningsökningen. 7 Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund, Kommunal, 2014.

16 18 trygghet, tillit och tillgänglighet Majoriteten äldre behöver inte samhällets äldreomsorg. Så stor andel som 86 procent av befolkningen 65 år och äldre anlitar inte samhällets äldreomsorg. Cirka personer som fyllt 65 år bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Detta motsvarar cirka 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. Bland personer 80 år och äldre hade cirka 38 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. Socialstyrelsen redovisar regelbundet vissa kommunala biståndsbeslutade insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen sammanställer kommunernas inrapportering, som bygger på individuppgifter 8. Cirka äldre som bodde i ordinärt boende var beviljade hemtjänst den 1 oktober Av dessa var cirka 73 procent 80 år eller äldre och cirka 67 procent var kvinnor. I förhållande till befolkningen i åldern 65 år och äldre motsvarade antalet personer i ordinärt boende, som var beviljade hemtjänst, cirka 9 procent av denna åldersgrupp. Av befolkningen 80 år och äldre var cirka 24 procent beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Återskapa kontinuitet i hemtjänsten! PRO anser att hemtjänsten måste organiseras så att personalkontinuitet uppnås. Vad är förklaringen till att av de flesta äldre personer (89 procent) som har hemtjänst är nöjda när tillsynsmyndigheter, fackförbund och media rapporterar om ständig tidsnöd och bristande kontinuitet i hemtjänsten? Tittar man närmare på svaren i brukarundersökningen 9, finner man att äldre med sämre hälsa är mindre nöjda. Bland dem som mår mycket eller ganska dåligt är det en betydligt mindre andel som tycker att personalen utför sina uppgifter väl eller att personalen meddelar om tillfälliga förändringar, jämfört med gruppen som anser att de mår mycket eller ganska gott. Fackförbundet Kommunal och Akademikerförbundet SSR* som organiserar hemtjänstpersonal och biståndshandläggare, är överens om att kontinuiteten i hemtjänsten brister. Biståndsbesluten begränsar ofta insatserna och styr ibland fel. Insatserna har delats in i specifika uppgifter som ska utföras på en viss tid, ofta uttryckt i ett exakt antal minuter. Den insatsstyrda och strikt tidsberäknade hjälpen leder ofta till korta och många besök hos den äldre. Inte sällan utförs hjälpen av ett stort antal olika personer 10. Med hänsyn till att den som är i behov av hjälp från hemtjänsten inte sällan har en make eller maka blir fler än enbart den hjälpbehövande berörda av att många olika personer med olika synsätt utför tjänsterna. Det påverkar i högsta grad integriteten i det egna hemmet även för anhöriga. Det är endast 16 procent av hemtjänstpersonalen som menar att alla äldre som de arbetar med får tillräckligt med tid. Uteblivna insatser påverkar den som är beroende av hjälp och stressar personalen. Det påverkar kvalitén. En av hemtjänstpersonalen uttrycker det så här: Samtidigt brukar jag försöka göra så, att om det är någon som får inställd tid en dag, så får man se till att ge tillbaka den tiden nästa dag. Men det är ett himla pussel, hela tiden. 8 Äldre - vård och omsorg den 1 oktober 2012, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsen. 9 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, Bättre liv för sjuka äldre, En kvalitativ uppföljning, SKL, * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

17 Trygghet, tillit och tillgänglighet 19 Hela personal deltog i undersökningen som bland annat visar att personalen ser till att verksamheten fungerar trots att förutsättningarna för det är dåliga eller i vissa fall helt saknas. 11 Undersköterskorna som arbetar inom hemtjänsten i Löderup inom Ystads kommun har visserligen inte läst rapporten, men känner inte igen sig i det som refereras för dem. Tvärtom är alla väldigt positiva till hur deras arbete fungerar. 12 I Löderup sköter två undersköterskor schemaläggningen. I övrigt har de samma uppgifter som resten av hemtjänstpersonalen. Att vi som lägger schemat också är ute i verkligheten och jobbar är nog en stor anledning till att vår verksamhet fungerar så bra. Har vi mycket att göra sätter vi in fler personal. Det finns en flexibilitet i systemet som har blivit bättre genom åren, säger en person som arbetat inom Löderups hemtjänst i 30 år. Många äldre vill gärna att vi sätter oss ner med dem men det är inte inplanerad tid. Vi skulle vilja ha mer tid till det sociala. Besök av så få olika personer som möjligt. Under våren 2012 genomfördes ett utvecklingsarbete i Skönsmons hemtjänst i Sundsvall där hemtjänstpersonal deltar i biståndsbedömningen (Swan et al 2012). Äldre och anhöriga intervjuades om vad som var viktigt för dem. Resultaten visade att verksamheten inte levde upp till de äldres önskemål. Den faktor som de ansåg var viktigast var kontinuitet att få besök av så få olika personer som möjligt. I genomsnitt hade de äldre besök av 26 olika personer under en månad. En person besöktes av så många som 58 olika personer under samma tidsrymd. Tidigare hade personalen mycket litet inflytande över hur arbetet planerades. Schema läggningen gjordes till exempel med hjälp av IT-verktyg som prioriterade arbetet efter geografisk närhet. Nu har personalen ansvar för hemtjänstens alla delar. De planerar arbetet och gör både dagsscheman och personalscheman och rekryterar vikarier. Kontinuiteten har förbättrats. De äldre får numera i genomsnitt besök av 10,5 personal per månad och som mest av 20 personal. Lägre sjukfrånvaro bland personalen noteras och mindre användning av vikarier. 13 Både i Skönsmons och Löderups hemtjänstverksamhet har personalen inflytande och ansvar för schemaläggningen. Det sättet att organisera verksamheten verkar vara en framgångsfaktor. I Skönsmon har kontinuiteten påtagligt förbättrats genom att förändra organisationen. De äldre får sina behov tillgodosedda och personalen känner större tillfredsställelse med arbetet på båda ställena. Ännu bättre skulle det bli för de äldre om även det sociala inslaget i hemtjänsten kunde få ta tid. Satsning på teknik. Det är inte bara mat man lever av, sa en man med hemtjänst i 90-årsåldern som intervjuades inför rapporten. Jag har fått lära mig att laga mat sen hustrun gick bort för nästan tio år sedan. Nu har jag lärt mig tillräckligt för att kunna göra mina egna matlådor. Robert från hemtjänsten har jobbat i kök, så han hjälper mig laga och ladda frysen. Men jag saknar det sociala. Inom hemtjänsten i Västerås använder man mer och mer teknik. Besök av många olika i en personalgrupp kan i vissa sammanhang delvis ersättas av robotteknik. Vissa äldre prövar bland annat Giraffen 14 och några personer med begynnande demens har, som stöd för minnet, 11 Matlåda, med eller utan samtal? Om hur villkoren för biståndhandläggare och omsorgspersonal påverkar kvaliteten i äldreomsorgen, 2013, Akademiker förbundet SSR och Kommunal. 12 Tidningen Äldreomsorg, nr 1/ Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Ingrid Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2. 14 Giraffen kan enklast beskrivas som ett fjärrstyrt skype på hjul och används bland annat av Västerås stad i hemtjänsten. Genom Giraffen kan vårdpersonal eller anhöriga via en skärm följa med i hemmet och se hur den äldre har det.

18 20 trygghet, tillit och tillgänglighet stor hjälp av digitala program på TV-skärmen. All personal har fått utbildning bland annat i e-hemtjänst. Smarta telefoner används för planering och rapportering. Det sparar tid. Schemat anpassas i möjligaste mån till kunden (så kallas den som har hemtjänst i Västerås). Vi tänker mycket på hur vi ställer frågorna för att vara lyhörda för hur kunden vill ha det. Om vi till exempel frågar vilken tid vi ska komma på morgonen, tror de flesta att det är kl de kan få hjälp. Frågar vi i stället vid vilken tid kunden i regel vaknar och skulle behöva hjälp, får vi mycket mer differentierade svar, vilket gör det lättare för oss att planera och utföra tjänsterna än om alla ska ha hjälp samtidigt. Vi vinner inget på att stressa hos kunden hos kunderna har vi inte bråttom, säger enhetschefen. Hinner vi inte det kunden ska ha hjälp med kontaktar vi biståndshandläggaren för utökad tid. Det är personalens mötestider och tid för utbildning som det skurits ned på. Kontinuitet och kontaktmannaskap ökar tryggheten för både kunden och oss personal. Matfrågan löser man individuellt. Allt från att den äldre personen själv beställer matlådor till att han eller hon får hjälp med att laga alla mål och allt däremellan förekommer. Biståndshandläggarens roll. Att ansöka om hemtjänst är något som de flesta äldre inte ser fram emot. Många gör det när de verkligen behöver hjälp för att klara vardagen. Det har visat sig att myndighetsutövningen medför konsekvenser för de äldre som säkert inte varit avsikten. De äldre kan i mötet uppleva maktlöshet och känna sig ifrågasatta av kommunens handläggare. Biståndshand läggaren å sin sida pressas ofta av hög arbetsbelastning i form av många klienter och omfattande administration. De ska vara skickliga administratörer i myndighetsutövningen, ha socialarbetaregenskaper och numera, sedan valfrihetssystem införts, vara konsumentupplysare. Biståndshandläggarens beslut om hemtjänst påverkar omsorgs- och vårdpersonalens arbetsförhållanden som i sin tur påverkar den äldres liv. Biståndshandläggaren riskerar att i alltför hög utsträckning behöva ta hänsyn till de begränsade ekonomiska resurserna kommunen har och inte kunna fatta beslut utifrån den äldres individuella behov av insatser. De restriktiva bedömningar som biståndshandläggare gör med stöd av lokala riktlinjer innebär enligt flera forskare att politikerna överlåter prioriteringarna av äldreomsorgen till biståndshandläggarna. Därmed undviks diskussioner som borde ligga på ledningsnivå 15. Exempel på hemtjänst som en generell insats. Intentionerna med socialtjänstreformen 1982, att reformera socialtjänsten och i högre utsträckning erbjuda generella sociala tjänster som invånarna skulle kunna efterfråga, har inte infriats i så stor utsträckning. I princip all äldreomsorg förmedlas som individuellt bistånd 16. Under de första åren på 1990-talet och framåt startade ett antal kommuner försök att förmedla hemtjänst som en generell insats. Syftet var ofta att ge de äldre större inflytande. Istället för biståndshandläggning fick hemtjänstchefen ansvaret att ingå avtal med de äldre som ville ha hemtjänst och som uppfyllde de kriterier som ställdes. Linköpings kommun är det mest kända exemplet. De flesta exemplen blev dock kortvariga eftersom de överklagades som kommunbesvär. Efter domstolsbehandling, som konstaterade att bistånd till enskilda kräver beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och ledde till fällande dom, avbröts de flesta projekten i början på 2000-talet. Trots de fällande domarna har många kommuner fortsatt försöka 15 Thorslund & Wånell (2006), Norman (2010) m.fl. i Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum, 2014:2. 16 Thorslund, 2002, Lindelöf & Rönnbäck, 2004.

19 Trygghet, tillit och tillgänglighet 21 göra det enklare att ansöka om hemtjänst. Enligt Myndigheten för vårdanalys, som gjort en nationell genomgång 2012, tillämpade 150 av landets 290 kommuner enbart traditionell biståndshandläggning. Medan 110 kommuner hade någon form av förenklad hantering. I 60 av de 110 kommunerna kunde brukarna byta vissa insatser mot en annan insats genom så kallade flexibla timmar eller rambeslut. Motiven för att införa förenklade modeller var att frigöra tid för biståndshandläggarna, göra handläggningsprocessen enklare för de äldre och öka deras inflytande. Enligt Myndigheten för vårdanalys har det förenklade förfarandet inte bidragit till högre kostnader. Erfarenheter från flera kommuner visar att risken för överkonsumtion av hemtjänst är liten eller försumbar även när hemtjänsten blivit mer tillgänglig. 17 Äldre personer föredrar i allmänhet att klara sig på egen hand så länge det är möjligt. Många kan dock behöva stöd för att ansöka om hemtjänst. Det gäller särskilt personer med kognitiv svikt eller demenssjukdomar. En fördel med den förenklade handläggningen var enligt biståndshandläggarna, att de sökande inte behövde lämna så mycket information om sig själva, vilket är bra eftersom många äldre inte uppskattar situationen att bli biståndsbedömd. Särskilt boende för trygghet. År 2012 bodde 72 procent av de mest sjuka äldre i ordinärt boende, motsvarande siffra 2007 var 66 procent. Den 1 oktober 2012 bodde cirka personer i åldern 65 år och äldre permanent i särskilda boendeformer. Av dessa var cirka eller 4 av 5 (80 procent) fyllda 80 år. Cirka eller 69 procent var kvinnor. Andelen kvinnor bland personer i särskilt boende varierar kraftigt mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen år var ungefär hälften (49 procent) kvinnor och i åldersgruppen 95 år och äldre var mer än 4 av 5 (82 procent) kvinnor. En del av variationen beror på att det totalt sett finns fler kvinnor än män i åldern år. Såväl antalet som andelen personer 65 år och äldre som bor permanent i särskilt boende fortsätter att minska, från cirka 6 procent 2007 till cirka 5 procent 2012, enligt Socialstyrelsens statistik. Många vittnar om att alltför lite hänsyn tas till existentiella behov, social situation, behov av trygghet, gemenskap och meningsfullhet 18. Det är tydligt att det är alltför höga krav för att få tillgång till särskilt boende. Det finns inte tillräckligt med platser i särskilt boende överallt. I vissa kommuner behöver fler byggas för att skapa den trygghet som många äldre och deras anhöriga efterfrågar. Cirka 60 procent av landets kommuner täcker behovet av särskilda bostäder för äldre år Var fjärde kommun räknar med att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad de kommande åren. Äldre personer som fyllt 80 år ska själva kunna avgöra när de vill flytta. Ingen biståndsbedömning ska behövas. Statistiskt sett ökar omsorgs- och vårdbehovet i de flesta fall från 80-årsåldern. Det är då behovet av att flytta till särskilt boende uppstår. De flesta vill bo kvar i sin ordinarie bostad och få vill flytta till särskilt boende förrän det är absolut nödvändigt. PRO bedömer att det på grund av lagändringen inte kommer att leda till att fler platser behövs utom där det redan idag är brist på platser. Det är framförallt den demografiska utvecklingen som orsakar att fler särskilda boenden och andra boendeformer behöver tillkomma (intervjuer). 17 Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum, 2014:2. 18 Lindelöf och Rönnbäck, 2004.

20 22 trygghet, tillit och tillgänglighet Socialt innehåll i särskilt boende. Många äldre tycker att de förlorar intressant innehåll i vardagen när de flyttar till särskilt boende. De äldre tycker att dagarna är utan innehåll. I dag får inte existentiella behov, social situation, behov av trygghet, gemenskap och meningsfullhet något större utrymme i de behovsbedömningar som görs. Maten och måltiden, som kan räknas in i ett såväl socialt som kulturellt sammanhang, har också stor betydelse för välbefinnandet. Nedan beskrivs några goda exempel. Tre Stiftelser. Tre Stiftelser bedriver en omfattande verksamhet i cirka 350 lägenheter fördelade på tre platser i Göteborg. Under tio år har verksamheten utvecklats till ett attraktivt särskilt boende för i huvudsak somatiskt sjuka äldre och personer med demenssjukdom. Den positiva utvecklingen har skett genom verksamhetsnära ledarskap med ledare som är väl förtrogna med och insatta i de boendes behov. Den salutogena* värdegrunden 20 som sätter hälsan i fokus, ska genomsyra allt och ska alltid finnas med i personalens tanke och handling. För varje äldre, som bor här, görs en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp. Inom personalgruppen utses en kontaktperson som har rollen av den äldres advokat. Verksamheten omfattas av ett helhetstänkande och kan sammanfattas i satsningar på fyra områden: kompetensutveckling, miljö, mat och kultur. Satsningar görs på utbildning och regelbunden handledning av olika personalgrupper. När det gäller miljön har en inredningsarkitekt hjälpt till för att minimera känslan av institution. Särskild vikt läggs på maten. Tre Stiftelse har t.ex. gett ut en egen kokbok Smaker man minns. Nya recept och tillagningssätt vill inspirera till att göra måltiden till en upplevelse. Kulturområdet omfattar erbjudande att delta i cirkelverksamhet inom ett brett spektrum av intresseområden. Regelbundet ordnas också festligheter såsom Nobelfest, vinprovning, whiskeyprovning, antikrunda och pubkvällar, allt efter ett nytänkande och företeelser som ligger i tiden. Givetvis finns det personer som flyttar till Tre Stiftelser som av olika anledningar inte kan eller vill delta i erbjudna kulturaktiviteter, men Tre Stiftelser eftersträvar att erbjuda ett utbud som passar många. Framgångsfaktorerna är alltså; att leva nära den äldre, att vidmakthålla ett professionellt personalteam, att tänka nytt när det gäller kulturutbudet, att lyfta upp matens betydelse och sist men inte minst tillämpa det verksamhetsnära ledarskapet. Gerdas gård. Jag flyttade hit med hänsyn till mina barn. Idag skulle jag flytta hit för mig själv. Det känns som jag flyttat till ett vackert pensionat. Det märks att vi alla trivs i den nya miljön, barnen stannar längre och jag vill alltid fira mina födelsedagar här. Margit 101 år Äldreboendet Gerdas gård ligger på Högsbohöjd med vacker natur alldeles inpå knuten. Här finns 96 lägenheter fördelade på tre våningsplan. På bottenplanet finns frisör, fotvård och samlingslokaler. Personal finns på boendet dygnet runt för att ge en god och säker omvårdnad samt en meningsfull och innehållsrik tillvaro där aktiviteter har en central plats i vardagen. Gerdas gård drivs sedan 1 januari 2014 som intraprenad* av Göteborgs stad. 20 Den salutogena värdegrunden fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Värdighetsgaranti för handläggarenheten Värdighetsgarantier beskriver vad du har rätt till och kan förvänta dig av Sandvikens kommuns tjänster, service och verksamheter. De följs upp årligen. Du som behöver

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS 1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU21 Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer