Trygghet, tillit och tillgänglighet. PROGRAM FÖR EN BÄTTRE OMSORG OCH VÅRD FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE

Transkript

1 Trygghet, tillit och tillgänglighet. PROGRAM FÖR EN BÄTTRE OMSORG OCH VÅRD FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE

2 Trygghet, tillit och tillgänglighet 3 1. Förord. När vi blir äldre och krafterna tryter ska samhället erbjuda omsorg och vård av god kvalitet. Ingen ska behöva tvivla på att omsorgen och vården finns där när man behöver den. Anhöriga ska känna trygghet i att deras nära och kära har det bra på äldreboendet eller i den egna bostaden med hjälp av hemtjänsten. Men så ser det inte ut idag. Två helt olika bilder av omsorgen och vården för äldre personer existerar idag en positiv och en negativ bild. Till den positiva bilden hör nöjda äldre och anhöriga, engagerade och kompetenta ledare och personal. Det finns exempel på väl fungerande verksamheter med god kvalitet på omsorgen och vården. Det sker en utveckling mot en mer kunskapsstyrd verksamhet. Finansieringen sker på ett ansvarsfullt sätt. Det är sådana uppfattningar om svensk äldreomsorg, som bidrar till att Sverige rankas högt vid internationella jämförelser, att Sverige är ett av världens bästa länder att åldras i. Motbilden är missnöjda äldre och anhöriga samt pressad och stressad personal. Det delade ansvaret och brister i samarbetet mellan huvudmännen och mellan olika professioner inom respektive omsorgs- och vårdorganisationer skapar problem där ingen tar helhetsansvar för omsorgen och vården för de mest sjuka äldre. Tröskeln för att få bistånd till att flytta till ett särskilt boende är hög med missnöjda äldre och anhöriga som följd. Anhörigas insatser uppmärksammas inte tillräckligt. Är den positiva bilden ett undantag medan den negativa bilden är verkligheten? Eller är det tvärtom? Många människor påverkas av de negativa bilderna och saknar tillit till äldreomsorgen. Andelen äldre ökar de närmaste decennierna. Kommer det att finnas personal till alla som behöver hjälp? Vilken omsorg kommer att finnas och till vilken kvalitet? Kommer den offentliga finansieringen att räcka till? Dessa är väl kända frågor och har debatterats under flera decennier. Men det saknas hållbara, långsiktiga, lösningar som sträcker sig längre än till kvartalsrapporter, årsbokslut eller mandatperioder. PRO menar att de brister som år efter år har påtalats går att åtgärda. Vi har därför tagit fram ett program för de mest sjuka äldre som kan genomföras såväl på riksplanet som i kommuner och landsting. Det är dags att påbörja ett genomgripande arbete för en verklig förändring! PRO sätter fokus på de strukturella frågorna som måste lösas på kort och lång sikt. Visby den 2 juli 2014 Curt Persson Ordförande PRO

3 Trygghet, tillit och tillgänglighet 5 INNEHÅLL 1. Förord Förslagen i korthet: Sammanfattande motiv till förslagen Programmet Övriga förslag med bakgrund, motiveringar och goda exempel Den äldre personens fokus Anhöriga Vart leder valfriheten? Mat och måltider Personal Ordförklaring och förkortningar Bilaga 1: Ny lag om omsorger och vård för äldre människor Bilaga 2: Exempel... 52

4 6 trygghet, tillit och tillgänglighet 2. Förslagen i korthet: PRO uppmanar samtliga riksdagspartier att gemensamt ta fram en bred överenskommelse med hållbara och långsiktiga lösningar för dagens och morgondagens omsorg och vård. Tillsätt en parlamentarisk utredning! PRO föreslår en ny lag med särskilda bestämmelser för rätten till omsorg och vård för äldre människor. PRO anser att den äldre personen ska: få omsorg och vård av multiprofessionella team med tillgång till geriatrisk kompetens, kunna bli utskriven från slutenvård veckans alla dagar, erbjudas fast vårdkontakt som koordinerar omsorgen och vården, få hembesök av mobila läkare och sjuksköterskor, få regelbundna läkemedelsgenomgångar samt ha tillgång till särskilda äldremottagningar i varje landsting med tvärprofessionella team. PRO anser att: omsorgen och vården måste organiseras så att den enskilde får besök av så få olika personer som möjligt, det ska finnas demenssjuksköterskor i alla kommuner och landsting, nationella riktlinjer för stöd till anhöriga bör tas fram, äldre ska kunna välja mellan olika utförare men kommuner ska alltid kunna erbjuda kommunalt drivna tjänster som ingår i stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service, äldre ska kunna få individuellt anpassat stöd i samband med mat och måltider och erbjudas hemlagad mat åtminstone några gånger i veckan, personalen ska vara utbildad för sina uppgifter, ha tillsvidareanställning, ha heltids tjänster och kollektivavtal samt det behövs ett rejält nytt grepp för att finna nya vägar för personalrekrytering!

5 Trygghet, tillit och tillgänglighet 7 3. Sammanfattande motiv till förslagen. Tillsätt en parlamentarisk utredning. Behovet av omsorg och vård kommer att öka de närmaste decennierna på grund av den demografiska utvecklingen, men också av ökade förväntningar. Det finns strukturella brister som behöver lösas. Det ställer krav på förberedelser redan nu. Det handlar bland annat om att finna nya former för rekrytering och utbildning av personal så att det i framtiden kommer att finnas tillräckligt med personal med rätt kompetens. Omsorgen och vården behöver organiseras med den äldres fokus. Hur den framtida omsorgen och vården ska finansieras måste få en långsiktig och hållbar lösning. Ny lag lag om omsorg och vård för äldre människor. Äldres rättigheter behöver stärkas. Det finns anledning att överväga en egen lag om om sorgen och vården för äldre människor med särskilda bestämmelser. Äldre personer har ofta behov av såväl omsorg som vård. Målet ska vara att tillförsäkra äldre människor en god levnadsnivå. Ändringen innebär en skärpning i förhållande till den mera minimibetonade standard som skälig levnadsnivå innebär, vilket anges i biståndsparagrafen (4 kap. 1 ) i socialtjänstlagen. Tillgång till god omsorg och vård ska göra att äldre personer kan åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre personer som fyllt 75 år ska fritt kunna förfoga över serviceinsatser, till exempel städning, inköp med mera, upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning. En för utsättning för detta är att den enskilde anser sig behöva sådana insatser på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Den enskilde ska ha möjlighet att begära en biståndsprövning enligt biståndsparagrafen i socialtjänstlagen för att få ett beslut inom vilken tid en stödinsats ska lämnas. I lagregeln om särskilt boende ges den som har fyllt 80 år möjlighet att utan särskild biståndsprövning, själv avgöra när han eller hon ska flytta in i ett särskilt boende. För personer som före 80 års ålder behöver särskilt stöd för service och omvårdnad gäller som hittills att ett särskilt boende kräver en biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Beslut som fattas efter biståndsprövning ska liksom hittills kunna överprövas hos allmän förvaltningsdomstol. Den nu 10 år gamla lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet innebär viktiga möjligheter att på frivillighetens väg samordna huvudmännens insatser på nämndsidan. Den har dock endast resulterat i enstaka exempel i landet. Samverkan mellan huvudmännen ska vara långsiktig och hållbar. Det ska befästas i lag att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet för att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande omsorg eller omfattande sjukvård.

6 8 trygghet, tillit och tillgänglighet Bemanningen behöver regleras. Omsorgen och vården måste organiseras så att den enskilde får besök av så få olika personer som möjligt. Personalen ska vara utbildad för sina uppgifter. För personalen är det väsentligt med trygga anställnings- och arbetsvillkor. När äldre personer, som använder offentliga tjänster, värderar vad som är viktigt är det förutom möjligheten att påverka innehållet i omsorgen att få kontinuitet i stödet och att stödet håller god kvalitet. Den äldres fokus. Våra folkvalda politiker har ett särskilt ansvar för att de mest sjuka äldre får en sammanhållen omsorg och vård som är individanpassad. Det ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samarbete över professions- och organisationsgränser. Detta kräver en politisk vilja där omprövningar av arbetssätt, rutiner, värderingar och attityder görs och samarbete sker utan prestige. Teamarbete. Äldre personer ska kunna få omsorg och vård av multiprofessionella team med tillgång till geriatrisk kompetens. En av framgångsfaktorerna för att de mest sjuka äldre ska få en sammanhållen omsorg och vård med god kvalitet är de multiprofessionella teamen. Genom dessa kan en personcentrerad omsorg och vård uppnås med kontinuitet och hög kvalitet. Detta skapar i sin tur trygghet för den enskilde och anhöriga. I teamen ska det finnas läkare, specialistsjuksköterskor och andra personalkategorier med geriatrisk kompetens. Trygg utskrivning från slutenvård. Samarbete mellan landsting och kommuner måste resultera i att äldre personer kan skrivas ut från den slutna vården veckans alla dagar. Ett betydande antal personer har inte kunnat skrivas ut från slutenvården i tid eftersom kommunerna inte tagit över ansvaret. Detta orsakar betydande kostnader för landstingen där resurserna i stället kan och behöver användas till andra patienter. Den äldre personen tvingas att vara kvar på sjukhus med ökad risk för bland annat infektioner. Detta är inte förenligt med en god omsorg och vård eller möjlighet till rehabilitering. För att undvika återinläggning på sjukhus måste läkare vid slutenvården förvissa sig om att personen är mottagningsklar det vill säga att den fortsatta vården utförs av personal med den kompetens som krävs i det enskilda fallet.

7 Trygghet, tillit och tillgänglighet 9 Fast vårdkontakt. Äldre personer som har omfattande behov av omsorg och vård ska ha en fast vårdkontakt. De äldre ska ha ett individuellt program för omsorg, vård och stöd. Vid primärvården ska det finnas en fast vårdkontakt, som kan vara en läkare eller distriktssköterska. En viktig uppgift för de medicinskt ansvariga är att se till att det inte förekommer onödiga besök vid akutsjukvården. Den fasta vårdkontakten är även ett indirekt stöd till anhöriga. Mobila läkare och sjuksköterskor. Äldre personer ska få hembesök av mobila läkare och sjuksköterskor. Mobila hembesöksteam med bland annat läkare och sjuksköterskor kan förhindra akuta sjukvårdsbesök. Ett team med god medicinsk kompetens kan förbättra omhändertagandet av den enskilde. Dessutom minskar belastningen på akutsjukvården. Läkemedel. De mest sjuka äldre ska få regelbundna läkemedelsgenomgångar. Det är inte ovanligt att äldre personer använder tio läkemedel eller fler, ibland olämpliga läkemedel. Det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar för alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården. Särskild äldremottagning. I varje landsting ska det finnas en särskild äldremottagning med tvärprofessionella team för äldre, sköra personer. För äldre, sköra personer kan det vara mycket påfrestande att uppsöka akutsjukvården där väntetiderna ofta är långa. Särskilt gäller detta äldre personer med förvirringstillstånd och som kanske inte heller har en anhörig närvarande. Äldre, sköra personer riskerar att ådra sig bland annat infektioner som kan vara livshotande. En särskild mottagning med geriatrisk kompetens kan bättre ta om hand äldre personer. Demenssjuksköterska. Det ska finnas demenssjuksköterskor i alla kommuner och landsting. Av de mest sjuka äldre är personer med demenssjukdom särskilt utsatta. Demenssjuksköterskan kan vara ett stöd såväl för den sjuke som anhöriga och personal inom omsorgen och vården.

8 10 trygghet, tillit och tillgänglighet Anhöriga. Nationella riktlinjer för stöd till anhöriga bör tas fram. Det finns i dag inte tillräcklig vägledning om på vilket sätt kommuner ska stödja anhöriga eller vad som gäller för stöd till anhöriga i hälso- och sjukvården. PRO anser att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för kommuners och landstings stöd till anhöriga. Lagen om valfrihet LOV*. Det är positivt att äldre ska kunna få välja mellan olika utförare, men PRO avvisar förslaget i betänkandet 1 om ett valfrihetskrav i socialtjänstlagen. Kommuner ska alltid kunna erbjuda kommunalt drivna tjänster som ingår i stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Diskussionen om valfrihet bör ses i ett större sammanhang som rör kvaliteten inom äldreomsorgen. Ett ska-krav om valfrihet i alla Sveriges kommuner leder till en ökad uppsplittring av hemtjänsten. Mat och måltider. Äldre ska kunna få individuellt anpassat stöd i samband med mat och måltider och erbjudas hem lagad mat åtminstone några gånger i veckan. Värdegrund och självbestämmande gäller även maten. Det innebär att mat och måltider ska bidra till en god levnadsnivå, ett värdigt liv och välbefinnande. Alla äldre, vare sig de bor i ordinärt boende eller i särskilt boende, ska erbjudas mat av god kvalitet. Det kräver kunniga beställare, riktiga kök och att personalen inom omsorg och vård för äldre är kunniga i matlagning. Personal. Det behövs ett rejält nytt grepp för att finna nya vägar för personalrekrytering. Personalen inom omsorg och vård för äldre ska vara utbildad för sina uppgifter, få kontinuerlig fortbildning samt ha tillsvidareanställning, heltidstjänster och kollektivavtal. 1 Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2. * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

9 Trygghet, tillit och tillgänglighet Programmet. Målgruppen för detta program är de mest sjuka äldre 2 det vill säga personer som är 65 år och äldre, som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Totalt omfattar gruppen cirka personer. Alla är överens om att vi ska ha en god omsorg och vård för äldre personer. Riksdagens mål för äldreomsorgen är att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över samhället och sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god omsorg och vård. Svensk Förening för Allmänmedicin, Svensk geriatrisk förening och Svensk internmedicinsk förening betonar i sitt gemensamma policyprogram vikten av vardaglig omsorg för de mest sjuka äldre. PRO delar denna syn och i detta program benämns därför omsorg före vård omsorg och vård för de mest sjuka äldre. Först och främst behöver varje multisjuk äldre person ett boende och en daglig omsorg som minskar risken för försämrat hälsotillstånd och möjliggör ett värdigt liv. Viktigast är trygghet i vardagen, möjlighet till social samvaro, vällagad och välserverad mat, en god personlig hygien samt möjlighet till utevistelse. Till detta kommer sjukvårdsbehoven. 3 Trots mål och policyförklaringar påtalas ständigt brister inom omsorgen och vården om de mest sjuka äldre. PRO är övertygad om att dessa brister går att åtgärda och har därför tagit fram ett program som kan genomföras såväl på riksplanet som i kommuner och landsting. PRO anser att det är dags att påbörja ett genomgripande arbete för verklig förändring. Tillsätt en parlamentarisk utredning! PRO uppmanar samtliga riksdagspartier att gemensamt ta fram en bred överenskommelse med hållbara och långsiktiga lösningar för att återvinna människors tillit till dagens och morgondagens omsorg och vård. Tillsätt en parlamentarisk utredning där representanter för pensionärsorganisationer och fackliga organisationerna ingår! Det finns strukturella brister som måste få en långsiktig och hållbar lösning. Nationella rapporter och utredningar har under decennier påtalat problemen med brister i samverkan mellan huvudmännen i omsorgen och vården för äldre personer. OECD har vid granskningar av svensk äldreomsorg lyft denna fråga som central att lösa för att få ut mer av de gemensamma resurserna och höja kvaliteten. Omsorgen och vården befinner sig i ständigt nya processer i syfte att förbättra kvaliteten. Olika regeringar har olika sätt att angripa de utmaningar som finns med samma syfte: högre kvalitet och bättre resursutnyttjande. Regeringar styr bland annat med stimulansbidrag för att nå de resultat man önskar. Detta leder till att huvudmännen ställer om verksamheten för att kunna ta del av stimulansmedlen. Inte sällan sker tvära kast då ny regering tillsätts. Effekten är att huvudmännen fokuserar på att få stimulansmedel och lägger andra planerade initiativ och åtgärder åt sidan. Det måste bli ett slut på att staten portionerar ut statliga medel under korta perioder. Staten måste ha ett helhetsperspektiv som är långsiktigt hållbart. Ofta tillsätts utredningar för att belysa 2 Socialstyrelsens definition. 3 Bästa möjliga vård för de multisjuka äldre ett policyprogram. Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Svensk geriatrisk förening (SGF), Svensk Internmedicinsk förening (SIM), 2008.

10 12 trygghet, tillit och tillgänglighet olika delfrågor men sällan behandlas frågorna i ett helhetsperspektiv. PRO anser att de utredningar och förslag som tas fram ska ha ett helhetsperspektiv som även inkluderar finansierings frågan. I debatten om finansiering av omsorgen och vården för äldre hävdar många debattörer att det behövs mer pengar och att försäkringslösningar måste till för att klara det framtida åtagandet. Andra menar att resurserna kommer att räcka, att hälsotillståndet förbättras och att ny teknik kommer att underlätta för enskilda personer att leva självständigt längre. Den demografiska utvecklingen med allt färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler samt bristen på framtida personal oroar också. Detta sammantaget skapar osäkerhet hos både allmänhet, äldre personer och anhöriga om vad som gäller och vart vi är på väg. Ny lag om omsorger och vård för äldre människor. Omsorgen och vården styrs främst av socialtjänstlagen (2001:453), SoL*, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL*. De båda lagarna är olika till sin karaktär. Socialtjänstlagen är utformad som en ramlag vilket ger kommunerna stor frihet att ge stöd och service efter lokala förutsättningar. Lagen är också en rättighetslag. Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 socialtjänstlagen. I nämnda bestämmelse anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Rätten till bistånd ger den enskilde möjlighet att överklaga ett beslut och få sin sak prövad av förvaltningsdomstol. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som ger landsting och kommuner stor frihet när det gäller hur den egna hälso- och sjukvården ska organiseras. Kommunen ansvarar för hälsooch sjukvård för äldre personer som bor i särskilt boende, vistas vid korttidsvård, i dagverksamheter samt för hemsjukvården i samtliga län utom Stockholms län. Omfattningen av vilken hemsjukvård kommunerna ansvarar för varierar i landet. Landstingen har ansvar för läkarinsatser. Den enskilde har inte rätt att överklaga den sjukvård som den enskilde får men kan begära en så kallad överprövning. Lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet gör det möjligt för landstinget och kommunerna att fullgöra såväl landstingets som kommunens uppgifter när det gäller omsorgen och vården för äldre personer. Hittills är denna möjlighet mycket lite använd i landet. Socialstyrelsen tar fram föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer för hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Föreskrifter är bindande och allmänna råd är rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning till vilka behandlingar och metoder som verksamheter inom omsorg och vård bör satsa resurser på. Socialtjänstlagen har under årens lopp vuxit från att vara en målstyrd ramlag på cirka 75 paragrafer till en tämligen detaljstyrd lag med mer än dubbelt så många bestämmelser. Hälso- och sjukvårdslagen, som också från början hade ramlagskaraktär, är nu efter en rad tillägg och ändringar föremål för en genomgripande översyn. Det innebär att den ska delas dels i en ny patientlag och dels i en organisatorisk hälso- och sjukvårdslag. I Patientlag (proposition 2013/14:106) föreslås att patientlagen ska införas den 1 januari * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

11 Trygghet, tillit och tillgänglighet 13 Lagförslagen. Det finns anledning att överväga en egen lag om omsorgen och vården för äldre människor med särskilda bestämmelser. Till detta bidrar givetvis att det är bestämmelser som riktar sig till olika huvudmän. Den nya lagen är en tilläggslag till de allmänna bestämmelser som finns för socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården. Lag om omsorger och vård för äldre människor. Inledande bestämmelser. 1 I denna lag ges särskilda bestämmelser om äldre människors rätt till omsorger och vård inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Lagen syftar till att ge äldre människor bättre tillgång till socialtjänstens omsorger och till sjukvård samt att öka den enskildes självbestämmande. Målet ska vara att tillförsäkra de äldre en god levnadsnivå. 2 Bestämmelser om ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamhet finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Bestämmelser om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och ansvar för vården av patienter finns i patientsäkerhetslagen (2010:659). I patientlagen (2014:00) ges regler som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bestämmelser om rätt till socialtjänstens omsorger finns i socialtjänstlagen (2001:453). Den äldre personens val av insatser. 3 Den äldre personen ska så långt det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges inom socialtjänstens omsorg. Sådana insatser ska kunna ges upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) till den som har fyllt 75 år och anser sig behöva dem på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Den som har fyllt 80 år ska själv få avgöra när han eller hon ska flytta till ett särskilt boende för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Om den äldre personen begär det, ska kommunen genom en biståndsprövning enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen avgöra inom vilken tid en stödinsats enligt första eller andra stycket ska ges. Beslutet får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Samverkan. 4 Enligt lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet får ett landsting och en eller flera kommuner som ingår i landstinget genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra landstingets uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen. För att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg ska det finnas en gemensam ledning och styrning inom länet.

12 14 trygghet, tillit och tillgänglighet Kommentarer till lagförslaget. Från skälig till god levnadsnivå. PRO anser att målet i socialtjänstlagen ska ändras till att tillförsäkra äldre människor en god i stället för skälig levnadsnivå. Målet i den nu föreslagna paragrafen att tillförsäkra äldre människor en god levnadsnivå innebär en skärpning i förhållande till den mera minimibetonade standard som anges i biståndsparagrafen i socialtjänstlagen. Tillgången till god omsorg och vård ska göra att äldre människor får åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Innebörden av begreppet skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen har sedan den infördes förändrats i takt med att kommunerna blivit mer restriktiva i sin bedömning av äldre personers behov av insatser. I dag beslutas vilka insatser den äldre ska få efter kommunala riktlinjer för att det ska bli så lika som möjligt. Det fattas detaljerade beslut om insatser som exempelvis hur ofta en person ska få duscha och få komma ut. Mat levereras oftast som en matlåda utan att personal får tid att samtala med den äldre personen. Det sker därför i praktiken inte någon individuell bedömning. Under årens lopp har rättspraxis förändrats. Domstolars av göranden om skälig levnadsnivå har anpassats till kommunernas åtstramning med allt snävare bedömningar av vilka behov som ska tillgodoses och i vilken omfattning. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen bygger på mänskliga rättigheter. Värdegrunden, som innebär att äldre personer ska kunna leva ett värdigt liv och kunna känna välbefinnande, är lagfäst genom en bestämmelse i socialtjänstlagen (5 kap. 4 ). Värdegrunden måste omsättas i det praktiska arbetet för att kunna genomsyra organisationen och alla delar av verksamheten. En påminnelse om att den nationella värdegrunden har en koppling till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter kan vara på sin plats. Deklarationen slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Var och en har grundläggande rätt till en levnadsstandard som är tillfredsställande för hälsa och välbefinnande. Det gäller bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster. Enligt Socialstyrelsen bedrivs det visserligen en omfattande kompetensutveckling med anledning av värdegrunden. Politiker och ledning inom äldreomsorgen behöver ändå ständigt ställa sig frågan om den nationella värdegrunden tillämpas i beslut och praktiskt arbete. Den äldre personens val av insatser. PRO anser att det i lag ska förtydligas att äldre personer som fyllt 75 år själva ska avgöra vilka insatser som man behöver hjälp med och kunna disponera upp till nio timmar per månad utan biståndsprövning. De flesta kommuner har antagit riktlinjer för biståndsbedömning och vad som ingår i äldre omsorgens uppdrag när det till exempel gäller vilka hemtjänstinsatser som utförs. I en granskning som länsstyrelserna genomfört 2007 framgår att majoriteten av de intervjuade biståndshandläggarna talar om för den sökande vad riktlinjerna anger när hon eller han ansöker om något utöver dessa. Enligt biståndshandläggarna anpassar då den sökande sina önskemål så att de stämmer överens med riktlinjerna. Självbestämmandet har stärkts formellt genom den bestämmelse (5 kap. 5 ) som infördes 2011 i socialtjänstlagen. Den äldre personen ska så långt möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Genom ändringen förtydligas att det är den enskildes önskemål som gäller.

13 Trygghet, tillit och tillgänglighet 15 Regeringen tillsatte i januari 2014 en utredning 4 som bland annat ska säkerställa att dagens regelverk för biståndsprövning är så ändamålsenliga som möjligt, för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet att utveckla sina arbetssätt (Dir. 2014:2). Utredaren ska lämna förslag som innebär att kommunerna kan erbjuda äldreomsorg och annan service utan traditionell biståndsprövning. Syftet ska vara att på detta sätt öka självbestämmandet och delaktigheten för den enskilde. En förutsättning ska dock vara att den enskilde alltid ska ha möjlighet att, om den så vill, få en ansökan om insats prövad som en ansökan om bistånd. Många insatser är av enklare karaktär såsom hjälp med städning, tvätt och inköp. För detta bör inte en omfattande biståndsprövning behövas. Den enskilde kan känna sig ifrågasatt vid en biståndsprövning. Flera kommuner i landet använder så kallad förenklad biståndsprövning eller ett rambeslut om tid för insatser. I vissa fall ryms det inte inom nuvarande lags krav. Det är viktigt att rambeslut om tid kan överklagas till förvaltningsdomstol för att upprätthålla rättssäkerheten. De flesta äldre personer vill klara sig själva så långt som möjligt och vill bara få hjälp med det som de inte klarar själva. Många av de mest sjuka äldre har 25 eller fler timmar hemtjänst per månad. Det kan innebära att den enskilde redan har hjälp med exempelvis städning, tvätt och inköp eller att det finns anhöriga som utför insatserna. Syftet med lagförslaget är att öka den enskildes självbestämmande. PRO:s bedömning är att efterfrågan på insatser i ett längre perspektiv inte kommer att öka nämnvärt. Erfarenheter från flera kommuner visar att risken för överkonsumtion av hemtjänst är liten eller försumbar även när hemtjänsten blivit mer tillgänglig 5. Detta är också erfarenheter från exempelvis Linköping kommun där personer, 75 år eller äldre, kan disponera upp till sex timmar per månad för inköp, tvätt och städning. Antalet personer 65 år eller äldre som får hemtjänstinsatser 1 9 timmar per månad har minskat mellan åren 2007 och Antalet personer som får mer omfattande insatser har ökat 6. PRO anser att åldersgränsen kan sättas till 75 år eller äldre. PRO föreslår en lagändring som ger personer 80 år eller äldre, som så önskar, rätt att flytta till ett särskilt boende utan någon biståndsprövning. På samma sätt som det är den äldre personen som vet bäst vilka insatser som behövs, är det ingen annan än den äldre själv eller företrädare i de fall det behövs som bättre kan avgöra om det finns giltiga skäl att flytta till särskilt boende. Med högre kontinuitet bland personalen och bättre samordning av omsorgen och vården kommer sannolikt fler äldre både kunna och vilja bo kvar i den ordinära bostaden. Behov av att flytta till särskilt boende uppstår i de flesta fall från 80 års ålder, då omsorgs- och vårdbehovet statistiskt sett ökar. För de kommuner som idag uppger att de har eller kommer att ha brist på platser i särskilt boende kan det innebära ökade satsningar. Det beror inte enbart på ökade förväntningar på samhällets stöd utan även på den demografiska utvecklingen. 4 Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. 5 Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2. 6 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2014, Socialstyrelsen.

14 16 trygghet, tillit och tillgänglighet Samverkan. PRO anser att det i lag ska befästas att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet när det gäller omsorgen och vården för de mest sjuka äldre. De strukturella frågorna måste sättas högst på agendan. Samarbete såväl mellan som inom huvudmännen måste få en hållbar och långsiktig lösning efter alla år med rapporter om brister i omhändertagandet. Problemet med försöksverksamheter som får statliga medel är att de ofta upphör när medlen tar slut, oavsett om resultatet har gett positiva effekter såväl för den äldre personen som för personalen. Inte ens ekonomiska vinster är avgörande för att verksamheter permanentas. Våra folkvalda politiker har ett särskilt ansvar för att de mest sjuka äldre får en sammanhållen omsorg och vård där en aktör tar huvudansvaret. Detta kräver politisk vilja där omprövningar av arbetssätt, rutiner, värderingar och attityder görs och samarbete sker utan prestige. Fyra års ( ) intensivt arbete med att skapa en gemensam ledningsstruktur mellan landsting och kommuner ska inte vara förgäves när satsningen på de mest sjuka äldre upphör. Arbetet är påbörjat och det måste fortsätta med samma intensitet som hittills. För att samarbetet ska vara långsiktigt hållbart ska det befästas i lag att det ska finnas en gemensam ledning och styrning inom länet, för att fullgöra uppgifterna när det gäller de mest sjuka äldre med behov av omfattande omsorg och/eller omfattande sjukvård.

15 Trygghet, tillit och tillgänglighet Övriga förslag med bakgrund, motiveringar och goda exempel. Bakgrund. Finansieringen har växlat historiskt. Det är framförallt samhällsekonomiska och demografiska faktorer som har påverkat utvecklingen av äldreomsorgen. Idag ordnas omsorg och vård för äldre utifrån helt andra villkor än när den infördes på 1950-talet. Den stora ökningen under 1960-talet av antalet hemsamariter och antalet personer som fick hjälp i hemmet berodde till stor del på att staten betalade hälften av kommunernas kostnad för hemtjänsten. Sedan kom 1980-talet med ökat självstyre och lagstiftning (socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen) som innebar ökat ansvar för kommunerna igen. En person kunde bli beviljad ett visst antal timmar hemtjänst i veckan som kunde användas flexibelt. När Ädelreformen kom 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvården i särskilda boenden och i dagverksamhet. Läkarna stannade kvar i landstingen. Cirka hälften av landets kommuner tog över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Kommunerna tog över långvårdsplatserna från landstinget. Sedan dess har hemtjänsten kraftigt rationaliserats. Idag är den enskildes behov noggrant bedömda, insatserna detaljerat definierade och tiden strikt anpassad. Eftersom rådande policy inom äldreomsorgen är att alla ska kunna bo kvar i sin ordinarie bostad så länge som möjligt ska äldre personer även kunna få avancerad sjukvård i hemmet. Befolkningsutveckling och kostnadsutveckling. De stora förändringarna i befolkningsutvecklingen förväntas ske i åldersgrupperna 75 år och äldre. Fram till år 2050 förväntas antalet äldre i åldersgruppen år öka med närmare 90 procent och antalet 85 år och äldre med 120 procent. I åldersgruppen år förväntas antalet personer öka från cirka till , i åldersgruppen år från cirka till drygt 1 miljon och i åldersgruppen 85 år och äldre från cirka till Befolkningsökningen i sig är dock inte hela anledningen till kostnadsutvecklingen inom välfärden (vård, skola och omsorg), de ökade förväntningarna måste tas med i kostnadsberäkningen. Det konstateras bland annat i en rapport från Kommunal 7. I takt med att vi blir rikare ställer vi högre krav på välfärden, antingen i utförda tjänster eller större omfattning av tjänster. Historiskt har kostnaderna ökat snabbare än vad som kan förklaras av befolkningsökningen. 7 Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund, Kommunal, 2014.

16 18 trygghet, tillit och tillgänglighet Majoriteten äldre behöver inte samhällets äldreomsorg. Så stor andel som 86 procent av befolkningen 65 år och äldre anlitar inte samhällets äldreomsorg. Cirka personer som fyllt 65 år bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Detta motsvarar cirka 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. Bland personer 80 år och äldre hade cirka 38 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. Socialstyrelsen redovisar regelbundet vissa kommunala biståndsbeslutade insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen sammanställer kommunernas inrapportering, som bygger på individuppgifter 8. Cirka äldre som bodde i ordinärt boende var beviljade hemtjänst den 1 oktober Av dessa var cirka 73 procent 80 år eller äldre och cirka 67 procent var kvinnor. I förhållande till befolkningen i åldern 65 år och äldre motsvarade antalet personer i ordinärt boende, som var beviljade hemtjänst, cirka 9 procent av denna åldersgrupp. Av befolkningen 80 år och äldre var cirka 24 procent beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Återskapa kontinuitet i hemtjänsten! PRO anser att hemtjänsten måste organiseras så att personalkontinuitet uppnås. Vad är förklaringen till att av de flesta äldre personer (89 procent) som har hemtjänst är nöjda när tillsynsmyndigheter, fackförbund och media rapporterar om ständig tidsnöd och bristande kontinuitet i hemtjänsten? Tittar man närmare på svaren i brukarundersökningen 9, finner man att äldre med sämre hälsa är mindre nöjda. Bland dem som mår mycket eller ganska dåligt är det en betydligt mindre andel som tycker att personalen utför sina uppgifter väl eller att personalen meddelar om tillfälliga förändringar, jämfört med gruppen som anser att de mår mycket eller ganska gott. Fackförbundet Kommunal och Akademikerförbundet SSR* som organiserar hemtjänstpersonal och biståndshandläggare, är överens om att kontinuiteten i hemtjänsten brister. Biståndsbesluten begränsar ofta insatserna och styr ibland fel. Insatserna har delats in i specifika uppgifter som ska utföras på en viss tid, ofta uttryckt i ett exakt antal minuter. Den insatsstyrda och strikt tidsberäknade hjälpen leder ofta till korta och många besök hos den äldre. Inte sällan utförs hjälpen av ett stort antal olika personer 10. Med hänsyn till att den som är i behov av hjälp från hemtjänsten inte sällan har en make eller maka blir fler än enbart den hjälpbehövande berörda av att många olika personer med olika synsätt utför tjänsterna. Det påverkar i högsta grad integriteten i det egna hemmet även för anhöriga. Det är endast 16 procent av hemtjänstpersonalen som menar att alla äldre som de arbetar med får tillräckligt med tid. Uteblivna insatser påverkar den som är beroende av hjälp och stressar personalen. Det påverkar kvalitén. En av hemtjänstpersonalen uttrycker det så här: Samtidigt brukar jag försöka göra så, att om det är någon som får inställd tid en dag, så får man se till att ge tillbaka den tiden nästa dag. Men det är ett himla pussel, hela tiden. 8 Äldre - vård och omsorg den 1 oktober 2012, Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsen. 9 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, Bättre liv för sjuka äldre, En kvalitativ uppföljning, SKL, * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.

17 Trygghet, tillit och tillgänglighet 19 Hela personal deltog i undersökningen som bland annat visar att personalen ser till att verksamheten fungerar trots att förutsättningarna för det är dåliga eller i vissa fall helt saknas. 11 Undersköterskorna som arbetar inom hemtjänsten i Löderup inom Ystads kommun har visserligen inte läst rapporten, men känner inte igen sig i det som refereras för dem. Tvärtom är alla väldigt positiva till hur deras arbete fungerar. 12 I Löderup sköter två undersköterskor schemaläggningen. I övrigt har de samma uppgifter som resten av hemtjänstpersonalen. Att vi som lägger schemat också är ute i verkligheten och jobbar är nog en stor anledning till att vår verksamhet fungerar så bra. Har vi mycket att göra sätter vi in fler personal. Det finns en flexibilitet i systemet som har blivit bättre genom åren, säger en person som arbetat inom Löderups hemtjänst i 30 år. Många äldre vill gärna att vi sätter oss ner med dem men det är inte inplanerad tid. Vi skulle vilja ha mer tid till det sociala. Besök av så få olika personer som möjligt. Under våren 2012 genomfördes ett utvecklingsarbete i Skönsmons hemtjänst i Sundsvall där hemtjänstpersonal deltar i biståndsbedömningen (Swan et al 2012). Äldre och anhöriga intervjuades om vad som var viktigt för dem. Resultaten visade att verksamheten inte levde upp till de äldres önskemål. Den faktor som de ansåg var viktigast var kontinuitet att få besök av så få olika personer som möjligt. I genomsnitt hade de äldre besök av 26 olika personer under en månad. En person besöktes av så många som 58 olika personer under samma tidsrymd. Tidigare hade personalen mycket litet inflytande över hur arbetet planerades. Schema läggningen gjordes till exempel med hjälp av IT-verktyg som prioriterade arbetet efter geografisk närhet. Nu har personalen ansvar för hemtjänstens alla delar. De planerar arbetet och gör både dagsscheman och personalscheman och rekryterar vikarier. Kontinuiteten har förbättrats. De äldre får numera i genomsnitt besök av 10,5 personal per månad och som mest av 20 personal. Lägre sjukfrånvaro bland personalen noteras och mindre användning av vikarier. 13 Både i Skönsmons och Löderups hemtjänstverksamhet har personalen inflytande och ansvar för schemaläggningen. Det sättet att organisera verksamheten verkar vara en framgångsfaktor. I Skönsmon har kontinuiteten påtagligt förbättrats genom att förändra organisationen. De äldre får sina behov tillgodosedda och personalen känner större tillfredsställelse med arbetet på båda ställena. Ännu bättre skulle det bli för de äldre om även det sociala inslaget i hemtjänsten kunde få ta tid. Satsning på teknik. Det är inte bara mat man lever av, sa en man med hemtjänst i 90-årsåldern som intervjuades inför rapporten. Jag har fått lära mig att laga mat sen hustrun gick bort för nästan tio år sedan. Nu har jag lärt mig tillräckligt för att kunna göra mina egna matlådor. Robert från hemtjänsten har jobbat i kök, så han hjälper mig laga och ladda frysen. Men jag saknar det sociala. Inom hemtjänsten i Västerås använder man mer och mer teknik. Besök av många olika i en personalgrupp kan i vissa sammanhang delvis ersättas av robotteknik. Vissa äldre prövar bland annat Giraffen 14 och några personer med begynnande demens har, som stöd för minnet, 11 Matlåda, med eller utan samtal? Om hur villkoren för biståndhandläggare och omsorgspersonal påverkar kvaliteten i äldreomsorgen, 2013, Akademiker förbundet SSR och Kommunal. 12 Tidningen Äldreomsorg, nr 1/ Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Ingrid Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2. 14 Giraffen kan enklast beskrivas som ett fjärrstyrt skype på hjul och används bland annat av Västerås stad i hemtjänsten. Genom Giraffen kan vårdpersonal eller anhöriga via en skärm följa med i hemmet och se hur den äldre har det.

18 20 trygghet, tillit och tillgänglighet stor hjälp av digitala program på TV-skärmen. All personal har fått utbildning bland annat i e-hemtjänst. Smarta telefoner används för planering och rapportering. Det sparar tid. Schemat anpassas i möjligaste mån till kunden (så kallas den som har hemtjänst i Västerås). Vi tänker mycket på hur vi ställer frågorna för att vara lyhörda för hur kunden vill ha det. Om vi till exempel frågar vilken tid vi ska komma på morgonen, tror de flesta att det är kl de kan få hjälp. Frågar vi i stället vid vilken tid kunden i regel vaknar och skulle behöva hjälp, får vi mycket mer differentierade svar, vilket gör det lättare för oss att planera och utföra tjänsterna än om alla ska ha hjälp samtidigt. Vi vinner inget på att stressa hos kunden hos kunderna har vi inte bråttom, säger enhetschefen. Hinner vi inte det kunden ska ha hjälp med kontaktar vi biståndshandläggaren för utökad tid. Det är personalens mötestider och tid för utbildning som det skurits ned på. Kontinuitet och kontaktmannaskap ökar tryggheten för både kunden och oss personal. Matfrågan löser man individuellt. Allt från att den äldre personen själv beställer matlådor till att han eller hon får hjälp med att laga alla mål och allt däremellan förekommer. Biståndshandläggarens roll. Att ansöka om hemtjänst är något som de flesta äldre inte ser fram emot. Många gör det när de verkligen behöver hjälp för att klara vardagen. Det har visat sig att myndighetsutövningen medför konsekvenser för de äldre som säkert inte varit avsikten. De äldre kan i mötet uppleva maktlöshet och känna sig ifrågasatta av kommunens handläggare. Biståndshand läggaren å sin sida pressas ofta av hög arbetsbelastning i form av många klienter och omfattande administration. De ska vara skickliga administratörer i myndighetsutövningen, ha socialarbetaregenskaper och numera, sedan valfrihetssystem införts, vara konsumentupplysare. Biståndshandläggarens beslut om hemtjänst påverkar omsorgs- och vårdpersonalens arbetsförhållanden som i sin tur påverkar den äldres liv. Biståndshandläggaren riskerar att i alltför hög utsträckning behöva ta hänsyn till de begränsade ekonomiska resurserna kommunen har och inte kunna fatta beslut utifrån den äldres individuella behov av insatser. De restriktiva bedömningar som biståndshandläggare gör med stöd av lokala riktlinjer innebär enligt flera forskare att politikerna överlåter prioriteringarna av äldreomsorgen till biståndshandläggarna. Därmed undviks diskussioner som borde ligga på ledningsnivå 15. Exempel på hemtjänst som en generell insats. Intentionerna med socialtjänstreformen 1982, att reformera socialtjänsten och i högre utsträckning erbjuda generella sociala tjänster som invånarna skulle kunna efterfråga, har inte infriats i så stor utsträckning. I princip all äldreomsorg förmedlas som individuellt bistånd 16. Under de första åren på 1990-talet och framåt startade ett antal kommuner försök att förmedla hemtjänst som en generell insats. Syftet var ofta att ge de äldre större inflytande. Istället för biståndshandläggning fick hemtjänstchefen ansvaret att ingå avtal med de äldre som ville ha hemtjänst och som uppfyllde de kriterier som ställdes. Linköpings kommun är det mest kända exemplet. De flesta exemplen blev dock kortvariga eftersom de överklagades som kommunbesvär. Efter domstolsbehandling, som konstaterade att bistånd till enskilda kräver beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och ledde till fällande dom, avbröts de flesta projekten i början på 2000-talet. Trots de fällande domarna har många kommuner fortsatt försöka 15 Thorslund & Wånell (2006), Norman (2010) m.fl. i Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum, 2014:2. 16 Thorslund, 2002, Lindelöf & Rönnbäck, 2004.

19 Trygghet, tillit och tillgänglighet 21 göra det enklare att ansöka om hemtjänst. Enligt Myndigheten för vårdanalys, som gjort en nationell genomgång 2012, tillämpade 150 av landets 290 kommuner enbart traditionell biståndshandläggning. Medan 110 kommuner hade någon form av förenklad hantering. I 60 av de 110 kommunerna kunde brukarna byta vissa insatser mot en annan insats genom så kallade flexibla timmar eller rambeslut. Motiven för att införa förenklade modeller var att frigöra tid för biståndshandläggarna, göra handläggningsprocessen enklare för de äldre och öka deras inflytande. Enligt Myndigheten för vårdanalys har det förenklade förfarandet inte bidragit till högre kostnader. Erfarenheter från flera kommuner visar att risken för överkonsumtion av hemtjänst är liten eller försumbar även när hemtjänsten blivit mer tillgänglig. 17 Äldre personer föredrar i allmänhet att klara sig på egen hand så länge det är möjligt. Många kan dock behöva stöd för att ansöka om hemtjänst. Det gäller särskilt personer med kognitiv svikt eller demenssjukdomar. En fördel med den förenklade handläggningen var enligt biståndshandläggarna, att de sökande inte behövde lämna så mycket information om sig själva, vilket är bra eftersom många äldre inte uppskattar situationen att bli biståndsbedömd. Särskilt boende för trygghet. År 2012 bodde 72 procent av de mest sjuka äldre i ordinärt boende, motsvarande siffra 2007 var 66 procent. Den 1 oktober 2012 bodde cirka personer i åldern 65 år och äldre permanent i särskilda boendeformer. Av dessa var cirka eller 4 av 5 (80 procent) fyllda 80 år. Cirka eller 69 procent var kvinnor. Andelen kvinnor bland personer i särskilt boende varierar kraftigt mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen år var ungefär hälften (49 procent) kvinnor och i åldersgruppen 95 år och äldre var mer än 4 av 5 (82 procent) kvinnor. En del av variationen beror på att det totalt sett finns fler kvinnor än män i åldern år. Såväl antalet som andelen personer 65 år och äldre som bor permanent i särskilt boende fortsätter att minska, från cirka 6 procent 2007 till cirka 5 procent 2012, enligt Socialstyrelsens statistik. Många vittnar om att alltför lite hänsyn tas till existentiella behov, social situation, behov av trygghet, gemenskap och meningsfullhet 18. Det är tydligt att det är alltför höga krav för att få tillgång till särskilt boende. Det finns inte tillräckligt med platser i särskilt boende överallt. I vissa kommuner behöver fler byggas för att skapa den trygghet som många äldre och deras anhöriga efterfrågar. Cirka 60 procent av landets kommuner täcker behovet av särskilda bostäder för äldre år Var fjärde kommun räknar med att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad de kommande åren. Äldre personer som fyllt 80 år ska själva kunna avgöra när de vill flytta. Ingen biståndsbedömning ska behövas. Statistiskt sett ökar omsorgs- och vårdbehovet i de flesta fall från 80-årsåldern. Det är då behovet av att flytta till särskilt boende uppstår. De flesta vill bo kvar i sin ordinarie bostad och få vill flytta till särskilt boende förrän det är absolut nödvändigt. PRO bedömer att det på grund av lagändringen inte kommer att leda till att fler platser behövs utom där det redan idag är brist på platser. Det är framförallt den demografiska utvecklingen som orsakar att fler särskilda boenden och andra boendeformer behöver tillkomma (intervjuer). 17 Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hjalmarsson, Stockholms läns Äldrecentrum, 2014:2. 18 Lindelöf och Rönnbäck, 2004.

20 22 trygghet, tillit och tillgänglighet Socialt innehåll i särskilt boende. Många äldre tycker att de förlorar intressant innehåll i vardagen när de flyttar till särskilt boende. De äldre tycker att dagarna är utan innehåll. I dag får inte existentiella behov, social situation, behov av trygghet, gemenskap och meningsfullhet något större utrymme i de behovsbedömningar som görs. Maten och måltiden, som kan räknas in i ett såväl socialt som kulturellt sammanhang, har också stor betydelse för välbefinnandet. Nedan beskrivs några goda exempel. Tre Stiftelser. Tre Stiftelser bedriver en omfattande verksamhet i cirka 350 lägenheter fördelade på tre platser i Göteborg. Under tio år har verksamheten utvecklats till ett attraktivt särskilt boende för i huvudsak somatiskt sjuka äldre och personer med demenssjukdom. Den positiva utvecklingen har skett genom verksamhetsnära ledarskap med ledare som är väl förtrogna med och insatta i de boendes behov. Den salutogena* värdegrunden 20 som sätter hälsan i fokus, ska genomsyra allt och ska alltid finnas med i personalens tanke och handling. För varje äldre, som bor här, görs en genomförandeplan som kontinuerligt följs upp. Inom personalgruppen utses en kontaktperson som har rollen av den äldres advokat. Verksamheten omfattas av ett helhetstänkande och kan sammanfattas i satsningar på fyra områden: kompetensutveckling, miljö, mat och kultur. Satsningar görs på utbildning och regelbunden handledning av olika personalgrupper. När det gäller miljön har en inredningsarkitekt hjälpt till för att minimera känslan av institution. Särskild vikt läggs på maten. Tre Stiftelse har t.ex. gett ut en egen kokbok Smaker man minns. Nya recept och tillagningssätt vill inspirera till att göra måltiden till en upplevelse. Kulturområdet omfattar erbjudande att delta i cirkelverksamhet inom ett brett spektrum av intresseområden. Regelbundet ordnas också festligheter såsom Nobelfest, vinprovning, whiskeyprovning, antikrunda och pubkvällar, allt efter ett nytänkande och företeelser som ligger i tiden. Givetvis finns det personer som flyttar till Tre Stiftelser som av olika anledningar inte kan eller vill delta i erbjudna kulturaktiviteter, men Tre Stiftelser eftersträvar att erbjuda ett utbud som passar många. Framgångsfaktorerna är alltså; att leva nära den äldre, att vidmakthålla ett professionellt personalteam, att tänka nytt när det gäller kulturutbudet, att lyfta upp matens betydelse och sist men inte minst tillämpa det verksamhetsnära ledarskapet. Gerdas gård. Jag flyttade hit med hänsyn till mina barn. Idag skulle jag flytta hit för mig själv. Det känns som jag flyttat till ett vackert pensionat. Det märks att vi alla trivs i den nya miljön, barnen stannar längre och jag vill alltid fira mina födelsedagar här. Margit 101 år Äldreboendet Gerdas gård ligger på Högsbohöjd med vacker natur alldeles inpå knuten. Här finns 96 lägenheter fördelade på tre våningsplan. På bottenplanet finns frisör, fotvård och samlingslokaler. Personal finns på boendet dygnet runt för att ge en god och säker omvårdnad samt en meningsfull och innehållsrik tillvaro där aktiviteter har en central plats i vardagen. Gerdas gård drivs sedan 1 januari 2014 som intraprenad* av Göteborgs stad. 20 Den salutogena värdegrunden fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). * Ordförklaringar och förkortningar se sida 48.