DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Rotel DOM Stockholm Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Mora tingsrätts dom den 4 oktober 2012 i mål nr B , bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Kammaråklagare C F Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund Klagande (Tilltalad) C E Ombud och offentlig försvarare: Advokat C B O SAKEN Otillåten miljöverksamhet på fastigheten X i Rättviks kommun HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet och talan om företagsbot. 2. Hovrätten upphäver skyldigheten för C E att betala avgift enligt lagen om brottsofferfond. 3. Hovrätten upphäver skyldigheten för C E att till staten återbetala del av kostnaden för försvaret i tingsrätten. 4. C E tillerkänns för sina rättegångskostnader i hovrätten ersättning av allmänna medel med kr. 5. C B O får för försvaret i hovrätten ersättning med kr av allmänna medel. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten svara för. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM B Rotel 0601 YRKANDEN I HOVRÄTTEN C E har yrkat att hovrätten ogillar åtalet. I andra hand har han yrkat att hovrätten ogillar talan om företagsbot eller i vart fall nedsätter beloppet liksom den utdömda påföljden. Han har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten med kr 50 öre för vittnesbevisning och kr för sin egen inställelse. Åklagaren har bestritt ändringsyrkandena. Åklagaren har i hovrätten preciserat åtalet på så sätt att de åtgärder C E vidtagit är tillståndspliktiga enligt 11 kap. 9 miljöbalken, alternativt anmälningspliktiga enligt 19 4 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Det görs i hovrätten inte gällande anmälningsplikt enligt 11 kap. 15 tredje stycket miljöbalken. PARTERNAS TALAN I HOVRÄTTEN Åklagaren har anfört i huvudsak följande. Efter ett anonymt tips om otillåten dikning besökte länsstyrelsens tjänstemän K J och M H fastigheten. De upptäckte då att bäcken hade flottrensats och att sten och grus tagits upp. C E var närvarande vid besöket. Han var medveten om vad han hade gjort och var beredd att återställa området och bl.a. lägga tillbaka blocken. Vid ett senare återbesök kunde konstateras att något återställande inte skett och länsstyrelsen beslutade då att förelägga C E om återställande. Föreläggandet har senare upphävts. Den aktuella sträckan är 900 meter lång och 1,5 meter bred, vilket gör att området är mer än 500 kvm. C E har anfört i huvudsak följande. De rensningar som han medgett att han vidtagit har ostridigt inte krävt tillstånd eller annan åtgärd. Om det skulle anses visat att han vidtagit de åtgärder som åklagaren påstår helt eller i delar har han i vart fall vidtagit de åtgärder som, under omständigheterna, kan begäras av honom. Därmed har han inte gjort sig skyldig till brottslig gärning.

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM B Rotel 0601 Han har i enlighet med sin anmälan till Skogsstyrelsen rensat bäcken från ett tiotal dämmen, d.v.s. bråte från gamla vinteröverfarter samt vindfällen och bäverfällda träd. Åtgärderna har således skett endast på ställen där bråte i form av organiskt material stoppat vattenflödet i bäcken och gjort det omöjligt för i vattendraget förekommande fiskarter att vandra i bäcken. Det är åtgärder som utförts för att bibehålla vattnets djup eller läge. Sådana rensningar är tillåtna enligt 11 kap. 15 miljöbalken. Den del av bäcken som omfattas av rensningar är inte mer än kvm sammanlagt. Han har dessutom gjort en anmälan till myndighet och fått klartecken vad gäller rensningar avseende dämmen. Han har vid flera andra tillfällen anmält åtgärder som berör vatten. I samtliga fall har Skogstyrelsen låtit inhämta yttrande från länsstyrelsen. UTREDNING C E har, utöver den bevisning han åberopade i tingsrätten, åberopat fotografier och karta samt Länsstyrelsen i Dalarnas läns vitesföreläggande av den 12 oktober Han har även åberopat tilläggsförhör med sig själv, B J och N E samt vittnesförhör med S H och M S. Åklagaren har, utöver den bevisning som åberopades i tingsrätten, åberopat tjänsteanteckning av C C den 9 januari 2008 samt C Es skrivelser till länsstyrelsen den 18 juni 2010 och till polisen den 17 maj Han har även åberopat vittnesförhör med M H och tilläggsförhör med K J. HOVRÄTTENS DOMSKÄL För bifall till ett åtal förutsätts att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning som åtalet avser. Detta innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att det förhåller sig på något annat sätt än vad åklagaren påstår.

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM B Rotel 0601 Åtalet bygger på fotografier tagna vid Kallbäcken den 3 juni 2010 samt förhör med K J och M H som besökte platsen vid samma tillfälle. Både K J och M H har uppgivit att de vid besöket i juni 2010 konstaterade att det var fråga om färskt uppgrävda stenar som låg upplagda längs med aktuell del av bäcken. K J har uttryckt att bäcken var helt renrakad och M H att den var slät som ett badkar. Att det var fråga om färskt uppgrävda stenar grundar vittnena framför allt på att stenarna var rena från påväxt och att massorna inte såg åldrade ut. Utifrån det begränsade antalet fotografier som åklagaren har åberopat kan konstateras att större stenar fanns i bäcken den 3 juni 2010 på plats där åklagaren gör gällande att C E har grävt bort stenar och där vittnena får anses mena att bäcken är helt ren från sten. Vidare framgår att det på plats där åklagaren gör gällande att grävning inte skett vid det aktuella tillfället vid samma tidpunkt fanns stora stenar upplagda vid sidan av bäcken som såvitt framgår av fotografierna är rena från mossa och lav. Hovrätten finner att de av åklagaren åberopade fotografierna inte ger någon entydig bild av vilket ingrepp som skett på platsen vintern 2010 och att de delvis talar emot vad vittnena påstår. C E har påstått att de stenblock och större stenar som enligt fotografierna kantar Kallbäcken varit upplagda vid tidigare rensningar av bäcken. Han har berättat att han, vid sin rensning av dämmen, på vissa ställen har flyttat på tidigare uppgrävda stenar för att kunna komma fram med grävmaskinen längs med bäcken. Att stenar har flyttats och lyfts runt i samband med arbetet att rensa bort dämmen får visst stöd av vad L G berättat. Hovrätten finner att vad C E uppgivit i sig är sannolikt. Det går inte att utesluta att K J och M H har misstagit sig i fråga om när stenarna grävts upp. Detta särskilt som stenar ostridigt flyttats vid sidan av Kallbäcken i samband med de rensningar från dämmen som C E utfört. Vid dessa förhållanden finner hovrätten det inte utrett att C E grävt upp stenar och grus med de syften som åklagaren påstått. Åtalet ska därför ogillas.

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM B Rotel 0601 Vid denna utgång ska inte heller någon företagsbot eller avgift till brottsofferfond utgå. C E ska tillerkännas ersättning för rättegångskostnader i hovrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Peder Munck och Åsa Marklund Andersson, referent (skiljaktig), samt nämndemännen Peter Michanek och Sonja Leikrans. Skiljaktig mening, se nästa sida.

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM B Rotel 0601 Skiljaktig mening Hovrättsrådet Åsa Marklund Andersson är skiljaktig och anför. K J och M H har båda uppgett att de vid tidigare besök vid bäcken inte sett några tecken på grävningar. Även om de vid detta tillfälle inte såg hela den i målet aktuella sträckan talar de iakttagelser de berättat om från besöket 2010 för att även de delar de inte såg vid sitt första besök då var orörda. K J har bland annat sagt att det vid hans besök 2010 låg färskt uppgrävda stenar längs hela vägen. M H har uppgett att han är helt säker på att de grävarbeten som han kunde konstatera 2010 inte var gjorda vid hans besök år 2009, att det var tydligt att det var nyligen uppgrävt och att bäcken var helt rensad på ett sätt som i allra högsta grad ändrat vattnets djup och läge. De åberopade fotografierna ger också stöd för det de berättat. Både K J och M H har stor kompetens i fråga om vattenverksamhet och arbetade på Länsstyrelsen i Dalarna med dessa frågor. De uppgifter de lämnat får därför anses såväl trovärdiga som tillförlitliga. Mot bakgrund av det anförda och i övrigt på de skäl som tingsrätten anfört finner jag styrkt att C E grävt upp stenar och grus ur bäcken på sätt åklagaren påstått. Jag delar också i övrigt den bedömning tingsrätten gjort vad avser syftet med åtgärden och frågan om C E gjort sig skyldig till otillåten miljöverksamhet. Även i frågorna om påföljd och företagsbot gör jag samma bedömning som tingsrätten. Jag fastställer därför tingsrättens dom.

7 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM Mål nr B meddelad i Mora 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Åse Schultz Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Östersund Tilltalad Erik CHRISTER Engberg, Arvet Gammelvägen Furudal Offentlig försvarare: Advokat Christina Bjelvert-Olsson APR Advokatpartner AB Åsgatan Falun DOMSLUT Begångna brott Otillåten miljöverksamhet Lagrum 29 kap 4 1 st d miljöbalken Påföljd m.m. Dagsböter 60 å 150 kr Betalningsskyldighet till staten Christer Engberg åläggs företagsbot med kr. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning Christina Bjelvert Olsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, 549 kr resa och kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Christer Engberg till staten återbetala kr. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 31 Strandgatan måndag - fredag Mora E-post: mora.tingsratt@dom.se 08:30-12:00 13:00-16:00

8 2 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM B YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat ansvar på Christer Engberg framställt yrkande om företagsbot i hans näringsverksamhet enligt stämningsansökan, bilaga 1. Christer Engberg har förnekat gärningen och bestritt yrkandet om företagsbot. DOMSKÄL Skuldfrågan Åklagaren har som bevisning åberopat dels förhör med vittnena Klas Jonsson och Christian Claesson, dels fotografier och karta. Christer Engberg har som bevisning åberopat dels förhör med vittnena Nils Engberg, Lars Groth, Lars Hedlund och Benny Johansson, dels anmälan om samråd, tjänsteanteckningar från den 9 januari 2008 och fotografier. I målet är följande utrett. Vid den aktuella tidpunkten ägde Christer Engberg fastigheten Ore 1:9 i Rättviks kommun. Inom fastigheten rinner Kallbäcken. I början på januari 2008 skickade Christer Engberg in en Anmälan om samråd till Skogsstyrelsen av vilken det framgår att han bl.a. vill rensa bäckar från vindfällen och träd fällda av bäver samt rensa diken. Några dagar senare har Christer Engberg telefonkontakt med Christian Claesson som arbetar på Skogsstyrelsen. Christian Claesson upplyste då Christer Engberg om att rensning av virke ur naturliga vattendrag inte är samrådspliktiga så länge själva vattendraget inte påverkas. Vidare framgår att Christer Engberg avsåg att rensa diken på fastigheten till ursprungligt djup. Arbetet i Kallbäcken utfördes sedan i januari Den 19 april 2010 inkom en anonym anmälan till Länsstyrelsen. Anmälaren gjorde gällande att långa nya diken dragits fram på den aktuella fastigheten. Med anledning av anmälan gjorde Klas Jonsson, handläggare vid Länsstyrelsen, en inspektion på fastigheten i början av juni Efter

9 3 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM B inspektionen gjorde Klas Jonsson en anmälan till åklagarmyndigheten om otillåten miljöpåverkan på grund av dikning av mark och rensning av sten i Kallbäcken. Efter det att Christer Engberg visat att dikena fanns på fastigheten före hans arbete med dessa så lades utredningen ned i denna del. Tingsrättens bedömning Har Christer Engberg grävt upp stenar och grus ur bäcken? Christer Engberg har uppgett i huvudsak följande. Han har endast tagit bort träd och virke ur bäcken. Han har även flyttat på stenar som legat vid sidan av bäcken för att komma fram med grävmaskinen. De stenar som syns på bilderna vid bäcken har troligen någon tidigare fastighetsägare lagt dit. När Klas Jonsson inspekterade arbetet blev denne mycket arg när han såg hur Kallbäcken såg ut. Det gick inte att tala med Klas Jonsson för att denne var så arg. Efter det att Lars Groth i sitt förhör nämnt att stora stenar flyttats på, så har Christer Engberg förklarat att han flyttade dessa stenar som låg vid sidan av bäcken för att komma fram med grävmaskinen. Klas Jonsson, som har framstått som trovärdig, har berättat att han såg att stora stenar hade grävt upp från Kallbäcken. När han var där ett år tidigare såg han inte några grävningar i bäcken. Han gick utmed bäckens sträckning nästan hela vägen på fastigheten och han såg att grävningar hade skett under nästan hela sträckan med korta uppehåll på några ställen. Han såg på stenarna att de inte hade legat en längre tid i luften för de saknade mossa och lav. Växtlighet från vatten fanns fortfarande kvar på stenar. Vid stenarna låg det sediment. Han såg att botten i bäcken var jämn och kal på stenar. Vattnet på ytan flöt jämnare än på en normal skogsbäck. Enligt honom såg bäcken ut som en flottningsled. Han har lång erfarenhet av att bedöma bäckar i liknade miljö. Det har inte framkommit någon omständighet som skulle tala för att Klas Jonsson skulle ljuga om sina iakttagelser. På de fotografier som visats syns att stora stenar

10 4 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM B ligger invid bäcken. Detta ger stöd för det som Klas Jonsson uppgett. Klas Jonsson har även berättat att slam på ett onaturligt sätt förts upp i skogsmarken bredvid bäcken vid högt vattenstånd. Detta syns även på fotografier. Även detta talar i någon mån för vad Klas Jonsson berättat. Klas Jonsson har även uppgett att Christer Engberg under inspektionen uppgett att han har tagit upp sten från bäcken. När det gäller denna uppgift har Klas Jonsson varit något svävande genom att han under förhöret först sagt att han inte minns vad Christer Engberg sa när denne blev konfronterad men att han uppfattade att Christer Engberg förstod att denne inte gjort rätt, medan han senare i förhöret har uppgett att Christer Engberg sa att denne hade grävt upp stenarna. Han har även uppgett att Christer Engberg åtagit sig att återställa bäcken. Klas Jonssons uppgifter talar starkt för att Christer Engberg har rensat Kallbäcken från sten och att även grus följt med vid detta arbete. Nils Engberg har uppgett att han inte sett stenar vid bäcken. Lars Groth har uppgett att han sett att 6-7 stenar har flyttats på ett ställe och att han inte vet om stenar i övrigt har flyttats. Lars Hedlund har uttalat sig om diken, men inte om stenar vid bäcken. Benny Johansson har uppgett att han inte vet om stenar har plockats upp från bäcken men han såg stenar ligga på ena sidan av bäcken före rensningen. Dessa personers uppgifter har varit vaga och till viss del motsägelsefulla. Klas Jonssons uppgifter som får stöd av fotografier får anses vara tillförlitliga. Det är därmed styrkt att Christer Engberg grävt upp stenar ur Kallbäcken och att vid grävningen har även grus följt med upp ur bäcken. Vad var syftet med att ta bort sten och grus från bäcken? Genom att diken på marken har rensats och grävts ur så har avvattningen från marken ökat och som ett led i att få bort vattnet från fastigheten och hindra översvämningar så har det varit naturligt att försöka öka flödet i bäcken. Christer Engberg har själv i skrivelser angett att ett av skälen till dikningen var att produktiv skog inte skulle ligga under vatten. Syftet med åtgärden i bäcken måste ha varit att

11 5 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM B ändra vattnets möjlighet att transporteras bort ifrån fastigheten. Det är således styrkt att syftet var att avvattna mark för att varaktigt öka fastighetens lämplighet för skogsbruk. Genom att ta bort stora stenar och grus har vattnets läge och djup förändrats. Klas Jonsson har berättat att fisket kan skadas genom att stenar tas bort, bland annat genom att strömmarna i vattnen förändras vilket kan påverka syresättningen i vattnet och genom att organismer som utgör mat till fisk försvinner när stenarna tas bort. Grävningarna grumlar även vattnet vilket påverkar bäcken nedströms. Det finns inte någon anledning att ifrågasätta Klas Jonssons uppgift om att fisket kunde komma att påverkas. Christer Engberg måste ha förstått att en sådan risk förelåg. Har Christer Engberg gjort sig skyldig till miljöbrott? Christer Engberg har således medvetet grävt bort stenar och grus ur bäcken och han måste ha förstått att detta förändrade vattnets djup och läge. Hans syfte med åtgärden var att avvattning skulle ske så att skogen skulle växa bättre. För att denna vattenverksamhet ska vara tillståndspliktig måste verksamheten vara av viss omfattning. Klas Jonsson har uppgett att grävningen har utförts i större delen längs med bäcken som rinner på Christer Engbergs fastighet. Han har med hjälp av karta kommit fram till att bäcken löper ca 900 meter på fastigheten. Även i denna del saknas anledning att ifrågasätta Klas Jonssons uppgifter. I målet är ostridigt att bäcken bredd i vart fall är 1,5 meter. Det är därmed styrkt att åtgärden på bottenytan i vart fall har vidtagits på mer än 500 kvadratmeters stor yta. Vattenverksamheten var därmed tillståndspliktig. Enligt Christian Claesson hade denne upplyst Christer Engberg om att grävning i bäck krävde tillstånd från länsstyrelsen. Det finns inte någon anledning att ifrågasätta denna uppgift som överensstämmer med Christian Claessons anteckning efter telefonsamtal. Christer Engberg visste således att vattenverksamheten var tillståndspliktig och han sökte inte något tillstånd för att

12 6 MORA TINGSRÄTT Rotel 6 Rotel 6:3 DOM B gräva i bäcken. Christer Engberg ska således dömas i enlighet med gärningsbeskrivningen för otillåten miljöverksamhet. Påföljd För det brott Christer Engberg nu döms ska påföljden bestämmas till dagsböter. Övrigt Christer Engberg har i sin egen skogsverksamhet som näringsidkare inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brott. Han ska därmed föreläggas en företagsbot. Skäligt belopp får, med hänsyn till brottets omfattning och till att åtgärder kan vidtas för att återställa bäcken, bestämmas till kr. Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brott som Christer Engberg döms för ska en avgift betalas till brottsofferfonden. Christer Engberg har ekonomisk förmåga att återbetala del av kostnaden för sin försvarare. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400) Överklagande ställs till Svea hovrätt men ges in till tingsrätten senast den 25 oktober Prövningstillstånd behövs. På tingsrättens vägnar Lars Tomth