Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 1/2015 (71)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 1/2015 (71)"

Transkript

1 Föreningsbandet BRÖDRATIDSKRIFT FÖR STOR CAPITLET I FINLAND AV SVENSKA FRIMURARE ORDEN Nr 1/2015 (71)

2 Redaktionen Innehåll Chefredaktör och ansvarig utgivare Guy Catani, DKM Redaktör Martin Gardberg materialbearbetning Grafiker, Christel Westerlund layout och produktion Redaktionssekreterare Teljo Kolkka ekonomi, recipientuppgifter, prenumerationer Redaktionsråd 2015 Guy Catani, ordförande Sam Björklund Martin Gardberg Teljo Kolkka Regionredaktörer S:t Augustin, Sam Björklund Hans Henrik Boije, Ronny Holmqvist Axel Gabriel Leijonhufvud, Kim Isaksson Phoenix, Rainer Lauramo Tyrgils, Göran Strengell Frimurarsamhället i Jakobstad, Sten Westerholm Frimurarsamhället i Mariehamn, Rolf H. Söderback Frimurarsamhället i Vasa, Roger Sohlberg Frimurarsamhället i Åbo, Leif Holmberg Redaktionens adress Föreningsbandet Stor Capitlet i Finland Nylandsgatan 9 F, Helsingfors Föreningsbandets följande fyra nummer: Nr Utkommer Materialinlämning 2/ juni (sommar) senast 20 april 3/ sept. (höst) senast 20 juli 4/ dec. (vinter) senast 20 oktober 1/ mars (vår) senast 20 januari Annonser Annonschef Bo Gerkman Tilinurkka tel: Prenumerera på Föreningsbandet genom inbetalning av prenumera tions avgift till Föreningsbandets konto: Aktia Bank i Finland Betalningar i Sverige: via Bankgiro nr Föreningen Granatenhjelm. Meddela vid betalningen prenumeran tens namn och postadress. Prenumerationsavgifterna är: i Finland EUR 20,- och i Sverige SEK 220,- Prenumerationen omfattar de fyra följande numren fr.o.m. inbetalningen. Omslaget: Vy från Athos. Foto: Georg Liljestrand Anders Strömberg: Förstå innehållet, rabbla inte bara utantill! Kim Isaksson s.4 S:t Andreaslogen Phoenix 80 år Rudy Palmberg s.22 Frimureriet och det sociala kapitalet Edvard Johansson s.34 Gunnar Döragrip med musiken som kallelse Bilder från klosterhalvön Athos åtföljd av reseskildring på om- Ledaren: Mina bröder, s. 3, Tom Waselius , s. 8, Peter Elg stående sida, s. 11, Georg Liljestrand Havskrona SFM, s. 14 Sjömurarträffen sommaren 2015, s. 15 s. 20, Timo Dahl Shekinahns makt, s, 26, Rolf Söderback I Sibelius fotspår, s. 33, Gunnar Döragrip Kryss, s. 36, Rolf Söderback Översekreteraren informerar, s. 37 Antagna bröder, s. 38 Jubileumstal vid skottiska S:t Andreas Logen Phoenix 80-års soaré Från dröm till verklighet SCF i västerled, s. 16, Gunnar Nyström Vasa Frimurare ser på framtiden med tillförsikt!, s. 18, Roger Sohlberg Sällskapet Convivium besöker Fiducia i Oslo november 2014, Frimureriska frimärken, s. 24, Markus Lahti En jungfrudans en labyrint, s. 30, Sten Westerholm s.8 Timo Dahl 2

3 Ledaren Mina bröder! Jorden vandrar i sin ellips och snålar icke med åren och dagarna ljusnar och mörknar och vips återkommer våren. Så skaldade Alf Henrikson en gång, och den lilla strofen är varje år lika aktuell som när den skrevs. Diktens innebörd rinner mig i hågen nu då ett blad igen har vänts i tidens bok, och vi inlett ett nytt år Samtidigt har ju vår siktpunkt på bara några dagar förflyttats från jul och nyår flera månader framåt, mot våren och det småningom återkommande ljuset förvisso är det så att vips så återkommer våren! Jorden i sin bana snålar förvisso heller inte med åren, och det år som nu inletts är redan mitt femte som kapitelmästare för Stor Capitlet i Finland. De två tredjedelar som gått av min ämbetsperiod har varit en fantastisk tid med framför allt många oförglömliga möten med bröder i alla delar av landet och också i Ordens andra fördelningar. Det år vi nyss lämnat bakom oss, år 2014, har för vår fördelning återigen varit ett framgångsrikt, och därmed också arbetsdrygt år. I gengäld har det inneburit den stora glädjen att få hälsa många nya bröder välkomna i vår krets och i nya grader, och inför det nya året ser trenden fortsatt glädjande ut. Det är synnerligen tillfredsställande för mig att kunna konstatera detta, för det betyder att vår tro på att vi och Orden kan ge bröderna någonting besannats i verkligheten. Det är vår samfällda entusiasm för vår verksamhet som utgör grunden för denna goda utveckling, och den entusiasmen skall vi oavbrutet arbeta på att hålla levande den är nyckeln till vår framtid. År 2015 ser alltså ut att fortsätta i samma goda tecken för SFMO:s sjätte fördelning som de senaste åren. I den allmänna världen är dessvärre tongångarna där emot inte alltför positiva, och t.o.m. en viss hopplöshet kan tydligt skönjas på vissa håll efter flera år i moll. Desto viktigare blir då vår frimureriska verksamhet, vars kärna höjer sig angenämt högt över världsliga konjunkturers berg- och dalbana, och desto viktigare kan vår gemenskap bli för var och en av oss, där en väsentlig sida är att som människor ta hand om varandra. Man kan säga att den yttre utvecklingen har lett till att en av vår verksamhets urgamla grundpelare, barmhärtigheten, betonas på ett nytt sätt. Må alla bröder göra den barmhärtigheten till sin sak under det kommande året. År 2015 innebär alltså fortsättningsvis mycket arbete och många sammankomster, men det är ju bara trevligt att verksamheten har vind i seglen. En sak som i någon mån torde påverka verksamheten under detta år är de nya ritualer, som nu äntligen är på kommande, och enligt OSM:s gällande beslut skall tas i bruk senast den 31 maj Det är kanske de facto litet överdrivet att tala om nya ritualer, för det är egentligen fråga om en finslipning av de ritualer som kom år 2007, men de innehåller en hel del smärre förändringar, som alltså nu skall införas och genomföras. Replikförändringarna är mycket få, men förändringarnas tyngdpunkt finns i koreo grafin, så det gäller att sedan när de nya ritualerna kommer studera dem minutiöst så att allting blir rätt från början. Och de facto har grundidén med finslipningen inte varit en förändring utan en återgång till ursprunget, så att just den ursprungliga idén och tanken skall framstå klar och tydlig. Mina bröder! Våren är här om inte vips så ganska snart, vi är på väg mot ljuset, och i det tecknet tillönskar jag er ett intensivt och glädjefyllt frimureriskt år och ser fram emot att få träffa er i olika landsändor under de kommande månaderna. Tom Waselius, KM 3

4 Vår Stormästare har ordet Anders Strömberg: Förstå innehållet, rabbla inte bara utantill! Ritualen är det enda som skiljer oss från andra organisationer. Klarar vi inte av den delen, och gör den med glädje, fungerar inte heller det andra. Ibland snubblar vi, men kom ihåg att vi bara är människor. Det säger Frimurarordens Stormästare Anders Strömberg som manar till stilfulla loger med ämbetsmän som vet vad de har för roller och vad deras uppgifter består i. Det är en avslappnad Stormästare iklädd jeans och kavaj som dagen efter att han besökt S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud i Ekenäs diskuterar Orden, dess väsen och framtid på hotellet innan avfärden mot SJL S:t Henrik och Åbo. Anders Strömberg installerade sig som Stormästare i maj 2012 och den första frågan är naturligtvis om något har förändrats sedan dess, inte personligen, men vad gäller Svenska Frimurare Orden. Det tar tid. En 275 år gammal Orden utvecklas och förändras inte på ett par år, säger han med ett skratt men blir snabbat allvarlig: När Orden under min föregångare Anders Fahlmans tid började med verksamhetsplanering var det inledningen till något nytt. Arbetsformerna har sedan dess utvecklats och förfinats. Under många år hade Orden helt i enlighet med då rådande system ingen framförhållning, tittade man framåt var det med ett perspektiv som inte sträckte sig särskilt långt in i framtiden. Nu är tiderna sådana att det är helt enkelt nödvändigt att se framåt och framför allt att se längre. Nytt är till exempel att presidiet från och med 2015 träffar provinsialmästarna i Sverige och kapitelmästaren från Finland vid ett par tillfällen varje år för diskutera långsiktiga och operativa frågor i denna mindre grupp. Vi granskar också åldersfördelningen inom olika enheter. Precis som han under brödramåltiden i Ekenäs nämnde förhållandet mellan bröder, lokaler och ritualer tar han upp samma tema under vår diskussion. 4

5 De här tre faktorerna hänger ihop. Bröder är inte bara ett tillflöde till logerna, det gäller också att se samhället bakom och kunna skapa ett levande frimureri långt in i framtiden, både i Sverige och Finland. Att det här är både aktuellt och särdeles viktigt att inse förstår man när br Anders beskriver situationen på vissa orter i Sverige. Vi har flera frimurarsamhällen där gamla S:t Johannesloger inte har fler än knappt 20 bröder. De har svårt att klara ekonomin, men vi ska inte lämna Stormästare Anders Strömberg besökte S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijon hufvud i Ekenäs på hösten. Här i väntan på att logen ska börja tillsammans med sin vakt, fr.v. Peik Kuuluvainen, Peter Werthmann, Timo Laurila, Peter Sjöholm och Antti Juntunen. platserna, vi ska inte ge upp, men vi kan växla ner i stället, säger han. Nerväxling kan ge lyft Och vad betyder det då att växla ner? Ja, rätt och slätt att en loge kan ombildas till en brödraförening och brödraförening kan ombildas till en klubb. Det finns redan exempel på att detta har varit ett lyckat drag eftersom verksamheten har fått sig ett lyft. Vi måste se hur verkligheten ser ut: vi måste se på demografin i analyserna och ha den som grund för Ordens långsiktiga utveckling, inskärper Anders Strömberg. Han påminner också om betydelsen att bröderna tar hand om varandra, något som han tycker att man på endel håll missat. Visserligen börjar situationen bli bättre. Vi är ju delvis till för oss själva och kan vi inte ta hand om oss och våra medbröder är frågan hur vi ska ta hand om andra! 5

6 Som exempel tar Stormästaren logen i Ekenäs. Stenhuset i två våningar är fint, men inget för den som har ett funktionshinder. Refektoriet i andra våningen nås endast via en trappa. Mekaniska hjälpmedel finns inte att tillgå för den som till exempel är rullstolsbunden och att med handkraft hjälpa en funktionshindrad broder låter sig inte göras i en smal och svängande brant trappa. Vi måste se oss omkring och hitta enkla lösningar och åtgärder för att alla bröder ska kunna delta i logearbetet. Det kan gälla så små saker som att köra en äldre broder med bil till logen, åtgärder som får bröderna att komma till logen. Som det är nu är vi lite för dåliga att ta hand om varandra. Att de stora logerna har andra typer av utmaningar än de små går inte att förneka. I till exempel Johannesloger med flera hundra medlemmar är det svårt att lära känna varandra. I Sverige har man prövat på att dela upp sådana loger, men resultatet har inte alla gånger varit det avsedda. Tanken har varit rätt, men budskapet om hur det skulle göras för att gagna bröderna nådde inte bröderna på rätt sätt. Delar man på en loge måste man ha koll på underlaget under en väldigt lång tid framöver, säger Stormästaren. Hur tydliggöra SFMO i samhället? En stor utmaning för SFMO är hur Orden skall synas i samhället. Stormästaren slår fast att Orden inte vill ta efter vissa andra organisationer, men önskar gärna ett större genomslag för alla de pengar 40 miljoner kronor, alltså närmare 4,5 miljoner euro som Orden delar ut varje år. Vi måste lära bröderna vad vi gör så att de kan berätta det vidare åt släktingar och vänner. Få av våra bröder vet att vi bara har ett par personer anställda, övrig verksamhet sköts av bröder som arbetar utan arvode helt ideellt. Det betyder att de medel som samlas in inte går till kostnader för organisationen utan till ändamål där de gör nytta. Stormästaren påpekar att många internationellt kända hjälporganisationer tar en fjärdedel av de insamlade medlen för att finansiera sin egen verksamhet. Både SM Anders Strömberg och AGL:s OM Anders Lindström flaggar för fri murarorden inför AGL:s tioårsjubileum som firades i början av februari. Så är alltså inte fallet med frimurarorden. Utmaningar finns Även om SFMO seglar i medvind totalt sett finns det naturligtvis utmaningar som måste åtgärdas. Det finns enheter med svag ekonomi, andra är så små att de har svårt att få tillräckligt med ämbetsmän och andra åderlåts på bröder av olika orsaker i snabbare takt än andra. En verklig utmaning finns också i Ordens ritualer. Det finns en massa detaljer i ritualen som inte noteras, det som finns i det finstilta! Under de senaste månaderna har den reviderade ritualen kommit logerna till kännedom och Stormästarens uppmaning är lika enkel som den är tydlig: Lägg den gamla åt sidan! Försök inte jämföra utan ta till dig innehållet i den nya. Som det är nu traderas alldeles för mycket från äldre ämbetsmän till nya. Det finns mängder med saker som sker i logerna som inte alls omnämns i ritualerna. Vi ska erbjuda värdighet vilket är väldigt viktigt. Läs vad som står i ritualtexten. Står där ingenting om en viss sak så ska man inte göra något extra. Och Stormästaren framhåller det som nu framstår som helt självklart: Gör inte så som alla alltid har gjort! Vi kan bli bättre med mer innehållsrika loger som samtidigt genomförs i ett bra tidsschema och inte drar ut på tiden. Ett utmärkt exempel är AGL:s loge i tredje graden som jag besökte på hösten och där man dessutom använde musik på ett föredömligt sätt. Positivt ledarskap behövs Broder Anders framhåller att långa loger ofta beror på fadäser under ritualen. Ämbetsmännen vet inte vad de ska göra vilket leder till pauser vilket drar ut på tiden. Podiet och ytterligare några ämbetsmän sätter andan i logen. Den kommer inte av Ordens ålder som i värsta fall kan vara en belastning i arbetet. Därför gäller det att skapa ett positivt ledarskap i logen, att hitta rätt form runt innehållet. Då är vi tillbaka där vi började. Klarar inte bröderna av ritualen och gör den med glädje fungerar inte logen, i synnerhet om glädjen saknas i arbetet. Vi snubblar alla någon gång, men vi är bara människor, säger Stormästaren och godkänner fusklappar som stöd för ämbetsmännen. Vissa kan inte lära sig ritualen utantill, då är det bättre med ett stöd i någon form som ger trygghet. Det viktiga är att logen görs stilfullt och att Ordens och ritualernas budskap kommer fram. Man ska förstå vad man säger, inte bara rabbla utantill! TEXT OCH FOTO: KIM ISAKSSON, VIII 6

7 Musik, sång och barmhärtighet var kvällens tema S:t Andreaslogen Phoenix 80 år Jubileumssoaré Det har förflutit 80 år sedan SAL Phoenix återuppstod 1934 efter den ryska parentesen. För att fira detta hade logens presidie funnit det lämpligt att ordna en musikalisk soaré för oss frimurare jämte damer. De praktiska festarrangemangen sköttes av en kommitté bestående av ett antal Phoenix-bröder med br Jan-Olof Holm som dragare. Under soarén ordnades en insamling till förmån för byggandet av ett barnsjukhus i Helsingfors. Insamlingen inbringade totalt 895 euro och inbetalas oförkortat till sjukhusprojektet. Soarén hölls i refektoriet på Nylandsgatan, där salen var väl bokad med 83 gäster. Våra loger på Nylandsgatan i Helsingfors är lyckligt lottade, eftersom vi har så många duktiga sångare och musikanter som välvilligt ställer upp på våra tillställningar. Även vår inbjudna gästartists uppträdande uppskattades stort. Jubileumssoarén inleddes med ett välkomstanförande av logens OM, br. Lars Lindqvist, där han bl a framförde att 80-års födelsedagar visserligen inte hör till de stora jubileerna, men vi i Phoenix ville ändå uppmärksamma detta på ett något mindre högtidligt och mera trivsamt sätt. Därför har vi nu samlats här idag med våra damer för en kväll i den goda matens samt sångens och musikens tecken. Br. Jan-Olof Holm presenterade sedan kvällens fortsatta program som be- OM Lars Lindqvist tillsammans med artikelförfattaren Rudy Palmberg i OMrummet på Nylandsgatan. stod av sång och musik, ett festtal och broderlig samvaro. Frimurarkören framförde under ledning av br. Gunnar Döragrip verken Käraste bröder ur Wolfgang Amadeus Mozarts opera Trollflöjten, Klinga nu med klarinetter av Carl Michael Bellman, Fridolins dårskap av Jean Sibelius och Kristallen den fina av Otto Fredrik Tullberg. Vi hade även glädjen att åhöra solosång av Malin Lindqvist, Halleluja av Leonard Cohen och Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen. Br. Rabbe Österholm och br. Peter Achrén uppträdde med egen repertoar. Br. Rabbe sjöng toner av Jean Sibelius Flickan kom ifrån sin älsklings möte, Charles Gounod Valentins bön, Ruggiero Leoncavallo Mattinata och Cole Porter Blow, Gabriel, Blow. Br. Peter underhöll oss med musik av Oskar Merikanto Elämälle, och Toivo Kuula Aamulaulu. Bröderna Rabbe och Peter utförde dessutom två duetter ur Gunnar Wennerbergs Gluntarna med ackompanjemang av br. Kaj Ekman vid flygeln. Ett stort tack till br. Peter Elg, som i sitt intressanta festtal om hur S:t Andreaslogen Phoenix uppstått och vilka skeden logen genomgått. Festtalet hade rubriken: Fågeln Fenix i S:t Andreaslogen Phoenix vapen. Förutom själva festtalen och den musikaliska bespisningen bjöds vi även på en utomordentlig middagsmeny. Ett stort tack till köket, vårt allt i allo, med Tellervo Telle Nevala i spetsen. TEXT: RUDY PALMBERG, X FOTO: MARTIN GARDBERG, VIII Det Nya Barnsjukhuset 2017 byggs i Helsingfors/Mejlans för att ge vård till svårt sjuka barn i Finland. Barnsjukhuset skall ersätta Barnklinikens och Barnets borgs föråldrade utrymmen. 7

8 Phoenix-sköldens bakgrund och utveckling Jubileumstal vid skottiska S:t Andreas Logen Phoenix 80-års soaré År 1767 anlände från den engelska Storlogen dess för Sverige tillförordnade provincialstormästare, legationssekreteraren Charles Tullman, med fullmakt att grunda en i England underställd Johannes-Loge. Denna hade även rättighet att recipiera i de sk Skotska Graderna. Logen fick namnet Phoenix. Då hertig Carl fått ordning på de svenska logerna och inordnat dem under Stora Landt Logen, upplöstes Phoenix 1770 och dess bröder fördelades på svenska loger. Samtidigt växte frimureriet i Finland till sig. Hertigen beslöt därför 1777 grunda en ny skotsk S:t Andreas-Loge med säte i Helsingfors. Namnet Phoenix var ledigt. Hertigen ansåg, att fågeln Fenix som symbol för Andreas-graderna var så eminent, att han lät namnet Phoenix gå i arv till den nya Helsingfors-Logen. Fågeln Fenix blev logens sköldbild. Symboliken bakom Hertigens beslut är inte dokumenterad. Det gäller därför att utgående från allmän symbollitteratur försöka utreda på vilket sätt den mytiska fågeln Fenix kunde gestalta det frimureriska arbete som utförs i vår Andreas-Loge. Jag hoppas, att framställningen skall ge våra gäster och bröder en idé om hur Fenix kan vägleda oss i vår livsvandring. Historiska fakta Egypten. Vem och vad är historiens fågel Fenix? Varifrån kommer den? Dess ursprung härleds ofta, med rätt eller fom för SAL Phoenix, Peter Elg, X orätt, till Benu-fågeln, Egyptens Fenix. Denne föddes vid jordens skapelse ur ett ägg lagt av jordguden Geb. Den liknar en tofsvipa eller häger. Benu-fågeln var den första varelse, som slog sig ned på den nyskapade, från urvattnet Nun uppstigna slamkullen, Ben-ben. Där uppfångade den solens första strålar, skriade, och fyllde världen med allt som inte varit, dvs bringade ljuset till världen. Benu betyder: att skinande uppstiga. Benus heliga ort var den nu över 5000 år gamla staden Awanu, på hebreiska Awen/On, på grekiska Heliopolis, i dag Kairo. Namnet betyder pelarnas plats varmed menades templens guldtoppade obelisk, urkullen. Heliopolis var solguden Amun-Re:s stad. Egyptierna såg i Benu både Re och dödsrikets Osiris. Fågeln kan i mumiernas sk dödsböcker ibland vara grönfärgad, Osiris färg, symbolen för liv efter döden. Fenix kan också vara vit med grönt huvud och guldskimrande vingar, dvs Re, och visar då den avlidne vägen upp mot ljusets eviga värld. Grekerna gav fågeln namnet Phoinix eller den purpurfärgade. Purpur är symbol för konungslig makt och gudomlighet. De romerska Caesarerna klädde sig i purpurbrämad toga. Plinius dä säger, att Phoenix är stor som en örn, har en gyllene ring om halsen, en purpurfärgad kropp, en blå stjärt med rosa prickar samt tofsar på halsen och en naturtrogen på huvudet. Enligt Herodotos, som aldrig själv sett fågeln, är fjädrarna dels röda, dels guldskimrande. Andra beskriver fågeln som en guldskimrande häger i de fyra grundfärgerna rött, gult, grönt och blått. Det är viktigt att förstå, att färgerna är valda ur symbolisk synpunkt. De betecknar de gudomliga krafter och egenskaper som enligt egyptisk religion skapar och upprätthåller världsalltet. Faraonernas halsprydnader är gjorda av guld, karneol, lapis lazuli och malakit, dvs i färgerna gult, rött, blått och grönt. Dessa symboliserar solen, elden, vattnet och livet. Det är även dessa 4 grundfärger som bildar den ursprungliga Regnbågen, det sk Gamla Förbundet mellan Gud och mänskligheten. 8

9 Fenix-legenderna Flera grekiska legender beskriver fågeln Fenix levnadslopp och därmed dess religiösa symboliska betydelse. Dessa var säkert kända av hertig Carl. Herodotos, som talat med prästerna i Heliopolis, ger Fenix hemvist i Arabien. Vart 500:e år beger den sig till solgudens tempel i Heliopolis för att begrava sin fars döda kropp, som den medförde i ett ägg av myrra. Fenix bygger ett bo av välluktande kryddor på Re:s altare. Solen, Re, antänder boet och Fenix förbränner sig själv och ägget. På tredje dagen höjer en ny Fenix sig ur askan. Fenix har återuppstått till ett nytt liv för 500 år framåt. Härigenom blev den för den antika världen symbolen för förnyelse, återuppståndelse, Resurrectio. Till och med Rom använde Fenix som symbol för imperiets ständigt förnyade livskraft och eviga bestånd. Skalden Hesiodos berättar: När döden nalkas bygger Fenix ett bo i en palm. Palmens grekiska namn är Phoenix dactylifera. I Egypten var palmen helig symboliserande odödlighet och evigt liv. Palmkvistar bars i begravningsprocessionerna. Re, solens strålar, antänder boet och Fenix förbränns till aska. Ur askan slingrar sig en orm, som på tredje dagen förvandlas till en vackrare fågel än den gamla. Fågeln svingar sig upp mot himlen för att leva i ytterligare 500 år. Därefter flyger fågeln till Heliopolis i Egypten och bränner upp sig själv på altaret. Ur askan av ben och ryggmärg framkommer en liten välluktande mask. Denna förvandlas i sin tur till en fågel, som fullfjädrad på fjärde dagen, flyger upp, ung på nytt. I den mosaiska religionen heter Fenix Milcham, en odödlig paradisisk fågel. Av alla Paradisets djur var det endast Milcham, som ej lät sig lockas av vår urmoder Eva att äta av frukten från Kunskapens träd. Då Jahve pga syndafallet stängde Paradiset, fick Milcham som belöning för sin ståndaktighet rätt att i 1000 år bygga bo i ett av träden. Sedan bränns boet upp. Men i boet finns ett oskadat ägg. Ur detta kläcks en ny Milcham-fågel. Milcham är därmed symbolen för uppståndelse och odödlighet, kanske förebilden till våra påskägg och gula kycklingar. Bild 2: SAL Phoenix i stamhuset/ Stockholm (modern version). Dessa legender berättar för oss om den antika världens uppfattning om livet, av att finnas till. Att födas, växa, leva aktivt, åldras samt slutligen dö var och är allt levandes lott. De antika religionerna nöjde sig inte med det jordiska. Man ville se någon form av fortsatt existens efter döden, helst i behaglig omgivning. Begreppen Paradis, Odödlighet, Evigt Liv, står därför att finna i Medelhavsregionens religiösa åskådningar; i Egypten, i Rom och Grekland, i den mosaiska tron, i islam, och i kristendomen. Fenix har varit en viktig men numera glömd kristen symbol. Den är ett av Trons attribut. Då Fenix-Milcham inte åt av Evas frukt, förblev den som enda varelse syndfri. Jesus lät sig inte frestas av Djävulen. Jesus var syndfri. Liksom Fenix, dog Jesus och uppstod på tredje dagen; Fenix uppsteg ur askan, Jesus ur dödsriket. Därför blev Fenix i den medel tida ikonografin, Bestiariet (bild 1), symbol för tron på Jesu uppståndelse, för tron på att alla som efterföljer Hans livsgärning som lön kan vänta uppståndelse till Evigt Liv; Resurrectio. Bild 1: Fågeln Phoenix enligt Bestiarium; The Bodleian library, Oxford M.S. Bodley 764. Bild 3: SAL Phenix Skölden för Logen Phoenix 1777 Låt oss nu gå till den jubilerande S:t Andreas-Logen Phoenix. Hur Tullmans Fenix-sköld såg ut vet jag inte. I Stamhuset i Stockholm finns två sköldar, en gammal där Logens namn är bokstaverat Fenix, den andra med en eldröd Phoenix-fågel på silverbotten (bild 2). Den reser sig ur en eld, som kommer ur två korslagda bruna grenar. De bildar siffran X eller ett sk Andreas kors. Skölden verkar nygjord, texten modern. Logens valspråk, Resurrectio syns på skölden. Bild 3 visar den sköld som tillkom 1777 för Helsingfors-Logen. Den är inte heraldiskt utformad som de nuvarande. En naturtrogen, orre liknande, vit fågel ligger i sitt brinnande bo, vilket vilar på två korslagda gröna stavar. Stavarna bildar siffran X eller ett sk Andreas-kors. Bakgrunden är blodröd, martyrernas färg. Stavningen Phenix anger uttalet. Märk att fågeln är vit, oskuldens, syndfrihetens färg, och förbränns liggande i sitt bo, vilket kan tänkas vila på två gröna palmkvistar. Kanske vi här ser en omformad Hesiodos-legend. 9

10 Bild 4: SAL Phoenix Skölden för Logen Phoenix 1934 År 1934, det år då logen Phoenix efter den ryska parentesen för andra gången återuppstår, fick den sitt av Ordens Stormästare, kung Gustav V, godkända, nuvarande vapen (bild 4). Överst ser vi Finlands Lejon, dock utan kroksabeln, då det ej var tillåtet använda en officiell statssymbol. Kronan bildas av 9 liksidiga trianglar eller murslevar. Den omslingras av ett band med oändlighetens symbol. Under den ett smalt blodrött fält, kärlekens, martyrernas, Andreas-logens färg. Bottenfärgen är nu silver, synonymt med vitt, renhetens, oskuldens symbol. Phoenix har en örnliknande silverfärgad näbb, en röd tunga, en gul eller röd tofs på huvudet, tofsar, kanske guldfärgade, på halsen och på de utbredda vingarna. Vingpennorna verkar skimra i rött och grönt, mellanpennorna är röda. Elden är våldsamt röd och gul och stiger från två X-formigt korslagda grenar. De verkar grönaktiga som på den gamla skölden. Under skölden syns logens valspråk, Resurrectio, åter uppstigande, återuppståndelse, hänsyftande på fågelns ställning med utbredda vingar och legenderna. Skölden har numera moderniserats enligt heraldikens krav (bild 5). Fågeln är här grön och inte purpurfärgad som i Stockholm, för grönt är livets färg. Finlands Lejon pryder vapnet men utan kroksabel, då riksvapnet ej fick användas i föreningssammanhang. Guldets skimmer på vingarna är en symbol för fullkomlighet och oförstörbarhet, då metallen guld av alla metaller för alkemisten var den yppersta, hela arbetets mål. Konung Gustav V har i Konstitutorialet ej förklarat den nya skölden. Som den är utformad, förenar den de antika legenderna med kristen symbolik. Aposteln Andreas är Skottlands skyddshelgon. Enligt legenden blev han korsfäst för sin tros skull av kejsar Caligula på ett X-format kors. För sekulariserade moderna nordbor är martyrdöden för den kristna tron en mycket overklig tanke. Icke så i dagens Mellanöstern eller Afrika, där martyrskapet är vardag. Den som lider martyrdöden för sin tros skull, ser vägen till Paradiset öppen. Resurrectio blir en verklighet. Bild 5: SAL Phoenix Design: Lars Hedman. Frimureriet slår vakt om sin rituals innersta hemligheter. Därför är det inte möjligt för mig att här rituellt tolka sköldarna och deras olika utformning. Tolkningen vore dessutom olika i olika grader. Men för mig förmedlar Logens sköld ett allmänt mänskligt budskap. S:t Johanneslogen betonar genom mursleven en människas arbete med sig själv, sin etik. Att utveckla sig själv till en god och samhällsnyttig människa med höga humanistiska ideal är målet. S:t Andreaslogen bygger vidare på detta. Men här skall man lära sig aktivt beakta sina medmänniskors behov och livssituation. Det räcker inte för en människa, att med höga ideal teoretiskt spekulera över det goda och det onda. Att själv leva oklanderligt, men inte ingripa för att rätta till orättvisor, att inte hjälpa då man kunnat det, är inte tillfyllest. Man skall ta ställning, göra något, även med risk att själv förlora på kuppen. I värsta fall måste man vara beredd, att som Fenix, förbränna sig själv, att bli martyr. Ensam förmår en människa inte mycket. Men tillsammans med andra likasinnade kan mycket göras. Detta är en av Andreas-frimureriets grundtankar. Varje aktiv, engagerad människa livas av förebilder. Aposteln Andreas liv och gärning har för Andreasfrimureriet symboliskt tagits som en sådan. Men den sig själv förbrännande och i ett kretslopp åter uppstående fågeln Fenix ger oss ännu en förebild. Dess grönskiftande fjäderskrud ger oss hopp om ett ofattbart stort och värdefullt arvode för vår livsgärning. Grönt är De Utvaldas färg. Den Rättfärdige grönskar som ett palmträd, dvs som Phoenix, säger Psaltaren. Fenix säger oss, att vårt liv är en kretsgång av misslyckanden och nya försök. Vi kämpar, faller, och försöker igen göra det goda, det rätta. Livet är likt en alkemisk process. Vi själva, det råa utgångsmaterialet, Mater Prima skall genom upprepad luttring till slut omvandlas till de Vises Sten, nå fullkomligheten, och genom Resurrectio, likt fågeln Phoenix, nå tillvarons slutmål, det Eviga Livet. Ske allt så. TEXT: PETER ELG, X, fom SAL PHOENIX 10

11 En annorlunda pilgrimsvandring Bilder från klosterhalvön Athos åtföljd av reseskildring på omstående sida Jag inleder med en instruktion: Titta först i tysthet på varje enskild bild här nedan och vänd sedan på bladet. Titta därnäst på artikelns alla återstående bilder och börja inte läsa texten förrän du sett alla bilder. När du sett bilderna är du klar för din egen mentala pilgrimsvandring att få uppleva (i sinnenas värld) hur det kan kännas att vandra i Athosbergen. Den bästa upp levelsen får du genom att inta en bekväm ställning, sluta ögonen och låta någon annan högläsa texten för dig. För att förstärka dina minnesbilder be den som läser att hålla korta pauser (två andetag) mellan textavsnitten. Pauserna framkallar i ditt inre de bilder som du nyss sett. Du kan så klart också själv läsa texten på egen hand, men glöm inte att först titta på alla bilder. 11

12 Artikeln baserar sig på ett föredrag på frimurarklubben Symbolens månadsmöte den 8 december En vandrande Athosbroder Jag önskar dig lycka och välgång på din vandring! Nu vill jag att du föreställer dig att du sitter i fören på färjan till Athos. Runt omkring dig ser du skäggiga munkar klädda i sina svarta munkdräkter. De sitter i små grupper och talar intensivt. Det är livfullt på däck. Måsarna flyger runt och på sitt typiska sätt skränar de och fikar efter något att äta. Solen lyser från en klarblå himmel och det värmer hela din kropp. Det är skönt som en högsommardag trots att det är i medlet av oktober. Du sitter där och förväntansfullt njuter av stunden och du ser nu framför dig Athosberget klart och tydligt. Bergets kännspaka topp har en liten molnslöja omkring sig. Det är som om det inte vill avslöja allt i förväg. Förväntan stiger inom dig, för nu ser du allt tydligare hamnen där du skall stiga av och påbörja din vandring, en vandring i en nästan orörd natur, för utanför klostren har ingen mänska någonsin förgripit sig på naturen. Men du vet att din längtan att också göra en vandring i ditt eget själsliga landskap är egentligen den främsta orsaken till din vandring här på Athos. En vandring i det egna själsliga landskapet i hopp om att lära sig förstå varför du är som du är, varför du uppfattar dina medmänskor som du gör och om hoppet att finna ro i tillvarons största fråga, vad är meningen med livet? Du tar på dig din ryggsäck och tänker, vad skönt att jag lärt mig att minimera min utrustning för i mina tidigare vandringar har jag varit för mycket beroende av det materiella, i tron att det materiella på något sätt skulle underlätta min vandrings yttersta syfte. Väl i hamn samlas du och dina medvandrare för att försöka överblicka vart ni är på väg. Uppför berget ser det ut att gå, kanske närmare femhundra meter uppåt. Det blir en fysisk utmaning som du med iver tar emot för uppe på de branta klipporna kan du se det kloster som du nästa natt skall bebo och du känner att där blir du mottagen som en väntad pilgrim. Men före du är där har vandringen tagit upp till sex timmar av fantastiska naturupplevelser, välbehövliga vilopauser och stunder av betraktelser av det inre landskapet. Blicken vänder nu mot stigen som bär uppåt och du börjar gå. Den första kilometern för dig uppåt ca 300 m. Det känns i hela kroppen, det är en ansträngande prestation för dig som stadsmänska. Tillika tänker du att på den här stigen har munkar i över tusen år vandrat, en del med lätt bagage men andra har burit tunga bördor, i alla fall fysiska sådana för varje sten, varje bräda, varje spik som klostret är byggt av har burits just på den här stigen och klostret är stort och består av många byggnader. Om en stund sätter du dig ner på en stor slät sten, du känner stenens behagliga värme sprida sig i din kropp. Du ser över landskapet och märker att det finns blommande växter in till dig, det ser precis ut som krokus, du funderar ett ögonblick på att, är det inte så att krokusen blommar på våren hemma i Finland? Du tar från din ryggsäck en färsk gul apelsin, du skalar den och sedan tar du din första tugga av den saftiga och söta apelsinen. Du känner hur den svalkar skönt och släcker törsten, varje tugga är en njutning. När du följer stigen med blicken ser du uppe på krönet ett stort träkors, det är symbolen att på det stället har du nått den här stigens högsta punkt. Och du tänker: Hur utmattad kommer jag att vara där vid korset? Vad kommer jag att kunna se där? Hur långt har jag kvar efter det? Efter den här välbehövliga vilan känner du dig redo att fortsätta din färd, du vill nå korset, du vill få ett vidare perspektiv. Det här motiverar dig att vandra vidare på stigen, det känns bra och stegen är lätta igen. Efter en stund når du korset. När du ser dig omkring fylls du av en härlig känsla, du har kommit högt, du har förmått dig ända hit. Utsikten är helt fantastisk. Längs med bergskanten långt neråt under de där lätta molnen ser du små byggnader där enskilda munkar bor och lever sina asketiska liv i ensamhet, sökande efter sanning och ljus. Du tänker en stund, skulle jag förmå mig till det liv som munkarna har valt? Det betyder ju att de lämnat allt i det förgångna efter sig, mamma, pappa 12

13 eventuella syskon, hustru, barn, vänner, ja allt för att viga sitt liv i Kristus. Kan du se dig själv i den situationen? Vad allt av det självklara du har idag skulle du gå miste om? Och så slås du plötsligt av tanken att vem är fången var? Är det jag som är fången i den materiella ekorrhjulsvärlden, sökande efter mera materiella tillgångar eller är det munken här nere vid bergskanten som är fången i sökandet av sanning och ljus? Kan jag leva ett rikt kristet liv hemma i Finland och vad innebär det? Måste jag ha alla de där prylarna som jag har där hemma? Vad är alternativen för mig? Skulle jag kunna lämna allt för att leva i Kristus? Behöver jag lämna allt för att leva i Kristus? Nej, nu vill jag tänka på något annat igen, det här blev för mycket på en gång. Vandringen fortsätter nu i en mera plan natur, det känns lätt att vandra längs med bergskanten. Långt där nere kan du se fartyget som du kom med. Från det här perspektivet ser det ut som en liten leksaksbåt. När du tittar uppåt kan du se toppen av Athosberget, dit är närmare två tusen meter rakt upp. Du tänker att det skulle vara fint att få uppleva Athos toppen och inser samtidigt att det är en utmaning i en helt annan klass. Kan min pilgrimsvandring någonsin ta mig upp till toppen eller är det lika omöjligt som att nå fullkomligheten i det jordiska livet? Livet är kort och mänskovarelsen är bräcklig tänker du. Men vad är det som du ännu vill uppnå här i livet? Vad är meningen med resten av ditt liv? Orden egoism och altruism flimrar till i din tanke, så också tystlåtenhet, försiktighet, måttlighet och barmhärtighet. Och plötsligt dyker en mycket intressant tanke upp i ditt huvud. Vad finns det för likheter mellan en munk i klostret och en frimurare broder som söker sanning och ljus? Finns det mera likheter än vad jag egentligen nu förstår och inser? Vandringen fortsätter och efter en stund går du runt några stora klippblock som hindrat din sikt framöver och då ser du rakt framför dig klostret, målet för din vandring idag. Du tänker, vad skönt snart är jag framme och blir bjuden på en liten raki, marmelad och kaffe och så får jag en egen säng att sträcka ut mig på, det skall bli skönt. Väl framme infrias dina önskningar, den lilla supen raki känns livsgivande och marmeladen som är rullad i pudersocker är härligt söt och kladdig, egentligen smakar allt jätte gott. Du känner en glädje i hela kroppen, du har överträffat dig själv fysiskt, det var en tuff vandring, du är i mål. När du vilat dig en stund går du ut på klostergården och ser dig omkring. Det är en otroligt rogivande plats och all byggnation är omsorgsfullt gjord, du blir imponerad av en massa detaljer, t.ex. klostergården som är gjord av små runda strandstenar i tusental, bildande ett vackert mönster. Du tänker att alla dessa stenar har burits hit upp från samma strand som du kommit ifrån, vilket storartat och tidskrävande arbete. Du sätter dig ner på en parkbänk och funderar och ser ut över ett otroligt rogivande och vackert landskap. Du ser en munk närma sig, han hälsar på dig och frågar om han får sätta sig ner och prata. Han undrar hur dagens vandring har varit? Han berättar när kyrkogången är och när det blir måltid i refektoriet. När ni har pratat med varandra en stund kommer du att tänka på dina funderingar tidigare på dagen därborta vid korset, du minns, vem är fånge var och så vidare och så inleder du en diskussion om andlighet med munken. Vilken fråga vill du ställa honom? Vad känns viktigt för dig i det här sammanhanget? Munken svarar på sitt kloka och empatiska sätt. Det känns tryggt och bra att diskutera med honom om de här himla svåra frågorna. Vad känner du att han ger dig för svar? Om en stund hör du kyrkklockorna, nu kallas det till tidebön och efter det blir kvällsmål. Du går in i kyrkan. Det har redan blivit skymning där ute och kyrkan upplyses av ett antal vaxljus här och där. Det är ganska dunkelt i kyrkan. Du ser hur munkar rör sig svävande över kyrkgolvet och gör korstecken vid ikonerna och sedan kysser dem. Det är en känsla av hög mystik och andlighet. Du tar din plats i ett av båsen och följer med kyrkogången. Språket är grekiska så du förstår inte så mycket av det, så om en stund är du själv försjunken i bön och tanke. Du är nu så nära det gudomliga som du kanske aldrig känt dig tidigare! Vad vill du ta upp i din bön? Vad vill du föra fram till vår trefalt store byggmästare? Efter tidebönen går alla i tystnad till refektoriet. Före alla sätter sig läses en bön. Under måltiden sitter alla i total tystnad och lyssnar på en munk som läser andliga texter. Måltiden äts i rask takt och dess innehåll kan vara svårt att förklara men ett är säkert, det innehåller inte kött. En munk äter inte för njutningens skull utan för att få näring. Du tänker att det här är långt ifrån vårt refektoriums traktering och sociala umgänge men tillika njuter du av måltiden som serveras på en enkel plåttallrik och i plåtmuggen finns kallt, lite surt, rött vin. Oliverna och brödet utan smör smakar gott, ja hela måltiden smakar gott. Du är glad och tacksam för vad 13

14 du fått vara med om idag och nu väntar sängen på sin trötta vandrare. Efter en natts sömn, ja kanske inte en hel natts sömn för det kännspaka trummandet på plankan väcker dig klockan för tidebönerna börjar klockan och pågår till klockan då liturgin tar vid. Kyrkogången slutar klockan och efter det blir det igen en liknande måltid i refektoriet. Under morgonens kyrkogång får du samma känsla av andlighet och mystik, det känns jättefint trots den tidiga stunden. Vad hade du för ärende till vår trefalt store byggmästare idag då? I alla fall hade du fyra och en halv timme tid på dig i kyrkan att framföra din sak. Du hann säkert tänka en hel del. Kanske tände du ljus för dina förfäder som gått till den eviga östern och kanske du tände ljus vid Kristusikonen och den högt vördade jungfru Marias ikon för att tänka några tankar om dina nära och kära som du har där hemma och väntar på dig? Du går till ditt rum och packar din ryggsäck och går ut i morgonsolen. Det ser ut att bli en fin vandringsdag idag också. Pilgrimsvandringen fortsätter med nya utmaningar och du känner dig utvilad och motiverad. Du går ut genom den stora och tunga porten och hittar snabbt den nya stigen som bär iväg mot nästa vandring både i det yttre och inre landskapet, tills du igen kommer till nästa kloster. Ske allt så! TEXT OCH FOTO: GEORG LILJESTRAND, IX SNART är sommaren här igen och den första onsdagen i juli samlas... Havskrona SFM... till sitt årligen återkommande möte, igen på den övre våningen av Restaurang L Escale på Kyrkbacken i Nagu, mitt i den allra mest sommarfagra finska skären! På detta genom tiderna åttonde Havskrona-mötet, alltså den 1 juli 2015 kl 19:00, förklarar broder Gunnar Nyström (X) FStM SCF under rubriken: MYSTIKEN I RITUALEN vad vi alla, både medvetet och omedvetet, fascineras av i vårt dagliga murararbete! Reservera tiden redan nu, klädseln är fri och mötet är öppet för SFMO-bröder av alla grader, samt bröder med lägst 3 hörande till Storlogen i Finland! Med tanke på trängseln är det bra om platserna intas i god tid, senast kl 18:50! Brödramåltiden à 26 + måltidsdrycker enligt eget gottfinnande, består traditionsenligt av en snapsvänlig del med äkta färsk! Nagu nypotatis, åtföljt av Krögarens överraskning som varmrätt! Observera också, att frimurardamerna samtidigt fortsätter med sin hittills inofficiella samvaro under Grilltaket, men nu synes det att med genuina quinnokrafter planeras ett eget damprogram; alltså kom ihåg, att också anmäla Din dam till denna samvaro! Mera information om själva mötet, fås av Freddi Wilén (IX) eller av Jösse Eklund (IX), som därtill tar emot förhandsanmälningarna med tanke på måltiderna, men också alla uppgifterna för brödernas namnlappar alltså: namn, grad, samhälle/s:t JL och sommarviste! Detta senast måndagen den 29 juni, helst per e-post: eller också per sms:

15 Sjömurarträffen Sjömurarträffen sommaren 2015 Sjömurarträffen arrangeras lördagen den 4 juli kl på den anrika spelmansön Aspö i Korpo, N E Välkomna är alla båt- och bilburna bröder med familjer och intresserade vänner. Härbärge kan arrangeras på Aspö och på Nagu, men anmäl intresse i god tid. För bilburna arrangeras båttransport från/till Nagu Pärnäs färghamn, alternativt med förbindelsebåten Eivor. Tidtabeller meddelas senare. Hamnen är trång och saknar bojar; räkna med förtöjning med båtarna i flera rader vid bryggorna eller på svaj i viken, alternativt mot berget. De privata bryggorna står till vårt förfogande, segelbåtarna ytterst och motorbåtarna längst inne i viken. Det traditionsenliga programmet inleds kl med välkomstdrink och sjömurarsamvaro. Därefter följer föredrag om Aspö mycket gamla och intressanta historia, sjömurarkörens uppförande under ledning av Harry Dahlström, gemensam måltid med spelmansmusik och Rolf Thermans sjömurarfrågesport mm. Våra värdar under mötet är Marika och Tor Johansson, Aspöbor i många generationer. På söndagen möjlighet att delta i Korpo församlings högmässa i Aspö kapell, där sjömurarkören kommer att uppträda. Intill mötesplatsen finns Näs-Café med hembakt mat- och kaffebröd samt Fiskboden med lokal rökt fisk och litet matvaror. Det finns också möjlighet att bada bastu. Pris för arrangemangen samt måltiden, som består av fisktallrik och fisksoppa är 40 euro/vuxen och 15 euro för barn under 14 år. Till måltiden medtages egna drycker. Hamnavgiften betalas på plats. Logikostnad beroende på övernattningsställe från 35 /person, som var och en sköter själv med resp. värd. Anmälningar till tel , som bekräftas genom inbetalning av måltid på Aktiakontot FI / Föreningen Granatenhjelm R.F. senast Ange namn och deltagarantal vid inbetalningen i meddelande rutan. Meddela i samband med anmälningen telefon, e-postadress, båtens typ, storlek och djupgående och de bilburna dessutom om önskad övernattning. Deltagarantalet är begränsat till 80 p.g.a utrymmesbrist, så vänligen anmäl i god tid! 15

16 SCF i Stockholm; kom, såg och recipierade Från dröm till verklighet SCF I VÄSTERLED Stor Capitlet i Finland arrangerade lördagen den 8 november 2014 en sammankomst med reception i grad VIII i Ordens stamhus i Stockholm. Det som började som en diskussion mellan dåvarande provinsial mästaren i Svea Provinsialloge broder Bo Hansson och vår kapitelmästare Tom Waselius för över 2 år sedan fick sin kulmen en mulen höstdag i Stockholm. Och resultatet var fantastiskt hur man än mäter det. Mer om det senare. När Ordens Stormästare fattade beslutet om att Sjätte fördelningen kan arrangera en reception i grad VIII i Stockholm började ett febrilt arbete på många områden. Utan att gå in på rituella detaljer är det klart även för en broder av första graden att man måste ha med sig en hel del rituella föremål för att göra det till vår reception och inte en som baserade sig på lånad utrustning. På torsdagen startade förtruppen till Stockholm tillsammans med Runar Hagens skåpbil, som var fylld med hemliga ting. De övriga som startade på torsdagen var de ämbetsmän som skulle agera inkommande lördag. Väl framme i Stockholm började en arbetsam fredag. Utöver att vi övade och finslipade ritualen i för oss främmande utrymmen skötte vi också om både möbleringen och dukningen i respektive utrymmen. Eftersom vi väntade oss mer bröder till sammankomsten än vad gängse är både i Helsingfors och Stockholm betydde det bl a att det behövdes fler stolar in i logesalen än normalt. Som mången vet är Stamhuset fyllt av äldre och tyngre möbler, så arbetet fordrade svett, men inga tårar. I Helsingfors är vi ju bortskämda med servicen i vårt refektorium. Det är endast få bröder som hos oss har uppgifter där före en brödramåltid. I Stockholm gäller andra regler. I Stockholm ställde vi fram bord och dukade för 230 bröder. Det var fler platser än det bl a brukar vara på Stora landslogens högtidsdag. Vi delade in oss i grupper och jobbade effektivt. Efter några timmar var det dukat i räta led. Vi var så många att köket fick korka nya gaffeloch skedpaket för att alla skulle få sin uppsättning tillsammans med de fyra glasen. I matsalen var det husmor som instruerade oss om allt från hur borden kombineras till hur servetterna viks. När allt var klart hängde även Stor Capitlets stora vapensköld på hedersplatsen i salen. På den rituella sidan var Sveas överceremonimästare i en central roll. De hade redan tidigare besökt Helsingfors för att bekanta sig med våra ämbetsmän och i synnerhet ceremonimästarna. På fredag kväll var allt färdigt för den historiskt sett exceptionella logen. Stamhuset förvandlades egentligen till en del av Finland. Alla uppträdde som om vi skulle ha varit Finland. Det gäller bl a ämbetstecken och annan utrustning så som egna anmälningsdatorer. På lördag förmiddag började det att dra ihop sig. Bröderna från Finland kom tillsammans med recipienderna huvudsakligen i tre omgångar med båt från Mariehamn, Åbo och Helsingfors. 16

17 De åtta recipienderna i Stockholm lyssnar på sin kapitelmästare. Efter rundvandringar i flera grupper hade alla bröder från sjätte fördelningen småningom samlat sig i Stamhuset och allt började vara färdigt för receptionen. Alla åtta recipiender samlade sig på Stamhusets innergård i väntan på att få erfara sällsamma ting. Bröderna representerade Sjätte fördelningen på bred basis. Det var bröder från Borgå, Mariehamn, Åbo, Tammerfors, Helsingfors, Vanda och Esbo. Dessa bröder fick nog uppleva en sådan reception som de aldrig glömmer. Förutom bröder från Sjätte fördelningen deltog i sammankomsten naturligtvis bröder från andra fördelningar i Sverige. Dessutom gästades vi också av bröder från vårt finska brodersystem. I sammankomsten deltog också en dansk broder. Efter kontrollräkning visade det sig att sammanlagt 225 bröder deltog i sammankomsten. Det var deltagarrekord i grad VIII både för oss, men även för bröderna i Stockholm. Det kommer att bli svårt att slå detta rekord. Av deltagarna var ca 160 tillresande bröder från Finland. Alltså fler än vad vi har möjlighet att deltaga vid en sammankomst i Finland. Våra egna utrymmen tillåter inte denna mängd bröder. Sammankomsten förflöt helt ypperligt. För att låna en svensk broders kommentar från Ordens Facebook sida: En otroligt bra genomförd sammankomst, ämbetsmännen följde ritualen till 100% och det var ett nöje att få dela detta tillfälle med 218 bröder. Kontrollen visade ju senare att vi var hela 225, för våra utländska bröder hade fallit bort från talet 218. Svea hade arrangerat ett fantastiskt musikprogram, som började i samband med middagen och fortsatte ännu under kaffet. Två fantastiska sångare och en pianist, professionella alla tre. Efter en smakfull middag som köket i Stamhuset trollade fram var det dags att börja städa bort ditt och datt. Allt vårt in i Runars paketbil. De flesta av de tillresta bröderna från Finland åkte efter middagen i österled. Säkert hemåt på stolta vingar. Städ- och rekvisitapatrullen åkte först på söndagen till Helsingfors. Av någon anledning blev det en kort kväll på båten. Spänningen hade lättat och vi hade blivit hemförlovade efter väl utfört arbete. Kapitelmästare Tom Waselius talar till recipienderna under Stor Capitlets vapen flankerad av provinsialmästaren för Svea Provinsialloge, Peter Westrup, R&K. Jag vill avsluta med att låna KM Tom Waselius tackbrev åt ämbetsmännen som i klartext återspeglar en hur unik sammankomst det var fråga om: KM vill samfällt tacka alla dem som dels med sin närvaro och dels med sitt uppoffrande arbete möjliggjorde den fantastiska upplevelse som sammankomsten i grad VIII i Stamhuset i Stockholm blev för alla närvarande. Stockholmssammankomsten var kulmen på ett arbete som började redan för mer än två år sedan med planering och funderande, och som gradvis intensifierats under hösten. Resultatet var en unik frimurerisk upplevelse som kan skrivas in i historieböckerna, inte bara inom Sjätte fördelningen, utan för hela SFMO! I min personliga frimureriska historiebok står nu lördagen den 8 november 2014 ut som en av de stora upplevelserna under min frimurarebana av samma klass som lördagen den 8 april 2006, då jag hade förmånen att få leda SJL S:t Augustins 250-årsjubileum. Ett stort tack till alla som till denna nya historiska frimurarehögtid bidragit haver! TEXT: GUNNAR NYSTRÖM, X FOTO: HÅKAN DAHLIN, IX 17

18 Frimurarsamhället i Vasa har ordet Vasa Frimurare ser på framtiden med tillförsikt! Intervju Ordförande mästarna Jarl Söderholm, X, och Carl-Johan Frantz, X, samt ordföranden för Understödsföreningen Vasa Frimurare r.f., Henry Backlund, IX, blickar gemensamt mot framtiden och svarar på några aktuella frågor. Är ekonomin en begränsande faktor för nyrekryteringen? Räknar man årskostnaden för en aktiv broder blir det en ansenlig summa. Det gäller ju inte enbart de fasta medlemskostnaderna i vårt frimurarsamhälle. Våra sammankomster medför också kostnader för deltagande i brödramåltider och frivilliga insamlingar för de nödställda. Det är viktigt att vi öppet redovisar för bröderna hur vår fasta kostnadsstruktur ser ut och vilka övriga kostnader som verksamheten medför. Endast genom öppenhet kan vi få förståelse för de utgifter som verksamheten medför. Det är uppenbart att ekonomin utgör en viktig faktor i nyrekryteringen. Vi hoppas dock att varje broder värdesätter vår verksamhet och upplever att insatsen är väl värd upplevelserna. De ekonomiska realiteterna är utmanande men målsättningen är att vi skall bibehålla dagens kostnadsnivå och inte skapa tryck på förhöjda medlemsavgifter. Frimurarverksamheten intresserar och antalet medlemmar har de senaste åren varit på stigande. Hur är det med de nyförvärvade lokaliteterna i Vasa? Det faktum att vi nu genom vår understödsförening själv äger våra verksamhetslokaler ger en känsla av större samhörighet. Understödsföreningen Vasa Frimurare r.f. består av dess medlemmar, dvs bröderna i Vasa Frimuraresamhälle. Det ligger i allas intresse att hjälpa till och delta med frivilliga arbetsinsatser för att hålla utrymmena i ordning och för att hålla kostnaderna under kontroll. Finns det behov av förändringar eller renoveringar? Våra logeutrymmen är för tillfället ändamålsenliga. Det finns dock en önskelista om hur förbättra och utveckla våra verksamhetsutrymmen. Högst på listan finner vi vårt bibliotek, sekreterarnas utrymmen och köket. De upplistade behoven är inte nya och vi visste redan då lokaliteterna ombyggdes för våra behov att det fanns brister som behöver åtgärdas. Men ekonomin bestämmer tidtabellen. Går man ner på detaljnivå så finns det en del saker som borde åtgärdas men på det stora hela är vi nöjda och trivs i våra utrymmen. Utnyttjandegraden av våra fina lokaler är låg. De kunde utnyttjas bättre. Alla bröder är nog inte medvetna om att refektoriet och köket kan hyras för privata fester, familjehögtider, minnesstunder mm. Mat kan göras i eget kök eller beställas från vår samarbetspartner. Vi kan erbjuda fina utrymmen till rimliga priser! 18

19 Borde verksamheten bli öppnare till exempel så att program ordnas där brödernas damer också kan delta? Det fordras större aktivitet på den här punkten! Aktiviteter där brödernas damer också kan delta kommer att ordnas under pågående verksamhetsår. Det finns alltför många bröder vars bättre hälft inte sett våra utrymmen. Nu skall det bli en ändring! Förhoppningen är att kunna öka brödernas intresse och förståelse för sitt frimureriska engagemang genom att visa upp våra ypperliga lokaler och sprida saklig information om vår verksamhet. Har den allmänna världens syn på oss frimurare förändrats? Ja. Mycket har gjorts från Ordens sida och särskilt den allt ökade öppenheten har förändrat den allmänna världens syn på oss frimurare. Vi är inte lika märkvärdiga längre, samtidigt som media nog håller ett öga på oss, vilket gör att vi lätt hamnar i blickfånget. Når logerna ut med sin information till alla potentiellt intresserade eller blir det ofta att man når endast bekanta och bekantas bekanta? Risken är att vi rekryterar nya medlemmar endast ur vår bekantskapskrets. Inget fel med det, men frågan är hur vi kunde bättre nå en större krets intresserade? Det är få som tar kontakt med oss t ex via nätet. Här skulle kanske krävas mera synlighet för att nå ut till en bredare krets av potentiellt nya medlemmar. Att nå fram med den relevanta informationen är dock inte alldeles enkelt eftersom en betydande del av informationen kan delges först efter att man blivit medlem. Vi bör vara sakliga och tydliga i all vår information för att undvika att förutfattade meningar uppstår i vår medlemsvärvning. När du kontaktar (eller blir kontaktad) av Fr.v. Roger Sohlberg, Jarl Söderholm och Henry Backlund. Från bilden saknas Carl-Johan Frantz. någon du känner eller börjar känna, kanske du har förutfattade meningar om den personen (jag känner honom från tidigare och han har inga frimureriska anlag). Det bör vi se upp med, alla kan förändras. En del bröder tappar sugen under färden, beror detta på fel i urvalsprocessen? Avsikten är att informera väl! Faddrarnas roll är central i diskussionerna med den intresserade. Den intresserades familjemedlemmar kan också delta i diskussionerna. Att förmedla innehållet i vår fina verksamhet till utomstående är inte alltid så enkelt. Att få en människa att förstå allvaret, djupet och avsikten med vår verksamhet kan vara svårt. Spänningen att bli frimurare kan bytas mot besvikelse när verkligheten klarnar. Samtidigt skall vi vara medvetna om och respektera att vår verksamhet inte intresserar alla. För att få ut det mesta möjliga av den frimureriska verksamheten krävs ett genuint intresse, eftersom ingen annan, än vi själva, kan forma oss till riktiga frimurare. Avslutande kommentarer från intervjuns fria diskussioner: Glöm inte bort passiva medlemmar! Är någon borta från verksamheten en länge tid blir det kanske svårt för honom att komma tillbaka. En aktiv medbroder eller fadder är här av största betydelse. Följ upp de nya medlemmarna! Alla har inte bekanta från tidigare och behöver därför draghjälp för att komma in i brödragemenskapen. Ingen kan vandra någon annans väg! Vi vandrar ensamma, om också i grupp. Verksamhetens innehåll är samma för alla, men vi kanske inte uppfattar allting på samma sätt pga våra personliga preferenser och individuella val. Det finns många olika saker inom frimureriet som tävlar om vår uppmärksamhet och vårt intresse, t ex kamratskap, andliga dimensioner, diskussioner med likasinnade, det kristna budskapet, mentalt stöd (broderskapet förpliktar), symbolik eller en lugn stund fri från stress. Frimureriet är en livsstil! TEXT: ROGER SOHLBERG, VI FOTO: JOHAN HAGSTRÖM, X 19

20 Syskonbesök i Norge besöker FIDUCIA I OSLO november 2014 Torsdag förmiddag den 13 november samlades en grupp Convivium-medlemmar på Helsingfors-Vanda flygplats för en resa till Norges huvudstad. Conviviums norska syskon organisation, Fiducia i Oslo, stod inför att fira sin verksamhets 45-års jubileum följande dag den 14 november. En försmak av den norska gästfriheten fick vi ankomstkvällen då vi deltagare från Convivium samlades i hotellets restaurant för mingel med de norska värdarna. Värdparet Dag och Aase Johannessen med lokala stödtrupper hälsade oss välkomna med norsk värme och öppenhet. Själva festdagen, fredag, inledde vi tillresta gäster med att bekanta oss med Den Norske Frimurerordens stamhus. Det ligger centralt beläget i Oslos centrum med Stortinget som granne. Efter att vi välkomnats i huset fick vi en rundvisning på muséet där broder Erling G. Olsen, med stor sakkunskap om Ordenshuset och frimureriet i Norden på ett medryckande sätt berättade om museiföremål, deras tid och förhållandena över lag. Härefter tog broder Harald Sundin över som ciceron och förde vår grupp på en vandring i ordenshuset och dess historia. Från det magnifika trapphuset till bl a Armiger alsalen, OSM:s representationsrum, och Johannessalen, vi fick höra om husets öden och verksamheten i huset i går och i dag. Efter rundvandringen förenades vi med ett stort antal lokala Fiducia-medlemmar för en festsamling i Johannessalen. Fiducias första 45 år markerades här med tal, dikt, sång och musik. SMP Ragnar Tollefsen representerade den norska ordensledningen. Dagsprogrammet avslutades med en gemensam lunch i den storslagna festsalen med efterföljande kaffe med tre slags kaker i Armigeralsalen där vi fick avnjuta musik (Gluntarna) av två norska sångarbröder och några virtuosa solostycken på violin framförda av Hjørleifur Valson. Fredag kväll besökte damerna den Norska Operan och såg där baletten Romeo och Julia. Vi gästande bröder samlades i ordenshuset för en logesammankomst i grad I. Som värdloge stod SJL Olaf Kyrre till den Gyldene Kjeden, en av de Johannesloger som arbetar enlig Polstjerneritualen. Polstjernelogerna som i Norge arbetar från grad I till grad Samling i marmoraulan före rundvisningen. Foto: Frank Jakobsen. 20

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

Livet efter döden 1. Inlednidn:

Livet efter döden 1. Inlednidn: Danea Asaad Sharif Re B Livet efter döden Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Källkritik 2. Bakgrund 3. Resultat på frågorna 4. Slutsats 5. Källor 1. Inlednidn: Jag har valt det

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

välkommen till dop var du än står i livet

välkommen till dop var du än står i livet välkommen till dop var du än står i livet Du är sedd, du är älskad finns det något vackrare att säga? Det är precis detta som vi säger till alla barn och vuxna när de döps i vår församling. Lerums församling

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong. 201 3 Timoteus- B Förlag står för portot Timoteus-Förlag AB SVARSPOST 20492032 545 20 Töreboda Så får du tag på almanackan för 2014 Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Läs mer

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf

Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Längtan efter Guds närvaro! Av: Johannes Djerf Vad längtar du efter? Jag menar innerst inne, när du skalat bort all längtan efter framgångar, god hälsa och lyckliga relationer! Vad längtar du då efter?

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

GRATTIS TILL DITT BARN

GRATTIS TILL DITT BARN GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr Theodor Kittelsen 1/8 En dag när Askeladden höll på att sprida ut askhögen som hade samlats i eldstaden rullade glödande kol fram och bildade ett slott som skimrade

Läs mer

Föredraget på Havskrona mötet den 2 juli 2014. En finsk blå loge till Sverige hur gick det till? Mina Bröder!

Föredraget på Havskrona mötet den 2 juli 2014. En finsk blå loge till Sverige hur gick det till? Mina Bröder! Föredraget på Havskrona mötet den 2 juli 2014 En finsk blå loge till Sverige hur gick det till? Mina Bröder! De av er som läser våra frimureriska tidskrifter, så väl den svenska Frimuraren, som våra inhemska

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 1 Av: Johannes Djerf Under de senaste söndagarna i vinter så har jag pratat om Anden. Vi har talat om längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga på vår kristna

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna Tänd ett ljus Vi är så glada

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30

FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI Matt 6:30 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JUNI 2014 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN psalm tid titel LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN 1 16:00:00 Gud, vår Gud, vi lovar dig 2 16:01:30 Herren, vår Gud, är en konung 3 16:03:00 Helig, helig, helig 4 16:04:30 hela världen fröjdes Herran 5 16:06:00 Nu

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan

Till minne av Linus dop. tack för din medverkan Till minne av Linus dop tack för din medverkan Den 14:e december 1997 döptes Linus i Grödinge kyrka. Med honom i kyrkan var mamma Maria, pappa Tobias, prästen Bo, faddrarna Ilia och Christian och ett femtiotal

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014

KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014 KRISTUS ÄR VÅR KUNG KRISTUS KONUNGENS DAG (ÅRGÅNG A) 23 NOVEMBER 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:31-46 Människosonens dom När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar,

Läs mer

Tunadalskyrkan Vaksamhet och väntan. Luk 12:35-40

Tunadalskyrkan Vaksamhet och väntan. Luk 12:35-40 1 Tunadalskyrkan 13 11 17 Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40 Vi lever i en tid när allting ska gå snabbt, och vi kan med modern teknik sekundsnabbt kommunicera med andra världsdelar, vi vet i realtid allt

Läs mer

JEsUs På HärLiGHEtENs BErG

JEsUs På HärLiGHEtENs BErG JEsUs På HärLiGHEtENs BErG ANDRA SÖNDAGEN I FASTA (ÅR C) (21 FEBRUARI 2016) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes och

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer