Planområdet omfattar fastigheterna Växjö 10:56, 10:2, 10:11, 14:2 samt Bäckaslöv 1.

Transkript

1 3 Planområdet idag 3.1 Allmän beskrivning Planområdet (figur 1) utgör en del av Bäckaslövsområdet, som planläggs i två olika etapper. Det nu aktuella planområdet utgör etapp 2 av planerad utbyggnad. Hela utbyggnaden av Bäckaslövsområdet omfattas av ett planprogram (Boende nära naturen). Planområdet omfattar fastigheterna Växjö 10:56, 10:2, 10:11, 14:2 samt Bäckaslöv 1. Figur 1. Planområdet. Gult område: Bostäder, centrumbebyggelse. Grönt område: Natur-och parkmark, Blått område: Vatten. Mörkbrunt område: Centrumbebyggelse, bostäder, parkering. Brunt område: Bostäder, handel, kontor, skola m.m. (Växjö kommun 2016) Planområdet är beläget i stadsdelen Regementsstaden söder om järnvägen och sträcker sig från Söderleden och västerut till Norra Bergundasjön. I norr avgränsas området av järnvägen och i söder av Gamla Bäckaslövsvägen (figur 2). Planområdet består till övervägande del av naturmark, som huvudsakligen används för rekreationsändamål. Naturmarken varierar mellan skog och öppen ängsmark. En yta på 11 ha inom planområdet betas av hästar och nötkreatur. Skötseln av såväl betesmarkerna som skogen är idag eftersatt i väntan på planerad exploatering. I den norra delen av planområdet finns ett öppet område med ruderatmark, som används dels som parkeringsyta, dels för kommunens snödeponering. Den östra delen av planområdet, närmast Söderleden, är bebyggd sedan gammalt och hyser huvudsakligen förrådsverksamhet som drivs av Växjö kommuns tekniska förvaltning. Även i väster, i anslutning till Norra Bergundasjön, finns en förrådstomt som är bebyggd med flera större byggnader och används av den tekniska förvaltningen. Det finns även enstaka mindre byggnader som använts som ammunitionsförråd etc. under den militära eran. repo001.docx (45) RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

2 Figur 2. Planområdets lokalisering i förhållande till Växjö tätort. 3.2 Gällande planer Planområdet är inte detaljplanelagt, med undantag för förrådstomten i öster (detaljplan 0780K-P81/1523, Skärvet m.m.). Planområdet ingår i ett större planerat utbyggnadsområde (Bäckaslöv) som finns med i Växjö kommuns gällande översiktsplan och som visats i översiktsplaner sedan Övriga förutsättningar Planområdet tangerar i norr ett riksintresseområde för järnväg. Konsekvenser för riksintresset beskrivs i avsnitt 6. Söder om planområdet ligger naturområdet Bokhultet, som både utgör ett Natura område enligt art- och habitatdirektivet och ett naturreservat. Konsekvenser för området Bokhultet beskrivs i avsnitt 5.1. I den västra delen av planområdet omfattas området närmast Norra Bergundasjön av strandskydd (100 meter både på land och i vattnet). Stränder är skyddade enligt miljöbalkens 7 kap och särskilda skäl krävs för att häva strandskyddet. 5 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

3 Generellt biotopskydd råder för de alléer som finns inom jordbrukslandskapet i planområdet. Om de stenmurar som finns i området uppfyller definitionen 1 i bilaga 1 till Förordningen om områdesskydd omfattas även de av biotopskydd. För att vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön kring biotopskyddade objekt krävs en dispens från bestämmelserna. 4 Alternativ 4.1 Detaljplanen - huvudalternativ Planområdet redovisas i figur 3. Innebörden av planförslaget framgår av planbeskrivningen och denna MKB. I stora drag innebär planförslaget att området planläggs för bostadsändamål, kontor, handel, skola, publik verksamhet samt en boulevard som inte bara skapar en central gata i stadsdelen och sammanbinder Storgatan med Söderleden utan även knyter samman planområdet med Arenastaden norr om järnvägen. Figur 3. Planområdet (markerad med röd linje). Bostäderna i planområdet blir i huvudsak flerbostadshus. Närmast järnvägen avses bostäder med 4-6 våningsplan anläggas. I övrigt blir bostadshusen lägre, med 2-4 våningar. På tekniska förvaltningens förrådstomt i öster planeras i första hand för centrum, kontor och handel. Den del som idag utgör förråd och område för masshantering i områdets västra del närmast Norra Bergundasjön, avses användas för publika verksamheter eller kontor och bostäder. repo001.docx (45) 1 Stenmur i jordbruksmark: En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion. RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

4 4.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att nuvarande markanvändning med i huvudsak naturmark som används för rekreations- och naturvårdsändamål kvarstår. I dagsläget är skötseln eftersatt i väntan på kommande exploatering, om en utveckling av området i linje med nollalternativet istället blir aktuell kommer skötseln av området att förbättras. Detta skulle på sikt leda till ökade naturvärden. Användningen av den östra och västra delen av planområdet, som utnyttjas av Växjö kommun främst för förrådsverksamhet, bedöms kvarstå. I nollalternativet kommer ingen tunnel eller bro över järnvägen att anläggas och inte heller Bäckaslövs boulevard. Detta skulle påverka Storgatans trafikbelastning negativt. En annan följd av nollalternativet är att all den bebyggelse som planförslaget omfattar behöver uppföras på andra platser, för att möta den förväntade befolkningstillväxten i Växjö. Alternativa utbyggnadsområden ligger längre från stadskärnan vilket troligen leder till en ökad trafikbelastning. Det betyder även att bebyggelse på annan plats inte kan uppfylla kommunens mål om fossilbränslefritt Växjö på samma sätt som utbyggnaden i Bäckaslöv gör. 4.3 Alternativ lokalisering Bäckaslövsområdet har planerats för bebyggelse sedan 90-talet och pekades redan i 1991-års översiktsplan ut som utredningsområde för bostäder, arbetsplatser, naturvård och friluftsliv. Huvudargumentet för utbyggnadsområdet var att utnyttja centralt belägen mark till en ny attraktiv stadsdel. Bokhultets naturreservat bildades 1994 och gränsen norrut förlades längs Gamla Bäckaslövsvägen, vilket sågs som en bra avvägning mellan naturvärden och stadsutvecklingsbehov. Avgränsningen för utbyggnadsområdet har därefter legat oförändrat i Översiktsplan Växjö stad 1997, Översiktsplan Växjö kommun 2005 och Översiktsplan del Växjö stad antogs ett planprogram för området som omarbetades under och ett nytt planprogram antogs av byggnadsnämnden I planprogrammet vidareutvecklas intentionerna i Bäckaslövsvisionen och en övergripande struktur för området läggs fast. Syftet med planförslaget är att möjliggöra markanvändning i form av bostadsbebyggelse m.m. i stadens västra delar, på nära avstånd till goda kommunikationer och arbetsplatser i exempelvis Arenastaden. Någon alternativ lokalisering som uppfyller detta syfte finns inte tillgänglig. Härutöver utgör planförslaget en utbyggnadsetapp inom ett område som utretts och tydligt pekats ut som lämpligt och önskvärt för stadens expansion i gällande översiktsplan. Sammantaget bedöms inget rimligt alternativ till det aktuella planförslaget föreligga. 7 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

5 5 Miljökonsekvenser I nedanstående avsnitt redovisas miljökonsekvenserna för de frågor som bedömts som mest väsentliga att belysa. Under miljökonsekvenser redovisas Natura 2000 som en egen aspekt, skild från naturmiljö, då denna MKB hör såväl till detaljplanen som till ansökan om Natura 2000-tillstånd. Natura 2000-tillståndet söks eftersom det eventuellt kan ske en indirekt påverkan på de naturtyper som finns i området och som ska ha en gynnsam bevarandestatus enligt bevarandeplanen. Inga arter finns utpekade enligt art- och habitat- eller fågeldirektivet inom Natura 2000-området. Påverkan på specifika arter beskrivs därför i huvudsak under naturmiljö. 5.1 Natura Förutsättningar Aktuellt planområde gränsar till Bokhultet som utgör såväl ett naturreservat som ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (figur 4). Bokhultet är 344 ha (varav ca 125 ha är vatten) stort och mycket varierat med många olika naturmiljöer som t.ex. bokskog, blandskog, sumpskog, strandskog, tallmosse, betesmarker och öppet vatten. Denna variation, tillsammans med en lång kontinuitet av skog och öppen mark, har bidragit till en mycket rik biologisk mångfald inom området. Bevarandeplanen för Natura 2000-området (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2006) anger vidare att syftet med skyddet är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som förtecknats i området, med särskild betoning på naturvärdena i det variationsrika området som domineras av bok- och ekskog. De livsmiljöer som förtecknats är: Västlig taiga (kod 9010)* Trädklädda betesmarker (kod 9070) Lövsumpskogar (kod 9080)* Skogbevuxen myr (kod 91D0)* Bokskog av fryletyp (kod 9110) Alluviala lövskogar (kod 91E0)* Artrika torra friska låglandsgräsmarker (kod 6270)* * innebär att naturtypen är prioriterad på EU-nivå. För Bokhultet finns inga arter enligt art- och habitat- eller fågeldirektivet listade. Det innebär att det endast är påverkan på naturtypernas bevarandestatus som bedöms. 8 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

6 Figur 4. Planområde (röd linje) i förhållande till Natura 2000 och naturreservat. I bevarandeplanen anges att hot mot naturvärdena bland annat utgörs av markexploatering och annan markanvändningsförändring i anslutning till området, utebliven eller felaktig hävd som leder till igenväxning och utarmning av den hävdgynnade floran och faunan i betesmarkerna och markavvattning och annat som kan förändra hydrologin i myrmarken. Inom Natura 2000-området har det så kallade Biparadiset skapats, en öppen grusyta om 2 ha som omvandlats till en livsmiljö optimal för bin och andra insekter. Syftet med projektet är dels att skapa nya naturvärden i området och dels att kompensera för det ianspråktagande av värdefull naturmark som sedan länge planerats i Bäckaslövsområdet. För att gynna utvecklingen av området har en skötselplan tagits fram. En inventering av området visar på en mycket rik insektsfauna och sett till artlistan över solitära bin är området ett av de bästa i Sverige. Skötseln i Bokhultet är idag normal för betesmarker, men har potential att förbättras för att ytterligare höja områdets naturvärden Effekter och konsekvenser Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som förtecknats i området. repo001.docx (45) RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

7 För bedömningen av påverkan på naturtypernas bevarandestatus är följande kriterier relevanta: Arealen av naturtypen i området De särskilda strukturer eller funktioner som där är nödvändiga (exempelvis krontäckning, förekomst av död ved, markens näringsstatus) Bevarandestatus hos typiska arter I nedanstående tabell 2 redovisas de olika naturtypernas bevarandemål med en kommentar kring möjlig påverkan från planförslaget. Tabell 2 Ingående naturtyper i Natura 2000-området med bevarandemål enligt bevarandeplanen Naturtyp Bevarandemål Kommentar *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker (6270) - Arealen ska minst uppgå till 3 ha och ska på sikt öka till ca 10 ha. Trädklädda betesmarker (9070) - Krontäckningen av träd och buskar ska inte överstiga 25 %. - Minst 80 % av arealen ska vara väl avbetad vid vegetationsperiodens slut varje år. - Det ska inte finnas någon vedartad igenväxningsvegetation. - Utveckling av äldre grova hagmarksträd ska gynnas. - Typiska arter ska finnas i livskraftiga bestånd. - Arealen ska minst uppgå till 4 ha och ska på sikt uppgå till ca 26 ha. - Minst 80 % av arealen ska vara betespåverkad vid vegetationsperiodens slut varje år. - Utvecklingen av ett olikåldrigt trädskikt och förekomst av solbelysta gamla grova träd och död ved ska gynnas. - Typiska arter ska finnas i livskraftiga populationer. Eventuell indirekt påverkan på betestrycket redovisas nedan. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. Eventuell indirekt påverkan på betestrycket redovisas nedan. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. 10 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

8 * Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (9080) Bokskog av fryletyp (9110) *Skogbevuxen myr (91D0) *Alluviala lövskogar (91E0) - Arealen lövsumpskog ska behållas. - Äldre träd och död ved ska finnas. - Typiska arter ska finnas i livskraftiga populationer. - Arealen av naturtypen ska minst bibehållas. - Skogen ska ha en varierad luckighet och åldersstruktur med flera äldre grova träd. - Det ska finnas död ved. - Arter som är knutna till gamla träd och död ved ska finnas i livskraftiga populationer. - Typiska växt- och djurarter för naturtypen ska finnas. - Bok ska utgöra minst 50 % av trädslagsblandningen. - Spridda ekar eller stående i mindre bestånd ska finnas. - Arealen ska bibehållas. - Myren ska ha ostörd hydrologi. - Det ska finnas typiska arter. - Arealen alluviala lövskogar ska bibehållas. - Det ska finnas al, björk, vide m.m. Tillgången på gamla lövträd med socklar och död lövved ska vara god. - Typiska växt- och djurarter för naturtypen ska finnas. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. Eventuell påverkan på naturtypens typiska arter redovisas nedan. Naturtypen Västlig taiga (kod 9010) saknar bevarandemål. Direkt påverkan Eftersom planförslaget inte ianspråktar någon mark inom Natura 2000-området sker ingen direkt påverkan på varken arealen av utpekade naturtyper eller deras särskilda strukturer eller funktioner. 11 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

9 Indirekt påverkan En exploatering i närheten av ett Natura 2000-område kan generellt ge upphov till indirekt påverkan på förtecknade livsmiljöer, exempelvis genom påverkan på naturtypernas strukturer/funktioner genom ändrad hydrologi eller betestryck. En annan form av indirekt påverkan är på arter som anses typiska för Natura 2000-områdets naturtyper. Nedan redovisas de former av indirekt påverkan på Bokhultet som skulle kunna bli aktuell för föreslagen detaljplan. Naturtypernas typiska arter För varje Natura 2000-naturtyp finns en vägledning utgiven av Naturvårdsverket med listor över vilka arter som anses typiska för respektive naturtyp, se tabell 3. Då inget fysiskt intrång sker i Bokhultet bedöms planförslaget inte ge upphov till någon påverkan på stationära arter som endast förekommer inom aktuell naturtyp, detta gäller svampar, mossor, lavar och kärlväxter. Bedömningen gäller under förutsättning att naturtypernas arealer och nödvändiga strukturer/ funktioner finns inom Natura 2000-området i enlighet med uppsatta bevarandemål. De artgrupper som därmed kan komma att påverkas är insekter och fåglar. Tabell 3. Ingående naturtyper med bevarandemål gällande förekomst av typiska arter. Tabellen listar de typiska arter som kan påverkas av planförslaget. Naturtyp *Artrika torra-friska låglandsgräsmarker (6270) Typiska arter i de artgrupper som kan påverkas av planförslaget Skalbaggar Nordlig dyngbagge (Aphodius borealis) Slät dyngbagge (Aphodius erraticus) Rödbukig dyngbagge (Aphodius foetens) Jorddyngbagge (Aphodius granaries) Glansdyngbagge (Aphodius ictericus) Likdyngbagge (Aphodius luridus) Snyltdyngbagge (Aphodius porcus) Mörk vårdyngbagge (Aphodius punctatosulcatus) Smådyngbagge (Aphodius pusillus) Heddyngbagge (Aphodius sordidus) Månhornsbagge (Copris lunaris) Sandtordyvel (Geotrupes spiniger) Fälttordyvel (Geotrupes stercorarius) Vårtordyvel (Geotrupes vernalis) Svart majbagge (Meloe proscarabaeus) Krokhorndyvel (Onthophagus fracticornis) Rakhorndyvel (Onthophagus nuchicornis) Mindre horndyvel (Onthophagus similis) Fjärilar Allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) Skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) Ängspärlemorfjäril (Argynnis aglaja) Hedpärlemorfjäril (Argynnis niobe) Midsommarblåvinge (Aricia artaxerxes) Brun blåvinge (Aricia eumedon) Turkos blåvinge (Aricia nicias) Prydlig pärlemorfjäril (Boloria euphrosyne) Brunfläckig pärlemorfjäril (Boloria selene) 12 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

10 Trädklädda betesmarker (9070) * Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (9080) Bokskog av fryletyp (9110) Skogsvisslare (Erynnis tages) Silversmygare (Hesperia comma) Violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe) Vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae) Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Ängsnätfjäril (Melitaea cinxia) Ängsblåvinge (Polyommatus semiargus) Smultronvisslare (Pyrgus malvae) Bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicerae) Klubbsprötad bastardsvärmare (Zygaena minos) Smalsprötad bastardsvärmare (Zygaena osterodensis) Liten bastardsvärmare (Zygaena viciae) Allmän bastardsvärmare (Zygaena filipendulae) Fjärilar Skogsnätfjäril (Melitaea athalia) Ängspärlemorfjäril (Argynnis aglaja) Skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) Smalsprötad bastardsvärmare (Zygaena osterodensis) Liten bastardsvärmare (Zygaena viciae) Allmän bastardsvärmare (Zygaena filipendulae) Bredbrämad bastardsvärmare (Zygaena lonicerae) Klubbsprötad bastardsvärmare (Zygaena minos) Allmän metallvingesvärmare (Adscita statices) Prydlig pärlemorfjäril (Boloria euphrosyne) Brunfläckig pärlemorfjäril (Boloria selene) Skogsvisslare (Erynnis tages) Smultronvisslare (Pyrgus malvae) Gullvivefjäril (Hamearis Lucina) Violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe) Vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae) Ängsblåvinge (Polyommatus semiargus) Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina) Midsommarblåvinge (Aricia artaxerxes) Brun blåvinge (Aricia eumedon) Turkos blåvinge (Aricia Nicias) Brun gräsfjäril (Coenonympha hero) Skogsvitvinge (Leptidea sinapis) Ängsvitvinge (Leptidea reali) Fåglar Stjärtmes (Aegithalos caudatus) Järpe (Bonasa bonasia) Mindre hackspett (Dendrocopos minor) Mindre flugsnappare (Ficedula parva) Entita (Parus palustris) Inga 13 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

11 *Skogbevuxen myr (91D0) *Alluviala lövskogar (91E0) Fåglar Järpe (Bonasa bonasia) Spillkråka (Dryocopus martius) Videsparv (Emberiza rustica) Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) Tjäder (Tetrao urogallus) Fåglar Stjärtmes (Aegithalos caudatus) Mindre hackspett (Dendrocopos minor) I dagsläget är det inte känt om samtliga av de listade arterna förekommer i området och således inte heller deras bevarandestatus. Nedan förs därför dels ett generellt resonemang om ingående artgrupper och dels mer detaljerade bedömningar för arter med känd förekomst i området. Betesmarksnaturtyperna För betesmarksnaturtyperna Artrika torra-friska låglandsgräsmarker (6270) och Trädklädda betesmarker (9070) bedöms befintliga arealer vara tillräckliga inom Bokhultet för att bevara livskraftiga populationer av samtliga av de insektsarter som inte är beroende av någon specifik växtart. Samtliga listade skalbaggar (utom svart majbagge) är dynglevande och för dessa bedöms gynnsam bevarandestatus uppnås under förutsättning att förekomsten av betesdjur inom Bokhultet hålls på en sådan nivå att bevarandemålen kring betestrycket uppnås. Svart majbagge är beroende av solitära bin, dock finns inga kända fynd av arten i området. Den artgrupp som återstår att bedöma är de insektsarter som är specialiserade på en växt, en så kallad värdväxt. Detta gäller pärlemofjärilar som har viol som värdväxt, allmän metallvingesvärmare som har bergsyra och ängsyra som värdväxt samt bastardsvärmare som har klöver och ärtväxter som värdväxter. Förekomsten av värdväxter inom Natura 2000-området är inte känd och en påverkan på ovan nämnda insektsarter kan således inte uteslutas. Skogsmarksnaturtyperna För naturtyperna knutna till skogliga värden: Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (9080), Bokskog av fryletyp (9110), Skogbevuxen myr (91D0) och Alluviala lövskogar (91E0) är fåglar den typiska artgrupp som skulle kunna påverkas av planförslaget. Vad gäller fåglar listas följande arter som typiska för skogsmiljöerna: stjärtmes, mindre hackspett, järpe, mindre flugsnappare, entita, spillkråka, videsparv, tretåig hackspett, tjäder, pärluggla, nattskärra, nötkråka, lappmes, tofsmes, lavskrika, gråspett och tallbit. Av de naturtypstypiska fågelarterna har fem arter påträffats inom Bokhultet eller Bäckaslöv enligt genomförd fågelinventering från 2011 av Wendeler (se tabell 4) samt muntliga uppgifter från stadens kommunekolog (Unell, 2016). 14 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

12 Tabell 4. Typiska fågelarter för aktuella naturtyper inom Natura 2000-området som påträffats i Bokhultet eller Bäckaslöv, deras förekomst samt hur de påverkas av planförslaget. Efter fågelartens namn anges om de är rödlistade (NT-sårbar) samt om de är av särskilt unionsintresse enligt Artskyddsförordningen (B). Art Förekomst Påverkan Stjärtmes Häckar i området. Den fuktiga strandskogen längs Södra Bergundasjön, i södra delen av Bokhultet, utgör en idealisk biotop. Stjärtmesen förekommer sällsynt i Bäckaslöv och håller främst till i södra delen av Bokhultet. Arten bedöms kunna påverkas indirekt genom störning under byggskedet samt genom ett ökat antal besökare Mindre hackspett (NT) Mindre flugsnappare (NT, B) Entita Spillkråka (NT, B) Häckar troligen i området. Ett revir har konstaterats i södra delen av Bokhultet. Arten återfinns ofta i fuktiga strandoch sumpskogar. Arten rör sig över stora områden. Arten har funnits i perioder i området. Revirhävdande individer har observerats men inga häckningar. Arten kräver gammal, tät löv- eller blandskog, helst nära vattendrag. Häckar i området. Arten vill ha gallrad fuktig lövskog med inslag av döda träd. Arten påträffas förhållandevis ofta runt Bergundasjöarna som erbjuder utmärkta biotoper för arten. Arten har observerats i Bokhultet och Bäckaslöv. År 2011 noterades dock inga häckande par vilket förekommit sparsamt tidigare år. Revirhävdande spillkråka har noterats under 2016 inom planområdet. till Bokhultet. Arten har observerats i Bäckaslöv men ingen häckning har konstaterats. Sumpskog inom planområdet kommer troligen att påverkas av planförslaget, omfattningen är dock inte känd i nuläget. Arten bedöms kunna påverkas indirekt genom störning under byggskedet samt genom ett ökat antal besökare till Bokhultet. En sällsynt art som har västra gränsen av sitt utbredningsområde i Sverige. Arten bedöms kunna påverkas indirekt genom störning under byggskedet samt genom ett ökat antal besökare till Bokhultet. Entitan har påträffats hävda revir inom Bäckaslöv men förekommer främst i de fuktiga områdena i Bokhultet. Arten bedöms kunna påverkas indirekt genom störning under byggskedet samt genom ett ökat antal besökare till Bokhultet. För arten är det viktigt att det finns fungerande gröna korridorer till andra områden så att en ny population kan bildas. Spridningskorridorer i landskapet kommer att finnas kvar även efter utbyggnaden av Bäckaslöv. Arten bedöms kunna påverkas indirekt genom störning under byggskedet samt genom ett ökat antal besökare till Bokhultet. 15 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

13 Vad gäller kumulativ påverkan så finns det två utbyggnadsområden vid Bergundasjöarna; Brevik som ligger ca 1 km väst om Bäckaslöv bebyggs just nu med ca bostäder samt Torparängen ca 400 m söder om Bokhultet som planeras att bebyggas med cirka 200 bostäder. Båda områdena är planerade så en skogsremsa med promenadstråk bevaras längs Bergundasjöarna. I Torparängen koncentreras bebyggelsen längs Torparvägen, bort från sjön. Utbyggnaderna medför habitatförlust för skogslevande fåglar då skogsmark tas i anspråk, vilket minskar antalet tillgängliga revir. Det är inte känt vilka arter som berörs och inte heller kvaliteten på den skogsmark som tas i anspråk. För Bokhultet kommer det även ske en viss påverkan från de nya bostadsområdena i form av buller och utökning av antalet besökare. Påverkan bedöms dock bli av en begränsad omfattning. De fågelarter som listas som typiska för Bokhultets Natura 2000-naturtyper bedöms endast påverkas i begränsad utsträckning av planförslaget. Detta då Bäckaslövsområdet inte är fågelarternas enda häckningsmiljö och det finns goda förutsättningar för arterna att förekomma i livskraftiga bestånd i närområdet. Hydrologi Det kommer inte ske någon permanent förändring av ytvatten eller vattenflöden inom planområdet som kan komma att påverkar hydrologin inom Natura 2000-området. Det dagvatten som uppkommer inom området kommer att renas inom planområdet vilket medför att föroreningshalten i det vatten som når Bäckaslövs våtmark, som ligger inom Bokhultet, blir något förhöjd jämfört med nollalternativet. Den förhöjda mängden föroreningar bedöms dock vara begränsad och därmed inte påverka Natura området negativt. Läs mer om vattenkvalitet och dagvattenhantering i kapitlet Vattenkvalitet. Ändrat betestryck Strax söder om Gamla Bäckaslövsvägen finns naturtyper som betas av hästar och nötkreatur. Planprogrammet har angett två områden för skola och bostäder strax norr om Gamla Bäckaslövsvägen. Om en skola eller bostäder byggs här och utomhusmiljön förläggs mot Gamla Bäckaslövsvägen finns en risk för hälsopåverkan på boende eller elever genom allergiska reaktioner mot pälsdjur. Det kan då komma att ställas krav på restriktioner av betet inom Natura 2000-området närmast vägen. Generellt krävs ett skyddsavstånd på meter mellan skolors utemiljöer och områden med betande djur för att undvika problem med allergier. Om restriktioner genomförs påverkas förutsättningarna för hävden av gräsmarkerna inom Bokhultet negativt. Detta skulle motverka bevarandemålen och missgynna växter och insekter som är beroende av att området betas. Ökat besökstryck i Bokhultet Idag är Natura 2000-område Bokhultet öppet för rekreation och det finns anlagda stigar genom området. Efter att detaljplanen realiserats kommer antalet besökare till området att öka. Ett ökat antal besökare är positivt av många anledningar och går i linje med områdets värde för rekreation och friluftsliv, vilket omnämns både i bevarandeplanen för Natura 2000 och naturreservatets skötselplan. Många av miljöerna inom Natura området gynnas av en begränsad mängd slitage, men ökar antalet besökare väsentligt kan slitaget påverka känsliga naturtyper som öppna gräsmarker och fuktiga områden. Även nedskräpning kan bli ett problem inom Bokhultet. Ett ökat besökstryck i Bokhultet skulle kunna bidra med ökade störningar på områdets fågelliv vilket kan påverka arterna negativt och i förlängningen motverka gynnsam bevarandestatus för områdets skogsanknutna naturtyper. 16 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

14 Det ökade antalet besökare bedöms i detta skede inte orsaka någon större ökning av slitaget på ingående naturtyper då de flesta människor rör sig längs befintliga stigar. Inte heller nedskräpningen bedöms påverka naturtyperna negativt. Dessa aspekter bör dock utredas och följas upp mer i detalj i ett senare skede och åtgärder vidtas vid behov. Då fågellivet redan idag påverkas av störning genom besökare föreslås skadeförebyggande åtgärder nedan för att motverka ytterligare störningar på områdets fågelliv. Eventuella åtgärder behöver kontrolleras så de inte strider mot de reservatföreskrifter som finns för Bokhultet. Störningar under byggskedet Planförslagets byggskede kan ge upphov till störningar som ger negativ påverkan på områdets naturvärden. Arbetsfordon rör sig inom planområdet och ger upphov till störande ljud för t.ex. fågellivet samt riskerar sönderkörning av värdefull vegetation och påkörning av träd som avses sparas. Under byggskedet kan en tillfällig påverkan på områdets grundvattenflöden uppstå vilket skulle kunna ge en kortvarig påverkan på naturtyperna i Natura 2000-området. Innan byggskedet påbörjas bör grundvattenflödet i området samt behovet av schaktning kartläggas för att bedöma risken för påverkan på hydrologin inom Bokhultet. Finns risk för påverkan ska skyddsåtgärder vidtas Skadeförebyggande åtgärder För att populationerna av fågelarterna inte ska påverkas negativt av utbyggnaden bör restriktioner införas angående störande byggmoment under fåglarnas häckningstid (normalt 15 april-15 juli). Vid behov kan beträdnadsförbud samt eventuellt koppeltvång för hund även införas permanent under häckningstiden längs Bergundasjöarna där många av arterna som är typiska för naturtyperna häckar och uppehåller sig. Redan idag påverkas fåglarna av störning från områdets besökare. Ytterligare inskränkningar i allmänhetens rätt att vistas i området kräver dock ett beslut om ändrade naturreservatsföreskrifter. Vid risk för påverkan på Natura 2000-områdets hydrologi under byggskedet ska skadeförebyggande åtgärder vidtas. Exempelvis kan en eventuell tillfällig grundvattensänkning förläggas till hösten samt ske under så kort tid som möjligt. För att undvika hälsorisker hos boende och skolelever p.g.a. betande djur inom Bokhultet bör lämpliga skyddszoner utredas närmare. Det har i liknande fall varit aktuellt med ett avstånd på meter mellan utemiljöer och betesmarker. För att undvika indirekt påverkan på Natura 2000-området måste skyddsavståndet arbetas in i detaljplanen. För att minimera risken för allergiska reaktioner hos skolans elever ska vattenhoar etc. placeras så betesdjuren inte uppehåller sig större delen av tiden längs Gamla Bäckaslövsvägen. Skolans utemiljö bör även planeras så att känsliga elever kan tillbringa raster på ett fullgott avstånd från betesdjuren. Kommunen äger både betesmarken och skolans mark och gör själva bedömningen att detta kan lösas vid behov, utan att negativt påverka vare sig betet av gräsmarkerna eller elevernas behov av utevistelse på rasterna. 17 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

15 Området bör inventeras var tredje år efter att planområdet bebyggts för att följa upp hur Bokhultet används av de boende samt hur detta påverkar bevarandemålen och de naturtyper som finns listade i bevarandeplanen. Visar det sig att området påverkas negativt av ett ökat slitage, nedskräpning eller liknande så ska åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder är att anlägga nya naturliga stigar i området, sätta upp papperskorgar och/eller städa området regelbundet. Innan åtgärder vidtas måste det kontrolleras så de inte strider mot reservatsbestämmelserna, skötselplanen eller bevarandeplanen för området Sammanfattande bedömning Natura 2000 Planförslaget bedöms inte motverka Natura 2000-områdets bevarandemål eller ge upphov till någon direkt påverkan som motverkar gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper. Under förutsättning att här föreslagna skadeförebyggande åtgärder och de under rubrik Naturmiljö föreslagna kompensationsåtgärder (se nedan under 5.2.3) genomförs, bedöms inte heller den indirekta påverkan som uppstår leda till att gynnsam bevarandestatus för naturtyperna motverkas. I nollalternativet förblir planområdets naturmark oexploaterad vilket innebär att ingen direkt eller indirekt negativ påverkan bedöms uppstå på Bokhultets Natura 2000-område. 5.2 Naturmiljö Förutsättningar 18 (45) Aktuellt planområde gränsar till Bokhultet som utgör såväl ett naturreservat som ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (figur 5). Påverkan på Natura området utgör en separat prövning och har därför lyfts ut och beskrivs i ovanstående kapitel. Inom Natura 2000-området Bokhultet skyddas endast naturtyperna. Arter som förekommer i området, förutom de som räknas som typiska för Natura 2000-områdets naturtyper och därmed ingått i Natura 2000-bedömningen ovan, beskrivs och bedöms i detta kapitel. I naturreservatets skötselplan (Växjö kommun, 2008) beskrivs syftet med naturreservatet vara att bibehålla de särskilt stora naturvärdena i det variationsrika området som domineras av bokskog, samt att med hänsyn till dessa naturvärden främja allmänhetens möjligheter till friluftsliv i området. Området i stort är väl inventerat. Hela planområdet inventerades år 2004 (Ivarsson, 2004) och delades in i ett antal mindre delområden. År 2011 gjordes en kompletterande naturinventering (Ivarsson, 2011) med fokus på insekterna i Bäckaslöv och under vintern 2015/2016 har ytterligare en komplettering gjorts (Ivarsson, 2016) för att revidera och komplettera tidigare gjorda bedömningar. Fladdermusfaunan undersöktes under sommaren 2015 (Naturcentrum, 2015) och en fågelinventering har genomförts år 2011 i Bäckaslöv och Natura 2000-området Bokhultet (Wendeler, 2011). Inventeringarna visar generellt att området har höga värden med förekomster av värdefulla och skyddsvärda arter i flertalet artgrupper. Nedan presenteras mer i detalj naturmiljöer, strandskyddsområde, generellt biotopskyddade objekt samt de artgrupper som bedöms påverkas mest av planerad bebyggelse i planområdet. Naturmiljöer Planområdet utgörs till stora delar av naturmark som domineras av öppna betesmarker i söder och täta blandskogsbestånd i norr. Mellan dessa naturmiljöer finns några glesa repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

16 ekhagar. Sumpskogar finns i västra delen av planområdet. I väster närmast Norra Bergundasjön och i öster närmast Söderleden finns ianspråktagen mark som huvudsakligen används för förrådsverksamhet och materialhantering. Närmast järnvägen finns även en öppen grusplan som i dagsläget främst används som snötipp. Dessa tre ianspråktagna områden saknar naturvärden och behandlas därför inte mer i detta kapitel. Bäckaslöv är utpekat i Växjö kommuns Grönstrukturprogram som ett mycket värdefullt kärnområde för biologisk mångfald. Strandskyddsområde Strandskyddet är till för att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv samt för att de är biologiskt värdefulla. Stränder utgör viktiga spridningskorridorer för många djur och växter när de rör sig i landskapet. Området närmast Norra Bergundasjön omfattas av strandskydd som sträcker sig 100 m inåt land och utåt vattnet. Sträckningen lyfts fram i Växjö kommuns Grönstrukturprogram som viktig för spridningen av arter mellan Bokhultet, via Mörrumsån, till Helgasjön. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden består av mindre livsmiljöer som har starkt minskad förekomst och är värdefulla för växt- och djurarter. Generellt biotopskyddade objekt, exempelvis alléer, diken och stenmurar i jordbrukslandskap är skyddade enligt lag och det krävs dispens för intrång. Inom planområdet finns två biotopskyddade alléer som avses bevaras med särskild planbestämmelse, markerade som allé i planprogrammet. Inom området finns även stenmurar som troligen omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. Insekter Insektsinventeringarna visar på en rik insektsfauna i området, både kopplat till gräsmarkerna och till skogsområdena, det gäller både skalbaggar, solitära bin och dagfjärilar. Värdena för insekterna knutna till gräsmarkerna är den rika floran där flera specialiserade insektsarter har hittats som exempelvis väddsandbi, väddgökbi (EN 2 ) och slåttergubbemal (VU). I skogsområdena är det den rika förekomsten av död ved och gamla träd som utgör det främsta värdet för insekterna. Inom Bokhultet har det så kallade Biparadiset skapats efter att inventeringen visat på de höga värden som området hyser. Biparadiset är en öppen grusyta om 2 ha som omvandlats till en livsmiljö optimal för solitära bin och andra insekter. Syftet med projektet är dels att skapa nya naturvärden i området och dels att i ett tidigt skede kompensera för det ianspråktagande av värdefull naturmark som sedan länge planerats i planområdet. Projektet har fallit väl ut och ett stort antal värdefulla insektsarter har hittats i Biparadiset. Enligt artlistan av solitära bin är området ett av de finaste i Sverige. Området har en egen skötselplan för att bevara och utveckla värdena ytterligare. Vid insektsinventeringen från 2011 noterades dock inte de rödlistade insekter, inom Biparadiset, som förekommer i planområdet. 2 Rödlistan består av följande hotkategorier: försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT), Kunskapsbrist (DD). 19 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

17 Fåglar och fladdermöss Det förekommer ett rikt fågelliv i området, såväl i Natura 2000-området som i planområdet. Området är främst viktigt för rastande flyttfåglar som trastar, ärlor, piplärkor, duvor m.m. Det öppna området fungerar som födosökslokal för häckande fåglar och för rovfåglar. Häckande fåglar som har observerats inom planområdet och är rödlistade och/eller utpekade som särskilt bevarandevärda i Artskyddsförordningen är spillkråka, törnskata, kungsfågel, sävsparv, gröngöling, mindre hackspett, stare och gulsparv. Samtliga vilda fåglar är dock generellt skyddade enligt Artskyddsförordningen. Genomförd fladdermusinventering visade att det förekommer ett flertal fladdermusarter inom planområdet. Nio arter observerades inom Bäckaslövsområdet. De flest arter är att betrakta som allmänna eller tämligen allmänna. Endast en art är sällsynt och rödlistad, sydfladdermusen (EN starkt hotad enligt rödlistan). Sydfladdermusen har en koloni söder om planområdet vid brukshundsklubben. Kolonin är den enda kända i Sverige och första fyndet i landet sedan 1980-talet. Arten jagar inom en 5 km stor radie. Denna koloni jagar troligen över sjön och andra öppna och glest trädbevuxna ytor. Hot mot arten är förändringar i miljön där gamla och ihåliga träd samt bryn- och kantmiljöer försvinner, stark belysning eller minskat betestryck på gräsmarkerna som minskar antalet insekter. Samtliga fladdermöss är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Övriga artgrupper Flera signalarter av mossor, lavar och svampar har observerats, vilket tyder på värdefull natur. Även flera fynd av kräldjur har gjorts, däribland snok. Samtliga kräldjur är skyddade enligt Artskyddsförordningen vilket betyder att arten kräver noggrant skydd och inte avsiktligt får fångas, dödas eller störas. Det är även förbjudet att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser Effekter och konsekvenser Naturmiljöer I planförslaget ianspråktas 18 ha skogsmark. Ett sammanhängande stråk av skog avses bevaras från kommunens befintliga tomt i nordöst, genom hela planområdet till Norra Bergundasjön och vidare söderut till Bokhultet. Dock utgör planerad väg, Bäckaslövsboulevarden, en barriär mellan de olika skogspartierna. Gräsmarken närmast Söderleden söder om Boulevarden kommer att undantas från bebyggelse för att ge utrymme för ett utjämningsmagasin. Kvaliteten på skogen som livsmiljö och korridor kommer att försämras. Brynmiljöer kommer att förskjutas då befintliga brynmiljöer tas bort och beskuggningen ändras vilket påverkar artsammansättningen i dessa miljöer. Kanteffekter kommer också att skapas med störningar från trafik och bostäder, vilket påverkar de arter som kräver ostördhet. Sumpskogen i väster kommer i viss mån att påverkas av planförslaget, omfattningen är dock inte känd i dagsläget. Planförslagets största påverkan på områdets naturmiljö är förlusten av värdefulla livsmiljöer för olika arter. Skogsmarken hyser många äldre träd som utgör viktiga livsmiljöer för både insekter, fladdermöss och fåglar. Även gräsmarkerna i söder, som utgörs av samma värdefulla naturmiljö som skyddas inom Natura 2000-området Bokhultet, kommer till stora delar att försvinna. Strandskydd Enligt planförslaget kommer bostäder och bryggor att byggas inom Norra Bergundasjöns strandskyddsområde. En strandremsa kommer dock att bevaras för friluftslivet samt för 20 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

18 såväl migrerande som i området förekommande arter. Tomten som bebyggs inom strandskyddet är redan idag bebyggd med förråd och den ytterliga påverkan på friluftslivet och spridningsmöjligheterna för flora och fauna som planförslaget ger upphov till bedöms vara begränsad. Att tomten redan är ianspråktagen anges också som särskilda skäl till att strandskyddet upphävs här. För byggande av bryggorna krävs en dispens. Övriga strandskyddsområdet kommer finnas kvar med intakt skydd. Biotopskydd De alléer som finns inom planområdet bedöms inte skadas då de säkerställs med planbestämmelser. Om områdets stenmurar omfattas av biotopskydd bör de i möjligaste mån bevaras även i planförslaget. Särskilda skäl krävs för att skada på murarna ska få genomföras. Insekter Den öppna ängsmarken inom planområdet har enligt genomförda inventeringar mycket höga naturvärden med stor betydelse för områdets insektsfauna. Många arter rör sig mellan gräsmarkerna inom planområdet respektive Natura 2000-området Bokhultet. Särskilt solitära bin och dagfjärilar kommer att drabbas då ytorna ängsmark begränsas till markerna inom Bokhultet. Det är cirka 30 % av den totala ytan gräsmark som försvinner efter utbyggnaden av Bäckslöv. Då kvarvarande arealer är relativt stora bedöms dock de flesta arter kunna flytta till Bokhultet och bibehålla populationer inom området. För specialiserade arter som är beroende av en växtart, s.k. värdväxt för sin överlevnad bör dessa växtarter inventeras inom Bokhultet för att försäkra att växterna finns kvar i tillräcklig mängd för att bevara de specialiserade insekterna i livskraftiga populationer. Även insekter som lever i skogsmiljöerna, bl.a. i död ved, kommer att drabbas. Det är sällan död ved får ligga kvar orörd inom grönytor inom tätbebyggt område. Även stående död ved tas ofta ned av säkerhetsskäl. Fåglar och fladdermöss När planområdet tas i anspråk för bebyggelse kommer flera fågel- och fladdermusarter som tidigare uppehållit sig och häckat/haft sina boplatser inom planområdet att försvinna. Mindre känsliga arter kommer dock även fortsättningsvis att nyttja området. Mest troligt är att arterna flyttar till närliggande naturmiljöer som Bokhultet där det är mindre störning. Det går inte bortse från att arter kommer flytta från närområdet då det inte längre uppfyller det krav på revirkvalitet och storlek, tystnad och födosökslokaler som arten kräver. Vad gäller kumulativ påverkan så finns det två utbyggnadsområden vid Bergundasjöarna; Brevik som bebyggs just nu samt Torpaängen ca 400 m söder om Bokhultet som planeras att bebyggas med cirka 200 bostäder. Vid Torpaängen kommer en bred remsa med skog att bevaras mellan utbyggnadsområdet och sjön samt att bebyggelsen kommer att koncentreras längs Torparvägen där det redan är bebyggt idag. Utbyggnaderna medför habitatförlust för skogslevande fåglar då skogsmark tas i anspråk, vilket minskar antalet tillgängliga revir. Det är inte känt vilka arter som berörs och inte heller kvaliteten på den skogsmark som tas i anspråk. För Bokhultet kommer det även ske en viss påverkan från de nya bostadsområdena i form av buller och utökning av antalet besökare. Påverkan bedöms dock bli av begränsad omfattning. 21 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

19 För fladdermössen har även belysningen som tillkommer vid fasader och gator en potentiell påverkan. Olika arter är olika känsliga för ljuspåverkan. I Bäckaslöv är detta extra viktigt då sydfladdermusen kan påverkas som har sin enda kända koloni i Sverige vid brukshundsklubben, inom Bokhultets naturreservat. Övriga artgrupper Det finns inga kända fynd av skyddade arter av mossor, lavar och svampar. Arter kommer dock att påverkas negativt när träd och skogsområden försvinner. Det kommer oundvikligt även att ske en påverkan på kräldjur inom planområdet då deras habitat kommer tas i anspråk. Inga individer får dock komma till skada under arbetet utan påträffas individer ska dessa flyttas till lämpligt område inom Bäckaslöv eller Bokhultet. Det kan komma att krävas artskyddsdispens för påverkan på kräldjurens fortplantningsområden och viloplatser. Sammantaget bedöms planförslaget leda till stora negativa konsekvenser för naturmiljön inom planområdet då mark med höga naturvärden ianspråktas och nationellt skyddade arter bundna till dessa marker påverkas negativt, varav vissa kan komma att försvinna från området. För påverkan och konsekvenser för Natura 2000-området hänvisas till kapitel 5.1. Konsekvensernas omfattning beror på bebyggelsens disposition och hur mycket av ängsmarken som sparas. En hög exploateringsgrad ger större negativa konsekvenser än en gles bebyggelse där ängsmarken delvis kan finnas kvar. Om huskroppar placeras så att de skuggar skogsbrynen kommer mikroklimatet att ändras till det sämre då solbelysta bryn generellt hyser högre naturvärden än sådana i skugga. I nollalternativet förblir planområdets naturmark oexploaterad vilket, under förutsättning att den idag eftersatta skötseln av området förbättras, leder till positiva konsekvenser för områdets naturmiljö Skadeförebyggande åtgärder För att minska konsekvenserna för naturmiljön bör skadeförebyggande åtgärder vidtas. Där det inte går att förebygga skada föreslås kompensationsåtgärder, se följande avsnitt. För naturmiljöerna föreslås åtgärder för både skogsmarkerna och gräsmarkerna. För skogsmarkerna bör död ved bevaras och om nödvändigt flyttas till lämplig plats inom Natura 2000-området eller planområdet. Plantor av ek och hagtorn kan flyttas till annan lämplig lokal inom Natura 2000-området eller planområdet. Strax innan en exploatering av den öppna ängsmarken sker kan försök göras att flytta både den grässvål som tas bort och individer av de mest skyddsvärda arterna som dagfjärilar och solitära bin, till lämplig plats inom eller utom Bokhultet. Denna åtgärd kräver dock mer utredning innan den kan bli aktuell att genomföra. Hanteringen av dagvatten i västra delen av planområdet bör ske på ett sätt som minimerar negativ påverkan på den värdefulla sumpskogen, där strävan bör vara att i möjligaste mån undvika nedtagning av träd samt påverkan på hydrologin. Skyddsstaket bör sättas upp under byggskedet kring värdefulla träd eller annan vegetation för att skydda dem mot körskador. För att möjliggöra för den värdefulla insektsfaunan att fortleva i området bör eventuella öppna ytor i planområdet utformas så att de efterliknar dagens ängsmark. Ett exempel är att skapa blomrika ytor med blottad mager mineraljord inom skolans område som tidigare gjorts vid Lillestadsskolan i Växjö, genom projektet Fjärilskullarna, se figur 5. Liknande 22 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

20 område kan även skapas inom skjutbanan, där spontanidrott kan förenas med marker som gynnar insektsfaunan. Vidare kan ängsväxter sås in där det är lämpligt och tillsammans med kvarstående gräsmarker skötas med kvalitetshöjande åtgärder som sen slåtter. I möjligaste mån bör en koppling till ängs- och hagmarken i Bokhultets naturreservat bevaras. Figur 5. Fjärilskullarna vid Lillestadsskolan under anläggande. (Växjö Stad, 2016) För insekterna kan även kvalitetshöjande åtgärder vidtas inom Bokhultet, detta bör utredas närmare så inga åtgärder strider mot reservatets föreskrifter. Här kan ett större område betas med häst och nötkreatur. Gräsmarker med trivial flora kan schaktas för att skapa öppna ytor med mineraljord. Området mellan Biparadiset och gräsmarkerna inom Bokhultet utgör idag en barriär för insekter p.g.a. beskuggning. Möjligheten att öppna upp området genom röjning för att minska barriäreffekten bör utredas, detta för att öka möjligheten att arter som nu finns inom planområdet men inte inom Bokhultet ska etableras i Biparadiset. Som skyddsåtgärd för fladdermössen (främst sydfladdermusen) bör gamla och ihåliga träd samt bryn- och kantmiljöer sparas. Det är även viktigt att det finns mörka platser i grönytorna inom planområdet. Stranden, skogen närmast sjön eller sjöns vattenyta bör inte belysas och belysningsarmaturer inom planområdet bör skärma av ljuset uppåt så att belysning endast sker av t.ex. gång- och cykelvägar. Eftersom många fåglar kommer söka sig till Natura 2000-området Bokhultet när Bäckaslöv bebyggs är det viktigt att här finns områden med begränsad störning som får förbli tysta. Detta kan regleras genom att vissa områden inte får beträdas under delar av året och att koppeltvång för hundar införs. Åtgärder inom Bokhultet måste kontrolleras så de inte strider mot gällande föreskrifter. Eventuellt kan krav behöva ställas på att byggarbeten närmast Bokhultet tidsbegränsas för att inte störa fåglarnas häckning. Påverkan på arterna bör följas upp. Här kan ett urval av insekter, fåglar och fladdermöss inventeras var tredje år inom både planområdet och Natura 2000-området. Om 23 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

21 exploateringen visar sig ge minskade populationer ska ytterligare åtgärder vidtas som gynnar faunan. Trots föreslagna skadeförebyggande åtgärder bedöms relativt stora negativa konsekvenser kvarstå för planområdets naturmiljöer. Bland annat då ytan skogsrespektive gräsmark inte återskapas inom närområdet. Detta medför även att konsekvenserna för insekter samt fåglar och fladdermöss som har sin boplats inom dessa naturmiljöer delvis kvarstår. Skyddsåtgärderna tar inte heller hänsyn till den kumulativa påverkan som kan ske då andra utbyggnadsprojekt planeras i Bäckaslövs och Bokhultets närhet. Konsekvenserna för arterna bedöms dock som mindre negativa då kvalitetshöjande åtgärder har vidtagits Kompensationsåtgärder Då naturmiljö är den enda aspekt där planförslaget bedöms medföra stora negativa konsekvenser även efter att skadeförebyggande åtgärder har vidtagits har även kompensationsåtgärder föreslagits för att minimera konsekvenserna. För att kompensera för de arealer av naturmark som ianspråktas föreslås två naturområden i anslutning till Natura 2000-området Bokhultet att avsättas som naturreservat (se figur 6). En skötselplan kommer att tas fram för att försäkra god utveckling av områdena. Det ena området ligger strax sydväst om Bokhultet, Sundet, och har en yta på ca 32 ha. Intill området ligger Sundets reningsverk. Naturen har redan idag höga naturvärden med naturtyper som kärr, brynmiljöer, damm, bokskog, ädellövträd och blomrika marker. Flera fynd av skyddsvärda arter har gjorts inom området. Det andra området ligger på andra sidan Söderleden öster om Bokhultet, Kala höjden, och har en yta på ca 20 ha. Området består av betesmarker med höga naturvärden och en bokskog som utgör en nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsen. Kala höjden är utpekat som utbyggnadsområde idag. Genom att Kala höjden inte tas i anspråk för bebyggelse minskar risken för kumulativa effekter på främst fåglar och fladdermöss i Bäckaslövs närområde. Skillnaden mellan föreslagna kompensationsområden och de som tas i anspråk i planförslaget är att kompensationsområdena till ytan är större, men har lägre naturvärden i ett initialt skede med träd av lägre ålder och gräsmarker av lägre kvalitet. Med rätt skötsel bedöms dessa värden kunna utvecklas över tiden och utgöra ett värdefullt tillskott till Bokhultets naturreservat. Efter att skyddsåtgärderna och kompensationsåtgärderna är genomförda bedöms åtgärderna säkerställa att konsekvenserna för naturmiljön i området i möjligaste mån begränsas. Så långt det går bevaras naturvärdena som försvinner inom planområdet i planområdets närhet. Dock är det oundvikligt att negativa konsekvenser för naturmiljö kvarstår då värdet av naturmark med lång kontinuitet och gamla träd inte fullt ut går att kompensera inom en överskådlig framtid. 24 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

22 Figur 6. Kartan visar de områden som tas i anspråk och vilka områden som avsätts som kompensation. (Växjö kommun 2016) 25 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

23 5.3 Förorenad mark Förutsättningar En miljöteknisk undersökning omfattande provtagning av jord och grundvatten har genomförts i en del av planområdet (WSP, 2015) och ligger till grund för redovisningen nedan. Undersökningen avsåg ytor som misstänktes kunna vara förorenade till följd av tidigare och nuvarande markanvändning (figur 7). En utökning av undersökningen till att omfatta fler potentiellt förorenade delar av planområdet kommer att ske under våren Figur 7. Undersökningsområde och provtagningspunkter (utdrag ur WSP:s rapport) Stora delar av aktuellt område har sedan början av 1900-talet tillhört Försvarsmakten. Området har bland annat använts som exercisområde och bilparkering. Regementets avloppsreningsverk och kol- och vedupplag har varit lokaliserat inom området. Inga av försvarets verksamheter finns kvar idag. Vid Norra Bergrundasjön i områdets sydvästra del har tekniska förvaltningen en förrådstomt som är bebyggd med flera större byggnader. Under den militära eran användes enstaka mindre byggnader till förvaring av t.ex. ammunition. Den östra delen av området har sedan 1950-talet nyttjats av Växjö kommun. Kommunens område bestod inledningsvis av olika typer av verkstäder och förråd. Successivt byggdes området ut med fler förråd, större verkstad, blästerhall, garage, kontor m.m. Inom området har det förmodligen redan från 1970-talet funnits drivmedelsförvaring med tillhörande tankstation för kommunens fordon. Jorden inom området består i huvudsak av minerogent fyllnadsmaterial som vilar på ett lager av organisk jord, som i sin tur vilar på morän eller silt/sand. De centrala delarna av området består av gles skogsmark. Fyllnadsmaterialet inom Tekniska kontorets område innehåller ställvis förhöjda föroreningshalter. De föroreningar som påträffas är tungmetaller, PAH och oljekolväten. 26 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

24 Inom parkeringsområdet i väster har förhållandevis höga föroreningshalter uppmätts avseende zink och PAH. I grundvattnet påträffades inga analyserade ämnen i halter som överskrider Livsmedelsverkets dricksvattennorm Effekter och konsekvenser Utifrån genomförd miljöteknisk markundersökning, går det inte utesluta en risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljö inom aktuellt område, om föreslagen detaljplan genomförs utan föregående saneringsåtgärder. Risken består dels i att markföroreningar skulle kunna frigöras och spridas i miljön när eventuellt förorenad mark bearbetas i samband med anläggningsåtgärder, dels i att människor kan exponeras för hälsoskadliga ämnen vid kontakt med jord inom planområdet. Vid en omfattande exponering för markföroreningar av det aktuella slaget, exempelvis genom intag av grönsaker odlade i förorenad jord, kan konsekvenser för människor i form av påverkad hälsa uppstå. Bedömningen av konsekvenserna kan komma att revideras då den utökade undersökningen genomförts. I nollalternativet förblir marken orörd och saneringsåtgärder vidtas inte. Risken är liten att människor exponeras för hälsoskadliga ämnen i nollalternativet. Viss risk för spridning av föroreningar till omgivande miljö kan dock inte uteslutas. Under förutsättning att området saneras, om behov föreligger enligt en fördjupad utredning, se 5.3.3, bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser i jämförelse med nollalternativet Skadeförebyggande åtgärder För att ge en bättre bild av föroreningssituationen, miljö- och hälsorisker samt eventuellt åtgärdsbehov, rekommenderas i den miljötekniska markundersökningen (WSP, 2015) att en kompletterande utredning genomförs när den framtida markanvändningen är fastställd. En kompletterande utredning bör innefatta en förtätning av provtagningspunkter (främst inom parkeringsområdet) och en riskbedömning, där representativa halter jämförs med generella eller platsspecifika riktvärden. Baserat på resultatet av den kompletterande utredningen fattas därefter beslut om eventuella saneringsåtgärder, som ska säkerställa att ingen risk för påverkan på människors hälsa eller miljön uppstår. 5.4 Luftkvalitet Förutsättningar I dagsläget finns miljökvalitetsnormer för kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. I Växjö tätort överskrids inga miljökvalitetsnormer för luft enligt beräkningar utförda avseende år 2013 (Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö, 2014). Däremot överskreds fastställda miljökvalitetsmål för kvävedioxid och partiklar (PM10) på vissa platser samt, utmed vissa vägavsnitt, bensen. 27 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

25 Planförslaget är till större delen beläget inom naturmark/mark som används främst för rekreationsändamål och omges av naturmark i söder samt naturmark/sjö i väster, varför luftföroreningshalterna är låga inom området i dagsläget. Området berörs endast i sin östra del av trafik, främst trafik på Söderleden Effekter och konsekvenser Planförslaget innebär bland annat uppförande av bostäder, kontor och handel samt anläggande av en boulevard genom planområdet. Trafiken kommer att öka kraftigt i området i jämförelse med nollalternativet. Trafikintensiteten inom planområdet får dock betecknas som måttlig. Planförslaget innebär att trafikrelaterade luftföroreningar ökar, men bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer för luft kommer att överskridas inom planområdet. En luftutredning kommer tas fram i nästa skede. Utbyggnaden kan även medföra att trafiken ökar i andra delar av Växjö, när boende inom planområdet transporterar sig till och från andra delar av tätorten med bil. Planområdet kommer dock att ha goda kollektivkommunikationer och är beläget på cykelavstånd från många arbetsplatser, varför påverkan på trafikföringen i andra delar av staden bedöms bli liten. I nollalternativet är trafikföringen inom planområdet ringa. Eftersom rådande miljökvalitetsnormer inte bedöms överskridas bedöms planförslaget inte medföra några nämnvärda konsekvenser i jämförelse med nollalternativet Skadeförebyggande åtgärder Några särskilda skadeförebyggande åtgärder bedöms inte vara nödvändiga i sammanhanget. Generellt sett är det dock fördelaktigt att i den detaljerade utformningen av gator och byggnader eftersträva luftiga gaturum och undvika trånga passager som omges av höga byggnader. I sådana passager kan luftomblandningen bli sämre, vilket kan medföra lokalt höga halter av trafikrelaterade luftföroreningar. 5.5 Vattenkvalitet Förutsättningar Det finns idag ett dikessystem i de lägre delarna av planområdet. Detta system dränerar området mot ett befintligt fuktigt stråk som sträcker sig från järnvägen ner till Norra Bergundasjön. Strax öster om detta fuktiga stråk går en vattendelare i nord/sydlig riktning, i förlängningen av den östra järnvägsbron (figur 8). Området väster om vattendelaren avvattnas genom det fuktiga stråket till Norra Bergundasjön och området öster om vattendelaren avvattnas till Bäckaslövs våtmark och vidare till Södra Bergundasjön. I östra delen av planområdet finns en dagvattenledning inom fastigheten Bäckaslöv 1, där kommunen har sin verksamhet, denna har sitt utlopp i Bäckaslövs våtmark. Det finns även dagvattenledningar och ett utjämningsmagasin norr om järnvägen som leder sitt vatten under järnvägen till dikessystemet inom planområdet och vidare till Norra Bergundasjön. 28 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

26 Figur 8. Vattendelare i Bäckaslövsområdet (bild från Planprogram Bäckaslöv) Norra Bergundasjön Planområdet är beläget öster om Norra Bergundasjön och angränsar delvis till sjön. Norra Bergundasjön kommer att bli recipient för delar av planområdets dagvatten (se avsnitt 5.4.2). Norra Bergundasjön är recipient för en stor mängd dagvatten samt vatten från det kommunala avloppsreningsverket. Uppgifterna nedan har hämtats ur databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Vattenförekomsten Norra Bergundasjön (beteckning SE ) ligger inom Mörrumsåns avrinningsområde och är kraftigt belastad av övergödning. Sjön har konstaterats ha otillfredsställande ekologisk status. Generellt sett gäller som miljökvalitetsnorm att alla ytvatten ska ha uppnått god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus senast år För Norra Bergundasjön har det dock lämnats ytterligare tidsfrist avseende ekologisk status till år 2021, då det bedöms vara ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status år 2015, främst till följd av övergödningssituationen. Vad gäller sjöns kemiska ytvattenstatus, befanns denna vara god (exklusive kvicksilver) då sjöns status fastslogs år Miljökvalitetsnormen är således fastställd till god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) som ska vara uppnådd och bibehållas från år Enligt miljökvalitetsnormen bör halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har 29 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

27 legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Undantaget för kvicksilver gäller för i princip samtliga ytvatten i landet. Enligt arbetsmaterial i VISS har det på senare år konstaterats att även halterna av bly och blyföreningar är så pass höga att god kemisk ytvattenstatus inte bedöms uppnås. Södra Bergundasjön Södra Bergundasjön (beteckning SE ), belägen ca 1 km söder om planområdet inom Mörrumsåns avrinningsområde, kommer i förlängningen att ta emot vissa delar av planområdets dagvatten efter dagvattnet passerat Bäckaslövs vårmark, vilken har en renande effekt på dagvattnet (se avsnitt 5.4.2). Sjön har i dagsläget dålig ekologisk status, främst på grund av övergödning, och miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås senast år Vad gäller sjöns kemiska ytvattenstatus, befanns denna vara god (exklusive kvicksilver) då sjöns status fastslogs år Miljökvalitetsnormen är således fastställd till god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) som ska vara uppnådd och bibehållas från år Enligt arbetsmaterial i VISS har det på senare år konstaterats att även halterna av bly och blyföreningar är så pass höga att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås Effekter och konsekvenser Växjö kommuns tekniska förvaltning har tagits fram en dagvattenutredning för planområdet, år Dagvattnet som uppkommer inom planområdet kan förväntas ha ett föroreningsinnehåll som präglas av trafikrelaterade föroreningar, exempelvis tungmetaller, olja och partiklar från bildäck och asfalt. Dagvattnet kan behöva renas innan det når recipienten och vilken typ av rening som är mest lämpad beror på var inom planområdet som vattnet uppkommer. Exempel på rening är att använda grönytor eller översilningsmarker för infiltration och att anlägga s.k. rain gardens. I östra delen av planområdet är det aktuellt att anlägga ett utjämningsmagasin söder om boulevarden. Det kan även vara aktuellt att förse utjämningsmagasinet med en oljeavskiljare. Det är oklart om ett utjämningsmagasin eller annan typ av reningsanläggning krävs i planområdets nordvästra del och en kompletterande utredning kommer att göras i nästa skede. I nollalternativet uppstår dagvatten främst i den östra delen av planområdet (förrådstomt), med avledning söderut mot Bäckaslövs våtmark samt inom förrådstomten i väster med avledning västerut mot Norra Bergundasjön. Planförslaget innebär att dagvattenmängden ökar, liksom sannolikt dess föroreningsinnehåll, främst till följd av trafiken inom planområdet. Under förutsättning att dagvattnet genomgår naturlig rening genom fördröjning och infiltration, som föreslås i dagvattenutredningen, bedöms dagvattenavledningen inte innebära några nämnvärda konsekvenser för recipienterna. Dagvattnets föroreningsinnehåll bedöms inte bli sådant att det försvårar uppfyllandet av gällande miljökvalitetsnormer i Norra respektive Södra Bergundasjön. I recipienterna är den ekologiska statusen otillfredställande (Norra Bergundasjön) respektive dålig (Södra Bergundasjön), främst på grund av statusen hos kvalitetsfaktorn näringsämnen. Dagvatten från en stadsdel som Bäckaslöv kan förväntas ha ett obetydligt näringsinnehåll och bedöms inte innebära någon försämring av statusen hos kvalitetsfaktorn näringsämnen i de båda recipienterna. 30 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

28 5.5.3 Skadeförebyggande åtgärder Dagvattnet avses tas om hand dels genom naturlig infiltrering i natur- och parkmark, dels genom skapade dagvattenanläggningar i form av kanaler och fördröjningsmagasin. Områdets dagvatten avses tas om hand i ett öppet system i så stor utsträckning som möjligt, i första hand genom att utgrävda försänkningar, som samlar vatten för att minska flödet vid stora regnmängder, anläggs på lågt belägna platser och genom infiltration i grönytor och översilningsmarker. Dagvatten som avleds söderut, genomgår naturlig rening vid passage genom Bäckaslövs våtmark. Våtmarkens kapacitet behöver utredas innan större mängder dagvatten t.ex. från kraftiga regn leds hit. En mer detaljerad utformning av dagvattensystemet bör tas fram som visar hur det ska passas in i landskapet på ett tilltalande sätt för människor men även för djur och växter, som då har möjlighet att etablera sig vid de nya vattenmiljöerna. Under byggskedet bör skyddsåtgärder vidtas för att försäkra att inga föroreningar sprids med yt- och dagvatten till recipienterna under byggskedet. 5.6 Övriga miljö- och hälsokonsekvenser Trafikbuller Förutsättningar Planförslaget innebär bostadsbebyggelse i närheten av befintlig järnväg, vilket medför risk för bullerstörningar. Den planerade boulevarden inom planområdet medför även en risk för bullerstörningar för bostäderna belägna utmed dennas sträckning, liksom de två planskilda korsningarna med järnvägen. Kapitlet är baserat på en översiktlig beräkning samt utredning av buller från tåg- och vägtrafik (WSP, 2011) med kompletterande beräkningar (WSP, 2015). De senaste beräkningarna har inte beskrivits i någon rapport utan tolkning har gjorts utifrån bullerkartor. Beräkning av buller från tåg- och vägtrafik har gjorts för ett framtida trafikscenario år 2020, såväl planförslaget som resterande delar av planprogrammet för Bäckaslöv antas vara genomförda. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. I förordningen (2004:675) om omgivningsbuller anges att: det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. För kommuner, som liksom Växjö, har färre än invånare råder mindre stränga krav på bullerkartläggning och åtgärdsprogram. Nedanstående bedömning av bullersituationen i Bäckaslövsområdet utgår från rådande riktvärden och därmed anses målet med bullernormerna vara uppfyllt. 31 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

29 Riktvärden En ny förordning (förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader) med riktvärden för buller utomhus från spår-, väg- och flygtrafik vid bostäder trädde i kraft och gäller för detaljplaneärenden som påbörjats fr.o.m Denna detaljplan påbörjades under 2015 vilket innebär att den nya lagstiftningen är tillämplig. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 50 dba ekvivalentnivå samt 70 dba maximalnivå vid uteplats 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Det finns möjlighet till avsteg från 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad om hälften av rummen vetter mot en tystare sida 3 samt att kraven är mindre stränga för ljudnivåer utomhus vid bostäder om högst 35 m 2 där en ekvivalentnivå på 60 dba vid bostadsbyggnadens fasad inte bör överskridas. Om 70 dba maximalnivå överskrids, bör detta inte ske mer än med 10 dba maximalnivå fem gånger per timme mellan kl och kl För att kunna värdera och bedöma hur tyst och ljuddämpad sida ska tillämpas kan Boverkets utredning Buller i planeringen (Boverket, 2008) användas. Strävan ska vara att en tyst respektive ljuddämpad sida ska uppnå en nivå som i första hand understiger LpAeq (dygnsekvivalent ljudnivå) 45 db och i enstaka fall åtminstone LpAeq 50 db (frifältsvärde vid fasad). I samtliga fall ska kravet på inomhusnivå uppfyllas med stängda fönster. Vid avsteg från riktvärdena för ljudnivåer utomhus ska riktvärdena för ljudnivåer inomhus alltid uppfyllas. Effekter och konsekvenser Utredningsresultat buller från tågtrafik Utan bullerskyddsåtgärder beräknas fasaderna som vetter mot järnvägen på husen närmast järnvägen få ekvivalenta ljudnivåer i intervallet dba från tågtrafik. I övrigt beräknas ljudnivåerna till under 55 dba från tågtrafik. Med en 3,5 m hög bullerskärm beräknas den ekvivalenta ljudnivån från tågtrafiken till högst 55 dba upp till och med våningsplan fyra. För att klara 55 dba på en femte våning krävs en 4,2 m hög bullerskärm och för en sjätte våning krävs en 5 m hög bullerskärm. De maximala ljudnivåerna från tågtrafik beräknas bli upp till 88 dba på fasaderna som vetter mot järnvägen. Med en 3,5 m hög bullerskärm beräknas den maximala ljudnivån från tågtrafik till högst 80 dba upp till och med våningsplan fyra utöver vid de planskilda korsningarna där de maximala ljudnivåerna kan bli upp till 87 dba. Maximala ljudnivåer från järnvägstrafiken dimensioneras av godståg. Persontågspassager beräknas ge ca 14 dba lägre maximala ljudnivåer. repo001.docx (45) 3 I förordningen avses här en sida där den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till maximalt 55 db(a) vid fasad och den maximala ljudnivån inte överstiger 70 db(a) vid fasad från kl till kl RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

30 Utredningsresultat buller från vägtrafik Fasaderna som vetter mot de mest trafikerade vägavsnitten av boulevarden beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på upp till 65 dba. Fasaderna mot järnvägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på upp till 53 db för husen närmast bron som går över järnvägen ungefär mitt i området. Fasaderna som vetter mot de mest trafikerade vägavsnitten beräknas få maximala ljudnivåer på upp till 91 dba. Fasaderna mot järnvägen beräknas få maximala ljudnivåer på upp till 75 db för huset närmast vägen som går under järnvägen österut i området. Resultat sammanlagt buller från tåg- och vägtrafik Buller från tåg- och vägtrafik har räknats ihop, här redovisas siffrorna upp till våning fyra eftersom det är till denna våning bulleråtgärderna anses effektiva. Fasaderna som vetter mot järnvägen beräknas få dygnsekvivalenta ljudnivåerna i intervallet dba och med en 3,5 m hög bullerskärm längs järnvägen beräknas den ekvivalenta ljudnivån i intervallet dba. Fasaderna som vetter mot boulevarden beräknas få ekvivalenta ljudnivåer i intervallet dba och med en 3,5 m hög bullerskärm längs järnvägen till dba. Slutsats Utredningen visar att utan bullerskydd, alternativt planbestämmelser om tyst eller ljuddämpad sida och bullerskyddade uteplatser, överskrids riktvärdena vilket medför negativa miljökonsekvenser för planerad bostadsmiljö närmast järnvägen respektive boulevarden. Under förutsättning att relevanta planbestämmelser om bullerskydd och/eller bestämmelser om tyst/ljuddämpad sida och bullerskyddade uteplatser fastställs, uppstår däremot inga nämnvärda konsekvenser. Det bör utredas närmare hur natur- och friluftsområdena inom och i angränsning till planområdet påverkas av buller, såsom Bokhultet. Naturvårdsverket har tagit fram värden för buller inom natur- och kulturmiljöer för att tillgodose människors behov av miljöer som upplevs tysta samt för bullerkänsliga arter såsom fåglar. De anser att det bör eftersträvas att ekvivalentnivån inte bör överstiga 55 dba vardagsmedeldygn för tätortsnära rekreationsområden. Det finns idag genomfartstrafik i Bokhultet och med en utbyggnad kan denna trafik komma att öka. Underlag för att bedöma påverkan av ökningen kommer att tas fram i nästa skede. I nollalternativet används delar av planområdet som rekreationsområde, vilket innebär att det bedöms uppstå vissa störningar för friluftslivet i form av buller från framför allt järnvägen. Befintlig vägbro och vägen från Sambandsvägen till Söderleden kommer även fortsättningsvis att användas för genomfartstrafik. 33 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

31 Skadeförebyggande åtgärder Se ovan angående planbestämmelser om tyst eller ljuddämpad sida och bullerskyddade uteplatser. Värt att notera: I det närliggande planområdet för etapp 1, detaljplanen för Skärvet 6 m fl, beläget öster om planförslaget, har en fördjupad bullerutredning genomförts (WSP, 2014). Förutsättningarna i detaljplanen för Skärvet 6 är jämförbara med det nu aktuella planförslaget för etapp 2 och omfattar bostäder på ungefär samma avstånd från järnvägen som i etapp 2. Utredningen visade att ljudnivåerna kan sänkas väsentligt genom fysiska bullerskydd mot järnvägen respektive den aktuella vägen (Söderleden). Bostäder skulle även kunna byggas utan bullerskydd mot järnvägen, om byggnaderna utformas mer som ett bullerskydd i sig själva och sovrummen orienteras mot tyst sida, det vill säga mot innergård. Riktvärden inomhus i bostäder klaras genom att fasader mot järnväg och väg konstrueras med förhöjd ljudisolering. För att klara 70 dba på uteplatser bör dessa placeras vid bullerskyddad fasadsida, det vill säga mot innergård Risk- och säkerhet Förutsättningar En fördjupad riskbedömning har genomförts för Bäckaslövsområdet (WSP, 2011) avseende risker från järnvägen. Två risker har identifierats; urspårning av gods- eller persontåg och olycka vid transport av farligt gods. Effekter och konsekvenser Om inga skadeförebyggande åtgärder vidtas, föreligger i planförslaget risk för negativa konsekvenser för människors hälsa vid en eventuell olycka på järnvägen i form av urspårning eller kollision utmed planområdet. Konsekvenser för människors hälsa kan dels uppstå genom själva kollisionen/urspårningen, dels till följd av utsläpp av hälsoskadliga ämnen från det gods som transporteras på ett tåg inblandat i en eventuell olycka. Nollalternativet innehåller inga bostäder och innebär att endast ett fåtal människor rör sig inom planområdet. En eventuell olycka på järnvägen skulle kunna leda till negativa konsekvenser för människors hälsa även i nollalternativet, dock i betydligt mindre skala än i planförslaget. Under förutsättning att nedanstående skadeförebyggande åtgärder vidtas, bedöms inga nämnvärda konsekvenser uppstå. Skadeförebyggande åtgärder Enligt riskbedömningen krävs nedan redovisade åtgärder för att risknivåerna inom planområdet ska bli acceptabla: Ett 30 m bebyggelsefritt område från järnvägen räknat, ytan ska utformas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. För den rad av byggnader som placeras närmast järnvägen krävs följande: Avstängningsbar ventilation (för att minska konsekvenserna vid en eventuell olycka med utsläpp av hälsofarliga gaser). 34 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

32 Friskluftsintag till ventilationssystemet bör placeras på oexponerad sida, bort från järnvägen, för att försvåra eller förhindra spridning av gaser in i byggnaderna. Placering av entréer så att de inte vetter mot järnvägen, för att underlätta trygg och säker utrymning i händelse av olycka Hälsa Planförslaget omfattar mer än 30 m bebyggelsefritt område utmed järnvägen. Förutsättningar Aspekter som trafikbuller, luft och säkerhet räknas också som hälsoaspekter men har lyfts ut från detta kapitel för att göra det mer överskådligt. Nedan redovisas övriga frågor med potentiell påverkan på människors hälsa. Sydväst om Gamla Bäckaslövsvägen har Växjö Brukshundsklubb sina lokaler. Klubben är mycket aktiv och organiserar både träningar och tävlingar i sina lokaler. Verksamheten ger upphov till ljud i form av hundskall. Växjö jaktskytteklubb har verksamhet i Bergunda, sydväst om Bokhultets Natura område. Föreningen är mycket aktiv med mer än 200 skjuttillfällen om året. Skyttet ger upphov till buller som når Bäckaslövsområdet. En annan hälsoaspekt som bör nämnas är lukt från Norra Bergundasjön. När tång lossnar från sin växtplats börjar den naturligt att brytas ner. När tång samlas och bryts ner under syrefattiga förhållande kan den börja lukta väldigt skarpt. Det är när tången ansamlas på stränder nära bebyggelse som luktproblem kan uppstå för boende i närområdet. Gräsmarkerna inom Bokhultet, strax söder om Gamla Bäckaslövsvägen, betas idag av hästar och nötkreatur som kan ge upphov till allergiska reaktioner. Effekter och konsekvenser Boende inom planprogrammet kan komma att störas av både hundskall från brukshundsklubben och skottlossning från skjutbanan. Hundskall är en naturlig del av det arbete som sker på brukshundsklubben. I utbyggnadsalternativet är det främst fastigheterna på kommunens förrådstomt norr om brukshundsklubben som kan uppfatta hundskallen som störande. Planeringskontoret har tillsammans med Växjö jaktskytteklubb tagit fram en bullerutredning för föreningens verksamhet i Bergunda. Nuvarande utformning av planen innebär att: Med bostäder placerade enligt förslaget nära N. Bergundasjön riskerar riktvärdet 65 dba att överskridas, framförallt från hagelskytte på bana 1. Med en 7 m hög vall och begränsning av användandet på bana 1 kan riktvärdet 65 dba klaras. Med en 9 m hög vall klaras riktvärdet 65 dba från samtliga banor vid dessa bostäder. 35 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

33 Riktvärdet för undervisningslokaler är dba, för att dessa ska klaras för planerad skolverksamhet i planområdet krävs både bullerskydd i form av bullervall samt viss reglering av nuvarande skytteverksamhet. Framtagen bullerutredning bör fördjupas för ovanstående. Även vad gäller luktproblematiken från tång som spolas upp på stranden längs planområdets gräns mot Norra Bergundasjön är det fastigheten på kommunens förrådstomt i sydväst som kan komma att påverkas. Lukten från tång kan vara ganska skarp och det är viktigt att utformningen och användningen av fastigheten anpassas till de luktproblem som kan uppkomma under de perioder när tång spolar upp på stranden. Ur allergisynpunkt behöver närheten mellan betesdjur och bebyggelse i form av skolverksamhet samt bostäder beaktas i planeringen. Beroende på djurslag och längd på betessäsongen kan skyddsavstånd på meter komma att bli aktuella. Genom skyddsåtgärder bedöms risken för allergiska reaktioner kunna hanteras vid behov. Sammanfattningsvis kan sägas att vid planläggningen av fastigheten i sydvästra hörnet av planområdet, där kommunen har förråd idag, behöver hänsyn tas till omgivningspåverkan i form av buller och lukt. Det går inte utesluta att dessa kan orsaka störning och hälsoproblem för framtida boende i området. I nollalternativet påverkas inga boende i Bäckaslöv av varken buller från brukshundsklubben eller skjutfältet och inte heller lukt från tång. Skadeförebyggande åtgärder Om luktproblem uppstår från Norra Bergundasjön kan uppspolad ruttnande tång samlas upp och transporteras bort. Ytterligare utredning kring ljudstörningar från brukshundsklubben och skyttebanan bör genomföras. Bullerbegränsande åtgärder bör vid behov genomföras. För att minimera risken för allergiska reaktioner hos skolans elever ska betesdjurens vattenhoar inom Bokhultet placeras så djuren inte uppehåller sig större delen av tiden längs Gamla Bäckaslövsvägen. Skolans utemiljö bör även planeras så att känsliga elever kan tillbringa raster på ett gott avstånd från betesdjuren. Kommunen äger både betesmarken och skolans mark och bedömer sig kunna reglera detta när ett behov uppstår utan att påverka vare sig betet på gräsmarkerna eller elevernas behov av spel och lek på rasterna. 6 ÖVRIGA KONSEKVENSER 6.1 Riksintresse för järnväg Kust-till-kust-banan är belägen strax norr om planförslaget. Järnvägen är av riksintresse och betecknas som en järnväg av interregional betydelse. Banan sträcker sig från Göteborg till Kalmar samt Karlskrona och trafikeras av såväl person- som godståg. Enligt 3 kap 8 miljöbalken gäller följande för järnvägar av riksintresse: Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. 36 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

34 Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Enligt en förstudie utförd av Trafikverket (Trafikverket, 2011) kan det bli aktuellt att utöka järnvägens kapacitet genom att anlägga dubbelspår, sannolikt huvudsakligen söder om det befintliga spåret. För planförslaget innebär detta att erforderligt utrymme måste lämnas i planområdets norra del för att möjliggöra utbyggnad av järnvägen och att bostäder placeras på sådant avstånd från ett framtida dubbelspår, att boendemiljön blir acceptabel avseende buller från järnvägen samt säkerhetsaspekter. Nollalternativet innebär ingen påverkan på riksintresset för järnvägen. Planförslaget är försett med en buffertzon mellan yta för bebyggelse och järnvägen, vilket innebär att närmaste bostäder kommer att hamna på minst ca 30 m avstånd från planerat dubbelspår. Bedömningen är därför att planförslaget inte medför sådana åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av ett nytt spår eller utnyttjandet av järnvägen. 6.2 Sociala konsekvenser I gällande ÖP beskrivs att den planerade stadsbebyggelsen i Bäckaslöv utgör ett av de områden som planeras för stadens långsiktiga utbyggnad. Genom planförslagets närhet till Arenastaden, Grand Samarkand, Handelsplats I11 m.m. är planområdet beläget i ett strategiskt läge i de västra stadsdelarna. Här finns stor tillgänglighet till närliggande arbetsplatser, god service i form av handel och kommunikationer samt rekreationsmöjligheter i närliggande skogsmiljöer och Bokhultets öppna landskap i söder. Kommunen arbetar för att förbättra tillståndet i de närliggande sjöarna och göra dem badbara, något som på lång sikt blir en friluftskvalitet som kan tillräknas planområdet. I ÖP redogörs för planer på en eventuell tågstation. Stationen föreslås placeras mellan de två järnvägsbroarna i den norra delen av planområdet. I första hand blir stationen till för den regionala trafiken för att möjliggöra snabba transporter till de arbetsplatser och det utbud som finns i Arenastaden och Handelsplats I11. Härifrån nås även Grand Samarkand och stora delar av Västra Mark. En framtida tågstation ökar attraktiviteten i planområdets boendemiljöer och möjliggör snabb och miljövänlig arbetspendling. Planförslaget omfattar främst flerfamiljsbostäder. Dess placering kombinerar närhet till staden med närhet till naturen, vilket medför en särskild kvalitet för den aktuella boendeformen och bedöms skapa goda sociala värden. Med naturen runt knuten finns utmärkta möjligheter till motion och annan rekreation, vilket bidrar till en god folkhälsa för de boende i området. För de människor som nyttjar Bäckaslövsområdet för rekreation idag blir det dock en försämring eftersom ytorna minskar och avståndet från centrala staden till rekreationsområden blir något längre. Detta bedöms dock som acceptabelt med tanke på de stora grönytor med höga rekreativa värden som finns i Bokhultet samt området nordväst om planområdet vid Norra Bergundasjön. 37 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

35 7 Miljökvalitetsmål Bedömningen av måluppfyllelse utgår från de nationella miljömålen samt fastställda regionala miljömål för Kronobergs län (Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2014) och lokala preciseringar som framgår av Växjö kommuns miljöprogram (Växjö kommun, 2014). Underlag för analysen är de konsekvensbedömningar som har gjorts i de föregående avsnitten samt till viss del principer i detaljplanen. Bedömningen redovisas i tabell 5 med figurer enligt följande: Ja, alternativet bedöms bidra till att uppnå målet Alternativet varken bidrar till eller försämrar möjligheterna att uppnå målet Nej, alternativet bedöms inte bidra till att uppnå målet Tabell 5. Måluppfyllnad för respektive alternativ Miljömål Detaljplan Nollalt. Motivering Begränsad klimatpåverkan Detaljplanen kommer via ökad trafik att bidra med en mycket begränsad ökning av lokala utsläpp av växthusgaser. Detaljplanen bedöms därmed vare sig bidra till eller motverkamiljömålet. Nollalternativet medför att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen som inte ligger lika centralt och utan lika goda kollektiva förbindelser till centrum. Då trafiken bedöms öka i nollalternativet motverkas miljömålet. Frisk luft Detaljplanen medför en viss ökning av luftutsläpp, f a genom ökade transporter. Närheten till centrala staden gör dock att det finns goda förutsättningar för att transporterna kan ske på ett miljövänligt sätt och planförslaget bedöms därför vare sig bidra till eller försämra möjligheten att uppnå miljömålet. Nollalternativet medför att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen som inte ligger lika centralt och utan lika goda kollektiva förbindelser till centrum. Då trafiken bedöms öka i nollalternativet motverkas miljömålet.. Giftfri miljö Dagvattnet från planområdet kommer att genomgå rening. Under förutsättning att markföroreningar saneras, om en fördjupad utredning visar på ett sådant behov, kan detaljplanen bidra till att målet uppnås. Nollalternativet innebär att föroreningar i mark och grundvatten kvarstår. 38 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

36 Miljömål Detaljplan Nollalt. Motivering Säker strålmiljö Planområdet är beläget inom mark med normalrisk för radon. Inom ett sådant område är radonskyddat byggande föreskrivet enligt uppgift i planprogrammet (Växjö kommun, 2011). På så sätt bidrar detaljplanen till att målet uppnås. Nollalternativet vare sig bidrar till eller försämrar möjligheten att uppnå miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Detaljplanen medför en ökad mängd dagvatten från planområdet. Under förutsättning att dagvattnet fördröjs och genomgår rening före avledning till recipient, bedöms detaljplanen, liksom nollalternativet, vare sig bidra till eller försämra möjligheten att uppnå miljömålet. Levande skogar I planförslaget avses en stor del av den skogsmark som i dagsläget finns inom planområdet att exploateras. I nollalternativet bevaras skogsmark inom planområdet som dessutom får ökade naturvärden genom en förbättrad skötsel. 39 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

37 Miljömål Detaljplan Nollalt. Motivering God bebyggd miljö Den nya bebyggelsen får ett gynnsamt läge med goda möjligheter till rekreation samt miljövänliga transporter i och med dess närhet till centrala staden. Detaljplanen kan komma att innebära en begränsad ökning av bullernivåer lokalt. Under förutsättning att skadeförebyggande åtgärder regleras i planbestämmelser, bedöms detaljplanen bidra till att uppnå miljömålet. Nollalternativet medför att bostäder får uppföras på andra platser inom kommunen som inte ligger lika centralt och utan lika goda kollektiva förbindelser till centrum. Då trafiken bedöms öka i nollalternativet motverkas miljömålet. Ett rikt växt- och djurliv I planförslaget kommer värdefulla naturmiljöer att exploateras. Trots skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder kommer detaljplanen motverka uppfyllandet av målet. I nollalternativet bevaras all naturmark inom planområdet och naturvärdena förväntas öka genom stigande trädåldrar och en förbättrad skötsel. Ett rikt odlingslandskap I planförslaget kommer gräsmarker att tas i anspråk och exploateras. Trots skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder kommer detaljplanen att motverka uppfyllandet av målet. I nollalternativet bevaras gräsmarkerna vilket bidrar till måluppfyllelse. 40 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

38 8 Samlad bedömning Under förutsättning att rekommenderade skadeförebyggande åtgärder genomförs bedöms planförslaget inte få några nämnvärda konsekvenser på miljöaspekterna luftkvalitet, vattenkvalitet, trafikbuller samt risk och säkerhet. Avseende förorenad mark bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser om en sanering vid behov genomförs. För naturmiljöaspekten föreslås även kompensationsåtgärder. Avseende Natura 2000-området bedöms detaljplanen inte motverka områdets bevarandemål eller ge upphov till någon direkt påverkan som motverkar gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper. Under förutsättning att föreslagna skadeförebyggande och kompenserande åtgärder genomförs, bedöms inte heller den indirekta påverkan som uppstår leda till att gynnsam bevarandestatus för naturtyperna motverkas. För naturmiljön inom planområdet begränsar föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder påtagligt skadan, trots det bedöms planförslaget innebära negativa konsekvenser för naturmiljön eftersom värdefull naturmark ianspråktas. Den planerade nya stadsdelen kommer att få höga kvaliteter för både boende och besökare i området och är nödvändig för stadens utveckling. Det stads- och naturnära läget ger stora möjligheter till ett hållbart boende med mindre miljöpåverkan än bostadsområden längre från centrum. Att bygga naturnära medför dock i de flesta fall en negativ påverkan på den omkringliggande naturmiljön. Nollalternativet bedöms inte ge upphov till några nämnvärda konsekvenser för några av miljöaspekterna, med undantag för förorenad mark som bedöms som negativ och naturmiljö som bedöms som positiv. Tabell 6. Sammanställning av bedömningen för respektive miljöaspekt samt använd bedömningsskala. Bedömningsskala: Stora positiva konsekvenser Positiva konsekvenser Inga nämnvärda konsekvenser Negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser 41 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

39 Miljöaspekt Natura 2000 Detaljplan (utan skadeförebyggande åtgärder) Detaljplan (med skadeförebyggande åtgärder) Nollalternativ Naturmiljö Förorenad mark Utan kompensationsåtgärder Med kompensationsåtgärder Luftkvalitet Inga åtgärder föreslås Vattenkvalitet Trafikbuller Risk och säkerhet Hälsa 9 Uppföljning och behov av kompletterande uppföljning I miljöbalken finns krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (6 kap 12 punkt 9, miljöbalken). Uppföljningen har stor betydelse för om syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska kunna nås. Det finns olika sätt att säkra att miljöhänsyn finns med i det fortsatta planarbetet (genomförandebeskrivning, exploateringsavtal etc). Uppföljningen bidrar också till en ökad kunskap och på sikt ett bättre och effektivare miljöbedömningsarbete. Boverket rekommenderar att uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av en plan faktiskt får, ska så långt som möjligt kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. I den mån det är möjligt avses uppföljningen av detaljplanens betydande miljöpåverkan samordnas med dessa befintliga processer. Genom de årliga uppföljningsprogrammen kan kommunen kontinuerligt följa vilka effekter de genomförda åtgärderna ger på miljön och ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver beslutas och genomföras för att kommunen långsiktigt ska utvecklas på ett hållbart sätt. För aktuellt planförslag föreslås följande uppföljning: Natura 2000-området bör inventeras var tredje år efter att planområdet bebyggts för att följa upp hur Bokhultet används av de boende och om det sker en påtaglig påverkan på området genom slitage och nedskräpning ska åtgärder vidtas. Genomförda skydds- och kompensationsåtgärder bör följas upp för att säkerställa att de uppfyller sitt syfte. Detta föreslås ske genom att planens konsekvenser för skyddsvärda arter följs upp var tredje år, med inventeringar såväl inom Bokhultet som inom planområdet och föreslagna kompensationsområden. 42 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

40 Behov av kompletterande utredningar: För att undvika hälsorisker hos boende och skolelever p.g.a. betande djur inom Bokhultet bör lämpliga skyddszoner utredas närmare. Föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder ska stämmas av med naturreservatets föreskrifter och Natura 2000-områdets bevarandeplan för att säkerställa att de är förenliga. En mer detaljerad utformning av dagvattensystemet bör tas fram som visar hur det ska passas in i landskapet på ett tilltalande sätt för människor samt djur och växter. Påverkan på sumpskogen inom planområdet, beroende på hanteringen av dagvatten, bör utredas. Utformningen av dagvattensystemet bör sträva efter att i möjligaste mån undvika nedtagning av träd samt påverkan på sumpskogens hydrologi. Kapaciteten hos Bäckaslövs våtmark för att ta hand om ökade volymer dagvatten behöver undersökas. En fullständig undersökning bör göras av förekomsten av markföroreningar inom planområdet, föreliggande miljö- och hälsorisker samt eventuellt åtgärdsbehov. En fördjupad bullerutredning bör utföras för att säkerställa att utformningen av bostäder och tillhörande uteplatser får en acceptabel ljudmiljö. Även bullerpåverkan på Bokhultet bör utredas. Krav på ljudmiljön/bullerskydd bör regleras genom planbestämmelser. Ytterligare utredning kring ljudstörningar från brukshundsklubben och skyttebanan bör genomföras. 43 (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

41 10 Referenser Boverket, Buller i planeringen Allmänna råd 2008:1, februari 2008 Ivarsson, Tobias, Insekter i Bäckaslöv Växjö 2011, en uppföljning av inventeringen 2004, 2011 Ivarsson, Tobias, Inventering av naturvårdsintressanta objekt i Bäckaslöv, Ivarsson, Tobias, muntlig avstämning angående inventeringarnas aktualitet, Ivarsson, Tobias, Naturvärden i Bäckaslöv 2004, Inventering av naturvärden på grund av föreslagen exploatering, 2004 Ivarsson, Tobias, Naturvärden väster om Bergundasjöarna, 2012 Länsstyrelsen i Kronobergs län, Bevarandeplan för Bokhultet, fastställd , reviderad Länsstyrelsen i Kronobergs län, Regionala miljömål i Kronobergs län , beslutade samt uppdaterade med etappmål Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö, Luftkvalitet i Växjö Resultat från beräkningar av luftföroreningshalter 2013, juli 2014 Naturcentrum AB, Fladdermusinventering-Bäckaslöv, Växjö, Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Lövsumpskog, EU-kod: 9080, Beslutad: Maj 2012 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Näringsfattig bokskog, EU-kod: 9110, Beslutad: Maj 2012 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Silikatgräsmarker, EU-kod: 6270, Beslutad: November 2011 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Skogsbevuxen myr, EU-kod: 91D0, Beslutad: Maj 2012 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Svämlövskog, EU-kod: 91E0, Beslutad: April 2012 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Taiga, EU-kod: 9010, Beslutad: Maj 2012 Naturvårdsverket, Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1, NV , Trädklädd betesmark, EU-kod: 9070, Beslutad: Maj 2012 Trafikverket, Alvesta-Växjö-Kalmar Ökad kapacitet, förstudie slutrapport, Unell, Martin, Muntliga uppgifter kring förekomst av fåglar inom Bäckaslöv, 2016 VISS (Vatteninformationssystem Sverige), April 2015 Växjö kommun, Boende nära naturen, Planprogram Bäckaslöv, Växjö kommun, Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013, antaget Växjö kommun, Miljöprogram för Växjö kommun, Växjö kommun, VA-utredning Bäckaslöv, (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

42 Växjö kommun, Skötselplan för Bokhultets naturreservat i Växjö kommun, Fastställd av Tekniska nämnden Växjö kommuns översiktsplan, Del Växjö stad, antagen Wendeler, Christer, Häckfågelinventering i Bokhultet/Bäckaslöv WSP, Bäckaslövsgärdet Växjö, Beräkning av buller från tåg- och vägtrafik, steg 2, WSP, Fördjupad bullerutredning Skärvet 6 m fl, WSP, Fördjupad riskbedömning, Bäckaslövsområdet Växjö, WSP, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, (45) repo001.docx RAPPORT SAMRÅDSSVERSION MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR VÄXJÖ 10:56 M FL BM \\semmafs001\projekt\1228\ _bäckaslöv_mkb_dp_natura_2000\000\19 original\mkb dp och natura 2000 bäckaslöv samrådsversion docx

43

44

45 BÄCKASLÖV ETAPP 2 Detaljplan Dnr 2015-BN0092 Handlingar daterade: Ärende: Växjö 10:56 (Bäckaslöv etapp II), Regementsstaden i Växjö. Svar skall senast ha inkommit till byggnadsnämnden för att kunna beaktas. Upplysningar om detaljplanen lämnas av Patrik Karlsson, telefon Undertecknad har tagit del av ärendet Utan erinran Med synpunkter enligt nedan Ort/datum Underskrift Förvaltning/myndighet/fastighetsägare Namnförtydligande Synpunkter: STADSBYGGNADSKONTORET Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post byggnadsnamnden@vaxjo.se

46 DETALJPLAN Växjö 10:56 mfl (Bäckaslöv etapp II) Regementsstaden, Växjö kommun Dnr: 2015BN0092 Stadsbyggnadskontoret SAMRÅD TOM

47 Läsanvisning I samband med planarbetet har ett antal utredningar och undersökningar tagits fram. I planbeskrivningen har viss sammanfattning av delar av dessa gjorts. Hänvisningar finns till respektive handling finns i planbeskrivningen. Handlingarna finns i sin helhet på under planprocessens gång.

48 Handläggare Patrik Karlsson Samrådshandling Dnr 2015BN0092 Dpl 2014 VÄXJÖ 10:56 (Bäckaslöv etapp II), Regementsstaden i Växjö kommun INLEDNING Bäckaslöv är en del av en långsiktig vision att förädla marken längs med järnvägen från Växjösjön i Växjö centrum ut till Norra Bergundasjön. Ett stråk med natur, parker och bebyggelse som förbinder Växjösjön med Norra Bergundasjön. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad av etapp II av en helt ny stadsdel med en variation av såväl bostäder som lokaler för verksamheter, vård, idrott och undervisning. En tät och mångfunktionell stad som möter Bokhultet i söder. Med en variation i bebyggelsens användning skapas mångfald och att området befolkas under alla tider på dygnet. Syftet är även att skapa ändamålsenliga förbindelser över/under järnvägen för både gående, cyklister, bilister och kollektivtrafik. Den tätare bebyggelsen grupperas kring ett centralt kommunikationsstråk söder om järnvägen som förbinder Markenterivägens västra del med Söderleden. Centralt, i norra delen av området möjliggörs för ett framtida tågstopp. Söder om den tätare bebyggelsen behålls ett större grönstråk som sträcker sig genom hela området i öst-västlig riktning. Mellan grönstråket och Bokhultet planeras för en glesare bebyggelse för att möta de naturvärden som finns där. I strategiska lägen planeras för gröna stråk och siktlinjer i nordsydlig riktning för att binda ihop området med regementsområdet och Bokhultet på ett naturligt sätt. Närmast Söderleden planeras för verksamheter, handel och idrottsändamål. Handlingar Planhandlingarna består av denna planbeskrivning, miljökonsekvensbeskrivning samt plankarta med tillhörande bestämmelser. I arbetet med program och detaljplan har ett flertal underlag och utredningar tagits fram. Dessa finns tillsammans med samtliga planhandlingar tillgängliga på 1

49 PLANDATA Läge och areal Planområdet är beläget i stadsdelen Regementsstaden söder om järnvägen och sträcker sig från Söderleden och västerut till Norra Bergundasjön. I norr avgränsas området av järnvägen och i söder av G:a Bäckaslövsvägen. Arealen inom etapp II är ca 58 hektar. Översiktskarta Markägoförhållande Marken inom planområdet ägs till största delen av Växjö kommun (Växjö 10:56, 10:2, 10:9, samt Bäckaslöv 1. Området i anslutning till järnvägsspåren ägs av Trafikverket (Växjö 14:2). TIDIGARE STA LLNINGSTAGANDEN Detaljplaner inom planområdet Nummer: Namn: Laga kraft Genomförandetid 0780K-P81/23 Skärvet mm K-232 Kv. Iris mm Detaljplaner intill planområdet Nummer: Namn: Laga kraft Genomförandetid 0780K-P77/20 Väpnaren mm K-P98/29 Regementsparken mm K-P99/8 Kasernområdet mm K-P01/7 Minnet mm K-P03/25 Växjö 10:

50 0780K-P10/10 Växjö 10: K-P14/15 Skärvet 6 mfl K-P14/20 Växjö 10:54 mfl K-P15/02 Växjö 10:54 mfl Översiktsplanen För området gäller kommunens fördjupade översiktsplan 1, FÖP, för staden antagen av KF I denna är Bäckaslövsområdet utpekat som ett utbyggnadsområde, vilket ingår i den blandade stadsbygden, där det är stadsbebyggelse som i huvudsak används för bostäder, handel, kontor eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder i närheten. Trafikoch parkeringsytor, fritidsanläggningar, stadsdelsparker och andra grönytor ingår. Detaljplanen avviker därmed inte från översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande över denna. Riksintressen Kust till kustbanan är utpekad som riksintresse för järnväg. Banan är av interregional betydelse och sträcker sig från Göteborg till Kalmar samt Karlskrona via bland annat Borås, Värnamo och Alvesta. Banan trafikeras av både gods- och persontåg. Även Natura området Bokhultet är av riksintresse. Strandskydd Området närmast Norra Bergundasjön omfattas av strandskydd. Strandskyddet är 100 meter både på land och i vattnet. Det måste finnas särskilda skäl för att kunna bebygga markområdet innanför strandskyddet. Strandskyddet inom planområdet 1 Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad, KF

51 Grönstrukturprogrammet I kommunens grönstrukturprogram 2 anges att närheten och tillgängligheten till parker och naturområden skall beaktas som en kvalitet och attraktionsfaktor i utvecklingen av staden, både när staden expanderar och i befintliga områden. Vidare anges bl.a. att de gröna stråken skall utvecklas så det råder god framkomlighet, att det är lätt att orientera sig längs stråket och att det är en intressant och upplevelserik miljö att röra sig i. Då nya områden planläggs bör stadens övergripande grönstråk studeras närmare och i ett större sammanhang. Grönstrukturprogrammet ger riktlinjer för den övergripande grönstrukturen, medan en landskapsanalys bör ligga till grund för ett mer detaljerat förslag på stadsdelsnivå. Grönstrukturen tar hand om dagvatten, sänker temperaturen, ger skugga och har en luftrenande verkan. Program för planområdet Planprogram inklusive samrådsredogörelse 3 för Bäckaslövsområdet godkändes av byggnadsnämnden Illustration till planprogram Miljökonsekvensbeskrivning Det kan det inte uteslutas att planens genomförande kan riskera att leda till betydande miljöpåverkan, enligt ställningstagande i planprogrammet. Därför görs en miljökonsekvensbeskrivning, rörande det aktuella planområdet. 4 2 Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013, KS Planprogram för Bäckaslöv, Boende nära naturen, BN Miljökonsekvensbeskrivning Bäckaslöv etapp 2, SWECO

52 Natura 2000 Söder om aktuellt planområde ligger Bokhultet som både utgör ett Natura 2000-område och ett naturreservat. Området är 344 hektar stort. För området finns både skötselplan och bevarandeplan. En MKB, rörande påverkan på Natura 2000-området görs parallellt med planarbetet. Karta över Bokhultets naturreservat/natura 2000 Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen gav byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja planläggningen av Bäckaslöv etapp 2. Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja detaljplanearbetet för Bäckaslöv etapp 2. Efter avstämning med byggnadsnämnden har etapp 2 utökats till att även omfatta resterande delar av av programområdet. 5

53 PLANFÖ RUTSA TTNINGAR Planområdet utgör en del av Bäckaslövsområdet, som avses planläggas i 2 olika etapper. Etapp 1 var belägen öster om Söder leden och det nu aktuella planområdet utgör etapp 2 av planerad utbyggnad, vilket omfattar resterande del av programområdet. För utbyggnadsområdet har upprättats ett planprogram. 3 Bebyggelse Inom planområdet är det fastigheten Bäckaslöv 1 i öster samt en större förrådstomt i väster, i anslutning till Norra Bergundasjön, som är bebyggd med flera större byggnader. Här finns det diverse byggnader för tekniska förvaltningens verksamhet. Sydväst om planområdet ligger Bäckaslövs gård från mitten av 1700-talet. Denna ligger utanför planområdet men den är likväl viktig att ta hänsyn till. Bäckaslövs Gård Det finns även enstaka mindre byggnader inom planområdet som använts som ammunitionsförråd etc. under den militära eran. Tillgänglighet Området är idag tillgängligt via befintliga vägar inom området. Biltrafik är i dagsläget möjligt från regementsområdet och Söderleden. Trafik i begränsad omfattning sker även via Bokhultet och Sundet. För gående och cyklister finns det planskilda korsningar över järnvägen och under Söderleden. Området går ej att nå med kollektivtrafik idag. De välanvända motionsslingorna som är en rest från den militära eran finns i västra delen av området. Området är det närmaste naturområdet för verksamma inom I11-området. Natur Planområdet utgörs till stora delar av skogs- och ängsmark, som huvudsakligen används för rekreationsändamål. Inom området finns ett flertal områden med höga naturvärden. En mindre del inom planområdet betas idag av hästar. För hela området som omfattas av planprogrammet för Bäckaslöv gjordes en naturinventering Denna bedöms till stora delar fortfarande vara aktuell. År 2011 gjordes en inventering 6 med fokus på insekterna i Bäckaslöv. En komplettering av naturinventeringen har gjorts i början av Södra delen v det aktuella planområdet gränsar till Bokhultet som utgör såväl ett naturreservat som ett Natura 2000-område. Bokhultet i sin helhet är 344 ha stort och mycket varierat med många olika naturmiljöer som t.ex. bokskog, blandskog, sumpskog, strandskog, tallmosse, betesmarker och öppet vatten. Denna variation, tillsammans med en lång kontinuitet av skötsel av skog och betad öppen mark, har bidragit till en mycket rik biologisk mångfald inom området. 5 Naturinventering, Tobias Ivarsson Naturinventering insekter, Tobias Ivarsson Naturinventering, komplettering, Tobias Ivarsson

54 I naturreservatets skötselplan beskrivs syftet med naturreservatet vara att bibehålla de särskilt stora naturvärdena i det variationsrika området som domineras av bokskog, samt att med hänsyn till dessa naturvärden främja allmänhetens möjligheter till friluftsliv i området. Bevarandeplanen för Natura 2000-området anger vidare att syftet med skyddet är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de livsmiljöer som förtecknats i området, med särskild betoning på naturvärdena i det variationsrika området som domineras av bokoch ekskog. I MKB rörande påverkan på Natura 2000-området som görs parallellt med planarbetet, ingår MKB för detaljplanen som en del. Markbeskaffenhet Geotekniska förhållanden Geoteknisk utredning 8 har gjorts av Sweco. I rapporten konstateras att de geotekniska förhållandena, förutsättningarna för planerad framtida bebyggelse, är goda. Dock påpekas att utförd utredning är av översiktlig natur och bör främst ses som riktlinjer inför framtida projektering. Undersökningar har främst utförts i lägen för i nuläget planerade framtida vägar/gator, fördröjningsmagasin och va-utbyggnad. Kompletteringar kan krävas för framtida bebyggelse av bostadshus etc. Förorenad mark Inom Bäckaslöv, etapp 2, har verksamheter förekommit som föranleder en misstanke om att marken kan vara förorenad. Kommunen har låtit WSP utföra en miljöteknisk markundersökning 9, med syftet att utreda om det förekommer föroreningar som kan medföra oacceptabla risker för människor eller miljö. Jorden inom området består i huvudsak av minerogent fyllnadsmaterial som vilar på ett lager av organisk jord, som i sin tur vilar på morän eller silt/sand. De centrala delarna av området består av gles skogsmark där ett lager aska påträffats i en provpunkt. Fyllnadsmaterialet inom Tekniska kontorets område innehåller ställvis förhöjda föroreningshalter. De föroreningar som påträffats är tungmetaller, PAH och oljekolväten. I grundvattnet uppmäts en förhöjd halt av bly i ett grundvattenrör. I urban miljö är det inte anmärkningsvärt att grundvatten innehåller något förhöjda halter av tungmetaller. Inga tungmetallhalter överskrider dricksvattennormen. Utifrån genomförd undersökning, går det inte utesluta en risk för negativa effekter på människa eller miljö inom aktuellt område. Undersökningen är dock av översiktlig karaktär och området är förhållandevis stort. För att ge en bättre bild av föroreningssituationen, miljö- och hälsorisker samt eventuellt åtgärdsbehov, rekommenderar WSP att en kompletterande utredning genomförs när den framtida markanvändningen är fastställd. Det kan inte uteslutas att området för spontanidrottsplats, som under militärens tid varit en skjutbana innehåller föroreningar. Militären har sanerat skjutvallar inom område med vidare undersökningar bör göras innan marken tas i anspråk. Ytterligare undersökning kommer att göras i det området som avses användas som spontanidrottsplats, inför granskningen. 8 Översiktlig geoteknisk rapport, SWECO Översiktlig miljöteknisk markundersökning, WSP

55 Fornlämningar De öppna kulturmarkerna inom Bäckaslövsområdet tillhör historiskt sett till ett och samma odlingslandskap. De öppna ytorna har det senaste seklet betats av hästar och nötboskap samtidigt som det pågått militär verksamhet inom hela området. Arkeologiska utredningar gjordes under Inom det aktuella planområdet finns en minnessten (RAÄ206) som måste flyttas. I övrigt finns ett gravfält (RAÄ 72) som är beläget inom naturmark som i denna del markeras med FORN i plankartan. I övrigt är kan området inom den gula planområdesgränsen användas för bebyggelse. RAÄ 72 RAÄ 206 Fornlämningar inom området Friytor Lek och rekreation Bäckaslövsområdet har stor betydelse för det rörliga friluftslivet och flera stigar och mindre vägar som härrör från den militära verksamheten finns inom området. Dessa sträcker sig i flera punkter ut från planområdet, både i söder och väster. Söder om planområdet finns Bäckaslövs Gård, där brukshundsklubben har sin verksamhet. I områdets västra delar finns ett väl utnyttjat motionsspår samt även en hundrastplats. Planområdet passeras i västra delen även kommunens sammanhängande cykelled, Växjö Runt. Ute på ängsmarkerna inom Bokhultet finns en fotbollsplan som främst används av Korpen. Vattenområden Planområdet gränsar i väster till Norra Bergundasjön som ingår i Mörrumsåns vattensystem som mynnar ut i södra Östersjön. Sjön tar idag emot vatten från stadens avloppsreningsverk som sista steget i vattenreningen. Sjön har drabbats av övergödning som i sin tur ger algblomning i sjön. Detta kan ge upphov till dålig lukt under den varma delen av året. I dagsläget finns inga bryggor eller andra anläggningar i anslutning till planområdet. I områdets lägre delar finns ett komplext system av diken som dränerar området mot det befintliga våtstråket som sträcker sig från järnvägen ner mot Norra Bergundasjön. 8

56 Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Inom Bäckaslövsområdet finns idag en vägslinga som har anslutningar till Söderleden, I11- området och Sundet/Bergunda. Denna nyttjas idag som en genväg mellan Handelsplats I11/Samarkand och Söderleden. Planområdet angränsar till Söderleden i öster. G:a Bäckaslövsvägen utgör planområdets gräns mot Bokhultet i söder. Områdets vägar och stigar som ofta har ett militärt ursprung används frekvent för rekreationsändamål. Planområdet passeras i västra delen även kommunens sammanhängande cykelled, Växjö Runt. Utbyggnadsområdet Bredvik som ligger väster om Norra Bergundasjön gör det nödvändigt att anlägga bra gång- och cykelstråk som knyter ihop de båda stadsdelarna med Växjö centrum. Planskilda korsningar finns över järnvägen och under Söderleden. Tekniska förvaltningens förrådsverksamhet har idag sin anslutning ut mot Söderleden. Kollektivtrafik Området trafikeras ej av kollektivtrafik idag. Dagens vägnät och G/C-nät Störningar Buller Bullerstörningar inom området finns idag från järnvägen, Söderleden och skjutbanan vid Sundet. Luft Luftkvalitén inom planområdet bedöms vara god i nuläget, då både bebyggelse och trafik i större omfattning saknas. 9

57 Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten I anslutning till tekniska förvaltningens förrådstomt finns i dagsläget ett flertal VAledningar av varierande storlek. Längs med G:a Bäckaslövsvägen finns en spillvattenledning till Bäckaslövs gård. I områdets västra del finns en sjövattenledning som går från Norra Bergundasjön till Arenastadsområdet. Det finns ett befintligt dikessystem som dränerar största delen av området mot befintligt våtstråk, som sträcker sig från järnvägen till Norra Bergundasjön. En mindre del dräneras mot Bäckaslövs våtmark. På norra sidan av järnvägen finns ett befintligt magasin som via ledningar under järnvägen ansluter till befintligt dikessystem. Värme Fjärrvärme finns idag endast framdraget till Tekniska förvaltningens förrådstomt vid Söderleden. El Inom området finns ett flertal elledningar framdragna. 10

58 PLANFÖ RSLAGET Bebyggelse I samband med att planprogrammet för Bäckaslövsområdet gjordes, togs det fram ett gestaltningsprogram 10 för området. Detta bedöms kunna tillämpas i de delar där det fortfarande är aktuellt inom planområdet. Mellan järnvägen och Bäckaslövs Boulevard planeras för en tät sammanhållen bebyggelse med tydliga och slutna kvarter inspirerade av skalan inom rutnätsstaden. Bebyggelsens entréer, portar och verksamheter i bottenplan skall orienteras mot gata, boulevard och torg. Byggnadshöjden föreslås till 4-6 våningar. Den högre bebyggelsen koncentreras i första hand till norra sidan av Boulevarden. I bottenvåningarna mot Boulevarden skall i första hand service och mindre verksamheter prioriteras. En variation i gestaltning och byggnadshöjd skall eftersträvas inom varje kvarter. Idéskiss från planprogrammet På södra sidan av Boulevarden föreslås en bebyggelse på 4-6 våningar som en fortsättning på kvartersstrukturen från norra sidan. Söder om den slutna kvartersstaden och Boulevarden föreslås en mer halvöppen struktur med en något lägre bebyggelse med varierade utformning och innehåll. Här föreslås 2-4 våningar. Ute på ängsmarkerna i sydost, norr om G:a Bäckaslövsvägen i anslutning till naturreservatet, föreslås en mer öppen bebyggelse som är väl anpassad till landskapets terräng, i upp till 4 våningar. I denna del, på södra sidan av det genomgående naturstråket, ges också möjlighet till byggnation av skola inom två kvarter. På tekniska förvaltningens förrådstomt i öster planeras i första hand för centrum, kontor och handel. Här finns även möjlighet att etablera större anläggningar för idrottsändamål, främst på norra sidan av Boulevarden. Den del som idag utgör förråd och område för masshantering i områdets västra del närmast Norra Bergundasjön, föreslås för publika verksamheter, såsom Naturum eller kontor och bostäder. Inom denna del råder i dag strandskydd. Som särskilt skäl för upphävande anges att marken är ianspråktagen. 10 Gestaltningsprogram för Bäckaslöv, TEMA

59 I korsningen mellan Boulevarden och Sambandsvägens förlängning skapas en plats med möjlighet till publika verksamheter såsom caféer och kiosker. Denna plats fungerar som något av en knutpunkt och entré som bidrar till en orienterbarhet inom området. Friytor Inom området planeras för ett antal områden som är lämpliga för lekplatser. Större lekplats/spontanidrottsplats föreslås i anslutning till föreslagen tomt för skola söder om det aktuella planområdet. Lekplatser bör utformas efter ett tema med anknytning till området. I anslutning till, eller i, kvarter med tätare bebyggelse skall möjlighet till småbarnslek finnas. I det centrala grönstråket finns en befintlig hundrastplats som skall bibehållas. Sydväst om planområdet i anslutning till Bäckaslövs gård har Brukshundsklubben sin verksamhet. Tekniska förvaltningen kommer att ta fram en skötselplan för natur- och parkmark för att garantera bevarande, skötsel och förnyelse inom dessa områden. Boverkets har tagit fram allmänna råd (2015:1) 11 om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Service I nya stadsdelar är det viktigt att det finns en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, skolor, boende för äldre och en närhet till gröna miljöer. För att skapa en socialt hållbar stadsdel krävs en närhet till service. Målet är att Bäckaslöv skall kunna erbjuda sina boende och besökare ett varierat utbud av handel och service. Denna bör placeras längs med den genomgående Boulevarden som genomströmmas av människor till fots, cykel och med bil. Detaljplanen medger i dessa delar centrumändamål (C) och bostäder (B). Områdets strategiska läge i staden gör att det är relativt korta avstånd till all service och fritidsaktiviteter. I anslutning till den nya bron över järnvägen, reserveras plats för ett kommande tågstopp med tillhörande anläggningar. Teknisk försörjning Kapaciteten i befintligt nät för vatten och spillvatten bedöms i VA-utredningen som god. Området försörjs med vatten från matarledningen till Teleborg. Spillvatten kopplas på ledningarna som tidigare förberetts genom Bäckaslövs våtmark. Både fjärrvärme och el är framdraget i angränsande områden och kan därifrån anslutas till Bäckaslövsområdet. Geotekniska frågor Geoteknisk utredning har gjorts av Sweco 12. I rapporten konstateras att de geotekniska förhållandena, förutsättningarna för planerad framtida bebyggelse, är goda. Dock påpekas att utförd utredning är av översiktlig natur och bör främst ses som riktlinjer inför framtida projektering. Undersökningar har främst utförts i lägen för i nuläget planerade framtida vägar/gator, fördröjningsmagasin och va-utbyggnad. Kompletteringar kan krävas för framtida bebyggelse av bostadshus etc Översiktlig geoteknisk rapport, SWECO

60 Dagvatten Dagvattnet från Bäckaslövsområdet leds i huvudsak till Södra och Norra Bergundasjön. Norra Bergundasjön fungerar som recipient för renat dagvatten från Sundets avloppsreningsverk. Det är viktigt med fördröjning och infiltration innan vattnet rinner ut i sjöarna. Markens beskaffenhet tillåter infiltration i vissa delar av området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD ) förepråkas i så hög grad som möjligt och då i första hand på de enskilda fastigheterna. Från östra delen av planområdet leds dagvattnet via dagvattendammar och kulvertar till Bäckaslövs våtmark för att slutligen nå Södra Bergundasjön. Från den västra delen leds dagvattnet via befintliga diken och befintliga våtmarker till Norra Bergundasjön. Oljeavskiljning kan vara nödvändig innan vattnet släpps ut i våtmark respektive dikessystem. Gatuvatten skall i första hand ledas till infiltrationstråk eller raingardens. Med rätt utformning kan dagvattenanläggningarna på ett positivt sätt bidra till gestaltningen av den byggda miljön. En VA-utredning har gjorts av Tekniska förvaltningen. 13 Hälsa och säkerhet Översvämningsrisk Där ytavrinning av regnvatten ej kan ske skall ledningsnätet dimensioneras för 20-års regn och magasin/dammar skall dimensioneras för 50-årsregn. Instängda områden skall undvikas för att inte problem skall uppstå vid skyfall. Förorenade områden En översiktlig miljöteknisk undersökning 14 har gjorts av området där tekniska förvaltningens verksamhet finns idag Denna kommer att kompletteras inför granskningen. I undersökningen har jord provtagits i 17 punkter, grundvatten i 3 punkter och asfalt i 1 punkt. Jorden inom området består i huvudsak av fyllnadsmaterial. Utifrån genomförd undersökning, går det inte utesluta en risk för negativa effekter på människa eller miljö inom aktuellt område. Undersökningen är dock av översiktlig karaktär och området är förhållandevis stort. För att ge en bättre bild av föroreningssituationen, miljö- och hälsorisker samt eventuellt åtgärdsbehov, rekommenderas i undersökningen att en kompletterande utredning genomförs när den framtida markanvändningen är fastställd. Farligt gods På Kust-till-kustbanan norr om planområdet transporteras farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. En fördjupad riskanalys 15 för Bäckaslövsområdet gjordes 2011 av WSP. Buller Bullerberäkningar 16 har gjorts inför samrådet. Enligt Förordningen (2015:216) m trafikbuller vid bostadsbyggnader 17 anges att buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dba ekv ljudnivå vid fasad. Om ljudnivån ändå överskrids bör hälften av bostadsrummen i 13 VA-utredning, Tekniska förvaltningen Översiktlig miljöteknisk markundersökning, WSP Fördjupad riskanalys för Bäckaslövsområdet, WSP Trafikbullerberäkning, WSP

61 en bostad vara vända mot en sida där 55 dba inte överskrids vid fasaden och minst hälften av rummen vara vända mot en sida där 70 dba max inte överskrids mellan 22,00 och 06:00 vid fasaden. De gjorda bullerberäkningarna visar att de går att uppnå gårdar där 55 dba ekv. och 70 dba max vid fasaden ej överskrids. I planen ges möjlighet till ett bullerskydd som ger bättre miljöer även på sidan som är vänd mot järnvägen. Beräkningarna i samrådet är gjorda med en stor variation i utformning av bebyggelsen för att utröna vilka alternativ som är lämpliga att använda i aktuellt fall. Till granskningen när utformningen är mer känd kommer nya beräkningar att göras. Bullerberäkningarna visar även på höga maxvärden i gatumiljön längs med boulevarden. Även här bör kompletterande beräkningar göras i samband med att bebyggelsen är mer känd. Bullerutredning har gjorts rörande verksamheten vi Växjö jaktskytteklubb skjutbana vid Sundet. 18 Trygghet/tillgänglighet Platser, gång- och cykelstråk skall ha öppna siktstråk för att skapa överblickbarhet och trygghet. God grundbelysning skall finnas inom hela området. Parkeringar skall vara väl upplysta och synliga från bostäderna. Byggnader högre än 2 våningar görs tillgängliga med hiss. Natur Ambitionerna för Bäckaslövsområdets park- och skogsmiljöer som helhet är höga. Centralt i området planeras för ett genomgående grönt stråk. Den del som ligger i anslutning till Boulevarden ligger delvis på en lägre nivå och föreslås i stora delar användas för dagvattenhantering och för park. I södra delen av stråket finns en befintlig stenmur. Söder om denna föreslås en grön zon med gång- och cykelväg innan bebyggelsen tar vid. I området mellan Tekniska förvaltningens förråd och gång- och cykelbron finns flera värdefulla träd, främst äldre krokiga tallar, som är värda att bevara. Södra delen ner mot Bäckaslövsvägen utgörs av ett område med äldre krokiga tallar och en idag ohävdad gräsmark med lägre naturvärde som avses användas för dagvattenhantering. Ute på de gamla ängsmarkerna finns rester av två historiska trädrader som främst utgörs av björkar men även av enstaka ekar. Dessa planläggs som naturmark, trädrad. Komplettering av dessa trädrader bör ske både inom planområdet och söder om. Norr om spontanidrottsplatsen finns ett större område med flera större, äldre träd, som läggs inom naturmark. I anslutning till Norra Bergundasjön finns ett större sumpskogsområde som står delvis under vatten under stora delar av året eftersom det tar emot mycket vatten från dikessystemet inom området. Avsikten är att använda detta område för översilning av dagvatten från västra delarna av planområdet, innan detta når sjön. För att möjliggöra en bra dagvattenhantering måste diket norrut få en större kapacitet och lutning. Området markeras som NATUR, dagvatten i detaljplanen. 18 Beräkning skottbuller för Växjö jaktskytteklubb. WSP

62 Norr om Bäckaslövs Gård finns en ängs- och hagmark med spridda träd och buskar som kommer att vara kvar i nuvarande skepnad. Nordost om denna finns skogsklädd kulle som har stor potential för rekreation inom området. Hänsyn måste dock tas till att denna till stor del utgörs av en fornlämning som markerats i plankartan med FORN. Gallring av sly och buskar bör ske för att området skall göras mer allmänt framkomligt. Tekniska förvaltningen kommer att ta fram en skötselplan för natur- och parkmark för att garantera bevarande, skötsel och förnyelse inom dessa områden. Inom områden för PARK och NATUR får tekniska anläggningar, såsom transformatoroch pumpstationer placeras. Stor hänsyn måste dock tas till gestaltning av anläggningarna samt naturvärden och bebyggelse. Trafik Gatunät Centralt i planområdet planeras för en ny boulevard som skall länka ihop Söderleden med Storgatan i två lägen. Kopplingen sker genom en ny tunnel under järnvägen i väster, en ny bro över järnvägen centralt i området samt med en ny cirkulationsplats i öster. Den nya bron ger möjlighet att räta ut Sambandsvägen norr om planområdet. Det östra broläget används även i framtiden för gång- och cykeltrafik. Även denna bro kommer att på sikt ersättas med en ny för att skapa utrymme för ett dubbelspår på järnvägen. Boulevarden föreslås få två körfält, ett i vardera riktningen som åtskiljs av en trädrad eller allé. Längs boulevardens norra sida föreslås även en zon som kan varieras i utformning för att rymma träd, korttidsparkering, angöring och busshållplatser. Längs boulevarden föreslås tre mindre cirkulationsplatser anläggas. På båda sidor av boulevarden anläggs gångoch cykelväg. I kvartersstrukturen föreslås mindre gator i nord-sydlig riktning för att trafikförsörja kvarteren och parkeringsytorna som är placerade närmast järnvägen. Vissa av dessa kan vara enkelriktade. Utfart skall i första hand ske mot de cirkulationsplatser som föreslås. Utfart får ej ske direkt från kvarteren och ut mot boulevarden. Förslag till gatusektioner 19 har tagits fram av tekniska förvaltningen. Gång- och cykeltrafik Längs järnvägen planeras för ett snabbt och gent cykelstråk mot centrum. Västerut finns det möjlighet att fortsätta detta stråk mot Bredvik genom en ny cykelbro över Norra Bergundasjön. Detta föreslås få en bredd av 4 m. Passage av järnvägen och Söderleden sker i planskilda tunnlar och broar. Längs boulevarden planeras för ett mer stadsmässigt cykelstråk på båda sidor om vägen. I söder, i gränsen mot naturreservatet, finns det ett snabbt och gent stråk längs befintliga G:a Bäckaslövsvägen. Detta avses bibehållas för gång- och cykeltrafik i nuvarande standard. Inom naturområdet föreslås ett gång- och cykelstråk som ger möjlighet till rekreation och ett lägre tempo samtidigt som det ger mer upplevelser av olika typer jämfört med de snabba och gena cykelstråken i övrigt. I övrigt får mindre gång- och cykelstråk anläggas i lämpliga lägen inom naturmark. 19 Gatusektioner förslag, Tekniska förvaltningen

63 Plats reserveras för ett eventuellt större framtida cykelstråk med Sundet/Jonsboda. Parkering Bilparkering för områdets behov skall finnas i form av markparkering samt i parkeringsgarage främst i områdets norra delar. Markparkering bör minimeras inom de tätare delarna av området. Det är även möjlighet med korttidsparkering i anslutning till service och verksamheter längs med Boulevarden. Cykelparkering bör ske inom kvartersmark och inom område markerat som PARKERING i anslutning till stationsläget. Järnvägen Planen skapar förutsättningar att bygga ut järnvägen med ytterligare ett spår söder om det befintliga. Samtliga broar och tunnlar anpassas till ett framtida dubbelspår. I planen reserveras även plats intill järnvägen för ett eventuellt framtida tågstopp. Det är viktigt att det finns angöring för gående, cykel och bil. Kollektivtrafik Hållplatser planeras längs Boulevarden i anslutning till den centrala cirkulationsplatsen och i östra delen av planområdet. Gatusektionen medger att hållplatser kan tillskapas inom den förslagna gatusektionen. En ny framtida hållplats på Söderleden studeras. GENÖMFÖ RANDE Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs genom utökat planförfarande och målet är att den ska antas senast hösten/vintern Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är 15 år efter att den vunnit laga kraft. Efter genomförandetiden fortsätter planen att gälla men den kan upphävas eller ändras utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Huvudmannaskap/Ansvarsfördelning Kommunen skall vara huvudman för allmänplatsmark inom planområdet. All utbyggnad inom kvartersmark utförs och bekostas av fastighetsägaren. Utöver byggandet av husen innebär detta att fastighetsägaren anlägger ev. vägar, parkeringsplatser, ledningssystem, lekplatser mm inom kvartersmark. Avtal Kommunen har i nuläget inte för avsikt att ingå exploateringsavtal inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Lantmäteriförrättningar genom fastighetsreglering, avstyckning och ledningsrätt krävs för att fastighetsindelningen skall överensstämma med den markanvändning som detaljplanen anger. Berörda fastighetsägare ansöker om och bekostar eventuella gemensamhetsanläggningar. Respektive ledningshavare ansöker om ledningsrätt för säkerställande av ledningar på kvartersmark. Kommunen ansöker om fastighetsbildning för överföring av allmänplatsmark till kommunal fastighet. 16

64 Beroende på hur kvartersmarken indelas i fastigheter kan gemensamhetsanläggningar behöva bildas för till exempel utfart och parkering. Ekonomiska frågor Kommunen står för utbyggnad av allmänplatsmark inom planområdet. Utbyggnad inom kvartersmark bekostas av respektive byggherre. Tekniska frågor Utredningar Ett flertal utredningar har gjorts. Dessa finns förtecknade i planbeskrivningen samt på kommunens hemsida. Kompletterande utredningar kommer att behövas i samband med projektering och utbyggnad av området. Tekniska anläggningar Transformator-, pumpstationer och andra tekniska anläggningar får uppföras inom naturmark. Dock måste hänsyn tas till naturvärden, anläggningar/lekytor och bebyggelse. UPPHA VANDE AV STRANDSKYDD Beskrivning/Motivering Runt Norra Bergundasjön gäller ett generellt strandskydd på 100 meter. Ett upphävande av strandskyddet föreslås inom den del av planområdet som är redovisat på plankartan med a1. Strandskyddets syften uppfylls genom att allmänhetens tillträde till strandskyddat området påverkas i ytterst liten omfattning. Växt- och djurlivet bedöms att påverkas marginellt av upphävandet då de mest värdefulla strandzonerna inte berörs av upphävandet. Den del berörs av upphävandet utgör idag förråd och område för masshantering. Här föreslås publika verksamheter, såsom Naturum alternativt kontor och bostäder. Vid ev. anläggande av gångstråk och andra anläggningar, exempelvis för dagvatten inom strandskyddat område skall dispens sökas för detta. Inom område markerat med W, bryggor bör Särskilt skäl Som särskilt skäl för upphävande av strandskyddet inom aktuellt område anger kommunen att området är ianspråktaget. Intresseavvägning Intresset att ta området i anspråk för bebyggelse för att utveckla staden bedöms väga tyngre än strandskyddsintresset. Hänsyn till växt-, djur- och friluftsliv Planområdet har avgränsats för att minimera påverkan på växt- och djurliv. Den kvarlämnade delen längs sjön bedöms vara tillräckligt stor/bred för att kunna tillgodose växt- och djurlivets behov. Fri passage Kravet på fri passage anses vara uppfyllt genom att en bred zon lämnas obebyggd mellan bebyggelsen och sjön. Dessutom finns en tydlig avgränsning av vad som är allmänrättsligt tillgängligt och vad som är kvartersmark. 17

65 KÖNSEKVENSER ÖCH BEHÖVSBEDÖ MNING Miljömål Bedömning av påverkan på relevanta nationella, regionala och lokala miljömål har gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen 20 av detaljplanen. MKN luft och vatten Påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft och vatten ingår i miljökonsekvensbeskrivningen 21 av detaljplanen. Beräknade värden för omgivningsbuller Bullerberäkning 22 för väg- och järnvägsbuller har gjorts av WSP. I denna har en beräkning gjorts av olika byggnadskroppar och byggnadshöjder för att se vilken påverkan buller får för olika utformningsalternativ. Slutsatsen av bullerutredningen är att det går att skapa en skyddad sida där de ekvivalenta värdena inte överskrider 55 dba och de maximala ej överskrider 70 dba. Om ett bullerskydd uppförs skapas ännu bättre förutsättningar för en god boendemiljö. Behovsbedömning Det kan inte uteslutas att planens genomförande kan komma att riskera leda till betydande miljöpåverkan, varvid en miljökonsekvensbeskrivning 23 har upprättats. Konsekvenser på fastighetsnivå Fastighet Ekonomiska Fastighetsrättsliga Tekniska Inom planomr. Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej Växjö 10:56 Markförsäljning. Utbyggnad av infrastruktur. Avstyckningar och andra fastighetsregleringar. Utbyggnad av infrastruktur. Växjö 10:56 Försäljning av mark till Juno 8/9 Fastighetsreglering till Juno 8/9. Växjö 14:2 Fastighetsregleringar mellan Växjö 14:2 och 10:56. Säkerställa plats för framtida dubbelspår. 20 Miljökonsekvensbeskrivning Bäckaslöv etapp 2, SWECO Miljökonsekvensbeskrivning Bäckaslöv etapp 2, SWECO Bullerberäkning för väg- och järnvägsbuller, WSP Miljökonsekvensbeskrivning Bäckaslöv etapp 2, SWECO

66 GENÖMFÖ RDA UTREDNINGAR ÖCH UNDERLAG Utredningar som gjorts inom planområdet och övrigt planeringsunderlag finns att läsa på kommunens hemsida under detaljplanens samråds- och granskningstid. STADSBYGGNADSKONTORET Patrik Karlsson Planarkitekt 19

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Uppsägning av avtal om intraprenad för lokalvård m.m. vid Gustavslundsskolan Kommunstyrelsens organisations och personalutskotts beslut Organisations- och personalutskottet beslutar att säga upp avtalet om intraprenad på Gustavslundsskolan från och med Bakgrund Utbildningsnämnden hemställde i 176/2015 om att kommunstyrelsens organisations- och personalutskott skulle avsluta intraprenaden vid Gustavslund. Syftet med att avsluta intraprenaden är att låta städningen på Gustavslund ingå i den pågående lokalvårdsupphandlingen Lokalvården på Gustavslundskolan ligger inom en intraprenad för lokalvård och måltidsservice t.o.m Intraprenaden övergick fr.o.m från utbildningsförvaltningen till måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 4 februari 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att i samråd med utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningens upphandlingsavdelning föreslås intraprenaden på Gustavslundsskolan sägas upp när nuvarande avtal upphör och att lokalvården på Gustavslund ingår i nästkommande lokalvårdsupphandling. När intraprenadavtalet då upphör övergår också ansvaret för måltidsservicen till kommunledningsförvaltningens måltidsenhet. Beslutet skickas till Kommunchefen (verksamhetschef måltidsenheten) För kännedom Utbildningsnämnden 1 (1)

68 Från: Skickat: den 3 mars :17 Till: Utbildningsnämnden Ämne: Protokollsutdrag Hemställan från utbildningsnämnden om att avsluta intraprenad för lokalvård vid Gustavslund Bifogade filer: Beslut docx Hej, här kommer KSOP:s beslut om Hemställan från utbildningsnämnden om att avsluta intraprenad för lokalvård vid Gustavslund. MVH Fredrik Pettersson kanslisekreterare KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Tel: E-post: fredrik.pettersson@vaxjo.se Hemsida:

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Revidering av biblioteksplan för Växjö kommun Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner Växjö kommuns biblioteksplan , reviderad 2012 och Föreliggande plan har reviderats mot bakgrund av att ny bibliotekslag har trätt i kraft samt att en gemensam utbildningsnämnd har inrättats. Biblioteksplanen gäller i fem år. Bakgrund Bibliotekslagen (SFS 2013:801) ger kommuner och landsting i uppdrag att anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Lagen uppdrar också åt regionala biblioteksverksamheter och kommuner att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Bibliotekslagen fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under viss tid oavsett publiceringsform. För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Skollagen (2010:800) fastslår att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Övergripande säger bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska Folkbibliotekens prioriteringar gäller läsfrämjande och tillgång till litteratur. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om informationsteknik för lärande och kunskapsinhämtning. 1(3)

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden På uppdrag av kulturnämnden arbetade kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med skol-och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen fram en samlad biblioteksplan som antogs av kommunfullmäktige Under 2012 reviderades planen och antogs av kulturnämnden och gällde till ny bibliotekslag hade trätt i kraft. Ny bibliotekslag gäller från och med 1 januari 2014 och arbetet med att revidera planen har pågått under 2015 i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp enligt nedan: Kultur- och fritidsnämnden Anna-Karin Axelsson, bibliotekschef Elisabet Bernander, bibliotekarie Lillo-Ann Ericsson, bibliotekarie Utbildningsnämnden Rebecka Borg, skolbibliotekssamordnare Eric Haraldsson, skolbibliotekssamordnare Ärendet Syftet med Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) är att, mot bakgrund av bibliotekslagen och skollagen, utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Planen syftar även till att utveckla en sammanhållen biblioteksservice som kan tillgodose medborgarnas behov under livets alla faser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar under både skoltid och fritid. De nationella minoriteterna och personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning utgör prioriterade målgrupper. Den övergripande visionen för biblioteksplanen är att Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, ursprung eller funktionsmöjligheter och präglas av: Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer 2(3)

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden I visionen spelar biblioteken en viktig roll som demokratiskt forum, kreativ lärmiljö och kulturell mötesplats i såväl digital som fysisk form. För att uppnå visionen ska biblioteksorganisationerna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden gemensamt, respektive var och en för sig, driva utvecklingsprojekt inom nedanstående fem områden: Biblioteken som samlad resurs. Genom nytänkande, samverkan och effektivisering ska berörda nämnder utveckla verksamheterna utifrån sina olika uppdrag för att ge alla kommuninvånare god biblioteksservice oavsett kommunal huvudman. Jämlikhet och mångfald med betoning på etnicitet, funktionsnedsättning och genus. Området ska utvecklas i samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Läslust och läsförståelse. Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser oavsett om vi läser tryckta eller digitala medier. Med utgångspunkt från litteraturens avgörande betydelse för språkutveckling och identitetsskapande ges utrymme för nytänkande och kreativitet. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga. Biblioteken som demokratisk rättighet. Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet och biblioteken verkar för att öka kunskapen om informationsteknik. Tillgänglighet handlar både om att skapa välkomnande lokaler och att erbjuda digitala arenor för alla målgrupper. Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) gäller i fem år. Beslutsunderlag Växjö kommuns biblioteksplan, , reviderad 2012 och 2015 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Utbildningsnämnden 3(3)

72 Från: Östrand Hanna Skickat: den 2 mars :53 Till: Utbildningsnämnden; Kommunstyrelsen Ämne: KFN Bifogade filer: Beslut docx; Växjö kommuns bibliotekplan 2016.docx Hej, Bifogad fil är kultur- och fritidsnämndens beslut i , revidering av Växjö kommunsbiblioteksplan Med vänlig hälsning, Hanna Östrand Förvaltningssekreterare Kultur- och fritidsförvaltningen Växjö kommun, Box Växjö Besöksadress: Västra Esplanaden 18 Tel: Hanna.ostrand2@vaxjo.se

73 Växjö kommuns Biblioteksplan , reviderad 2012 och 2015

74 Växjö kommuns biblioteksplan med revidering 2012 och 2015 Växjö kommuns biblioteksplan upprättades enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) med revidering (SFS 2004:1261) samt i enlighet med andra styrdokument för biblioteksområdet. Planen reviderades 2012 och en ny antogs av kulturnämnden Kultur- och fritidsnämnden gav förvaltningen uppdraget att tillsammans med utbildningsförvaltningen revidera planen igen. Beslut om revidering i utbildningsnämnden Planen är reviderad av nedanstående arbetsgrupp: Kultur- och fritidsnämnden: Anna-Karin Axelsson, bibliotekschef Elisabet Bernander, bibliotekarie Lillo-Ann Ericsson, bibliotekarie Utbildningsnämnden: Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare Eric Haraldsson, skolbibliotekssamordnare Växjö kommuns biblioteksplan med revidering 2015 gäller i fem år. 2

75 Ur Bibliotekslagen: SFS 2013:801 Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (2 ) Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. (7-8 ) Kommuner och landsting ska anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. (17 ) Ur Skollagen: SFS 2010:800 2 kap 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Växjös kommunala biblioteksplan har som övergripande vision att den samlade biblioteksverksamheten ska präglas av Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer Utveckling ska ske på följande områden: Biblioteken som samlad resurs Jämlikhet och mångfald Läsförståelse och läslust Biblioteket som demokratisk rättighet Tillgänglighet Prioriterade grupper är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och de nationella minoriteterna. 3

76 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Verksamhetsbeskrivning Mål-och styrdokument Bibliotekslagen, skollagen och andra övergripande styrdokument Förordningar och läroplaner Lokala styrdokument Vision Utvecklingsområden Biblioteken som samlad resurs Jämlikhet och mångfald Läslust och läsförståelse Biblioteken som demokratisk rättighet Tillgänglighet Bilagor 1. Förvaltningsövergripande läsfrämjandeplan för arbete med barn och ungdomar i Växjö kommun Bibliotekslagen 4

77 1. Sammanfattning Syftet med Växjö kommuns biblioteksplan 2015 (reviderad upplaga) är att, mot bakgrund av bibliotekslagen och skollagen, utveckla en samsyn på kommunens samlade biblioteksresurser för att ge en god biblioteksservice till alla kommuninvånare. Planen syftar även till att utveckla en sammanhållen biblioteksverksamhet som kan tillgodose medborgarnas behov under livets alla faser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och ungdomar under både skoltid och fritid. De nationella minoriteterna och personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning utgör prioriterade målgrupper. Den övergripande visionen för biblioteksplanen är att Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, ursprung eller funktionsmöjligheter och präglas av: Hög kvalitet och full tillgänglighet En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer I visionen spelar biblioteken en viktig roll som demokratiskt forum, kreativ lärmiljö och kulturell mötesplats i såväl digital som fysisk form. För att uppnå visionen ska biblioteksorganisationerna inom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden gemensamt, respektive var och en för sig, driva utvecklingsprojekt inom nedanstående fem områden: Biblioteken som samlad resurs. Genom nytänkande, samverkan och effektivisering ska berörda nämnder utveckla verksamheterna utifrån sina olika uppdrag för att ge alla kommuninvånare god biblioteksservice oavsett kommunal huvudman. Jämlikhet och mångfald med betoning på etnicitet, funktionsnedsättning och genus. Området ska utvecklas i samverkan med myndigheter, intresseorganisationer och andra aktörer. Läslust och läsförståelse. Att läsa och skriva utvecklar språket och ger oss tillgång till sinnliga upplevelser oavsett om vi läser tryckta eller digitala medier. Med utgångspunkt från litteraturens avgörande betydelse för språkutveckling och identitetsskapande ges utrymme för nytänkande och kreativitet. Särskild uppmärksamhet ges åt barn och unga. Biblioteken som demokratisk rättighet. Biblioteken gör det möjligt för den lärande människan att utvecklas till en fungerande samhällsmedborgare. Utbudet av medier och tjänster präglas av allsidighet och kvalitet och biblioteken verkar för att öka kunskapen om informationsteknik. Tillgänglighet handlar både om att skapa välkomnande lokaler och att erbjuda digitala arenor för alla målgrupper. Växjö kommuns biblioteksplan (reviderad 2012). Revideringen 2015 gäller i fem år. 5

78 2. Inledning 2.1 Bakgrund Den nya bibliotekslagen SFS 2013:801 ger kommunerna i uppdrag att upprätta samlade Biblioteksplaner för den kommunala biblioteksverksamheten. På uppdrag av kulturnämnden 34/2006 arbetade kultur- och fritidsförvaltningen i samråd med skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen fram en samlad biblioteksplan för Växjö kommun. Planen antogs av kommunfullmäktige i och reviderades 2012 mot bakgrund av skollagens, 2010:800, införande och förändringar i läroplanerna Lgr 11 och Gy 11 samt delvis nya uppdrag för dåvarande Länsbibliotek Sydost. Föreliggande biblioteksplan har reviderats mot bakgrund av bibliotekslagens, 2013:801, införande. 2.2 Verksamhetsbeskrivning Bibliotekssystemet i landet bildar en organisatorisk helhet. I varje län finns en regional biblioteksfunktion med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för länets folkbibliotek. För Växjö bibliotek är det Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg som har denna funktion. För att ytterligare stärka tillgången till media finns en lånecentral i Umeå sammanslagen med Sveriges Depåbibliotek. Internationella biblioteket är en lånecentral som förutom böcker på ett hundratal olika språk också fungerar som resurs för utveckling av de mångspråkiga biblioteken. Biblioteket tar också fram mångspråkigt informationsmaterial i samarbete med biblioteken ute i landet. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har till uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier och säkerställer att anpassade medier framställs och sedan lånas ut via kommunbiblioteket. Växjö kommun ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten genom kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden. Förvaltningsövergripande biblioteksamverkan sker genom bland annat gemensamt datorbaserat katalog- och utlåningssystem, nätverkssamverkan för barn och ungdom samt genom integrerade bibliotek och gemensam upphandling av vissa tjänster. I Växjö finns dessutom Universitetsbiblioteket vars huvudsakliga uppgift är att ge stöd till studenter och forskare men som också är tillgängligt för allmänheten. Samverkan mellan de kommunala biblioteken och universitetsbiblioteket är etablerad. Kultur- och fritidsnämnden Växjö bibliotek är kommunens folkbibliotek och består av Växjö stadsbibliotek och 8 filialer med ett samlat öppethållande för allmänheten om totalt 197 timmar/vecka. Under terminstid tillkommer ett öppethållande om cirka 33 timmar/vecka. På vissa orter finns därtill utlämningsställen med möjlighet att hämta beställda böcker. Av filialbiblioteken är 6 lokal-och verksamhetsmässigt integrerade med skolan. Interaktiva tjänster gör biblioteket tillgängligt 24 timmar per dygn. Cirka personer besöker biblioteken varje öppet-dag och de virtuella 6

79 besöken är cirka 700 per dag utslaget på alla årets dagar. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar särskilt målgruppen barn och ungdomar. Biblioteksorganisationen omfattar totalt motsvarande 47,5 heltidstjänster. Antalet utlånade medier uppgår till drygt per år. Antalet lån är 7,3 per invånare medan motsvarande siffra för riket i stort ligger på 7,9. Verksamhetsidén är att biblioteket ska vara en arena där alla medborgare, oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, funktionsmöjligheter och etnicitet, har tillgång till information, kunskap och kulturupplevelser. Växjö bibliotek är den mest besökta offentliga mötesplatsen i kommunen med ett varumärke som kännetecknas av kvalitetstänkande, öppenhet och samverkan. Ett brett mediebestånd med både spets och djup finns tillgängligt i såväl traditionell som anpassad form. Interaktiva tjänster utgör en väsentlig del av utbudet och ökar bibliotekets tillgänglighet för allmänheten. Programverksamhet och utställningar liksom café och andra medaktörer förstärker bibliotekets roll som mötesplats. Ett omfattande metodutvecklingsprojekt, Framtidens bibliotek, utarbetar nya arbetsformer tillsammans med låntagare, personal och politiker i syfte att Växjö stadsbibliotek ska bli Sveriges bästa bibliotek. Projektet pågår under två år och har ett tydligt medborgarperspektiv. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för den samlade skolbiblioteksverksamheten inom grundskolan och gymnasieskolan och ger ett förvaltningsövergripande stöd i skolbiblioteksfrågor till samtliga kommunala skolor. Skolbiblioteksverksamheten är en pedagogisk resurs i skolans undervisning för att öka måluppfyllelsen. Dessa skolbibliotek är också en mötesplats för kommunikation, informationskompetens, upplevelser och lärande. Skolbiblioteken är kreativa lärmiljöer där motivation att lära och lust att uttrycka sig främjas och ska erbjuda ett brett och mångfacetterat mediebestånd riktat till skolans elever och personal. I det kommunövergripande arbetet riktas konsultativa och strategiska insatser mot glesbygdsskolor och förskolor. 7

80 3. Mål-och styrdokument 3.1 Bibliotekslagen, skollagen och andra övergripande styrdokument Det övergripande styrdokumentet i biblioteksplanearbetet utgörs av bibliotekslagen (SFS 2013:801) och skollagen (2010:800). Bibliotekslagen fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Skollagen fastslår att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Övergripande säger bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska Folkbibliotekens prioriteringar gäller läsfrämjande och tillgång till litteratur. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om informationsteknik för lärande och kunskapsinhämtning. Kungliga biblioteket är tillsammans med läns- och regionbibliotek tillsynsmyndighet och ska se till att lagen följs, bland annat genom att de följer upp hur kommunernas planer utformats och hur de används. I Unescos folkbiblioteksmanifest (1994/2006) slås fast att folkbiblioteken ska vara till för alla oavsett ålder, kön, ras, religion, nationalitet, språk, samhällsklass, funktionsnedsättning eller sjukdom. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokratiska rättigheter. Folkbiblioteket utgör på detta sätt ett lokalt kunskapscentrum som ger medborgarna förutsättningar för livslångt lärande, självständigt ställningstagande och kulturell utveckling. I Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999/2006) slås fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs-och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar bland annat följande: 1. att stödja och främja utvecklingsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner 2. att främja elevernas läslust och lust att lära samt att lära dem bli biblioteksanvändare 3. att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje 4. att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt att ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. 8

81 3.2 Förordningar och läroplaner I 2 kap. 36 skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen förtydligar innebörden av ordet tillgång med att Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I läroplan för grundskolan (Lgr11) samt gymnasieskolan (Gy11) framkommer genomgående att elever ska få möjlighet att utveckla sina färdigheter att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften använda sig av strategier för att tolka, reflektera och återberätta olika typer av texter söka information från olika källor samt utforska, analysera, kritiskt granska, tolka och värdera källor, information och val. I läroplanerna framhålls att rektor har ett särskilt ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (Lgr11, s.18 samt Gy 11, s.15) 3.3 Lokala styrdokument I ett tidigare kulturpolitiskt program (KF 201/2009) slås fast att kommunens kulturpolitik syftar till att skapa en samhällsmiljö som ger alla kommuninvånare ett rikt och meningsfullt liv. Detta kan göras genom att utveckla folkbiblioteken till levande mötesplatser, stärka bibliotekens roll som demokratiskt forum och skapa ett lockande programutbud. Också i Kultur- och fritidsnämndens mål för tar man upp bibliotekens betydelse som demokratiskt forum och att Växjös attraktivitet ska ökas genom att man utvecklar och stärker kulturella mötesplatser. Dessutom slås fast att verksamheten vid skolbibliotek och folkbibliotek ska renodlas för att uppnå högre kvalitet på respektive område. Genom en innovativ och kreativ kulturpolitik är visionen att Växjö ska vara en av landets bästa kommuner att leva och verka i. Utbildningsnämnden har beslutat följande mål för kommunens skolor: Målet för de kommunala skolbiblioteken är att vara en aktiv del i alla elevers lärandeprocesser. Skolbiblioteken ska användas kontinuerligt som en del av elevernas utbildning och bidra att elevernas måluppfyllelse. De kommunala skolbiblioteken ska verka för elevernas nyfikenhet och kreativitet. lust att läsa. lust till livslångt lärande. förmåga att söka och kritiskt granska information. 9

82 4. Vision Biblioteken spelar en viktig roll som demokratiskt forum och som kulturell mötesplats i digital såväl som fysisk form. Den övergripande visionen för Växjö kommuns biblioteksplan 2015 är följande: Växjös samlade biblioteksverksamhet når alla medborgare i kommunen oavsett ålder, könsidentitet, utbildning, funktionsmöjligheter eller etnisk bakgrund och präglas av Hög kvalitet, full tillgänglighet och nöjda användare En verksamhet i ständig utveckling Samverkan och dialog med medborgare och aktörer 10