Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och Tanums kommun. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256 Tanums kommun. Arkeologisk förundersökning Benjamin Grahn-Danielson

2 12000 calbp fkr PaleOlitikuM Hensbackakultur BP calbp 9000 fkr 9500 BP SeNGlaCial tid PReBOReal tid 9000 BP calbp 8000 fkr 8500 BP Tidigmesolitikum BOReal tid Sandarnakultur 9000 calbp 7000 fkr 8000 BP MeSOlitikuM 7500 BP 8000 calbp 6000 fkr 7000 BP Lihultkultur Senmesolitikum 6500 BP 7000 calbp 5000 fkr 6000 BP atlantisk tid 5500 BP 4000 fkr 6000 calbp I Trattbägarkultur 5000 BP II NeOlitikuM 3000 fkr Tidigneolitikum 4500 BP 5000 calbp A Mellanneolitikum Stridsyxekultur B Gropkeramisk kultur 4000 BP 2000 fkr SuBBOReal tid 4000 calbp Senneolitikum 3500 BP Äldre bronsålder BRONSÅldeR 3000 BP 3000 calbp 1000 fkr Yngre bronsålder Äldre järnålder 1 ekr JÄRNÅldeR Yngre järnålder 1000 ekr Vikingatid Förromersk järnålder 2000 calbp Romersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid 1000 calbp 2500 BP 2000 BP SuBatlaNtiSk tid 1500 BP 1000 BP Medeltid 2000 ekr 1950 ekr = Present Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

3 Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommun Arkeologisk förundersökning Benjamin Grahn-Danielson

4 Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommun. Arkeologisk förundersökning Kulturhistoriska rapporter 158 Rio Kulturkooperativ 2013 Fastighet: Tanums-Gissleröd 1:3 och 1:163 samt Ulmekärr 1:4 Länsstyrelsebeslut dnr: Belägenhet i SWEREF 99: Norr m, Öst m Höjd över havet: meter Beställare: Tanums kommun Projektnummer: 1238 Projektansvarig: Lillemor Olsson Fältansvarig: Benjamin Grahn-Danielson Övrig personal: Andreas Toreld För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: Undersökningsområdets storlek: ca 5000 m² Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Andreas Toreld söker av schakt 20 med metalldetektorn, foto taget mot öster Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN Sökord: boplats, kokgrop, Grebbestad, hällristning, skålgrop, stolphål, kulturlager Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 7 Metod 7 Förmedling 7 Undersökningsområdet 7 Tidigare undersökningar 8 Undersökningsresultat 8 Fynd 11 Anläggningar 11 Analysresultat 14 Tolkning 15 Forskningspotential 16 Pedagogisk potential 16 Antikvarisk bedömning 16 Källor 17 Bilagor Schakt 2. Anläggningar 3. Analyser

6

7 Västra vägen. Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256, Tanums kommun Arkeologisk förundersökning Sammanfattning Rio Kulturkooperativ genomförde i november 2012 en arkeologisk förundersökning av fyra fornlämningar utanför Grebbestad, i Tanum socken, Bohuslän. Syftet med förundersökningarna var att avgränsa och ta reda på art och omfattning av boplatsen Tanum 2247, kokgropslokalen Tanum 2253 (som endast skulle avgränsas), boplatsen Tanum 2254 och skålgropslokalen Tanum Förundersökningen delades upp på två ytor: en östlig yta där Tanum 2254 och 2253 var belägna och en västlig yta där Tanum 2247 och 2256 fanns. Under fältarbetet upptogs totalt 27 schakt med grävmaskin för att söka efter fynd och anläggningar. Vid undersökningen var vädret mindre bra och det var blött och mycket kladdigt. Vid Tanum 2254 påträffades ett mörkbrunt lager med bränd lera under utredningen, vilket tolkades som ett kulturlager. Detta omtolkades under förundersökningen som skapat av naturliga processer. Två anläggningar hittades i två av schakten, vilka tolkades som ett kluster av pinnhål respektive ett mindre stolphål. Tanum 2253 bestod innan undersökningen av en kokgrop som daterats till övergången förromersk - romersk järnålder. Under förundersökningen påträffades ytterligare två kokgropar samt ett kvartsavslag. Fornlämningen är välavgränsad. I norr avgränsas ytan av åkermarken och i söder av berg samt en mindre våtmark. I öster och väster avgränsas fornlämningen av bergknallar. Tanum 2247 var registrerad som boplats utifrån ett kulturlager som påträffades under utredningen. Intill boplatsen ligger skålgropslokalen Vid förundersökningen grävdes flera schakt och en större yta runt ett impediment avbanades, för att söka efter anläggningar och avgränsa desamma. Vid schaktningen påträffades sex anläggningar som tolkades som stolphål samt kulturlagret som hittades under utredningen. Inga fynd förutom modernt tegel och metalldelar från någon jordbruksmaskin, framkom inom ytan. En del av stolphålen visade sig vara stenskodda och ett hade även ett sandrikt lerskikt som täckte ena väggen. Det påträffade kulturlagret har blivit 14 C-daterat till folkvandringstid. Inga anläggningar, fynd eller fler hällristningar påträffades på eller invid berghällen med skålgroparna i Tanum Efter avslutat fältarbete bör Tanum 2247 och 2254 betraktas som undersökta och borttagna. Tanum 2253 är väl avgränsad. Vidare antikvariska åtgärder krävs om exploateringsplaner på ytan föreligger. Fornlämningen har en hög forskningspotential och stor vikt bör läggas vid naturvetenskapliga analyser. För Tanum 2256 krävs inga vidare antikvariska åtgärder. Fornlämningen bör dock få kvarligga inom planområdet ifall det är möjligt. 5

8 Illustration 1. Bakgrunden till förundersökningen är att Tanums kommun arbetar med en detaljplan i Grebbestad, på kartan markerad med svart streckad linje. Området är beläget i den nordvästra utkanten av Grebbestads tätort, mellan Grönemadsvägen i väster och Havstenssundsvägen i öster. Inom området ligger de berörda fornlämningarna Tanum 2247, 2253, 2254 och

9 Syfte Tanums kommun planerar att bebygga ett område i utkanten av Grebbestad, Västra vägen, och arbetar med en detaljplan över området. Syftet med denna förundersökning var således att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 KML. Efter förundersökningen skulle fornlämningarna vara avgränsade så att det ingen tvekan råder om vilka fornlämningar som berörs, eller inte berörs, av planerad exploatering. Syftet var att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Fornlämningarnas art och innehåll skulle beskrivas med hänsyn till fornlämningarnas antikvariska bevarandevärde samt dess pedagogiska och vetenskapliga potential. Efter genomförd undersökning skulle även förslag till preciserade frågeställningar redovisas inför eventuella kommande undersökningar. Metod Förundersökningen var uppdelad på två förundersökningsområden, illlustration 2. Det östra med boplatsen Tanum 2254 och kokgropslokalen Tanum 2253, det västra med boplatsen Tanum 2247 och skålgropslokalen Tanum Vid förundersökningen upptogs schakt med grävmaskin för att avgränsa fornlämningarna och ta reda på deras art och omfattning. För Tanum 2253 var syftet enbart att avgränsa fornlämningen. Flera schakt grävdes med dubbel skopbredd för att öppna upp större ytor för att söka efter anläggningar. Inom förundersökningsområdet för Tanum 2247 banades en cirka 180 m 2 stor yta av runt ett bergsimpediment. Fyndförande kontexter gicks igenom för hand. Lagerföljden beskrevs och fotograferades. Påträffade anläggningar beskrevs, fotograferades, och ett urval blev undersökta. Schakt och anläggningar mättes in med DGPS (sista fältdagen användes RTK-GPS). Vid schaktningen användes metalldetektor på så vis att de uppgrävda jordmassorna och det öppnade schaktet succesivt genomgicks innan ett nytt tag togs med grävskopan. Fynd av flinta sorterades i fält med stöd av Sorteringsschema för flinta, Andersson m fl Fyndmaterialet återdeponerades i respektive grävenhet förutom sista dagen då förhållanden på plats gjorde det omöjligt att sortera i fält. Förmedling Inga publika förmedlingsinsatser var upptagna i undersökningsplanen. I och med att Grebbestadskolan ligger endast några 100 meter från undersökningsområdet kontaktades skolan. I samband med fältarbetet besöktes därför undersökningen av skolbarn från ett fritidshem på Grebbestadsskolan. Eleverna, som var cirka tio till antalet fick under 30 minuter se vad arkeologer gör och lära sig lite om Grebbestads förhistoria. Bland annat fick de uppleva kokgropslokalen Tanum Det eleverna tyckte var mest intressant var dock metalldetektorn som förevisades dem. Enligt pedagogerna på skolan var besöket mycket uppskattat. Undersökningsområdet De berörda fornlämningarna Tanum 2247, 2253, 2254 och 2256 består av två boplatser, en kokgropslokal och en skålgropslokal. Fornlämningarna är belägna i den nordvästra utkanten av Grebbestads tätort, mellan Grönemadsvägen i väster och Havstenssundsvägen i öster, illustration 1-2. Fornlämningarna ligger inom den bohuslänska kustzonen, vilken har varit nyttjad av människor sedan mesolitikum. Området består idag av åkrar och betesmarker som bryts av skogsridåer och flacka, skogsbeklädda bergspartier samt bergs- och hällmarker. Boplatsen Tanum 2247 ligger på ett impediment omgiven av åkermark som bryts av diken och mindre skogsbryn. Vid arkeologisk utredning 2011 påträffades en kulturlagerrest på impedimentet. Kolmaterialet som insamlades var tyvärr för litet för att 14 C-metoden skulle kunna ge någon datering. Vid samma impediment upptäcktes även en hällristning, Tanum 2256, som består av två skålgropar. Tanum 2253 ligger i en norrsluttning. Under utredningen hittades här en kokgrop som 7

10 daterats till övergången förromersk och romersk järnålder. Sluttningen är väl avgränsad åt väster och öster och inramas av bergknallar. I söder finns en mindre våtmark och i norr ett dike som följs av åkermark. På åkermarken nordöst om Tanum 2253 påträffades det kulturlager som ligger till grund för Tanum I omgivningarna finns flera boplatser, gravfält och enstaka gravar, hällristningar samt stenbrott, hägnader och by/gårdstomter från senare tider. Bland gravfälten utmärker sig framförallt ett, det väl omskrivna Greby gravfält (Tanum 734), beläget cirka 1 kilometer österut. Vid Gissleröd finns även resterna efter ett annat stort gravfält, Gisslerödsgravfältet (Tanum 719, 1892 och 1893), se nedan under tidigare undersökningar. Landskapet bär således på ett stort antal fornlämningar från äldre järnålder. Tidigare undersökningar I november 2011 genomförde Rio Kulturkooperativ en arkeologisk utredning inom planområdet Västra vägen på uppdrag av Tanums kommun, Swedberg Utredningen syftade till att utreda förekomsten av fornlämningar inom området samt bedöma deras fornlämningsstatus. I samband med utredningen påträffades ett flertal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, varav fyra är de som varit aktuella för föreliggande undersökning. Under november 2012 genomförde Rio Kulturkooperativ en utredning för en vattenledning cirka 300 meter öster om Tanum Under utredningen påträffades anläggningar som troligen är förhistoriska, Östlund Rio Kulturkooperativ har redan innan nämnda utredningar varit verksam i denna del av Grebbestad. På platsen där Grebbestadsskolan, fotbollsplanen Hagavallen och villaområdet däremellan har en gång ett större gravfält legat. Delar av gravfältet finns kvar, bland annat finns ett fåtal stensättningar i villaträdgårdarna. Under undersöktes delar av Gisslerödgravfältet och intilliggande fornlämningar, Ljunggren m fl 2006; Swedberg och Östlund 2007; Olsson m fl genomförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning vid Ulmekärr, strax norr om detaljplaneområdet för Västra vägen. Bland annat hittades en boplats, hällristningar och flera stenbrott, Öbrink m fl Undersökningsresultat Undersökningen bedrevs inom två separata förundersökningsytor. Inom den östra ytan är Tanum 2254 och 2253 belägna medan den västra hyser Tanum 2247 och Tanum Resultatredovisningen är uppdelad mellan de två förundersökningsytorna och respektive fornlämning. Redovisningen följer kronologisk ordning, i den följd som fornlämningarna undersöktes. Resultatet redovisas på illustration 3-6. I bilaga 1 finns en detaljerad redovisning av respektive schakt och i bilaga 2 redovisas anläggningarna. Under fältarbetet var vädret mindre bra. Det myckna regnandet under hösten, samt att det regnade under fältarbetet, gjorde att de undersökta ytorna var mycket kladdiga och gjorde det svårt att rensa fram anläggningar, fotografera med mera. Tanum 2254 & Tanum 2253 Inom förundersökningsytan grävdes sammanlagt 19 schakt. Schakt 1-14 förlades framförallt till åkermarken vid området för Tanum 2254 för att söka efter fynd och anläggningar och avgränsa det lager som påträffades under utredningen Tre schakt grävdes i den södra kanten av förundersökningsområdet för att utröna ifall det fanns spår av fornlämningen söder om diket. I samband med schaktningen påträffades lagret från utredningen. Lagret bestod av mörkbrun grusig silt. Lagret framträdde framförallt i schakt 1-2, 3 och 5. Endast få fynd framkom, och då i anslutning till dräneringar. Mörkare fläckar fanns här och var men sot och kol påträffades ej. I samband med schaktningen påträffades även två anläggningar i schakt 2 och 12. Tre schakt, 12-14, grävdes i södra delen av förundersökningsområdet, söder om det dike som avgränsas planområdet från skogsmark. 8

11 Illustration 2. Fornlämningarna är belägna inom ett område som Tanums kommun planerar att bebygga. Illustrationen visar en flygbild med befintlig bebyggelse och fastighetsgränser inlagda. Aktuella fornlämningar finns inom ytorna avgränsade av röd streckad linje, vilket är Länsstyrelsens förundersökningsområde. 9

12 Illustration 3. Det östra undersökningsområdet omfattande fornlämningarna Tanum 2254 och 2253.

13 Schaktningen avbröts eftersom området inte har varit utrett och för att exploateringsplaner ej föreligger (däremot bör detta område utredas ytterligare, se nedan). Syftet med undersökningen av Tanum 2253 förändrades i samband med upprättandet av undersökningsplanen. Från början skulle fornlämningen underkastas en regelrätt förundersökning. I och med att den planerade bebyggelsen ej skulle hamna utanför fastighetsgränsen som går i diket direkt norr om den inmätta fornlämningen beslutades att fornlämningen endast skulle avgränsas. Den kokgrop som hittades under utredningen hade dessutom redan blivit provtagen och daterad. Att datera ytterligare anläggningar ansågs inte som nödvändigt. I skogsbacken där Tanum 2253 är belägen grävdes sex sökschakt med grävmaskin. Tidigare hade ett schakt grävts på åkermarken direkt norr om fornlämningen. Lagerföljden bestod där av matjord följt av gulbrun lera och inga fynd eller anläggningar framkom. Vid schaktningen i skogsbacken hittades ytterligare två kokgropar samt ett kvartsavslag. Delar av marken var mycket stenig och fornlämningen kunde avgränsas till en oregelbunden yta om cirka 40 gånger 15 meter. Tanum 2247 & Tanum 2256 Under utredningen 2011 påträffades en anläggning som tolkades som kulturlager. Lagret var beläget strax söder om ett lågt bergsimpediment, vid övergången från ett skogsbryn till åkermark. Direkt i skogskanten ligger även andra bergknallar och impediment. På ett av dem är skålgropslokalen Tanum 2256 belägen. Anläggningen provtogs vid utredningen. Proverna skickades för vedartsanalys och datering men tyvärr innehöll provet för lite kol för att kunna dateras. Under förundersökningen banades en större yta av mellan bergknallarna. Avbaningen fortsatte runt det låga bergsimpedimentet i åkermarken. Totalt kom en yta av cirka 180 m 2 att bli avbanad. Ytan mättes in som schakt 22. Inom ytan påträffades dels det under utredningen hittade kulturlagret, dels sex anläggningar som tolkades som stolphål. Anläggningarna framträdde mellan bergsimpedimentet i åkern och den bergknalle som låg i skogsbrynet. Jordmånen bestod av matjord, följt av finsand eller silt. Där anläggningarna påträffades var jordtäcket synnerligen tunt, och det myckna regn som fallit under november försvårade dokumentationen avsevärt samtidigt som det gjorde marken väldigt kladdig. Anläggningarna mättes in, fotograferades och ett urval undersöktes. Det kunde då konstateras att ett av stolphålen var stenskott men även två andra hade stenskoningsliknande struktur. Det mycket blöta och tunna jordtäcket gjorde dock att det var svårt att avgöra vilka stenar som låg in situ eller som grävmaskinen flyttat på. Vid den fortsatta avbaningen påträffades inga fler anläggningar. Ytan visade sig även fyndfattig, de fåtaliga fynd som påträffades redovisas nedan. Vid avbaning kring den bergknalle där skålgroparna i Tanum 2256 är belägna påträffades ett tunt sotigt lager. Detta tolkades som ett relativt modernt brandlager eftersom det framträdde ytligt. Troligen har man under historisk-modern tid eldat skräp på berget och det var resterna efter sådan eldning som syntes i marken. När fornlämningen registrerades i FMIS har texten blivit ihopblandad med Tanum En ändringsanmälan upprättades därför. Inga nya ristningar påträffades på hällen och Tanum 2256 utgörs fortsatt av två skålgropar. Fynd De undersökta fornlämningarna var fyndfattiga. Endast enstaka avslag av flinta påträffades under schaktningen i åkermarken, och då i anslutning till dräneringar. I schakt 19 hittades dock ett kvartsavslag som kan vara samtida med kokgropsanvändningen. Anläggningar Vid undersökningen dokumenterades elva anläggningar, bilaga 2. När Tanum 2254 undersöktes hittades en anläggning i schakt 2 (anläggning 1). Det rör sig om något som kan beskrivas som ett kluster av pinnhål. Anläggningarna var små och många otydliga. Ett av 11

14 Illustration 4. Det västra undersökningsområdet omfattande fornlämningarna Tanum 2247 och 2256.

15 Illustration 5. Detaljkarta över Tanum 2247 med inmätta schakt och anläggningar. 13

16 Illustration 6. Tanum 2247 registrerades utifrån ett mindre kulturlager som påträffades intill ett litet bergsimpediment i kanten av en åker. På fotot är schakt 22 upptaget runt bergsimpedimentet. I förgrunden kan kulturlagret, anläggning 6, ses som en mörk fläck. I den del av schaktet som ses till höger om bergknallen påträffades flera anläggningar som tolkats som stolphål. pinnhålen blev undersökt. I schakt 12 framkom ett stolphål vilket undersöktes. När Tanum 2253 avgränsades påträffades två kokgropar. Kokgroparna undersöktes ej och schakten lades igen när anläggningarna upptäcktes. Sju anläggningar framkom i schakt 22. Det rör sig dels om kulturlagret som hittades under utredningen 2011, dels om sex stycken stolphål eller stolphålsliknande anläggningar. Stolphålen låg på rad utmed en svagt böjd linje, cirka 7 meter lång. Kulturlagret och ett urval av stolphålen undersöktes. Ett av stolphålen var stenskott och två andra visade tecken på att vara stenskodda eller åtminstona stöttade med hjälp av stenar. Formen på stolphålen var rund. Diametern var cirka 0,20-0,45 meter och djupet 0,10-0,20 meter. I ett stolphål, anläggning 8, påträffades en keramikliknande kant när stolphålet undersöktes. Eftersom väderförhållandet var dåligt samlades materialet in för vidare analys inomhus. Vid den vidare analysen av materialet i stolphålen kunde konstateras att det inte var keramik utan ett väldigt sandigt, tätpackat material som nästintill påminde om sandsten. Analysresultat Till förundersökningens hjälp fanns flera olika typer av analyser avsatta i kostnadsberäkningarna. För Tanum 2247 fanns två vedartsanalyser, två makrofossilanalyser och en 14 C- analys, för Tanum 2254 fanns två vedartsanalyser och två 14 C-analyser och för Tanum 2256 en vedartsanalys och en 14 C-analys. I undersökningsplanen är det bestämt att prover som skickas till analys skall samrådas med Länsstyrelsen. Vid samråd med ansvarig handläggare beslutades att endast skicka in prover för vedartsanalys och datering från Tanum Att inga prover har skickats för makrofossilanalys beror på att MAL inte hinner analysera proverna och skicka eventuellt kol vidare för datering innan rapporten skall vara färdig. Analysresultatet redovisas nedan och i bilaga 3. Två kolprover har skickats för analys hos Vedlab i Glava, Värmland. Proverna kom från anläggning 6 (kulturlager) och 7 (stolphål). 14

17 Provet från anläggning 6 innehöll kol från ek, gran och asp eller salix. Provet från stolphålet innehöll kol från al, en och hassel. Kolet kommer antagligen inte från någon stolpe utan härstammar från omgivningen och har hamnat i stolphålet. Kolet kommer med andra ord från allmänna aktiviteter i området och inte från någon specifik, fysisk anläggning såsom en hydda eller dylikt. Vid samråd med Länsstyrelsen bestämdes att endast ett prov skulle skickas vidare för datering. Det utvalda provet blev det från anläggning 6. Redan vid utredningen skulle det analyseras men mängden kol visade sig vara för litet för datering. Provet skickades till CE- DAD-laboratoriet i Salerno, Italien och bestod av 73 mg träkol från Asp/salix. Den här gången räckte kolet i provet för en datering. Anläggning 6 daterades till BP. De kalibrerade BP-värdet med 2 Sigma blev e kr (95, 4% sannolikhet). Detta motsvarar den period under yngre järnålder som benämns som folkvandringstid. Tolkning Tanum 2254 & 2253 Det förmodade kulturlager som påträffades under den arkeologiska utredningen 2011 och som låg till grund för Tanum 2254 kan efter avslutat fältarbete konstateras vara naturligt bildat. Det finns mörkare fläckar, som är påtagligt sotlika och även ett fåtal fynd har gjorts. Dessa har dock kommit i anslutning till dräneringar. De två anläggningar som hittats utgör heller inte något påtagligt bevis för att platsen nyttjats under förhistorisk tid. Åkermarken var vid undersökningen mycket vattensjuk, och tidigare har diken rensats för att komma till rätta med mindre översvämningar. Fåtalet anläggningar, avsaknaden av fyndmaterial samt markförhållandena gjorde att lagret slutligen tolkades som bildat av naturliga processer. I den södra kanten av förundersökningsområdet grävdes tre schakt. I ett av dem påträffades ett stolphål. Den här delen av förundersökningsområdet ligger utanför det utredda planområdet och den påträffade anläggningen har ingen tydlig koppling till åkermarken. Det är mycket möjligt att anläggningen är förhistorisk, men den har tolkats som ej tillhörande Tanum Eftersom ytan söder om planområdet aldrig har blivit utredd togs inte fler schakt upp. Någon ny fornlämning mättes heller inte in eftersom det enskilda stolphålet bedömdes som ett för litet underlag. Ifall framtida exploateringsplaner föreligger bör det här området utredas. Fornlämningen Tanum 2254 bör efter avslutad undersökning betraktas som undersökt och borttagen. Gällande Tanum 2253 har förundersökningen lyckats avgränsa fornlämningen till den skogsbacke där den första kokgropen hittades Under fältarbetet hittades ytterligare två kokgropar och ett kvartsavslag. Det är mycket möjligt att det finns fler kokgropar inom fornlämningsytan, som är väl avgränsad av hälleberg och de dragna schakten. Fornlämningen visar en tydlig aktivitetsyta från äldre järnålder. Höjden över havet är cirka 15 meter. När kokgroparna anlades har åkermarken i norr utgjorts av lågt liggande strandängar. Söder om kokgropslokalen finns en mindre våtmark. Under undersökningen ledde våtmarken till att fornlämningsytan var mycket blöt. Om våtmarken existerat redan under järnålder är oklart men det kan ha varit en god källa till vatten i samband med till exempel matlagning. Tanum 2247 & Tanum 2256 När sökschakt drogs vid Tanum 2247 påträffades totalt elva anläggningar. Kulturlagret som hittades redan under utredningen samt sex stolphål eller stolphålsliknande anläggningar framträdde. Anläggningarna låg intill och mellan bergknallar i kanten av åkermarken. Vid den fortsatta schaktningen hittades inga fler anläggningar och anläggningarna kan inte tolkas som någon huskonstruktion. Eftersom stolphålen låg på rad kan de eventuellt ha ingått i någon konstruktion, kanhända någon form av torkställning. Torkställningar i trä har uppförts ända fram till modern tid. I Bohuslän har så kallade krakemärrar uppförts ända 15

18 fram till modern tid. Krakemärrar är torkställningar för bönor och ärtor. Att det har lagts ner en del arbete för att få stolparna i hålen att stå vittnar stenskoningen och lerkliningen om. Lerkliningen eller lerpackningen tolkades i första stund som en möjlig kruka. Så fort som anläggning kom att undersökas kunde det konstateras att det istället var kanten till ett stolphål och någon form av lerpackning. Materialet, som samlades in, undersöktes noggrannare inomhus. Leran har haft en hög halt av sand och var inte bränd. Troligtvis har lerpackningen klätt stolphålet eller den stolpe som stått i hålet. Kulturlagrets koppling till stolphålen är oklar. Vedartsanalysen gav inte något kol specifikt för användandet av anläggningarna. Däremot skulle provet datera allmänna aktiviteter inom ytan. 14 C-analysen gav en datering till folkvandringstid. I samband med undersökningarna av Tanum 1892 och 1893 blev flera anläggningar daterade till folkvandringstid, Olsson m fl Även Greby gravfält brukar hänföras till tiden e kr. Gällande Tanum 2247 bör fornlämningen betraktas som en begränsad aktivitetsyta, använd under folkvandringstid, och troligen med en koppling till åkerbruket i området. Eftersom anläggningarna till större delen är undersökta och inga fynd eller andra anläggningar framkom är det inte motiverat med ytterligare undersökningar på platsen. Inga nya ristningar hittades vid besiktningen av Tanum 2256 och inga anläggningar framkom vid schaktningen intill berghällen. Forskningspotential Forskningspotentialen är generellt låg. Tanum 2254 bör anses som undersökt och borttagen och någon ny kunskap kan inte tillföras utifrån resultatet av förundersökningen. För den andra boplatsen, Tanum 2247, är forskningspotentialen inte heller särskilt hög. De anläggningar som påträffades har till stor del redan undersökts och det är tveksamt om det inom förundersökningsområdet skulle finnas några fler anläggningar. Att fornlämningen är samtida med mer monumentala lämningar såsom gravfälten vid Greby och Gissleröd är intressant, och ger en vidare bild av brukandet av området under yngre järnålder. Forskningspotentialen för Tanum 2253 är hög. Kokgropslokalen är väl avgränsad och åtminstone tre kokgropar finns inom ytan. Även fynd av slagen kvarts har gjorts. Tack vare den ringa storleken, skulle en intensiv undersökning med hög ambitionsnivå, kunna ge mycket ny kunskap om användandet av kokgropar under äldre järnålder. Undersökningen skulle med en hög andel naturvetenskapliga analyser kunna ge goda resultat. Forskningspotentialen för Tanum 2256 är låg eftersom den endast utgörs av två skålgropar. Skålgropar är ingalunda ovanliga i Bohuslän och de som ingår i Tanum 2256 är inte unika utan snarare typiska för trakten. Pedagogisk potential Den pedagogiska potentialen är låg för Tanum 2247 och För Tanum 2253 är den pedagogiska potentialen medelhög. Inga synliga spår finns från de förhistoriska aktiviteterna på platsen men fornlämningen är lätt att förstå i och med att den är välavgränsad. Skålgropslokalen Tanum 2256 är typisk för en mindre skålgropslokal, med två skålgropar på ett bergsimpediment i åkermark. Skålgroparna är som sådana inte spektakulära i något avseende men är ett gott exempel på hällristarnas praktik. Antikvarisk bedömning Efter fältarbetet har förundersökningens syfte uppnåtts. Fornlämningarna är avgränsade och beskrivna. Tanum 2247 och 2254 bör betraktas som undersökta och borttagna och inga vidare åtgärder krävs. Gällande Tanum 2253 bör fornlämningen kvarligga utan vidare åtgärder såvida inte exploateringsplanerna inkräktar på fornlämningen. Ifall en särskild undersökning av platsen skulle bli aktuell bör stor vikt läggas vid naturvetenskapliga analyser. Inga vidare åtgärder krävs för Tanum Fornlämningen bör dock få kvarligga inom planområdet om det är möjligt. 16

19 För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. Källor Litteratur Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin och Wigforss, Johan Ljunggren, Anna; Rudd, Petra och Swedberg, Stig Olsson, Lillemor; Swedberg, Stig och Östlund, Annika Swedberg, Stig och Östlund, Annika Swedberg, Stig 2012 Östlund, Annika 2013 Öbrink, Mattias; Swedberg, Stig och Östlund, Annika 2007 Digitala källor Fornsök 2013 Sorteringsschema för flinta. I FYND rapporter 1978, red Kjerstin Cullberg, Berit Sandberg och Elizabeth Ståhl. Göteborgs Arkeologiska museum Arkeologisk utredning Anneberg Grebbestad, Tanums sn. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 12 Gissleröd II. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 86 Arkeologisk förundersökning Anneberg Grebbestad, Tanums sn. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 15 Västra vägen i Grebbestad, Tanums kommun Arkeologisk utredning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 139 Ny vattenledning Härlidsberget Gissleröd, Grebbestad, Tanum kommun. Arkeologisk utredning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 154 Hällristarnas och stenhuggarnas marker. Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation. Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007:29 besökt

20

21 Bilagor

22 Bilaga 1. Schakt Schakt Längd Minsta Största Markslag Jordart Lager (m) Beskrivning Anläggning Fynd Prov nr dj (m) dj (m) 1 7-0,7 Åker Silt 0-0,40 matjord; Fynd: i lager 2, ett flintavslag - ja - 0,40-0,50 mörkbrun till samt tegel och porslin i en svart, fin silt; dränering. 0,50- gråbrun stenig silt ,3 0,5 Åker Silt 0-0,30 matjord; Lager 2 framträder tidigare i ,30- grå siltig grus. norra delen av schaktet ,45 Åker Silt 0-0,40 matjord ; Lager 2 framträder i södra ja - - 0,40-0,42 mörkbrun delen av schaktet. Lagret är grusig silt med kolinslag; tunnare och har en mer grå 0,42- grå siltig grus. färg än i schakt 1. Fynd: litet kol, porslin och glas. En dränering går genom östra halvan av schaktet. Anläggning 1 ett kluster med pinnhål. Schaktet upptaget med dubbel skopbredd ,6 Åker Silt 0-0,45 matjord; ,45 grå siltig lera ,45 0,6 Åker Silt 0-0,40 matjord; En dränering går tvärs genom - ja - 0,40-0,48 mörkbrun till schaktet. Lager 2 börjar 1 svart silt; meter från södra schaktväggen 0,48- gråbrun siltig lera. och sträcker sig 2,5 meter ut i schaktet. Fynd: 1 flintavslag i dräneringen ,55 Åker Silt 0-0,35 matjord; ,35-0,50 mörkbrun-svart lera; 0,50- ljusgrå lera ,5 Åker Silt 0-0,30 matjord; ,30-0,45 mörkbrun-svart lera; 0,45- ljusgrå lera ,5 Åker Silt 0-0,35 matjord; ,35- gulbrun lera ,45 Åker Lera 0-0,40 matjord; ,40- lera ,35 Åker Lera 0-0,30 matjord; ,30- lera ,4 Åker Lera 0-0,35 matjord; ,40- lera ,6 Skog silt 0-0,05 skogsförna; Schaktet grävdes i södra delen ja ja ja 0,05-0,35 mörkbrun av FU-området. Fynd: 1 avslag grusig silt; i lager 2. Anläggning 2 ett 0,35-0,40 mörkgrå grusig förmodat stolphål. Prov: silt; Makrofossil- och kolprov. 0,40- brunt grus. 13 3,5-0,35 Skog Grus 0-0,05 skogsförna; ,05-0,25 mörkbrun grusig silt; 0,25- brunt grus. 14 3,5-0,4 Skog Grus 0-0,10 skogsförna; ,10-0,35 mörkbrun grusig silt; 0,35- brunt siltig grus ,2 Skog Silt 0-0,10 förna; Schaktet avbröts på grund av ,10- gråbrun silt. stora block ,2 Skog Silt 0-0,10 förna; Västra delen av schaktet ja ja ja 0,10- gråbrun silt. upptogs med dubbel skopbredd. Berg framträdde i den östra delen. Fynd av tegel alternativt bränd lera. I schaktet påträffades en kokgrop, anläggning ,35 Skog Silt 0-0,10 förna; Schaktet vattenfylldes snabbt ,10-30 mörkbrun silt; 0,30- rödbrun silt. 20

23 Schakt Längd Minsta Största Markslag Jordart Lager (m) Beskrivning Anläggning Fynd Prov nr dj (m) dj (m) ,5 Skog Silt 0-0,10 förna; I schaktet var det spridda ,10-0,30 gråbrun silt; skärvstenar. 0,30- brun silt ,3 Skog Silt 0-0,10 förna; I lager 2 hittades ett - ja - 0,10-0,25 gråbrun silt; kvartsavslag. 0,25- brun silt. 20 2,5 0,1 0,2 Skog Silt 0-0,10 förna; I schaktet påträffades en ja - - 0,10- mörkbrun silt. kokgrop, anläggning 4. Schaktet upptogs med dubbel skopbredd ,35 Åker Silt 0-0,30 matjord; Schaktet var 4 meter brett ,30- gråbrun finsand ,4 Åker Silt 0-0,40 matjord; Schaktet utgör en större ja ja ja silt i östra delen och avbanad yta runt ett litet finsand väster om bergsimpediment och är cirka 3 bergsimpedimentet. meter brett. Recenta metallfynd av järn och koppartråd. Matjorden varierar från 0-0,40m och under följer silt eller finsand. I schaktet påträffades ett kulturlager och flera stolphål, anläggning ,3 Åker Sand 0-0,40 matjord; Lager 4 har en stor halt av ,40-65 grå finsand; snäckskal. 0,65-0,90 brun finsand; 0,90- grå stenig finsand ,2 0,5 Åker Silt 0-0,30 matjord; Lager 2 är troligen ett sentida ,30-0,40 mörkbrun sotig brandlager. silt; 0,40- gråbrun sandig silt ,35 Åker Silt 0-0,30 matjord; ,30-0,35 finsand, i södra delen kommer berg ,5 0,7 Åker Silt 0-0,40 matjord; ,40-0,45 mörkbrun sotig silt (i västra delen); 0,45- brun finsand ,4 0,5 Åker Silt 0-0,35 matjord; Upptaget med dubbel ,35- brun finsand. skopbredd. 21

24 Bilaga 2. Anläggningar Anläggning nr Schakt Beskrivning Djup under markytan (m) Längd (m) Bredd (m) 1 s3 Ett kluster med 5 pinnhål, vilka 0,4 0,95 0,35 0,2 påträffades cirka 0,4 meter under markytan. Ett av pinnhålen undersöktes: Runt till formen, 10 cm i diameter och cirka 20 cm djupt. Fyllningen bestod av mörkgrå silt. 2 s12 Runt stolphål, påträffat 0,4 meter under 0,4 0,35-0,12 markytan, cirka 35 cm i diameter. Fyllningen bestod av gråbrun grusig silt. 3 s16 Kokgrop, rund, cirka 1,5 meter i diameter. 0,1 1,5 1,5 - Undersöktes ej. Fyllningen består av mörkbrun sotig silt med mycket skärvsten, cirka 5-10 cm stora. Schaktet vattenfylldes snabbt. 4 s20 Kokgrop, rund ca 1,1 m br. 3/4 framtagen, 0,1 1,1 1,1 - beväxt med björk. Fyllningen bestod av mörkbrun sotig silt med rikligt med skärvsten, 0,05-0,20 m stora. 5 s22 Stolphål, runt 0,45 m diameter, beläget 0,2 0, invid bergskant.fyllningen bestod av flammig mörkbrun till rödaktig silt med mycket sot i botten. Spridda kol fanns i hela anläggningen. 6 s22 Kulturlager, oregelbunden form. Samma 0, lager som hittades under utredningen. Fyllningen består av mörkbrun flammig, sotig silt, med mycket små kolbitar. 7 s22 Runt stenskott stolphål, vilar eventuellt 0,2 0,3 - - direkt på berget. 0,30 m i diameter, 0,20 m djupt. Anläggningen vattenfylldes vid snittning. En sten ligger i kanten av anläggningen. Fyllningen består av mörkbrun flammig sotig silt med kol. Mycket lik anläggning 5. 8 s22 Runt stenskott stolphål, stående på 0,2 0,35 0,35 - berget. 0,35 m diameter, 0,10m djupt. Stolphålet är invändigt klätt med ca 1 cm tjockt lerlager. Fyllningen består av mörkbrun silt med kol och bränd lera. 9 s22 Runt stolphål, ej undersökt. - 0,25 0,25-10 s22 Runt stolphål, ej undersökt. - 0,25 0,25-11 s22 Eventuellt stolphål. Anläggningen är lite - 0,2 0,2 - mindre och otydligare än anläggning Formen är rund till oval, ca 0,2 m diameter och 0,1 m djupt. Berg i botten. Djup (m) 22

25 Bilaga 3. Analyser VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Bohuslän, Tanum sn. Raä 2247 Projekt nr Uppdragsgivare: Benjamin Grahn-Danielson/RIO Kulturkooperativ Arbetet omfattar två kolprover från en mindre undersökning. Prov 5 kommer från ett kulturlager och innehåller kol från ek, gran och asp eller salix. Prov 7 innehåller kol från al, en och hassel. Kolet kommer troligtvis inte från någon stolpe utan är kol från omgivningen som hamnat i stolphålet. Båda dateringarna kommer därför att gälla allmän aktivitet inom området och inte anläggningarna specifikt. Egenåldern kan förväntas vara låg. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 6 5 Kulturlager 3,3g 0,2g 4 bitar Ek 1 bit Gran 1 bit Asp/Salix 2 bitar 7 7 Stolphål 1,9g 0,4g 5 bitar Al 1 bit En 1 bit Hassel 3 bitar Utplockat för 14 C-dat. Asp/Salix 73mg Hassel 14mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com 23

26 Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica Dr. B. Grahn-Danielson Rio Kultur Kooperativ Ekenlidsvagen,5 SE45017, Fjallbacka Sweden Results of Radiocarbon Dating 14 Februry 2013 Rif.CEDAD: 2013_0023 Dear sir, please find enclosed the results of the radiocarbon dating of the samples you submitted to CEDAD (AMS and radiocarbon dating facility, University of Lecce, Italy) and listed in Table 1. Sample ID CEDAD Code Proveneance A6P5 LTL13054A TABLE 1. SUMMARY OF THE DATED SAMPLES. Macro contaminants were removed from the samples by mechanical handpicking under optical microscope. The selected portion of the samples was treated in order to chemically remove any possible source of contamination. The purified sample material was then converted to carbon dioxide by combustion in sealed quartz tubes. The obtained carbon dioxide was converted at 550 C into graphite by using ultrahigh purity Hydrogen as reducing medium and 2 mg iron powder as catalyst. The sample yielded enough graphite to allow an accurate determination of the radiocarbon age by the accelerator mass spectrometer. The radiocarbon concentrations have been determined in the accelerator mass spectrometer by comparing the 12 C, 13 C currents and the 14 C counts obtained from the samples with those obtained from standard materials supplied by IAEA (International Atomic Energy Agency) and NIST (National Institute of 24 CEDAD - CEntro di DAtazione e Diagnostica Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione, Università del Salento c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km , Brindisi Tel FAX info-cedad@unile.it web:

27 Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica Standard and Technology). The conventional radiocarbon age was calculated with a δ 13 C correction based on the 13 C/ 12 C ratio measured directly with the accelerator. For the estimation of the measurement uncertainty (standard deviation) both the radioisotope counting statistics and the scattering of the data have been taken into account. The larger of the two is given as final error in Table 2. Sample Radiocarbon Age (BP) δ 13 C ( ) (**) Note LTL13054A 1571 ± ± 0.5 (**) The listed values of the carbon stable isotopes fractionation term (δ 13 C) are measured by AMS. These values can differ from the natural fractionation and from those measured by IRMS. TABLE 2. MEASURED VALUES. The conventional radiocarbon ages for the samples were converted into calendar years by using the software OxCal Ver. 3.5 based on the last atmospheric dataset [Reimer PJ, et al Radiocarbon 51: ]. The results of the calibration are reported in the following figure. CEDAD - CEntro di DAtazione e Diagnostica Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione, Università del Salento c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km , Brindisi Tel FAX info-cedad@unile.it web: 25

28 Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione CEntro di DAtazione e Diagnostica Radiocarbon determination 1900BP 1800BP 1700BP 1600BP 1500BP 1400BP 1300BP Atmospheric data from Reimer et al (2009);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LTL130054A : 1571±45BP 68.2% probability 430AD (68.2%) 540AD 95.4% probability 400AD (95.4%) 590AD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Figure 1. Calibration of the radiocarbon age of the sample LTL13054A. Best Regards, Prof. Dr. Lucio Calcagnile Director, Centro di Datazione e Diagnostica dell Università del Salento 26 CEDAD - CEntro di DAtazione e Diagnostica Dipartimento di Ingegneria dell Innovazione, Università del Salento c/o Cittadella della Ricerca, S.S. 7 per Mesagne, Km , Brindisi Tel FAX info-cedad@unile.it web:

29 12000 calbp fkr PaleOlitikuM Hensbackakultur BP calbp 9000 fkr 9500 BP SeNGlaCial tid PReBOReal tid 9000 BP calbp 8000 fkr 8500 BP Tidigmesolitikum BOReal tid Sandarnakultur 9000 calbp 7000 fkr 8000 BP MeSOlitikuM 7500 BP 8000 calbp 6000 fkr 7000 BP Lihultkultur Senmesolitikum 6500 BP 7000 calbp 5000 fkr 6000 BP atlantisk tid 5500 BP 4000 fkr 6000 calbp I Trattbägarkultur 5000 BP II NeOlitikuM 3000 fkr Tidigneolitikum 4500 BP 5000 calbp A Mellanneolitikum Stridsyxekultur B Gropkeramisk kultur 4000 BP 2000 fkr SuBBOReal tid 4000 calbp Senneolitikum 3500 BP Äldre bronsålder BRONSÅldeR 3000 BP 3000 calbp 1000 fkr Yngre bronsålder Äldre järnålder 1 ekr JÄRNÅldeR Yngre järnålder 1000 ekr Vikingatid Förromersk järnålder 2000 calbp Romersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid 1000 calbp 2500 BP 2000 BP SuBatlaNtiSk tid 1500 BP 1000 BP Medeltid 2000 ekr 1950 ekr = Present Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

30 RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 158 ISSN