Rapportsammanställning. Plats för stämpel:

Transkript

1 Plats för stämpel: Undersökning: Go, Visby, Kv. Pomona 12 Lst:s dnr: Ansvarig institution: RAGU Eget dnr: Raä 5170/84 Ansvarig för undersökningen: Leif Zerpe Fynd: Ja Nej Ekonomiskt kartblad: 6I 8j NÖ (bladindelning enligt RT90) Lägeskoordinater: X ,Y (RT 90 2,5 gon väst) Landskap Socken/Stad Go Visby Fornlämningsnummer Visby Raä 107:1 Fastighet/kvarter Pomona 12 Fornlämningstyp Undersökningsår 1984 Typ av undersökning Datering Dokumentationsmaterial Institution som förvarar materialet Ekonomisk karta eller stads/kvarterskarta bifogas Stadslager Arkeologisk undersökning Medeltid Ritningar, fotografier, fyndregisterkort med teckningar m.m. ATA, Gotlands museum JA NEJ Materiallista bifogas JA NEJ Fyndlista bifogas JA NEJ Resultaten har publicerats i: Gotländskt Arkiv AiS 1984 (utg. 1986) Sammanställt av, namn och datum Leif Zerpe

2 Beskrivning (ex.: orsak till undersökningen, beskrivning av undersökningsområdet, undersökningens omfattning, sammanfattning av resultaten, fyndkategorier): Arkeologisk förundersökning och undersökning på fastigheten Pomona 12, kv Pomona, Visby. Inledning Rapportsammanställningen baseras på ett manus som skrevs 1995 samt dokumentationsmaterial från 1984 års undersökning i form av plan- och profilritningar, kartmaterial, fotografier, anteckningar och skrivelser. Rapportmanuset redovisas i det följande i sin helhet, med smärre justeringar och ändringar. Förundersökningen och undersökningen genomfördes under oktober månad 1984 av Leif Zerpe och Birgitta Strandberg-Zerpe. Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, RAGU, har under oktober månad 1984 utfört rubricerade undersökning inom fastigheten Pomona 12. Anledning till undersökningen var en planerad nybyggnation. Vid provgrävning under två dagar påträffades medeltida lämningar vilket resulterade i en undersökning inom hela exploateringsytan. Uppdragsgivare var Patrik Lind. Ansvarig för undersökningen var Leif Zerpe, vilken även svarat för rapporten med bidrag av Birgitta Strandberg-Zerpe. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet var beläget öster om skärningen mellan Wismargränd och Svartbrödragatan. Svartbrödragatan tillkom på 1930-talet, men det framgår av äldsta stadskartan (1646) att avgränsningen av två ägofigurer sammanfaller med läget för Wismargränd. Arkeologiska observationer i staden visar att dess norra och nordvästra delar som i nyare tid legat obebyggda har spår efter medeltida aktivitet. Flera undersökningar har gjorts och betydande rester efter järnhantering under högmedeltiden har påträffats. Smidesverksamhet har kunnat konstateras i kv. Priorn vid Smedjegatan, där också en eventuell ugn för järnframställning påträffats. I kvarteret S:t Nicolaus har framtagits senmedeltida raseringslager från en ombyggnad av S:t Nicolai kyrka och kloster ( Dominikanerorden) samt smidesavfall från 1200-talet. Två utgrävningar i kv S:t Gertrud har gett medeltida fynd. Under några och 1500-talsgravar hittades fynd från ett stenhuggeri, förmodligen en byggnadshytta till dominikanernas kyrko- och klosterbygge. Två äldre byggnadsskeden med träbebyggelse påträffades, varav det äldsta härrörde från 1200-talet. Även smidesavfall påträffades.

3 Historisk bakgrund Stadens norra delar har härjats av upprepade bränder. Vid lübeckarnas stormning av Visby 1525 stod norra delen i brand. Även vid en brand 1611 förhärjades området svårt och inte mindre än 73 fastigheter förstördes helt. ( Källa... ) Av Mattias Schilders karta från 1697 framgår att stadens nordvästra del, norr och väster om S:t Nicolaus och S:t Clemens, utgjordes av åkermark: dels hospitalsjord (tidigare kloster- och kyrkojord) dels frijordar. Platsen för 1984 års undersökning låg således under plogen vid denna tid. På en karta upprättad av J Fineman, från omkring 1750, benämns detta parti "madam Jönssons åker". På 1646 års karta syns en klar avvikelse mellan denna och Schilders karta i just det aktuella undersökningsområdet. En tydlig ägofigur i form av en triangel finns på den äldre kartan men ej den yngre. Två sidor sammanfaller med Odalgatan/Smedjegatan respektive nuvarande Wismargränd. Av den tredje sidan syns idag inga spår ovan mark. Metod och prioriteringar Undersökningen inleddes med att ett 15 m långt och 1 m brett provschakt grävdes med maskin mitt i den planerade nybyggnationens längdriktning. Arkeologiska lämningar påträffades och schaktet utvidgades till att omfatta den totala exploateringsytan av 120 m 2. Schaktningen skedde ner till fyndförande lager och konstruktioner. Därefter grävdes för hand med spade och skärvslev. Där synliga lämningar helt saknades schaktades till orörd mark. Tidspress tvingade fram prioriteringar i arbetet varför ytan inte blev totalundersökt. De påträffade anläggningarna fotograferades i snedperspektiv och i vissa fall i lod. Anläggningarna ritades i plan i skala 1:20 och sektioner över vissa anläggningar och kulturlager upprättades. Sektioner genom stolphålen upprättades undantagsvis. Undersökningsresultat Den mark som enligt 1646 års karta brukades som åker i stadens norra delar kan, vad avser undersökningsområdet, sannolikt föras tillbaka till medeltiden. Under Visbys mest expansiva skede utnyttjades området även för andra ändamål. Under ett lager matjord, vilket varierade i tjocklek mellan 0,5 och 1 m, framkom fem olika anläggningar eller anläggningskomplex. De var anlagda på eller i ett ca cm tjockt naturligt avsatt lager sand som i sin tur täckte den ursprungliga moränen. Anläggningar och övriga fyndomständigheter har hänförts till 6 olika bebyggelsefaser. Fas 1 I norra änden av undersökningsområdet framtogs en 1,6 0,6 m oval nedgrävning fodrad med lera (A1). Den var 0,15 m djup och nedgrävd i den orörda sanden. Lerbottnen täcktes av ett lager myllblandad sand. Funktionen är okänd. Några mörkfärgningar av okänd karaktär påträffades i anslutning till anläggningen liksom enstaka utspridda inom undersökningsytan. Inga fynd påträffades. Fas 2 Delvis nedgrävd i sanden påträffades en rad kantställda kalkstenar (A2) av varierande storlek. De bildade en rak, men i höjdled mycket ojämn, rad som kunde följas på en sträcka av 9,5 m. Stenarna löpte i närmast nord-sydlig riktning och skar i norr igenom A1:s östra ände. Raden fortsatte sannolikt utanför undersökningsytan. Det fanns bevarade träfragment på två ställen i stenraden, sannolikt efter upprättstående käppar eller pinnar. Troligen utgjorde raden skoning eller stöd för en risflätning eller liknande som utgjort gräns mellan ägor eller tillhört en inhägnad.

4 Fas 3 Samtidigt med eller något senare än stenraden, anlades en körväg (A3:a c) orienterad i västnordvästostsydost och belägen i schaktets södra del. Den kunde friläggas på en sträcka av 8 m men kunde med provtagningskäpp med säkerhet konstateras 8 m öster om schaktytan. Stenraden A2 anslöt till vägen i schaktets östra ände. Vägbanken bestod av flera lager kraftiga stenpackningar med en sammanlagd tjocklek av ca 0,6 0,7 m. Tre olika anläggningsskeden kunde urskiljas. Vägens bredd ändrades från 2,1 till 2,8 m mellan de olika skedena. Den äldsta vägbanan var anlagd på myllblandad sand ovanpå den orörda sanden, och den yngsta vägbanan överlagrades av småsten, myllblandad lerig jord, sand och tegelflis. Fas 4 En stor mängd smidesavfall från järnhantering (92kg) påträffades på vägen. Avfallet utgjordes av främst smidesslagg i form av järnhaltiga runda och plankonvexa kakor från en härdbotten, s.k. hammarslagg. Slaggen var utspridd på stenläggningen i vägens andra skede (A3:b). Strax utanför vägbanans södra sida hittades en grop, A4, vilken innehöll ett lager slagg, något järn, kol samt sot. Ett ärggrönt och sandigt avfallslager hittades ovanpå ett mindre parti av slagglagret. Det innehöll enstaka fragment från bronshantverk, såväl från smide som möjligen gjutning. Fas 5 Norr om vägbanken A3 och anlagda i två parallella rader, framkom tio stolphål, A5:1 7 och 6:1 3, vilka var skonade med kantstående kalkstensflisor. De antas ha tillkommit under samma tid som vägbankens yngsta skede. Den inre raden bildade tre par regelbundet placerade stolpar, A5:2 7, och den yttre innehöll tre stolpar placerade med 3 m mellanrum, A6:1 3. Avståndet mellan raderna var ca 1 m. Stolphålen fortsatte sannolikt utanför undersökningsytan. Stolphålet A5:1 låg i schaktkanten och kan ha bildat par med ett stolphål utanför den aktuella grävytan. För att kontrollera om motstående stolphål fanns söder om vägen, grävdes ett sökschakt strax utanför undersökningsområdet. Inga stolphål påträffades, men sökschaktet var smalt och det går inte att utesluta att sådana finns. Fas 6 Vägen och stolphålen förlorade efterhand funktion och området lades under plogen och har fram till idag utgjort åkermark och trädgårdsland med ett nuvarande matjordslager av ca 0,5 m tjocklek. Tolkningsförslag och dateringar Fynden En bedömning av anläggningarnas tillkomst- och användningstid har gjorts med hjälp av de tillvaratagna fynden, se fyndlista i bilaga 2. Den vanligast förekommande föremålskategorin är keramik. Tillsammans med tre sammansatta dubbelkammar av horn och ben utgör dessa de huvudsakliga dateringsunderlagen. Fynden kan dateras till perioden tal. Enstaka fynd gjordes i de övre jordlagren, bl.a och 1600-talskeramik, vilka möjligen kan ha anknytning till vägbankens yngsta skede (A3:c). Fyndmaterialet är kronologiskt väl samlat och pekar på en relativt kortvarig verksamhet återspeglande den mest expansiva perioden i Visby under medeltiden. Lerbottnen A1 utgör, tillsammans med några runda mörkfärgningar synliga i sanden, de tidigaste lämningarna efter mänsklig verksamhet. Anläggningarna innehåller inga fynd men kan möjligen vara förhistoriska eller tidigmedeltida. Deras funktion är okänd.

5 Lerbottnen är avskuren i ena änden av en senare anlagd stenrad (A2) vilken kan ha ingått i en träkonstruktion, kanske ett flätverk, som tjänat som en gränsmarkering. Dess anläggningstid är obestämd, men dess användning går in i 1200-talet. Den har möjligen tillkommit för att avgränsa och inhägna ängsmark eller betning. Om ytan varit uppodlad vid denna tid borde årderspår framträda som mörka stråk i den underliggande sanden. Under 1200-talet anläggs vägen (A3). Den innehåller tre anläggningsskeden (a c) bestående av en stenlagd vägbana som lagts om två gånger. Vägens äldsta skede tolkas som samtidig med A2:s användningstid. På vägens mellannivå (A3:b) påträffades rikligt med smidesslagg. Från detta skede härrör även merparten av övriga fynd. Direkt ovanpå slaggen fanns en mindre koncentration avfall från bronshantering. Tre kammar samt avsågade benändar och halvfabrikat hittades. De sistnämnda indikerar ben- och hornhantverk på platsen och tillsammans med järn- och bronsavfallet vittnar fynden om hantverkets betydelse i området. Vägens yngsta beläggning (A3:c) täcker slagglagret, och ingen ytterligare slagg återfinns dumpad över denna nivå. Utmed vägens norra sida påträffades två stolphålsrader, en inre för parvis stående stolpar (A5) och en yttre för en enkelrad (A6). De har skoningar och stöd av kalkstensflisor. Stolparnas dimensioner är alltför kraftiga för att enbart ha ingått i någon hägnad eller dylikt. Söder om vägen påträffades inga motsvarande stolphål som kan tyda på att vägbanan varit överbyggd, men med hänsyn till sökschaktets begränsning kan det inte uteslutas. Dock påträffades inga spår av raserat byggnadsmaterial eller avsättningar på vägbanan som visade på någon specifik aktivitet. Inte heller finns avsättningar på den yta som utgör den samtida marknivån. All verksamhet tycks ha begränsats till själva vägbanan. De arkeologiska resultaten uppvisar en intressant detalj i jämförelse med det befintliga kartmaterialet. På kartan över Visby från 1646, visar den tidigare omtalade triangulära ägofigurens norra sida stor samstämmighet med den ovan beskrivna vägens läge, och kartfigurens båda hörn ligger vid Odalgatan respektive nuvarande Wismargränd. Det är inte känt om vägen har fortsatt västerut och korsat Wismargränd, alternativt uppgått i den, men en möjlig tolkning är att vägen kan ha ett samband med kyrkan S:t Nicolaus och klosterområdet. Klostret anses ha uppförts på 1230-talet. Den triangelformade ytan har omslutits av gator eller gränder och sannolikt bildat ett kvarter med en medeltida bebyggelse. Den var till stora delar försvunnen vid kartans tillkomst, endast enstaka rester återstod av något som tidigare kan ha varit ett hantverkarkvarter. På 1697 års karta syns inga spår av ägofiguren. Senast under mitten av 1700-talet blev området åkermark. Under 1800-talet anlades två växthus på platsen och i och med tillkomsten av enfamiljshus under 1900-talet omvandlades området till villatomter och trädgårdsland. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets dnr: 5170/84 Tidsperiod: 2 19/ Tidsåtgång: 184 arkeologtimmar, 4 maskintimmar samt erforderliga grovarbetstimmar Personal: Amanuens Leif Zerpe och assistent Birgitta Strandberg-Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j VISBY Koordinater: X Y (sydvästra hörnet). Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon väst Höjdsystem: RH 1900 Undersökt yta/volym: 120 m 2 /150 m 3.

6 BILAGA 1 Anläggningsbeskrivningar Anläggning 1 Typ Lerbotten Ruta F G6, G7 Fas 1 En nedgrävning i form av en oval lerklädd grop, påträffades i undersökningsområdets norra ände. Den låg nedgrävd i orörd sand, orienterad i NV-SO och hade 1,6 0,6 m sida samt var 0,15 m djup. Gropen var klädd med ett 3 cm lager ljusgrå lera. På detta lager fanns i södra delen ett lager grå lera som var något uppblandat med sand. Anläggningen överlagrades av ett lager myllblandad sand, lager 8 (fas 2). I detta lager påträffades en sammansatt dubbelkam, fnr 131, daterad till 1200-talet. Lerbottnen var avgrävd i sin östra del av stenraden A2. Anläggning 2 Typ Stenrad Ruta F3, G4 7 Fas 2 Delvis nedgrävda i sand, påträffades en rad kantställda flata kalkstensflisor av varierande storlek. Raden var två till tre stenar bred och bildade en rak, men i höjdled ojämn, linje som kunde följas på en sträcka av 9,5 meter. Stenarna löpte i nord-sydlig riktning och skar igenom A1:s östra ände. Stenraden hade halvmeterbreda luckor på tre ställen. Det fanns bevarade träfragment på två ställen i stenraden, sannolikt efter upprättstående käppar eller pinnar. Den fortsatte sannolikt utanför undersökningsytan åt norr. Utsträckningen söder ut är inte känd; den upphörde vid vägbanken A3 och bildade möjligen avsiktlig gräns mot denna. Anläggning 3:a c Typ Väg/vägbank Ruta B2 4, C D1 3, E1 2 Fas (2)3 5 Anläggningen utgjordes av en körväg/vägbank, A3 som löpte i västnordvästlig-ostsydostlig riktning genom schaktet i dess södra del. Den frilades till 8 meters längd men kunde med provtagningskäpp konstateras ytterligare minst 8 m ostsydost om schaktytan. Vägen bestod av flera lager kraftiga stenpackningar med en sammanlagd tjocklek av ca 0,6 0,7 m. Tre skilda anläggningsskeden kunde urskiljas, A3:a c. Vägens bredd varierade mellan 2,1 och 2,8 m i de olika nivåerna. Vägbanken frilades i sin helhet (ca 14 m 2 ) ner till den översta nivån, A3:c. På grund av tidsbrist undersöktes inte hela vägbanken. En prioritering gjordes varvid ett 1,6 meter brett sökschakt (ca 3,5 m 2 ) undersöktes till botten väster om profil 2. Invid de övriga profilerna grävdes spadbreda schakt (0,2-0,25 meter) till botten. Det kan inte uteslutas att anläggningar fanns under den icke undersökta delen av vägbanan. A3:a Den äldsta vägbanan var 2,6 meter bred och anlagd på myllblandad sand (lager 8)ovanpå den orörda sanden. Fyllningsmaterialet utgjordes av oregelbundna stenar av varierande storlek med viss inblandning av lera. Invid anläggningens norra sida påträffades en 0,8 1 meter bred stenläggning av kalkstensflisor. Vid södra kanten av vägbanan samt söder om låg ett lager kalkstensflis, medan resten av anläggningen täcktes av sten, grus och myllblandad sand.

7 A3:b Den mellersta vägbanan var 2,8 meter bred. En större mängd smidesavfall från järnhantering, ca 92 kg, påträffades som fyllning på vägbeläggningen och var koncentrerad till sökschaktets östra del. Avfallet utgjordes främst av smidesslagg i form av runda järnhaltiga plankonvexa kakor från en härdbotten, s.k. hammarslagg. Ett ärggrönt och sandigt avfallslager hittades ovanpå ett mindre parti av slagglagret. Det innehöll enstaka fragment från bronshantverk och möjligen också från gjutning. A3:c Den yngsta vägbanan var 2,2 meter bred och utgjordes av en relativt gles stenpackning och täcktes av småsten, myllblandad lerig jord, sand och tegelflis. Anläggning 4 Typ Slagg-/smidesgrop Ruta B C1 Fas 4 Strax utanför vägbanans södra sida påträffades en 0,5 m djup grop, A4, med 0,5 m diameter. Gropen var nedgrävd genom myllblandad sand (lager 8) till naturliga lager. I gropens botten låg kalksten, vilka täcktes av ett lager slagg, något järn, kol samt sot. Anläggningen tolkas som en slagg- eller smidesgrop. Fynden utgjordes av keramik, bränd lera och slagg. Anläggning 5:1 7 Typ Stolphålsrad Ruta B3 4, C D3, E F2 3 Fas 5 Norr om och utmed vägen A3 påträffades sju stycken stolphål vilka var skonade med och hade bottenstöd av kalkstensflisor. De bildade tre par regelbundet placerade stolpar, A5:2 7. Avståndet mellan stolpparens centrum var ca 3 meter. Stolphålen fortsatte sannolikt utanför undersökningsytan. Stolphålet A5:1 låg i schaktkanten och bildade sannolikt par med ett stolphål utanför den aktuella grävytan. Anläggning 6:1 3 Typ Stolphålsrad Ruta C4, E3 4, F3 Fas 5 Den yttre raden innehöll tre stolpar placerade med 3 m mellanrum, A6:1 3. Stolphålen hade samma karaktär som A5. Avståndet mellan den inre och den yttre raden var ca 1 meter. Stolphålen fortsatte sannolikt utanför undersökningsytan.

8 Anläggning Form Diameter Djup Skoning Fas 5:1? mindre flisor 5 5:2 obestämt 5 5:3 0,37 små flisor 5 5:4 Oklart fyrkantig 0,4 0,5 0,7 stora flisor 5 5:5 Rund 0,4 0,56 5 5:6 oklar oklar skodd botten 5 5:7 Rund 0,4 0,75 5 6:1 Rund 0,65 0,9 stora flisor 5 6:2 obestämt 5 6:3 obestämt 5

9 FYNDTABELL

10 Rapportsammanställning

11 Rapportsammanställning

12 Rapportsammanställning

13 Rapportsammanställning

14 Rapportsammanställning

15 Fig. 1. Plan över Visby innerstad med fastigheten Pomona 12 markerad med blått.

16 Bilagor Planer, profiler, fyndlista, kontaktkopior. Fig. 2. Schaktplan. Koordinater är angivna efter stadens lokala system RT F38.

17 Fig. 3. Anläggningsplan med schaktets rutindelning.

18 Fig. 4. Profil 2. Skannad och förminskad fältritning.

19 Fig. 5. Profil 1, 3 och 4. Skannad och förminskad fältritning.

20 Fig. 6. Plan över anl. 1 och del av anl. 2. Skannad och förminskad fältritning.

21 Fig. 7. Plan över del av anl. 2. Skannad och förminskad fältritning.

22 Fig. 8. Plan över del av anl. 4, 5 och 6. Skannad och förminskad fältritning.

23 Fig. 9. Plan över del av anl. 5 och 6. Skannad och förminskad fältritning.

24 Fig. 10. Skannat utdrag ur en kopia av 1646 års karta över Visby. Vägbanken, anläggning 3, som påträffades vid den arkeologiska undersökningen verkar sammanfalla med läget för norra sidan på den triangelformade figuren markerad med röd pil.

25 Rapportsammanställning

26 Rapportsammanställning

27 Rapportsammanställning

28 Undersökningsplats: Go, Visby, Pomona 12, RAÄ 107:1 Lst:s dnr: Eget dnr: Raä 5170/84 Materiallista Grävningsledare: Leif Zerpe Uppdragsgivare: Patrik Lind År: 1984 Kontonr: Arkivhandlingar (Dubbelklicka i ruta och välj Markerad för att sätta kryss) Antal Ärendehandling Ja Nej Var: Gotlands Museum Manus: Ja Nej 17 Sidor inkl. fyndlista Negativ: Ja Nej Ev. U-nr: U 2290:1 18 Kontaktkopior: Ja Nej 18 Fotoplaner: Ja Nej Fältritningar: Ja Nej 6 Renritningar: Ja Nej Datadisketter: Ja Nej 1 Fynd: Ja Nej 181, varav 5 poster med djurben Osteologi: Ja Nej 5996 g i 5 poster Analysprover Ja Nej Övrigt: Konserveringsrapport med teckningar och kontaktkopior av fynd, fyndregisterkort med teckningar. Arkeologisk personal utöver grävningsledare: Birgitta Strandberg-Zerpe Datering: STÅ BRÅ JÄÅ M-TID ODAT X

29 Metall Konserveringsrapport Tillstånd före konservering Datum Konservator Dnr. Back RAÄ-nummer Landskap Socken Fastighet Hilde Skogstad (HS) Eva Christensson (EC) Magnus Mårtensson(MM) Sandra Hillbertz (SH) 5170/84 Gotland Visby Pomona 12 Konserveringsvetenskap Föremål Material Skadebeskrivning Övrigt Fyndnr. Benämning Antal Materialslag 1.Fe-legering 2.Cu-legering 3.Övriga metall 4.Organiska material Tidigare behandlad Korrosionsprodukter 1.Orange 2.Brun 3. Vit 4.Svart 5.Röd 6.Ljusgrön 7.Mörkgrön Skador 1.Sprickor 2.Skiktning 3.Flagor 4.Krustor 2 spikar 3 1 1,2 2 Genomkorroderad 1. Helt 2. Delvis 3 Nit 5 1 x 1, 2, 5, 2, 3, 4, 2 4 nyckel, bultlås 1 1 1,2 2 5 bultlås 2 1 1,2 2 7 hästsko 1 1 1,2 2 8 hästskor 4 1 1,2 2,3 2 9 Pilspets 1 1 x 1, 2 3, verktyg 1 1 1,2 2, Hasp 1 1 x 1, Kniv 1 1 x 1, 2 3, Band 9 1 x 1, 2 3, föremål 4 1 1, klump 2 1,2 1,2,4,6,7 1,4 2 1.Jord 2.Sten 3.Lera 4.Sand Bilaga Anmärkning (SH) Tidigare vaxat. "Weeping iron", aktiv korrosion. Områder med synlig metall.(hs) (SH) (SH) (SH) fragment från 4 olika hästskor(ec) Tidigare vaxat.(hs) (EC) Vaxrester från tidigare behandling(mm) Tidigare vaxat. Mycket gropkorrosion(hs) Tidigare vaxat. Mycket gropkorrosion(hs) (SH) 2 järnklumpar/slagg med smala bleck av Cu-legering inuti (ett längre, hoplindat i den större klumpen och ett kort i den mindre)(ec)

30 Metall 63 gångjärn 1 1 1,2 2, Föremål 1 2 2, föremål, verktyg 1 1 1, nit 1 1 1, kniv 1 1 1, föremål 1 1 1, ten 1 1 1,2 2, nit 3 1 1, föremål 1 1 1, kniv 1 1 1,2 2,3 2 (EC) (HS) (SH) (SH) (SH) (SH) avsmalnande i ena änden, hopböjd(ec) (SH) (SH) 3 fragment(ec)

31 Metall Konserveringsrapport Konserveringsvetenskap Konserveringsåtgärder Datum Konservator Dnr. Back RAÄ-nummer Landskap Socken Fastighet Hilde Skogstad (HS) Eva Christensson (EC) Magnus Mårtensson(MM) Sandra Hillbertz (SH) 5170/84 Gotland Visby Pomona 12 Föremål Frampreparering Övriga behandling Övrigt Fyndnr. 1. Foto 2. Röntgen 3. Analys Handverktyg 1. Skalpell 2. Pensel 3. Glasfiberpensel 4. Trästicka 5. Övrig Roterande 1.Trissa 2. Stålborste 3. Fiberborste Blästering 1. Al-oxid 2. Glaspulver Ultraljud EDTA 1. Vatten 2. Etanol 3. Aceton Limning 1. Paraloid B Cyanoakrylat 3. Annat Urlakning 1. Avjoniserat vatten, 50 C 2. Annat Dehydrering Etanol Torkning Vakuumugn, 50 C X X 1 Ytskydd 1. Mikrokristallinvax 2. Paraloid b-72 Bilaga Anmärkning 3 1, 2 1 x x X X X X X X 1 8 1,2 1,2 1 x x x 9 1, 2 1 x x ,2 1,2 1 x x x x x , 2 1 x x , 2 1 x x X X ,2 2 Kopparblecken frigjordes och är nu i 3 delar, den tunnaste delen av det långa blecket gick av

32 Metall 63 1,2 1,2 1 x x x 85 2, X X X X X X X X ,2 1,2 1 x x x X X X X ,2 1,2 1 x x x

33