Wismargränd (mot kv. Flora 12) Visby Region Gotland 2013

Transkript

1 arkeologisk förundersökning Wismargränd (mot kv. Flora 12) Visby Region Gotland 2013 Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan Visby

2 Arkeologisk förundersökning Wismargränd (mot kv. Flora 12) Visby Region Gotland Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe 2014 Gotlands Museum Strandgatan Visby Tfn: Fax: E-post: 2

3 Innehåll Inledning och sammanfattning 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningens syfte, ambitionsnivå och målgrupper 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 7 Tolkning 9 Referenser 10 Tekniska och administrativa uppgifter 10 Figurförteckning 3 Figurförteckning 1. Omslagsbild. Vy över undersökningsschaktet i Wismargränd och mot fastigheten Flora 12. Under el- och telekablar skymtar det yttre partiet av ett murverk i gatan. Den underliggande sanden var lös och under arbetet rasade delar av muren ner i schaktet. Foto från sydost. 2. Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen markerad. 3. Schaktplan. 4. Foto över murverket, del av. 5. Anläggningsplan Foton och ritningar av Leif Zerpe. 3

4 Fig. 2. Översiktsplan över Visby innerstad med läget för undersökningsplatsen i Wismargränd markerad. 4

5 Fig. 3. Schaktplan. Grå figur anger läget för undersökningsytan i Wismargränd. Röd ram visar anläggningsplanens avgränsning, fig. 5. Koordinater är angivna efter rikets nät SWEREF 99TM. 5

6 RAPPORT Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i medeltida stadslager i Wismargränd (mot kv. Flora 12), Visby, Region Gotland. INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Gotlands Museum har, den 13 november 2013, utfört en arkeologisk förundersökning i Wismargränd i Visby. Exploatör och ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var: Region Gotland /Elisabeth Molin Wisborgsallén Visby För undersökningsplan och kostnadsberäkning svarade arkeolog Leif Zerpe. Ansvarig arkeolog i fält var Leif Zerpe som även har utarbetat rapporten. Den arkeologiska insatsen omfattade undersökning i Wismargränd inom en yta som mätte 8,8 m 2 (4 x 2,2 meter) och grävdes till 2,35 meters djup. Anledning till den arkeologiska insatsen var schaktning för ny ledningssträcka för vatten och avlopp till fastigheten Flora 12. Avloppets planerade fallvinkel från fastigheten innebar att schaktdjupet ute i gatan fram till anslutning mot stamledningen skulle överstiga en meter. Ett sammanhängande komplex av två murverk och en mellanliggande läggning av tegel påträffades en meter under mark till en sammanlagd bredd av 1,8 meter. Planerna ändrades och avloppet kunde sedermera ledas över murverket med hjälp av ett pumpaggregat. Anslutningen av vatten och avlopp från Wismargränd till boningshuset på fastigheten Flora 12 gjordes den 10 april I samband med detta, utförde museet en arkeologisk förundersökning enligt beslut från länsstyrelsen (dnr ), se särskild rapport. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Wismargränd är belägen i innerstadens norra del och löper mellan kvarteren Trankoket och Klockaren, Flora och Kastalen samt mellan Pomona och Kastalen och del av S:t Nikolaus. Gränden är 165 meter lång och orienterad i nordväst-sydost mellan Tranhusgatan och Svartbrödragatan, därefter i nord-syd till Odalgatan/Smedjegatan. Enligt Schilders stadskarta över Visby från 1697 är området väster och norr om kyrkan S:t Nicolaus obebyggt och brukat som åker. Under 1700-talets förra hälft planläggs området, och på Finemans stadskarta från 1748 återfinns Wismargränd tillsammans med bland andra Tranhusgatan och S:t Nikolaigatan. Vid arkeologiska undersökningar i området har medeltida lämningar påträffats i anslutande kvarter, exempelvis Flora, Pomona och Kastalen. Vid grävning för vattenledning 6

7 1924 i Wismargränd har bland annat framkommit brandlager och brandgropar i kulturlagren under gatan (Fardelin s. 30ff). UNDERSÖKNINGENS SYFTE, AMBITIONSNIVÅ OCH MÅLGRUPPER Syftet med förundersökningen var, enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag, att fastställa om fornlämning skulle komma att beröras av markarbetena. Undersökningen skulle utgöra ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningens kunskapspotential inför ett eventuellt beslut om särskild undersökning. Målgrupp för undersökningen var Länsstyrelsen och exploatören. METOD OCH GENOMFÖRANDE Den undersökta ytan mätte 8,8 m 2 (4 x 2,2 meter) och grävdes till 2,35 meters djup. För anslutning mot tomtgräns till fastigheten Flora 12 grävdes ett avsmalnande schakt, 1,3 0,5 meter som var 1,8 meter långt och 1,3 meter djupt. Den arkeologiska insatsen utfördes som en schaktningsövervakning där jordmassorna grävdes skiktvis med maskin. UNDERSÖKNINGSRESULTAT Ca 1,65 meter från tomtgräns frilades ett 0,35 meter brett stråk av tele- och elkablar vilka anlagts i gatans längdriktning på 0,7 meters djup. Strax under kablarna, en meter under mark, framkom en stenrad. Den visade sig bilda yttre halvan av en 0,75 meter bred fullstensmur uppbyggd av råhuggna kalkstensblock och fogad med lera. Den var bevarad i två skift till en höjd av 0,5 meter. Muren vilade på ett naturligt, 0,8 meter tjockt, sandlager som överlagrade lera/lersten i schaktets botten. Muren var orienterad som Wismargränd och murens ytterliv låg 2 meter från tomtgräns till fastigheten Flora 12. På grund av den lösa underliggande sanden rasade delar av det yttre murpartiet ner i schaktet under arbetet. För genomföring av avloppet med rätt fallvinkel beslutades att avlägsna det övre skiftet i den inre halvan av muren. Muren var slät på insidan. Innanför och mot denna, påträffades ett kompakt tegelfärgat lerlager, upp till i höjd med det borttagna skiftet. Leran hade samma karaktär som murens fogar. Lagret grävdes bort, och i nivå med översidan på murens undre stenskift framkom en läggning av tegel. Tegelytans bredd var 0,6 meter och innehöll 18 storstenstegel lagda i sand. Samtliga var närmast kvadratiska, dvs. hälften så långa som en full sten som är x x 8 cm. Stenarna låg i fyra ordnade rader med fem synliga stenar i de två raderna mot sydväst och vardera fyra i de båda andra. Tegelläggningen verkade fortsätta utanför schaktet åt nordväst och sydost. Bortom och dikt an mot tegelytan påträffades ännu en mur med slät yta. Den föreföll löpa parallellt med den första och avståndet mellan dem var 0,7 meter. Två skift var synliga, och det undre skiftets botten låg ungefär i nivå med tegelytan. Den övre stenen var ca 0,3 meter bred och slät på ovansidan och hade en tjocklek av 0,15 meter. Längden kunde inte bedömas men den var större än schaktet som här var 0,6 meter brett. Stenen utsida låg 0,2 meter från tomtgräns mot Flora 12. 7

8 Fig. 4. Murverket, del av. Från nordväst. Fig. 5. Anläggningsplan. 8

9 TOLKNING Det saknas fynd med koppling till murkonstruktionen. Funktion och kontext är inte känd, men den ska sannolikt uppfattas som en sammanhängande helhet. Till sin karaktär pekar den mot ett medeltida ursprung, med användandet av storstenstegel och uppbyggnad av råhuggna, likartade kalkstensblock. Wismargränd anses, utifrån befintligt kartmaterial, vara anlagd vid 1700-talets mitt. Den del av konstruktionen som var åtkomlig för dokumentation ligger i sin helhet ute i nuvarande gatumark. Den har samma orientering som gatan, men något samband kan inte påvisas. 9

10 REFERENSER Fardelin, J Anteckningar om förhistoriska och medeltida lämningar i Visby och Gotlands landsbygd med bifogade kartor och ritningar. Manuskript i Länsmuseets på Gotland arkiv. Engeström, R Medeltidsstaden 71. Stockholm. Hansson, J. (red.) 2002 Visby Innerstad en bebyggelseinventering. Del 1. Västervik. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens i Gotlands län beslut om arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i Wismargränd vid fastigheten Visby Flora 13, dnr: ( ). Gotlands Museum dnr: ( ). Undersökningstid: 13 november timmar i fält. Undersökningsledare: Leif Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j VISBY. Koordinatsystem: SWEREF99 TM Koordinater: N E Höjdsystem: SW Undersökt yta: Ca 9 m 2 Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: CAD-ritningar och digitala fotografier. Inga artefakter påträffades. 10