FN-tjänst i Liberia På ubåt i San Diego. Stormig Falkenseglats för 50 år sedan. Sjövärnskårens försökskurs på Londonbesök

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FN-tjänst i Liberia På ubåt i San Diego. Stormig Falkenseglats för 50 år sedan. Sjövärnskårens försökskurs på Londonbesök"

Transkript

1 Sjövärns nr12006 medlemstidning för sjövärnskårenposten Sjövärnare på internationella uppdrag: FN-tjänst i Liberia På ubåt i San Diego Sjövärnskårens försökskurs på Londonbesök En toppkandidat mitt ibland oss Stormig Falkenseglats för 50 år sedan

2 innehåll Notiser Ledare Sjövärnare på torra land Anders Johansson jobbar för FN i Liberia I San Diegos varma vatten Sjövärnare med ubåt i USA Försökskursen i London De nybakade fänrikarna besöker IMO En toppkandidat mitt ibland oss Sjövärnaren som blivit TV-kändis Falken seglade till Simrishamn för 50 år sedan... En dramatisk resa för sjövärnsaspiranterna Livet på de ryska floderna Våra ungdomar i rysslandsutbytet berättar Om svar anhålles Folk och försvar i Sälen Äventyret har börjat... Ostindiefararen Götheborgs spännande resa till Kina Generalsekreteraren har näst sista ordet Sjöboden på nätet har öppnat! Nya profilprodukter att köpa på nätet Omslagsbilden Anders Johansson framför ett stridsfordon 90 ur det svenska insatskompaniet som låg i beredskap under presidentinstallationen. Foto: UNMIL notiser Göran Gunnarsson ny generaldirektör för Räddningsverket Regeringen har beslutat utse tidigare generallöjtnant Göran Gunnarsson till generaldirektör för Statens Räddningsverk. - Göran Gunnarsson är resultatinriktad och har lång erfarenhet av att leda i förändring. Dessutom har han internationell erfarenhet från det f.d. Jugoslavien. Det är erfarenheter och egenskaper som nu kommer Räddningsverket till del, säger försvarsminister Leni Björklund. Göran Gunnarsson arbetar för närvarande med företagsutveckling. Han har tidigare bland annat varit chef för grundorganisationsledningen i Försvarsmakten, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens strategiska planeringsledning samt varit chef för FN:s övervakningsmission i f.d. Jugoslavien. Sjövärnsposten har intervjuat Göran Gunnarsson för några år sedan. Vi önskar honom lycka till med sitt nya arbete. Rikstävlingarna Sjövärnskårens rikstävlingar för ungdomar genomförs i år i Karlskrona helgen den augusti. Sjövärnskårsdagarna Samtidigt med rikstävlingarna har vi beslutat att genomföra något som går under arbetsnamnet sjövärnskårsdagarna. Då genomförs tävlingarna mellan de södra kårerna och det danska marinehjemmeværnet. Dessutom så avser vi att samla så många av kårernas fartyg som möjligt till en träff i örlogshamnen. Troligen blir det även en utbildningskonferens samt eventuellt en försvarspolitisk debatt med inbjudna gäster. Mer information om evenemangen kommer i nästa nummer. Skarpt läge OM svenskar i strid och om ett sårbart samhälle. Detta är en bok som är klart läsvärd. På ett enkelt och mycket målande sätt berättar och beksriver Peter Larsson om hur välfärdssamhället skapar utsatta medborgare. Han ger exempel på hur vi kan bygga bort sårbarheten. Peter Larsson skildrar inifrån försvarets krishantering och är mycket öppen om sina egna erfarenheter och upplevelser som FN-officer i Bosnien. Peter Larsson har varit presschef i Försvarsmakten. Är reservofficer, statsvetare och arbetar idag som presschef SAAB AB Boken är utgiven av Sellin & Partner Bok och Idé AB, tel: Forts. från s 3 nom Sjövärnskårens ungdomsutbildning och det var bl.a. tack vare det som han var med som Toppkandidat. En annan icke förannonserad händelse var att vår Kronprinsessa Viktoria i sin förvaltningsutbildning skulle göra två dagar på konferensen. Ett trevligt inslag! Vad är då Folk och försvar? Det är en förening för alla som är intresserade av folk och försvarsfrågor. Varje år sedan 1946 har föreningen haft sin egen konferens, där deltagarna möts på samma plan och där det ska vara lätt att umgås och få kontakt. Några av de stora medlemsorganisationerna är KF, LO, LRF, SACO, Svenskt Näringsliv och TCO. I fjor gav konferensen upphov till 560 tidningsartiklar i 120 olika tidningar och ett antal inslag i radio och TV. När det var dags att avsluta fyra dagars konfererande så tog Wanja till orda och gjorde en kort och trevlig exposé över dagarna men det som var extra roligt för oss frivilligförsvarare var att hon pratade sig varm om just frivilligförsvaret och hade tankar om att nästa års konferens ev. skulle kunna ha en sådan prägel. Jag vill påstå att frivilligförsvaret är på modet igen (i sin moderna tappning) och nu gäller det för oss att förvalta det väl! JOHN FRITSCH förbundsordförande Sjövärnsposten 2006 nr 1

3 ledare Månne vintern snart släppa sitt grepp och låt oss alla försöka känna vårens vederkvickelser. Vad är det mer som väntar oss? Sommar, sol, segling, semester, sommarskola, sjöövervakning, m.m. Sjövärnsverksamheten är omfattande och bör i alla sammanhang påtalas och de som är engagerade på ett eller annat sätt är värda allt beröm. I januari var det den årliga Folk och Försvarskonferensen i Sälen. Är det en konferens för eliten eller är det Folkets konferens? Efter att ha varit med där ett antal år så vill jag påstå att det är folkets konferens men att det ibland ligger på en ganska hög nivå, vilket är oundvikligt när det t.ex. gäller att diskutera EU och NATO problematiken. I år handlade det om; nationell säkerhet och ledning. Sverige, Europa och Unionen - vad händer nu? Försvaret - framtiden och internationella insatser och systemhotande brottslighet. Ordförande i Folk och Försvar Wanja Lundby-Wedin invigde konferensen med ett vederhäftigt och trevligt välkomsttal. Därefter trädde Försvarsberedningen upp på scenen och gjorde ett uruppförande av sin rapport, som de hoppades på ska leda till beslut i riksdagen. Den innehöll en strategi för Sveriges säkerhet och en utgångspunkt var att vi inte vet hur nästa allvarliga kris kan se ut! Rapporten satte tummen på förbättrad ledning och samordning vid akuta kriser. Krisledningsfunktionen måste kraftsamlas centralt, annars kan det vara utspritt på 30 myndigheter. Fraser som finns med i rapporten är Det frivilliga engagemanget är viktigt. Frivilligt engagemang är nödvändigt och måste stödjas. Skapandet av frivilliga resursgrupper FRG måste stimuleras. Alla organisationer ska kunna söka bidrag. Myndighetsförändringar, te x sammanläggning av KBM och SRV. (Bra att man kommit till insikt). Kommunernas roll är viktig. Tänk vad de kan få ihop det och då kan jag fundera på; vad blir det av det? För sjövärnskårens del gäller det att ligga på förkant och läsa ut vilken inriktning som man vill att frivilligförsvaret ska ha. Vi måste också övertyga statsmakterna m.fl. om att vi är moderna i vårt tänk! Därefter blev det en diskussion runt Säkerhet i ett sårbart samhälle. Om uthållighet ska uppnås måste man värna om de frivilliga krafterna. Förhoppningen är att det ska vara engagemang i frivilligförsvaret, speciellt i storstäderna. Frivilligorganisationerna behövs, säger Åsa Lindestam, som är en av representanterna i försvarsutskottet. Försvarsutskottets ordförande Eskil Erlandsson säger att han nu har personliga upplevelser av beundransvärda insatser i sin hembygd av hemvärnet/frivillig försvarsorganisation. Man kan inte ha andra. De har inte den ledningen som behövs och den utbildningen. Det går inte att ta vilken förening som helst. Tänk vilken klokskap! Jag kan konstatera att stormen Gudrun har öppnat ögonen på många och ska vi bygga ett robustare samhälle, så måste det ske med hjälp av frivilliga försvarsorganisationer. Efter middagen dag två presenterade ÖB Håkan Syrén Vägen framåt! Det är samma presentation som ÖB gör inför all sin personal. Utgångspunkten är ÖRA - Öppenhet Resultat Ansvar. Att en ÖB pratar om öppenhet måste väl ändå ses som ett paradigmskifte och det är bra. Frågorna ställdes på rad: Varför måste vi ändra? Vi lever i en ny värld! För två år sedan gav EU ut en säkerhetsstrategi, vad innebär det? Den nya beredskapen? Man ska fokusera på output inte input, vi ska bygga på insatsförband, vi måste ha en bild i realtid, mål, visioner och värdegrund. Allt finns presenterat i en tunn folder och i två tunna böcker. ÖB pekar med hela handen både på ett fast och milt sätt och det är skickligt! Jag tycker att vi inom sjövärnet ska läsa böckerna och ha de som diskussionsunderlag i våra måldiskussioner. Vi fick också höra ett föredrag av överstelöjtnant Magnus Bratt som är aktivt befäl i Afghanistan. Det föredraget hade jag gärna velat att alla skulle få höra. Han fick oss alla att förstå vilken nytta som svenska soldater gör internationellt och att behovet av våra insatser verkligen behövs. Under hela konferensen fanns Toppkandidaterna på plats. De fick kommentera föreläsares uttalanden och de intervjuade personer med hjälp av TV-kamera. Daniel som en av dem heter kom fram och presenterade sig för mig och berättade att han hade gått ige- Forts. s 2 FOTO:GÖRAN PEDERSÉN Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung generalsekreterare Johan Fischerström bild- & layout Göran Pedersén bild- & layout Johan Iacobi kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling Ekonomi Erik Falkenberg PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 15 maj. Sjövärnsposten 2006 nr 1

4 Sjövärnare på Om att i blå basker bekämpa spöken och ha miss Liberia på sin sida Inte trodde man väl att när man som femtonårig sjövärnare en gång på 80-talet började sin militära bana en dag skulle tjänstgöra sex grader norr om ekvatorn som press- och informationschef för en man stark multinationell FN-styrka. Men nu är det precis det jag gör. Det är ett spännande och utmanande jobb som innebär att vara talesman för den militära delen av FN:s uppdrag i Liberia (UNMIL) gentemot världspressen. Jag är också personlig rådgivare i medie- och kommunikationsfrågor åt styrkechefen, generallöjtnant Chikadibia Isaac Obiakor från Nigeria, som är min närmste chef. Liberia i Västafrika har nyligen lämnat 14 utdragna år av blodigt inbördeskrig, där cirka liberianer miste livet, bakom sig. Nu råder en för regionen relativt stabil fred. Landet upplever en försiktigt spirande demokrati och valde i höstas Afrikas första kvinnliga president som sin ledare. FN-styrkan som jag tillhör ger den folkvalda regeringen de säkerhetsmässiga förutsättningar som krävs för att den fredliga och demokratiska utvecklingen ska få ordentligt fotfäste och landet ska kunna återhämta sig igen. Sedan FN-missionen UNMIL bildades hösten 2003 har över exkombattanterna avväpnats och börjat återintegreras i samhället. Över flyktingar har återvänt till Liberia från grannländerna i Sierra Leone, Guinea, och Elfenbenskusten. Fler är på väg och presidentinstallationen av Ellen Johnson Sirleaf 16 januari i år har befäst tron på en varaktig fred och inneburit ett ökat återinflöde av flyktingar. En försiktig gissning är att UNMIL kommer att finnas kvar i Liberia i upp till åtminstone ytterligare fyra år innan landet kan stå på egna ben igen. Liberia har enorma hinder att övervinna för att återta sin plats som en välmående västafrikansk stat. Landet är rankat som världens näst fattigaste land trots att det är rikt på naturtillgångar såsom gummi, järnmalm, guld, diamanter och timmer. Infrastrukturen är slagen i spillror vilket särskilt under regnperioden försvårar transporter på ett svårt sargat vägnät. Järnvägen är sönderplockad bit för bit av liberianerna och såld som skrot för att klara sin överlevnad under kriget. Allt som representerat ett skrotvärde har plundrats och plockats sönder. Det dagliga livet i huvudstaden Monrovia hankar sig fram. Här finns inga fungerande sophämtning, el-, vatten- eller avloppsnät. Vägarna är i sorgligt skick och är fulla med stora hål. Under regnperioden svämmar dom över och blir svåra att trafikera. Det som en gång var stadens flottaste hotell är ett flyktinggetto. Innan embargon på timmer, skrot, guld och diamanter hann träda i kraft försvann mycket av dessa tillgångar ut ur landet för att sko korrumperade makthavare och finansiera olagliga vapenaffärer. Nu när sanktionerna på export av naturtillgångarna är på väg att släppas så kommer det ändå dröja innan tillgångarna ger avkastning till regeringen och riktiga jobb åt liberianerna. Svenska gruvintressen i landet lämnade för 17 år sedan då säkerhetssituationen kraftigt försämrades. Men hoppet är gott för framtiden och uppbackningen från främst USA, Kina, Nigeria och Ghana skapar bra förutsättningar för att Liberia ska kunna omvandlas till en fungerande stat igen. Dagligen så påminns man om hur bräcklig freden är i denna region. Liberia har tillsammans med Sierra Leone och Elfenbenskusten upplevt hur krigen tycks flytta från land till land. Inga gränser upplevs som naturliga av de stammar som befinner sig på båda sidor om gränsen. Man har kommit att lära sig att klara sig själv för att överleva och det är inte ovanligt att folk lever ömsom på båda sidor om gränserna för att undvika de värsta konfliktsituationerna. Man har sett till att inte göra sig till måltavla för rebellgrupper genom att odla småskaligt så att man klarar sig för dagen. Det är svårt att bryta överlevnadsbeteenden från kriget och jordbruk och andra sysselsättningar och näringar har svårt att få ny fart. Tron på voodoo och andra stamreligioner med sina särskilda riter är ganska liten men tycks ha ödesdigra konsekvenser för psyket i landet. Folktron konkurrerar med den för oss så självklara kritiska och logiska tänkandet. Misstänksamheten och rädslan för att det ska finnas gerilla i djungeln som åter tar till vapen är stor. Varje vecka uppstår ihärdiga rykten i de nationella medierna om att det finns stridsberedd gerilla i djungeln som förbereder en kupp eller raid av en by. Ryktena om dessa spöken i djungeln tycks främst grundas i att nomadjägare rör sig fritt i djungeln i jakt på föda. Varje vecka får man bekämpa dessa spöken i djungeln med information till medierna om det faktiska säkerhetsläget. Ett nyligen ökat spänningsläge med iscensatta kravaller mot FN-insatsen i Elfenbenskusten och påståenden om rekrytering av exkombattanter från Liberia ökade ryktesspridningen och skrivierierna ytterligare. Under några veckors tid skrevs det om tusentals exkombattanter som skulle söka värvning i Elfenbenskusten. I själva verket förekom väldigt få gränsövergångar under samma period och ännu färre av dessa var relaterade till rörelser från exkombattanter. UNMIL har även fått uppdraget att förstärka missionen i Elfenbenskusten med ett nigerianskt mekanserat skyttekompani under en tremånadersperiod för att stärka säkerheten för den FN-personal som job- Sjövärnsposten 2006 nr 1

5 torra land Miss Liberia Snoti M. Fohr på UNMILs presskonferens mot våldtäkter bar i huvudstaden Abidjan. Tålmodiga intyganden om att säkerhetssituationen var under kontroll och att rörelserna över gränsen övervakades stillade dock ryktena successivt. Jag tog med journalister ut på patruller så att dom fick se med egna ögon vad som INTE hände vid gränsen. Den folkliga osäkerheten kring säkerhetssituationen tycks dock inte vara lika stor som ivern att hitta scoop bland dom lokala medierna vilket tur är. Ett annat orosmoln i den dagliga medierapporteringen är expresident Charles Taylor som sitter i exil i Nigeria i väntan på att han ska prövas inför krigsförbrytartribunalen i Freetown, i grannlandet Sierra Leone. UNMIL har ansvaret för säkerheten kring tribunalen och har en 250 män stark mongolisk vaktstyrka på plats som kan förstärkas ytterligare med hjälp av den snabbinsatsstyrka som Sve- rige bidrar med ett kompani till. Alltså är UNMIL inte begränsat till bara Liberia. Vi verkar i själva verket i tre olika länder samtidigt med vår militära styrka. Det innebär rätt mycket resande och man har vant sig att flyga helikopter kors och tvärs över djungeln för att landa på ställen dit man inte tar sig med bil så lätt. De primitiva religionerna utgör också en ursäkt för fortsatta övergrepp mot dom mänskliga rättigheterna. En starkt rotad korruption i kombination med systematiska övergrepp mot lokalbefolkningen är det som har fått tidigare fredsinitiativ att misslyckas. Frågan är därför viktig att uppmärksamma. Straff och prövningar som kan liknas vid vår tids forna häxprocesser är inte ovanliga i landsbygden för att utöva makt eller att ersätta ett bristfälligt rättsväsende. Individen är ofta åsidosatt på flera sätt här. Man FOTO:UNMIL beräknar att 65 procent av kvinnorna i landet har våldtagits. Våldtäkt har helt nyligen förbjudits i Liberia och har tidigare inte uppfattats som ett brott av de flesta liberianer. Landet har en generation av drogberoende barnsoldater att hantera som kommer från splittrade familjer där barnen ibland tvingats döda sina egna föräldrar för att få överleva själva. Den femtonåring du möter på stan kan ha dödat över hundra personer under kriget. De upprepar gärna dom mönster som de lärt sig från kriget än idag i form av gängkriminalitet och våld. Det är därför inte ovanligt att liberianerna tar lagen i egna händer. En trafikolycka som beror på vårdslöshet slutar gärna i en lynchning av den skyldige om inte polis och UNMIL hinner stoppa den uppretade hopen. UN- MIL för en systematisk kamp för att etablera mänskliga rättigheter i landet men detta kräver ihärdighet och framsynthet från vår sida. Jag fick nyligen förmånen att jobba med Miss Liberia i en informationskampanj mot våldtäkter. Det var en underlig känsla att höra en skönhetsmiss prata helt oförblommerat om detta ämne inför landets samlade medier. Samtidigt så för UNMIL en strikt nolltolerans policy inom missionen mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp för att föregå med det goda exempel vi måste vara i Liberia för att förtjäna folkets förtroende för vår roll som fredsbevarare. Jag kommer att hinna lära mig och uppleva mycket under dom nio månader som återstår av min årslånga tjänstgöring här. Och bakom min kommendörkaptenskringla på min gröna djungeluniform klappar alltjämt ett stolt sjövärnshjärta djungellivet till trots. Jag känner mig tacksam för att fått chansen att representera Sverige och FN i denna viktiga insats för en varaktig fred i Liberia med omnejd. Detta i en mission som faktiskt kan skryta med att vara framgångsrik och lämna påtagliga resultat efter sig. ANDERS JOHANSSON Sjövärnsposten 2006 nr 1

6 En bild på några av de SVK:are som finns i Gotlands Gula besättning. Som ni ser är det en hel del av de som jobbar ombord som har ett förflutet som sjövärnsungdom. En hälsning till alla kamrater runt i landet från SVK San Diego... Bilden (från vänster): Kn Fredrik Klingberg, landgruppen, Örlkn Fredrik Folbert, sekond, Kn Daniel Petrak, operationsofficer, Kn Tobias Söderblom, stridsledningsofficer, Lt David von Platen, signalofficer, Kn Ola Bengtsson, vapenteknisk officer, Örkn Peter Östbring, platschef San Diego eller som vi säger; COMSWESUBFLTPAC, Commander Swedish Submarine Fleet Pacific. Alla en gång aspiranter... Det ni RekryC! I San Diegos varma vatten En av våra sjövärnare Paula Wallenburg, har sedan förra våren varit stationerad i USA, som operationsofficer på vår svenska ubåt Gotland. Ubåten är utlånad till USA, efterfrågad efter en samövning för några år sedan. USA hade då uppmärksammat hur tyst och svårupptäckta svenska ubåtar är. Paula är inte ensam sjövärnare over there. Sjövärnsposten ställde några frågor till Paula Wallenburg. Läs och njut av hennes svar. Vad är din uppgift i San Diego, Paula? - Jag är besättningsmedlem i en av de två besättningarna som jobbar ombord på Gotland. Min befattning är operationsofficer vilket innebär att jag till sjöss är vaktchef över babordsvakten. Jag manövrerar, navigerar och leder verksamheten ombord under chefens vingar. I klart skepp är det jag som avfyrar och styr torpederna. Till kaj sköter jag övningsplaneringen, alltså planerar vad vi skall göra när vi är till sjöss. Det roligaste jobb man kan tänka sig!!! Amerika hörde av sig och efterfrågade en konventionell (dieselubåt) med stirlingmotor (ett svenskt ubåtsframdrivningssystem som är luftoberoende och väldigt tyst). Efterfrågan från Amerika kom efter att ha samövat med Sverige i en ubåt-ubåts övning för ett par år sedan då de upptäckte hur tyst och svårupptäckta svenska ubåtar är. De var även intresserade av den taktik vi använder och den förmåga vi har att operera på extremt grunda vatten. Resultatet blev en förfrågan om att stationera en svensk ubåt under ett år (med option på upp till tre år) i San Diego. Självklart kom vi! Det vi sysslar med här borta är att vara en resurs för US Navy på så sätt att vi samövar med allt från hangarfartygsstyrkor och jagarskvadroner till flygplan och helikoptrar. Syftet med detta är för USA att utveckla sin förmåga till att möta en konventionell ubåt (de är vana vid större kärnreaktordrivna ubåtar som nyttjar stora havsdjup) och hitta denna. För vår del var det en stor utmaning att förflytta en ubåt så långt hemifrån, tillse att all logistik fungerar (allt från bunkring av diesel till reservdelsförsörjning), få det att fungera med personal stationerad långt hemifrån, den nya miljön med bråddjupa hav proppfulla med delfiner och valar och inte minst värmen. Inte minst möter vi nya lekkamrater : det är inte varje dag man ser ett hangarfartyg i periskopet!!! Sjövärnsposten 2006 nr 1

7 Hur har ni blivit bemötta? - Välkomnandet var minst sagt varmt och inledningsvis så upplevde jag att mycket energi lades på att informera om alla rutiner, vem man skall vända sig till i alla frågor med mera. Inte minst att vi helt enkelt mådde bra; boende, träningsmöjligheter, mat, möjlighet att ringa hem och internet. Allt eftersom tiden har gått så blir man ju varm i kläderna och löser det mesta själv. Konsensus av det hela är att hur trevligt man än blir bemött så klarar man ju sig icke utan ett kreditkort i detta landet, det lärde vi oss fort. Konsumtionens högborg! Amerikanen är generellt sett en väldigt trevlig person som det är lätt att inleda ett samtal med. Det är dock knivigare att komma dem in på livet och bli mer än bekant. Hur länge ska ni vara där och hur många är ni? - Kontraktet löper ut sista juni i år, men USA har efterfrågat en förlägning om ett år. Just nu ligger det på svensk regeringsnivå att fatta beslut om detta är något Sverige kommer att tacka ja till. Beslut kommer i april-maj. Vi är två besättningar som pendlar månadsvis hit, cirka en månad här, en månad hemma. Tillsammans ungefär 70 personer. Utöver detta finns en liten landgrupp om fyra till fem personer. Tre jobbar permanent i land: en chef över projektet samt två maskinare som leder underhållsarbetet och tillser att Gotland alltid är i topptrim och har de reservdelar som kan behövas. Tre personer till (bland annat jag) har valt att under den månad man borde åka hem så kvarstannar vi och jobbar i landgruppen; vi är två operatörer som arbetar med övningsplanering samt en torpedtekniker. Vi åker alltså båt en månad och jobbar i land en månad. Alla sex är i alla fall permanent stationerade här. Är det fler sjövärnare än du? - Vi är flera sjövärnare och det är jättekul. Vad är dina egna intryck? Hur gillar du att vara i San Diego? - Jag tycker väldigt mycket om San Diego. En fantastiskt vacker stad och klimatet är toppen. Det är en lite socitetsstad så kriminaliteten är inte jättesvår med amerikanska ögon mätt. Det är rätt charmigt med närheten till Mexico; somnar man på spårvagnen så vaknar man i Mexico! Alla tycker dock inte som jag med tanke på knarkflödet och illegala invandrare. Intrycken av Amerika är dock många; landet är fruktansvärt bilburet, kommunal trafik existerar knappt. Konsumtion är de världsbäst på; allt går ut på att köpa saker. Återigen så gäller kreditkortet! Byråkratin är värre än i gamla Sovjet. När jag skulle skaffa lägenhet med alla tillbehör, såsom el, vatten, TV, möbler med mera, så höll jag på att få hjärtinfarkt och några grå hårstrån dök nog upp. Oerhört krångligt! Tekniskt sett så är de på vissa områden mycket efter Europa till exempel vad gäller mobiltelefoni. Telefonerna ser ut som våra på mitten av 90-talet och de har inga funktioner man vill använda och framförallt ingen täckning. Internetbank marknadsförs som värsta nyheten och det hela har slutat med att jag har fått skaffa ett bankkonto med tillhörande checkhäften. Checkar!! Det slutade vi använda i Sverige på 80-talet!!! Amerikanerna tycker att det roligaste som finns är att gå på sina land och world (Disneyland, Seaworld). Jag är dock inte speciellt imponerad av dessa plastkonstruktioner. Vi har kanske ett mer europeiskt sätt att umgås: en kaffe på stan, ett glas rödvin och en solnedgång. Det amerikanen är bra på är förstås patriotismen som i lagom mängd kan vara beundransvärd. De är dessutom oerhört stolta över sin försvarsmakt och man har militärrabatter överallt. Får folk på en pub reda på att man är ubåtare så tar det inte många sekunder förrän det kommer en öl levererad och en uppmuntrande vink från någon främling. Mycket uppskattande och som sagt beundransvärt! Amerika som land har en helt fantastisk natur. I Kalifornien kan man göra allt; vi har varit ute och surfat, vandrat i vildmarken, sett öken och spökstäder, åkt skidor i Sierra Nevada. Vill jag ha en lime i min gin&tonic så lutar jag mig ut från balkongen och plockar en!!! Är detta något som du skulle vilja rekommendera andra? - Definitivt. De stora behållningarna här är alla nya kontakter man knyter, naturen, extremt roligt jobb samt tillfälle att få flyt på engelskan. Är svenska försvaret så duktiga på ubåtar? - Resultatet var för amerikanerna förödande i början på så sätt att det tog ett par månader för dem att hitta oss där ute i Stilla Havet. Vi är väldigt duktiga på att konstruera tysta ubåtar och besättningarna är vana vid att jobba flexibelt med mycket ansvar på axlarna och detta är de mycket imponerade av. Vi ser mycket sällan problem utan oftast bara möjligheter. Amerikanerna har givetvis utvecklats och de blir vassare allteftersom vilket vi ser positivt på. Man vill ju gärna ha utmaningar! Jag är mycket stolt att vara svensk ubåtsofficer. Det har jag alltid varit men här har vi verkligen visat att vi kan och det är bra att hela världen får reda på det! Sjövärnsposten 2006 nr 1

8 De sex Londonresenärerna är från vänster: Fredrik Wernstedt, Mattias Widlund, Henrik Björkman, Wilhelm Nordenfeldt, Axel Sundén, Karl Hallberg och längst till höger en representant för Sjöfartsverket. från Stockholms central strax innan fyra. Flyget gick från Skavstad och strax efter kl tio var vi framme vid IMO s vackert belägna lokaler precis vid Themsens strand, snett emot det brittiska parlamentet. Där blev vi varmt välkomnade av Mrs Rouba Ruthnum som är ansvarig för kontakt med gästbesök och internships för uppsatsskrivande hos IMO. Rouba gav oss en snabb rundvandring. IMO har, likt andra FN-organ en plenumsal. Det kändes verkligen att rummen och väggarna hade en diger historia att berätta. Efter att delgivits känslan för organisationen genom denna snabba rundvandring var det dags för mer utförlig information. Det började med en genomgång av IMO s huvudsakliga aktionsområden och vad de lyckats uppnå historiskt. Vi har verkligen mycket att tack detta världsomspännande organ för. Framförallt vad gäller säkerheten ombord och miljöskyddet. Ett område som Sverige varit mycket aktivt inom tidigare, men på senaste tiden förskjutits mot andra områden, är den tekniska utvecklingen inom sjöfarten. Fokus inom teknikområdet ligger idag på att Försökskursen i London Den 15 februari fick sex tämligen nybakade fänrikar möjligheten att göra ett snabbt avbrott i studierna för att genomföra ett kvalificerat studiebesök vid FN:s sjöfartsorgan, IMO, International Maritime Organization i London. Studiebesöket var organiserat av Willand Ringborg, kapten i flottans reserv, sjövärnare och chef för Sjöfartsverkets tjänsteexportenhet. Syftet med studiebesöket var dels att se hur verksamheten vid IMO fungerar och dels att få inblick i vilka möjligheter en svensk har att göra en internationell maritim karriär. Innan resan var försökskursen tillsammans med kurschefen Erik Wrangel bjudna till ett samverkansmöte med Sjöfartsverkets. På plats i Norrköping på Sjöfartsverkets huvudkontor gav Willand Ringborg med kollegor en mycket gedigen introduktion till verkets verksamhet och ansvarsområden samt till svensk och internationell sjöfart i stort. En mycket givande och trevlig dag som avslutades med ett superbt julbord hos Östergötlands SVK. Resan till IMO i London började arla morgon onsdagen den 15 feb med buss överföra tekniken från industrialiserade länder till utvecklingsländerna. Avslutningsvis fick vi en pratstund med den enda svensken som är anställd hos IMO nämligen personalchefen Leif Gunnestedt. Det blev en mycket givande diskussion om alltifrån anställningsformer, framtiden för IMO s verksamhet och organisationens struktur. Studiebesöket avslutades med ett besök på IMO:s bibliotek. En otroligt vital del av organet som i stor grad har digitaliseras och lagts ut på Internet (se faktarutan för adress). Efter lunch, som avnjöts med utsikt över Big Ben spenderade vi de sist timmarna innan hemresan med att flanera på Londons gator och känna på stadens puls. Vi vill med denna artikel passa på att rikta ett varmt tack till Willand Ringborg, Svante Roxström och SVK 3! FREDRIK WERNSTEDT Sjövärnsposten 2006 nr 1

9 En toppkandidat mitt ibland oss! Det har väl knappast undgått svenska folket, åtminstone inte de som är yngre än 30 och äldre än 18, att Sveriges Television satsat på en så kallad dokussåpa som ska locka ungdomar att bli mer politiskt intresserade. Toppkandidaterna heter programmet och en av kandidaterna är sjövärnaren David Berg, tillika reservofficerare och student på Försvarshögskolan. Sjövärnsposten träffade honom över en kopp kaffe i centrala Stockholm. Han är mitt uppe i sin egen valkampanj och tiden är knapp fram till slutspurten, den stora valdebatten den 12 mars. Det var faktiskt på Folk och Försvarskonferensen i Sälen som jag träffade David Berg första gången. Då hade jag ingen aning om vad Toppkandidaterna var för något. David Berg presenterade sig för vår ordförande John Fritsch och berättade att han var sjövärnskårist med många somrar på Märsgarn. - Det var intressant att vara med i Sälen. Speciellt med mitt försvarsintressen. Men jag var totalt oförberedd, bara någon dag innan hade jag blivit uppringd att jag blivit uttagen som en av Toppkandidaterna. TV hade bytt ut en kille som var för politiskt aktiv.själva konferensen var bra, men jag tycker att det är alldeles för många som varit med för länge. Det borde ske en föryngring av deltagarna, säger David Berg. Det är en eftermiddag i slutet av februari och David har ledigt från programmet. Han kommer in på caféet och ser mycket mer ledig ut än när man ser honom i TV. Yngre på något sätt. Han har keps, jeans och munktröja. Som vilken ung kille som helst. Nu ägnar han sig åt att valkampanja, försöka skaffa så många röster som möjligt. - Det är urkul, jag sitter framför telefonen nästan hela dagen. Kontaktar media och föreningar. Valet sker i direktsändning i TV den 12 mars, då ligger Sjövärnsposten för tryck. - Så när tidningen kommer ut är jag antingen Toppkandidaten som vann, eller toppkandidaten som inte vann, säger David med ett stort leende. Somrar på Märsgarn Han är född norr om Stockholm, fyller snart 25 år. Flera somrar tillbringade han på Märsgarn. - Jag tyckte mycket om den tiden. Fick massor med vänner och min kärlek till havet gjorde ju inte saken sämre seglade jag Gladan på skonerseglingen. Jag hade bestämt mig att göra lumpen i amfibiekåren och det gjorde jag också. I Vaxholm. Självklart hade jag mycket gratis efter alla år på sommarskolorna på Märsgarn. Blev stridsbåtförare och sedan sergeant och navigationslärare. Att jag sedan valde att gå vidare och bli reservare var högst naturligt. Och det var ett bra men tufft år. Kanske kan jag tycka att försvarsmakten inte tar till vara på oss reservofficerare. Det är inte bra. Vi är ju alla enormt engagerade och dessutom utbildade till en uppgift. David har många tankar om försvaret, inte minst vårt internationella engagemang. - Det svenska försvaret skall i framtiden spela en avsevärt mycket mer aktiv roll internationellt, det har våra politiker bestämt. Idén med det ökade internationella åtagandet är att kväsa konflikter där de uppkommer innan de sprids till oss. Vi deltar idag i fredsfrämjande operationer på 16 olika platser i världen, vilket sysselsätter omkring 800 svenskar, i Kosovo i forna Jugoslavien, i Liberia och Afghanistan. Tyvärr så får dock det svenska försvaret och svenska soldater, enligt min mening, inte mycket beröm eller uppskattning för de fantastiska insatser som de faktiskt gör, insatser för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i världen.vår nya försvarspolitik innebär i högre utsträckning att svenska soldater åker utomlands till allt mer farliga kon- flikthärdar. Under de svåra förhållanden som de svenska soldaterna verkar i, bland annat i Afghanistan och Liberia, ökar risken för att soldaterna på olika sätt far illa, både fysiskt och psykiskt, säger David. Det måste vara tillåtet att misslyckas Att han är engagerad går inte att ta miste om. Han brinner för försvaret och för våra utländska insatser. - Det är inte så vanligt att ungdomar står i TV:n och pratar om försvaret, det märks. Flera av de andra kandidaterna pratar om våldet, barn och skolan, världssvälten och diskriminering av homosexuella. Mycket intressanta och viktiga saker, som jag själv kan skriva under på. Men som sagt mina intressen är försvaret och företagarandan i Sverige. Jag anser att det måste bli mer attraktivt att äga, starta, driva och utveckla företag i Sverige, risktagandet måste stå i proportion till lönsamheten. De som eventuellt bli försatta i konkurs måste få chansen att få försöka igen, det skall vara tillåtet att misslyckas. - David, om du får flest röster och vinner, vad vill du då göra med prissumman kronor? - De vill jag skänka till Fredsbaskrarna. En ideell och opolitisk förening som syftar till att binda kontaktband mellan soldater som har genomfört FN-tjänst men också för att via dess underorganisation Kamratstödet kunna stötta soldater som har utsatts för psykiska och mentala påfrestningar i tjänsten. Skulle du vilja ägna dig mer åt politik i framtiden? Nej, inte som det känns nu i alla fall men vem vet, det här har gett blodad tand men det måste få smälta ett tag. Sedan så tycker jag att det verkligen är viktigt att en politiker brinner för sitt förtroendeuppdrag samtidigt som man har verklighetsförankring i det man tar beslut om. Båda två tycker jag saknas hos en hel del politiker i dagens Sverige. Det har blivit en klyfta mellan folket och deras förtroendevalda som borde röra sig ute mer bland vanligt folk. Sedan så kan man ju dikutera huruvida våra försvarpolitiker verkligen förstår hur den militära apparaten och organisationen fungerar, jag tvivlar ibland... Text: Daisy Balkin Rung Sjövärnsposten 2006 nr 1

10 Falken seglade till Bland mina klipp har jag en gammal tidningssida från det nerlagda husorganet Aurora Det daterar sig till sommaren 1955 och har alltså 50 år på nacken. Vad hände då? Jo, flottans övningsskonert Falken skulle göra en femtimmars tur från Ystad till Simrishamn och förutom sin besättning på 45 man (15 stambefäl och 30 kadetter) hade man inbjudit 24 sjövärnsaspiranter från Ystads Sjövärnsflottilj till en lugn och behaglig sjöresa. Ingen anade då att resan skulle bli ett jätteäventyr i stormens och sjösjukans tecken. Solen strålade från en klarblå himmel och havet låg lugnt när man på eftermiddagen den 6 juni lämnade hamnen. Det såg ut att bli en seglats utan mera påtagliga upplevelser. Men havet ville annorlunda. Utanför Simrishamn blåste det helt plötsligt upp till full storm. Borta vid horisonten dök det upp ett mörkt bälte som med orkanartad hastighet närmade sig den skånska kusten. Hade ovädret kommit en halvtimme senare hade Falken hunnit att gå in till Simrishamn och avlämna de gäster som medföljde fartyget. Ovädret kom över dem Jag stod själv med mina föräldrar på bantippen och iakttog förloppet. Far som var van sjöman hade nog upplevt liknande situationer tidigare, men nu var det annorlunda, den 16-årige sonen fanns ombord. Under seglatsen hade sjövärnspojkarna roat sig med att klättra i tackel och tåg, fått styra Falken, logga och i övrigt fått bekanta sig ingående med skeppet. Solen lekte i riggen! Man tittade på film, bland annat Falkens vinterresa till Västindien. Knappt hade filmförevisningen avslutats förrän ovädret var över dem. Löjtnant Scherrer samlade i all hast pojkarna nere på trossbottnen för en liten information om läget och han yttrade: - 10 Sjövärnsposten 2006 nr 1

11 Simrishamn för 50 år sedan... Käka knäckebröd grabbar, det hjälper. Tyvärr har vi nu fått ett sådant väder att vi omöjligt kan gå in till Simrishamn. Vi skall i alla fall försöka få kontakt med land och tala om för era föräldrar att allt är väl ombord. Omedelbart därefter var besättningen i fullt arbete med att surra fast alla lösa saker, spänna upp stormrep i vilka men kunde hålla sig vid förflyttning över däck. Chefen, Sverker Olow och allt befäl var samlat på däck och ledde arbetena. Man satte alla klutar till för att komma ut från kusten. Man siktade på att nå Karlshamn. Snart insåg man emellertid från ledningshåll att kursen mot Karlshamn skulle bjuda på sådana förhållanden att grabbarna skulle få det outhärdligt ombord, varför fen ansåg sig inte våga en ny vändning in mot stan utan kursen lades om mot Bornholm. Detta var en ren säkerhetsåtgärd och det enda tänkbara för att man skulle kunna reva seglen. Arbetet med revningen av seglen tog hela åtta timmar och när det var klart att vända undan vind mötte man det första fartyg som skådats på tjugo timmar. Det var ett ryskt handelsfartyg. Den hårda vinden höll i sig och dagen efter på eftermiddagen var vinden uppe i en kraft på dryga 30 sekundmeter. Ett kraftigt hagelregn föll och däcket var halt som såpa. Radion lovade ingen väderleksförbättring och målet var Kåseberga för att lägga bi. rande i Ystad Segelfartygsförening. Han blev min make i St. Nicolai kyrka, Simrishamn, 1963, en av seglarna, Per-Erik Månsson, var med som marskalk, 8 aspiranter från Ystads sjövärnskår bildade häck utanför kyrkan, i uniform med vita damasker. Samma kyrka som numera komministern, Johan Wierup verkar, fd sjömanspräst på Skagen, San Pedro, Los Angeles hamnstad, och senast i New York där vi hade nöjet att återses i början på nittiotalet. Rune och Johan deltog också i den beryktade segelturen. De andra hjältarna som i år kan fira 50-års minne av händelsen är: Bertil Johansson, Bruno Andersson, Bo Bergqvist, Leif Bjurnemark, Lars Gruber, Lars Gra- Vid vändningen utanför Ystad bräcktes storbommen. Fartygschefen ansåg sig inte våga en ny vändning in mot stan utan kursen lades om mot Bornholm. kursen lades om. Hemåt mot Ystad Ett handelsfartyg dök upp på inte alltför långt avstånd och anrop med morsesignal gjordes. Utan resultat. (Detta var ju långt innan mobiltelefonernas tid). Obrukbar radio och allt högre sjö Man försökte anropa kustvakten från radiohytten, men radion visade sig vara obrukbar. Någon telegrafist befann sig inte heller ombord, det är nämligen inte brukligt att en sådan ingår i besättningen när det gäller mindre seglingar. Kurs mot Ystad. Timme efter timme kämpade sig Falken fram under allt högre sjö. Barometern föll oroväckande och kampen mot havet blev allt hårdare. Besättningen var trött. Vid sextiden på kvällen gjordes ett slag och silobyggnaderna i Ystad kunde skönjas. Lotsflaggan hissades, men den upptäcktes tydligen inte från positionen ute till sjöss. Vid vändningen utanför Ystad bräcktes storbommen. Fartygsche- Abbekås i sikte Av den ursprungliga satta seglararealen på 600 kvadratmeter återstod nu endast drygt hundra efter revningen. Vid kvällstiden siktades land och det visade sig vara Abbekås. Ur mörkret dök det vid 22-tiden plötsligt upp en av marinens minsvepare M 8, och sedan Falken lagt bi styrde M 8 upp vid styrbordssidan och därifrån hoppade sjövärnsgrabbarna ombord på minsveparen och ställde kursen mot Ystad. Vi hade åkt till Ystad för att möta min bror Arne Lundberg, men någonstans på vägen hade vi passerat honom. Han hade nämligen kört motorcykel dit och med den tog han sig tillbaka till Simrishamn efter detta äventyr! Han satt i köket med en hel vetelängd från Thulins konditori när vi kom hem. Sjöman blev han med sjökaptensexamen 1970! Aktiv inom sjövärnskåren i många år var Rune Sörensson, numera ordföner, Lars Hedberg, Kay Hellberg, Lars- Olof Jacobsson, Nils-Ove Jeppsson, Karl-Erik Lindegren, Hans Lindelöw, Arne Lundberg, Per-Erik Månsson, Göran Palm, Sven-Olof Persson (Fennrup), Anders Reinertz, Rune Sörensson, Lars Welin, Johan Wierup, Jesper Wierup, Bertil Åkerström, Björn Vieweg och Göran Wising. EVA SÖRENSON Sjövärnsposten 2006 nr 1 11

12 Livet på de ryska sjöarna Text: Lina Säfström I mitten av juli begav sig tre sjövärnskårister med följeofficer till Ryssland för att deltaga i verksamheten på fartyget Lord Novgorod The Great. Tillsammans med ryska ungdomar och andra internationella representanter blev det en resa på sjöarna i nordvästra Ryssland. Denna resa var den första i Ryssland inom ISCA:s ramar. Tidigare utbyten har gjorts genom lokala kårer i Sverige. Besättningen bestod av sjökadetter från Ryssland, Estland, USA, Sverige, England och Korea. På Arlanda mötte vi upp med de engelska sjökadetterna för den drygt åttio minuter långa resan till Pulkovo Airport utanför St. Petersburg. I hamnen kunde vi mönstra på och visas till rummen som kom att bli våra nya hem. Vartefter blev vi hänvisade till tvättrummet för att stryka våra finkläder från minsta veck då vi följande dag skulle möta borgmästaren av Novgorod. Möte med ungdomar som varit i Sverige Klockan fem blev vi väckta för en tre timmars bussfärd till staden Novgorod. Välkomstträffen var mediauppbackad av både lokala tidningar och rysk riksteve. Vi blev visade runt bland gamla träbyggnader och en dansgrupp visade upp traditionella sångoch dansnummer ackompanjerat av dragspel och balalajka. Vi sprang också tre varv FOTO: JOHANNA LARNED runt en byggnad vilket skulle ge tur och få oss träffa våra framtida makar. Senare gick vi ombord på Novgorods seglarklubbs skolfartyg Michail Balaban, på floden Ilmen, där vi bland annat träffade de ungdomar som nyligen besökt Sverige genom ett ISCA-utbyte. Nästa dag blev vi indelade i grupper tillsammans med de ryska ungdomarna. Grupperna hade bland annat hand om olika städuppgifter som att svabba däck och städa korridorerna. Vaktposter man blev utdelade till under resans gång var även bevakning på bryggan, maskinrum och disk. En av de största svårigheterna för att kunna samarbeta var språkbarriärerna, något som ibland kunde tära på krafterna när man inte förstod. Något annat som var annorlunda än hemma var maten ombord, särskilt för vegeterianen från den svenska delegationen. Till varje måltid dracks té och till det fanns ryskt surbröd. Mycket var soppor och den efterlängtade klassiska rödbetssoppan (borstj) letade sig så småningom fram på våra bord. Putins fartyg Många kvällar avslutades i discon uppe på övre däck i ryskt popdunk eller lugna ballader. En afton när sista låten ljudat ropade befälet som kallades farbror Kolja att vi skulle kolla på det mötande fartyget, vilket visade sig vara den ryska presidenten Vladimir Putins fartyg! Färden på ryskt vatten fortsatte på slussar samtidigt som den svenska Pollyn gjorde succé bland de internationella kadetterna. I Petrosavodsk kunde vi skicka vykort med den ryska posten och den vackra staden blev vi svenskar alla förtjusta i. Rysk specialstyrka Ställena vi var på dagarna framöver var alla gammal karelisk mark. Vid stadsbesök hade vi med oss två killar från den ryska specialstyrkan OMON, även om man kände sig säker när man var ute och gick. OMON var väldigt trevliga och vi lärde känna dem rätt väl. Vi deltog också i tävlingar i styrka, rodd och hinderbanor i skogen. Vi besökte Rysslands första huvudstad, gamla Ladoga, uppbyggd av en svensk viking. Från nya Ladoga tog vi fartyget Balaban igen till gamla Ladoga. I Lahdenpohja besökte vi en skola med estetisk verksamhet, för att se delar av en utställning de nyligen haft med målningar 12 Sjövärnsposten 2006 nr 1

13 som eleverna gjort. På eftermiddagen ordnades fotbollsturnering mellan sjökadetterna och stadens ungdomslag. Vid ön Putsaari lade vill till för att promenera till en gammal och pampig rysk-ortodox kyrka, där tjejerna var tvungna att ha på sig kjol och sjal på huvudet. På kvällen var det svenskarnas tur att hålla föredrag om Sverige, vilket gick bra förutom att det var varmt och kvavt i matsalen vilket gjorde folk trötta. Vi hade kransnedläggning till minne av avlidna i Andra Världskriget på Ladogasjön. Under de svåraste krigsåren fraktades förnödenheter på isen under vintrarna på Livets väg in till St. Petersburg, där vi åkte de sista dagarna på resan. Dagarna innan St. Petersburg pratades det om ett besök på en känd hamburgerkedja som avslutning på resan, men visiten bjöd på mer än så. Bland annat såg vi landmärken som Vinterpalatset, Peter Paulfästningen och en stor pampig lokkupolsbyggnad. Ryska Flottans dag Sista heldagen firade vi Ryska Flottans Dag. Vi besökte flera olika fartyg i St. Petersburgs hamn, pratade med ryska sjömän och köpte de sista souvenirerna hem. Den första augusti lutade vi oss sedan tillbaka i flygplansstolarna med nya insikter och vänner. På flygplatsen mötte vi en svensk man uppsatt i det militära som hade vetskap om att vi varit i Ryssland. Do svidanja, Russia! (På återseende, Ryssland!). FOTO: JOHANNA LARNED Om svar anhålles Är det ett kriterium för en politiker att inte svara på frågor? Eller är det helt enkelt så att de inte kan eller vill svara och är enormt duktiga på att slingra sig. Efter att ha följt Folk och Försvarskonferensen i Sälen i januari i år, blir jag mer och mer övertygad om att så är fallet. Text: Daisy Balkin Rung Med sina 60 år på nacken hölls årets Folk och Försvarskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. Och i vanlig ordning var det en diger skara av svenska och utländska ministrar, politiker, generaldirektörer och generaler som intog podiet i dagarna tre. Konferensen har gjort sig känd för att vara en arena för säkerhetspolitisk debatt och det stämmer. Tyvärr är det dock så att vi i Sverige endast har en sådan debatt tre dagar om året, för att sedan tystna helt. Men som man säger, man får vara tacksam för det lilla. Som journalist imponeras jag år efter år av den kvalitet som Folk och Försvarskonferensen håller. Och de lyckas få så prominenta gäster till Sälen, som inte precis motsvarar kraven på en världsmetropol. Även vår kronprinsessa hade valt att förlägga några dagar i fjällen. I år var Ukrainas utrikesminister på plats, och det endast några dagar efter den kris som uppstått mellan regeringen i Kiev och Rysslands president Putin. Det handlade om Rysslands gasleveranser till Ukraina. Utrikesministern Boris Tarasyuk försäkrade dock att krisen var avstyrd. Hur ska vi anpassa oss? Jämför man med föregående konferenser var frivilligfrågorna på tapeten en hel del. Tro nu inte att det var våra politiker som själva tog upp de frivilliga försvarsorganisationernas anpassning eller vikten av att ha en bra och välförankrad frivilligrörelse i Sverige. Nej, så var det inte. Det var snarare så att flera av organisationernas företrädare ställde tuffare frågor från golvet. De både hördes och syntes mer frekvent än föregående år. Dessvärre fick de aldrig några konkreta svar. I Försvarsberedningens rapport En strategi för Sveriges säkerhet som med stort intresse överlämnades till försvarsministern under konferensen, nämns de frivilliga försvarsorganisationerna endast vid ett tillfälle. Och det på sidan 45. Under mellanrubriken Förstärkning vid kris kan man läsa följande: På lokal nivå har kommunerna ett särskilt ansvar för samarbetet med de frivilliga organisationerna, så att frivilliga på ett strukturerat och effektivt sätt kan bidra vid kriser. Etablerandet av Frivilliga resursgruppen (FRG) i många kommuner är mycket positivt och bör stimuleras. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna bör nu alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga kunna komma ifråga för ekonomiskt stöd. Slag under bältet En formulering som skulle kunna stimulera till fortsatt bra arbete och engagemang. Men det oroande är att när undertecknad ställde frågan till Försvarsberedningens ledamöter om hur de ska stödja frivilligorganisationernas framtida arbete och se till att kommunerna verkligen ställer krav på organisationerna så blev svaret allt annat än positivt. - Ni måste precis som alla andra anpassa er till insatsförsvaret, svarade Annika Nordgren-Christensen, miljöpartiet. Ett svar på frågan - nej inte då heller. I stället kändes svaret som ett slag under bältet för alla frivilligorganisationer som inte gjort annat än omorganiserat och verkligen försökt anpassa sig till dagens världssituation. Partierna profilerar sig Att det är valår i år märktes markant. Den borgerliga alliansen tog tillfället i akt att profilera sina tankar om hur säkerhetspolitiken kommer att skötas om det blir borgerlig regering. Och debattnivån blev stundtals både högljudd och rolig när herrarna Hägglund, Leijonborg och Ohly intog scenen för att framlägga sina partiers syn på säkerhetspolitik i allmänhet men kanske mest västvärldens agerande i synnerhet. I ärlighetens namn kan man tycka att det är riktigt stimulerande när vänsterpartisten Lars Ohly deltar, för då är det allt annat än konsensus. Och det kan behövas under dessa dagar, då annars de flesta är rörande överens om det mesta. Sjövärnsposten 2006 nr 1 13

14 Äventyret har börjat I september 1745 gick Ostindiefararen Götheborg oförklarligt på grund strax före återkomsten till sin hemmahamn Göteborg. Detta helt oväntat i vackert väder och dessutom under den absolut sista sjömilen på sin hemfärd från Kina. Efter fartygets tredje (nästan) fullbordade seglats sjönk det sakta men säkert och inom synhåll kunde familjer, ägare, investerare och andra bara stå och se på hur katastrofen blev ett faktum. Trots olyckan och förlusten av fartyget överlevde dock alla ur besättningen, större delen av lasten kunde bärgas och resan gick till och med plus rent ekonomiskt (ca 15%...). Med största sannolikhet har vi skeppsbrottet för drygt 260 år sedan att tacka för dagens återuppbyggnad och äventyr. Efter att vraket under åren befriats från mycket av sin last och även delar av sitt träskrov (bl a för möbeltillverkning) fick det ligga tämligen ostört tills mitten av1980-talet. Då startade ett gäng entusiaster dykningar på vrakplatsen. Efter ett tag kläcktes idén att bygga en modell av Ostindiefararen. Ytterligare funderingar ledde till att man kom fram till att den självfallet skulle vara i skala 1:1. Slutligen vore det ju nästan ett tjänstefel att inte ge sig på att segla till Kina tur och retur när man väl hade ett fullvärdigt fartyg till sitt förfogande. Efter en lång byggprocess sjösattes så Ostindiefararen 2003 för att året efter namnges av Drottning Silvia. Ytterligare drygt ett år senare den 2 oktober 2005 närmare bestämt kastade det stolta fartyget och tillika 1700-talsreplikan Götheborg III loss för att genomföra sin historiska seglats till Kina tur och retur. Här kan det kanske också vara på sin plats att nämna att det även funnits en Ostindiefarare Götheborg II. Dessvärre kan man inte påstå att dess öde var särskilt mycket bättre än nummer ett. I början av året 1796 befann sig fartyget utanför Kapstaden i Sydafrika på väg mot Bombay i Indien. Mot alla rekommendationer bestämde sig kapten att gå in i hamn under natten. En lägereld på en strand misstogs för en fyr och vips befann sig Götheborg II i samma situation som sin tidigare namne. Fartyget sjönk och besättningen internerades av engelsmännen för att sedermera tämligen kostsamt lösas ut och friges. Nåväl, åter till nuet. Inför en åskådarskara på säkerligen 100,000 personer stävade alltså i början av oktober den moderna Ostindiefararen Götheborg nedför Göta Älv omringad av hundratals båtar av alla storlekar. Första stoppet var i Vigo i norra Spanien för att agera startfartyg för Volvo Ocean Race. Därefter sattes kursen mot den historiska hamnen Cádiz i södra delen av samma land för att sedan gå vidare under dryga fyra veckor för att tillbringa nyårshelgen i Brasilianska Recife. Därifrån seglades den hittills längsta etappen på sex veckor till sjöss för att nå Kapstaden i Sydafrika. I skrivande stund har man precis förtöjt i Port Elisabeth vilket också ligger i Sydafrika. Mer om livet ombord, seglingen och mycket annat avser undertecknad att återkomma med i ett annat nummer av detta eminenta alster. Till dess tänkte jag dock uppmana alla som är intresserade av ett seglingsäventyr utöver det vanliga att söka som elev ombord Götheborg III. Ett intresse för segling underlättar förstås i uttagningsprocessen men i övrigt krävs inte att man på något sätt är en proffsseglare. Rent personligt är det minst lika viktigt att man är socialt kompetent och fungerar väl i en grupp. Som elev bor man nämligen trångt med ca 50 personer uppdelat i två stora skansar och sover i antingen fast binge eller hängkoj. Dusch och toalett är enskilda men i övrigt delar man på det mesta med den övriga besättningen. Den senare består av ca 20 yrkesanställda besättningsmedlemmar (nyckelbesättningen), ca 50 elever eller jungmän samt ytterligare några löshästar som t ex forskare, tv-folk, journalister och andra. Eleverna byts ut i varje hamn. Tidsmässigt ligger varje deletapp på mellan 1-2 månader. I dagsläget kostar det inget att segla med utan Svenska Ostindiska Companiet står för resa till och från fartyget respektive boende, mat och arbetskläder ombord. Inkluderat hemresan från Kina som påbörjas i december i år finns det drygt 8 ytterligare etapper som skall fyllas upp med drygt 50 elever vardera. Med andra ord finns det gott om hopp att få komma med om man söker. Åldermässigt ligger eleverna på allt från 17 till 65 år i ålder och könsfördelningen är drygt 50/50. Mer om ansökningsförfarandet, villkor att segla med, bra saker att tänka på, diverse frågor och svar mm står att finna på Ostindiefararen Götheborgs och tillika Svenska Ostindiska Companiets hemsida Undertecknad svarar självfallet också på frågor efter bästa förmåga. Avslutningsvis skulle jag vilja påstå att man som sjövärnare är ytterst väl skickad att segla med ombord på Ostindiefararen Götheborg. Med de goda grundkunskaper i sjömanskap som SVK tillhandahåller på sina skolor och kurser torde man finna sig väl till rätta ombord på detta unika fartyg. Alltså, fånga dagen och ta detta historiska tillfälle till att segla med Ostindiefararen Götheborg. Utan tvekan stoff för era framtida memoarer CARL WACHTMEISTER Fd Intendent Ostindiefararen Götheborg (1 aug -05 tom 1 mars -06) 14 Sjövärnsposten 2006 nr 1

15 FOTO: GÖRAN PEDERSÈN Generalsekreteraren har näst sista ordet Försvarsmaktens planering för de närmaste åren påverkas av förändrade förutsättningar som beslutats av regering och riksdag. En sådan förändring är den kraftiga fokuseringen på Försvarsmaktens internationalisering. Ja, den internationella ambitionen skall till och med öka. Från årsskiftet har ett nytt förbandsutbildningssystem med två terminer samt en tredje frivillig termin som är inriktad mot internationell tjänst införts. Systemet syftar till att öka rekryteringen och förmågan till internationella insatser. Alltfler soldater och sjömän behövs för de internationella uppgifterna och dessa måste rekryteras från allt färre inryckande värnpliktiga. Det är en ekvation som kan kontakt med likasinnade och får vänner för livet. Detta borde kunna utnyttjas bättre av Försvarsmakten. Det är naturligtvis så att chansen är större att de tonåringar som ägnat tre till fyra år åt Sjövärnskåren och under utbildningen där anmält sitt intresse för såväl värnplikttjänstgöring och efterföljande frivillig internationell tjänst, verkligen fullföljer detta jämfört med sådana värnpliktiga som inkallas från gatan utan föregående marina kunskaper. Det borde därför ligga i Försvarsmaktens självklara intresse att de ungdomar (inte minst tjejer) som: genomgått utbildning i Sjövärnskåren nämnde ovan att Försvarsmakten avser genomföra ett pilotförsök inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet. Jag vill bara peka på att Sjövärnskåren redan under sommaren 2005 avslutade ett snarlikt pilotförsök som då pågått i nära 1½ år. Ett försök som slog mycket väl ut och vars elever redan efterfrågats internationellt (se särskild artikel om besök i London). Inom Sjövärnskåren har vi inte bara anpassat oss till Försvarsmaktens internationalisering. Vi ligger i vissa fall till och med på förkant. I detta nummer av Sjövärnsposten finner du inslag om Sjövärnskåren och dess medlemmar från olika hörn av världen. Sjövärnskåren Det är naturligtvis så att chansen är större att de tonåringar som ägnat tre till fyra år åt Sjövärnskåren och under utbildningen där anmält sitt intresse för såväl värnplikttjänstgöring och efterföljande frivillig internationell tjänst, verkligen fullföljer detta jämfört med sådana värnpliktiga som inkallas från gatan utan föregående marina kunskaper. bli svår att lösa. En annan allvarlig fara med det minskade antalet värnpliktiga är att plattformen från vilken rekrytering till yrkesofficer sker, kraftigt reduceras. En annan anpassning till internationaliseringen utgörs av det utvecklade personalförsörjningssystemet som ÖB nyligen fattat beslut om. Systemet innebär bland annat att Försvarsmakten planerar att införa möjligheter till karriär- eller kompetensväxling (till och från ett annat yrke) för att kunna avveckla främst yrkesofficerare. Ett pilotförsök kommer att genomföras under Berör detta på något sätt oss i Sjövärnskåren? Ja, i högsta grad! Vi har redan idag ett omfattande internationellt utbyte på ungdomssidan. Under det senaste året har vi haft ungdomar i fyra världsdelar. Många av dessa våra ungdomar möter andra kulturer och värderingar, får nya idéer och erfarenheter men framförallt får de som anmält intresse för värnpliktstjänstgöring inkl frivillig internationell tjänst och/eller officersutbildning som uppfyller teoretiska och fysiska krav med förtur tas ut till värnpliktstjänstgöring. Så är inte fallet idag! Sjövärnskåren är beredd att ta upp en diskussion med Försvarsmakten huruvida vi kan förändra vår ungdomsverksamhet i syfte att förbättra rekryteringen till främst marinen. Jag anser nämligen att vi har en enorm potential som rekryteringsplattform för internationaliseringen inom marinen. Såväl vad gäller officerare som sjömän. I Sjövärnskårens framtida mål har vi även beskrivit hur vi skall öka det internationella inslaget i all vår verksamhet så att det stämmer och harmoniserar med Försvarsmaktens utveckling och för att våra medlemmar skall bli efterfrågade. Jag befinner sig således redan på den internationella arenan. Och vi är beredda att utveckla vår internationella verksamhet i samarbete med Försvarsmakten. Jag är övertygad om att vi kan bidra på ett positivt sätt. Vill Försvarsmakten utnyttja den resurs som Sjövärnskåren besitter? JOHAN FISCHERSTRÖM Sjövärnsposten 2006 nr 1 15

16 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Sjöboden på nätet har öppnat! Vår-/sommarjacka Marinblå med gult tryck. På ryggen står det SJÖVÄRNSKÅREN. Mjukt foder. Finns i XS-XXL Pris: 295 kr Hoodtröja Långärmad tröja med huva. Marinblå med gult tryck. Finns i XS-XXL Pris: 195 kr Solglasögon Svarta med gult tryck. Pris: 25 kr T-shirt Marinblå med gult tryck. Finns i XS-XXL Pris: 55 kr Sportflaska Blå med gult tryck. Pris: 30 kr Nyckelband Tunn modell med säkerhetsfäste, karbinhake och mobilsnodd. Pris: 15 kr Gör din beställning på

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

San Luis Obispo sett från Bishops Peak

San Luis Obispo sett från Bishops Peak Reseberättelse California Polytechnic State University 2014-2015 Om du läser detta och just nu funderar på att åka på utbytesstudier så har jag bara en sak att säga: SÖK! I denna reseberättelse tänker

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic)

Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic) Logg från Älva Datum: 4/2-17 Elevloggare: Linnea och Josefin Personalloggare: Linda Position: Sydost om La Palma (Sörens val, men för er som vill se koordinater kolla marin traffic) Segelsättning: Bredfocken!!!!

Läs mer

På resande fot på Cuba och i Mexico

På resande fot på Cuba och i Mexico Sida 1 av 5 Välkommen till Willy o Ingers gästbok På resande fot på Cuba och i Mexico [Skriv nytt] - [Skapa ny gästbok] 72 personer har besökt gästboken som innehåller 17 meddelanden. Senaste meddelandet

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde.

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. (SVF) Sid 1 (9) Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. Bakgrund Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna har i samarbete med Eductor Human Resources initierat

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör.

Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och. Period: 1 9:e september 2012. Fredrik Egerstrand, filmregissör. Redovisning: Resebidrag film. Resa till Turkiet, Grekland och Period: 1 9:e september 2012 Fredrik Egerstrand, filmregissör. Göteborg Fredrik Egerstrand 20121002 Göteborg Reseberättelse. Göteborg-Erbil-Diyarbakir-Istanbul-Doyran

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING JULES VERNE En världsomsegling under havet ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING KAPITEL 1 Är det sjöodjuret? Frukosten var klar. Jag hade precis

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

MINNS DU VÅREN 2012? Block 1. 1 FN x EU 2 Amnesty International. 1 Kirgizistan x Uzbekistan 2 Azerbajdzjan. 1 New York x Newark 2 Atlanta.

MINNS DU VÅREN 2012? Block 1. 1 FN x EU 2 Amnesty International. 1 Kirgizistan x Uzbekistan 2 Azerbajdzjan. 1 New York x Newark 2 Atlanta. MINNS DU VÅREN 2012? Block 1 Fråga 1 Många tycker att Anders Behring Breivik inte borde få föra fram sina åsikter ännu en gång genom rättegången. Men den rätten har han rimligtvis enligt deklarationen

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 11/2014: 8-12 juni. Bornholm. 8 deltagare. 80 km. Åtta förväntansfulla äventyrsvandrare möttes vid färjan i Ystad för färd över Östersjön till Bornholms Rønne. Vi checkade in på Det lille hotell i centrum. Där fanns det ett stort hjärta. Vi var välkomna

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga!

3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: - God mat och mycket mat, vi behövde aldrig gå hungriga! Namn: Kristina Palm Resa: Balkan Trail Datum: 12-19 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Logg fra n A lva. Elevlogg: Hej hopp i lingonskogen!

Logg fra n A lva. Elevlogg: Hej hopp i lingonskogen! Logg fra n A lva Datum: 8/6 Elevloggare: Anne Östholm Personalloggare: Magister Mikael Position: Idskär Segelsättning: Obefintlig Fart: Nada Kurs: Oändligeten och vidare Beräknad ankomst till nästa hamn:

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hälsningar Viktor och Ida

Hälsningar Viktor och Ida Ida Sjöberg Kapitel 1 Hej mamma och pappa! Jag och Viktor skulle gå och titta på en jättestor båt som stod i hamnen. För Viktor tycker så mycket om båtar. När vi kom in i båten så kände vi att den rörde

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Axel och Hilda Heino

Axel och Hilda Heino Axel och Hilda Heino En berättelse om Axel och Hilda Året 1916 begav sig, Axel Fredrick Heinonen, 24 år och Hilda Marie Nilsson Alapää, 25 år, till Amerika. De lämnade sina familjer i norra Sverige, Männikkö

Läs mer

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen!

KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR. 14 - i solen! KLASSRESAN SOL, HAV & VENTYR 14 - i solen! 9A från Länna skola utanför Norrtälje En vecka i maj hade vi på Hostal San Miguel i Nerja besök av klass 9A från Länna skola utanför Norrtälje. De hade jobbat

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09

Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09 Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09 Våren 2004 fick jag per e-mail Spaniens jaktprovsprogram för stående fågelhundar. Till min förtjusning fick jag se att det arrrangerades

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014

barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014 barnhemmet i muang mai tidsag 25 mars - söndag 11 maj, 2014 Lite drygt sex veckor sedan sist och då pratar vi sex skolfria veckor! I normala fall brukar det vara rätt tråkigt här på barnhemmet under barnens

Läs mer

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Logg från Älva Datum: 140329 Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Position: Hamnen i Agadir Segelsättning: Inga segel alls. Fart: Inget här heller. Kurs: Mot stranden långt bort i fjärran.

Läs mer

Det gick faktiskt bra. Och dina tips som du gav mig innan resan var väldigt användbara. Du sa till exempel att jag inte skulle ta med för mycket

Det gick faktiskt bra. Och dina tips som du gav mig innan resan var väldigt användbara. Du sa till exempel att jag inte skulle ta med för mycket Efter semestern Hej Mikaela! Hej Joanna! Hur har du haft det på din semester? Vi har haft det jättebra! Var var ni nånstans? Vi var i Turkiet. Ja, just det, du berättade ju. Och du var lite orolig för

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer