SKI:s roll i beslutsprocess för ansökan om inkapslingsanläggning och slutförvar för använt bränsle

Transkript

1 SKI-PM 06:09 Datum Vår referens Fastställd Författare Elisabeth André Turlind, cnk Christina Lilja, NK-S Anna Cato, NK-S Josefin P. Jonsson, cnk-s SKI:s roll i beslutsprocess för ansökan om inkapslingsanläggning och slutförvar för använt bränsle Inledning Omhändertagande av det använda bränslet... 3 Slutförvarsprogrammet... 3 KBS-3 konceptet... 3 SKB:s aktuella program Lagstyrd process för tillståndsansökan... 4 Prövning av ansökningar... 4 Avgifter för ansökan... 5 Internationella åtaganden SKI:s roll i processen... 7 SKI:s inledande granskning av SKB:s ansökningar SKI:s granskning av SKB:s fullständiga ansökan Fortsatt hantering efter avlämnat yttrande till regeringen Utgångspunkter för SKI:s granskning och tillsyn i samband med tillståndsansökningar... 9 Säkerhetskrav... 9 Miljöbalksregler Planering av inledande granskning av ansökan om att få uppföra, inneha och driva inkaplingsanläggningen (enl. KTL) SKB:s ansökan Genomförandet av granskningen Planering av granskning av fullständig ansökan om att få uppföra, inneha och driva slutförvarssystemet Bilaga 1: Beslutsprocessen Bilaga 2: Internationella åtaganden i samband med uppförande av inkapslingsanläggning och slutförvar... 16

2 SKI SKI-PM 06:09, (18) 1. Inledning Riksdagen beslutade 1977 att kärnkraftföretagen ska se till att det använda kärnbränslet tas om hand på ett säkert sätt. Detta ansvar anges i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Alla som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska enligt kärntekniklagen svara för att de åtgärder vidtas 1 som behövs för: - att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt, och - att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas. Denna skyldighet innebär att tillståndsinnehavaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att uppkommet kärnavfall och kärnämne som inte återanvänds ska kunna hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning, i vilken verksamheten inte längre ska bedrivas, avvecklas och rivs på ett säkert sätt. I detta ligger också ett ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder ska kunna vidtas. Som ett led i detta arbete har kärnkraftsföretagen genom sitt gemensamt ägda företag Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) aviserat att de 2006 avser att inkomma med en ansökan om att få uppföra, inneha och driva en inkapslingsanläggning för det använda bränslet samt att de 2008 avser att lämna in en ansökan om att få uppföra, inneha och driva ett geologiskt slutförvar för det inkapslade bränslet. Syftet med denna PM är att ge en sammanfattande beskrivning av SKI:s roll i beslutsprocessen för dessa ansökningar med fokus på ansökan om inkapslingsanläggningen som ligger först i tiden. PM:et tar översiktligt upp hur SKI planerar att arbeta med dessa granskningar och i underlaget finns en sammanställning av de krav och de bedömningsgrunder som ligger till grund för SKI:s ställningstaganden inom myndighetens ansvarsområden. Det handlar dels om den gällande lagstiftningen, dels om andra villkor och krav som SKI kommer att ställa. PM:et är ett viktigt redskap för förankring inom myndigheten liksom i kommunikationen med andra viktiga aktörer som SKI är beroende av i sin granskning. Dessa är SKB i rollen av sökande, SSI, andra myndigheter och berörda kommuner i rollen som viktiga remissinstanser samt miljöorganisationer och allmänhet som är intresserade av att följa SKI:s granskningsarbete. SKI vill i detta sammanhang också påminna om att det finns andra dialogfora där just dessa frågor hanteras. Det hålls bl.a. möten mellan myndigheter och SKB om SKB:s ansökansplan som är planerad att vara klar innan ansökan om inkapslingsanläggningen lämnas in hösten 2006, samt möten som hålls inom MKB-Forum Oskarshamn samt MKB- och samrådsgrupp Forsmark. 1 Jfr 10 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen).

3 SKI SKI-PM 06:09, (18) 2. Omhändertagande av det använda bränslet Slutförvarsprogrammet De svenska kärnkraftföretagen har valt att driva arbetet med kärnavfallshanteringen i det gemensamt ägda bolaget, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKB:s uppgift är att utveckla en metod för slutförvaring, att visa att den är säker och att hitta en plats där ett slutförvar kan byggas presenterade SKB ett första förslag, KBS-1 (KBS=KärnBränsleSäkerhet) och sedan 1983 har SKB arbetat med det förslag som innebär geologisk djupförvaring meter ner i den svenska berggrunden, KBS-3. Forskningen pågår fortfarande, och kommer att göra så under lång tid framöver. Mängden använt kärnbränslet beräknas uppgå till ton efter 40 års drift av de reaktorer som är i drift idag. Flera tillståndshavare planerar att driva sina reaktorer längre än 40 år, vilket skulle betyda en större mängd använt bränsle att deponera. Tillståndsinnehavarna av kärnkraftreaktorerna är enligt kärntekniklagen skyldiga att vart tredje år lämna in ett program som beskriver den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet de bedriver för att finna platser och metoder att omhänderta använt kärnbränsle och kärnavfall. Detta görs genom SKB:s upprättande av det s.k. Fud-programmet (Fud d.v.s. Forskning, utveckling och demonstration). SKI remitterar och granskar programmet och yttrar sig till regeringen som fattar beslut om SKB:s fortsatta forskningsinriktning. SKI har sedan 1992 kritiskt granskat SKB:s forskningsprogram och pågående platsundersökningar och successivt påtalat brister och fortsatta utvecklingsbehov. SKB:s förslag till lokalisering av ett slutförvar måste godkännas av regeringen innan förvaret får byggas. Först ska dock SKI granska förslaget, bland annat tillsammans med Statens strålskyddsinstitut, SSI, för att bedöma om det kan godkännas med hänsyn till lagens krav på säkerhet och strålskydd. KBS-3 konceptet Slutförvarsprogrammet går ut på att efter cirka 40 års lagring i Clab (Centralt lager för använt kärnbränsle i Oskarshamn) placera bränsleelementen i kopparkapslar med en insats av gjutjärn. Insatsen ska ge mekanisk stabilitet, medan det yttre höljet av koppar ska skydda mot korrosiva angrepp. Varje kapsel rymmer ett antal bränsleelement (12 BWR-element eller 4 PWR-element). Inkapslingen planeras ske i en särskild anläggning som troligen byggs vid Clab i Oskarshamns kommun. Enligt SKB:s plan kommer kapslarna därefter att transporteras till ett slutförvar som byggs cirka 500 meter ner i urberget. I slutförvaret placeras kapslarna i borrhål omgivna av en svällande lera, bentonit, som minimerar grundvattenströmning och bergrörelsernas påverkan på kapseln. Successivt när kapslarna har deponerats kommer tunnlarna med borrhålen att återfyllas, och slutligen även transport- och tillfartstunnlar. SKB:s aktuella program SKB har sedan tidigt 1990-tal bedrivit lokaliseringsstudier i svenska kommuner för att finna lämpliga förutsättningar för att lokalisera en inkapslingsanläggning samt ett slutförvar för det använda bränslet. Sedan 2002 bedriver SKB platsundersökningar i Östhammars och Oskarshamns kommuner. Områdenas geologiska förutsättningar

4 SKI SKI-PM 06:09, (18) undersöks och baserat på resultatet från dessa undersökningar kommer SKB att välja en plats till vilken de vill lokalisera ett slutförvar av använt kärnbränsle. En ansökan enligt kärntekniklagen och miljöbalken om att få uppföra ett slutförvar planerar SKB att lämna in Inkapslingsanläggningen vill SKB lokalisera intill Clab i Oskarshamns kommun. Anläggningarna kommer att drivas integrerat för en effektiv resursanvändning. Att inkapslingsanläggningen skulle lokaliseras till Forsmarksområdet i Östhammars kommun utreds också för att kunna ha ett alternativ till lokaliseringen vid Clab. Inkapslingsansökan kommer SKB att lämna in hösten 2006 enligt kärntekniklagen och under 2008 enligt miljöbalken. 3. Lagstyrd process för tillståndsansökan Prövning av ansökningar SKB har för avsikt att under perioden september 2006 till slutet av 2008 komma in med två ansökningar kopplade till slutförvarsprogrammet. Vid det första tillfället lämnas en ansökan enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) om att få uppföra, inneha och driva en inkapslingsanläggning. Vid det andra tillfället lämnas en ansökan enligt kärntekniklagen (för slutförvaret) och enligt miljöbalken (1998:808) (för båda anläggningarna) om att få uppföra, inneha och driva en inkapslingsanläggning och ett slutförvar. SKB behöver även tillstånd enligt plan- och bygglagen (1987:10) för att erhålla de bygglov som krävs. Den sistnämnda prövningen kommer inte att tas upp i detta dokument, eftersom SKI inte har någon formell roll i en sådan prövning. För att få tillstånd att bygga ett slutförvarssystem för det använda kärnbränslet behöver SKB ansöka om tillstånd enligt två parallella lagstiftningar, kärntekniklagen och miljöbalken. Till varje ansökan hör teknisk dokumentation samt en miljökonsekvensbeskrivning, (MKB). Miljökonsekvensbeskrivningen är densamma i båda prövningarna, men det tekniska underlaget är anpassat till behoven hos respektive prövande instans. Granskningen av ansökningarna kommer att involvera ett antal olika aktörer och ställer därmed stora krav på samordning. I ärendet enligt kärntekniklagen är SKI beredande instans som yttrar sig till regeringen som fattar beslut. SKI kommer att skicka ärendet på remiss till en rad remissinstanser av vilka SSI är den viktigaste. SSI granskar ärendet ur ett strålskyddsperspektiv utifrån de krav som ställs i strålskyddslagen (1988:220). SSI föreslår i sitt yttrande till SKI vilka strålskyddsvillkor som behövs. Även berörd kommun och berörd länsstyrelse är viktiga remissinstanser i ärenden som prövas enligt kärntekniklagen. Ytterligare remissinstanser som kommer att få ansökan med MKB på remiss är åtminstone Lokala säkerhetsnämnden i berörd kommun, Naturvårdsverket, Räddningsverket, Arbetsmiljöverket samt Fiskeriverket. Miljöbalksprövningen är uppdelad i två steg. Det första steget avser en tillåtlighetsprövning 2 som är obligatorisk vid lokalisering av kärntekniska anläggningar. En miljödomstol bereder ärendet och yttrar sig till regeringen som fattar beslut. SKI förutsätts skicka sin granskningsrapport till miljödomstolen i tillåtlighetsärendet 3 innan den i sin tur lämnar över ärendet till regeringen. När regeringen, efter att ha hört berörd 2 Enligt 17 kap miljöbalken 3 Enligt Miljöbalksprop 1997/98:90 sid 271

5 SKI SKI-PM 06:09, (18) kommun 4 (antingen i ett tidigare skede via miljödomstolens beredning eller i en direkt förfrågan), godkänt föreslagen lokalisering och givit tillåtlighet till verksamheten vidtar det andra steget i miljöprövningen. Detta steg avser en tillståndsprövning enligt 9 kap och 11 kap miljöbalken. Utgångspunkten för denna prövning är att ställa de villkor som behövs på verksamheten för att begränsa dess eventuella negativa miljökonsekvenser. SKI tillsammans med en rad andra remissinstanser 5 förväntas lämna yttranden i tillståndsprövningen. I bilaga 1 ges en grafisk beskrivning över de aktörer som deltar i beslutsprocessen, och när och hur de kan förväntas agera. I figuren görs också ett försök att identifiera tidsstyrande skeenden, d.v.s. de delar av beslutsprocessen som är begränsande för hela beslutsprocessen. Avgifter för ansökan Enligt 3 förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion ska SKI vid prövning av ansökan enligt 24 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet debitera sökande en avgift om 600 kr per timme för arbete som SKI utfört. Avgiften betalas efter särskild debitering av SKI. Detta har tillämpats bl.a. vid granskningarna av ansökan om effekthöjning för Ringhals och Oskarshamn. SKI har föreslagit en justering av förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. Förslaget innebär att sökande ska betala en ansökningsavgift till SKI vid ansökan om tillstånd enligt 24 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Avgiften ska betalas när ansökan lämnas in till SKI. Förslaget behandlas för närvarande av departementet och en justerad förordning förväntas träda i kraft den 1 juli Avgiften för ansökan avseende att uppföra, inneha och driva en anläggning tillhörande kategori 1 6 föreslås vara 3,1 miljoner kronor. Om SKI:s prövning av ansökan medför kostnader som väsentligt överstiger detta belopp ska tilläggsavgift betalas med 750 kr per timme för arbete som SKI utfört. Tilläggsavgiften betalas efter särskild debitering från SKI. I SKI:s förslag till övergångsbestämmelserna står följande: "För ansökan om tillstånd som kommit in till Statens kärnkraftinspektion enligt 24 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet/ / före ikraftträdandet och som inte avgjorts vid denna förordnings ikraftträdande skall ansökningsavgift erläggas enligt 2 denna förordning. Avgiften skall jämkas med hänsyn till redan erlagd avgift enligt äldre bestämmelser". Hur SKI skall utnyttja dessa tillkommande resurser är inte beslutat. Behov av t.ex. en projektledare, som skulle ha det övergripande ansvaret för hela granskningsprojektet finns identifierat. Det är i dagsläget klart att granskningsinsatsen för den fullständiga ansökan som lämnas in 2008 kommer att kräva en större arbetsinsats (än för ansökan 4 Enligt 17 kap 6 miljöbalken 5 Enligt 22 kap 3-6 miljöbalken 6 Kategori 1: kärnkraftsreaktor anläggning för mellanlagring eller slutförvaring av kärnämne eller använt kärnbränsle anläggning för inkapsling för slutförvaring av använt kärnbränsle anläggning för slutförvaring av kärnavfall, som inte utgör markförvar enligt 19 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

6 SKI SKI-PM 06:09, (18) om inkapslingsanläggningen 2006) då innehållet beskriver hela slutförvarssystemet och omfattas av två lagstiftningar. Det vore önskvärt att de medel SKI debiterar 2006 även kan användas för granskningen av ansökan Internationella åtaganden Sverige har som stat gjort åtaganden om att informera grannländer respektive EUkommissionen om planer på förvaring av bl.a. använt kärnbränsle. Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, den s.k. Esbokonventionen, syftar till att förbättra internationellt samarbete vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar och då särskilt gränsöverskridande miljöeffekter av vissa verksamheter. Parterna till konventionen skall främja information till allmänheten och göra det möjligt för allmänheten att delta i relevanta processer för beslutsfattande om sådana projekt. Av 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet enligt 6 kap 6 miljöbalken. Naturvårdsverket skall bl.a. ge berörd stat och dess allmänhet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om ansökan och om miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket har under hösten 2005 fått information om SKB:s planer på lokalisering av inkapslingsanläggning och slutförvar så processen har startat. SKI:s vidare roll under Esbo-konventionen är liten, dock skulle SKI kunna få ärendet på remiss från Naturvårdsverket. I en överenskommelse 7 från 1976 mellan de skandinaviska länderna slås en avsikt fast att meddela varandra i säkerhetsfrågor som rör kärnenergianläggningar vid gränserna mellan dessa länder. Enligt överenskommelsen skall bygglandets myndigheter till grannlandets myndigheter lämna meddelande med tillhörande relevant material i bland annat fråga om tillstånd för uppförande och/eller drift av kärnanläggning. Detta tillgodoses genom att dessa myndigheter sätts på SKI:s sändlista över remissinstanser, och ges möjlighet att svara på remissen. Om någon av myndigheterna så önskar måste SKI ordna överläggning (möte) med den myndigheten. Enligt artikel 37 i Euratomfördraget anges att Varje medlemsstat skall tillhandahålla kommissionen sådana allmänna upplysningar om varje plan för deponering av radioaktivt avfall alla slag, som gör det möjligt att fastställa om planens genomförande kan medföra en radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Kommissionen skall efter att ha hört den expertgrupp som avses i artikel 31 yttra sig inom sex månader. Det är Sverige som stat som rapporterar, men SKI ansvarar för att ta fram materialet som skall skickas. Innehållet i underlaget framgår av en rekommendation från kommissionen. För att kommissionens yttrande skall kunna ha någon effekt på en stats planer, behöver denna information ske på ett stadium i beslutsprocessen när det fortfarande kan ha någon inverkan. Det förefaller därför lämpligt att rapporten till kommissionen skickas när den fullständiga ansökan finns inlämnad till SKI och den fullständiga MKB:n tagits fram, d.v.s. i slutet av 2008 eller början av Inget av dessa åtaganden bör bli tidsbegränsande i den svenska beslutsprocessen, under förutsättning att de hanteras i tid. I bilaga 2 finns en utförligare beskrivning av åtagandena och olika parters roller. 7 Noteväxling mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor rörande kärnenergianläggningar vid gränserna mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge.

7 SKI SKI-PM 06:09, (18) 4. SKI:s roll i processen SKI:s inledande granskning av SKB:s ansökningar SKI planerar att dela in sitt granskningsarbete i en inledande granskning av ansökan om inkapslingsanläggningen som följs av en granskning av uppförandet av hela KBS-3 konceptet. SKI:s inledande granskning initieras av att SKB lämnar in en in ansökan 8 om att få uppföra, inneha och driva en inkapslingsanläggning med bifogad miljökonsekvensbeskrivning hösten Som framgått tidigare planerar SKB att lokalisera denna anläggning till Oskarshamns kommun för att kunna driva den integrerat med Clab. En lokalisering till Forsmark utreds också som ett alternativ. Delar av denna ansökan kommer att kompletteras i och med att SKB lämnar in ansökan om hela slutförvarskonceptet SKI kommer därför inte att yttra sig specifikt om inkapslingsanläggningen innan SKI har granskat den fullständiga ansökan Detta får även konsekvenser för den miljökonsekvensbeskrivning som lämnas in med ansökan 2006 och som endast beskriver inkapslingsanläggningen och dess eventuella konsekvenser på miljön. Denna MKB är underlag enbart till ansökan enligt kärntekniklagen och granskas därför enbart av SKI till skillnad från den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att lämnas in 2008 med den fullständiga ansökan och som används som beslutsunderlag både i miljöprövningen och i prövningen enligt kärntekniklagen. Den miljökonsekvensbeskrivning som lämnas in 2006 med inkapslingsansökan kommer att ingå som del i det underlag som lämnas in när hela systemet prövas. Detta faktum innebär att SKI kommer att begränsa remitteringen av ansökan 2006 till de parter som kan anses särskilt berörda samt de parter som själva efterfrågar att få delta. SKI kommer av samma anledning inte heller att kungöra den första miljökonsekvensbeskrivningen. Under denna fas i granskningen måste också ett fungerande koncept för kärnämneskontroll tas fram av SKB. SKI har som granskande myndighet ett ansvar att utifrån IAEA:s och Euratoms regelverk tillsammans med SKB komma fram till en lämplig nivå. SKI:s granskning av SKB:s fullständiga ansökan Den andra granskningsfasen inleds då SKB lämnar in en ansökan enligt kärntekniklagen om att få uppföra, inneha och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle. När SKI tagit emot ansökan kommer den tillsammans med ansökan om inkapslingsanläggningen och den gemensamma miljökonsekvensbeskrivningen att skickas på remiss 9 till alla berörda remissinstanser. Parallellt med att ansökan lämnas till SKI lämnar SKB in två separata ansökningar till miljödomstolen om att få uppföra en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Beroende på vald lokalisering av slutförvaret kan alltså två olika miljödomstolar komma att hantera tillåtlighets- och tillståndsprövningen. 8 Enligt 5 kärntekniklagen 9 Enligt 24 kärnteknikförordningen

8 SKI SKI-PM 06:09, (18) SKI är även skyldig att enligt 6 kap miljöbalken kungöra att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i båda ärendena enligt kärntekniklagen. Före kungörelsen skall remissinstanser höras för att klargöra om miljökonsekvensbeskrivningen är komplett. SKI begär eventuella kompletteringar från SKB och kungörelsen sker därefter i lämplig ortstidning. Kungörelsen skall innehålla information om att miljökonsekvensbeskrivningar är upprättade samt var de finns tillgängliga för allmänheten. Platsen var beskrivningarna skall hållas tillgängliga beslutar SKI i samråd med berörda kommuner. Det behöver även framgå inom vilken tid synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningarna skall ha inkommit till SKI. I samband med kungörelsen är det lämpligt att Sverige officiellt meddelar IAEA och Euratom om vilka platser som valts för inkapsling och slutförvar. IAEA har då tid att dokumentera det valda området innan påverkan gjorts, s.k. baseline. Samtidigt är det lämpligt att SKB lämnar in en första grundläggande teknisk beskrivning (BTC) till Euratom, som kan ligga till grund för diskussioner om hur kärnämneskontrollen skall upprättas. SKI:s roll är att se till att denna diskussion kommer till stånd. Baserat på SKI:s granskningar av ansökningar, inkomna yttranden och synpunkter från myndigheter och allmänhet tar SKI därefter fram ett eget yttrande till regeringen. Detta yttrande skall innehålla förslag till beslut som underlag för regeringens prövning i tillståndsfrågan samt förslag till beslut om de villkor som skall gälla för tillståndet. SKI är även skyldig 10 att före beslut bereda berörd part möjlighet att yttra sig över det som tillförts ärendet av annan än honom själv. SKB skall därmed beredas möjlighet att yttra sig över synpunkter som eventuellt inkommit från andra myndigheter, förvaltningar och organisationer samt allmänhet i samband med remittering av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Fortsatt hantering efter avlämnat yttrande till regeringen SKI avlämnar sitt yttrande över SKB:s ansökningar till regeringen tillsammans med en granskningsrapport. I granskningsrapporten redovisas resultatet av SKI:s granskning som ett underlag för regeringens beslut. Som tidigare refererat till framgår det av förarbetena till miljöbalken att regeringen vill ha SKI:s yttrande innan den fattar beslut i tillåtlighetsärendet 11. Beslut i tillåtlighetsärendet kommer alltså att baseras på i huvudsak två underlag, SKI:s yttrande och granskningsrapport och miljödomstolens yttrande till regeringen i tillåtlighetsärendet. Troligtvis kommer regeringen att handlägga båda ärendena samtidigt och samordnat. Om regeringen säger ja till verksamheten skall miljödomstolen i sin fortsatta handläggning tillståndspröva och ställa villkor på verksamheten. SKI kommer även att i yttrandet ange förslag på villkor som myndigheten föreslår skall gälla under byggandet, innehavet och driften av anläggningarna. Regeringen kommer förmodligen att bemyndiga SKI att ställa mera detaljerade villkor på verksamheterna vilka SKI kommer att utfärda i etapper. Enligt SKI:s föreskrifter 12 är en verksamhetsutövare skyldig att innan en anläggning uppförs sammanställa en preliminär 10 Enligt 16 och 17 förvaltningslagen (1986:223) 11 Enligt 17 kap miljöbalken 12 SKIFS 2004:1 4 kap 2

9 SKI SKI-PM 06:09, (18) säkerhetsredovisning (PSAR). Innan provdrift av anläggningen får påbörjas skall säkerhetsredovisningen förnyas, och innan anläggningen därefter tas i rutinmässig drift skall säkerhetsredovisningen kompletteras. Denna komplettering skall beakta erfarenheter från provdriften. 5. Utgångspunkter för SKI:s granskning och tillsyn i samband med tillståndsansökningar Säkerhetskrav För att få tillstånd att uppföra nya kärntekniska anläggningar kräver kärntekniklagen 13 att regeringen först ger ett tillstånd. Det yttrande som SKI lämnar in efter avslutad granskning ligger till grund för regeringens tillståndsprövning. SKI:s granskning baseras på en bedömning av om anläggningarna kommer att kunna uppföras och drivas på ett sådant sätt att säkerhetskraven uppfylls med nödvändiga säkerhetsmarginaler. Den granskning SKI gör av SKB:s ansökningar kommer dels vara inriktad på den långsiktiga säkerheten, dels vara inriktad på den kärntekniska säkerheten under bygge och drift av anläggningarna. Grunden för SKI:s bedömningar är kärntekniklagen, kärnteknikförordningen, SKI:s föreskrifter, allmänna råd samt de beslut som SKI har meddelat med stöd av lagstiftningen. Kärntekniklagen sätter ramarna för de säkerhetskrav som SKI tillämpar och utvecklat i SKI:s föreskrifter samt i de beslut som SKI meddelat med stöd av lagstiftningen. De föreskrifter som SKI gör bedömningar mot i granskningen av SKB:s ansökningar om att få uppföra och driva KBS-3-systemet är för närvarande: - Statens kärnkraftsinspektions föreskrifter (SKIFS 2004:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. - Statens kärnkraftsinspektions föreskrifter (SKIFS 2005:1) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar - Statens kärnkraftsinspektions föreskrifter (SKIFS 2005:2) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar För att SKB skall kunna visa att de uppfyller de krav SKI ställer på den långsiktiga säkerheten behöver SKB dessutom visa hur de uppfyller kraven i: - Statens kärnkraftsinspektions föreskrifter (SKIFS 2002:1) om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall. Med hänsyn till att uppförandet av inkapslingsanläggningen och slutförvaret kommer att pågå under en förhållandevis lång tid kan dessa föreskrifter komma att ändras under tiden. Ändrade föreskrifter kommer att tillämpas i den utsträckning som anges i övergångsbestämmelser däri. Även nya föreskrifter kan tillkomma under tiden. SKI förbereder t.ex. nu föreskrifter om undantag från kravet i 5 kärntekniklagen på godkännande av entreprenörer som används av en tillståndshavare, liksom föreskrifter om kontroll av nukleär icke-spridning. 13 Enligt 5 kärntekniklagen

10 SKI SKI-PM 06:09, (18) SKI:s granskning av ansökningarna styrs även av andra dokument som fastställts och beslut som fattats: - SKI:s och regeringens yttranden över SKB:s Fud-program - SKI:s granskningsrapporter över de metod- och säkerhetsredovisningar som SKB har presenterat - samråd som enligt regeringsbeslut skett mellan SKB och myndigheterna (SKI och SSI) inom områdena platsundersökningar och system- och säkerhetsanalys. Vidare måste ingångna avtal om kärnämneskontroll följas, vilket innebär att följande dokument är underlag vid SKI:s granskning: - Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 om genomförande av Euratoms kärnämneskontroll - IAEA INFCIRC/193, Kontrollavtalet avseende kärnämneskontroll, mellan Euratom, IAEA och Sverige Miljöbalksregler I och med att miljöbalken trädde ikraft 1999 harmoniserades kärntekniklagen och miljöbalken och resultatet blev att SKI är skyldig att tillämpa vissa av balkens bestämmelser i tillämpningen av kärntekniklagen. Enligt 5 b kärntekniklagen är SKI är skyldig att i sin granskning av SKB:s ansökningar om att få uppföra anläggningar enligt KBS-3 konceptet tillse att SKB uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler 14. De allmänna hänsynsregler ger uttryck för bl.a. försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Lagstiftningen fungerar förebyggande genom att ställa bindande krav på den som driver verksamhet eller vidtar åtgärder att skaffa sig kunskaper om ingreppens miljöeffekter samt genom principen att den som vidtar en åtgärd som riskerar att påverka miljön är skyldig att begränsa olägenheterna så långt som möjligt. Skulle olägenheterna ändå uppkomma är den som förorsakat dessa skyldig att avhjälpa dem. SKI har befogenhet att direkt lägga hänsynsreglerna till grund för förelägganden och förbud. SKI tillämpar hänsynsreglerna vid utformning av villkor vid tillståndsprövning. De allmänt hållna hänsynsreglerna får på så sätt sitt innehåll konkretiserat genom föreskrifter eller beslut i enskilda fall. Alla ansökningar enligt kärntekniklagen skall enligt 5 b följas av en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre beslutsunderlag. Beskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad verksamhets inverkan på miljön, hälsan och resurshushållningen. För att uppnå detta syfte måste frågor om påverkan på miljön komma in på ett tidigt stadium och ingå i beslutsunderlaget under hela processen fram till ett tillståndsbeslut. Allmänheten ges möjlighet att delta i processen genom den reglerade samrådsprocess som den sökande är skyldig att genomföra. Förfarande vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar och kraven på dessa behandlas i 6 kap miljöbalken. 14 Enligt 2 kap miljöbalken

11 SKI SKI-PM 06:09, (18) SKI är enligt 5 b kärntekniklagen även skyldiga att beaktat att eventuellt befintliga miljökvalitetsnormer 15 inte åsidosätts till följd av verksamheten. Miljökvalitetsnormer är ett rättsligt styrmedel inom miljöpolitiken. Det infördes i miljöbalken i syfte att bl.a. uppnå internationella, nationella, regionala eller lokala miljömål samt att genomföra vissa EG-direktiv. En normnivå ska fastställas utifrån vad människan kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, och/eller vad miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En normnivå kan också följa direkt av krav i EG-rätten. En norm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett visst ämne i luft/vatten/mark eller av en indikatororganism i vatten. Normen får inte över- eller underskridas efter ett visst angivet datum. En miljökvalitetsnorm kan införas för hela landet eller för ett visst geografiskt område. 6. Planering av inledande granskning av ansökan om att få uppföra, inneha och driva inkaplingsanläggningen (enl. KTL) SKB:s ansökan Syftet med den inledande granskningen av ansökan om inkapslingsanläggningen är att: - starta granskningen av det skarpa material som inkommit, för att öka SKI:s (med flera myndigheters) tillgängliga tid för granskning av ansökningarna om hela KBS-3-systemet - utnyttja möjligheten att i ett så tidigt skede som möjligt begära eventuella kompletteringar, vilket ger SKB möjligheter att hinna göra kompletteringarna t.ex. till i samband med inlämnandet av ansökan om slutförvaret Granskningen kommer att omfatta det material som är skarpt, d.v.s. som lämnas som ett underlag till ansökan. Den exakta omfattningen av underlaget har SKB inte presenterat ännu, men i den Ansökansplan som SKB planerar att presentera innan ansökan lämnas in kommer detta att preciseras noggrannare. Klart är att materialet som lämnas hösten 2006 kommer att omfatta SKB:s prövningsstrategi, miljökonsekvensbeskrivning (som dock ersätts av ny MKB 2008), preliminär säkerhetsredovisning (hittills benämnd PSR eller PSAR 16 ), anläggningsbeskrivning, beskrivning av organisation och ledning samt flera formella dokument (fullmakter etc). Det är också tydligt uttalat från SKB att delar av underlaget kommer att inlämnas först 2008, i samband med ansökan om slutförvaret. Dit hör säkerhetsanalysen för långsiktig säkerhet (SR-Site), systemanalysen (Sys-Djup), återstående delar av kapselredovisningen, en PSAR för den integrerade anläggningen Clab och inkapslingsanläggningen, samt miljökonsekvensbeskrivningen för hela KBS-3-systemet. SKB:s formella hantering med inlämnandet av en ansökan med tillhörande underlag för inkapslingsanläggningen kommer att föranleda SKI att svara med ett formellt brev till SKB, som påtalar att ansökan inte är komplett och att yttrande över ansökan inte 15 Enligt 5 kap 3 och 16 kap 5 miljöbalken 16 Enligt SKIFS 2004:1 skall en preliminär, och i senare skeden en komplett, säkerhetsredovisning för anläggningen tas fram. I enlighet med IAEA:s terminologi benämns denna oftast SAR (Safety Analysis Report). Den preliminära säkerhetsredovisningen benämns då PSAR. SKB har hittills använt akronymen PSR för denna redovisning för inkapslingsanläggningen. Detta kan dock förväxlas med Periodic Safety Review, som nu (SKIFS 2004:1) har den svenska benämningen Återkommande helhetsbedömning.

12 SKI SKI-PM 06:09, (18) kommer att lämnas förrän dessa kompletteringar gjorts och granskats i vederbörlig ordning. Kraven på kompletteringar kommer att vara mycket allmänt hållna, och troligen motsvara en uppräkning av de dokument SKB redan angivit kommer att lämnas in senare. Med denna formella hantering kan ändå SKI:s (och SSI:s) fackgranskning starta, men utan att alla delar av den formella externa processen dras igång. Det som SKI framförallt kommer att vänta med är att kungöra MKB (som istället görs av den fullständiga MKB:n som kommer med ansökan om slutförvaret), liksom att skicka ansökan om inkapslingsanläggningen på bred remiss. Istället skickas ansökan på en mer begränsad inledande remiss till SSI, länsstyrelser och berörda kommuner. Inget hindrar dock andra remissinstanser att höra av sig och lämna remissvar i detta tidiga skede. Genomförandet av granskningen Detta PM beskriver på ett övergripande sätt hela beslutsprocessen och särskilt SKI:s roll däri. Flera områden som tas upp i PM:et kommer att behöva fördjupas och beskrivas mer i detalj. En serie av SKI-PM förutses, där åtminstone följande områden behandlas: - krav på innehåll i ansökan - stegvis införande av tillämpning av SKIFS - formulering av tillståndsvillkor. En mer detaljerad planering (Granskningsplan i enlighet med SKI:s ledningssystem, SKIQ), som särskilt tar upp resursfrågor och detaljerade tidplaner kommer att tas fram när SKB presenterat sin ansökansplan. I föreliggande dokument finns en preliminär och mer övergripande planering av granskningen. Granskningsarbetet börjar när ansökan kommit in till SKI, vilket även är incitament för SKI att ta ut en granskningsavgift från SKB (se under avsnitt 3, Avgifter). SKI behöver organisera granskningsarbetet för de kommande anläggningarna på ett mycket tydligt sätt, särskilt för arbetet från 2008 när den kompletta ansökan inkommit. Den inledande granskningen ( ) kan lämpligen organiseras på liknande sätt, vilket också blir en möjlighet till finslipning av arbetssätt och organisation till I detta sammanhang behöver frågan om resurser för granskning särskilt diskuteras inom SKI. Det finns därvid en stark koppling till den verksamhet som bedrivs genom SKI:s forskningsverksamhet, där kompetens inom KBS-3-systemet och den svenska processen byggts upp under många år. Tillgång till uppbyggd extern kompetens är helt nödvändig för att kunna genomföra granskningen av hela systemet. Detta gäller speciellt för analysen av långsiktig säkerhet. SKI:s inledande granskning genomförs under hösten 2006 till slutet av 2007, då en lägesrapport sammanställs på grundval av rapportering från granskande handläggare och eventuella inkomna svar från remissinstanser. Av rapporten skall framgå hur långt granskningen kommit, behov av ytterligare granskning, identifierade behov av kompletteringar etc. Remissinstanserna kommer inte att behöva lämna sina slutliga remissvar förrän i samband med remissvar på ansökan om slutförvaret, men eventuella identifierade förslag på krav på kompletteringar bör ha inkommit till SKI sommaren Lägesrapporten kommer inte att utformas som en granskningsrapport, men kan eventuellt ta upp preliminära slutsatser i sakfrågor, men detta måste troligen styras av hur lägesrapporten kommer att användas och spridas.

13 SKI SKI-PM 06:09, (18) Utgående från lägesrapporten kommer SKI att begära eventuella kompletteringar från SKB, som då har ett år på sig att hinna få med dessa till inlämnandet av den fullständiga ansökan i slutet av Skulle uppenbara behov av kompletteringar identifieras i ännu tidigare skeden kommer SKI naturligtvis att begära dessa så snart de identifierats. Under 2008 kan granskningen fortsätta, av kvarvarande material eller eventuellt inkomna begärda kompletteringar för inkapslingsanläggningen, innan den fullständiga ansökan lämnas in. I anslutning till planeringen av granskningen behöver avgränsningen till annan tillsynsverksamhet på SKI redas ut. Framförallt hur avgränsningen ska ske mellan granskning av den skarpa ansökan för inkapslingsanläggningen och den fortsatta uppföljningen av Fud-program 2004 (och senare Fud-program 2007). Ett exempel är frågan om vilka typer av möten som kan och bör hållas. I samband med planeringen av granskningen av ansökan avser SKI att ta ställning till hur kontrollordningen för tillverkning, svetsning och provning av kapseln skall se ut. Ett första förslag till kontrollordning för kapseln finns nu framtaget 17. Med kontrollordning avses här SKB:s och leverantörernas egenkontroll, s.k. tredjepartskontroll genom oberoende organ samt SKI:s uppföljning genom granskningar och inspektion. Mycket kortfattat föreslås följande upplägg: - SKI granskar i sin helhet konstruktionsförutsättningarna med utgångspunkt från SKIFS 2005:2. - När det gäller belastningsunderlag och hållfasthetsanalyser kommer SKI att välja ut och granska särskilt viktiga delar av dessa. Vissa granskningar kommer att behöva utföras av ett ackrediterat kontrollorgan 18. Vilka delar som kommer att bli föremål för granskning av ett kontrollorgan avser SKI meddela i ett beslut efter inkommen ansökan. - Kvalificeringen av den oförstörande provningen behöver övervakas och bedömas av ett kvalificeringsorgan 19. Kvalificering av svetsning behöver övervakas och bedömas av ett ackrediterat organ. SKI avser att granska förutsättningar för provningskvalificering och svetskvalificering. Återkvalificeringar behöver göras regelbundet med fem års intervall för samtliga kvalificeringar. Liknande diskussioner behöver föras på SKI angående eventuell kontrollordning för bentonitbuffert, bergsprängning, bergbygge etc. 17 Utredning av kontrollordning för tillverkning av kapsel för slutförvar av använt bränsle, utkast , SKI 2006/ Kontrollorgan är ett organ som är ackrediterat enligt lagen (1992:1119)om teknisk kontroll för uppgifterna i fråga. 19 Kvalificeringsorgan är ett organ som SKI har godkänt enligt 3 kap 11 SKIFS 2005:2 för uppgifterna ifråga.

14 SKI SKI-PM 06:09, (18) 7. Planering av granskning av fullständig ansökan om att få uppföra, inneha och driva slutförvarssystemet Under hösten 2008 behöver en granskningsplan tas fram för granskningen av uppförandet av hela KBS-3-systemet. Efter inlämnandet av ansökan om slutförvaret (enligt kärntekniklagen) och MKB:n för hela systemet bör granskningen av ansökan om inkapslingsanläggningen övergå till att vara en del i ett gemensamt granskningsprojekt för hela systemet. Granskningsplanen för den fullständiga ansökan behöver därför inkludera vilka kvarstående punkter som finns från lägesrapporten (från slutet av 2007), och hur dessa skall tas om hand fortsättningsvis. Granskningen av den fullständiga ansökan kommer att omfatta många områden och behöver troligen delas in i flera delgranskningsprojekt, med egna detaljerade granskningsplaner. Sedan tidigare finns en skiss till detaljplanering för granskning av SR-Can, som kommer att granskas, tillsammans med SSI, inom ramen för samrådet om system- och säkerhetsanalyser. Resultatet från denna granskning kan vara utgångspunkt för planeringen av granskningen av SR-Site. Ett PM som drar upp riktlinjerna för granskningen av SR-Can beräknas klart i juni Särskilt med tanke på hur flera tidigare granskningar (av säkerhetsanalyser, Fudprogram med kompletteringar, utbyggnaden av Clab etc) har genomförts finns det frågor som behöver redas ut på ett tidigt stadium. Till dessa frågor hör om och hur SKI ska använda sig av någon internationell granskningsgrupp (t.ex. för att granska långsiktig säkerhet), hur lagstiftningen styr samarbetet mellan SKI och SSI liksom hur SKI ska ta tillvara tidigare erfarenheter av granskningar av ändringar av anläggningar i drift. Det behöver också tidigt göras klart hur rapporteringen från granskningen skall läggas upp. Den tidigare aviserade användningen av hearings är en annan fråga som måste klaras ut tidigt i processen. Sändlista SKB SSI Oskarshamns kommun Östhammars kommun För kännedom VL, NK, BAI, BBR, JIU, PMK, YLJ, MNN, IPN, TIN, ARÖ./.

15 Beslutsprocess slutförvarssystem Tjock pil anger tidsstyrande skeenden 2005 KTL INKA KTL slut MKB2006 MB 2008 BTC Art. 37 kommunicering villkor för bygge (KTL) SKB SR-Can FUD07 FUD10 SYS-Inka??beslut om kontrollordning tillstånd enl. MB m. villkor ev. krav på kompl. remiss-svar SKI yttr. enl. KTL SSI begr. remiss förslag till förslag till kompl. villkor ev. extra vetofråga O. + Ö. kommuner Kalmar + Uppsla lst Övr. remissinstanser Allmänheten underlag Naturvårdsverket förfrågan Noteväxl. Norden? Grannländer enl. Esbo-konv.? EU-kommissionen, art. 37 Euroatom, BTC IAEA Miljödomstol (=Växsjö och/eller Sthlm tingsrätt) kungör. MKB Regeringen ev SSL 27 tillåtlighet enl. MB tillstånd enl. KTL - INKA tillstånd enl. KTL - slut tillstånd enl. strålsk. lag Obs: miljödomstolens remisser till fler än SKI och allmänhet ej utritat Obs: ev. krav på kompletteringar av MKB ej utritat Bilaga 1: Beslutsprocessen SKI SKI-PM 06:09, (18)

16 SKI SKI-PM 06:09, (18) Bilaga 2: Internationella åtaganden i samband med uppförande av inkapslingsanläggning och slutförvar Sverige har som stat gjort åtaganden om att informera EU-kommissionen respektive grannländer om planer på förvaring om bl.a. använt kärnbränsle. De aktuella åtagandena finns beskrivna nedan. De bör dock inte bli tidsbegränsande i den svenska beslutsprocessen, under förutsättning att de hanteras i tid. Esbokonventionen Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, den s.k. Esbokonventionen, syftar till att förbättra internationellt samarbete vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar och då särskilt gränsöverskridande miljöeffekter av vissa verksamheter. Parterna till konventionen skall främja information till allmänheten och göra det möjligt för allmänheten att delta i relevanta processer för beslutsfattande om sådana projekt. Esbokonventionen reglerar således rätten för enskilda att delta i andra länders beslutsprocesser i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar när det gäller projekt med befarad betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Av 4 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet enligt 6 kap 6 miljöbalken. Detta innebär att Naturvårdsverket skall bedöma om den aktuella etableringen av slutförvar och inkapslingsanläggning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, och i så fall ombesörja information till detta lands ansvariga myndighet. Vidare skall Naturvårdsverket ge berörd stat och dess allmänhet möjlighet att delta i ett samrådsförfarande om ansökan och om miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt 6 i samma förordning skall statliga myndigheter som får kännedom om en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, underrätta Naturvårdsverket om detta. Detta bör göras så tidigt som möjligt, och helst i samband med samrådsförfarande som föreskrivs i 6 kap 4 miljöbalken. En verksamhetsutövare som planerar en verksamhet som anges i bilaga 1 till Esbokonventionen bör av detta skäl så tidigt som möjligt ta kontakt med Naturvårdsverket för att diskutera behov och omfattning av samråd med annat land. När det gäller SKB:s planer på lokalisering av inkapslingsanläggning och slutförvar finns alltså en skyldighet hos såväl SKB som myndigheter (SKI, länsstyrelsen) att meddela Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har fått denna information så processen har startat. SKI:s vidare roll under Esbo-konventionen är liten, dock skulle SKI kunna få ärendet på remiss från Naturvårdsverket.

17 SKI SKI-PM 06:09, (18) Noteväxling År 1976 undertecknades en överenskommelse 20 mellan de skandinaviska länderna i avsikt att meddela varandra i säkerhetsfrågor som rör kärnenergianläggningar vid gränserna mellan dessa länder. Enligt överenskommelsen skall bygglandets myndigheter till grannlandets myndigheter lämna meddelande med tillhörande relevant material i bland annat fråga om tillstånd för uppförande och/eller drift av kärnanläggning. I 2 i överenskommelsen skall meddelanden med tillhörande relevant material insändas i så god tid att eventuella kommentarer och anmärkningar från grannlandets sida kan beaktas vid bygglandets behandling av ansökan innan beslut fattas. Detta åtagande tillgodoses genom att dessa myndigheter sätts på sändlistan över remissinstanser, och ges möjlighet att svara på remissen. Om någon av myndigheterna så önskar måste SKI ordna överläggning (möte) med den myndigheten. Euratomföredraget, artikel 37 Artikel 37 i Euratomfördraget anger: Varje medlemsstat skall tillhandahålla kommissionen sådana allmänna upplysningar om varje plan för deponering av radioaktivt avfall alla slag, som gör det möjligt att fastställa om planens genomförande kan medföra en radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Kommissionen skall efter att ha hört den expertgrupp som avses i artikel 31 yttra sig inom sex månader. Vad rapporteringen skall innehålla framgår av en rekommendation från Europeiska kommissionen 21 och omfattar: - en allmän presentation av det planerade projektet inklusive tidplaner för bygge, drift och stängning samt läge i tillståndsförfarandet - en beskrivning av lokaliseringsorten och dess omgivning - en beskrivning av förvaret och avfallet - utsläpp av radioaktiva ämnen (luftburet, i vätskeform) vid normala förhållanden - oplanerade utsläpp - beredskapsplaner - miljöövervakning - strålningseffekt efter stängning. Det är Sverige som stat som rapporterar, men SKI ansvarar för att ta fram materialet som skall skickas. Troligtvis behöver SKB hjälpa till att ta fram det tekniska underlaget. För att kommissionens yttrande skall kunna ha någon effekt på en stats planer, behöver denna information ske på ett stadium i beslutsprocessen när det fortfarande kan ha någon inverkan. Det förefaller lämpligt att rapporten till kommissionen skickas när den fullständiga ansökan finns inlämnad till SKI och den fullständiga MKB:n tagits fram, d.v.s. i slutet av 2008 eller början av Det bör ge kommissionen tillräcklig tid att 20 Noteväxling mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om riktlinjer för kontakt i säkerhetsfrågor rörande kärnenergianläggningar vid gränserna mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. 21 Europeiska kommissionens rekommendation av den 6 december 1999 om tillämpningen av artikel 37 i Euratomfördraget.

18 SKI SKI-PM 06:09, (18) svara, även i det fall kompletterande frågor ställs av expertgruppen, innan SKI ska lämna sitt yttrande till regeringen.