#ek14. Elevrådskongressen. Propositioner. Vad är en proposition?

Transkript

1 14 Propositioner Elevrådskongressen #ek14 Vad är en proposition? Propositionerna är de förslag som förbundsstyrelsen lägger innan Elevrådskongressen. Propositionerna handlar om vad förbundsstyrelsen tycker att det ska stå i Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Styrdokumenten bestämmer vad organisationen ska göra och tycka under det kommande verksamhetsåret. Ni medlemmar får diskutera de olika propositionerna och sedan ta ställning till dem under Elevrådskongressen. 1

2 Bästa Elevrådare Elevrådskongressen 2014 är snart här. Tiden för er elevrådare ute i landet att bestämma över organisationens framtid är snart här och likaså tiden att titta tillbaka på de 20 år som organisationen funnits har varit ett fantastiskt år. Sveriges elevråd SVEA har varit en viktig aktör i den svenska skolpolitiken och vi har för första gången på flera år listats som tunga makthavare. Vår kampanj #elevfokus har spritts som en löpeld. Vi har hållit i väldigt många utbildningar. Fler elever och elevråd har blivit medlemmar hos oss och enats. Elevrådskongressen 2014 har ett fantastiskt utgångsläge för att skapa en ännu bättre organisation. Framför dig har du Förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens förslag, till Elevrådskongressen. Läs, diskutera och fundera, vad tycker ni? På denna Elevrådskongress ska vi bland annat: Välja en ny förbundsordförande Välja skolpolitisk fokusfråga för Anta en ny verksamhetsplan Fira att vi fyller 20 år som organisation Vi längtar efter att få träffa er alla på kongressen och se magiska beslut fattas! All kärlek, Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse genom Mimmi Garpebring, Förbundsordförande Matilda Hellström, Vice förbundsordförande 2

3 Sida 4 Verksamhetsplan Sida 9 Fokusfråga Sida 12 Stadgar Sida 27 Medlemsavgift Innehållsförteckning Propositioner 2014 Sida 28 Utredning av frivilliga bidrag Sida 29 Motionera mera 3

4 Förbundsstyrelsens proposition på Verksamhetsplan 2015 Elevrådskongressen 2014 Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska uppnå och är skrivna utifrån vad Sveriges elevråd - SVEA vill åstadkomma och inte konkret vad som ska göras. Vi vet att det är ni som själva vet bäst vilka behov, problem, styrkor och utmaningar era elevråd har och det är därför ni medlemmar som avgör vilken effekt ni vill få ut av verksamheten. Verksamheten är uppdelad i fem delar. Dessa är: Övergripande prioritering Skolpolitisk fokusfråga Samla och stärka elever i demokratiska forum Värna elevers rättigheter Representera och föra fram elevers röst. Den övergripande prioriteringen är vår långsiktiga strategi som all verksamhet ska ligga i linje med. Den är skriven utifrån en trestegsraket vilket innebär att vi måste gå igenom det första steget, Expansion, för att sedan nå det andra steget, Representation och till sist det tredje steget, Makt. Den skolpolitiska fokusfrågan är en konkret fråga som ni väljer och som organisationen ska lägga extra stor vikt vid under de två kommande åren. Detta för att få ännu mer slagkraft i den lokala och den nationella skolpolitiken. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. Detta för att fokusfrågan ska vara en naturlig del i vår verksamhet och bli enklare att arbeta med. Sveriges elevråd - SVEAs fokusfråga väljs på två år, ett beredande och ett genomförande, därför finns det redan en fokusfråga inskriven i verksamhetsplanen; den antogs på Elevrådskongressen De tre sista målen är skrivna utifrån Sveriges elevråd - SVEAs syftesparagraf. Utifrån syftet vill vi förmedla i verksamhetsplanen exakt det vi vill jobba med. Under Samla och stärka elever i demokratiska forum och Värna elevers rättigheter vill vi att målen prioriteras så att det översta målet ska vara det ni tycker är viktigast inom området. Prioriteringen kommer att vara en tydlig riktlinje för Förbundsstyrelsen i arbetet med verksamhetsplanen. 4

5 Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att skriva in antagen fokusfråga under rubriken fokusfråga att anta prioritering under rubriken Samla och stärka elever i demokratiska forum att anta prioritering under rubriken Värna elevers rättigheter att anta Sveriges elevråd - SVEAs verksamhetsplan för 2015 i sin helhet DISKUTERA MERA! Vad behöver ni för att bli framgångsrika med ert arbete på skolan? Vilket av målen under i Samla och stärka elever i demokratiska forum tycker ni är viktigast? Vilket av målen under i Värna elevers rättigheter tycker ni är viktigast? 5

6 ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma detta ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet genomsyras av tre steg under 2015: Expansion, Representation och Makt. Det första steget Expansion innebär att bli fler och starkare, att ena elever och elevråd till en starkare rörelse. För att uppnå detta behöver Sveriges elevråd - SVEA vara en enkel organisation att bli medlem i och stanna i. Nationellt behöver organisationen satsa på att stärka varumärket, förmedla värdena i organisationen och aktivt rekrytera medlemmar. Det andra steget Representation innebär att använda den medlemsbas som finns och skapa en starkare interndemokrati där vi ser till att Sveriges elevråd - SVEA är representativt för sina medlemmar i värden och frågor. Det tredje steget Makt innebär att Sveriges elevråd - SVEA ska kräva och utöva makt, både lokalt och nationellt. Idag behövs en enad röst, både av elevråden och eleverna på den enskilda skolenheten och nationellt av dess samarbetsorganisation. SKOLPOLITISK FOKUSFRÅGA Fokusfråga : Forskning för framtidens pedagogik kräver finansiering! Pedagogiken i den svenska skolan måste vara förankrad i forskning. Detta krävs för att få den stadiga, hållbara och långsiktiga skolpolitik som Sveriges elever förtjänar. Det är en skam att det läggs så lite resurser på pedagogisk forskning som det gör idag. Det måste läggas mer resurser på forskning om pedagogik eftersom att det är denna som kan utveckla skolan. Skolan behöver gå framåt i utvecklingen för att alla elever i skolan ska lyckas. Fokusfråga : Här ska den nya fokusfrågan sättas in. 6

7 SAMLA OCH STÄRKA ELEVER I DEMOKRATISKA FORUM Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevråden samarbetar och nätverkar med varandra Elevråd som samarbetar med andra skapar tyngd. Möjligheten att utbyta erfarenheter, lära sig av varandra, driva påverkansarbete ihop och representera många fler elever är bara några av fördelarna. Stabila samarbeten där elevråden stöttar varandra och tillsammans bygger påverkan är förtroendeingivande både hos elever och andra aktörer. Elevrådet aktiverar eleverna på skolan i elevrådet Ett demokratiskt elevråd aktiverar och engagerar eleverna på skolan. Eleverna är de som sätter agendan för elevrådet, de vars idéer blir verklighet genom elevrådet. Att agendan hos ett elevråd ska vara de frågor som eleverna på skolan tycker är viktiga är självklart. För att aktivera eleverna till att vilja påverka måste elevrådet kännas relevant och aktivt. Elevrådet har en fungerande struktur För att skapa ett sant demokratiskt elevråd krävs en fungerande struktur där elevrådet själv får bestämma form och uppbyggnad. Välfungerande demokratiska beslutsprocesser skapar förtroende för elevrådet hos eleverna. En bra struktur skapar även möjligheter för bra kunskapsöverföring mellan generationerna så elevrådet kan bli bättre och bättre istället för att behöva uppfinna hjulet på nytt. Elevrådet har kunskap om projektledning och marknadsföring En förutsättning för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet är att ha kunskap och verktyg för att få saker att hända. Projektledning och marknadsföring är två viktiga kompetenser för att gå från idé till verklighet och nå ut med sin verksamhet. Att elevrådet har ett starkt varumärke kopplat till resultat och faktisk påverkan ger elevrådet tyngd. VÄRNA ELEVERS RÄTTIGHETER Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Arbetsmiljö - Elevskyddsombud I arbetsmiljölagens kapitel 6, 18 står det Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden finns lagstadgade för att ta vara på elevernas intressen när det gäller arbetsmiljöfrågor. Då elevråd ofta aktivt arbetar med arbetsmiljöfrågor är samarbete med elevskyddsombuden viktigt. 7

8 Elevinflytande - Trygghet och studiero I Skollagens kapitel 5, 3 står det att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.. Lösningen på detta presenteras ofta som disciplinåtgärder. Tvärtemot detta är det som sant skapar trygghet och studiero är att leva upp till elevers rätt till inflytande för att skapa motivation och skolans värdegrundsuppdrag för att skapa en respektfull stämning. Studiero handlar inte nödvändigtvis om tystnad utan att lärmiljön är anpassad efter uppgift och förutsättningar. Skoldemokrati - Kvalitet och inflytande I Skollagens kapitel 4, 9 står det att Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Detta följs av 11 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. Dessa rättigheter är vitala förutsättningar för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet. REPRESENTERA OCH FÖRA FRAM ELEVERS RÖST Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevråden och regionerna ska vara elevperspektivet på huvudmannanivå och regional nivå De flesta av de beslut som direkt påverkar eleven och elevråden på skolorna i Sverige fattas på huvudmannanivå. Detta kan vara antingen hos en kommun eller hos en friskoleägare. Utöver detta finns det idag ofta regionala överenskommelser om skolan och stora friskolekoncerner, även där behöver elevråden vara en stark röst. Elevråden ska arbeta för att påverka skolpolitiken utifrån ett elevperspektiv. Elevrådet ska ha goda relationer till andra aktörer För att driva ett effektivt påverkansarbete är kontakt med andra instanser viktigt. Dessa kan exempelvis vara lärare, skolledning, huvudman, kommun, politiska partier, andra elevråd, näringsliv, media och civilsamhälle. Sveriges elevråd - SVEA ska vara elevperspektivet i den nationella skolpolitikeni den skolpolitiska debatten ska vi vara elevernas röst, en inflytelserik aktör som vågar föra elevernas talan för att skolan ska anpassas efter eleverna. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan. Därför måste deras verklighetsbeskrivning få inflytande över den nationella skolpolitiken för ett ökat elevfokus i skoldebatten. 8

9 Förbundsstyrelsens proposition på Fokusfråga 2015/2016 Elevrådskongressen 2014 Den skolpolitiska fokusfrågan väljs utifrån vad ni medlemmar finner viktigast att organisationen driver framåt. Sveriges elevråd - SVEA väljer att arbeta med en fokusfråga för att få en tydlig inriktning på vår politik och mer slagkraft på både den nationella och den lokala skolpolitiska arenan. Utifrån föregående kongressbeslut har Sveriges elevråd - SVEA drivit frågan om att satsa mer pengar på pedagogisk forskning för att öka elevernas deltagande och självständighet, utveckla och skapa en långsiktig skola. Varje fokusfråga drivs i två år för att även här skapa ett hållbart arbete. På två år ger vi oss en chans att förankra frågan i hela organisationen, hitta samarbetspartners och få ett kraftigt genomslag i frågan. Det här innebär att vi även nästa år kommer att driva den här frågan. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. Detta för att fokusfrågan ska vara en naturlig del i vår verksamhet och bli enklare att arbeta med. Fokusfrågan väljs som tidigare nämnt på två år, medan verksamhetsplanen väljs på ett år. När fokusfråga väljs är det viktigt att den ligger på en bra nivå som gör att den inte blir för stor och luddig eller liten och konkret. Det är viktigt att välja en fråga som gör att den inte endast berör ett fåtal personer eller att den är för bred och intetsägande. En bättre skola för alla! är ett fantastiskt påstående som de flesta nog skulle ställa sig bakom men den säger ingenting om hur det ska genomföras. En alldeles för smal och specifik fokusfråga blir istället svår att anpassa till olika situationer och svårare att kommer överens om. En fokusfråga på rätt nivå ger Elevrådskongressen mer makt och större möjligheter att rikta Förbundsstyrelsens arbete med Sveriges elevråd - SVEAs politik. Nedan har Förbundsstyrelsen författat sina förslag på aktuella, slagkraftiga och tydliga fokusfrågor. Nu är det upp till er. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta fokusfråga för DISKUTERA MERA! Vilken fokusfråga anser ditt elevråd är viktigast? Vilken fokusfråga tror du är viktigast för alla elever i Sverige? 9

10 En likvärdigt digitaliserad skola i ett digitaliserat samhälle I ett alltmer digitaliserat samhälle krävs det att skolan ger mer digital kompetens. Utvecklingen i skolan går åt rätt håll, men faktum kvarstår att graden av digitalisering skiljer sig från skola till skola och därmed också kompetensen och likvärdigheten. Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och måste därmed inom svensk skola ses som ett naturligt pedagogiskt tillvägagångssätt. Mer resurser måste läggas på att kompetensutveckla lärare för att garantera en modern och likvärdig utbildning där digitala verktyg är en del av pedagogiken. Skolans huvudman och ledning bör tillsammans med eleverna regelbundet gå igenom fortlöpande behov av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig. Elevinflytande - en bristande kunskap För att elevinflytande ska kunna komma till uttryck i klassrummet krävs det att lärarna är rustade med kunskap och metoder för detta. Det är för eleverna som skolan finns till, men elevernas rätt till inflytande och demokrati glöms ofta bort. Eleverna har lagstadgat inflytande över många av skolans delar, bland annat undervisningens innehåll och form. För att elevernas rätt till inflytande ska införlivas krävs det att elevinflytande lyfts som en reell del av lärarens uppdrag redan i lärarutbildningen och att lärarna får metoder genom kontinuerlig fortbildning. I dagsläget försvåras elevinflytandefortbildning av att Skolverket inte har några allmänna råd på området, detta måste åtgärdas. Kvalitetssäkrad studie- och yrkesvägledning för framtidens arbetsliv Alla elever i svensk grund- och gymnasieskola har idag rätt till studie- och yrkesvägledning. De flesta elever har idag en mycket undermålig studie- och yrkesvägledning. Outbildad personal, alldeles för många elever per anställd studie- och yrkesvägledare och låg andel kontakt med samhället och arbetslivet utanför skolan. I takt med att samhället förändras, och det gör det allt snabbare, förändras också yrkesutbudet vilket ställer högre krav på studie- och yrkesvägledningen. Utbildningen för studie- och yrkesvägledare måste kvalitetshöjas, resurser måste tillföras för att anställa fler och värdet av funktionen i skolan måste uppvärderas. Elever har rätt till stöd i val till vidare studier och yrkesliv. 10

11 Rusta upp skolans fysiska arbetsmiljö! Skolan är Sveriges största arbetsplats och eleverna är den största gruppen i skolan. Tyvärr är skolan också en av de arbetsplatser där arbetsmiljön många gånger inte tas på allvar. En del av detta beror på att arbetsmiljöverkets riktlinjer för arbetsmiljö i skolan är alldeles för tillåtande för undantag, detta behöver skärpas till. Dåligt ljud och ljus, låg luftkvalitet och undermålig ergonomi är vardag för väldigt många som går och verkar i skolan. Tillgängligheten är i många av Sveriges skolor under all kritik. En bra arbets- och lärmiljö är en förutsättning för trivsel, hälsa och goda skolresultat. Det är dags att rusta upp Sveriges skollokaler. Rättssäkra betygen, nu! Elever ska ha rättssäkerhet. Betygen är det kvitto som eleven får med sig för sitt totala arbete i skolan och är avgörande för att sedan kunna välja den utbildning och karriär som eleven vill ha. Ifall betygen är felaktigt satta måste möjligheten att överklaga dessa finnas. En del i rättssäkerheten är att alla betygssteg i betygsskalan ska ha egna betygskriterier. Svensk skola har idag många obligatoriska bedömningspunkter för att mäta kunskap. Idag skapar osäkerheten som finns runt vad som gäller kring betygen och mängden av detta stress och oro. Inga fler mätpunkter ska införas innan de nuvarande är väl utvärderade. Ordningsbetyg kan omöjligt vara rättssäkra. Rättssäkra betygen, nu! Tillgänglig och förebyggande elevhälsa Elevers välmående är avgörande för skolresultat och möjlighet att genomföra sina studier. Trots att det är lagstadgat att alla skolor ska ha tillgång till elevhälsa med rätt utbildning; psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagoger och skolläkare, är det ofta svårt att få det stöd och den hjälp man som elev behöver. Elevhälsoteamet måste vara en del av det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa, diskriminering och kränkande behandling. De ska också finnas på plats som specialkompetens för att möta alla elevers olika behov. Elevhälsan måste vara förebyggande, inte bara kallas in när något allvarligt inträffat. Det krävs insatser och resurser för att anställa fler inom elevhälsan och maxtak för antal elever per psykolog och kurator behöver införas. 11

12 Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs stadgar Elevrådskongressen 2014 För att låta torr och tråkig så är stadgarna Sveriges elevråd - SVEAs grundläggande ramverk och reglerar organisationens uppbyggnad, styrning och verksamhet på en övergripande nivå. Stadgarna är alltså Sveriges elevråd - SVEAs regelbok som förklarar vilka vi är, vad vi ska göra och vem som ska göra vad. Stadgarna är uppdelade i tre olika avdelningar. Den första är förbundet, det vill säga den nationella delen av organisationen, andra avdelningen är regionernas ramverk och den tredje är elevrådets stadgar. Stadgarna är ett väldigt stort och tungt dokument och ändras därför gärna inte om det inte står klart att det verkligen behövs. I propositionen är alla ändringar markerade, det som föreslås tas bort är överstruket och det som föreslås läggas till är fet- och färgmarkerat. Bekräfta förra årets beslut om syfte På Elevrådskongressen 2013 antogs ett nytt syfte. Eftersom syftet är så viktigt så måste beslutet bekräftas året efter för att säkerställa att det är väl genomtänkt. Därför föreslår vi att Elevrådskongressen 2014 bekräftar förra årets beslut. Syftet som antogs är formulerat för att lika vara aktuellt för elevrådet som förbundet. En av slutsatserna var att Sveriges elevråd - SVEA finns av samma anledning som elevråd finns och att vi därför behöver ha samma syfte och arbeta för samma saker. Därför föreslår vi att de nya syftet skrivs in i både elevrådets och regionens stadgar. Praktiska detaljer Av tekniska skäl anser förbundsstyrelsen att det är lättare om förbundsstyrelsens mandatperiod löper med kalenderåret, mindre saker att hålla reda på då alla förbundsstyrelsens ansvarsområden redan löper på kalenderår. Dessutom blir det lättare att förutsäga hur saker kommer hända och planera för det. Regionsstadgarna Under året har Sveriges elevråd - SVEA startat upp två regioner, en i Stockholms län och en i Skåne län. I och med det arbetet blev det tydligt att regionsstadgarna behövde ses över för att fungera för de regioner som växt fram. Ändringarna är många, men var lugn, det är mest finjusteringar. De ändringar som har gjorts är för att förenkla arbetet för regionerna, för att spegla regionernas verklighet och för att regionerna ska uppfylla minimikraven för att kunna få ekonomiska bidrag från sina län och landsting. Regionsstadgarna som föreslås är antagna av båda regionskongresserna som ägde rum i oktober. 12

13 Sammanfattningsvis är det följande saker som ändrats: Det har tydliggjorts att man genom att gå med i Sveriges elevråd - SVEA automatiskt blir ansluten till en region om man geografiskt befinner sig i upptagningsområdet Deadlines för kallelser och dagordningar har kortats ner av praktiska skäl Onödigt formella regleringar som inte behövs har tagits bort, exempelvis valberednings-valberedning. Verksamhetsrevisor lades till som funktion Mandatperioderna har kortats ner till ett år Det har skrivits in att regionens presidium inte får ha andra förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd - SVEA Förbundsstyrelsen har tagit över ansvaret från förvaltningsrevisorn att hålla ett öga på regionstyrelsen som ett skyddsnät för regionen med möjlighet att snabbt hjälpa till Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att bekräfta förgående års beslut om ny syftesparagraf i första avdelningen, 3. att: i första avdelningen, Kapitel 4 - Förtroendevalda, 5 Mandatperiod, ersätta meningen Ett mandatår för förbundsstyrelsen löper från och med en månad efter Elevrådskongressen till och med en månad efter nästkommande Elevrådskongress. med meningen Förbundsstyrelsen tillträder vid närmast efterföljande årsskifte efter Elevrådskongressen. Ett mandatår för Förbundsstyrelsen löper 1 januari till 31 december. att: anta andra avdelningen med gjorda ändringar att: i tredje avdelningen, 2, byta ut meningen Elevrådets främsta syfte är att representera eleverna på skolan och tillvarata deras intressen mot Elevrådet finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum, Representera och föra fram elevers röst, Värna elevers rättigheter DISKUTERA MERA! Vad ska regionerna vara nu? Vad ska regionerna vara om 10 år? Hur påverkar förändringarna ert elevråd? 13

14 Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som har sitt säte i Stockholm. 2 Vision Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. 3 Syfte Sveriges elevråd SVEA finns för att: Inspirera, stötta och utveckla elevråd. Samla och stärka elever i demokratiska forum Föra fram elevråds och därav elevers röst i skolpolitiken. Representera och föra fram elevers röst Öka kunskapen om elevers rättigheter och elevers rätt hos alla som verkar inom skolan. Värna elevers rättigheter 4 Definitioner Sveriges elevråd SVEAs årsmöte är Elevrådskongressen. Ett elevråd är ett av eleverna demokratiskt valt organ vars främsta syfte är att representera eleverna på skolan och tillvarata deras intressen. Förtroendevald är en person som är vald till ett förtroendeuppdrag av Elevrådskongressen. 5 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Organisationens verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. Organisationens medlemskapsår omfattar tiden från 1 januari till och med 31 december. Kapitel 2 - Medlemskap 1 Medlemmar Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola kan erhålla medlemskap i Sveriges elevråd SVEA. Medlemskap i Sveriges elevråd SVEA beviljas av förbundsstyrelsen eller den förbundsstyrelsen utser. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, att sökanden har minst tre enskilda medlemmar, att sökanden under medlemskapsåret tillhandahåller förbundet stadgar, förteckning över enskilda medlemmar och verksamhetsberättelse, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. 14

15 Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts. 2 Uteslutning Organisationen kan utesluta medlem eller enskild medlem som motverkar dessa stadgars första avdelning, kapitel 1, 2-3. Beslut om uteslutning fattas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Förbundsstyrelsen kan utestänga medlem eller enskild medlem från organisationens verksamhet i väntan på beslut av Elevrådskongressen rörande uteslutning. Förbundsstyrelsen kan besluta om sådan utestängning tidigast fem veckor efter att medlemmen ombetts yttra sig i ärendet. Kapitel 3 Elevrådskongressen 1 Övergripande bestämmelser Elevrådskongressen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Ordinarie Elevrådskongress ska äga rum mellan 15 oktober och 30 november varje år. Om inte annat föreskrivs i stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. Elevrådskongressen ska anta en arbetsordning som beskriver plena, utskotten och val. Elevrådskongressen kan besluta om slutet plenum. Elevrådskongressen beslutar vilka som får delta i slutet plenum. 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Förbundsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Elevrådskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast tolv veckor före Elevrådskongressens inledande. Förbundsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast fem veckor före Elevrådskongressens inledande. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor innan Elevrådskongressens inledande. Motioner med förbundsstyrelsens motionssvar, arbetsordningen för Elevrådskongressen, revisionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, och valberedningens förslag samt förslag på förbundsstyrelsens arvodering ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast två veckor innan Elevrådskongressens inledande. Protokoll från Elevrådskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjort för samtliga medlemmar senast fem veckor efter Elevrådskongressens avslutande. 15

16 Vid Elevrådskongressen ska följande ärenden förekomma: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Elevrådskongressen anser sig beslutandemässigt 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Fastställande av arbetsordning för Elevrådskongressen 9. Val av valberednings-valberedning 10. Behandling av till Elevrådskongressen inkomna motioner och propositioner 11. Fastställande av medlemsavgift. 12. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 13. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 14. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 15. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 16. Val av valberedning 17. Val av förvaltnings- och verksamhetsrevisorer 18. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 19. Val av förbundsstyrelse 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motions-, yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Elevrådskongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsen har propositionsrätt. Förbundsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkanderätt under samtliga punkter förutom de som rör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt i samtliga punkter undantaget de som rör val. Elevrådskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Elevrådskongressens presidium. 16

17 4 Valberednings-valberedning Förslag till valberedning läggs av en grupp bestående av fem personer som är, om så möjligt: en avgående representant från förbundsstyrelsen, en avgående representant från revisorerna, en avgående representant från valberedningen samt två delegater från medlemmar. Om detta inte är möjligt väljer Elevrådskongressen i första hand avgående representanter från de förtroendevalda organen och därefter kandiderande delegater från medlemmar. 5 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande verksamhetsår ska varje år antas av Elevrådskongressen. Ett program för organisationens principer ska udda år antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Ett skolpolitiskt program ska jämna år antas av Elevrådskongressen med fyra femtedelars majoritet. Utifrån det skolpolitiska programmet ska ett fokusdokument med fokusfrågor antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet 6 Extra elevrådskongress Extra Elevrådskongress hålls om förbundsstyrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra elevrådskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra elevrådskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fem veckor innan mötets inledande. Föredragningslista som innehåller de skäl som angivits till den extra elevrådskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast fem veckor innan mötets inledande. Kapitel 4 Förtroendevalda 1 Förbundsstyrelsens sammansättning och funktion Förbundsstyrelsen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ då Elevrådskongressen inte är samlad. Förbundsstyrelsens funktion är att strategiskt och taktiskt leda organisationen genom direktiv, mål och beslut. Förbundsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Förbundsstyrelsen ska bestå av sju eller nio ledamöter, varav en förbundsordförande och en vice förbundsordförande. Förbundsstyrelse väljs av Elevrådskongressen. 2 Förbundsstyrelsens sammanträden och mandat Förbundsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Förbundsstyrelsemöten är beslutandemässiga om samtliga förtroendevalda erhållit en kallelse senast tre veckor innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutandemässigt krävs även att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. 17

18 Förbundsstyrelsen ska tillsätta ett arbetsutskott och anta en arbetsordning för denna. Förbundsstyrelsen ska varje år anta en delegationsordning som förklarar mandat, beslutsordning, funktioner och ansvar för Sveriges elevråd SVEA som helhet. Revisorer innehar nävaro- och yttranderätt på förbundsstyrelsemöten. Valberedningen har närvarorätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av förbundsstyrelsen. Vid lika röstetal i förbundsstyrelsen innehar förbundsordföranden utslagsröst. 3 Revisorer 3.1 Förvaltningsrevisor Förvaltningsrevisorns uppgift är att avlämna en ekonomisk revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ekonomisk ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisorn ska granska räkenskaper och förvaltning, Förvaltningsrevisor väljs av Elevrådskongressen efter förslag av förbundsstyrelsen. 3.2 Verksamhetsrevisorer Verksamhetsrevisorernas uppgift är att avlämna en revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. De ska granska verksamheten utifrån styrdokumenten samt avlägga en delårsrevision till förbundsstyrelsen. Verksamhetsevisorerna ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Verksamhetsrevisorer väljs av Elevrådskongressen. 4 Valberedningen Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundsordförande, vice förbundsordförande, ledamöter samt revisorer och mötespresidium för Elevrådskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedningen ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Valberedningen sätter i samråd med förbundsstyrelsen ett nomineringsstopp som ska delges samtliga berörda senast tolv veckor före Elevrådskongressen. Valberedningen ska även lägga ett förslag till arvodering av förbundsstyrelsens presidium. Valberedning väljs av Elevrådskongressen. 5 Mandatperiod Mandatperioden för revisorer och valberedning löper från Elevrådskongress till nästkommande Elevrådskongress. Ett mandatår för förbundsstyrelsen löper från och med en månad efter Elevrådskongressen till och med en månad efter nästkommande Elevrådskongress. Förbundsstyrelsen tillträder vid närmast efterföljande årsskifte efter Elevrådskongressen. Ett mandatår för Förbundsstyrelsen löper 1 januari till 31 december. Vid nyval av förbundsordförande och vice förbundsordförande väljs vederbörande på tvåårig mandatperiod. Vid omval väljs vederbörande till ettårig mandatperiod. Vid val av förbundsstyrelseledamöter ska om möjligt två ledamöter väljas på tvåårig mandatperiod, dock kan en person endast kandidera till en tvåårig mandatperiod vid nyval. Valberedning och revisorer väljs på en ettårig mandatperiod. 18

19 6 Avbrutna mandatperioder Om en förtroendevald med flerårig mandatperiod inte vill sitta kvar på sin post efter ett år ska detta meddelas valberedningen senast fyra veckor innan nomineringsstoppet. En person som är vald på en tvåårig mandatperiod och under denna mandatperiod kandiderar till ett annat uppdrag avsäger sig då sitt pågående mandat med verkan vid det första mandatårets slut. 7 Valbarhet Valbar till Sveriges elevråd SVEA förtroendeposter är personer som nominerats av en medlem eller av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för organisationen samtidigt. En person kan inte vara anställd av organisationen under pågående förtroendeuppdrag. Valberedningen kan inte kandidera till övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 8 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Elevrådskongress eller extra elevrådskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från organisationens verksamhet och fråntas rätten att representera organisationen och leda verksamheten i väntan på elevrådskongressens eller extra elevrådskongressens beslut om misstroendeförklaring. 9 Arvodering Beslut om arvodering av förbundsstyrelsens presidium fattas av Elevrådskongressen. Valberedningen ska till Elevrådskongressen lämna förslag på den sammanlagda arvoderingen av förbundsstyrelsens presidium, enligt en procentsats av det prisbasbelopp som definieras i socialförsäkringsbalken (2010:110). Förbundsstyrelsen äger rätt att fördela det av Elevrådskongressen fastställda beloppet mellan förbundsordföranden och vice förbundsordföranden, samt att besluta att en presidiemedlem inte ska vara arvoderad. Kapitel 5 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Organisationens ekonomi ska skötas av förbundsstyrelsen eller den som Förbundsstyrelsen utser. Förbundsstyrelsen ansvarar för fördelning av organisationens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för organisationen utses av förbundsstyrelsen. 3 Förvaltningsrevision Förvaltningsrevisor utses av Elevrådskongressen på förslag av förbundsstyrelsen. 19

20 Kapitel 6 - Stadgar och upplösning 1 Stadgeändringar För stadgeändring av Första avdelningen, kapitel samt kapitel krävs att två på varandra följande Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum beslutar det med två tredjedelars majoritet, varav minst en Elevrådskongress ska vara ordinarie. För stadgeändring av övriga paragrafer krävs att en ordinarie Elevrådskongress beslutar det med två tredjedelars majoritet. 2 Stadgetolkning Om det råder oklarhet om hur denna stadga ska tillämpas gäller tolkning av förbundsstyrelsen i samråd med revisorer tills frågan kan prövas av Elevrådskongressen. 3 Stadgebrott Om ett stadgebrott sker ska detta meddelas revisorerna av förbundsstyrelsen. 4 Upplösning Organisationen upplöses då två på varandra följande ordinarie Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. 5 Likvidation Vid beslut om upplösning av organisationen ska vad som återstår av dess tillgångar efter avbetalning av skulder fördelas jämnt mellan medlemmarna. Andra avdelningen - Om regionen Kapitel 1 - Allmänt 1 Namn Regionens namn beslutas av Regionskongressen och godkänns av förbundsstyrelsen. 2 Uppgift Regionen har i uppgift att samordna och stödja elevråden. Regionen finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Regionens räkenskaps-, verksamhets- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. 20