Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA"

Transkript

1 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA En granskning av verksamheten Utförd av en granskningsgrupp utsedd av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Vetenskapsakademien

2 KVA rapport 2004:1 Kungl. Vetenskapsakademien 2004 Grafisk form och produktion: Typoform Tryck: Katarina Tryck, Stockholm ISSN:

3 Förord Den granskningsgrupp som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) utsett för att granska verksamheten i Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) ber härmed, efter fullgjort uppdrag, att få överlämna sin rapport. För att underlätta för läsaren finns slutsatser och rekommendationer summerat i slutet av rapporten framför bilagorna. Citerad text är angiven med kursiv stil. Granskningsgruppen vill tacka MISTRAs kansli för den stora beredvillighet med vilken det ställt underlagsmaterial till gruppens förfogande och svarat på alla uppkomna frågor. Stockholm, den 10 maj 2004 Lennart Ahlgren, IVA (arbetsutskott) Ann-Christine Albertsson, IVA Svante Björck, KVA Per-Ove Bäckström, KSLA (arbetsutskott) Anne Marie Hermansson, KVA Karin Holmvall, KVA (sekreterare, arbetsutskott) Christer Hoel, KSLA Tomas Rydberg, KSLA Kerstin Sirvell, IVA Bengt Söderström, KVA(ordförande, arbetsutskott)

4

5 Innehåll Inledning 6 Andra aktuella granskningar och utvärderingar 8 Akademiernas granskning av verksamheten Mistra s first ten years 9 Begränsning av Akademiernas granskning Kapitalförvaltningen i siffror 12 Utveckling av förmögenheten och stöd till forskningen 12 Administrations- och förvaltningskostnader 13 Förvaltningsresultat 13 Kapitalförvaltningens struktur 14 Arbetssätt 14 Utveckling av placeringsreglerna 16 Etik- och miljöhänsyn i förmögenhetsförvaltningen 20 Avslutade program 21 Utvägar 22 Coldrem 22 Bygg-Mistra 23 Kam Kretsloppsanpassad massafabrik 24 Allmänna synpunkter 24 Nya initiativ- Idéstödet 27 Nya program 29 Styrelseinitierade program 29 Den nya biologin 29 Changing climate 30 Forskarinitierade program 31 Slutsatser och rekommendationer 33 Kapitalförvaltningen 33 Verksamheten 34 Bilagor 37

6 Inledning Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) bildades tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning 1993 genom ett regeringsbeslut. Stiftelserna tillfördes medel från de avvecklade löntagarfonderna och startkapitalet 1994 för MISTRA var 2,5 miljarder kronor. I slutet av 2003 var värdet av detta kapital ca 3,3 miljarder kronor och då hade totalt 1,7 miljarder delats ut till forskning under de första 10 verksamhetsåren. MISTRAs styrelse beslutade 2003 att fastlägga de framtida årliga utbetalningarna till 200 miljoner kronor (Mkr). Detta beräknas innebära att kapitalet kan komma att vara förbrukat år MISTRA skall enligt sina stadgar (bilaga 2, 1) stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö samt främja utveckling av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för svensk konkurrenskraft. Forskningen skall vidare ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling och möjligheter att uppnå industriella tillämpningar skall tagas till vara. MISTRA är en stor finansiär inom svensk miljöforskning och har kommit att verka i ett föränderligt forskningspolitiskt landskap under sina 10 år. Andra viktiga aktörer inom området är idag Formas, Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och Vinnova. Karakteristiskt för MISTRA är att de finansierar relativt stora och långvariga projekt som ofta ligger nära tillämpning. MISTRA vill själv se sin verksamhet utvärderad efter resultat för en bättre miljö, vetenskaplig kvalitet, forskaråterväxt och kreativitet. MISTRAs styrelse har diskuterat en inriktning som skulle innebära att från 2005 skall ca en tredjedel av medlen disponeras till öppna programförslag medan ca två tredjedelar utlyses inom områden vilka styrelsen fastlagt. De pågående och beslutade program som redovisas i MISTRAs årsrapport 2002 visas i tabell 1. IVA, KSLA och KVA har enligt stadgarna för MISTRA rätt att granska stiftelsens verksamhet (bilaga 2, 18). Detta har utförts löpande sedan stiftelsens inrättande 1994 av en för akademierna gemensam granskningsgrupp. Dessa tidigare granskningar har definierat sin uppgift till att granska stiftelsens måluppfyllelse i förhållande till stadgar, samhällets intressen och förväntningar på stiftelsen. Fokus har varierat under åren: 1994/95 inriktade man sig på beredning och bedömning av ansökningarna om forskningsstöd, 1996 belystes de beslutade och planerade forskningsprogrammens relevans, 1997 studerade man bl.a. ett antal årsrapporter från tidigt startade program, de nya stadgarna, kapitalförvaltningen samt betydelsen för MISTRA av de förändringar som skett bland övriga miljöforskningsfinansiärer. Granskningen av verksamhetsåret 1998 ägnade särskild uppmärksamhet åt forskningsprogrammen och deras fortsatta verksamhet samt MISTRAs arbetssätt. Fokus för 1999 var utvärderingarna av de första etablerade programmen, MISTRAs internationella engagemang och formerna för samarbete med andra forskningsfinansiärer. I den senaste granskningen, 2000, diskuteras aktörerna inom svensk miljöforskning för att klargöra MISTRAs ställning. Där tas även MISTRA 2004 en policyskrift upp, och utifrån den behandlas bl.a. pro- 6

7 grammen, nya programförslag, programavslut och nya stödformer. Dessa granskningar finns publicerade och är även tillgängliga på MISTRAs hemsida (www.mistra.org Publikationer Verksamhetsgranskningar). Den aktuella granskningen kommer således att granska verksamhetsåren Vetenskapsakademien fastställde år 2000 Direktiv för granskning av forskningsstiftelserna (bilaga 3) som anger de generella direktiven för akademiernas granskningar av de forskningsstiftelser som bildats med löntagarfondsmedel. I juni 2003 fastställdes Direktiv för granskningen av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA (bilaga 4). Denna granskningsgrupp har definierat sin uppgift utifrån ovan nämnda dokument samt MISTRAs nuvarande verksamhet och övriga aktuella granskningar av MISTRA genomförda av andra aktörer. Tabell 1. Översikt över pågående och avslutade program år 2003 finansierade av mistra Akronym Fullständigt programnamn Beslutad period Kam Kretsloppsanpassad massafabrik Ångström Ångström Solar Centre Sweclim Svenskt regionalt klimatmodelleringsprogram Svampar Microbial Antagonism against Fungi Bygg-Mistra Kretsloppsanpassat byggande Sufor Uthålligt skogsbruk i södra Sverige Feromoner Doftämnen mot skadeinsekter Vastra Vattenstrategiska forskningsprogrammet Coldrem Marksanering i kallt klimat MiMi Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall Rese Remote Sensing for the Environment Sucozoma Bärkraftig förvaltning av kustresurser Mat21 Uthållig livsmedelsproduktion Jungner Bränsleceller och batterier Fjäll-Mistra Uthållig utveckling av fjällregionen Va-system Urbana VA-system Lustra Markanvändningsstrategier för minskade nettoutsläpp av växthusgaser Asta Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar Mare Kostnadseffektiva åtgärder för närsaltbegränsning till Östersjön NewS Ny strategi för riskhantering Persea Plasmaförstärkta reaktionssystem för miljöändamål Hagmarks-Mistra Skötsel av ängs- och hagmarker ekonomi och ekologi Buller Ljudlandskap för bättre hälsa Heureka Miljöinriktade beslutsstödsmodeller för skogsmark Båtbottenfärg Marine Paint Dom Domestication of Microorganism for Non-conventional Application Greenchem Speciality chemicals from renewable resources

8 Andra aktuella granskningar och utvärderingar Inför sitt 10-årsjubileum som forskningsfinansierande stiftelse initierade MISTRAs styrelse en extern utvärdering av sin verksamhet: MISTRA s First Ten Years. Syftet var att utvärdera MISTRAs hittillsvarande insatser och sätt att arbeta för att ge styrelsen ett underlag inför det framtida strategiarbetet. Utvärderingen är publicerad och finns också tillgänglig på MISTRAs hemsida enligt ovan. Under 2003 beslöt SISTER (Swedish Institute for Studies in Education and Research) att studera vilken effekt löntagarfondsstiftelserna, som nu alla varit verksamma i 10 år, har haft på svensk forskning, utbildning och innovation. Denna studie är på systemnivå och ställer frågor som; vilka konsekvenser stiftelsernas verksamhet har fått på svensk forskning, har stiftelsernas prioriteringar påverkat universitetens arbetssätt och hur har det forskningspolitiska systemet förändrats. Denna granskning kommer att publiceras under MISTRA har även initierat andra granskningar av sina interna processer. Akademiernas granskning av verksamheten 2000 Den senaste akademigranskningen av MISTRA, granskning av verksamheten 2000, förde fram ett antal problem gruppen funnit i sitt arbete och den presenterade att antal tydliga rekommendationer. Då många av dessa problem och rekommendationer fortfarande har aktualitet kan det vara på sin plats att ytterst kortfattat presentera dem. Sålunda noterade granskningsgruppen med oro att så få nya programförslag presenterats, en tendens som fortfarande håller i sig (även om MISTRAs kansli anser sig uppleva ett ökat intresse under den allra senaste tiden). MISTRA uppmanas att närmare analysera anledningen till detta. Vidare rekommenderar man starkt att MISTRA bör utveckla en programpolicy där avslutningsfasen uppmärksammas särskilt. Vikten av att ge ekonomiskt/tidsmässigt utrymme i samband med programmens slut för att göra en ordentlig syntes av resultaten för omvärlden poängteras. Vid avslutning av program rekommenderar man en utvärdering direkt vid avslutet och en kompletterade utvärdering 5 år senare. Man för fram nödvändigheten av ett tydligt system för bedömning av måluppfyllelse avseende resultat för bättre miljö, vetenskaplig kvalitet, forskaråterväxt och kreativitet, MISTRAs egna fyra huvudkriterier för resultatanalys. Granskningsgruppen rekommenderar vidare utveckling av nya stödformer; man finner det nya initiativet om idéstöd intressant, man rekommenderar mindre komplexa programformer och tidsbegränsade forskaranställningar, som gästprofessurer och forskartjänster, inom vissa områden där extra kompetens bedöms behövas. Vidare anser man att ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt problematiken att förena naturvetenskapligt och humanistisk-samhälls- 8

9 vetenskapligt inriktad forskning och man för också fram behovet av en internationell policy hos MISTRA. Gruppen rekommenderar också mer intensiva kontakter med både högskolevärlden och avnämarsidan. Slutligen konstateras att förmögenhetsförvaltningen inte i tillräckligt stor omfattning tar hänsyn till etik- och miljöfrågor. Mistra s first ten years Utvärderingen Learning from MISTRA s first ten years (An evaluation of the Foundation för Strategic Environmental Research by an international committee, Vol. 1 and 2), i akronymform benämnd M10, genomfördes på initiativ av MISTRAs egen styrelse. Styrelsen vill inför sitt eget fortsatta strategiarbete, få stöd i en bred utvärdering och också få ta del av de rekommendationer som en sådan utvärdering skulle kunna komma med. Utvärderingen genomfördes av en internationell grupp av fyra seniora personer som under många år verkat inom miljövård i vid bemärkelse (två från industrivärlden och två från akademin) under ordförandeskap av Gunnel Wisén Persson, ABB, och med Erik Hörnell, Vinnova, som sekreterare. MISTRAs styrelse ställde bl.a. följande frågor till utvärderingsgruppen: Does the MISTRA program portfolio reflect the right balance between different areas of strategic importance for a good environment? Is the MISTRA mode of operation optimal with respect to the strategic areas identified? Is the quality of programme outcomes high enough? Som underlag för sitt arbete beställde gruppen ett antal specialstudier som finns publicerade i M10 Vol. 2 (beställes från MISTRA). Huvudrapporten presenterar de sammanfattande synpunkterna och rekommendationerna (M10, Vol.1) och finns som nämnts tidigare tillgänglig på MISTRAs hemsida. Utvärderingsgruppen konstaterar att den i allmän bemärkelse är imponerad över MISTRAs urval, anpassning och genomförande av programmen men anser att det likväl finns potential för ytterligare förbättringar. Man sammanfattar sina slutsatser i åtta huvudrekommendationer där man strävar efter att belysa styrelsens frågor, eller snarare hur kommittén uppfattat frågorna. Naturligtvis finns här varken anledning eller möjlighet att redovisa M10s slutsatser utförligt, men ett par punkter är värda att framhålla speciellt. M10 redovisar oro över MISTRAs bristande engagemang i idégenereringsprocesser och konstaterar att mer tid och kraft måste läggas på detta, inkluderandes bredare dialoger med både akademiska forskare och avnämare i vid bemärkelse. MISTRA måste också få en tydligare internationell medvetenhet och bättre anpassa sig efter internationella behov. En förstärkning av de socioekonomiska aspekterna 9

10 10 och bättre balans mot det naturvetenskapliga perspektivet är nödvändigt. Kommittén menar också att MISTRA bör lägga mer kraft på att se över och anpassa programstyrelserna bättre till de krav som ställs på programmen. Man rekommenderar också MISTRA att stödja mindre program och understryker att man måste finna enklare arbetsformer för att utarbeta program. Slutligen måste MISTRA engagera sig mer i samband med programavsluten för att försäkra att resultaten kommer avnämarna tydligt till del. Akademiernas granskningsgrupp finner M10 mycket seriöst genomförd och menar att många av de rekommendationer som här fördes fram har hög relevans. Gruppen kan konstatera att många av de rekommendationer som framfördes i akademiernas granskning 2000 återkommer i M10s rekommendationer. Föreliggande granskning finner det därför naturligt att senare i rapporten ansluta till dessa båda granskningar.

11 Begränsning av Akademiernas granskning 2003 När Akademiernas granskningsgrupp blev medveten om M10 och SISTERs granskning var det naturligtvis viktigt att finna former för akademiernas granskning som inte överlappade de redan pågående utvärderingarna. Efter mycket konstruktiva samtal med ordföranden och sekreteraren i M10 och efter kontakt med en företrädare för SISTER framgick dock klart, att det var viktiga områden inom MISTRAs verksamhet som av dessa utvärderingar inte skulle komma att behandla. Akademiernas granskningsgrupp beslöt därför fortsätta sitt arbete främst inom följande områden: hantering av avslutande av program generering av nya program/projekt ekonomisk hantering kapitalförvaltning Då tidigare akademigranskningar inte detaljgranskat MISTRAs ekonomiska hantering och kapitalförvaltning har granskningsgruppen i denna rapport ägnat dessa delar en ganska detaljerad beskrivning och också uppdragit åt en extern konsult att granska kapitalförvaltningen. 11

12 Kapitalförvaltningen i siffror Utveckling av förmögenheten och stöd till forskningen MISTRA bildades 1994 och tilldelades 2,5 miljarder från de tidigare löntagarfonderna. I MISTRAs stadgar anges att Stiftelsens verksamhet får på sikt medföra att stiftelsens förmögenhet förbrukas. De ursprungliga ambitionerna med att allokera det stora kapitalet till MISTRA var att, under en begränsad tidsperiod, på ett kraftfullt sätt bidra till forskning med syfte att lösa strategiska miljöproblem och tankarna från denna tid var nog att MISTRAs kapital skulle kunna förbrukas under en begränsad tidsperiod. Inledningsvis antogs att denna period skulle kunna vara så kort som ca 10 år (men även en tidrymd på år diskuterades) mot bakgrund av att ambitionen var att årligen bevilja medel för forskningsstöd i storleksordningen 250 Mkr i 1993 års penningvärde. Under de fyra första åren var aktivitetsnivån relativt låg och under åren betalades endast ca 130 Mkr ut som forskningsstöd. Även omkostnaderna var naturligtvis begränsade i uppstartningsfasen. Strategin för förmögenhetsförvaltningen i den inledande fasen var att ha en hög andel aktier och med den gynnsamma utvecklingen på aktiebörsen i kombination med låga utbetalningar ökade förmögenheten till som högst 4,8 miljarder under mitten av år Förmögenheten har därefter minskat främst till följd av raset på världens aktiemarknader, men också på grund av ökat forskningsstöd och ökade omkostnader. Vid utgången av 2003 uppgick förmögenheten till 3,3 miljarder. Detta belopp kan jämföras med det ursprungliga beloppet uppräknat till 2003 års penningvärde på 2,9 miljarder. Fram till slutet av 2003, d.v.s. under sina första tio år, har MISTRA samtidigt i löpande penningvärde delat ut 1,6 miljarder (eller 6,4% per år) i forskningsstöd. Under 10-årsperioden har kostnaden för kapitalförvaltningen uppgått till 250 Mkr och kansliadministrationen till 150 Mkr. Således har totalt 2,0 miljarder (8 % per år) förbrukats samtidigt som den kvarvarande förmögenheten uppgick till 3,3 miljarder. Forskningsstödet var mycket begränsat under de tre första åren av MISTRAs verksamhet uppgick det till ca 95 Mkr, men ökade kraftigt under 1998 till ca 255 Mkr. Sedan dess har stödet uppgått till den beslutade nivå, ca 250 Mkr i genomsnitt per år. När MISTRA startades var utgångspunkten alltså att verksamheten skulle ha ett ändligt liv. När förmögenheten var som störst, i slutet av 2000, beslöt MISTRAs styrelse att MISTRAs förmögenhetsförvaltning skall ha målet att bevara realvärdet av dagens förmögenhet på ca 4,7 miljarder vid en årlig real utgiftsnivå på 250 Mkr. Under hösten 2001 konstaterade dock placeringskommittén att styrelsens ambition att bevara förmögenhetens reala värde i dagens läge (då ca 4 miljarder) var oförenligt med en årlig utgiftsnivå på 250 Mkr. Kommittén ansåg därför att den årliga utgiftsnivån bör justeras ned till storleksordningen 200 Mkr. Med utgiftsni- 12

13 vå menas här utdelat forskningsstöd. Styrelsen har därefter beslutat att fr.o.m skall utbetalningsnivån i fast penningvärde uppgå till 200 Mkr. Med denna utbetalningsnivå och ett relativt optimistiskt antagande om 3 % real avkastning på kapitalet så kommer kapitalet att räcka till början av 2020-talet. Administrations- och förvaltningskostnader Till de forskningsstödsnivåer som omnämns ovan skall även kostnader för administration och kapitalförvaltning läggas när man betraktar den årliga kostnadsnivån. Dessa kostnader har stigit relativt mycket och är icke oväsentliga vid beräkning av hur länge MISTRAs förmögenhet räcker. Dessa kostnader har ökat i snabbare takt än MISTRAs resultat, och i den prognos över administrationskostnader som gjorts av MISTRA t.o.m har man räknat med en realt hög och konstant kostnadsnivå. Denna prognos kan ifrågasättas inte minst mot bakgrund av att verksamhetens omfattning skall minska. De totala omkostnaderna har i ej oväsentlig omfattning ökat för varje år och uppgår till ca 40 Mkr per år. De totala kostnaderna för förmögenhetsförvaltningen är ca 20 Mkr och de totala administrationskostnaderna är också ca 20 Mkr. Av dessa är 7 Mkr att hänföra till utveckling, uppföljning, utvärdering och kommunikation. De totala lönekostnaderna uppgår till ca 9 Mkr. Bland kostnaderna för administration ingår även s.k. Övrigt stöd. Detta borde separeras och skuldföras i balansräkningen på samma sätt som sker med andra stödformer. Den räntebärande förvaltningen sköts av MISTRAs kansli, medan aktieförvaltningen är utlagd på externa förvaltare uppgick de totala kostnaderna för förmögenhetsförvaltningen enligt MISTRAs årsredovisningar till ca 7 Mkr och har sedan dess kontinuerligt stigit fram till 2001 då den uppgick till 22 Mkr, för att därefter falla tillbaka något. Under denna period steg förvaltningskostnaden från 4,3 Mkr till 17,7 Mkr. Ränteförvaltningen föreslås nu läggas på extern part, vilket kommer att öka kostnaderna något för förvaltningen. MISTRA bör i samband med en övergripande översyn av avtalen även utvärdera kostnadsnivåerna, så att man säkerställer att avgifterna som betalas håller en konkurrenskraftig nivå. Förvaltningsresultat Det finns inte underlag för att göra en helhetsbedömning av MISTRAs förvaltningsresultat. Beräkningar som gjorts har fokuserat på aktieportföljen, och en konsultfirma har fram till september 2003 haft ett löpande uppdrag från MISTRA att ta fram rapporter för den delen. I en analys som gjordes 2002 (MISTRA Utvärderingsrapport Bohman & Lindström Investment Services) konstaterades att aktieportföljen sedan 1997 utvecklats i genomsnitt 2,2 % sämre per år än MISTRAs eget jämförelseindex i huvudsak beroende på mycket svaga prestationer från förvaltarna. Av rapporten framgår att flera förvaltare underpresterat konstant under flera år utan åtgärder. 13

14 Kapitalförvaltningens struktur I denna del av granskningen har MPIR Investment Services (MPIR) anlitats för att göra kvalitativ utvärdering av kapitalförvaltningen. MPIRs rapport med titeln Granskning, MISTRAs förmögenhetsförvaltning finns tillgänglig på MISTRAs kansli. Uppdraget har varit begränsat till att utvärdera struktur och organisation av förvaltningen, som t. ex. hur rollfördelningen mellan olika delar i organisationen fungerar, hur beslutsoch implementeringsprocesserna ser ut samt hur avtal, regelverk och rapportering är utformade. Detta kapitel är i huvudsak en sammanfattning av MPIRs rapport. Vid en genomgång av den karaktär som här har gjorts tenderar det negativa att betonas, vilket kan ge en onyanserad bild av verkligheten. Det finns mycket i MISTRAs kapitalförvaltning som är bra, framförallt finns det nu ett antal ansatser för att förbättra arbetet. MISTRA har en bra grundstruktur genom sin tänkta rollfördelning mellan en finansiellt oinsatt styrelse, en expertledd kommitté med styrelserepresentation, och kansliet. Problemen hänger främst samman med en svag implementering av vald infrastruktur, där vi anser att en uppgradering av förvaltningskompetensen i alla delar av organisationen bör prioriteras. I det avslutande avsnittet Slutsatser och rekommendationer ger granskningsgruppen några rekommendationer, utan inbördes rangordning, till utveckling för att förbättra MISTRAs kapitalförvaltningen. Arbetssätt MISTRAs styrelse är ansvarig för MISTRAs kapital och kapitalförvaltning. Styrelsen har begränsad kompetens vad gäller kapitalförvaltning och har därför tillsatt en kommitté för att förvalta MISTRAs kapital. Kommittén består av tre medlemmar från MISTRAs styrelse och tre externa experter. Mot bakgrund av kapitalets betydelse för MISTRAs verksamhet kan styrelsens sammansättning ifrågasättas. MISTRAs verksamhet och fortlevnad är mycket beroende av hur väl kapitalförvaltningen sköts. Åtminstone en styrelseledamot, t. ex. ordföranden i kommittén, med relevant bakgrund avseende kapitalförvaltning, borde ingå i styrelsen. Styrelsen skall bl.a. ställa krav på kommitté och ledning avseende kansliets organisation av den operativa kapitalförvaltningen. Med en expert i styrelsen kan styrelsen sannolikt ställa tydligare krav på hanteringen av kapitalet än vad som sker idag. Under lång tid har administrationen krävt omfattande arbetsinsatser från kansliets sida, utan att tillfredsställande kvalitet i sifferunderlag och rapportering kunnat uppnås. Kansliet initierade därför i slutet av 2003 en upphandling av extern backofficeleverantör. Det finns goda skäl att tro att kvaliteten därmed kommer att bli bättre. 14

15 Administrativa överväganden verkar inte ha varit en beslutsparameter vid val av förvaltare eller portfölj. Det är först under 2003 man i några fall inlett en process att föra över medel från diskretionär förvaltning till fonder. Av kostnadsadministrativa skäl kan ifrågasättas om MISTRA inte tidigare borde valt fondförvaltning i högre utsträckning än vad som varit fallet. Placeringskommittén har valt en enkel ränteförvaltning. Den är medvetet passiv men är förenad med administrativa risker och hanteras helt av kansliet. Nu har kommittén föreslagit att en extern ränteförvaltning skall upphandlas, vilket är ett steg i rätt riktning i syfte att minska de operativa riskerna och förbättra strukturen. Rapporteringen av förvaltningen till styrelse och kommitté har varit fragmentarisk. En mycket grov uppskattning av totalavkastningen har gjorts en gång per år, i övrigt är det framförallt portföljens marknadsvärde totalt och uppdelat per tillgångsslag/delportfölj som rapporterats. Rapporteringen har således inte gett underlag för, en utvärdering av stiftelsens förvaltningsresultat gentemot ett relevant benchmark och mot de finansiella målen, samt att värdera risknivån i totalportföljen. Styrelsen har heller inte haft underlag för att bedöma kommitténs och kansliets prestationer. Fokus för rapportering och utvärdering har varit aktieportföljen, och där har underlaget varit bättre, med utvärdering både på totalnivå och för de enskilda förvaltarna samt med kontroll av regionlimiter. Osäkerhet råder om var gränsen går mellan kommitténs (i huvudsak) strategiska roll och kansliets (i huvudsak) operativa roll. En avgörande fråga är möjligtvis om kommittén skall anses som rådgivande eller beslutande instans. Hittills har kommittén mest agerat rådgivare. Som rådgivare tar kommittén inte tydlig ställning, utan agerar framförallt bollplank åt MISTRAs kansli. Detta är inte i linje med hur kommitténs uppgift formulerats av styrelsen. Om kommittén, å andra sidan, skall kunna leva upp till sin roll som beslutsfattande insats måste avsevärt bättre beslutsunderlag produceras än som sker idag. Kansliet har det operativa ansvaret för att genomföra av styrelsen/ kommittén beslutade åtgärder. Kansliet saknar dock erforderlig kapacitet för att sköta detta uppdrag. Kanslichefen har utfört ambitiöst och dedikerat arbete utifrån sina förutsättningar, men ledningen tycks ha underskattat betydelsen av specialistkunskaper för att sköta den löpande hanteringen av kapitalförvaltningen. Sannolikt har man utgått ifrån att kommittén skulle kompensera för detta, men kommittén kan inte annat än i marginell omfattning tillhandahålla operativt stöd. MISTRAs kansli borde, i brist på egen intern specialkompetens, i större utsträckning anlitat extern kompetens. Samtidigt måste kommittén bli tydligare i att konkretisera sina beslut, och stötta kansliet med råd kring genomförande tidplan, resurser, tänkbara leverantörer. I efterföljande möten bör genomförandet följas upp och rapporteras. 15

16 Genomgående har kommittén haft svårt att komma till beslut avseende förvaltningens inriktning. Den undermåliga kvaliteten i sifferunderlag och i rapportering, jämte otillräckliga resurser i kansliet har visserligen avsevärt försvårat arbetet med att styra och utveckla förvaltningen, men kommittén borde ändå haft tydligare riktlinjer i sitt arbete. I rapporten från MPIR ges några exempel som styrker denna slutsats. Utveckling av placeringsreglerna Styrelsen reglerar arbetet med kapitalförvaltningen med placeringspolicyn (placeringsregler för kapitalförvaltningen), som även anger befogenhetsfördelning (mellan styrelse, kommitté och kansli). MISTRAs medel får (enligt placeringspolicy fastställd ) placeras i: svenska och utländska aktier och aktierelaterade fondpapper. Vidare får placeringar ske i depåbevis avseende nämnda fondpapper, i aktiefonder som huvudsakligen placerar i fondpapper av ovan nämnt slag samt i räntebärande fondpapper likvida medel i svenska kronor och utländsk valuta options- och terminskontrakt avseende sådana fondpapper och valutor som portföljens medel får placeras i, samt options- och terminskontrakt avseende index som huvudsakligen baseras på sådana fondpapper övriga instrument efter särskilt beslut i kommittén för kapitalförvaltning. Under de första åren av MISTRAs verksamhet var den av styrelsen fastlagda strategin att ha en hög andel aktier. Andelen räntebärande papper var endast av storleksordningen 20 %. Detta innebar ett risktagande, men som framgått ovan var denna strategi mycket gynnsam för förmögenhetsutvecklingen. Noteras kan även att värderingarna i MISTRAs kapitalförvaltning var separerad från ändamålet att finansiera forskning för att lösa strategiska miljöproblem gavs ingen återspegling alls i MISTRAs kapitalförvaltning. Den första placeringspolicyn som gruppen tagit del av är från Denna anger hur ansvaret för förvaltningen skall fördelas, i vilka tillgångsslag och med vilka limiter förmögenhetens medel får placeras samt hur förvaltningen och dess resultat skall rapporteras. Enligt denna policy skall bl.a. räntebärande tillgångar inte vid något tillfälle understiga summan av de forskningsanslag som stiftelsen budgeterat att betala ut för de nästkommande tre åren (d.v.s. ca 850 Mkr). Under slutet av 1990-talet medförde detta att de räntebärande placeringarna uppgick till drygt 20 % av den totala förmögenheten. 16

17 Policyn från 1999 reglerar bl.a. även hur fördelningen av övriga tillgångar, sedan de räntebärande tillgångarna har placerats, skall fördelas. Detta gäller främst allokeringen av aktieplaceringar till olika geografiska marknader. Enligt denna policy är riktvärden för aktieplaceringar i främst Norden, men även Europa, betydligt lägre än vad som i praktiken varit fallet fram till dess. En tydlig förskjutning mot aktier i USA skedde i denna policy. Denna förskjutning mot aktier i USA har allt sedan dess varit förhärskande. I policyn från 1999 sägs även att diversifiering av valutarisk skall tas i beaktande vid fördelning mellan tillgångsslag och länder. Efter börsraset 2000 påbörjades en diskussion i placeringskommittén beträffande en mer omfattande ändring av policyn och av ansvarsfördelningen mellan styrelse och kommitté. Detta ledde fram till att en ny placeringspolicy fastlades i styrelsen vid sammanträde i oktober De viktigaste nyheterna och förändringarna var att: de räntebärande placeringarna skall täcka de kommande fem årens (tidigare tre) planerade utgifter och skall utgöra minst 30 % av förmögenheten aktieportföljen skall vara diversifierad utan att fördelningsnyckeltal anges % av aktierna i USA och Europa skall väljas ut med positiva krav på etik och miljö MISTRA i sitt ägande av aktier skall utesluta dels aktier i företag som bryter mot någon av Sverige antagen konvention om mänskliga rättigheter, dels aktier i företag som i sin verksamhet i Sverige bryter mot svensk lag. Vad gäller aktieplaceringarna gjordes endast mindre förändringar beträffande geografisk fördelning och limiter. Ej heller synen på valutarisk ändrades. Konsekvensen av den nya policyn blev att de räntebärande placeringarna kom att ligga på ca 35 % och placeringar i aktier på ca 55 % av den totala förmögenheten. Riskprofilen i kapitalförvaltningen minskades således i rätt stor omfattning. Huruvida aktieportföljen skall valutasäkras eller ej har varit uppe till diskussion i placeringskommittén vid flera tillfällen och vid sammanträde i juni 2002 beslutades att ej valutasäkra portföljen. Vid möte i december 2003 konstaterade styrelsen att MISTRA har sina betalningsåtaganden i svenska kronor och att MISTRAs höga exponering mot utländska marknader, inte minst mot dollarn, ger fortsatt anledning för kommittén att återkomma till allokeringsfrågor och eventuell valutahedging. Placeringspolicyn reviderades nyligen (styrelsebeslut ). I förhållande till tidigare policy är det framförallt målen för placeringsverksamheten som setts över. 17

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014 Placeringspolicy för kapitalförvaltning Reviderad efter FS-beslut i september 2014 Placeringspolicy för kapitalförvaltning 1. Inledning Syfte med placeringspolicyn Syftet med denna placeringspolicy är

Läs mer

Placeringspolicy med Placeringsreglemente. Fastställd 2015-05-10

Placeringspolicy med Placeringsreglemente. Fastställd 2015-05-10 med Placeringsreglemente Fastställd 2015-05-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Hjärtebarnsfondens stadgar... 3 1.2 Syfte med placeringspolicyn... 3 1.3 Förvaltningen... 4 1.4 Uppdatering av placeringspolicy...

Läs mer

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08

Placeringspolicy. Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen 2009-04-08 Reviderad av styrelsen 2010-04-29 Reviderad av styrelsen 2014-05-08 Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0)8 15 41 00 Org.

Läs mer

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning 1. Allmänt 1.1 Bakgrund Förvaltningen av pensionsmedel som motsvarar hela pensionsskulden skall ske under

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet Dnr SU 33-0932-10 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 20100416 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn 1.3 Uppdatering

Läs mer

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ):

Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk Forskning ( Mistra eller Stiftelsen ): policy Styrelsens placeringspolicy med placeringsreglemente för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Placeringspolicy 1 Inledning 1.1 Mistras stadgar Utdrag ur stadgarna för Stiftelsen för miljöstrategisk

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden Fastställd vid styrelsemöte 16 mars 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 2 Bakgrund och syfte 2 Uppdatering av placeringspolicyn 2 Organisation och

Läs mer

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning. 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med placeringspolicyn är att ge kommunen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta med godkännande lägga rapporten till handlingarna.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta med godkännande lägga rapporten till handlingarna. SIGNERAD 2014-03-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-19 Vår referens Ola Nyberg Finanschef Tjänsteskrivelse ola.nyberg@malmo.se Samförvaltade stiftelser rapport 2013 STK-2014-373 Sammanfattning

Läs mer

Forum Syds kapitalplaceringspolicy

Forum Syds kapitalplaceringspolicy Bilaga 1 Forum Syds kapitalplaceringspolicy Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2016-10-19 Giltighetstid: 2017-10-31 Ansvarig: Ekonomichef Forum Syd Katarinavägen 20 Box 15407 SE-104 65 Stockholm

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

Bolagspolicy för Vara kommun

Bolagspolicy för Vara kommun Bolagspolicy för Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX XX 1. Bakgrund och omfattning Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.21

Laholms kommuns författningssamling 6.21 Laholms kommuns författningssamling 6.21 Föreskrifter om förmögenhetsplacering för av kommunen förvaltade stiftelser; antagna av kommunstyrelsen den 23 augusti 2005 233 i. Laholms kommun föreskriver följande

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Svedala Kommun. Kapital- och likviditetsförvaltning. - Uppföljning av rapport från 2010-11-22. KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12

Svedala Kommun. Kapital- och likviditetsförvaltning. - Uppföljning av rapport från 2010-11-22. KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12 ABCD Svedala Kommun - Uppföljning av rapport från 2010-11-22 KPMG AB 8 juni 2012 Antal sidor: 12 ABCD Svedala Kommun Innehåll 1. Inledning 1 2. Utförd granskning 1 3. Gällande regelverk 1 4. Händelser

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 6.20

Laholms kommuns författningssamling 6.20 Laholms kommuns författningssamling 6.20 Föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser; antagna av kommunfullmäktige den 24 februari 2005, 35 1. 1. ALLMÄNT 1.1 Mål Laholms kommuns

Läs mer

Placeringspolicy för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond

Placeringspolicy för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond Placeringspolicy för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond Antagen av stiftelsens styrelse den 10 mars 2016 1 Placeringspolicy Innehåll 1 Förvaltningsorganisation... 3 2 Förvaltningens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för kapitalförvaltningen Antagen av kommunstyrelsen 2016-10-03 183 Innehållsförteckning Regler för kapitalförvaltningen... 1 1 Inledning... 2 2 Tillåtna tillgångsslag... 2 2.1 Fördelning av det

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012

REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012 Internrevisionen Till styrelsen vid Göteborgs universitet Jan Sandvall 2012-02-20 Dnr V 2012/89 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2012 Styrelsesammanträde 2012-02-20, punkt 8 1 Inledning Internrevisionen vid Göteborgs

Läs mer

FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING

FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING 2013-10-02 FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING Fastställd av kommunstyrelsen 2 1 Inledning Finansiella riktlinjer för Karlstads kommuns donationsmedelsförvaltning anger

Läs mer

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen 2014-02-19 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen 2014-02-19 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 1 Inledning 1.1 Utgångspunkt Kyrkans Akademikerförbunds (KyrkA) kapitalförvaltning ska vara långsiktig och

Läs mer

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun 2014-05-28 Ks 625/2014 Placeringspolicy för Örebro kommun Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunfullmäktige... 3 2.2 Kommunstyrelsen... 3 3 Kommunens kapitalförvaltning av

Läs mer

Ersättningspolicy. Analys rörande risk förenad med Bolagets ersättningssystem

Ersättningspolicy. Analys rörande risk förenad med Bolagets ersättningssystem Ersättningspolicy Case Kapitalförvaltning AB, ( Bolaget ) har i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om ersättningspolicy i 9 kap. Finansinspektionens föreskrifter (2013:10) om förvaltare av alternativa

Läs mer

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet Dnr SU FV-2.1.8-0936-14 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 2014-04-09 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011.

Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011. Ersättningspolicy för Kinda-Ydre Sparbank, nedan benämnd Banken. Bankens styrelse har fastställt denna policy vid sammanträde den 14 september 2011. Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som

Läs mer

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunfullmäktige KFS 706 2007-03-26, 23 Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel Åstorps kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2000-06-26

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB

Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB Ersättningspolicy för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 15 juni 2015. Policyn ska prövas

Läs mer

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010 Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd 8.12.2010 1. Inledning Denna placeringspolicy har fastställts av ÅA:s styrelse och gäller tillsvidare from 1.1.2011. Detta policydokument utgör regelverket

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR Inledning 3 Etiska hänsynstaganden 3 Rapportering och uppföljning 3 Fördelning av ansvar och befogenheter 3 Definitioner av risk 4 Önskad placeringsstrategi 5 Policy för Teknologkårens placeringar 2 (6)

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente Förslag till placeringsreglemente Förslag till Placeringsreglemente Kongress 2014 för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 2 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för

Läs mer

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och

Allmänt. 1. ledamöterna av den verkställande ledningen 2. risktagare, 3. medarbetare med ansvar för kontrollfunktioner, och Uppföljning och utvärdering av program för aktiebaserad ersättning, tillämpningen av riktlinjer för ersättning samt gällande ersättningsstruktur och ersättningsnivåer i banken. Allmänt Styrelsen i SEB

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet?

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi?

Läs mer

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1

Finansförvaltning POLICY 1 (6) 2013-12-10 7720-1 POLICY 1 (6) SYFTE Av Kommunallagen (8 kap. 2) framgår att kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Fullmäktige

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Stadgar för Branschorganisationen Svensk Elektronik

Stadgar för Branschorganisationen Svensk Elektronik Stadgar för Branschorganisationen Svensk Elektronik Antagna vid konstituerande möte i Stockholm den 2010-01-21 Reviderade vid föreningsmöte i Stockholm 2015-05-21, fastställda den 2015-12-03 Namn 1 Föreningens

Läs mer

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar

Ersättningspolicy. Riskanalys avseende rörliga ersättningar Med bilaga Riskanalys avseende rörliga ersättningar Fastställd av sparbankens styrelse 2014-03-19 1 Inledning. Banken skall ha en ersättningspolicy som styr hur ersättningar till anställda skall fastställas,

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Kodrapport för Mind 2015

Kodrapport för Mind 2015 1 (6) Kodrapport för Mind 2015 Mind får härmed avlämna kodrapport för 2014 enligt riktlinjerna för FRIIs kvalitetskod (antagna av FRIIs årsmöte 22 maj 2013). Kodrapporten är granskad och godkänd av föreningens

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Placeringspolicy för Diabetesfonden

Placeringspolicy för Diabetesfonden Placeringspolicy för Diabetesfonden Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond Antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 Reviderad den 20 oktober 2016 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

Datum Region Skånes riktlinjer för förvaltning av stiftelsekapital Föreskrifternas syfte och omfattning

Datum Region Skånes riktlinjer för förvaltning av stiftelsekapital Föreskrifternas syfte och omfattning Datum 2016-12-08 1 (8) s riktlinjer för förvaltning av stiftelsekapital 1. INLEDNING 1.1. Föreskrifternas syfte och omfattning är förvaltare för s avkastningsstiftelser, genom s.k. anknuten förvaltning.

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Internet of Things Sverige regler för samverkan

Internet of Things Sverige regler för samverkan Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten

Läs mer

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition Ekonomisk ram för år 2018 Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna

Läs mer

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs.

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs. ARBETSORDNING FÖR STIFTELSEN RADIOHJÄLPENS STYRELSE Detta dokument innehåller styrelsens arbetsordning och instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren. Denna arbetsordning

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer