Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012"

Transkript

1 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Mars 2012

2 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Syfte: Baskunskaper Programmet Centrala kansliernas mångfalds- och jämställdhetsplan Övning Mänskliga rättigheter Mångfald och intersektionalitet Jämställdhet Diskrimineringslagen Hur arbetar vi vidare? Fördjupning och verktyg: 23 maj i Vbg, 1 juni i Gbg

3 Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder, etnisk och kulturell bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhets- och mångfaldsplan

4 VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Alla människor har lika värde Varje människa är unik med förmåga att utvecklas och ta ansvar Ur Personalvisionen

5 VGR arbetar för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män få en jämnare könsfördelning i personalgrupper rekrytera personer med annan kulturkompetens än svensk anställa personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden Budget 2012,

6 Det goda livet för alla Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Västra Götalandsregionen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet, exempelvis genom att ta fram anpassad information och se till att lokaler och besöksmål är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Ur Ett gott liv

7 Övning Diskutera vilka kopplingar och associationer ni gör till mänskliga rättigheter utifrån tidningsartiklarna? Diskutera vilka kopplingar ni gör till Västra Götalandsregionens verksamheter utifrån tidningsartiklarna? Redovisa kort muntligt i storgrupp

8 Västra Götalandsregionen Mänskliga rättigheter och Rättighetsbaserat arbetssätt Mars 2012

9 Ansvar och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2012 Västra Götalandsregionen slår vakt om alla människors lika värde och möjligheter. Alla människors rättigheter och lika värde ska respekteras. Alla verksamheter ska i detta arbete utgå från diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder.

10 Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap - Reaktion på förintelsen - Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget - Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? - Hur kunde det gå så långt?

11 Mänskliga rättigheter beskriver -Vad som inte får göras mot någon människa. -Vad som måste göras för varje människa.

12 Mänskliga rättigheters utgångspunkt Rättigheterna är odelbara Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

13 Fyra aspekter av mänskliga rättigheter (MR) Juridik Verksamhet MR Identitet/Självbild Bemötande

14 Myter om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter behöver vi inte jobba med här eftersom vi redan har det så bra Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem Demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak Vi kan inte bara hålla på och prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter Jag behöver inte lära mig om mänskliga rättigheter eftersom jag redan respekterar andra människor

15 Ett hållbart skydd för mänskliga rättigheter? De mänskliga rättigheterna respekteras. Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

16 Ett ohållbart skydd? Det allmänna strävar efter att uppfylla målen för de mänskliga rättigheterna så som de har omtolkats i svensk rätt och praxis. Människor saknar kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. De som är verksamma inom den offentliga sektorn saknar kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

17 Ett ohållbart skydd? Vad händer vid till exempel ekonomisk kris? instabilitet och social oro i samhället? kravaller/upplopp? kampen mot terrorismen? naturkatastrofer? Det är först då människorättssystemet sätts på prov...

18 Varför mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens arbete? Västra Götalandsregionen är en del av det offentliga Sverige och har då skyldighet att efterleva de internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete gör Västra Götalandsregionens arbete långsiktigt hållbart, kvalitativt, fokuserat och integrerat.

19 Mänskliga rättigheter i VGR VGR mänskliga rättigheter och likabehandling 1 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter (föreläsning) 2 Att arbeta med mänskliga rättigheter (planer/policies) 3 Att agera utifrån mänskliga rättigheter (uppföljning)

20 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter Bakgrunden: vad är mänskliga rättigheter Centrala konventionerna: deras roll Konventionernas förhållande till nationell lag Offentlig verksamhets ansvar

21 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter Det första gemensamma internationella dokumentet om mänskliga rättigheter (1948) Består av 30 artiklar i vilka ingår både medborgerliga och politiska och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Ingen rangordning av artiklarna de är odelbara och beroende av varandra Enskilda stater är juridiskt ansvariga för att rättigheterna efterlevs nationellt och internationellt

22 Tre typer av mänskliga rättigheter Absoluta oåterkalleliga rättigheter. ex. rätten att slippa tortyr Rättigheter som bara får begränsas i specifika fall ex. rätten till frihet Rättigheter som får begränsas genom avvägningar ex. rätten till privatliv, yttrandefrihet, m.m. En sådan begränsning måste vara: Laglig Grundad i någon annan viktig rättighet Nödvändig Rimlig i proportioner

23 Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

24 Internationell rätt (folkrätt) Internationella avtal Internationella avtal Nationell implementering Nationell implementering Nationell implementering

25 Nationell implementering? Ratificering Internationella konventioner blir också nationell lag så kallad inkorporering Nationell implementering Internationella konventioner blir nationell lag genom transformering eller konstaterad normharmoni

26 Statens ansvar för mänskliga rättigheter? Dvs. regeringens, riksdagens, statliga myndigheters, landstings och kommuners ansvar för mänskliga rättigheter Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka) Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar) Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter (utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)

27 Vart tar rättigheterna vägen? Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet förverkligas ( ) Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art. 22

28 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, där ibland socialförsäkring Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 9 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänstlagen, 1 Kap 1

29 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna tillerkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att a) minska foster- och spädbarnsdödligheten (..), b) förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård ( ), c) förebygga, behandla och bekämpa alla ( ) sjukdomar, d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård ( ). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 12

30 Vart tar rättigheterna vägen? Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdslagen 2 a

31 Konventionskonform tolkning Svensk inhemsk lagstiftning och ändringar av lagstiftning ska tolkas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. = konventionskonform tolkning Konventionerna bör användas för att lyfta fram och tydliggöra myndigheters prioriteringar och ansvar Ska användas som tolkningsmaterial i juridiska sammanhang )

32 Att agera utifrån mänskliga rättigheter Omedvetna fördomar Beteende- och värderingsövningar Öppen fortlöpande diskussion om svårigheter

33 Vad bär vi med oss för tankar? okunnig smart arbetslös satanist välutbildad förtryckt omtänksam Fast i kulturella mönster kvinnomisshandlare terrorist

34 Vad bär vi med oss för tankar? poet rånare serietecknare poet i exil författare mördare nobelpristagare författare nobelpristagare

35 Att arbeta med mänskliga rättigheter. Vilka verksamheter berörs? Centrala styrdokument Uppdrag Budget Visioner Handlingsplaner. Rättighetsbaserad arbete Handlingsplaner Daglig planering och prioritering Konsekvensanalyser Utvärderingar.

36 Spelar ordvalet någon roll? Jag har behov av vård. Vi ska tillgodose patientens behov av god vård samt trygghet i vården och behandlingen. Jag har rätt till bästa möjliga hälsa. Jag har ansvar för att skydda, förverkliga och främja denna persons rättighet just därför att det är hans/hennes rättighet.

37 Mänskliga rättigheter en ram Alla människor har samma värde och rättigheter Ingen får diskrimineras Exempel på områden inom rättighetsramen Jämställdhet HBT- Integration Nationella Funktions- Barn och frågor minoriteter nedsättning ungdom Västra Götalandsregionens verksamhet Icke-diskrimineringslagstiftning golvet Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

38 Perspektivträngsel? Hållbar utveckling Likabehandling Ungdomsfrågor Funktionsnedsättningsfrågor Integration Västra Götalandsregionens verksamhet Äldrefrågor Jämställdhet Nationella minoriteter HBT-frågor Barnperspektiv

39 mångfald

40 Enheten för rättighetsfrågor

41 Begreppet mångfald -Mångfald: stort och varierat utbud, mängd, flera, multipel -Mångfaldig: mångsidig, talrik, varierande -Normativ mångfald: ett önskvärt tillstånd med avseende på distributionen av vissa karaktäristika (ålder, kön, etnicitet, sexuell orientering etc.) inom ett samhälles struktur -Deskriptiv mångfald: befintligheten av olika karaktäristika inom ett samhälle

42 Begreppet mångfald forts Ursprung USA: diversity, diversity management. -Strategier, försöksverksamheter och program som syftar till att motverka negativa följder av exempelvis etnisk och kulturell mångfald så som diskriminering och segregation (korrigering av underrepresentation). -Att stärka de positiva konsekvenserna av mångfald i termer av innovationer, nya perspektiv, oväntade lösningar etc.

43 Vad är mångfald? Primär mångfald exkludering 10% kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder livsstil, arbetslivserfarenhet, utbildning, yrkesskicklighet, utbildning, organisationserfarenheter, Intressen, civilstånd, antal barn, arv bostadsort, musiksmak, drömmar, framtidsplaner, värderingar, livsåskådning, sorger, kärlek, sexuella preferenser, inkomst Sekundär mångfald - inkludering

44 Varför ska vi arbeta med mångfald? -Globalisering och internationalisering -Demografi, en förändrad befolkningssammansättning -Arbetskraftsutveckling, en åldrande befolkning -Kunskapsgap, tillgång och efterfrågan på kompetens -Ökade marknadsandelar och bättre konkurrenskraft -Juridiska aspekter, -Kostnader utan mångfald? Rekrytering? Image? -Legitimitet åt demokratiska institutioner -Moral och etik, allas lika värde och värdighet

45 VERTIKAL SEGREGATION (makt och tolkningsföreträde) vithet är det som inte syns men som talar ändå HORISONTELL SEGREGATION (representation)

46 Etnicitet Västra Götaland 14,7 procent av Västra Götalands befolkning är utrikes födda år 2010 ( personer). 19,4 procent av Västra Götalands befolkning har utrikes bakgrund* år 2010 ( personer). * Utrikes bakgrund = född i Sverige av två utrikesfödda föräldrar

47 Varifrån kommer de utrikes födda? Kvinnor Män Kvinnor Män Födda i Sverige 85,0 % 85,6% 87,9% 88,4% Födda i Norden exkl. Sverige 3,0% 2,4% 3,4% 2,8% Födda i EU/EFTA exkl. Norden 2,7% 2,7% 2,2 % 2,1% Födda i världen exkl. EU/EFTA 9,3% 9,3% 6,5% 6,7% Källa: SCB

48 Hur många personer med utländsk bakgrund mellan 0-17 år i % per kommun? Utrikes f. Utländsk b. Utrikes f. Utländsk b. Göteborg 22,4 41 Öckerö 4,3 8 Strömstad 20,2 35 Karlsborg 5,1 9 Borås 17,4 30 Grästorp 5,7 12 Trollhättan 16,4 32 Orust 5,9 12 Partille 14,4 23 Hjo 5,9 12 Mölndal 13,3 23 Tjörn 6,0 12 Dals Ed 12,9 20 Essunga 6,4 10 Ale 12,8 22 Vara 6,9 11

49 Barn och ungdom 20 % av Sveriges befolkning är barn 20 % av alla barn i Sverige känner till att de har rättigheter 11,5 % av alla Sveriges barn lever i fattigdom Stora klyftor när det gäller barn: med utländsk eller svensk bakgrund med ensamstående eller sammanboende föräldrar i de fattigaste och i de rikaste familjerna i de rikare eller fattigare stadsdelarna i de rikaste och fattigaste kommunerna

50 HBT Hbt är en förkortning av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp för individer vars könsöverskridande identitet och uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födsel. Transbegreppet handlar inte om sexuell läggning utan om kön.

51 Statistik Cirka 10% har annan sexuell läggning än enbart heterosexuell Cirka 1 % är transpersoner

52 Personer med funktionsnedsättning Cirka personer lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland Fem svårigheter Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen Ökande grupp Åldersutvecklingen Allt fler överlever olyckor och svåra sjukdomar

53 Äldre Andelen över 65 år i Sverige 17 %, i Västra Götaland 18 % 2050 andelen över 65 år i Sverige ca 25 % Ca 63% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Ca 39% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Längre tid som pensionär än som förvärvsarbetare Vart annat barn som föds idag kan komma att fira sin 100-års dag

54 Intersektionalitet Engelskans to intersect = att genomskära, att korsa Intersektionalitet kan användas för att belysa hur olika former av diskriminering hela tiden samverkar (Iris Marion Young) Ingen teori, utan mer ett synsätt, ett perspektiv Forskning som sysslar med olika kategorier/grupper som uppfattas som marginaliserade och/eller underordnade Försök att fånga samspelet mellan flera olika dimensioner för att på allvar förstå situationen för dessa grupper

55 Rötter inom feminism Förhållandet mellan klass och kön Vad har medelklassens kvinnor gemensamt med arbetarklassens kvinnor? Vad är viktigast; klass eller kön? Antirasistisk kritik Feminismforskning företrädde vita, västerländska kvinnor och inte adekvat för färgade kvinnor

56 Bakgrund Klass och kön ursprunget innan begreppet intersektionalitet fanns De tre tunga dimensionerna; klass, kön, etnicitet Två spår - maktaxlar, maktordningar - kategorisering

57 Sociala konstruktioner Verkligheten så som vi upplever den skapas i socialt samspel Vi använder oss av tillgängliga begrepp och tolkningar för att ge mening åt tillvaron Vår identitet förstås som resultatet av förhandlingar i olika sammanhang där kategoritillhörighet baserade på egenskaper (kön, etnicitet, funktionshinder ) balanseras i förhållande till varandra

58 Vad ser du - människan eller funktionsnedsättningen?

59 Vi blir funktionshindrade Jag är övertygad om att ett fysiskt funktionshinder inte behöver innebära något större problem. De praktiska svårigheterna som finns skulle lätt kunna avhjälpas med teknik och bättre samhällsorganisation. Vi blir funktionshindrade genom att gå in i den roll som förväntas av oss. Det är samma problem som gäller för andra underställda grupper. Du uppfostras till att uppfylla förväntningarna. Till slut tror du själv att du sådan som rollen bestämmer. Ann Åkerberg: Hur vore livet om du var en funktionshindrad kvinna?

60 Gränserna är papperstunna Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord Vi älskar att sortera dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas Ledare i tidningen Faktum #

61 Ålder Ålder tas många gånger för givet - ingår sällan i analyser av intersektionalitet Barndom, ungdom, vuxen och äldre är också sociala konstruktioner; de skapas, formas och ändras genom historiska, kulturella och sociala aspekter

62 Annan kategorisering Styrka, produktivitet, oberoende, makt, ekonomi och arbetsmarknad, skapar värden Omogenhet, inkompetens och beroende, nekas en självständig och aktiv aktörsstatus, representeras av andra, bedömda som mindre kompetenta och berövade mänskliga rättigheter, ses som förbrukning och utgifter

63 Jämställdhet

64 Definition av jämställdhet Jämställdhet förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter utan begränsningar av ens kön.

65 Mänskliga rättigheter Diskriminering eller åtskillnad på grund av kön ingår i alla konventioner Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979 Diskrimineringslagen (2008:567)

66 Jämställdhetspolitiken Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv De fyra delmålen är: - jämn fördelning av makt och inflytande - ekonomisk jämställdhet - jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - mäns våld mot kvinnor ska upphöra

67 VGR:s vision Det goda livet En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män.

68 VGR:s budget Omotiverade skillnader (mellan könen) måste analyseras och åtgärdas. Medvetenhet om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Regionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov.

69 Kvinnor tjänar 84 % av männens löner år År 1996 var denna siffra 83 %. Regionkansliet i VGR år 2010: kvinnor tjänar 75% av mäns löner. Män tog i genomsnitt ut 22 % av alla föräldrapenningsdagar år 2009 och kvinnor tog ut 78 %. Bland sammanboende småbarnsföräldrar utför kvinnor år 2010 cirka 38 timmar obetalt arbete i veckan och män cirka 31 timmar. Högskoleexaminerade år 2008/9: kvinnor 65 % - män 35 %. Cirka kvinnor och män anmälde år 2009 att de blivit misshandlade av en bekant av misshandelsfallen på kvinnor skedde inomhus i en nära relation med förövaren, för män var denna siffra cirka Andelen kvinnor bland verkställande direktörer i börsföretag år 2009/2010 var 3% kvinnor och 97% män.

70 Könssegregerade arbetsmarknaden

71 CEDAW kommittén Stereotypa attityder mot kvinnor som hotar att underminera deras rättigheter. Endast 17 % av professorerna är kvinnor. Den låga andelen kvinnor i ledande befattningar och i styrelser i privata företag består samt frånvaron av systematiska åtgärder för att förändra detta (endast kortsiktiga finns). Det stora antal kvinnor som blivit utsatta för våld samt bristen på skyddade boenden i vissa kommuner.

72 Mindre än 20 % av föräldraledigheten togs ut av män nationellt år Kvinnor har i större omfattning deltidsanställningar, har fortsatt lägre lön än män och den arbetsmarknaden är fortsatt väldigt könssegregerad. Brister i jämställdheten inom hälso- och sjukvården. Kvinnor drabbas i större utsträckning av stressrelaterade sjukdomar, konsumerar läkemedel och är sjukskrivna betydligt mer än män. Den försämrade psykiska hälsan situationen för unga flickor.

73 Genus Med genus menas det sociala och kulturella könet och innefattar uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt i ett samhälle. Genusordningen styrs av ett isärhållande mellan de uppfattade motsatserna kvinnligt och manligt och den maktordning/hierarki som finns mellan könen. Genus är socialt skapat och upprätthålls och förändras hela tiden i vårt samhälle.

74 Biologiskt kön Kvinna Man Kvinnligt Manligt Socialt konstruerat kön (genus)

75 Att göra kön LIKHET Enkönsmodell, kvinnor är kopior av män, under talet kvinnan som den lilla mannen OLIKHET Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet Kvinnor från Venus män från Mars BÅDE OCH likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang

76 Normer Norm; regler och förväntningar om hur man ska handla eller uppträda mot varandra. Norm; det "normala" eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp. Normer förändras med tiden och upptäcks ofta först när någon bryter mot dem.

77 Köns- och genusnormer 1. Isärhållande det kvinnor gör/bör, gör/bör inte män och vice versa 2. Mannen som norm där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde

78 Heteronormativitet Män förväntas åtrå kvinnor, och vice versa. Män ska vara maskulina och kvinnor feminina.

79 Vad är normkritiskt arbete? Vänder blicken mot det som uppfattas som självklart. Ifrågasätter det som är normalt istället för att tolerera det som är icke-normalt. Vill inkludera istället för att göra skillnad. Synliggör det normen osynliggör och kritiserar själva normen.

80

81

82 Diskriminering

83 Mänskliga rättigheterna Alla konventioner tar upp diskriminering eller åtskillnad Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Konventionsstaterna åtar sig att garantera att rättigheterna i denna konvention utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

84 Mänskliga rättighetskonventioner - diskrimineringslagar Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1994 Lag mot etnisk diskriminering Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Jämställdhetslagen 1999 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder 2009 Diskrimineringslag (2008:567)

85 Diskrimineringsgrunderna (1 kap,5 ) -kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder

86 Områden i diskrimineringslagen - Arbetsliv - Utbildning - Övriga samhället - Aktiva åtgärder

87 Direkt diskriminering (1 kap,4 ) att någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

88 Direkt diskriminering? En 62-årig tjeckisk kvinna sökte arbete på Hertz biluthyrning som bilvårdare. Trots att hon hade lång erfarenhet, mycket goda kvalifikationer och goda språkkunskaper blev hon inte kallad till anställningsintervju. I stället kallades fem män och en kvinna i 20-årsåldern. Flera av dem hade ingen utbildning eller yrkeserfarenhet.

89 Indirekt diskriminering (1 kap,4 ) En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre på grund av någon av diskrimineringsgrunderna

90

91 Indirekt diskriminering? Ett bokbinderi ville anställa en fysiskt stark person. En kvinna sökte tjänsten men nekades arbete med motivering att maskinerna var så tunga att det krävs en viss fysisk styrka för att inte riskera arbetsskador. En ergonomisk bedömning av arbetet visade att det inte föreligger någon ökad risk för arbetsskador om man är svag.

92 Trakasserier (1 kap,4 ) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

93 Trakasserier? En kvinna sökte jobb på ett motell och fick komma på intervju. Under intervjun fick hon frågor om hennes iranska makes kultur och inställning till kvinnor. Intervjuaren sade att hon hade dålig erfarenhet av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare och att mannens familj inte kunde komma och sitta på restaurangen medan hon jobbade. Hon fick inte jobbet.

94 Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner att diskriminera order att diskriminera någon på ett sätt som avses i lagen och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar instruktionen

95 Hur går vidare? Vad vill jag ta med mig från dagens utbildning och diskussioner till min arbetsplats? Vad kan jag och mina arbetskamrater fokusera när det gäller jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter på vår arbetsplats? Vad vill jag/min arbetsplats lära mig/oss mer om?

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Avseende period 2016

Avseende period 2016 Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) 2013-12-03 Bilaga 6 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Telefonvägen 30 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 hagersten-liljeholmen@stockholm.se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SPF-seniorernas ordförandekonferens Tidaholm 2015-05-04 Rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET Inledning Den 1 jan 2009 kom en ny lag som säger att förskolan skall upprätta en likabehandlingsplan som skall

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gula 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Värdegrundsutveckling i Skåne

Värdegrundsutveckling i Skåne Värdegrundsutveckling i Skåne - ett stöd till kommuner som vill inkludera flera Linda Leveau, värdegrundsutvecklare Nytt material Nyckelpersonsutbildningar Nätverk Normkritik SåSantmodellen -en handbok

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET

LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017

Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR BILS HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Bilaga 6 SID 1 (13) 2011-11-25 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2010-2012 Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning STADSDELSFÖRVALTNING SID 2 (13)

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2013-Vt2014 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden till Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2017-01-01 till 2017-12-31 Beslut: Rektor 2004-05-15 Revidering: 2017-02-13 Dnr: HDa 1.2 2016/21 Gäller fr o m: 2017-01-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gröna 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2014-Vt2015 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Dorotea kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Strandenskolan Åk F-9 Fastställd av KUN 2016-09-22 47 Inledning 2 Alla elever och all personal har rätt att vistas i vår

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer