Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012
|
|
- Anders Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Mars 2012
2 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Syfte: Baskunskaper Programmet Centrala kansliernas mångfalds- och jämställdhetsplan Övning Mänskliga rättigheter Mångfald och intersektionalitet Jämställdhet Diskrimineringslagen Hur arbetar vi vidare? Fördjupning och verktyg: 23 maj i Vbg, 1 juni i Gbg
3 Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder, etnisk och kulturell bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhets- och mångfaldsplan
4 VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Alla människor har lika värde Varje människa är unik med förmåga att utvecklas och ta ansvar Ur Personalvisionen
5 VGR arbetar för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män få en jämnare könsfördelning i personalgrupper rekrytera personer med annan kulturkompetens än svensk anställa personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden Budget 2012,
6 Det goda livet för alla Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Västra Götalandsregionen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet, exempelvis genom att ta fram anpassad information och se till att lokaler och besöksmål är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Ur Ett gott liv
7 Övning Diskutera vilka kopplingar och associationer ni gör till mänskliga rättigheter utifrån tidningsartiklarna? Diskutera vilka kopplingar ni gör till Västra Götalandsregionens verksamheter utifrån tidningsartiklarna? Redovisa kort muntligt i storgrupp
8 Västra Götalandsregionen Mänskliga rättigheter och Rättighetsbaserat arbetssätt Mars 2012
9 Ansvar och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2012 Västra Götalandsregionen slår vakt om alla människors lika värde och möjligheter. Alla människors rättigheter och lika värde ska respekteras. Alla verksamheter ska i detta arbete utgå från diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder.
10 Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap - Reaktion på förintelsen - Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget - Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? - Hur kunde det gå så långt?
11 Mänskliga rättigheter beskriver -Vad som inte får göras mot någon människa. -Vad som måste göras för varje människa.
12 Mänskliga rättigheters utgångspunkt Rättigheterna är odelbara Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering
13 Fyra aspekter av mänskliga rättigheter (MR) Juridik Verksamhet MR Identitet/Självbild Bemötande
14 Myter om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter behöver vi inte jobba med här eftersom vi redan har det så bra Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem Demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak Vi kan inte bara hålla på och prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter Jag behöver inte lära mig om mänskliga rättigheter eftersom jag redan respekterar andra människor
15 Ett hållbart skydd för mänskliga rättigheter? De mänskliga rättigheterna respekteras. Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.
16 Ett ohållbart skydd? Det allmänna strävar efter att uppfylla målen för de mänskliga rättigheterna så som de har omtolkats i svensk rätt och praxis. Människor saknar kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. De som är verksamma inom den offentliga sektorn saknar kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.
17 Ett ohållbart skydd? Vad händer vid till exempel ekonomisk kris? instabilitet och social oro i samhället? kravaller/upplopp? kampen mot terrorismen? naturkatastrofer? Det är först då människorättssystemet sätts på prov...
18 Varför mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens arbete? Västra Götalandsregionen är en del av det offentliga Sverige och har då skyldighet att efterleva de internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete gör Västra Götalandsregionens arbete långsiktigt hållbart, kvalitativt, fokuserat och integrerat.
19 Mänskliga rättigheter i VGR VGR mänskliga rättigheter och likabehandling 1 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter (föreläsning) 2 Att arbeta med mänskliga rättigheter (planer/policies) 3 Att agera utifrån mänskliga rättigheter (uppföljning)
20 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter Bakgrunden: vad är mänskliga rättigheter Centrala konventionerna: deras roll Konventionernas förhållande till nationell lag Offentlig verksamhets ansvar
21 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter Det första gemensamma internationella dokumentet om mänskliga rättigheter (1948) Består av 30 artiklar i vilka ingår både medborgerliga och politiska och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Ingen rangordning av artiklarna de är odelbara och beroende av varandra Enskilda stater är juridiskt ansvariga för att rättigheterna efterlevs nationellt och internationellt
22 Tre typer av mänskliga rättigheter Absoluta oåterkalleliga rättigheter. ex. rätten att slippa tortyr Rättigheter som bara får begränsas i specifika fall ex. rätten till frihet Rättigheter som får begränsas genom avvägningar ex. rätten till privatliv, yttrandefrihet, m.m. En sådan begränsning måste vara: Laglig Grundad i någon annan viktig rättighet Nödvändig Rimlig i proportioner
23 Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)
24 Internationell rätt (folkrätt) Internationella avtal Internationella avtal Nationell implementering Nationell implementering Nationell implementering
25 Nationell implementering? Ratificering Internationella konventioner blir också nationell lag så kallad inkorporering Nationell implementering Internationella konventioner blir nationell lag genom transformering eller konstaterad normharmoni
26 Statens ansvar för mänskliga rättigheter? Dvs. regeringens, riksdagens, statliga myndigheters, landstings och kommuners ansvar för mänskliga rättigheter Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka) Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar) Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter (utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)
27 Vart tar rättigheterna vägen? Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet förverkligas ( ) Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art. 22
28 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, där ibland socialförsäkring Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 9 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänstlagen, 1 Kap 1
29 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna tillerkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att a) minska foster- och spädbarnsdödligheten (..), b) förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård ( ), c) förebygga, behandla och bekämpa alla ( ) sjukdomar, d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård ( ). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 12
30 Vart tar rättigheterna vägen? Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdslagen 2 a
31 Konventionskonform tolkning Svensk inhemsk lagstiftning och ändringar av lagstiftning ska tolkas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. = konventionskonform tolkning Konventionerna bör användas för att lyfta fram och tydliggöra myndigheters prioriteringar och ansvar Ska användas som tolkningsmaterial i juridiska sammanhang )
32 Att agera utifrån mänskliga rättigheter Omedvetna fördomar Beteende- och värderingsövningar Öppen fortlöpande diskussion om svårigheter
33 Vad bär vi med oss för tankar? okunnig smart arbetslös satanist välutbildad förtryckt omtänksam Fast i kulturella mönster kvinnomisshandlare terrorist
34 Vad bär vi med oss för tankar? poet rånare serietecknare poet i exil författare mördare nobelpristagare författare nobelpristagare
35 Att arbeta med mänskliga rättigheter. Vilka verksamheter berörs? Centrala styrdokument Uppdrag Budget Visioner Handlingsplaner. Rättighetsbaserad arbete Handlingsplaner Daglig planering och prioritering Konsekvensanalyser Utvärderingar.
36 Spelar ordvalet någon roll? Jag har behov av vård. Vi ska tillgodose patientens behov av god vård samt trygghet i vården och behandlingen. Jag har rätt till bästa möjliga hälsa. Jag har ansvar för att skydda, förverkliga och främja denna persons rättighet just därför att det är hans/hennes rättighet.
37 Mänskliga rättigheter en ram Alla människor har samma värde och rättigheter Ingen får diskrimineras Exempel på områden inom rättighetsramen Jämställdhet HBT- Integration Nationella Funktions- Barn och frågor minoriteter nedsättning ungdom Västra Götalandsregionens verksamhet Icke-diskrimineringslagstiftning golvet Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
38 Perspektivträngsel? Hållbar utveckling Likabehandling Ungdomsfrågor Funktionsnedsättningsfrågor Integration Västra Götalandsregionens verksamhet Äldrefrågor Jämställdhet Nationella minoriteter HBT-frågor Barnperspektiv
39 mångfald
40 Enheten för rättighetsfrågor
41 Begreppet mångfald -Mångfald: stort och varierat utbud, mängd, flera, multipel -Mångfaldig: mångsidig, talrik, varierande -Normativ mångfald: ett önskvärt tillstånd med avseende på distributionen av vissa karaktäristika (ålder, kön, etnicitet, sexuell orientering etc.) inom ett samhälles struktur -Deskriptiv mångfald: befintligheten av olika karaktäristika inom ett samhälle
42 Begreppet mångfald forts Ursprung USA: diversity, diversity management. -Strategier, försöksverksamheter och program som syftar till att motverka negativa följder av exempelvis etnisk och kulturell mångfald så som diskriminering och segregation (korrigering av underrepresentation). -Att stärka de positiva konsekvenserna av mångfald i termer av innovationer, nya perspektiv, oväntade lösningar etc.
43 Vad är mångfald? Primär mångfald exkludering 10% kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder livsstil, arbetslivserfarenhet, utbildning, yrkesskicklighet, utbildning, organisationserfarenheter, Intressen, civilstånd, antal barn, arv bostadsort, musiksmak, drömmar, framtidsplaner, värderingar, livsåskådning, sorger, kärlek, sexuella preferenser, inkomst Sekundär mångfald - inkludering
44 Varför ska vi arbeta med mångfald? -Globalisering och internationalisering -Demografi, en förändrad befolkningssammansättning -Arbetskraftsutveckling, en åldrande befolkning -Kunskapsgap, tillgång och efterfrågan på kompetens -Ökade marknadsandelar och bättre konkurrenskraft -Juridiska aspekter, -Kostnader utan mångfald? Rekrytering? Image? -Legitimitet åt demokratiska institutioner -Moral och etik, allas lika värde och värdighet
45 VERTIKAL SEGREGATION (makt och tolkningsföreträde) vithet är det som inte syns men som talar ändå HORISONTELL SEGREGATION (representation)
46 Etnicitet Västra Götaland 14,7 procent av Västra Götalands befolkning är utrikes födda år 2010 ( personer). 19,4 procent av Västra Götalands befolkning har utrikes bakgrund* år 2010 ( personer). * Utrikes bakgrund = född i Sverige av två utrikesfödda föräldrar
47 Varifrån kommer de utrikes födda? Kvinnor Män Kvinnor Män Födda i Sverige 85,0 % 85,6% 87,9% 88,4% Födda i Norden exkl. Sverige 3,0% 2,4% 3,4% 2,8% Födda i EU/EFTA exkl. Norden 2,7% 2,7% 2,2 % 2,1% Födda i världen exkl. EU/EFTA 9,3% 9,3% 6,5% 6,7% Källa: SCB
48 Hur många personer med utländsk bakgrund mellan 0-17 år i % per kommun? Utrikes f. Utländsk b. Utrikes f. Utländsk b. Göteborg 22,4 41 Öckerö 4,3 8 Strömstad 20,2 35 Karlsborg 5,1 9 Borås 17,4 30 Grästorp 5,7 12 Trollhättan 16,4 32 Orust 5,9 12 Partille 14,4 23 Hjo 5,9 12 Mölndal 13,3 23 Tjörn 6,0 12 Dals Ed 12,9 20 Essunga 6,4 10 Ale 12,8 22 Vara 6,9 11
49 Barn och ungdom 20 % av Sveriges befolkning är barn 20 % av alla barn i Sverige känner till att de har rättigheter 11,5 % av alla Sveriges barn lever i fattigdom Stora klyftor när det gäller barn: med utländsk eller svensk bakgrund med ensamstående eller sammanboende föräldrar i de fattigaste och i de rikaste familjerna i de rikare eller fattigare stadsdelarna i de rikaste och fattigaste kommunerna
50 HBT Hbt är en förkortning av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp för individer vars könsöverskridande identitet och uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födsel. Transbegreppet handlar inte om sexuell läggning utan om kön.
51 Statistik Cirka 10% har annan sexuell läggning än enbart heterosexuell Cirka 1 % är transpersoner
52 Personer med funktionsnedsättning Cirka personer lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland Fem svårigheter Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen Ökande grupp Åldersutvecklingen Allt fler överlever olyckor och svåra sjukdomar
53 Äldre Andelen över 65 år i Sverige 17 %, i Västra Götaland 18 % 2050 andelen över 65 år i Sverige ca 25 % Ca 63% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Ca 39% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Längre tid som pensionär än som förvärvsarbetare Vart annat barn som föds idag kan komma att fira sin 100-års dag
54 Intersektionalitet Engelskans to intersect = att genomskära, att korsa Intersektionalitet kan användas för att belysa hur olika former av diskriminering hela tiden samverkar (Iris Marion Young) Ingen teori, utan mer ett synsätt, ett perspektiv Forskning som sysslar med olika kategorier/grupper som uppfattas som marginaliserade och/eller underordnade Försök att fånga samspelet mellan flera olika dimensioner för att på allvar förstå situationen för dessa grupper
55 Rötter inom feminism Förhållandet mellan klass och kön Vad har medelklassens kvinnor gemensamt med arbetarklassens kvinnor? Vad är viktigast; klass eller kön? Antirasistisk kritik Feminismforskning företrädde vita, västerländska kvinnor och inte adekvat för färgade kvinnor
56 Bakgrund Klass och kön ursprunget innan begreppet intersektionalitet fanns De tre tunga dimensionerna; klass, kön, etnicitet Två spår - maktaxlar, maktordningar - kategorisering
57 Sociala konstruktioner Verkligheten så som vi upplever den skapas i socialt samspel Vi använder oss av tillgängliga begrepp och tolkningar för att ge mening åt tillvaron Vår identitet förstås som resultatet av förhandlingar i olika sammanhang där kategoritillhörighet baserade på egenskaper (kön, etnicitet, funktionshinder ) balanseras i förhållande till varandra
58 Vad ser du - människan eller funktionsnedsättningen?
59 Vi blir funktionshindrade Jag är övertygad om att ett fysiskt funktionshinder inte behöver innebära något större problem. De praktiska svårigheterna som finns skulle lätt kunna avhjälpas med teknik och bättre samhällsorganisation. Vi blir funktionshindrade genom att gå in i den roll som förväntas av oss. Det är samma problem som gäller för andra underställda grupper. Du uppfostras till att uppfylla förväntningarna. Till slut tror du själv att du sådan som rollen bestämmer. Ann Åkerberg: Hur vore livet om du var en funktionshindrad kvinna?
60 Gränserna är papperstunna Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord Vi älskar att sortera dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas Ledare i tidningen Faktum #
61 Ålder Ålder tas många gånger för givet - ingår sällan i analyser av intersektionalitet Barndom, ungdom, vuxen och äldre är också sociala konstruktioner; de skapas, formas och ändras genom historiska, kulturella och sociala aspekter
62 Annan kategorisering Styrka, produktivitet, oberoende, makt, ekonomi och arbetsmarknad, skapar värden Omogenhet, inkompetens och beroende, nekas en självständig och aktiv aktörsstatus, representeras av andra, bedömda som mindre kompetenta och berövade mänskliga rättigheter, ses som förbrukning och utgifter
63 Jämställdhet
64 Definition av jämställdhet Jämställdhet förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter utan begränsningar av ens kön.
65 Mänskliga rättigheter Diskriminering eller åtskillnad på grund av kön ingår i alla konventioner Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979 Diskrimineringslagen (2008:567)
66 Jämställdhetspolitiken Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv De fyra delmålen är: - jämn fördelning av makt och inflytande - ekonomisk jämställdhet - jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - mäns våld mot kvinnor ska upphöra
67 VGR:s vision Det goda livet En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män.
68 VGR:s budget Omotiverade skillnader (mellan könen) måste analyseras och åtgärdas. Medvetenhet om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Regionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov.
69 Kvinnor tjänar 84 % av männens löner år År 1996 var denna siffra 83 %. Regionkansliet i VGR år 2010: kvinnor tjänar 75% av mäns löner. Män tog i genomsnitt ut 22 % av alla föräldrapenningsdagar år 2009 och kvinnor tog ut 78 %. Bland sammanboende småbarnsföräldrar utför kvinnor år 2010 cirka 38 timmar obetalt arbete i veckan och män cirka 31 timmar. Högskoleexaminerade år 2008/9: kvinnor 65 % - män 35 %. Cirka kvinnor och män anmälde år 2009 att de blivit misshandlade av en bekant av misshandelsfallen på kvinnor skedde inomhus i en nära relation med förövaren, för män var denna siffra cirka Andelen kvinnor bland verkställande direktörer i börsföretag år 2009/2010 var 3% kvinnor och 97% män.
70 Könssegregerade arbetsmarknaden
71 CEDAW kommittén Stereotypa attityder mot kvinnor som hotar att underminera deras rättigheter. Endast 17 % av professorerna är kvinnor. Den låga andelen kvinnor i ledande befattningar och i styrelser i privata företag består samt frånvaron av systematiska åtgärder för att förändra detta (endast kortsiktiga finns). Det stora antal kvinnor som blivit utsatta för våld samt bristen på skyddade boenden i vissa kommuner.
72 Mindre än 20 % av föräldraledigheten togs ut av män nationellt år Kvinnor har i större omfattning deltidsanställningar, har fortsatt lägre lön än män och den arbetsmarknaden är fortsatt väldigt könssegregerad. Brister i jämställdheten inom hälso- och sjukvården. Kvinnor drabbas i större utsträckning av stressrelaterade sjukdomar, konsumerar läkemedel och är sjukskrivna betydligt mer än män. Den försämrade psykiska hälsan situationen för unga flickor.
73 Genus Med genus menas det sociala och kulturella könet och innefattar uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt i ett samhälle. Genusordningen styrs av ett isärhållande mellan de uppfattade motsatserna kvinnligt och manligt och den maktordning/hierarki som finns mellan könen. Genus är socialt skapat och upprätthålls och förändras hela tiden i vårt samhälle.
74 Biologiskt kön Kvinna Man Kvinnligt Manligt Socialt konstruerat kön (genus)
75 Att göra kön LIKHET Enkönsmodell, kvinnor är kopior av män, under talet kvinnan som den lilla mannen OLIKHET Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet Kvinnor från Venus män från Mars BÅDE OCH likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang
76 Normer Norm; regler och förväntningar om hur man ska handla eller uppträda mot varandra. Norm; det "normala" eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp. Normer förändras med tiden och upptäcks ofta först när någon bryter mot dem.
77 Köns- och genusnormer 1. Isärhållande det kvinnor gör/bör, gör/bör inte män och vice versa 2. Mannen som norm där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde
78 Heteronormativitet Män förväntas åtrå kvinnor, och vice versa. Män ska vara maskulina och kvinnor feminina.
79 Vad är normkritiskt arbete? Vänder blicken mot det som uppfattas som självklart. Ifrågasätter det som är normalt istället för att tolerera det som är icke-normalt. Vill inkludera istället för att göra skillnad. Synliggör det normen osynliggör och kritiserar själva normen.
80
81
82 Diskriminering
83 Mänskliga rättigheterna Alla konventioner tar upp diskriminering eller åtskillnad Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Konventionsstaterna åtar sig att garantera att rättigheterna i denna konvention utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.
84 Mänskliga rättighetskonventioner - diskrimineringslagar Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1994 Lag mot etnisk diskriminering Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Jämställdhetslagen 1999 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder 2009 Diskrimineringslag (2008:567)
85 Diskrimineringsgrunderna (1 kap,5 ) -kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder
86 Områden i diskrimineringslagen - Arbetsliv - Utbildning - Övriga samhället - Aktiva åtgärder
87 Direkt diskriminering (1 kap,4 ) att någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
88 Direkt diskriminering? En 62-årig tjeckisk kvinna sökte arbete på Hertz biluthyrning som bilvårdare. Trots att hon hade lång erfarenhet, mycket goda kvalifikationer och goda språkkunskaper blev hon inte kallad till anställningsintervju. I stället kallades fem män och en kvinna i 20-årsåldern. Flera av dem hade ingen utbildning eller yrkeserfarenhet.
89 Indirekt diskriminering (1 kap,4 ) En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre på grund av någon av diskrimineringsgrunderna
90
91 Indirekt diskriminering? Ett bokbinderi ville anställa en fysiskt stark person. En kvinna sökte tjänsten men nekades arbete med motivering att maskinerna var så tunga att det krävs en viss fysisk styrka för att inte riskera arbetsskador. En ergonomisk bedömning av arbetet visade att det inte föreligger någon ökad risk för arbetsskador om man är svag.
92 Trakasserier (1 kap,4 ) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna
93 Trakasserier? En kvinna sökte jobb på ett motell och fick komma på intervju. Under intervjun fick hon frågor om hennes iranska makes kultur och inställning till kvinnor. Intervjuaren sade att hon hade dålig erfarenhet av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare och att mannens familj inte kunde komma och sitta på restaurangen medan hon jobbade. Hon fick inte jobbet.
94 Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner att diskriminera order att diskriminera någon på ett sätt som avses i lagen och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar instruktionen
95 Hur går vidare? Vad vill jag ta med mig från dagens utbildning och diskussioner till min arbetsplats? Vad kan jag och mina arbetskamrater fokusera när det gäller jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter på vår arbetsplats? Vad vill jag/min arbetsplats lära mig/oss mer om?
Bemötande. Kunskapsseminarium Pulsen, Borås Rättighetskommitténs kansli
Bemötande Kunskapsseminarium Pulsen, Borås 2012-10-29--30 Rättighetskommitténs kansli Samhällsplanering Ofta bygger samhällsplaneringen på en illusion om oss människor - som om vi alla kunde se och höra
Läs merVästra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (11) 2016-12-01 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017 stockholm.se Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden...
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merPolicy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås
Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet
Läs merPolicy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås
Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...
Läs merBARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Läs merPOLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet
POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter
Läs merAvseende period 2016
Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-
Läs merLikabehandlingsplan Borås folkhögskola
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall
Läs merJämställdhets- och likabehandlingsplan
1 Jämställdhets- och likabehandlingsplan 2017-2019 Ersätter Jämställdhetsplan 2013-2016 (Jämställdhet, mångfald och likabehandling) Diskrimineringslagen(2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Vetlanda Lärcentrum vetlanda.larcentrum@vetlanda.se www.vetlandalarcentrum.se Innehållsförteckning 1. Syfte med planen... 2 2. Begreppsförklaring...
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till
Läs merAtt arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Läs merHR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.
I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs mera) Börja med att dela upp klassen i mindre grupper och dela ut bilaga 1 med sökande hyresgäster till dem.
i Lektionshandledning #84 Tema: "Vem vill jag bo med" Mänskliga rättigheter (Generellt) Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 8 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Vem vill jag bo med 1/5 Material och
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merInnehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...
Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...
Läs merLikabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Likabehandlingsplan Knappen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Vision..2 Kartläggning/nulägesanalys.2 Förankring av likabehandlingsplanen..4 Åtgärder.5 kompetensutveckling.6
Läs merProgram för HBT-frågor
Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.
Läs merMänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Aspekter av människan Män, kvinnor, barn Diskrimineringsgrunder Perspektiv Människor Ålder Kön/könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionsnedsättning Etniska tillhörighet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merJämlik hälsa. en mänsklig rättighet
Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merDiskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin
Diskriminering i spåren av #metoo Arbetsgivardagen Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin Diskrimineringslagen Varför? Vem? Vad? Hur? Diskrimineringsgrunder Definitioner Kön: Att någon är man eller
Läs merHandlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SPF-seniorernas ordförandekonferens Tidaholm 2015-05-04 Rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner)
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Läs merLikabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola HT2018-HT2019 Förskolans verksamhetsidé: Nysäters förskola- Barnens arena. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) 2013-12-03 Bilaga 6 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Telefonvägen 30 Box 490 129 04 Hägersten Växel 08-508 22 000 hagersten-liljeholmen@stockholm.se
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merMångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret
1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna
Läs merSödermalms stadsdelsförvaltning
Södermalms stadsdelsförvaltning Södermalms stadsdelsnämnd Dnr:1272-2013-1.1. Sid 1 (10) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 - Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd Sid 2 (10) Inledning
Läs merFörebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskola/skola Hemsjö förskola Läsår 2018 / 2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2015/2016 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Det är 20 inskrivna
Läs merMångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år
Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2014-06-12/ 66 Dnr KA 2014/346 Sid 1/8 Mångfalds- och Jämställdhetsplan för år 2015-2017 Mångfalds- och jämställdhetsplan Antagen av Kommunfullmäktige
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Om oss Metallen är en-avdelningsförskola med barn i åldern 1-4 år. Vi finns mitt i Bolidens samhälle och har nära till
Läs merPolicy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
Läs merHOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!
HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA! DAGENS UPPLÄGG Om Make Equal Normer Normkritik => Normkreativitet Intersektionalitet Likvärdighet I praktiken?! REFLEKTION Ni kommer få chansen att reflektera och relatera till
Läs merPlan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18... 1 Vision... 2 Verksamhetsmål
Läs merJÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Ingrid Töremar Telefon: 0850810045 Till Östermalms stadsdelsnämnd JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN DNR 2008-946-100 BILAGA 2 SID 1 (6) 2008-11-11 2009 Enligt
Läs merLikabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Läs merPlan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019
Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling Åsle förskola Läsåret 2018/2019 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsfördelning 4 Utvärdering och revidering 5 Främjande arbete 5 Kartläggning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merLikabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Läs merLikabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan
1 Likabehandlingsplan 2013-2016 Ersätter Jämställdhetsplan 2009-2011 (Jämställdhet, mångfald och diskriminering) Diskrimineringslagen från 2009 har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
Läs merFörskolan Fantasi. Likabehandlingsplan
Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga
Läs merGenus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?
Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper
Läs merPunkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017
2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2016 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2016/ 2017 Hallebergs förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers
Läs merRiktlinjer för tillgänglig information och kommunikation
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och
Läs merGemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete
1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018...
Läs merLikabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB. ur verksamhetsperspektivet. Del av Framtidenkoncernen
Likabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB ur verksamhetsperspektivet Del av Framtidenkoncernen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 METOD 5 ROLLER OCH ANSVAR 5 ÅTGÄRDSPLAN 6 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Läs merFörskolan Frö & Freja
Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Gula 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merLika villkor vid Umeå universitet
Lika villkor vid Umeå universitet Agnes Lundgren, Personalenheten Utvecklingskonsult, samordnare för lika villkor 1 Vid Umeå universitet råder lika villkor UmU:s samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet
Läs merLikabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET
Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET Inledning Den 1 jan 2009 kom en ny lag som säger att förskolan skall upprätta en likabehandlingsplan som skall
Läs merFördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem
Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merKOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2015/2016 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för verksamhetsåret 2016-17 Arlandagymnasiet Enligt diskrimineringslagen ska varje skola bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
Jämställdhets- och mångfaldsplan För medarbetare i Trollhättans Stad 2016 2018 Gärdhemsvägen 9 46183 Trollhättan Tfn: 0520-49 50 00 Mejl: trollhattans.stad@trollhattan.se CSK Innehållsförteckning Jämställdhets-
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Läs merFramtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Läs merLikabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o
Läs merJÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR
BILS HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Bilaga 6 SID 1 (13) 2011-11-25 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR 2010-2012 Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning STADSDELSFÖRVALTNING SID 2 (13)
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merPOLICY MOT DISKRIMINERING
POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande
Läs mer