Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mångfalds- och jämställdhetsutbildning. Mars 2012"

Transkript

1 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Mars 2012

2 Mångfalds- och jämställdhetsutbildning Syfte: Baskunskaper Programmet Centrala kansliernas mångfalds- och jämställdhetsplan Övning Mänskliga rättigheter Mångfald och intersektionalitet Jämställdhet Diskrimineringslagen Hur arbetar vi vidare? Fördjupning och verktyg: 23 maj i Vbg, 1 juni i Gbg

3 Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett funktionshinder, etnisk och kulturell bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhets- och mångfaldsplan

4 VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Alla människor har lika värde Varje människa är unik med förmåga att utvecklas och ta ansvar Ur Personalvisionen

5 VGR arbetar för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män få en jämnare könsfördelning i personalgrupper rekrytera personer med annan kulturkompetens än svensk anställa personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden Budget 2012,

6 Det goda livet för alla Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Västra Götalandsregionen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet, exempelvis genom att ta fram anpassad information och se till att lokaler och besöksmål är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Ur Ett gott liv

7 Övning Diskutera vilka kopplingar och associationer ni gör till mänskliga rättigheter utifrån tidningsartiklarna? Diskutera vilka kopplingar ni gör till Västra Götalandsregionens verksamheter utifrån tidningsartiklarna? Redovisa kort muntligt i storgrupp

8 Västra Götalandsregionen Mänskliga rättigheter och Rättighetsbaserat arbetssätt Mars 2012

9 Ansvar och utveckling Västra Götalandsregionens budget 2012 Västra Götalandsregionen slår vakt om alla människors lika värde och möjligheter. Alla människors rättigheter och lika värde ska respekteras. Alla verksamheter ska i detta arbete utgå från diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder.

10 Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap - Reaktion på förintelsen - Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget - Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? - Hur kunde det gå så långt?

11 Mänskliga rättigheter beskriver -Vad som inte får göras mot någon människa. -Vad som måste göras för varje människa.

12 Mänskliga rättigheters utgångspunkt Rättigheterna är odelbara Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

13 Fyra aspekter av mänskliga rättigheter (MR) Juridik Verksamhet MR Identitet/Självbild Bemötande

14 Myter om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter behöver vi inte jobba med här eftersom vi redan har det så bra Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem Demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak Vi kan inte bara hålla på och prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter Jag behöver inte lära mig om mänskliga rättigheter eftersom jag redan respekterar andra människor

15 Ett hållbart skydd för mänskliga rättigheter? De mänskliga rättigheterna respekteras. Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

16 Ett ohållbart skydd? Det allmänna strävar efter att uppfylla målen för de mänskliga rättigheterna så som de har omtolkats i svensk rätt och praxis. Människor saknar kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter. De som är verksamma inom den offentliga sektorn saknar kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

17 Ett ohållbart skydd? Vad händer vid till exempel ekonomisk kris? instabilitet och social oro i samhället? kravaller/upplopp? kampen mot terrorismen? naturkatastrofer? Det är först då människorättssystemet sätts på prov...

18 Varför mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens arbete? Västra Götalandsregionen är en del av det offentliga Sverige och har då skyldighet att efterleva de internationella avtalen om mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete gör Västra Götalandsregionens arbete långsiktigt hållbart, kvalitativt, fokuserat och integrerat.

19 Mänskliga rättigheter i VGR VGR mänskliga rättigheter och likabehandling 1 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter (föreläsning) 2 Att arbeta med mänskliga rättigheter (planer/policies) 3 Att agera utifrån mänskliga rättigheter (uppföljning)

20 Att ha kunskap om mänskliga rättigheter Bakgrunden: vad är mänskliga rättigheter Centrala konventionerna: deras roll Konventionernas förhållande till nationell lag Offentlig verksamhets ansvar

21 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter Det första gemensamma internationella dokumentet om mänskliga rättigheter (1948) Består av 30 artiklar i vilka ingår både medborgerliga och politiska och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Ingen rangordning av artiklarna de är odelbara och beroende av varandra Enskilda stater är juridiskt ansvariga för att rättigheterna efterlevs nationellt och internationellt

22 Tre typer av mänskliga rättigheter Absoluta oåterkalleliga rättigheter. ex. rätten att slippa tortyr Rättigheter som bara får begränsas i specifika fall ex. rätten till frihet Rättigheter som får begränsas genom avvägningar ex. rätten till privatliv, yttrandefrihet, m.m. En sådan begränsning måste vara: Laglig Grundad i någon annan viktig rättighet Nödvändig Rimlig i proportioner

23 Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

24 Internationell rätt (folkrätt) Internationella avtal Internationella avtal Nationell implementering Nationell implementering Nationell implementering

25 Nationell implementering? Ratificering Internationella konventioner blir också nationell lag så kallad inkorporering Nationell implementering Internationella konventioner blir nationell lag genom transformering eller konstaterad normharmoni

26 Statens ansvar för mänskliga rättigheter? Dvs. regeringens, riksdagens, statliga myndigheters, landstings och kommuners ansvar för mänskliga rättigheter Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka) Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar) Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter (utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)

27 Vart tar rättigheterna vägen? Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet förverkligas ( ) Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art. 22

28 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, där ibland socialförsäkring Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 9 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet Socialtjänstlagen, 1 Kap 1

29 Vart tar rättigheterna vägen? Konventionsstaterna tillerkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa De åtgärder som konventionsstaterna ska vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att a) minska foster- och spädbarnsdödligheten (..), b) förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård ( ), c) förebygga, behandla och bekämpa alla ( ) sjukdomar, d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård ( ). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art. 12

30 Vart tar rättigheterna vägen? Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Hälso- och sjukvårdslagen 2 a

31 Konventionskonform tolkning Svensk inhemsk lagstiftning och ändringar av lagstiftning ska tolkas i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. = konventionskonform tolkning Konventionerna bör användas för att lyfta fram och tydliggöra myndigheters prioriteringar och ansvar Ska användas som tolkningsmaterial i juridiska sammanhang )

32 Att agera utifrån mänskliga rättigheter Omedvetna fördomar Beteende- och värderingsövningar Öppen fortlöpande diskussion om svårigheter

33 Vad bär vi med oss för tankar? okunnig smart arbetslös satanist välutbildad förtryckt omtänksam Fast i kulturella mönster kvinnomisshandlare terrorist

34 Vad bär vi med oss för tankar? poet rånare serietecknare poet i exil författare mördare nobelpristagare författare nobelpristagare

35 Att arbeta med mänskliga rättigheter. Vilka verksamheter berörs? Centrala styrdokument Uppdrag Budget Visioner Handlingsplaner. Rättighetsbaserad arbete Handlingsplaner Daglig planering och prioritering Konsekvensanalyser Utvärderingar.

36 Spelar ordvalet någon roll? Jag har behov av vård. Vi ska tillgodose patientens behov av god vård samt trygghet i vården och behandlingen. Jag har rätt till bästa möjliga hälsa. Jag har ansvar för att skydda, förverkliga och främja denna persons rättighet just därför att det är hans/hennes rättighet.

37 Mänskliga rättigheter en ram Alla människor har samma värde och rättigheter Ingen får diskrimineras Exempel på områden inom rättighetsramen Jämställdhet HBT- Integration Nationella Funktions- Barn och frågor minoriteter nedsättning ungdom Västra Götalandsregionens verksamhet Icke-diskrimineringslagstiftning golvet Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

38 Perspektivträngsel? Hållbar utveckling Likabehandling Ungdomsfrågor Funktionsnedsättningsfrågor Integration Västra Götalandsregionens verksamhet Äldrefrågor Jämställdhet Nationella minoriteter HBT-frågor Barnperspektiv

39 mångfald

40 Enheten för rättighetsfrågor

41 Begreppet mångfald -Mångfald: stort och varierat utbud, mängd, flera, multipel -Mångfaldig: mångsidig, talrik, varierande -Normativ mångfald: ett önskvärt tillstånd med avseende på distributionen av vissa karaktäristika (ålder, kön, etnicitet, sexuell orientering etc.) inom ett samhälles struktur -Deskriptiv mångfald: befintligheten av olika karaktäristika inom ett samhälle

42 Begreppet mångfald forts Ursprung USA: diversity, diversity management. -Strategier, försöksverksamheter och program som syftar till att motverka negativa följder av exempelvis etnisk och kulturell mångfald så som diskriminering och segregation (korrigering av underrepresentation). -Att stärka de positiva konsekvenserna av mångfald i termer av innovationer, nya perspektiv, oväntade lösningar etc.

43 Vad är mångfald? Primär mångfald exkludering 10% kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder livsstil, arbetslivserfarenhet, utbildning, yrkesskicklighet, utbildning, organisationserfarenheter, Intressen, civilstånd, antal barn, arv bostadsort, musiksmak, drömmar, framtidsplaner, värderingar, livsåskådning, sorger, kärlek, sexuella preferenser, inkomst Sekundär mångfald - inkludering

44 Varför ska vi arbeta med mångfald? -Globalisering och internationalisering -Demografi, en förändrad befolkningssammansättning -Arbetskraftsutveckling, en åldrande befolkning -Kunskapsgap, tillgång och efterfrågan på kompetens -Ökade marknadsandelar och bättre konkurrenskraft -Juridiska aspekter, -Kostnader utan mångfald? Rekrytering? Image? -Legitimitet åt demokratiska institutioner -Moral och etik, allas lika värde och värdighet

45 VERTIKAL SEGREGATION (makt och tolkningsföreträde) vithet är det som inte syns men som talar ändå HORISONTELL SEGREGATION (representation)

46 Etnicitet Västra Götaland 14,7 procent av Västra Götalands befolkning är utrikes födda år 2010 ( personer). 19,4 procent av Västra Götalands befolkning har utrikes bakgrund* år 2010 ( personer). * Utrikes bakgrund = född i Sverige av två utrikesfödda föräldrar

47 Varifrån kommer de utrikes födda? Kvinnor Män Kvinnor Män Födda i Sverige 85,0 % 85,6% 87,9% 88,4% Födda i Norden exkl. Sverige 3,0% 2,4% 3,4% 2,8% Födda i EU/EFTA exkl. Norden 2,7% 2,7% 2,2 % 2,1% Födda i världen exkl. EU/EFTA 9,3% 9,3% 6,5% 6,7% Källa: SCB

48 Hur många personer med utländsk bakgrund mellan 0-17 år i % per kommun? Utrikes f. Utländsk b. Utrikes f. Utländsk b. Göteborg 22,4 41 Öckerö 4,3 8 Strömstad 20,2 35 Karlsborg 5,1 9 Borås 17,4 30 Grästorp 5,7 12 Trollhättan 16,4 32 Orust 5,9 12 Partille 14,4 23 Hjo 5,9 12 Mölndal 13,3 23 Tjörn 6,0 12 Dals Ed 12,9 20 Essunga 6,4 10 Ale 12,8 22 Vara 6,9 11

49 Barn och ungdom 20 % av Sveriges befolkning är barn 20 % av alla barn i Sverige känner till att de har rättigheter 11,5 % av alla Sveriges barn lever i fattigdom Stora klyftor när det gäller barn: med utländsk eller svensk bakgrund med ensamstående eller sammanboende föräldrar i de fattigaste och i de rikaste familjerna i de rikare eller fattigare stadsdelarna i de rikaste och fattigaste kommunerna

50 HBT Hbt är en förkortning av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp för individer vars könsöverskridande identitet och uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födsel. Transbegreppet handlar inte om sexuell läggning utan om kön.

51 Statistik Cirka 10% har annan sexuell läggning än enbart heterosexuell Cirka 1 % är transpersoner

52 Personer med funktionsnedsättning Cirka personer lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland Fem svårigheter Höra Se Röra sig Bearbeta, tolka och förmedla information Tåla vissa ämnen Ökande grupp Åldersutvecklingen Allt fler överlever olyckor och svåra sjukdomar

53 Äldre Andelen över 65 år i Sverige 17 %, i Västra Götaland 18 % 2050 andelen över 65 år i Sverige ca 25 % Ca 63% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Ca 39% av år upplever sin hälsa som god eller mycket god Längre tid som pensionär än som förvärvsarbetare Vart annat barn som föds idag kan komma att fira sin 100-års dag

54 Intersektionalitet Engelskans to intersect = att genomskära, att korsa Intersektionalitet kan användas för att belysa hur olika former av diskriminering hela tiden samverkar (Iris Marion Young) Ingen teori, utan mer ett synsätt, ett perspektiv Forskning som sysslar med olika kategorier/grupper som uppfattas som marginaliserade och/eller underordnade Försök att fånga samspelet mellan flera olika dimensioner för att på allvar förstå situationen för dessa grupper

55 Rötter inom feminism Förhållandet mellan klass och kön Vad har medelklassens kvinnor gemensamt med arbetarklassens kvinnor? Vad är viktigast; klass eller kön? Antirasistisk kritik Feminismforskning företrädde vita, västerländska kvinnor och inte adekvat för färgade kvinnor

56 Bakgrund Klass och kön ursprunget innan begreppet intersektionalitet fanns De tre tunga dimensionerna; klass, kön, etnicitet Två spår - maktaxlar, maktordningar - kategorisering

57 Sociala konstruktioner Verkligheten så som vi upplever den skapas i socialt samspel Vi använder oss av tillgängliga begrepp och tolkningar för att ge mening åt tillvaron Vår identitet förstås som resultatet av förhandlingar i olika sammanhang där kategoritillhörighet baserade på egenskaper (kön, etnicitet, funktionshinder ) balanseras i förhållande till varandra

58 Vad ser du - människan eller funktionsnedsättningen?

59 Vi blir funktionshindrade Jag är övertygad om att ett fysiskt funktionshinder inte behöver innebära något större problem. De praktiska svårigheterna som finns skulle lätt kunna avhjälpas med teknik och bättre samhällsorganisation. Vi blir funktionshindrade genom att gå in i den roll som förväntas av oss. Det är samma problem som gäller för andra underställda grupper. Du uppfostras till att uppfylla förväntningarna. Till slut tror du själv att du sådan som rollen bestämmer. Ann Åkerberg: Hur vore livet om du var en funktionshindrad kvinna?

60 Gränserna är papperstunna Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord Vi älskar att sortera dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas Ledare i tidningen Faktum #

61 Ålder Ålder tas många gånger för givet - ingår sällan i analyser av intersektionalitet Barndom, ungdom, vuxen och äldre är också sociala konstruktioner; de skapas, formas och ändras genom historiska, kulturella och sociala aspekter

62 Annan kategorisering Styrka, produktivitet, oberoende, makt, ekonomi och arbetsmarknad, skapar värden Omogenhet, inkompetens och beroende, nekas en självständig och aktiv aktörsstatus, representeras av andra, bedömda som mindre kompetenta och berövade mänskliga rättigheter, ses som förbrukning och utgifter

63 Jämställdhet

64 Definition av jämställdhet Jämställdhet förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter utan begränsningar av ens kön.

65 Mänskliga rättigheter Diskriminering eller åtskillnad på grund av kön ingår i alla konventioner Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 1979 Diskrimineringslagen (2008:567)

66 Jämställdhetspolitiken Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv De fyra delmålen är: - jämn fördelning av makt och inflytande - ekonomisk jämställdhet - jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - mäns våld mot kvinnor ska upphöra

67 VGR:s vision Det goda livet En jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. En region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen. Hälsan är lika god hos både kvinnor och män.

68 VGR:s budget Omotiverade skillnader (mellan könen) måste analyseras och åtgärdas. Medvetenhet om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Regionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov.

69 Kvinnor tjänar 84 % av männens löner år År 1996 var denna siffra 83 %. Regionkansliet i VGR år 2010: kvinnor tjänar 75% av mäns löner. Män tog i genomsnitt ut 22 % av alla föräldrapenningsdagar år 2009 och kvinnor tog ut 78 %. Bland sammanboende småbarnsföräldrar utför kvinnor år 2010 cirka 38 timmar obetalt arbete i veckan och män cirka 31 timmar. Högskoleexaminerade år 2008/9: kvinnor 65 % - män 35 %. Cirka kvinnor och män anmälde år 2009 att de blivit misshandlade av en bekant av misshandelsfallen på kvinnor skedde inomhus i en nära relation med förövaren, för män var denna siffra cirka Andelen kvinnor bland verkställande direktörer i börsföretag år 2009/2010 var 3% kvinnor och 97% män.

70 Könssegregerade arbetsmarknaden

71 CEDAW kommittén Stereotypa attityder mot kvinnor som hotar att underminera deras rättigheter. Endast 17 % av professorerna är kvinnor. Den låga andelen kvinnor i ledande befattningar och i styrelser i privata företag består samt frånvaron av systematiska åtgärder för att förändra detta (endast kortsiktiga finns). Det stora antal kvinnor som blivit utsatta för våld samt bristen på skyddade boenden i vissa kommuner.

72 Mindre än 20 % av föräldraledigheten togs ut av män nationellt år Kvinnor har i större omfattning deltidsanställningar, har fortsatt lägre lön än män och den arbetsmarknaden är fortsatt väldigt könssegregerad. Brister i jämställdheten inom hälso- och sjukvården. Kvinnor drabbas i större utsträckning av stressrelaterade sjukdomar, konsumerar läkemedel och är sjukskrivna betydligt mer än män. Den försämrade psykiska hälsan situationen för unga flickor.

73 Genus Med genus menas det sociala och kulturella könet och innefattar uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt i ett samhälle. Genusordningen styrs av ett isärhållande mellan de uppfattade motsatserna kvinnligt och manligt och den maktordning/hierarki som finns mellan könen. Genus är socialt skapat och upprätthålls och förändras hela tiden i vårt samhälle.

74 Biologiskt kön Kvinna Man Kvinnligt Manligt Socialt konstruerat kön (genus)

75 Att göra kön LIKHET Enkönsmodell, kvinnor är kopior av män, under talet kvinnan som den lilla mannen OLIKHET Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet Kvinnor från Venus män från Mars BÅDE OCH likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang

76 Normer Norm; regler och förväntningar om hur man ska handla eller uppträda mot varandra. Norm; det "normala" eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp. Normer förändras med tiden och upptäcks ofta först när någon bryter mot dem.

77 Köns- och genusnormer 1. Isärhållande det kvinnor gör/bör, gör/bör inte män och vice versa 2. Mannen som norm där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde

78 Heteronormativitet Män förväntas åtrå kvinnor, och vice versa. Män ska vara maskulina och kvinnor feminina.

79 Vad är normkritiskt arbete? Vänder blicken mot det som uppfattas som självklart. Ifrågasätter det som är normalt istället för att tolerera det som är icke-normalt. Vill inkludera istället för att göra skillnad. Synliggör det normen osynliggör och kritiserar själva normen.

80

81

82 Diskriminering

83 Mänskliga rättigheterna Alla konventioner tar upp diskriminering eller åtskillnad Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Konventionsstaterna åtar sig att garantera att rättigheterna i denna konvention utövas utan diskriminering av något slag på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

84 Mänskliga rättighetskonventioner - diskrimineringslagar Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1994 Lag mot etnisk diskriminering Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Jämställdhetslagen 1999 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder 2009 Diskrimineringslag (2008:567)

85 Diskrimineringsgrunderna (1 kap,5 ) -kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder

86 Områden i diskrimineringslagen - Arbetsliv - Utbildning - Övriga samhället - Aktiva åtgärder

87 Direkt diskriminering (1 kap,4 ) att någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

88 Direkt diskriminering? En 62-årig tjeckisk kvinna sökte arbete på Hertz biluthyrning som bilvårdare. Trots att hon hade lång erfarenhet, mycket goda kvalifikationer och goda språkkunskaper blev hon inte kallad till anställningsintervju. I stället kallades fem män och en kvinna i 20-årsåldern. Flera av dem hade ingen utbildning eller yrkeserfarenhet.

89 Indirekt diskriminering (1 kap,4 ) En regel eller föreskrift som framstår som neutral men i praktiken innebär att någon behandlas sämre på grund av någon av diskrimineringsgrunderna

90

91 Indirekt diskriminering? Ett bokbinderi ville anställa en fysiskt stark person. En kvinna sökte tjänsten men nekades arbete med motivering att maskinerna var så tunga att det krävs en viss fysisk styrka för att inte riskera arbetsskador. En ergonomisk bedömning av arbetet visade att det inte föreligger någon ökad risk för arbetsskador om man är svag.

92 Trakasserier (1 kap,4 ) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

93 Trakasserier? En kvinna sökte jobb på ett motell och fick komma på intervju. Under intervjun fick hon frågor om hennes iranska makes kultur och inställning till kvinnor. Intervjuaren sade att hon hade dålig erfarenhet av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare och att mannens familj inte kunde komma och sitta på restaurangen medan hon jobbade. Hon fick inte jobbet.

94 Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner att diskriminera order att diskriminera någon på ett sätt som avses i lagen och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar instruktionen

95 Hur går vidare? Vad vill jag ta med mig från dagens utbildning och diskussioner till min arbetsplats? Vad kan jag och mina arbetskamrater fokusera när det gäller jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter på vår arbetsplats? Vad vill jag/min arbetsplats lära mig/oss mer om?

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Mystens förskola läsåret 2014-2015

Mystens förskola läsåret 2014-2015 2014-09-19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mystens förskola läsåret 2014-2015 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

Stockholm 2013 04 23. Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan Stockholm 2013 04 23 Kongliga Bergssektionens jämställdhetsplan 2013/2014 Bakgrund: På Bergssektionen finns idag (VT 2011) 205 betalande sektionsmedlemmar varav 59 är kvinnor. På Bergssektionen finns idag

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer