Idrott och hälsa. Morkarlbyhöjden

Transkript

1 Idrott och hälsa Morkarlbyhöjden 1

2 Friluftsliv Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten innebär att alla har rätt att vistas och färdas nästan var som helst i den svenska naturen. Allemansrätten är unik för Sverige. Inget annat land ger dig rätt att så frikostigt använda någon annans mark. Allemansrätten är ingen lag utan snarare en tradition som medför stort ansvar. Vad är fritt att göra? Inte störa, inte förstöra är allemansrättens huvudregel. Du kan slå upp ditt tält var som helst utom på privat tomtmark eller där det är uppenbart att markägaren inte vill ha besök. Undvik att passera över mark som ligger i direkt anslutning till bostadshus eller över odlad mark. Om du passerar genom grindar och inhägnader, se till att stänga efter dig. Du har rätt att gå, cykla, paddla, ta dig fram med skidor eller häst. Men undvik att cykla och rida på vandringsleder. Det är förbjudet att köra bil och andra motordrivna fordon på barmark i naturen. Däremot går det bra att plocka så mycket bär och svamp som du vill. Ta skräpet med dig hem eller till närmaste soptunna. Det är tillåtet att plocka nedfallna grenar och torrt ris, men inte att hugga ner eller på annat sätt skada levande träd eller buskar. Visa respekt för planteringar, grödor och annan känslig mark. Låt nötter, ekollon och andra kottar ligga. Respektera fridlysta växter. Ta gärna med hunden, men kom ihåg att från och med den 1 mars till den 20 augusti ska den vara kopplad för att inte störa känsligt djurliv. 2

3 Allemansrätten berör också dig som seglar eller färdas med båt på annat sätt. Du får förtöja båten, gå iland och bada nästan överallt, men inte vid privata bryggor. Att lägga till och övernatta i båten bedöms ungefär som tältning, dvs du får tälta en natt utan markägarens tillåtelse. Tänk på att motorbåtar behöver tänka mer på hänsynen än tystare båtar. Det kan också finnas särskilda regler, till exempel fartbegränsning och tillträdesförbud. Jakt och fiske Jakt och fiske ingår inte i allemansrätten. Men du får fiska fritt med spö och vissa andra handredskap längs kusterna och i våra fem största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. För fiske i andra vatten krävs fiskekort eller annat tillstånd. Längs Norrlandskusten, Västkusten och Skånes sydkust ingår även andra fiskemetoder i det fria fisket. Annars omfattas inte nätfiske, angelfiske, trolling eller dragrodd av det fria fisket, och inte heller laxfiske i Norrlandskusten. För att alla ska kunna njuta av naturen och vi inte ska skada naturen finns det några bra saker att tänka på: Tänk på att alltid ta reda på de regler som gäller där du vill fiska. Lämna inte linor och krokar i naturen de kan bli dödsfällor för djuren. Lämna djurens ungar och bon i fred. Man får inte ta fågelägg. Det räknas som jakt. Alla vilda djur och fåglar är fredade. Jakt får bedrivas enligt bestämmelser i jaktförordningen. Djurarter som hotas av utrotning är fridlysta, till exempel alla grodor och ormar. Friluftsliv och kunskap Behöver man kunna i naturen För att vara säker ute i naturen behöver du kunna vissa kunskaper och färdigheter. Med kunskaper menas det du vet, färdigheter är det du kan genomföra. Du bör kunna: Använda karta och kompass Simma och livrädda Hålla dig torr, mätt och varm oavsett årstid och väder Göra upp eld och laga mat Slå upp ett tält och bygga ett vindskydd 3

4 Använda karta och kompass När du är ute i skog och mark måste du veta vart du befinner dig och i vilken riktning du ska gå. Och skulle du behöva kalla på hjälp, kanske för att vädret blivit sämre eller någon gjort sig illa, måste du kunna beskriva vart du är. Då är en papperskarta bra att ha. Men idag har de flesta människor en telefon med GPS. Varför måste vi då kunna använda en papperskarta? Det enkla svaret är att papperskartan aldrig kommer få slut på batterier eller sakna täckning. Rätt paketerad tål den dessutom både vatten och snö. Olika sorters kartor Kartan är en avbild av verkligheten, och olika kartor visar olika saker. Tex turistkarta, väderkarta och orienteringskarta. 4

5 Så använder du kartan Tyvärr räcker det inte bara att ha med sig en karta. Du måste också vara expert på att använda den. Olika kartor kräver olika färdigheter. Bäst är det om du kan hantera både karta och kompass. När du är ute i naturen för att leva friluftsliv måste du kunna läsa kartan för att orientera dig. Eftersom du inte är ute för att tävla, kan du ta god tid på dig för att se dig omkring och jämföra med kartan, Grundläggande tips Studera kartan innan du ger dig ut i naturen kolla vilken natur du ska röra dig i och vad du kommer att se i terrängen. Då blir det sedan lättare att veta om du är på rätt väg. Lär dig kartans tecken de flesta kartor har en teckenförklaring. Men för att du ska känna dig säker och kunna läsa av terrängen omkring dig, är det viktigt att kunna tecken utantill. Passa kartan kartan ska stämma överens med verkligheten. Norr på kartan är alltid uppåt på kartan. Ofta finns även en pil på kartan som markerar norr. Kartans norr ska vara åt samma håll som norr i verkligheten. Passa kartan med kompass använd en kompass för att kontrollera att kartan har passats rätt. Använd tumregeln Ta dig tid att noga följa med på kartan när du rör på dig. Det vill säga läs in dig på kartan så att du vet var du är. Håll tummen på stället du var på när du senast läste in dig på kartan. Flytta tummen allteftersom du rör dig framåt. Orientera dig efter sådant som tydligt syns i naturen det kan vara stigar, bäckar, kraftledningar, stenmurar etc. Utnyttja skillnaden mellan skogsmark och annan mark på en orienteringskarta är det oftast tydligt vad som är skogsmark och vad som är annan mark, t.ex. ängar eller tomtmark. Ta hjälp av det. Kortaste vägen är inte alltid den snabbaste titta på kartan och se vilken natur som finns runt dig. Tät skog, höjder, mossar och sankmark gör det ofta svårare att ta sig fram. 5

6 Eld ger trygghet och värme Om det är någon överlevnadskunskap som kan komma till användning i friluftslivet, så är det att känna till hur man gör upp en eld och att behärska flera sätt. Elden ger trygghet, värme och ljus, du kan koka vatten och värma mat, och du kan använda den för att signalera efter hjälp i en nödsituation. Samtidigt måste du vara varsam så att din eld inte skadar marken eller sprider sig och startar en skogsbrand. Det kräver förstås extra försiktighet under varma och torra perioder på året. En eld behöver värme, bränsle och syre i vissa proportioner för att brinna. Så här går du till väga: 1. Samla ved, tillräckligt mycket för att det ska räcka så länge du vill ha din brasa. Du ska inte behöva lämna elden obevakad för att hämta mer ved. 2. Välj en plats där det inte är risk att elden sprider sig eller skadar mark och växtlighet. Vid barmark är grus och sand bästa underlaget. Undvik platser med mycket rötter. 3. Bygg en eldstad, en ring med stenar eller en grop, och arrangera ett underlag med lösa stenar eller sand, så att du inte eldar direkt på marken. 6

7 4. Om du har tid: bygg en reflektor. Sätt två vertikala störar i varje ände och stapla sedan veden emellan dessa, ungefär som på en gammaldags gärdsgård. Reflektorn reflekterar värmen mot dig och fungerar även som torkställning för fuktig ved. 5. Tänd! När du fått fyr på det finaste tändmedlet, ofta torrt ris, bark och näver, fortsätter du att stegra grovleken till kvistar, grenar och sist huggen stock. Se till att ge utrymme för luft. 6. Håll koll på elden så att den inte sprider sig utanför eldstaden eller når din utrustning. Lika viktigt att släcka Du måste vara noggrann med att släcka elden och dubbelkolla så att inget kan flamma upp när du lämnat platsen. Rotbrand kan gå ner en bra bit i backen, med stor risk för åter tändning. Av det skälet är torvmark, mossa eller jordig skogsmark inte lämpligt som underlag för eldstaden då elden kan ligga och pyra där under lång tid. För att släcka häller du över vatten i flera omgångar. Om du har stenar i och runt din eldstad är det bra att flytta isär dem, då koncentrationen av värme kan göra att elden flammar upp på nytt. Regler och begränsningar Enligt allemansrätten får du inte bryta eller hugga ner levande buskar för att få bränsle till din brasa, och du får inte heller skala av näver från växande träd. Tänk också på att nationalparker och naturreservat kan ha särskilda restriktioner för eldning, det kan vara 7

8 totalförbjudet eller enbart tillåtet på vissa iordningställda platser. Du är skyldig att själv ta reda på vilka regler som gäller för den plats du befinner dig på, till exempel via parkansvariga, länsstyrelser och turistbyråer. I nödsituation där det är fara för liv, ditt eller annan persons, är det emellertid tillåtet även i naturskyddade områden. Tänd en eld det här behöver du: Kniv, liten yxa/handsåg. Tändstickor i vattentät behållare. Eldstål öva på hemmaplan så du vet hur det används. Något att starta elden med, exempelvis torr björknäver. Eller en tampong fibrerna som skalas från den räcker till att få fyr på många brasor. En liten stump stearinljus gör att du sparar på tändstickor om brasan är svårtänd. Olika typer av eldar Pyramideld Pyramidelden är den vanligaste brasan. Man ställer vedträna på högkant lutade mot varandra så att de bildar en pyramid. Den brinner redan från början med kraftig låga. Pagodeld Pagodeld byggs som ett timmerhus med spintor och ris i mitten. Lägg på ett "tak" av ved när elden tagit sig. Pagodelden flammar snabbt upp, lyser bra och ger fin glöd för matlagning. Den falnar snabbt om man inte passar den noga. Nying En nying kan brinna och ge skön värme en hel natt. Den består av hela eller kluvna stockar som läggs på varandra med färska 4 5 cm grova pinnar emellan för att ge luftrum (behövs inte sedan nyingen tagit sig). Mellan stockarna placeras tändveden. Nyingar användes förr av skogsarbetare, jägare och timmerflottare som var tvungna att tillbringa natten under bar himmel. En variant är att man lägger två stockar som bas och en stock ovanpå, varvid stockarnas kvalitet inte är lika avgörande. 8

9 Jägareld Jägareld görs med två stockar liggande bredvid varandra och längs med vindriktningen. Mellan stockarna gör man en liten pyramideld. Vid matlagning stöder stockarna kokkärlen. Blåslampa Blåslampan är en liten men effektiv och därför bra vid matlagning. Klyv en kubbe och ställ halvorna mot varandra. Mellan dem görs en liten pyramideld. En variant är stockfacklan, där klyver man stocken uppifrån bara och tänder på. Riseld Riseld går fort att ordna och utvecklar snabbt både värme och ljus. Bra när man snabbt måste torka kläder eller behöver ljus. Även lämplig som en improviserad nödsignal. Stjärneld Stjärnelden brinner länge, den är bränslesnål och stillsam, men kräver bra ved. Allt eftersom vedträna brinner upp skjuter man in veden. Nedgrävd eld Elden kan grävas ned i marken eller in i sidan på en kulle eller sluttning. Det kan användas om det är för blåsigt för en brasa eller om man vill dölja eldens sken för att inte röja sin närvaro. Om gropen är djup måste man göra en separat kanal för luft till brasan för att undvika att elden kvävs 9

10 Bära Ryggsäcken är jättebra när det gäller att bära packning. Den får gärna ha ett stoppat höftbälte som avlastar axlar och rygg och fördelar vikten till bäckenet. Det är bra om det finns justerbara remmar så att ryggsäcken kan anpassas efter din kropp. Ska du gå långt eller bära mycket ska vikten ligga högt och placeras nära kroppen. Övernatta Tälta gärna något dygn i naturen! Ta god tid på dig när du ska bestämma övernattningsplats och tänk på att tälta där det är lämpligt. Inte där det bedrivs jordbruk och inte för nära bostadshus. Ju större risk att störa någon desto större anledning att be om lov. Den idealiska lägerplatsen ligger nära vattnet, med fin utsikt, skyddad från vind, blåst och vilda djur. För att du ska kunna sova bra bör marken vara jämn. Bygg vindskyddet alt. res tältet i god tid före skymningen. Täck över mat och eventuella matrester så att de inte lockar till sig nyfikna djur. Lämna lägerplatsen i ett sådant skick som du själv skulle vilja finna den i. Ta med skräpet Vi vill alla ha en ren natur, fri från skräp. Så ta med dig skräpet. Glas, burkar, plastpåsar och kapsyler kan skada både människor och djur. Ställ därför aldrig soppåsen bredvid ett fullt soppställ. Sova Sovsäck och liggunderlag bör väljas efter var och när du ska övernatta. Hur ofta och under vilka årstider kommer du att ligga ute? De flesta sovsäckar görs av dun/fjädrar eller av syntetiska konstfibrer. Fördelen med dunsovsäckar är att de är lätta, varma och tar liten plats. Nackdelen är att de är fuktkänsliga. Sovsäckar av konstfiber kallas också syntetiska sovsäckar. De är tyngre och tar mer plats, men å andra sidan är de inte lika fuktkänsliga. 10

11 Knopar Knop eller knut, från nederländskans knoop som betyder "knut", kallas anordning använd för att sammanfoga tågvirke, rep, linor, trådar etc., för att fästa dem vid något, eller för att bilda ögla. Ordet knop används främst av scouter eller i samband med båtar. Ordet knop avsåg ursprungligen endast sådan som gjordes på repet eller dess kardeler så att en kula bildades. Alla andra knutar, till exempel för att fästa rep, sammanfoga rep eller bilda öglor, kallades stek, från holländskans steek. Skillnaden är sedan länge utsuddad och bortglömd. Numera kan skillnaden istället sägas vara att knopar är knutar som man använder med medvetenhet om deras lämplighet för särskilda användningsområden medan knutar är knutar i största allmänhet Knopar och deras användningsområde Förutom scouting och båtar används knopar inom flera andra fritidssysselsättningar. T.ex. inom sportfiske, bland alpinister, avancerat friluftsliv såsom klättring och glaciärvandring. Det kan också användas för att binda om något, som ett paket, en rulle, ett knippe eller vid läggandet av förband används en råbandsknop. Överhandsknop i åtta Överhandsknop i åtta används ofta som stoppknop på segelbåtar, den är lättare att lösa upp än överhandsknopen. Pålstek Ett fast öga på tampen av en lina har man ofta användning för, och den viktigaste och mest använda knopen till detta ändamål är utan tvivel pålsteken. Pålsteken är en allmänt användbar knop som fått stor spridning. Det finns flera metoder att slå den på. 11

12 Råbandsknop Råbandsknopen, som också kallas sjömansknop eller revknop, är en mycket enkel knop. Observera att tamparna ska komma ut på samma sida om knopen annars är det en tjuvknop och knopen ska vara platt annars är det en käringknop. Råbandsknopen är säkrare än både tjuvknopen och käringknopen, men bör helst slås på linor med samma diameter. Skotstek Skotsteken är lika användbar som råbandskopen och särskilt lämplig när ändarna är av olika dimension. Skotsteket är inte helt pålitligt och bör inte användas när belastningen är alltför hög eller skillnaden i diameter alltför stor. Skotsteket ska slås med tamparna på samma sida. Dubbelt halvslag Denna knop används när man förtöjer vid pålar, pollare och liknande. Tänk på att dessa inte har allt för stor diameter då knopen lätt kan glida upp. Blir tampen blöt kan det dubbla halvslaget bli en riktig utmaning att få upp. 12

13 Dubbelt halvslag om egen part Dubbelt halvslag om egen part är en av de vanligaste knoparna för förtöjning. Den är inte säker och bör snarare användas som ett komplement för extra säkerhet till andra knopar för förtöjning eller upphängning. Fiskarknop Fiskarknopen eller kärleksknopen som den också kallas, består av två löpande överhandsknopar. Denna knop är effektiv när man vill binda samman två klena linor av samma diameter. Knopen har en romantisk historia. Sjömännen skickade knopen till sin käresta med de båda överhandsknoparna åtskilda. Om hon sedan skickade tillbaka den med knoparna ihop dragna visste han att hon fortfarande väntade på honom. 13

14 Olika vindskydd Fasta vindskydd Längs många vandringsleder finns det fasta vindskydd uppbyggda som är tillåtet att övernatta i. De ser lite olika ut men består ofta av tre väggar och ett tak med en eldstad framför öppningen. Det är bra att sova i ett fast vindskydd för då kommer man en bit ovanför marken vilket kan vara bra när det är blött eller kallt. På de större lederna finns det oftast ett eller fler vindskydd utplacerade mellan etapperna. Ofta är det markägarna som tar hand om vindskydden så vad som finns i samband med dem är olika. Vid vissa vindskydd finns det soptunnor, vatten och ved medan andra ligger mer isolerat och det finns inte tillgång till något mer än själva vindskyddet och en fast eldstad. Sätt upp eget vindskydd Med en presenning, rep/surr och en kniv kan man sätta upp sitt egna vindskydd. Den allra lättaste konstruktionen är att hitta en plats där maken är relativt plan och där det finns träd som man kan spänna upp vindskyddet mellan. Fäst surret i två hörn av presenningen och spänn presenningen mellan två träd på ca 1,5 m höjd beroende på vilken höjd du vill ha i vindskyddet. För skyddet och värmen är det bra att ha det lågt men för att få mer plats är det så klart smidigt med högre i tak. Beroende på hur stor presenning man har och hur stort vindskydd man vill bygga kan man antingen vika presenningen dubbelt och fästa mitten i marken med öglor och tältpinnar, som du lätt kan tälja av pinnar du hittar i skogen, eller att du har med dig egna. Då bli ena halvan av presenningen tak och andra halvan golv. Som alternativ, om man inte har lika stor presenning, fäster man de andra två hörnen i marken och låter presenningen bilda ett lutande tak men utan golv. Vindskydd med presenning kan byggas på olika sätt. Nedan kommer fem exempel samt tips och trix hur du fäster linan i presenningen på bra sätt, med eller utan hål i presenningen. Vindskyddet är centralt på hajken och på lägerplatsen. Ju fler sätt du behärskar att sätta upp vindskydd, desto roligare och smidigare blir friluftslivet. 14

15 Fem exempel på vindskydd 15

16 Tips hur du löser hål i presenningen utan hål Vira presenningen ett varv runt en kotte och sätt fast linan med t ex ett dubbelt halvslag. 16

17 Fästa lina med pinne i öljetten För att undvika att presenningen går sönder är det bra att inte knyta snörena direkt i öljetterna. Trä istället öglan från en pålstek upp genom öljetten och stoppa sedan en pinne, cirka 1 centimeter i diameter och 5-7 centimeter lång, genom öglan. När presenningen sträcks är det pinnen som får trycket istället för öljetterna, och öljetterna håller längre. Lägerplatsen Hemma har vi det bekvämt. Vårt avfall tas om hand och körs bort av sopbilar, maten håller sig kall i ett kylskåp, du kan trycka på en knapp på spisen för snabb matlagning och du spolar när du varit på toaletten. Hur gör du då om du ska övernatta i naturen, och allt det där inte finns? Jo för att få en så bra vistelse som möjligt gäller det att vara förberedd. 17

18 1. Sovplatsen Sovplatsen kan vara ett tält eller ett vindskydd, eller också kan du sova under bar himmel. Sovplatsen ska ligga nära vatten men inte precis vid sjön eller vattendraget. Vattnet kyler. Leta efter den högsta punkten. Tältar du i en grop så riskerar du att vakna i en vattenpöl om det blir regn. Tänk på att vattnet rinner nedåt. Hur är vinden? Du vill inte ha röken från en eldstad rakt in i tältet eller vindskyddet. 2. Eldstaden Eldstaden ska vara minst 8meter från ett tält. Tält brinner lätt. Lämna aldrig elden obevakad. Ha alltid en hink med vatten vid elden. 3. Matlagning Maten kan du laga på ett stormkök eller ett gasolkök. Se till att köket står på ett stabilt underlag. Använd bara rödsprit i brännaren och förvara allt bränsle i säkerhetsflaskor. 4. Yxan Det kan vara bra att ha en yxa med på turen, tex om du behöver hugga ved. Yxan ska finnas på en särskild plats som alla som är med på turen känner till, och den får inte tas därifrån. Yxan ska bara användas på en plats där det annars inte finns folk. När yxan inte används ska dess egg vara skyddad. 5. Att diska Diskar du i ett vattendrag ska du alltid diska nedströms från den plats där du tar vatten till matlagning. Det är inte trevligt att få rester från disken i dricksvattnet. Ett tips är att diska ditt stormkök med små grus (inte om ditt kör är av teflon) då spar du både diskmedel och diskborste. 6. Att förvara maten Förvara din mat i slutna förpackningar. Annars lockar maten till sig djur. 7. Toalett i naturen När du är ute i naturen får du ordna en toalett genom att gräva en grop. Därför ska man alltid ha en liten spade med sig. Bestäm åt vilket håll killar ska gå och åt vilket håll tjejer ska gå. Ta med spaden och leta upp en plats som är skyddad från insyn och lätt att gräva i. Det gör ju inget om det är fin utsikt också så kan du njuta av lugnet. Glöm inte att gräva igen hålet när du är klar. Eller vänd på en stor sten som du sedan vänder tillbaka när du är färdig. Det kan vara bra att sätta en pinne i marken där du varit. Det är inte så trevligt om någon annan kommer och gräver just där. Tvätta alltid händerna! 18

19 8. Sopor Håll reda på dina sopor. Ingenting får lämnas kvar. Se till att det inte finns något skräp kvar på marken när du går och lägger dig. Det kommer att flyttas av vinden eller locka till sig djur. Mat och dryck Att laga mat och äta i det fria är en alldeles särskild känsla. Det kan både vara roligt, varierande och smakligt. Om det så är den enklaste maträtt på det lätta gasköket, eller att göra upp en eld och vänta på att glöden ska bli perfekt under stekhällen. Det går utmärkt att laga mat över en öppen eld. Har du med dig ett friluftskök blir du friare och kan laga mat där du vill. Det finns portabla kök med olika typ av bränsle. Glöm inte tallrik, bestick att äta med och något att dricka ur. Efter en ansträngande aktivitet såsom vandring, klättring, paddling eller fisketur, skapar matlagning en gemenskap där vi får tid att umgås och reflektera över dagens upplevelser och äventyr. Maten kan vara konserverad, torkad eller färsk. Fördelen med konserverad mat är att den redan är tillagad, nackdelen att den är tung att bära. Den torkade matens stora fördel är att den är lätt, men den kräver vatten och tar ibland lång tid att tillaga. Färsk mat är oftast både godare och nyttigare men kan vara besvärligare att bära med sig. Ett tips är att börja med de tunga råvarorna för att bli av med vikt i början av turen. Likaså är det med fördel att börja bruka ingredienser som är känsligare, så som färskvaror. Naturen bjuder på mycket ätbart: frukt, bär, svamp, nötter, tång, nässlor, vassrötter, lavar, nypon, maskrosor och årsskotten från bl. a. gran. Te kokt på tallbarr smakar inte bara bra det värmer gott när det är kallt och innehåller dessutom både c-vitaminer och energi i form av kolhydrater. Flera kryddor, t ex dill, körvel och kummin växer fritt i den svenska naturen. För att undvika vätskeförlust bör man dricka regelbundet. Ska du gå långt eller vistas ute länge är det viktigt att ha funderat på hur du ska få tillgång till vatten. Kanske passerar du ett vattendrag där du kan fylla på dina vätskekärl. I fjällen där vattnet är rent går det att dricka direkt ur bäckarna. Är du osäker på om vattnet är tjänligt kan det vara klokt att koka det. Tabletter som renar vatten finns att köpa. 19

20 Förbered hemma Se till att ha tänkt igenom din packning hemma, hacka och skiva så mycket som möjligt hemma och lägg i burkar eller påsar. Glöm inte kryddorna! Även om det mesta smakar bättre utomhus kan lite örter eller någon annan favoritkrydda sätta pricken över i:et. Laga miljövänligt Tips på hur du kan spara både miljö, bränsle och pengar: Lägg på ett lock. Uppvärmningen går snabbare med ett lock. Aluminiumkärl med värmeväxlare är bäst. Tillsammans förkortar de koktiden och bränsleförbrukningen med cirka en tredjedel. Välj mat som kokar snabbt. Som till exempel spagetti eller annan tunn pasta. 1. Lägg på ett lock. Uppkokningen går snabbare med ett lock. Aluminiumkärl med värmeväxlare är bäst. Tillsammans förkortar de koktiden och bränsleförbrukningen med cirka en tredjedel. Välj mat som kokar snabbt. Som till exempel spagetti eller annan tunn pasta. Små bitar är bättre. Dela maten i små bitar så går tillagningen snabbare. Koka inte klart. Låt maten koka färdigt på eftervärme, använd gärna isolerbarbag. Minska effekten. Använd max cirka ¾ av effekten på köket så tar du vara på energin på bästa sätt. Skydda köket från vind. Ställ det i lä och använd vindskydd. Gas är bra. Gas behöver ingen förvärmning och är mer effektivt än flytande bränslen. 20

21 Spara på värmen. Om du får varmt vatten över, spara det i en termos till nästa måltid. Rätt kombination ger bäst effekt. Använd inte en liten kastrull på en stor brännare. Packlista för utelunchen Kök med sprit eller gas Tändstickor (även om köket har inbyggd tändare, den kan gå sönder) Kniv, skärbräda, stekspade Våtservetter om din lunchplats inte har tillgång till vatten Vatten, både till matlagning och att dricka Salt, peppar och andra kryddor Sittunderlag Kåsa/tallrik, bestick och mugg att dricka ur Torr ved om du vill tända en eld Vandring Vandring är enkelt. Du bestämmer själv takten och stannar när du vill. I Sverige finns flera tusen mil markerade vandringsleder i skog och mark. Många av dem är väl underhållna med både eldstäder och övernattningsmöjligheter i form av t.ex. vindskydd. Planera färden innan du ger dig av. Är du ovan ska du inte gå långt ensam. Om ni går i grupp, så låt de minst vana bestämma farten. Ta rast med jämna mellanrum för att rätta till utrustning och för att vila och äta. 21

22 Undvik skavsår Rena och torra fötter i väl ingångna skor ger sällan några problem med skavsår. Men efter några dagar på turen är det svårt att hålla fot miljön perfekt. Skor och strumpor blir fuktiga och skapar en bra grogrund för skavsår. Gå därför in nya skor ordentligt, före långturen. Pyssla om dina fötter, lufta dem, skorna och strumporna ofta och låt dem torka. Tips är också att tejpa hälar, fotknölar och andra utsatta ställen med leukoplast eller liknande. Packlista för sommarturen Oavsett om du ska ut på en kortare tur eller ska vandra i många, långa dagar finns det några saker du alltid bör ha med dig i ryggsäcken. Mest för din säkerhet men också för din komfort. Den här listan är anpassad för en vandring under sommarhalvåret. Första förband Karta och kompass (lite inte enbart på telefonen, både batteri och täckning kan svika dig) Dricksvatten (om du inte vandrar i fjällen) Mat till den planerade turen, plus en extra dagsranson om du inte kommer hem som planerat Laddad mobiltelefon och solcellsladdare om du ska vara ute länge Förstärkningsplagg (mössa, vantar, varm tröja och/ eller jacka, långa byxor) Extra ombyte (underkläder, underställ, strumpor) Regnkläder och regnskydd till ryggsäcken Kniv Tändstickor Pannlampa Sprit- eller gaskök Lagnings kit (silvertejp, nål, tråd) Visselpipa Solskydd Toalettartiklar Toapapper och plastpåsar att bära hem skräp i Friluftsliv och hälsa Man mår bra i naturen. Det är en självklar vardagserfarenhet för många människor, inte mycket att orda om kan man tycka. Att en enkel promenad kan förändra ens sinnesstämning och få en att känna sig både piggare och lugnare förklaras ofta lite svepande med att det är skönt att få frisk luft och röra lite på sig. 22

23 Promenad i naturen ger bäst återhämtning Terry Hartig doktor i socialekologi och miljöpsykologi vid Uppsala universitet har i flera studier visat att naturen har retroaktiva (hjälpande) effekter. Försökspersoner har utsatts för stress och sedan fått återhämta sig på olika sätt. Det visade sig att försökspersoner som återhämtar sig genom att ta en promenad i naturen känner sig gladare och mindre arga enligt olika former av tester, och har bättre koncentrationsförmåga, än de som promenerat i tätbebyggt område eller suttit i ett fönsterlöst rum i en bekväm fåtölj och lyssnat på musik och läst tidningar. Naturen reducerar stress, ger sinnesfrid och lyckorus Bara att vistas i naturen inger oss lugn, den är vår ursprungsmiljö och vi kan uppleva en känsla av frid. När vi hör ljudet av vatten, fåglar som kvittrar eller suset i löven så ger det oss ny energi. Naturen har lugnande inverkan på oss, stressen går ner och återhämtningen är effektiv. Även korta naturmöten på 4-5 minuter hjälper. ger smärtlindring Bara åsynen av natur kan leda till att patienter mår bättre, oroar sig mindre, upplever mindre smärta och tillfrisknar snabbare. stärker immunförsvaret Vi blir mindre sjuka ute på grund av att luftburna smittämnen får svårare att spridas. En annan orsak till färre infektioner är solens UVB- ljus som producerar D-vitamin i huden som i sin tur gör immunförsvaret starkare. ger bättre sömn Barn som är ute mycket om dagarna sover längre om natten än barn som är mer inomhus. Ju mer solljus som träffar tallkottskörteln desto lägre blir melatonin halten i blodet under dagen. När mörkret faller strömmar melatonin ut i kroppen. Melatonin är kroppens eget sömnmedel som också finns som läkemedel. minskar aggression 23

24 Grönområden i sig själva är kopplade till minskad kriminalitet, aggression och våldsutövande. Bostadsområden blir tryggare och mer familjära. Friluftsliv och säkerhet Alla människor som vistas ute i naturen bör ha grundläggande kunskaper kring friluftsliv och hur man bör tänka när svårigheter inträffar. Det finns två sätt att lära sig på. Ett sätt är att läsa och eller höra någon prata om ämnet, det andra är att praktisera och pröva kunskaperna ute i naturen. Båda är viktiga och kompletterar varandra. Gör en jämförelse med simning. Det finns böcker om hur man lär sig simma, men kunskaperna får man först när man är i vattnet och prövar själv. När en nödsituation inträffar finns det en rad saker man måste kontrollera: Hunger Törst Kyla/hetta Trötthet Skador Rädsla Ensamhet Långtråkighet 24

25 Hur ska man då göra/tänka när något inträffar? 1. Viljan Viljan att överleva eller viljan att klara av någonting när läget är svårt är oerhört stor. Viljan kan tränas upp genom ökad kunskap och erfarenhet. 2. Positiv attityd Förmågan att även i svåra stunder tänka positivt, det vill säga att i olika situationer se lösningar istället för problem, är en viktig faktor för att klara sig. Om man låter sina negativa känslor ta överhanden kan man drabbas av uppgivenhet och rädsla. Genom att låta hjärnan tänka konstruktivt och planera olika aktiviteter kan man skingra de negativa tankarna. Att prata högt eller sjunga kan vara ett sätt att skingra tankarna. 3. Självkontroll Att kunna kontrollera rädsla, hunger, törst och kyla är faktorer som dels är beroende av kunskap och utrustning dels av viljan att kontrollera hjärnans reaktion. Rädsla är en naturlig psykisk reaktion vid en hotfull och okänd situation. Det kan vara rädsla för det okända, för att vara ensam, för djur eller mörker. Litteratur Idrott och hälsa av Dan Andersson och Per Tedin Idrott och hälsa 7-9 av Mikael Gärdestrand Bengtsson och Stina Gärdestrand Friluftsboken av Lars Fält Friluftsfrämjandet Morkarlbyhöjden