1/ JAN MÅRTENSON berättar om sitt författarskap. VIKINGAPROBLEM, samma som dagens SOMMARSTOCKHOLM LOCKAR! LÄS OM DET NYCKFULLA

Transkript

1 1/ 2008 JAN MÅRTENSON berättar om sitt författarskap VIKINGAPROBLEM, samma som dagens SOMMARSTOCKHOLM LOCKAR! svenska LÄS OM DET NYCKFULLA sommarvädret

2

3 KRÖNIKA Innehåll Sommar i trevlig utemiljö Sommaren är här igen. Skolavslutningarna har avlöst varandra och naturen ståtar återigen i all sin färgglada prakt. Vem vill inte komma ut och njuta en stund av den ljumma vinden och riktigt höra och se hur det växer? Att vara ute en varm och skön sommardag ger verkligen en känsla som man kan leva på länge. Micasa Fastigheters målsättning, att skapa ett boende att se fram emot, handlar inte bara om att se till den enskilda fastigheten eller lägenheten. De närmaste omgivningarna har också stor betydelse för hur boendet uppfattas. En trygg och trevlig utemiljö lockar till att ta sig ut och bidrar till gemenskap. Nu satsar vi därför särskilt på att skapa bra och trygga utemiljöer med trädgårdar där växter, bänkar och bord är inbjudande och lockar till vistelse. Steg för steg förbättras fastigheternas omgivning för att du ska trivas också utomhus. På några platser har Micasa Fastigheter deltagit i arbetet med att ta fram hälsoträdgårdar där boende som är intresserade själva kan få påta i jorden. Av det stora intresset för kolonilotter runt om i staden kan jag se att en del av livskvaliteten finns där. Glad Sommar! Ewa Samuelsson (kd) Äldreborgarråd och ordförande i Micasa Fastigheter Stockholms sommarevenemang... 4 Vinnarbidraget i novelltävlingen... 6 Jan Mårtenson berättar talet, protesternas decennium Mode är kultur Det oförutsägbara vädret Vi älskar kaffe! Ilon Wikland ett personporträtt år av hårmode Vikingatidens frågor ännu aktuella Dans för kropp och själ Värk går att leva med Tips på spännande sommarläsning Korsord var med och tävla Omslag: Westend61 Megapix Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsg 44 B, Box , Stockholm, telefon Redaktör: Maria Ehn-Notrica, tel Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Lilian Dahlberg, Yvonne de Geer, Ingrid Giertz-Mårtenson, Ingrid Eiritz, Lisa Lindqvist, Jan Mårtenson, Nicholas Nace, Isabelle Swahn, Eva Wase. Produktion: AB Grafi sk Stil. Tryck: VTT Grafi ska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB

4 EVENEMANG FOTO: JULIA WIKLUND Sommarens Stockholmsevenemang Jazzfestivalen, Skeppsholmen juli. Sommarstockholm är, om man har möjlighet, underbart att uppleva. I sommar är staden full av aktiviteter, kultur, shopping och uteliv. Varje dag äger ett par hundra evenemang rum och det finns något för alla smaker och åldrar. UTSTÄLLNINGAR KULTURHUSET, Sergels torg, Kulturhusets mitt i city sjuder av kulturellt liv. Flera gallerier visar ständigt nya utställningar med foto, konst och design. Lennart Nilsson: Någonstans i Stockholm, pågår till 7 september. I Stockholm på 40-talet och framåt fångade den världsberömde fotografen Lennart Nilsson under sina reportageuppdrag både det oväntade och det vardagliga. Gunnar Smoliansky: En bild i taget, pågår till 14 september. Under drygt 50 år har den svenske mästerfotografen skildrat sitt Stockholm. Motiven är vardagliga och anspråkslösa, fångade under promenader på stadens gator. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET, Frescativägen 40, Upplev och lär dig mer om världens naturfenomen med alla dina sinnen. Se hissnande flygturer, ta del i expeditioner eller dyk ner i undervattensvärldar på Cosmonovas 760 kvm stora filmduk. Den mänskliga resan, permanent. Ny permanent utställning som tar dig med på en resa i tid och rum som följer den mänskliga utvecklingen under de senaste sju miljoner åren. KONSERTHUSET, Hötorget, Konserthuset erbjuder inte bara ljuvliga toner, även en och annan konstutställning. Årets bild, 8 juli 3 augusti. Prisbelönta bilder direkt ur dramatiska nyhetsögonblick, komiska vinklar och stundens hetta. 4

5 FOTO: STAFFAN WAERNDT/NATURHISTORISKA RIKSMUSEET JAZZFESTIVALEN, Skeppsholmen juli. Stockholm Jazz Festival firar 25 år med fyra intensiva dagar på Skeppsholmen. FASCHING, Kungsgatan 63 Jamkväll, 16, 17, 18, 19 juli klockan Jamsession under ledning av kvällens band. GUSTAV ADOLFS TORG Stockholm Gospel Körfestival, 14 augusti klockan Medryckande och modern gospel levereras av bland andra Spirituals, Holy Blues och Gospel. Cyndee Peters, Eric Bibb samt Credokören. GLOBEN, Globentorget 2 Mamma Mia! augusti. Den internationella turnén gästar Globen med 23 föreställningar i augusti, denna gång på originalspråket engelska. Ny permanent utställning som tar dig med på en resa i tid och rum som följer den mänskliga utvecklingen under de senaste sju miljoner åren. KUNGSTRÄDGÅRDEN Signspotting, 5 20 juli Tokroliga skyltar från hela världen ställs ut i Kungsträdgården. Utställningen är baserad på Lonely Planets bok Signspotting. SCEN SKANSEN, SOLLIDENSCENEN, Djurgårdsslätten 49-51, Blå måndag, 7 juli 11 augusti klockan Skansen bjuder på jazz och blues sex måndagar från 7 juli till 11 augusti. På programmet står såväl svenska jazzeliten som debutanter. Efter konserterna bjuds det upp till dans till Skansens Storband med Leif Kronlund på Galejan. Countrygala, 12 juli klockan Amerikanska countryartister medverkar tillsammans med välkända svenska artister i äkta Nashvilleanda med Billy Swan, Tommy Cash, Tommy Körberg, Martin Stenmarck, Mats Rådberg och Sarah Dawn Finer. BERWALDHALLEN, Dag Hammarskjölds väg 3, Östersjöfestivalen augusti. För sjätte året i rad arrangeras den klassiska musikfestivalen Östersjöfestivalen i Berwaldhallen. En vecka med ensembler, solister, dirigenter och framförande i absolut världsklass utlovas. Bland dirigenterna märks Esa-Pekka Salonen och Valerij Gergiev. PARKTEATERN, Parkteatern spelar 98 föreställningar på sexton spelplatser runtom i Stockholm fram till slutet av augusti. Premiären äger rum i Vitabersgparken. Spelschema hittar du här: Färdtjänst Inom länet Har du svårigheter att åka kollektivt på grund av något funktionshinder kan du ansöka om färdtjänst. Det är ett komplement till den övriga lokaltrafiken i länet. Ha alltid ditt personliga färdtjänstkort med dig när du reser. Taxi, telefon Specialfordon, telefon

6 KULTURFÖNSTRET novelltävlingen Vinnare i utsedd! Det vinnande bidraget är skrivet av Lilian Dahlberg som bor i Rågsveds seniorboende. Novellen har viss verklighetsbakgrund. Den gamla damen bodde ensam i en alltför stor lägenhet på Södermalm, vänner och bekanta var döda. Hon var otroligt isolerad efter att tidigare haft ett rikt socialt liv, berätta Lilian Dahlberg. Juryn gratulerar Lilian till en välskriven och underhållande novell! Första pris i tävlingen är att få sin novell publicerad. Det har inte varit ett lätt jobb för juryn, många bidrag har varit mycket bra. Juryn vill ge ett hedersomnämnande till övriga deltagare i novelltävlingen! Margit Carlson, Britt Mari Axén, Maj-Britt Westberg, Emelie Nilsson, Halvard Eriksson, Majshakar Gapparova Gäster i tysta rum Av Lilian Dahlberg Stand eine Lanterne und steht sie noch davor gnolade den krokiga lilla damen, 91 år, medan hon svepte med dammvippan fram och tillbaka över en trådig tapet. Lili Marleen, den tyska originaltexten var hennes favoritlåt och rynkorna i ansiktet svängde med i rörelsen. Hennes hand greppade darrigt tag i stolens ryggstöd och efter ett tveksamt kliv ner från stolen, stod hon i sina mockasiner på en handknuten matta från Turkiet. Väggen hade inte förändrats mycket, vilket hon konstaterade med plirande ögon. Hon log belåtet över sin prestation. Med felfritt uttal sjöng hon vidare, samtidigt som hon höll vippan i ett prydligt grepp och rörde runt dammet omsorgsfullt över den mahognymörka chiffonjen och dess antika prydnader. På hedersplatsen stod ett fotografi i nyputsad nysilverram. Bilden föreställde en ung, stilig man i uniform. Hon strök försiktigt över bilden och tankarna flög tillbaka till barndomens lyckliga dagar. Hon mindes när hon första gången såg honom. Han kom som krigsbarn till Sverige under första världskriget. Han togs omhand av en familj som hyrde en gäststuga i skärgården. Den gamla damens föräldrar var hyresvärden. Hon mindes hur hon längtade till sommaren när han och hans familj skulle komma ut till stugan, som de hyrde år efter år. Hon mindes hur de som tonåringar blev förälskade, hon mindes den första kyssen en ljum sommarkväll, hon mindes smärtan när han reste hem till sitt land. Hon mindes hur de planerade ett liv tillsammans. Han var hennes första, enda och stora kärlek. Närvaron i hennes blick såg ut att försvinna när hon sjöng mit dir Lili Marleen samtidigt som hon smekte fotot. När hon gick förbi teven tryckte hon igång den med fjärrkontrollen som hennes brorson nyligen hjälpt henne att hantera. Innan hade hon egentligen inte haft några problem med att använda knapparna som satt på själva teven, men nu gick det inte så bra längre. En väderleksrapport gick igång, där mannen i blå kavaj pekade på solar och varma siffror. 6

7 Förutom framgångsrikt skrivande är Lilian Dahlberg aktiv med anhörigstöd, bridge och olika aktivitetsgrupper. Foto: Olof Holdar Juryn har bestått av: Berit Svedberg, kulturdirektör, Kulturförvaltningen, Benny Fredriksson, VD, Stockholms stadsteater, Anders Nordstrand, VD, Micasa Fastigheter, Maria Ehn-Notrica, redaktör för Trivsel Hon kunde utskilja landets gränser i förbifarten mot köket och trallade vidare... hebt mich wie im Träume, dein verliebte Mund... I köket puttrade köttgrytan. Receptet var hämtat från Prinsessornas kokbok och hade fungerat för gäster i alla år hon bjudit på fin middag. Väggklockan, som tickade ljudligt, avslöjade nu att det var dags att börja plocka fram måltidens tillhörigheter, smulkokt potatis, brysselkål, vinbärsgelé och syltlök, kokta grönsaker samt räffelskuren gurka. Allt i egna skålar. Hon kisade och lät sin mest observanta blick svepa över middagsbordet för 8 personer. Hon hade lagt en kraftig, vit duk i botten och sedan mindre knypplade ovanpå i symmetriska grupperingar. Även mellan förrättsoch huvudrättstallrikarna låg små spetsdukar. Porslinet var Rörstrandsoriginal med glänsande guldkanter. Hon såg nöjd ut och de vackra kristallglasen glittrade. Besticken i silver låg prydligt utlagda och de vita linneservietterna var brutna till dekorativa solfjädrar. Lamporna blinkade plötsligt till med ett sprak innan allt strömdrivet ljus och ljud i lägenheten försvann. Hon stannade upp, kikade ut genom fönstret och såg en klar, hög himmel; oroade sig inte för att elavbrottet skulle ställa till med något. Lägenheten hade ju gasspis. Däremot borde de ju vara här nu, tänkte hon, rynkade ögonbrynen och tog sig åt hakan. De brukade alltid vara i tid. Hon öppnade ett skåp och tog fram de lövtunna kaffekopparna, de som hade en guldpläterad kant och vackra blommönster. De var särskilt goda att dricka ur. Hon ställde försiktigt kopparna med tillhörande fat och silversked på en mässingsbricka. Med ens kom elen tillbaka, lamporna tändes igen och teven satte igång med en elektronisk puff. Hon balanserade kaffebrickan in i matsalen och ställde den på en liten serveringsvagn med korsstygnsbroderad duk. Kakorna låg redan på sina bestämda platser, beroende på storlek, i det trevåningshöga kakfatet. Det var finska pinnar, sockerkringlor, syltkakor, mandelbiskvier, schackrutor, drömmar och havreflarn. Där är ni utbrast hon belåtet när hon vänt sig om i rummet. Välkomna, kom in, så roligt att ni är här och ögonen glittrade av förtjusning. Men jag har ju glömt rödvinet, så tokigt av mig. Hon fnissade till när hon gick med mjuka steg mot köket småsjungande wie einst Lili Marleen, wie einst Lili Marleen... 7

8 KULTURFÖNSTRET Under korkeken om konsten att skriva en bok Jan Mårtenson har skrivit över 50 böcker under sin långa författarbana, trots att skrivandet egentligen bara varit en hobby. Här berättar han hur böckerna blir till. Jag har blivit ombedd skriva några rader om mitt författarskap. Så då gör jag väl det. Jag har, hittills, skrivit ett drygt femtiotal böcker vid sidan av mitt reguljära yrkesliv inom UD, FN, Hovförvaltningen och andra områden. För mig är det en mycket lustbetonad verksamhet som jag brukar beteckna som ordbruk och bokstavsskötsel. Som sann egoist skriver jag bara när jag har lust och enbart om det som roar mig. Och jag skriver i stort sett två sorters böcker, kulturhistoria utan mord och kulturhistoria med mord. Vad innebär det? Kulturhistoria utan mord är som det låter. Jag har exempelvis skrivit om slotten i Stockholm och på Drottningholm och om Sofia Albertinas palats vid Gustav Adolfs torg, där nu UD sitter, liksom en bok om Närke och om Beridna högvakten. Den senaste i raden heter Kungliga Djurgården, en kulturhistorisk vandring i denna omtyckta del av Stockholm. Familjen Tessins gärningar Ofta har böckerna illustrerats av Gunnar Brusewitz eller Ralf Turander, fotografen som belönats med Stora Journalistpriset. Och för närvarande håller jag på med en bok om tre generationer av familjen Tessin, Nicodemus d.ä, Nicodemus d.y. och Carl Gustaf. En invandrarfamilj som under och 1700-talen kom att få utomordentligt stor betydelse för svensk arkitektur, konst och kultur. Stockholms slott, Drottningholms slott och Tessinska palatset, landshövdingens nuvarande residens i Stockholm, är bara några exempel på deras gärning liksom en betydande del av samlingarna på Nationalmuseum. Kulturhistoria med mord är i princip samma sorts böcker, fyllda av antikviteter, historia, mat, kultur, viner och mycket annat. Men också mord, för att kunna kallas decka re. Tyvärr måste man alltså avliva någon, vilket jag gör i början av boken, och i nödfall också mot slutet om det börjar bli lite segt. Men de, tyvärr nödvändiga, morden utspelar sig mellan kapitlen. Man varken ser eller hör något obehagligt. Inga framvällande inälvor ur en knivskuren mage, ingen hjärnsubstans på väggar och golv. Ingen tortyr eller incest. Nej, allt sker diskret och utan läsarens närvaro. Att störtas ned från ett slottstorn är exempelvis ett ståndsmässigt sätt att tas av daga. Då kan man ju också i förbifarten beskriva slottet och berätta dess historia. Struntar i skurken Jag brukar kalla de här böckerna, de med morden alltså, för mina bloggar. Jag konverserar på ett älskvärt sätt med min läsare om ting och fakta som jag tror intresserar oss alla. Haupts möbler, kinesiskt porslin, Egyptens historia, konstförfalskningar, arkeologi, auktions- eller cirkusvärlden etc. Jag försummar heller inte att diskutera den brist på visdom med vilken världen styrs, såsom nya, käcka insatser från alla våra politiker för att reglera vår vardag. Och jag tror att mina läsare, egentligen, är lika lite intresserade som jag av vem som mördade vem och varför. Det var enklare förr i de riktiga, engelska deckarna. Där var nästan alltid hovmästaren skurken. Vissa av mina kolleger inom branschen är ibland mer direkta och hårdföra. Blodet väller, ångestskriken ekar, tortyren är detaljerad och våldet triumferar bland knarklangare, hallickar, jugoslaver, sprutnarkomaner och polis- 8

9 FOTO: BERGLUND Jan Mårtenson börjar oftast skriva sina böcker om herr Homan utan att själv veta hur det ska sluta. 9

10 KULTURFÖNSTRET kommissarier med magsår och dåliga relationer till omvärlden. För att inte tala om sexet, enligt kvällstidningsterminologin. Det avstår jag också från. Jag utgår från att mina läsare själva är väl bevandrade också i den sidan av livets förnöjelser. Till genren hör att man har en hjälte, i mitt fall en antihjälte. Antikhandlaren Johan Kristian Homan som har sin affär på Köpmangatan och bor i Gamla stan i Stockholm med sin siameskatt Cléo de Merode. Hon är vackrare, klokare och av bättre familj än sin husse. Hon löser också oftast hans invecklade problem i sista kapitlet med en lätt knuff av sin tass. Vem som är Sherlock Holmes respektive Dr. Watson i den duon är inte svårt att räkna ut. Stockholms hjälpmedelsbutik 500 hjälpmedel för alla URIFORM URI-FORM AB STOCKHOLM Timmermansgatan 37. Stockholm. (ingång från Högbergsgatan) Tel Fax T-Mariatorget buss 43,55,66. mån-fre 10-18, lördag, söndag stängt. Cool flickvän För att inte finnas är herr Homan alltså ganska närvarande. Han nämns i Nationalencyklopedin, där de flesta som finns inte finns, men där han som inte finns (hänger ni med?) alltså finns. Han har haft egna viner på Systembolaget, och det finns ett livaktigt litterärt sällskap, Homansällskapet, som nyligen har fyllt 25 år. Johan Kristian Homan och hans bakgrund är också mycket väldokumenterad. Allt får man veta om honom. Hans barndom, uppväxt, skolor och universitet liksom hans vardag. Och om hans flickvän Francine Silfverstierna, chefen för Säpos personskyddsavdelning. Hon ser ut som Julia Roberts, har svart bälte i karate och blandar lika bra Dry Martinis som Homan (hans favoritdrink alltså). Med tanke på allt obehag jag utsätter honom för i böckerna tycker jag han är väl värd den sortens flickvän. Mitt emot antikaffären bor hans vän Eric Gustafson, också antikhandlare, Köpmangatans svar på Oscar Wilde som Homan kallar honom. Ivrigt munhuggs och tråkar de varandra liksom den stabile kommissarien Calle Asplund, chefen för mordkommissionen. Det är alltså miljö, människor, kultur, vackra ting och intressanta evenemang som går likt en röd tråd genom mina böcker. De som tycker om riktiga deckare skall alltså hålla sig borta. Hos Homan finns inte mycket att hämta för våldspornografer. Lättjefull som jag är av naturen skriver jag heller aldrig någon synopsis. Jag börjar en vacker dag med att skriva en rad på ett papper. Fortsätter sedan utan att ha en aning om vart det skall bära iväg. Det gör det spännande, också för mig, fast ibland kan det bli svårt att knyta ihop trådarna på slutet. När jag ser mig om i den våldsbenägna, blodiga deckarvärld som omger mig, där testosteronstinna deckardrottningar och deras manliga kolleger stormar fram på tjurfäktningsarenorna med sänkta horn och blod på svärden till publikens upphetsade vrål, då känner jag mig som tjuren Ferdinand. Han som satt under korkeken och fridfullt betraktade sin omgivning. Där sitter också jag, eller snarare min hjälte Johan Kristian Homan, med en isande kall Dry Martini i handen och Cléo de Merode i knät. Förnöjt betraktar vi solnedgången bland fågelsång och doftande blommor. Så går det alltså till när jag skriver böcker och nu vet ni det. Av Jan Mårtenson 10

11 STRINDBERGSMUSEET August Strindbergs sista bostad och bibliotek visas av guide torsd-sönd kl. 13. Under juli och augusti visningar tisd-sönd kl. 13 (sv) och kl. 14 (eng). Utställning: I mina kvarter. Strindberg och Stockholmsliv. Drottninggatan 85, Stockholm, tel Öppet tisd 12-19, onsd-sönd

12 ÅTERBLICK Provocera! Protestera! Revoltera! Demonstrera! 1960-talet: Ja, 60-talet var en dramatisk brytningstid då det etablerade samhällets normer och värderingar utmanades. Det var också det decennium då Stockholm såg ut som en krigshärjad stad och rivningsvågen kulminerade. Under hela 60-talet bestod Stockholm av halvförstörda områden. Klarakvarteren förintades och all bebyggelse mellan Hötorget, NK, Brunkebergstorg och Vasagatan revs. Kvar blev en gigantisk grop över vilken stadens invånare och trafik under åratal vinglade fram på provisoriska viadukter över det som skulle bli Sergels Torg. Varför revs så mycket? Svar: för att hjälpa bilismen! Klara revs för att ge plats åt en biltunnel från Sveavägen till Tegelbacken. Kvarteren kring Hötorget måste bort för att Sveavägen skulle förlängas mellan Kungsgatan och Hamngatan och bli en trafikled. Hamngatsbacken schaktades bort och alla äldre hus utplånades längs Hamngatan eftersom den skulle breddas sju meter så att bilarna slapp trängas. Klara förslummas medvetet Grävskoporna grävde också bort stora delar av den forntida Brunkebergsåsen. I Dagens Nyheter den 8 juni 1965 strövar tecknerskan Margareta Sylwan med ritstift genom Klara och noterar under rubriken I Klaras ragnarök : Grävskoporna är gruvligare än den stora branden i Klara 1751 den lämnade dock kvar en kärna av ståtliga hus. I rivningstur står nu kvarteret Elefanten. Där på Vattugatan 9A ser man ovanför fönstren häpnadsväckande fina inramningar med rokokons snäcka här försvinner ett stycke 1700-tal. En 1600-talsport kan man ännu beundra i huset Drottninggatan 23 och i nr 29, det vackra Wredeska palatset från 1690, står de ursprungliga portalerna patetiskt kvar. Andra privatpalats som revs var de två Sagerska husen med sina vita marmorfasader intill NK, ritade av den franske arkitekten Jean Litoux i utsökt och oförstörd jugendrokoko. Ansågs vara stans vackraste jugendhus. Ur rivningsgropen steg sedan PK-banken. Sedan beslutet om rivning av Norrmalm (den s k Norrmalmsregleringen) hade fattats på fyrtiotalet hade delar av Klarakvarteren medvetet förslummats. För varför underhålla husen när de ändå skulle rivas, resonerade fastighetsägarna. Klaras trivsamt levande miljö med bostäder, småbutiker, ölkaféer och verkstäder skulle ersättas med varuhus, P-hus och banker. I Klara fanns stans flesta småbutiker. På t ex den gamla smala Klarabergsgatan trängdes 400 butiker bara på sträckan Malmskillnadsgatan Vasagatan. Wiener-magasinet på Klarabergsgatan 31 annonserar desperat den 19 juni 1965 i DN: Huset skall rivas ALLT måste bort BORTVRÄKES utan hänsyn till tidigare priser! Stadsmiljögruppens räddningsaktioner I boken Stockholm staden som försvann skriver Stockholmsskildraren och författaren Per Wästberg att det var ett brott att låta det gamla Klara nära nog spårlöst försvinna. Gamla stan idag visar hur Klara hade kunnat rustas upp om den politiska viljan funnits. Men eftersom den saknades tog ett 20-tal 12

13 FOTO: ERIK LILJEROTH/NORDISKA MUSEET 13 Klarakvarteren, innan rivningen kommit igång.

14 ÅTERBLICK FOTO: PETER GULLERS/NORDISKA MUSEET Omvandlingen av Stockholms city. Klara kyrka och Stadshuset i förgrunden. Året är pionjärer inom miljörörelsen saken i egna händer och bildade 1962 Stadsmiljögruppen för att stoppa rivningarna sedan det blivit känt att fastighetskontoret hade planer på att riva ytterligare 332 byggnader och uppföra 17 P-hus! Gruppen fick folkopinionen med sig och lyckades rädda Hornsgatspuckeln från att schaktas bort och dess 1700-talskvarter från rivning, vilket enligt Cityplan 62 måste göras för att kunna bredda Hornsgatan för bilismen. Gruppen hindrade också rivningen av Clas på Hörnet, det gamla värdshuset från 1730 på Surbrunnsgatan och Strindbergshuset Blå Tornet vid Tegnérgatan. Det andra Strindbergshuset vid Karlaplan lyckades de dock inte rädda från grävskoporna trots fem års kamp. Det pampiga huset från 1901 var byggt i gotisk stil med utsmyckningar i jugend och nyrokoko. De många och ovanligt vackra kakelugnarna slogs nogsamt sönder. Ett liknande sorgligt öde drabbade det vackra hörnhuset från 1751 i hörnet Drottninggatan Jakobsgatan, vars fasad försetts med sirliga tinnar och torn på 1880-talet och som var i perfekt skick. Enligt fastighetskontoret måste Jakobsgatan breddas för trafiken och huset därför rivas. Stadsmiljögruppen vädjade om nådatid för huset, varför inte låta det stå kvar tills breddningen blev aktuell? Svar nej, huset revs. Jakobsgatan breddades aldrig. Idag står där en korvkiosk. Rivningarna kulminerade 1968 med rivna lägenheter. Vad är det för ena dårar som härjar i stan, serru, glada som barn, serru, med sitt sattyg till plan..., protestsjöng trubaduren Olle Adolphson. USA-protester Andra trubadurer protesterade mot USA. Med Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström i spetsen tågade demonstranter i den framväxande Vietnamrörelsen 14 juni 1965 till Hötorget under en skog av plakat som krävde USA ut ur Vietnam. Polis försökte 14

15 med våld föra bort dem, en kvinna fick handen krossad av en polisbatong, 13 greps för våldsamt motstånd. Det blev upptakten till regelbundna Vietnamdemonstrationer på Hötorget under hela 60-talet. Hötorget blev också scenen för andra sorters demonstrationer. Mods och deras antagonister raggarna startade Hötorgskravallerna hösten Aftonbladet skriver i ett reportage: Runt groparna i det rivna och uppgrävda City hoppar och sjunger långhåriga mods: Små knegare, små knegare, är lustiga att se. Knegarna, det är alla dom som går till sina jobb varje dag och som är så föraktade av modsen. På lördagskvällen började oroligheterna vid 21-tiden då de mods som brukar sitta på Konserthustrappan i stora gäng kom i krakel med ett gäng raggare. Ned med polissamhället kasta flaskorna mot snutjävlarna, löd modsens fältrop och polisen höll på att bli nedkämpad. FOTO: KARL HEINZ HERNRIED/NORDISKA MUSEET Demonstration mot kärnvapen. Mellanöl blir för populärt Vad innehöll flaskorna? Jo, den nya innedrycken mellanöl (en procent svagare än starköl) som detta år introducerades i livsmedelsaffärerna utan åldersgräns! Yngre tonåringar söp sig redlöst berusade och först fem år senare infördes åldersgränsen 18 år förbjöds mellanöl i butikerna och förvisades till Systemet. Också knegarna började få andra moralvärderingar. I maj 1964 kom P-pillret och sexvallen bröts. Porren släpptes fri, sexklubbar med live-show tilläts, debattörer ville införa statliga bordeller. Den kände läkaren Lars Ullerstam ville gå ett steg längre. I sin bok De erotiska minoriteterna (som blev bestseller när den utkom 1964) föreslog han införandet av ambulerande statliga bordeller som skulle serva sjukhus och mentalsjukhus av personal som skulle betitlas sexuella samariter. Många unga människor av bägge könen skulle med stor glädje söka sig till detta människovårdande yrke, löd hans slutkläm! Liljevalchs utställning erotiska konstverk slog alla besöksrekord köerna ringlade ända till Nordiska museet. Också till Moderna museet blev kön lång 1962 när den revolutionerande pop-konsten introducerades med Rauschenbergs uppstoppade get med bildäck runt magen. För att inte tala om Andy Warhols målade soppburk. Från och med nu kunde vad som helst användas som material inom konsten. Hiskeliga färger Också inom modet utbröt revolution. I århundraden hade Paris dikterat modet med sin haute couture men slogs nu knock-out av engelska Mary Quant som skapade popmodet och fick i gång en konfektionsindustri. Hennes trådsmala mannekäng Twiggy lanserade den kortkorta kjolen med den lilla trånga tröjan, kortkort hår med polisong och skorna med trubbig klack och tå. Allt i de mest hiskliga färgkombinationer som illrosa och knallgult. Här hemma öppnade klädkedjan Gul&Blå 1966 sin butik i Birger Jarlspassagen där ungdomar slogs om urtvättade jeans med utsvängda ben. Vietnamrörelsens FNL-ungdom föredrog dock palestinasjal, murarskjorta, 15

16 ÅTERBLICK manchesterbyxor och näbbstövlar. Designgruppen Mah-Jong lanserade 1966 ett antimode med mjuka, vida och tidlösa plagg i ribbstickad trikå. Sixten Herrgård skapade den jämställda unisexoverallen och kvinnorna tog nu snabbt chansen att klä sig i byxor såväl på jobbet som på festen. I Finland gjorde Maja Isola sina berömda mönster för Marimekko. Studentrevolter Våren 1968 slogs universitetsstudenterna i Paris med polisen som de ansåg vara maktens lakejer. I Stockholm ockuperade studenterna den 24 maj sitt kårhus vid Holländargatan i protest mot en planerad universitetsreform och utlyste ett massmöte i Spökparken dagen därpå. Mötet som samlade över tusen personer övergick i vilda demonstrationer, bl a försökte man ockupera Operan och Centralen. Men 400 poliser bildade kedja och tvingade demonstranterna tillbaka till Kårhuset där polisen spärrade ingångarna. Ingen fick komma in, men den som ville fick komma ut. Dagen därpå hade alla ockupanter valt att gå ut. Också författarna smittades av demonstrationsbacillen. Flera hundra av dem invaderade en vårdag 1968 Stadsbiblioteket på Sveavägen och lånade 20 böcker var för att stöda kravet på en höjning av biblioteksersättningen från 6 till 25 öre per lån. Högertrafik utan kaos 60-talets mest omvälvande händelse för stockholmarna var nog trots allt Dagen H övergången till högertrafik söndagen 3 september Vid Stockholms infarter stod skyltar med texten: Stockholms innerstad förbjuden för trafik 2 sept. kl 10 3 sept kl 15. Stans taxibilar fick dock tjuvstarta redan kl 05 på söndagsmorgonen. Upphetsningen inför Dagen H var enorm. Många siade om blodbad och ängsliga bilägare klädde sina bilar med kuddar eller bildäck. Men när privatbilisterna prick kl 15 långsamt och försiktigt körde över till andra sidan gatan uteblev såväl kaos som olyckor. Dagen H innebar spårvagnens död. Stockholms gator invaderades av nyinköpta bussar med öppningsbara dörrar på höger sida. Med Twiggy kommer kortkort kjol och kort hår. Det hände annat också i Stockholm på 60- talet: Regalskeppet Vasa kom upp till ytan igen 1961, fem år sedan Anders Franzén hittade det. Kaknästornet och Wenner-Gren Center kom på plats. Essingeleden, Arlanda och T- banan fullbordades, Ikea öppnar första varuhuset vid Kungens kurva och stormas av kunder. Miljonprogrammet föds 1965: bostäder ska byggas varje år under tio års tid. Tensta, Kista, Bredäng växer fram. Det gör kritiken också. Hasse & Tage blir folkkära, Carl Anton likaså med sin parkunderhållning i Vita Bergen. Översten Stig Wennerström grips midsommarafton 1963 i sin magnifika tiorumsvilla i Djursholm efter att i 15 år ha spionerat för Sovjet. Av Yvonne de Geer FOTO: UPI/SCANPIX SWEDEN 16

17 / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / ALLTID FRI ENTRÉ! 17

18 KULTURFÖNSTRET vetenskap? Är mode en Mode har inte på länge diskuterats så mycket som idag. Överallt möter det oss. I reklam, i skyltfönster, i tidningsreportage, i tidningarnas nya modebloggar. På näringslivssidorna likaväl som kultursidorna. I TV-program och numera även i den akademiska världen. På Stockholms universitet finns det sedan några år tillbaka ett humanistiskt ämne som heter Modevetenskap. Men är mode en vetenskap? För att svara på den frågan skulle jag vilja be dig som läser det här att tänka på när du gick upp i morse. Vad kan nu det ha att göra med den här artikeln? Jo, det har det faktiskt. För när du gick upp gjorde du vad du gör varje dag i hela ditt liv du klär dig. Och vad innebär det? Jo, Två tonårskillar med nedhasade jeans och väl synliga kalsonger FOTO: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX att vi gör ett val och bestämmer vad vi skall ha på oss, d v s vi bestämmer den ram som vi skall använda då vi möter våra medmänniskor. Och vare sig vi gillar eller ogillar kläder eller tycker det är ganska likgiltigt vad vi sätter på oss, så måste vi i alla fall ta på oss något. Och detta något blir därmed en del av oss. Det speglar vår personlighet och sänder ut koder om vem vi är (eller vill vara) till den som ser oss. För, handen på hjärtat, när vi ser en främmande människa, visst är vi då benägna att bedöma honom eller henne efter hur de ser ut? Och det har ofta att göra med hur de är klädda. En del av vår kultur Kläder blir därför ett sätt att uttrycka vår identitet. Det kan också vara ett sätt att visa tillhörighet till en viss grupp eller religion, och lika gärna användas för ta avstånd från någon individ eller grupp vi inte gillar. Ett bra exempel är ungdomar som revolterar mot föräldrar och omvärld genom att klä (ut) sig på ett visst sätt. Med det här resonemanget vill jag alltså hävda att kläder och mode är en del av vår samhällskultur: det är ett sätt för oss människor att uttrycka oss som kulturvarelser. Modet och kläderna blir på samma gång en tolkning av vilka vi är. Modet påverkas också hela tiden av det som pågår i samhället och samhällsdebatten. Modekläder är därför, enligt min mening, ett lika viktigt kulturut- 18

19 FOTO: LARS EPSTEIN / DN / SCANPIX Second hand-mode. Myrorna har modevisning i ett garage på Mäster Samuelsgatan. tryck som musik, film och teater kanske ännu viktigare för oss människor eftersom alla måste ha en relation till kläder. Och därför är det naturligt att mode nu kan studeras som en vetenskap precis som man studerar andra kulturuttryck som teater, musik och film. Alla påverkas Hur mycket påverkas vi av mode och trender? Idag finns det knappast någon som ärligt kan säga att hon eller han inte påverkas av modet. Vi är kanske inte alltid medvetna om denna påverkan. Men det är naturligtvis individuellt. En ung tjej kan leva för mode och en annan bryr sig knappast om det alls. Modekläder är därför, enligt min mening, ett lika viktigt kulturuttryck som musik, film och teater kanske ännu viktigare för oss människor eftersom alla måste ha en relation till kläder. Det sägs ofta att mode påverkar kvinnor mer än män. Så har det givetvis varit om vi ser tillbaka på dräkthistorien. Mannens klädsel har varit, i stora drag, likadan sedan början på 1800-talet: då började han bära en jacka eller rock och ett par byxor (allt ofta i svart) och den grundmunderingen har han, i olika versioner, använt och använder än idag. Kvinnan däremot har alltid erbjudits och kanske efterfrågat ständiga modeförändringar. Hennes dräktskick är en kontinuerlig resa mellan olika plaggformer, kjollängder, kroppsuttryck och materialpreferenser. Och kvinnan har villigt levt med i alla detta, ibland förtjust, ibland motvilligt. 19

20 KULTURFÖNSTRET Klassiska manliga och kvinnliga festattribut. Vissa inslag i modets förändringar kan upplevas som klart positiva, andra som starkt negativa. Tyvärr är ju mode ofta kopplat till konsumtion och statusprylar. Hela den s k väskdebatten som pågått under senare tid är en del av det. Ett behov av att äga produkter från vissa lyxmärken förmedlas genom media och skickliga marknadsförare. Den typen av reklam är ibland svår att motstå. Den lockar konsumenten att tro att lycka, status och prestige följer med viss konsumtion och vissa märken. Så är det naturligtvis inte, men i vårt moderna samhälle omges vi av den typen av budskap. Allt är rätt Jag har i min professionella verksamhet inom modebranschen ofta fått frågan: vad är modernt nu och vad skall man egentligen ha på sig för att vara rätt? Då brukar jag svara att det finns inget som är rätt, d v s rätt för alla. Mode och kläder är i första hand en fråga om dig själv och din egen personlighet. Vad du gillar, trivs i och vad du känner dig rätt i det är vad mode handlar om då det är som bäst. Tro på dig själv! Du kan sätta på dig vad som helst som just nu basuneras ut som senaste trenden eller vårens färg. Men om du inte känner att det där plagget eller den där stilen passar just dig och får dig att känna dig bra, då hjälper det inte. Tänk på det nästa gång en god vän eller en ambitiös expedit försöker tala om för dig att det där är ursnyggt på dig. Tro inte på dem. Tro på dig själv och din magkänsla då du sätter på dig det där plagget. Det är det enda du kan lita på i längden! Av Ingrid Giertz-Mårtenson f d VD för Svenska Moderådet 20