Luleå Tekniska Universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luleå Tekniska Universitet"

Transkript

1 )LEHURSWLVNNRPPXQLNDWLRQ HQ YHUVLNW Hans Eklund (hanekl-9) Christoffer Epparn (chrepp-9) Mattias Hedlund (mathed-8) Luleå Tekniska Universitet 27 Maj

2 6DPPDQIDWWQLQJ Optisk kommunikation är en gammal företeelse. Men att använda en fiber av glas eller plast som medium är något relativt nytt. På 1960-talet konstruerades den första lasern och även den första användbara fibern. Sen dess har utvecklingen på området gått fort framåt. Ett fiberoptiskt system är i sin enklaste form en kommunikationslänk som består av en optisk källa, fiberkablar och en mottagare. En elektrisk signal ansluts till källan som antingen är en enkel och billig lysdiod eller en dyrare, men effektivare laser. Ljus reflekteras på insidan av fibern och leds på så sätt fram till mottagaren. Exakt hur ljuset studsar beror på fiberns egenskaper. I mottagaren omvandlas ljuspulserna via en fotodetektor till en elektrisk signal. En tillämpning där fiberoptik används är i datornätverk. Anledningarna är flera, bland annat kan större överföringshastigheter uppnås än med traditionella nät. Dessutom är de mindre känsliga för störningar. 2

3 ,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ Sammanfattning...2 Inledning...4 Historik...5 Optiska källor...6 Fiberoptisk kabel...7 Mottagare...8 Förstärkare...10 Fiberoptik i datornätverk...10 Framtid...13 Källförteckning

4 ,QOHGQLQJ Vi har alltid haft ett behov att kommunicera med våra medmänniskor. Metoderna har utvecklats hela tiden. Vi har sällan varit sena att dra nytta av nya rön för att kunna dela med oss av våra tankar och funderingar med andra. Uppfinningen av skriftspråket, postväsendet, telegrafen eller mobiltelefoner är alla sinnrika sätt att kommunicera på. Nyligen har utvecklingen inom tele- och datorkommunikation gått i en rasande takt. Men för att tillfredsställa ett samhälle som ställer allt högre krav på överföring av information måste vi hitta nya vägar att gå. Ensätt är attanvända sig av den fiberoptiska tekniken som erbjuder snabbare överföring av information. Som exempel, på en enda fiber kan tusentals TV-kanaler överföras samtidigt. Många känner till begreppet fiberoptik och grovt vad det kan användas till. Få känner dock till hur det egentligen fungerar, vilka problem som finns och vad som skiljer fiberoptiska system från traditionella kommunikationslösningar. Denna rapport behandlar de olika delarna i ett fiberoptiskt system, samt förklarar viktiga principer och begrepp utan att vara för teoretisk. Den innehåller också ett exempel på ett tillämpningsområde. För att få en djupare förståelse för områdets utveckling så börjar vi med en historisk tillbakablick. 4

5 +LVWRULN När man talar om optisk kommunikation kommer man ofta att tänka på lasrar, optiska fibrer och höga överföringshastigheter. Detta representerar dagens moderna högteknologiska optiska kommunikationer. Som en liten inledning till detta ämne ska vi se tillbaka på de sinnrika uppfinningarna man använde i historisk tid för att kommunicera i det optiska fönstret frekvensbandet som vi kan se med våra ögon. Arkeologiska fynd pekar på att man använde sig av eldar eller röksignaler för att överföra olika fördefinierade meddelanden över längre sträckor redan på 800-talet f.kr. Kineserna använde till exempel olika sekvenser av rök längs kinesiska muren för att meddela befälhavare hur stora fientliga styrkor som närmade sig. Många liknande system har utvecklats, men alla hade den stora nackdelen att de endast kunde sända meddelanden som var bestämda på förhand. Detta löste greken Polybios genom att skicka en kod med hjälp av två set av facklor. Koden bestämdes i en tabell om 5x5 rutor och i varje ruta fanns en bokstav (illustration 1). Genom att höja upp motsvarande antal facklor över två väggar, där antalet facklor över ena väggen motsvarade vilken rad i tabellen tecknet fanns, den andra väggens facklor motsvarade då i vilken kolumn. På så sätt kunde man koda, överföra och slutligen avkoda olika meningar. En tränad operatör kunde skicka uppe emot åtta bokstäver per minut. Om vi säger att varje symbol motsvarades av 5 bitar(facklor) så kan vi konstatera en bithastighet på 0.67 bitar/sek! Men att framföra optisk information i tunna glasfibrer skulle dröja nästan 3000 år. Ljusets egenskap att utbreda sig i glasstavar är dock känt sedan mycket länge. Den första artikeln på området publicerades 1870 av John Tyndall. Han noterade hur ljuset följde en böjd vattenstråles form. Det första teoretiska arbetet på vågutbredning i dielektriska trådar gjordes av Hondros och Debey År 1917 presenterade Albert Einstein sin teori om Illustration 1 - Polybios fackelväggar. stimulerad emission av strålning som är det grundläggande konceptet bakom LASER(Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation). Hur som helst skulle det ändå dröja in på 1960-talet innan den första lasern, och även den första användbara fibern konstruerades. Lasern tycktes på den tiden vara en uppfinning utan ändamål, och att forskning på området ansågs som onödig. År 1962 kunde man ändå presentera den första halvledarlasern. Det första mediet för överföring av ljus i en ledare togs fram Kao och Hockham hade kommit på att en glasfiber fungerade väl för detta ändamål. För att kunna använda dessa nya idéer praktiskt stod man inför problemet att glasfibern hade för stor dämpning. Man fortsatte forskningen på området och kunde 1970 prestera en fiber som visade en dämpning av signalen med ca 20 db/km. Parallellt utvecklades bättre lasrar och man kunde år 1982 tillverka en fiber med så låg dämpning som 0.2 db/km, väldigt nära den teoretiska gränsen på 0.16 db/km vid våglängden 1.55 um. Därmed hade ett nytt kapitel skrivits inom optisk kommunikation. 5

6 2SWLVNDNlOORU I ett optiskt system krävs åtminstone två aktiva komponenter, en för attsända och en för att ta emot informationen. Den optiska mottagaren diskuteras i kommande kapitel. De två viktigaste optiska källorna är: - Lasern och - Lysdioden (LED - Light Emitting Diode) Lasern och lysdioden har olika egenskaper och olika tillämpningsområden. Generellt kan man säga att lasern uppvisar bättre egenskaper och fördelar för kommunikation, men till ett betydligt högre pris. Laserns funktion bygger på att man inom en liten volym åstadkommer möjligheten till stimulerad emission, det vill säga att ett optisk fält samverkar med ett förstärkningsmedium så att ytterligare strålning adderas till det existerande fältet, med exakt rätt fas och frekvens. Man måste därför ha ett material som tillåter att sådana effekter kan uppstå. Därtill måste man tillföra energi förattförstärka effekten. Föratt uppnå en hög verkningsgrad så vill vi innesluta den i ett väl avgränsat område dit man också lokaliserar det optiska fältet (Illustration 2). Där kan med andra ord en optisk resonans uppstå och vi åstadkommer på så sätt en förstärkning av det optiska fältet som är större än de oundvikliga förlusterna. Utan att gå in på detaljerna i en laser kan vi konstatera att den existerar och att vi kan dra nytta av dess speciella egenskaper i ett moderntillustration 2 - Principskiss för laser. kommunikationssystem. Det man idag förbättrar på lasern ärattförbättra den utgående effekten, frekvensstabiliteten och möjligheten att integrera den med andra komponenter. Fördelar med lasern: ù Högre överföringshastigheter ù Smalare spektral bandbredd ù Längre överföringsavstånd Lysdioden har också sina fördelar och uppvisar ett antal attraktiva egenskaper som passar sig bra för ett lågbudgetsystem. Fördelar med lysdioden ù Enklare framställning ù Lägre pris ù Enklare design av omgivande kretsar ù Lägre temperaturberoende 6

7 Modulering av en halvledarlaser kan prestera över 20 Gbit/s medan gränsen för en lysdiod ligger på ca 1 Gbit/s. Spektralbredden hos en lysdiod är nm (Illustration 4) medan den för en laser är bättre än 0.1 nm, för en bra laser nära 0.1 pm (Illustration 3). Detta faktum är väsentligt vid höga överföringshastigheter och långa överföringsavstånd där dispersion kan orsaka problem. Noterbart är att elektroniken ofta är den faktor som begränsar systemet. Dispersion, eller pulsbreddning som det också kallas, beror på att ljusets hastighet varierar med frekvensen. Mer om det under avsnittet om fiberoptisk kabel. Illustration 3 - Typiskt spektrum för laser. Illustration 4 - Typiskt spektrum för lysdiod. )LEHURSWLVNNDEHO Material som behandlar ljus brukar karaktäriseras med hjälp av dess brytningsindex. Denna egenskap beror på att ljuset färdas olika snabbt i olika medier. Ett materials brytningsindex definieras som kvoten mellan ljushastigheten i vakuum och ljushastigheten i mediet. Som referens har vakuum brytningsindex 1,0 och glas 1,5. När en gräns mellan två medier med olika brytningsindex passeras så reflekteras en del av ljuset tillbaka medan en annan del fortsätter in i det andra mediet med en riktningsändring, även kallad brytning. Om infallsvinkeln mot materialet blir tillräckligt liten, vid övergång från ett högre brytningsindex till ett lägre, så orsakar brytningen att inget ljus passerar gränsen mellan medierna och vi får en så kallad totalreflektion. Det är detta fenomen som utnyttjas i optiska fibrer. Den enklaste modellen av en optisk fiber är enkärna i mitten och utanpå den finns en mantel som har lägre brytningsindex än kärnan och därmed kan totalreflektion uppstå. Båda delarna brukar bestå av glas (kiseldioxid) men även plast kan förekomma. För att ge glas olika brytningsindex så kan man tillföra ämnen som förändrar dess brytningsindex, även kallat att dopa. Manteln täcks sedan med ett skyddande skal för att underlätta hantering (Illustration 5). Glasfibrer är mycket ömtåligare än till exempel kablar av koppar. Mantelns uppgift är att minska eventuell spridning av ljuset på grund av ojämnheter i kärnans yta samt tillsammans med skalet ge mekanisk styrka. Illustration 5 - Snitt av fiber. 7

8 Om materialet i fiberns kärna har kontinuerligt brytningsindex så kallas det stegindex, (Illustration 6). Detta är detmanförst tänker sig när vi ovan nämnde totalreflektion, ljuset studsar kantigt inne i fibern. Brytningsindex kan också variera med det radiella avståndet från fiberns centrum. Denna sk. gradientindexfiber ger mjukare studsar. Ytterligare en egenskap hos fibern är hur många diskreta strålriktningar, eller moder, som kan förekomma. En så kallad multimod har många diskreta strålriktningar och en förhållandevis stor diameter. Detta kan orsaka att ljusstrålarna som studsar fram inuti fibern får olika hastighet i fiberns längdriktning beroende på vilken mod de följer. Effekten av detta blir att de moder som gårenlängre väg inne i fibern kommer fram senare. Även inom varje mod kan en viss fördröjning ske. Den andra varianten som kallas singelmod har bara en diskret strålriktning vilket gör att vi undviker intermodal fördröjning. Kärnans diameter är också avsevärt mycket mindre än för multimodfibrer (Illustration 6). En singelmodfiber ställer höga krav på ljuskällans spektralbredd och behöver en laser som källa. Fördelen med multimodfibrer är att de inte ställer lika höga krav på ljuskällan. Illustration 6 - Strålpropagering för olika typer av fiber. En viktig egenskap hos en optisk fiber är dessdämpning, den avgör hur långa sträckor en signal kan sändas utan att behöva förstärkas. Dämpningen är olika stor för olika våglängder så det är viktigt att välja en bra våglängd för sin tillämpning. Vanligtvis anges dämpningen i enheten decibel per kilometer. En orsak till att dämpning uppstår är att det alltid finns orenheter (på atomnivå) i materialet. Över korta avstånd kan man ofta tolerera en hög dämpning och då kan fibrer av plast vara ett bättre val. Plastfibrer tål inte extrema temperaturer lika bra men de är å andra sidan avsevärt mycket billigare. 0RWWDJDUH En optisk mottagare kan beskrivas med tre block oavsett typ (Illustration 7). Det första består av ett linssystem som fokuserar det inkommande ljuset, det andra av en fotodetektor och det sista av en elektronisk detektor. För olika typerna av mottagare är första blockets innehåll något olika, medan de två sista blocken är lika. Det finns två huvudtyper av mottagare, direkt detekterande mottagare och koherenta mottagare. Illustration 7 - Blockschema för en optisk mottagare. 8

9 Den enklast typen av mottagare är den direkt detekterande (även kallat intensitetsdetekterande), den typen av mottagare känner av styrkan i det inkommande ljuset. De kan med andra ord bara användas då man använder någon form av intensitetsmodulering (IM) eller On-Off keying (OOK). För en sådan typ av mottagare består linssystemet (Illustration 8) av en fokuseringslins och av två filter, det första filtret avgränsar ljusstrålens tjocklek medan det andra består av ett material som endast släpper igenom önskade frekvenser i ljuset. Den andra typen av mottagare är en så kallad koherent mottagare, med en sådan kan man detektera en amplitudmodulerad (AM), frekvensmodulerad (FM) eller en fasmodulerad (PM) signal. Linssystemet för en koherent mottagare är mycket mer komplext än det för en mottagare med direkt detektering. Detta innebär även att den är dyrare och svårare att tillverka då linssystemet måste vara väldigt exakt. Linsystemet (Illustration 8) består av en fokuseringslins precis som för den direktdetekterande mottagaren, men det är ungefär allt som är lika. Det innefattar också en laser som ger ett lokalt ljusfält som blandas med det inkommande ljuset via en spegel, det är sedan det blandade fältet som når fotodetektorn. Genom att blanda ljusfälten kan man få fram skillnader i fas, amplitud och frekvens. För att kunna ta reda på den information man skickar via sin fiberlänk behöver man i sin mottagare ha något som klarar av att omvandla det inkommande ljuset till en elektrisk signal. Oavsett hur man väljer att designa sin mottagare så måste man använda en fotodetektor. En enkel modell av en sådan omvandlingsprocess finns i Illustration 9. En fotodetektor består av ett ljuskänsligt material där det inkommande ljuset slår loss elektroner som gör att materialet blir elektriskt ledande. Starkare ljus ger fler fria elektroner. Genom att lägga en konstant spänning över det ljuskänsliga materialet får man en ström genom kretsen som motsvarar styrkan i det inkommande ljuset. För attfå fram en motsvarande spänning använder man en last (resistor). Det är sedan på den elektriska signalen (spänningen eller strömmen) som detekteringen görs. Det finns två huvudtyper av fotodetektorer, vakuumrör och fotorör. När man lyckats omvandla den inkommande ljusstrålen till en elektrisk signal kan man enkelt få fram den information som skickades. Hur detta sker tar vi inte upp här. Illustration 8 - Två typer av mottagare. Illustration 9 - Fotodetektor. 9

10 ) UVWlUNDUH När man bygger ett nätverk kan det ibland bli långa avstånd mellan olika delar i nätet. Detta kan medföra att signalen tappar så mycket i styrka så att man inte kan urskilja vad som skickades, detta på grund av att man har en viss dämpning i fibern. Detta gör att man måste förstärka sin signal på vägen så att den når fram till sitt slutmål. En optisk förstärkare kan vara av två olika typer, en optisk-elektrisk och en helt optisk. Den vanligaste och enklaste förstärkaren är den optisk-elektriska, denna variant kallas även för upprepare. Den består helt enkelt av en mottagare som omvandlar ljuset till en elektrisk signal som sedan förstärks och skickas vidare som ljus av en sändare. Nackdelen med en sådan förstärkare är att den kan bara användas till en given moduleringsform och en given överföringshastighet, vill man ändra något av dessa måste den bytas eller konfigureras om. Den andra typen av optisk förstärkare förstärker signalen optiskt utan att först omvandla den till en elektrisk signal. Detta gör att den kan användas oberoende av modulering och överföringshastighet, detta utan att man behöver ändra på den. Den helt optiska förstärkaren fungerar enligt principen, en inkommande foton skapar fler utgående fotoner. Ett sätt att göra detta är med en specialdopad fiber (dopad med erbium), denna typ av förstärkare kallas EDFA (erbium-doped fiber amplifier). För att göra det möjligt att skapa fler fotoner så tvingas atomerna i specialfibern till en högre energinivå av en yttre process som kallas pumpning. Pumpningsmekanismen består av en yttre energikälla, ofta en laser. De inkommande fotonerna tvingar sedan tillbaka atomerna till sin ursprungliga energinivå, vilket gör att de emitterar fler fotoner det vill säga en förstärkning. )LEHURSWLNLGDWRUQlWYHUN Det finns ett antal fördelar med att använda av fiberoptiska kablar i datornätverk jämfört med att använda traditionella länkar som till exempel tvinnad partråd och koaxialkabel. De har högre överföringskapacitet, de påverkas ej av elektromagnetiska fält och de är svåra att avlyssna. Med fiberoptiska kablar så når signalerna dessutom längre innan de behöver förstärkas. Som ett exempel så kan signalerna i en koaxialkabel över Atlanten behöva förstärkas kanske var femte kilometer medan en fiberoptisk kabel klarar fem mil utan problem. Därför används de ofta när detär fråga om stora avstånd, bland annat i Internets grundstomme. Förutom att förstärkare i sig är dyraså kan alltså även underhållskostnaderna minskas med fiberoptiska kablar. Det kan vara intressant att jämföra priset på fiberoptiska nätverksprodukter med traditionella alternativ. Källa Inwarehouse. Alla priser inklusive moms. Kabel: 10 meter tvinnad partråd, 151 kr. 10 meter multimod fiber, 506 kr. 10 meter singelmod fiber, 1056 kr. Nätverkskort: 100 Mbps, 186 kr 100 Mbps fiber, 1410 kr 10

11 Fiberprodukterna är tre till åtta gånger dyrare. Även om man idag mestadels använder tvinnad partråd i lokala datornätverk så kan det vara en bra idé vid nyinstallationer att även installera fiberoptiska kablar. Trots att de idag, enligt ovan, visar sig vara betydligt dyrare så lär de komma till användning förr eller senare och då har man sparat in arbetskostnaden. Varje ljuskälla använder bara en liten del av det användbara spektrumet i det område där dämpningen är låg i en fiberoptisk kabel (Illustration 10). För att utnyttja spektrumet bättre så använder man så kallad våglängdsmultiplexning, WDM(wavelength division multiplexing). Då använder man flera ljuskällor som slås samman respektive delas upp hos sändare och mottagare. Förutom att det går attsända mer information så går detäven att sända i båda riktningar samtidigt. Även om det sker en liten effektförlust vid sammanslagningen av våglängderna så är det vid separeringen som svårigheten finns. Nämligen att isolera de olika våglängderna så att de kan delas upp korrekt. Om man använder laserdioder så kan man packa spektrumet tätare. Illustration 10 - Principen bakom våglängdsmultiplexning, flera ljuskällor delar på kanalen. Det finns tre huvudsätt att arrangera datornätverk på, bussnät, ringnät och stjärnnät (Illustration 11). Givetvis går alla dessa att implementera med fiberoptiska kablar. Skillnaden ligger i de kopplingar som ansluter terminalerna till huvudnätverket så dessa ska vi nu studera närmare. Illustration 11 - Tre nätverkstopologier, bussnät, ringnät och stjärnnät. Ett bussnät består av en gemensam buss med dämpande ändar för att signalerna inte skall studsa tillbaka. Det som sänds når alla terminaler som är anslutna till bussen men eftersom paketen är adresserade så är det bara rätt mottagare som bryr sig om dem. En fördel med bussnät är att det är enkelt att koppla in fler anslutningar på den gemensamma bussen. Med fiberoptik är denna procedur något mer komplicerad än för traditionella system. Det finns två typer av kopplingar, aktiv och passiv. Den aktiva kopplingen tar först emot de optiska signalerna från ena hållet i bussen (Illustration 12). Sedan transformerar den dem till elektriska signaler som är enkla att manipulera, information som skickas från terminalen läggs till här. Tillsist transformeras de tillbaka till optiska signaler som skickas iväg åt det andra hållet på bussen. Illustration 12 - Aktiv koppling. 11

12 Även om det verkar som en komplicerad process så är fördelen att alla kopplingar till terminaler fungerar som upprepare och därför är det i det avseendet möjligt att koppla in oändligt många terminaler. Nackdelen med att ha en massa upprepare kopplade i serie är förstås att bussen blir sårbar för enskilda haverier. En lösning till detta problem är att ha en extra fiberoptisk kabel kopplad parallellt med varje upprepare. Om denna extra kabel har en hög dämpning så tolkas de dämpade signalerna som brus vid normal drift men om uppreparen går sönder så återstår bara de dämpade signalerna som då kan tydas och upprepas vid nästa koppling. En passiv koppling fungerar så att man förenar en lös fiber parallellt med bussen över ett kort område och utnyttjar att en del av signalen då överförs mellan de två fibrerna. I den ena änden av den lösa fibern kan man sända egna signaler och i den andra detekterar man signaler (Illustration 13). Illustration 13 - Enkel passiv koppling. För att undvika det uppenbara att det man sänder åker rakt in i den egna mottagaren så kan man använda två lösa fibrer som sätts efter varandra på bussen (Illustration 14). Då utnyttjar man bara två av de fyra lösa ändarna och sätter sändaren efter mottagaren. Om man använder samma typ av fiber till de lösa ändarna som till bussen så så går det bara att ansluta ett tiotal terminaler på grund av förlusterna i kopplingarna. Illustration 14 - Dubbel passiv koppling. Ett ringnät ser ut som ett bussnät där ändarna är sammankopplade. Ringnät använder dock bara aktiva kopplingar vilka har tre olika tillstånd (Illustration 15). I det första tillståndet så lyssnar den för att se om paketen är adresserade till sin terminal. Skall ett paket till någonannanterminalså skickas det vidare annars så kopieras innehållet och skickas till terminalen. För att ett paket inte skall cirkulera i all evighet så brukar man ta bort det antingen hos mottagaren eller när det kommer tillbaka till sändaren. Det senare är mer fördelaktigt eftersom sändaren då indirekt får en bekräftelse på att paketet har mottagits. En annan fördel är att det går att skicka samma paket till flera terminaler. Det andra tillståndet används vid sändning och då infogas den nya informationen innan gammal information skickas vidare. Det finns två kända metoder för att byta mellan de två tillstånden, IEEE token ring och FDDI (Fiber Distributed Data Interface). En stor nackdel med ringnät är attnär en ny terminal skall kopplas in så måste den anslutas mellan två andra terminaler vilket gör ett installerat nät svårt att utöka efterhand. Illustration 15 - Aktiv koppling. 12

13 Iettstjärnnät såär alla terminaler kopplade till en gemensam nod vilken för fiberoptik är passiv. De passiva noderna skickar paketen till alla terminaler och delar därmed upp det inkommande ljuset på utgångarna. Om antalet terminaler är många så kan det krävas att noden förstärker signalerna med en upprepare innan de skickas iväg. Ett stjärnnät kan liknas vid ett bussnät där noden motsvarar bussen. Då får man bara en komplicerad koppling istället för flera. Noden kan vara uppbyggd på två olika sätt (Illustration 16). Den reflekterande noden har fördelen att man vid behov kan ändra förhållandet mellan antalet in och utgångar. Det finns även en nackdel och det är att den reflekterar insignalerna tillbaka till alla anslutningar vilket gör att även ingångarna får en del av ljuset.... Illustration 16 - Två typer av kopplingar. )UDPWLG Som vi sett erbjuder fiberoptiken en enorm bandbredd. Men faktum är att begränsningen för ett fiberoptiskt system ligger i de elektriska komponenterna, inte i de optiska. Därför är utvecklingen starkt beroende av framsteg inom elektroniken. Idag används fiberkablar mestadels över längre avstånd och där mycket hög kapacitet krävs. Utvecklingen går mot att fiberkablar kommer närmare terminalerna i nätverken. Nya nätverk bestående av optiska fibrer byggs hela tiden. Man investerar ofta lite extra när fibrer läggs så framtida krav kan mötas. Idag används sällan ens hälften av fibernätverkens kapacitet. Fiberoptiken har onekligen en ljus framtid. 13

14 .looi UWHFNQLQJ Tell, Andersson, Andersson. Fiberoptisk kommunikationsteknik, Studentlitteratur Franz, Jain. Optical Communications, Alpha Science Gagliardi, Karp. Optical Cummunications, WILEY Einarsson, Göran. Principles of Lightwave Communications, WILEY Keiser, Gerd. Optical Fiber Communications, McGraw-Hill Yeh, Chai. Handbook of Fiber Optics, Academic Press Kullander, Laurent, Zyra, Fiberoptik på FOI 14

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson

Kommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Extra övningsuppgifter

Extra övningsuppgifter Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Voltimums Expertpanel Tele och Data

Voltimums Expertpanel Tele och Data Voltimums Expertpanel Tele och Data Mats Stahl ELKO Hans Engberg Nexans Thomas Andersson Schneider Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Trender Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola.

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola. Fiberoptik i Vardagen Fiberoptik Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Tillverkning

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

4:7 Dioden och likriktning.

4:7 Dioden och likriktning. 4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Basutbudet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät.

HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät. HANDBOK för dig som ska installera optofiber ansluten till Härjedalens kommuns byanät. Innehållsförteckning Fakta om din fiberkabel sid 2 Steg för steg sid 3 Installationsanvisningar sid 3-4 Inför anslutningen

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Hur elektromagnetiska vågor uppstår Laddning i vila:symmetriskt radiellt fält, Konstant hastighet: osymmetriskt radiellt fält samt ett magnetfält. Konstant acceleration:

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Vad är elektricitet?

Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar 2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism 530117 Materialfysik vt 2010 Ljus är en elektromagnetisk våg 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210)

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210) Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

Isolationsförstärkare

Isolationsförstärkare Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011

LED lamper for UV-lys. Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 LED lamper for UV-lys Labino AB Magnus Karlsson Teknisk Chef Maj 2011 Labino Labino utvecklar och tillverkar UV- and vitljuslampor för industri och offentlig sektor Lamporna är baserade på MPXL och LED

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Punkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet

Punkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet Page 1 of 6 Punkt-till-punkt förbindelser i OptoSunet Bakgrund Med anledning av driftsättningen av SUNET:s nya nät, OptoSunet, har SUNET:s styrelse efter förslag från SUNET:s arbetsgrupp för avgiftsfrågor

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

LÄRAN OM LJUSET OPTIK LÄRAN OM LJUSET OPTIK VAD ÄR LJUS? Ljus kallas också för elektromagnetisk strålning Ljus består av små partiklar som kallas fotoner Fotonerna rör sig med en hastighet av 300 000 km/s vilket är ljusets

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Vad är dispersion och varför är det farligt?

Vad är dispersion och varför är det farligt? Vad är dispersion och varför är det farligt? Dispersion ar den faktor som begränsar hur hög bithastighet en fiber kan överföra. Ett sätt att visa detta på ett mätinstrument är ett ögondiagram Här ser vi

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

Den distribuerade värmedetektorn ULRICA

Den distribuerade värmedetektorn ULRICA Den distribuerade värmedetektorn ULRICA Värmedetektorsystemet ULRICA kan lokalisera värme från en brand med noggrannhet på 1,5 meter över en total kabellängd på 2000 meter. Systemet detekterar temperaturökningar

Läs mer

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

Industriell Datakommunikation. Allt du behöver veta om RS-232

Industriell Datakommunikation. Allt du behöver veta om RS-232 Industriell Datakommunikation Allt du behöver veta om RS-232 Email info@foxcomputer.se, Website http://www.foxcomputer.se Ulf Rääf Datakommunikation och Industriell IT enligt standard RS-232 Teori och

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

Vad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast

Vad betyder det att? E-fältet riktat åt det håll V minskar snabbast , V Vad betyder det att V? -fältet riktat åt det håll V minskar snabbast dv Om -fältet endast beror av x blir det enkelt: xˆ dx Om V är konstant i ett område är där. konst. V -x x Om är homogent så ges

Läs mer

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV5118/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer