Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid 206-207) Fiberoptik (Kap. 12, sid 208-210)"

Transkript

1 Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena revolutionerat kommunikationsteknologin. I denna laboration ska du få bekanta dig med optiska fibrer. Bland annat kommer du att studera skillnader mellan singelmod- och multimodfibrer, mäta den våglängdsberoende dämpningen i en optisk fiber samt experimentera med ett Fiber Bragg-gitter (FBG), en fiberoptisk komponent som används bl. a. som bandspärrfilter och för multiplexing av signaler, men också som sensor för exempelvis töjning och temperatur. Redogörelsen Till denna laboration skall Du lämna in en fullständig laborationsredogörelse över de moment Du utfört och de resultat Du kommit fram till. Rapporten ska förses med ett försättsblad (mall finns på kurshemsidan) och ska antingen skickas som pdf-fil till handledarens e-post adress (finns på laborationsschemat) eller läggas i handledarens fack (på bottenvåningen i H-huset, Fysikum) senast 1 vecka efter laborationen utförts. Om ni väljer att lämna in rapporten via e- post, se till att också skicka en kopia till din labpartner så att ni båda får ta del av all korrespondens. Det skall också framgå av ärenderaden (subject) vilken kurs (CD Fotonik) och vilken laboration rapporten avser samt laboranternas namn. Förberedelser Läs i Våglära och optik, Göran Jönsson om Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid ) Läs i Tillämpad Atomfysik, Göran Jönsson om Halvledarlaser (Kap. 11, sid ) Läs i Introduction to Fiber Optics, John Crisp om Windows (Kap. 3, sid 20-21) Numerical aperture (NA) (Kap. 4, sid 31) Decibels (Kap. 5, sid 40-43) Modes (Kap. 7, sid 63-64)

2 Connecting optic fibers the preparation (Kap. 9, sid 91-95) Light sources and detectors (Kap. 14, sid ) Läs igenom laborationshandledningen och lös förberedelseuppgifterna. Lösningarna lämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren. Riskanalys Då optiska fibrer (speciellt singelmodfibrer) är väldigt tunna, finns risk för sticksår och skärsår vid arbete med dessa. En optisk fiber som punkterar huden riskerar också att brytas av med följden att flisor av fibern kan bli kvar i kroppen. Flisor som uppstår vid klyvning av optiska fibrer kan också fastna på händer och kläder med risk för att hamna i ögonen om man exempelvis kliar sig. Använd därför alltid skyddsglasögon då ni klyver fiber, tvätta händerna efteråt och se till att alla fiberrester läggs i därtill avsedd behållare. Mer att läsa om detta finns på sidan 91 i Introduction to Fiber Optics. Den diodlaser som används under denna del av laborationen har en total uteffekt på ungefär 20 mw och en våglängd på 1550 nm. Detta innebär att du inte kan se laserljuset med blotta ögat, men det har fortfarande en tillräckligt hög effekt för att orsaka allvarliga ögonskador. Det är därför viktigt att ni följer de regler som presenteras under Lasersäkerhet i laborationsinstruktionerna nedan.

3

4 Fiberoptik Förberedelseuppgifter Figur 1 Den maximala acceptansvinkeln för en fiber ges av vinkeln. Figur 2 Lins med den numeriska aperturen NA=n sin Figur 3 En positiv lins som fokuserar ljus med en stråldiameter D till ett fokus med strålfläcksdiametern d. Ledning till uppgift 4: Det som sätter gränsen för hur väl ljus kan fokuseras är böjning eller diffraktion. Diffraktionsgränsen ges av d=1,22 /NA där d är strålfläckens diameter i fokus (se Figur 3) och ljusets våglängd. 1. Numerisk apertur (NA). Fibern som visas i Figur 1 har den numeriska aperturen 0,27 och dess kärna är tillverkat av ett material med brytningsindex 1,5. Vad är brytningsindex för materialet som fiberns mantel är tillverkat av? Svar: Multimodfiber. Antag att fibern från uppgift 1 är en stegindexfiber och att dess kärndiameter är 62,5 m. Beräkna det ungefärliga antalet moder som kan propagera i fibern för en våglängd på 633 nm. Svar: 3500 moder 3. Singelmodfiber. Vilken är den kortaste våglängd för vilken en fiber med en kärndiameter på 4 m och en numerisk apertur på 0,11 fortfarande är en singelmodfiber? Svar: 575 nm 4. Fokuseringsoptik. En He-Ne laser har en våglängd på 633 nm och en stråldiameter på D=10 mm (se Figur 2). a) Om du använder en lins med en brännvidd f=40 mm, vad är linsens numeriska apertur? b) Vad blir strålfläckens storlek i fokus för denna lins? c) Om du istället använder ett mikroskopobjektiv med en brännvidd på 16 mm, vad är dess numeriska apertur samt strålfläckens storlek i fokus? d) Vilken av dessa linser skulle vara lämplig att använda för inkoppling av ljuset i en singelmodfiber med en kärndiameter på 4 m och den numeriska aperturen 0,11? Svar: a) 0,12 ; b) 6,4 m ; c) 0,30 och 2,6 m ; d) Ingen av dem egentligen, antingen den numeriska aperturen för stor eller är strålfläcken i fokus större än kärnan. 5. Förluster. För en 10 meter lång fiber där kärnan har brytningsindex 1,46. a) Beräkna transmissionen genom fibern om du bara inkluderar reflektionsförluster vid in- och utkoppling. Ange också dämpningen i decibel. b) Vad blir den totala dämpningen i fibern om du också tar hänsyn till den interna dämpningen. Dämpningskoefficienten för fibern är 15 db/km. Svar: a) 0,93 eller 0,31 db ; b) 0,47 db 4

5 Laborationsuppgifter Linjering och inkoppling av ljus i en optisk fiber I denna del av laborationen kommer du att lära dig hur man klyver en optisk singelmodfiber på ett kontrollerat sätt och hur man kopplar in ljus i den. Vidare kommer du att studera hur effektiv inkopplingen av ljus i fibern är, och vad som skiljer en singelmod- och en multimodfiber åt vad gäller egenskaperna hos det ljus som de kan överföra. Du kommer att använda en singelmodfiber från Newport och en multimodfiber från Ericsson, vars specifikationer finns i Tabell 1. Tillverkare Newport Ericsson Typ Singelmod Multimod Kärna/Mantel Ø [µm] 4/ /140 Material kvarts/kvarts glas/glas Ytterdiameter [µm] nm [db/km] Numerisk apertur 0.11 (0.1) 0.31 Tabell 1 Specifikationer för de fibrer som används för momentet linjering och inkoppling av ljus i en optisk fiber. Klyvning av fiber Under laborationen kommer du att prova på att klyva en singelmodfiber, medan färdigklyvda fibrer (singelmod och multimod) finns tillgängliga för själva övningen. Det finns flera metoder för att klyva fiber (se t.ex. sid i Introduction to Fiber optics ) och under laborationen kommer du att använda en Ericsson EFC11 fiberklyvare. Oavsett metod är det viktiga att man får en slät ändyta, eftersom en ojämn yta eller en yta med defekter kommer att påverka kvalitén på vågfronten då ljuset kopplas in i eller ut ur fibern. Fiberklyvaren som används har en diamantklinga som används för att göra ett litet jack i fiberns mantel och kärna, vilket är tillräckligt för att fibern skall klyvas och få en slät snittyta. Denna metod fungerar i regel bra för små fibrer, medan man för större fibrer ofta polerar ytan slät med med sandpapper. Utförande 1. Klyvning av singelmodfiber Använd naglarna till att försiktigt skala av det skyddande höljet på fibern ungefär 5 cm in på fibern. Om det är knepigt hjälper det att lägga fiberänden i aceton i ungefär en halv minut innan du försöker skala av höljet. 5

6 Fiberoptik Figur 4 Experimentuppställning bestående av en He-Ne laser, två linjeringsspeglar, fokuseringsoptik samt ett translationssteg för fibern. Placera fibern i fiberklyvaren. Sätt fast och sträck fibern enligt instruktionerna på fiberklyvaren. Klyv fibern genom att trycka på knappen på fiberklyvaren. Studera den resulterande ändytan under ett mikroskop och jämför den med en fiber som kapats med en vanlig sax. Här kan ni använda det färdigpreparerade mikroskopobjektiv med två fibrer som finns tillgängligt. Nu är det dags att koppla in ljus i fibern och undersöka dess egenskaper. För att koppla in ljus i fibern använder du en uppställning enligt Figur 4. Som fokuseringsoptik finns två olika mikroskopobjektiv. Nedanstående uppgifter ska utföras med båda mikroskopobjektiven, först för multimodfibern och i mån av tid för singelmodfibern, och resultaten för de olika kombinationerna ska jämföras och diskuteras. 2. Koppla in ljus i fibern Använd effektmätaren och mät laserljusets effekt före fibern (efter mikroskopobjektivet). Kontrollera med ett papper var fokus för mikroskopobjektivet finns. Montera fiberänden och flytta denna med translationssteget så att maximalt med ljus kopplas in i fibern. Detta kan vara ganska knepigt och kräver lite övning. En lämplig procedur för linjeringen presenteras i Figur 5. Figur 5 Linjeringsprocedur: Börja med fiberänden bakom fokus och flytta fiberänden fram mot fokus medan du för varje steg justerar positionen i sidled och höjdled så att maximalt med ljus kopplas in i fibern. 3. Inkopplingsförluster Använd effektmätaren och mät laserljusets effekt efter fibern och räkna fram inkopplingseffektiviteten. Här kan du försumma både dämpningen i fibern samt de reflektionsförluster som fås vid in- och utkoppling ur fibern. Är det någon skillnad i inkopplingseffektiviteten då du använder olika mikroskopobjektiv för samma fiber, och i så fall varför? 6

7 4. Mätning av den numeriska aperturen Genom att flytta translationssteget en given sträcka och mäta hur storleken på fläcken ändras kan du bestämma under vilken maximal vinkel som ljuset lämnar fibern och därmed räkna fram fiberns numeriska apertur. Vad är det som begränsar den numeriska aperturen, fibern eller fokuseringsoptiken? Vad händer om du använder fokuseringsoptik med större numerisk apertur än den numeriska aperturen hos fibern? Mätning av dämpningen i en fiber Dämpningen i fibrer är kraftigt våglängdsberoende, och är anledningen till att optisk fiberkommunikation utnyttjar vissa specifika våglängder för vilka dämpningen är liten. Transmissionen genom en fiber med längden L kan skrivas: L / 10 P P 10 0 där P och P 0 är effekten före och efter fiberlängden L och är dämpningskoefficienten. Dämpningen beror främst antingen på spridning eller absorption. För korta våglängder dominerar Rayleigh-spridning på grund av små oregelbundenheter i fibern. Dämpningskoefficienten för Rayleighspridning är starkt 4 våglängdsberoende och skrivs: / 0 där 0 är våglängden och är en materialkonstant. Vid långa våglängder i det infraröda området domineras dämpningen av absorption, antingen i fibermaterialet eller föroreningar som t. ex. vatten. Ett typiskt dämpningsspektrum visas i Figur 6. I denna del av laborationen kommer du att mäta och undersöka dämpningen i en fiber för några olika våglängder. Fibern du kommer att använda är en gradientindex multimodfiber från Ericsson med en längd på ungefär 100 m. Specifikationerna för den använda fibern ges i Tabell 2. Tillverkare Typ Kärna/Mantel Ø [µm] Material Ytterdiameter [µm] 850 nm [db/km] Ericsson Graded-Index 62.5/125 kvarts/kvarts Numerisk apertur 0.27 Tabell 2 Specifikationer för fibern som används för förlustmätningar. Figur 6 Typisk dämpningsprofil för en optisk fiber. 7

8 Fiberoptik Kopplingsförluster i fiberoptiska system Förutom dämpning uppstår även förluster då två optiska fibrer kopplas ihop och ljuset propagerar från den ena fibern till den andra. Det finns många mekanismer som kan leda till förluster i en fiberkoppling, varav några visas i Figur 7. Förlustmätningar Då flera fibrer av samma typ kopplats samman kan vi anta att kopplingsförlusen är identiska i alla fiberkontakterna. Den transmitterade effekten kan då skrivas: L / 10 N P P där P och P 0 är effekten före och efter den totala fiberlängden L, är dämpningskoefficienten, är kopplingsförlusten och N är antalet kopplingar. Genom att mäta transmissionen genom fibersystem med olika L och N kan vi bestämma och. / 10 Figur 7 Några källor till kopplingsförluster. Modutjämning För att den föreslagna metoden skall ge ett bra resultat krävs två saker. Fibern måste ha en kort modutjämningslängd, dvs. det ljus som skickas in måste snabbt fördelas över de tillgängliga moderna i fibern. Det är också viktigt att det ljus som i slutändan inte kommer att guidas i fibern (dvs. ljus som inte transporteras i en av fiberns moder) snabbt försvinner från fibern. För att uppnå detta skickar vi först ljuset genom en modutjämningsfiber som är hundra meter lång och har samma numeriska apertur som den fiber vi vill mäta på. Efter denna modutjämningsfiber kopplar vi sedan in den fiber vi vill mäta på. Utförande Uppgiften går ut på undersöka våglängdsberoendet hos kopplingseffektiviteten och dämpningen. Ni kommer använda två fiberkopplade diodlasrar med våglängderna 403 nm respektive 640 nm för att mäta den transmitterade effekten för två olika våglängder. Förutom modutjämningsfibern har ni tillgång till två fibrer, av samma typ (se specifikationerna i Tabell 2) men med olika längd (3 m och 100 m). För att mäta det transmitterade ljuset används en fiberkopplad effektmätare. Notera att man måste ange våglängden för att effektmätaren ska ge ett korrekt kalibrerat mätvärde. 1. Identifiering av komponenter Identifiera de komponenter ni skall använda under laborationen. Berätta för laborationshandledaren som ger er en kort instruktion innan ni går vidare. 8

9 2. Mätning av dämpning och kopplingsförlust Koppla in modutjämningsfibern och mät effekten på det transmitterade ljuset. Fundera ut vilka mätningar ni behöver göra för att bestämma både dämpningen och kopplingsförlusten. Koppla ihop de fibrer ni vill mäta på och mät effekten på det transmitterade ljuset. Gör alla mätningar för båda våglängderna. Använd era mätningar för att bestämma dämpningskoefficienten, uttryckt i db/km, samt kopplingsförlusten, uttryckt i db. Hur beror dämpningen på ljusets våglängd? Jämför med kurvan i Figur 6 och förklara vad ni ser. Fiber Bragg-gitter (FBG) Ett Fiber Bragg-gitter är en fiberoptisk komponent som används bl. a. som bandspärrfilter och för multiplexing av signaler, men också som sensor för exempelvis töjning och temperatur. Ett FBG är en optisk fiber där man introducerat en periodisk variation av kärnans brytningsindex, som visas i Figur 8. Då ljus propagerar genom Bragg-gittret reflekteras en liten del av ljuset vid varje ändring av brytningsindex. Även om reflektansen för varje enskild reflektion är liten, kan den totala reflekteransen (superpositionen av de enskilda bidragen) bli väldigt hög om ljus som reflekteras från olika ställen i gittret är i fas, vilket sker för en specifik våglängd. Principen är därmed precis densamma som för ett vanligt reflektions- eller transmissionsgitter. Således kommer ett Bragg-gitter att fungera som ett bandspärrfilter, dvs. det reflekterar ljus inom ett smalt våglängdsintervall medan övriga våglängder transmitteras. Den våglängd för vilken reflektion sker kallas för Braggvåglängden och ges av B = 2n där n är medelvärdet av brytningsindexena n 2 och n 3 och är gittrets periodicitet (se Figur 8). Figur 8 Ett Fiber Bragg-gitter med brytningsindexprofil samt dess spektrala transmission. 9

10 Fiberoptik Figur 9 Experimentuppställning för FBG. I denna del av laborationen skall du undersöka funktionen hos ett FBG. Vi kommer att använda en diodlaser (DFB-1550) och genom att variera drivströmmen till denna kan vi skanna våglängden hos ljuset och mäta hur mycket ljus som transmitteras respektive reflekteras i gittret. OBS! Fiber Bragg-gittret är mycket ömtåligt, hantera det med stor försiktighet! Lasersäkerhet Den diodlaser som används under denna del av laborationen har en total uteffekt på ungefär 20 mw och en våglängd på 1550 nm. Detta innebär att du inte kan se laserljuset med blotta ögat, men det har fortfarande en tillräckligt hög effekt för att orsaka allvarliga ögonskador. Det är därför viktigt att ni följer följande regler då ni använder dessa lasrar: Titta aldrig in i en fiberände. Starta inte diodlasern förrän laborationshandledaren instruerat er och gått igenom utrustningen. Starta aldrig diodlasern utan att kontrollera att alla fiberkontakter i systemet antingen är anslutna eller blockerade på ett sådant sätt att inget ljus kan sändas ut ur fibern, till exempel med en skyddsplugg eller med ett IR-kort för att kunna observera laserljuset. Stäng alltid av lasern innan ni gör ändringar i laborationsuppställningen. 10 Uppgifter 1. Identifiering av komponenter Identifiera de komponenter ni skall använda under laborationen. Berätta för laborationshandledaren som ger er en kort instruktion innan ni går vidare. 2. Igångsättning och tröskel för lasring

11 Starta temperaturkontrollern (TED200C). Ställ in diodlaserns temperatur enligt instruktionerna på kontrollern. Håll ett IR-kort framför fibern som kopplar ut ljuset ur lasern medan din labkamrat slår på diodlaserdrivaren ( Laser On ) och långsamt vrider upp drivströmmen till lasern. Observera vad som händer. 3. Splitter a) Koppla in splittern till diodlasern. Starta diodlasern och kontrollera att du nu får ljus ut ur båda utgångarna på splittern. Anslut fotodioden (PD2) till splitterns ena utgång så att denna blockeras. Signalen från denna fotodiod skall användas som referens för den totala intensiteten från lasern. b) Observera signalen från referensfotodioden (PD2) i programmet Diode Laser Control medan ni sakta vrider upp drivströmmen till diodlasern. Verifiera att ni ser tröskeln för lasring för samma drivström som tidigare. c) Programmet mäter drivströmmen till diodlasern och använder en kalibreringsfil för att räkna om denna till våglängd. Undersök inom vilket våglängdsområde det går att skanna lasern genom att variera drivströmmen. 4. Cirkulator a) Undersök hur cirkulatorn fungerar genom att koppla in en port i taget till splitterns andra utgång och observera eventuellt ljus ut ur cirkulatorns övriga portar. b) Bestäm vilken färg på cirkulatorns fibrer som svarar mot vilket portnummer. Cirkulatorn släpper igenom ljus från port 1 till 2 och från port 2 till 3, men blockerar ljus från port 2 till 1 och från 3 till 2. c) Koppla in ljuset från splittern till port 1 på cirkulatorn. 5. Fiber Bragg-gitter a) Koppla in Fiber Bragg-gittret till port 2 på cirkulatorn och koppla in fotodioden (PD1) efter gittret. Med denna fotodiod skall vi mäta den transmitterade intensiteten. b) Ställ in drivströmmen så att ni befinner er precis över tröskeln för lasring. Klicka på knappen Scan i programmet för att kontinuerligt skanna drivströmmen till lasern och mäta signalen från fotodioderna som funktion av våglängd. De olika kurvorna som visas i programmet är signalen till fotodioderna (PD1 & PD2) samt kvoten mellan dem (PD1/PD2). Beskriv vad ni ser! c) Flytta fotodioden (PD1) till port 3 på cirkulatorn för att istället mäta det reflekterade ljuset från FBG. För vilken våglängd fås maximal reflektion från FBG och hur bred är reflektionsprofilen? Spara mätningen till en fil och plotta reflektionsprofilen som en figur i laborationsrapporten. d) Prova att lägga fingret försiktigt på FBG, eller prova att andas på det. Vad händer med reflektionsspektrat? Förklara! e) Medelvärdet för brytningsindex i kärnan på FBG är n=1,47. Vad är periodiciteten,, hos FBG? 11

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid )

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid ) Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Fiberoptik Optiska fibrer och komponenter för fiberoptisk kommunikation Fiberoptisk överföring av information har under de senaste årtiondena

Läs mer

Extra övningsuppgifter

Extra övningsuppgifter Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Ljusets böjning och interferens

Ljusets böjning och interferens Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de passerar

Läs mer

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics) 5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras. Holografilab I denna lab kommer ett dubbelexponerat, transmissions hologram göras genom att bygga en holografiuppställning, dubbelexponera och framkalla en holografisk film. Dubbelexponerade hologram används

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla

Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla FOM, FOS-850, FOS-1300, FOS-850/1300 Fiberoptikkraftmätare Fiberoptikljuskälla Anvisningar Inledning Denna Fiberoptikkraftmätare (FOM) mäter den optiska kraften i fiberoptikkablar. FOM anger eventuell

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

FIBERLASER. [Reviderad version] Datum för genomförande:

FIBERLASER. [Reviderad version] Datum för genomförande: PROJEKTRAPPORT MODERN FYSIK SH1012 FIBERLASER [Reviderad version] Datum för genomförande: 2016-05-06 940809-9217 940411-3178 931021-5877 Innehåll 1 Inledning 3 2 Teori 3 2.1 Lasrar............................................

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola.

Fiberoptik i Vardagen. Fiberoptik. Kommunikation. Flexibel ljuskälla. Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola. Fiberoptik i Vardagen Fiberoptik Jörgen Larsson, Fysiska Instutionen Lunds Tekniska Högskola Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Vägskyltar Endoskop Flexibel ljuskälla Kommunikation Tillverkning

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Föreläsning 11 (kap i Optics) 45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Polarisation Laboration 2 för 2010v Polarisation Laboration 2 för 2010v Stockholms Universitet 2007 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

v F - v c kallas dispersion

v F - v c kallas dispersion Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Tentamen kl 14-19

Tentamen kl 14-19 Tentamen 2017-08-18 kl 14-19 FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften,

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling

Övning 6 Antireflexbehandling Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R Vi ser att vågorna är ur fas, vi har

Läs mer

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare. Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD

EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD EXPERIMENTELLT PROBLEM 1 BESTÄMNING AV LJUSVÅGLÄNGDEN HOS EN LASERDIOD UTRUSTNING Utöver utrustningen 1), 2) and 3), behöver du: 4) Lins monterad på en fyrkantig hållare. (MÄRKNING C). 5) Rakblad i en

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga.bylund@fysik.su.se Instruktioner för redogörelse för Laboration 3 Denna laboration består utav fyra experiment

Läs mer

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p) Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för

Läs mer

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. Övning 6 Antireflexbehandling Antireflexbehandling Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra. R 1 R Vi ser att vågorna är ur fas, vi

Läs mer

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten

E-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande

Läs mer

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

TJÄNSTESPECIFIKATION SVARTFIBER

TJÄNSTESPECIFIKATION SVARTFIBER TJÄNSTESPECIFIKATION SVARTFIBER V 1.0 2012-10-07 Innehåll 1. INLEDNING 1 2. TEKNISK SPECIFIKATION 2 3. REDUNDANS 4 4. ACCEPTANSNIVÅ 5 5. KUNDENS ÅTAGANDEN 6 Svenska Stadsnätsföreningen. Allmänna villkor

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Underbilaga Tjänstespecifikation SVARTFIBER V

Underbilaga Tjänstespecifikation SVARTFIBER V Underbilaga Tjänstespecifikation SVARTFIBER V3.0 2019-03-15 INNEHÅLL 1. Produkt SVARTFIBER 1 1.1 TEKNISK SPECIFIKATION (attribut) 1 1.1.1 Specifikation förbindelser 2 1.1.2 Ledningskollen och Kvalitetssystem

Läs mer

Övning 9 Tenta

Övning 9 Tenta Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

OTDR INTRODUKTION. Kapitel 1: Varför använder man OTDR? 2: Hur fungerar den? 3: Vilka kranar vrider man på? 4. vilka misstag gör man?

OTDR INTRODUKTION. Kapitel 1: Varför använder man OTDR? 2: Hur fungerar den? 3: Vilka kranar vrider man på? 4. vilka misstag gör man? OTDR INTRODUKTION Kapitel 1: Varför använder man OTDR? 2: Hur fungerar den? 3: Vilka kranar vrider man på? 4. vilka misstag gör man? Kapitel 1 När man byggt ett fibernät brukar det krävas att man kontrollmäter

Läs mer

Tentamen kl 8-13

Tentamen kl 8-13 Tentamen 2017-04-22 kl 8-13 FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017 Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften,

Läs mer

Fiberoptisk Ledljuskälla ICN-ZG-RGB-LEDT-16

Fiberoptisk Ledljuskälla ICN-ZG-RGB-LEDT-16 Sid 1 av 9 Bruksanvisning Fiberoptisk Ledljuskälla ICN-ZG-RGB-LEDT-16 Gratulerar till ditt köp av denna professionella Ledljuskälla som använder ny ledteknologi för fiberoptisk belysning. Sid 2 av 9 Ledljuskällan

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer