Bilaga 8 1(31) till Avfallsplan

Transkript

1 Bilaga 8 1(31) Samhällets mål och krav Regering och riksdag har vid flera tillfällen ställt upp mål och genomfört åtgärder för att förbättra avfallshanteringen. De övergripande målen inom avfallsområdet är sammanfattningsvis att minska avfallsmängderna och farligheten hos avfallet samt att tydligare styra avfallet från deponering mot återanvändning och återvinning. Naturvårdsverket har tagit fram en strategi för framtida avfallshantering som bygger på det som numera är den fastställda avfallshieraki som återfinns i EU ramdirektiv för avfall (2008/98/EG artikel 4): Förebyggande av att avfall uppstår Förberedelser för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning (t ex energi) Bortskaffande Krav Europeisk lagstiftning Avfallsdirektiven syftar till att medlemsstaterna ska verka för att avfallet bortskaffas eller återvinns på ett ansvarsfullt sätt samt att staterna förbinder sig att vidta åtgärder för att begränsa avfallsmängderna och avfallets farlighet. Det tidigare EG-direktivet om avfall finns inarbetat i svensk lagstiftning i och med Miljöbalken och avfallsförordningen. EG-direktivet om deponering har införlivats i svensk lagstiftning i form av förordning om deponering av avfall och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, som i stort följer EU: s deponeringsdirektiv. Direktivet har inneburit att Sveriges alla deponier före år 2009 måste klara krav på bland annat bottentätning, lakvattenbehandling och minskade utsläpp av metangas. Detta har medfört att många deponier avslutades senast vid årsskiftet 2008/2009. EG-direktivet om farligt avfall finns inarbetat i svensk lagstiftning i avfallsförordningen. EG-direktivet om förbränning omfattar alla avfallsslag som finns listade i EU: s avfallskatalog, med undantag för obehandlade trä- och naturbränslen. Beslut om direktiv om förbränning av avfall togs den 4 december Direktivet innebär att det inte går att differentiera kraven för en avfallsförbränningspanna beroende på vilken typ av avfall som ska brännas. T.ex. innebär förbränning av ren mjukplast inte att några farliga miljögifter släpps ut vid förbränning, men det måste ändå eldas i en avfallsförbränningspanna. Direktivet har medfört att de befintliga avfallspannorna har fått graderas upp med utökad/förbättrad rökgasrening.

2 Bilaga 8 2(31) Det senaste direktivet är det nya ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) som ska implementeras i svensk lagstiftning de kommande åren. Den stora utmaningen här är att finna de politiska beslut som leder till att mängden avfall minskar. Svensk lagstiftning I kapitel 15 i Miljöbalken regleras frågor som rör avfall och producentansvar. Enligt avfallsförordningen ska från 1 januari 2002 utsorterat brännbart avfall förvaras och transporteras skilt från annat avfall, och får ej deponeras. Efter den 1 januari 2005 får inte organiskt avfall läggas på deponi. Detta förbud omfattar allt organiskt avfall inklusive slam. Begränsade möjligheter till dispens finns. Enligt förordning om deponering av avfall har verksamhetsansvarig för deponier i drift (A, B och C-anläggningar) lämnat in en anpassningsplan till tillsynsmyndigheten, före den 1 juli Anpassningsplanen visar hur kommunen avser att uppfylla lagens krav. Syftet är att verksamhetsutövaren ska planera för att hinna genomföra åtgärderna i tid. Från den 1 januari 2004 får endast avfall som är förbehandlat deponeras. Senast år 2008 ska även deponigas oskadliggöras från alla deponier som tagit emot organiskt avfall. Det innebär inte nödvändigtvis att man måste samla in deponigas, utan det finns andra tekniska lösningar, som t.ex. kemiska barriärer. Från 2009 gäller nya krav på bottentätning av deponier. Vilket medför att befintliga deponier som saknar detta inte får tillföras avfall efter Kommunala regler Med stöd av miljöbalken kan kommunen besluta om lokala föreskrifter för avfallshanteringen. Här regleras mer i detalj hur avfallshanteringen utförs i kommunen. Av föreskrifterna framgår även ansvarsfördelningen och reglerna för dispenser. Kommunen beslutar även om taxan för avfallshanteringen. Tillsynen bedrivs huvudsakligen av miljö- och byggnadsnämnden i kommunen med stöd av miljöbalken. Mål för avfallshanteringen Den s k avfallshierarkin innebär att man i första hand ska förhindra att avfall uppstår genom kloka val av produkter. Sådant som någon inte längre har användning för ska i första hand återanvändas. I nästa skede ska en återvinning ske t ex genom förpackningsinsamlingen eller genom kompostering. Återvinning kan också ske genom att energi från förbränning av avfall nyttjas för uppvärmning och/eller elproduktion. I sista hand när inget annat återstår ska resten deponeras på ett säkert sätt på en godkänd deponi. De miljömål som fastställts av riksdagen och som berör avfallshanteringen är: Begränsad klimatpåverkan transporter, organiskt avfall, val av sluttäckning och gasutvinning Frisk luft lukt, transporter Bara naturlig försurning transporter Giftfri miljö hanteringen av farligt avfall, slammet, nedlagda deponier Ingen övergödning slamanvändning, behandling av organiskt avfall

3 Bilaga 8 3(31) God bebyggd miljö planering av infrastruktur, avfallsmängder, återvinning, matavfallsbehandling, slammet De mål som främst och riktat berör avfallshanteringen är giftfri miljö och god bebyggd miljö med sina. I tabeller på följande sidor finns en sammanställning av nationella mål, Länsstyrelsens regionala mål och lokala mål för Kristinehamns kommun som berör avfallshanteringen. De lokala målen utgör enbart ett underlag till Plan för långsiktigt hållbar utveckling och har inte fastställts politiskt. Målen ska dock vara ledande i t ex arbetet med kommunens avfallsplan. I detta sammanhang kan påpekas att de lokala målen har arbetats fram parallellt med arbetet med avfallsplanen. Efter varje mål finns en kommentar och koppling till avfallsplanens mål. Prioriterade åtgärder för Vänern enligt Vattenvårdsplan Vänerns vattenvårdsförbund har med anledning av EU:s ramdirektiv för vatten ( 2000/60/EG) tagit fram en vattenvårdsplan med mål och prioriterade åtgärder för att Vänern ska uppnå god ekologisk status. De åtgärder som berör avfallshanteringen är: Byt ut miljöfarliga produkter, kemikalier och bekämpningsmedel. Kartlägg och sanera förorenade områden i tillrinningsområdet. Naturvårdsverkets Strategi för hållbar avfallshantering Naturvårdsverket har tagit fram en nationell avfallsplan. Av denna framgår att följande områden är prioriterade för det fortsatta arbetet: 1. Genomför de regler och använd de styrmedel som är beslutade. 2. Flytta fokus till att minska avfallets farlighet och mängd. 3. Öka kunskapen om miljögifter. 4. Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall. 5. Utveckla svenskt deltagande i EU-arbetet inom avfallsområdet. Dessa punkter är tillstörsta delen av en övergripande karaktär som inte direkt kan påverkas utifrån den kommunala renhållningen. De ger dock en fingervisning om inom vilka områden vi ska lägga vår energi. Det är i första hand omfattande informationsinsatser som behövs för att förändra de konsumtionsmönster som leder till ständigt ökande avfallsmängder. Konsumenter och avfallsproducenter måste bli mer medvetna om i vilken grad de påverkar avfallsflödet till både mängd och farlighet redan vid inköpet av olika varor. Branschorganisationen Avfall Sverige har tagit initiativ till en samlad informationsinsats från branschen där farligt avfall, materialåtervinning och energiåtervinning genom förbränning av avfall har prioriterats. Genom att Avfall Sverige tar fram informationsmaterial och styr upp materialet blir det möjligt för medlemmarna att vara med i kampanjer som det skulle vara alltför resurskrävande att genomföra i egen regi.

4 Bilaga 8 4(31) 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Nationellt 1. De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC: s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Nuvarande regionala 1.1 Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8 % lägre än Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas per invånare ska år 2010 vara 2 % lägre än (Specificerat regionalt mål) Förslag på nytt Lokala miljömål 1. Utsläppen av koldioxid ska år 2010 inte överstiga 1500 kton, och därmed vara 12 % lägre än år Regionaliserat mål 2. Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 inte överstiga kton, och därmed vara 11 % lägre än år Regionaliserat mål 3. Utsläppen av koldioxid ska år 2010 inte överstiga 5,5 ton per invånare, och därmed vara 8 % lägre än år Länseget mål 4. Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 inte överstiga 7,0 ton per invånare, och därmed vara 7 % lägre än år Länseget mål Utsläppen av koldioxid ska minska och 2010 inte överstiga ton, ton och ton Utsläppen av koldioxid per invånare ska minska och på sikt inte överstiga 5,5 ton per innevånare skall utsläppen av koldioxid vara lägre än 4,5 ton. Utsläppen av andra växthusgaserna ska minska i motsvarande grad. Minskningsmängden utreds vidare i kommunens klimat- och energiplan Utsläppen av koldioxid var ton (5,7 t/p), under 1990-talet i genomsnitt ton (6,2 t/p) och under 2000-talet nästan ton (6,8 t/p). Lokala indikatorer Koldioxidutsläpp El- och bränsleanvändning Energianvändning Hushållens energianvändning Utveckling värmepumpar Utveckling vedpannor och braskaminer Antal bilar Andel miljöbilar Körsträcka Kollektivtrafik Gång- och cykelvägar Lokal livsmedels konsumtion och produktion Lokal konsumtion och produktion Åtgärder Kontinuerlig klimat- och energiplanering för låg klimatpåverkan Trafikplanering för minskade utsläpp av koldioxid Transportpolicy för minskade utsläpp Information och rådgivning Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn enligt PBL och MB Inventering och kartläggning av punktkällor Bestämmelser om låg klimatpåverkan vid detaljplanering Översyn byggnader Översyn fordon Översyn av möjligheter för att gynna lokal produktion och konsumtion av livsmedel samt kommunala inköp av lokala livsmedel med låg klimat- och miljöpåverkan Internkontroll Utbildning Ansvar Alla Skolnämnden Socialnämnden Omvårdnadsnämnden Kulturnämnden Kommunkontoret Energirådgivaren Miljösamordnare Skolförvaltningen Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Kulturförvaltningen

5 Bilaga 8 5(31) Koppling till avfallsplanen Genom att minska det totala transportarbetet minskar utsläppen. Val av nya bränslen med lägre utsläpp bidrar också. Avslutning av befintlig deponi medför minskade utsläpp av metan. 2. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Nationellt 1. Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år Förslag på nytt Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år Målet är identiskt med det nationella. Lokala miljömål Halten svaveldioxid skall inte överskrida 5 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde Målet är identiskt med det nationella Halterna idag under miljömålet Lokala indikatorer Mätning med passiva mätdosor och redovisning av årsmedelvärde för svaveldioxid vid två stationer varje år Lavinventering kring tätorterna vart 5:e år Åtgärder Klimat- och energiplanering för utbyte av fossil olja till alternativa energikällor Luftvårdsåtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av punktkällor med utsläpp av fossilt svavel Kontroll av påverkan på förekomsten av föroreningskänsliga lavar kring tätorterna Översyn byggnader Miljöredovisning Ansvar Luftvårdsförbundet Energirådgivare

6 2. Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. 2.1 Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Målet är identiskt med det nationella. Bilaga 8 6(31) Halterna 60 mikrogram/m³ Mätning med pas- Trafik- och bebyggelseplanering som timsiva mätdosor och för att undvika hög trafik och medelvärde och 20 redovisning av årsmedelvärde trånga gaturum mikrogram/m³ som för Information, rådgivning etc. vid årsmedelvärde för kvävedioxid vid prövningar och tillsyn kvävedioxid skall i flera stationer varje Inventering och kartläggning av huvudsak underskridas år punktkällor år Timmedelvärdet Mätning av årsmedelvärde samt får överskridas Indikator för mät- utökad mätning av timmedelvär- högst 175 timmar per ning av timmedelvärde de år. saknas men Målet är identiskt utreds Översyn fordon och förbränningsanläggningar med det nationella. Miljöredovisning Årsmedelvärdet under miljömålet Kommunkontoret

7 Frisk luft forts. Bilaga 8 7(31) Nationellt 3. Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år Nuvarande regionalt Förslag på nytt 3. Halten marknära 3. Halten marknära ozon ozon skall inte skall inte överskrida 120 överskrida 120 mikrogram/m3 mikrogram/m³ som åtta som åtta- timmars medelvärde år timmars medelvärde år Målet är identiskt med det nationella Lokala miljömål 3. Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år Målet är identiskt med det nationella Fortfarande problem Lokala indikatorer Utreds Åtgärder Luftvårdsåtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn av verksamheter etc. med utsläpp av kolväten och kväveoxider Inventering och kartläggning av punktkällor Översyn byggnader Översyn av fordon Miljöredovisning Ansvar Luftvårdsförbundet 4. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton. 4.1 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC) inte överstiga ton. 4.2 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (NMVOC), exklusive etanol och metanol, inte överstiga ton Utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC) ska år 2010 inte överstiga ton Regionaliserat mål 4.2. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC) samt exklusive metanol och etanol ska år 2010 inte överstiga ton Regionaliserat mål Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), kolväten, skall inte överstiga 900 ton Lokalt anpassat mål Utsläppen har minskat med 51 % sedan och 25 % sedan släpptes ut 887 ton. Länsstyrelsens sammanställning den senaste gjord för 2001 Luftvårdsåtgärder Information och rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn av verksamheter etc. med utsläpp av kolväten Inventering och kartläggning av punktkällor Översyn byggnader Översyn fordon Miljöredovisning Luftvårdsförbundet

8 Frisk luft forts. Nationellt 5. Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 10 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. 6. Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år Delmål saknas Delmål saknas Bilaga 8 8(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 5. Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 10 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Målet är identiskt med det nationella 6. Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år Målet är identiskt med det nationella 5. Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 10 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Målet är identiskt med det nationella Höga värden 6. Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år Målet är identiskt med det nationella Förhöjda halter Mätning Mätning gjord Ny mätning och mätningsfrekvens utreds Mätning Mätning gjord Ny mätning och mätningsfrekvens utreds Luftvårdsåtgärder? Trafikåtgärder? Information och rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn av verksamheter etc. med utsläpp av partiklar Inventering och kartläggning av punktkällor och andra källor till hög partikelhalt Utökad mätning Översyn byggnader Översyn fordon Miljöredovisning Luftvårdsåtgärder Trafikåtgärder Utökad mätning Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn av verksamheter etc. med utsläpp av bensapyren och andra kolväten Utökad mätning Översyn byggnader Översyn fordon Miljöredovisning Luftvårdsförbundet Luftvårdsförbundet

9 Nationellt Nationellt saknas 5. Antal personer som störs av lukt utomhus från industriella processer ska till år 2010 jämfört med år 2004 ha minskat med 50 %. Länseget mål Bilaga 8 9(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 7. Antal personer som störs av lukt utomhus från industriella processer ska till år 2010 jämfört med år 2004 ha minskat med 50 %.) Länseget mål Luktstörningar utreds och åtgärdas från fall till fall Lokalt anpassat mål Rapporteras i årsredovisning Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Byggnader Trafik Miljöredovisning Koppling till avfallsplanen Genom att minska det totala transportarbetet minskar utsläppen. Val av nya bränslen med lägre utsläpp bidrar också.

10 Bilaga 8 10(31) 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Nationellt 1. Före år 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. 1. År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar i Värmlands län som är större än 4 ha och högst 15 % av sträckan rinnande vatten med tillrinningsområden som överstiger 15 km2, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Förslag på nytt 1. År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar i Värmlands län som är större än 4 ha och högst 15 % av sträckan rinnande vatten med tillrinningsområden som överstiger 15 km 2, vara drabbade av försurning som orsakats av människan Regionaliserat mål Lokala miljömål År 2010 ska alla försurade sjöar vara kalkade och ha en buffringsförmåga (alkalinitet) över 0,01 mg/l) och ett ph över 6. De största vattendragen Ölman/Svartån, Varnan och Visman skall ha motsvarande egenskaper från källflödena till utloppen i Vänern Lokalt anpassat mål Lokala indikatorer Sammanställning av data från länsstyrelsen senaste för Åtgärder Kalkning Årlig kontroll och uppföljning av kalkningsinsatser Miljöredovisning Ansvar Värmlands kalkningsförbund Miljö-och byggnadsnämnden 2 Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. 2. Före år 2010 ska andelen skogsmark i Värmlands län som har hög eller mycket hög surhetsgrad minska i förhållande till 1990-talets nivå. 2. Före år 2010 ska andelen skogmark i Värmlands län som har hög eller mycket hög surhetsgrad minska i förhållande till 1990-talets nivå Regionaliserat mål Klaras 2006 Före år 2010 ska andelen skogmark i Värmlands län som har hög eller mycket hög surhetsgrad minska i förhållande till talets nivå Samma som det regionala målet Utreds Markvitalisering och återföring av aska till försurad skogsmark i kommunen Kontroll/tillsyn av spridning Plantering av lövträd och/eller andra lövträdspositiva skogsbruksåtgärder vid vattendrag Kommunen är positiv till markvitalisering och återföring av aska till försurad skogsmark. Miljöredovisning Kommunen skall öka lövandelen i skogsbestånd nära mindre vattendrag

11 Bara naturlig försurning forts. Bilaga 8 11(31) Nationellt Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 3. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. 3.1 Det totala utsläppet av svaveldioxid (från fossil- och biobränslen) ska år 2010 inte överstiga ton i Värmlands län. 3.2 Utsläppen av svaveldioxid av fossilt ursprung i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga ton Utsläppen av svaveldioxid, som inte kommer från användning av biobränsle, ska år 2010 inte överstiga ton Regionaliserat mål De totala utsläppen av svaveldioxid ska år 2010 inte överstiga ton. Utsläppsmålet ska uppnås utan att användningen av biobränsle begränsas Regionaliserat mål. 3.1 Det totala utsläppet av svaveldioxid (från fossil- och biobränslen) ska minska och år 2010 inte överstiga 180 ton Användningen av biobränsle skall inte begränsas Lokalt anpassat mål Sammanställning av data från länsstyrelsen - senast för 1996 och 2001 Lavinventering kring tätorterna vart 5:e år Senast utförd 2007 Luftvårdsåtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av punktkällor Kontroll av effekter av luftföroreningar på känsliga lavar Översyn byggnader Miljöredovisning Luftvårdsförbundet 4. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. 4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga ton. 4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga ton. Regionaliserat mål Utsläppen av kväveoxider i Kristinehamns kommun ska år 2010 inte överstiga 1000 ton och därefter ytterligare minska Lokalt anpassat mål 2001 släpptes ut 959 ton Sammanställning av data från länsstyrelsen senast för 1996 och 2001 Luftvårdsåtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av punktkällor Kontroll av effekter av luftföroreningar på känsliga lavar Översyn byggnader Luftvårdsförbundet Miljöredovisning Koppling till avfallsplanen Genom att minska det totala transportarbetet minskar utsläppen. Val av nya bränslen med lägre utsläpp bidrar också.

12 Bilaga 8 12(31) 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Nationellt 1. Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt bildade och utvunna kemiska ämnena. 1. Länsstyrelsen ska i samverkan med Region Värmland och Karlstads universitet skapa nätverk för att sprida information om den nya kunskap som tas fram nationellt och internationellt. Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer 1. Senast år 2010 skall det 1. Senast år 2010 skall Utreds finnas uppgifter om egenskaperna det finnas uppgifter om hos alla avsiktligt egenskaperna hos alla framställda eller utvunna avsiktligt framställda eller kemiska ämnen som hanteras utvunna kemiska äm- i Värmlands län. Samma nen som hanteras i Kris- krav på uppgifter ska tinehamns kommun. då gälla för såväl nya som Samma krav på uppgifter existerande ämnen. ska då gälla för såväl nya Senast år 2020 ska det som existerande ämnen. även finnas uppgifter om Senast år 2020 ska det egenskaperna hos de mest även finnas uppgifter om betydande oavsiktligt bildade egenskaperna hos de och utvunna kemiska mest betydande oavsikt- ämnena i Värmlands län. ligt bildade och utvunna Regionaliserat mål. kemiska ämnena i kommunen. I princip identiskt med det regionala målet Åtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning Kontroll användning/inköp av kemikalier Ansvar Kommunkontoret

13 Giftfri miljö forts. Nationellt 2. Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Bilaga 8 13(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 2. Länsstyrelsen ska senast 2. Senast år 2010 ska 2. Senast år 2010 ska Utreds Se ovan Se ovan till 2005 upprätta varor vara försedda med varor vara försedda lista över de varor som hälso- och miljöinformation med hälso- och miljö- är av särskilt intresse för om de farliga information om de far- Värmland. Utifrån listan ämnen som ingår. liga ämnen som ingår. ska det sedan ske en Målet är identiskt med Målet är identiskt bred information om de det nationella med det nationella hälsoaspekter som finns knutet till användningen av de utvalda varorna.

14 Giftfri miljö forts. Nationellt 3. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: - nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, - övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, Förslag på nytt Lokala miljömål 3. I fråga om utfasning 3. I fråga om utfasning av farliga ämnen ska av farliga ämnen ska följande gälla: följande gälla: Nyproducerade varor Nyproducerade varor i ska så långt det är möjligt Värmlands län ska så vara fria från långt det är möjligt vara a. cancerframkallande, fria från: arvsmassepåverkande - nya organiska ämnen och fortplantningsstörande som är långlivade (per- ämnen (senast sistenta) och bioacku- år 2007 mulerande nya ämnen om varorna är avsedda som är cancerframkallande, att användas på ett sådant arvsmassepåver- sätt att de kommer kande och fortplantningsstörande ut i kretsloppet), samt b. nya organiska ämnen kvicksilver så snart som är långlivade och som möjligt, dock senast bioackumulerande (så snart som möjligt, dock - övriga cancerframkallande, senast år 2005), arvsmassepåver- c. övriga organiska ämnen kande och fortplantlivade som är mycket långningsstörande ämnen och mycket bioackumulerande samt sådana ämnen som (senast är hormonstörande eller år kraftigt allergiframkallande, 2010), senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, Bilaga 8 14(31) 3. I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande gälla: Nyproducerade varor i Kristinehamns kommun ska så långt det är möjligt vara fria från: - nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar Utreds Se ovan Se ovan

15 - övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av et skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. d. övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande (senast år 2015), e. kvicksilver (senast år 2003) samt kadmium och bly (senast år 2010). Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive de som bildas oavsiktligt. - övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. Regionaliserat mål. Bilaga 8 15(31) - övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oavsiktligt. I princip identiskt med det regionala målet

16 Giftfri miljö forts. Nationellt 4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. 4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av 3. Finns ej Bilaga 8 16(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av 3. Målet är identiskt med det nationella. 5. Regional motsvarighet saknas för et. 4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av 3. Målet är identiskt med det nationella. Utreds Se ovan Se ovan

17 Giftfri miljö forts. Nationellt 6. Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Målet är inte regionaliserat ännu Bilaga 8 17(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 6. Samtliga förorenade områden i Värmlands län som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Regionaliserat mål 6. Samtliga förorenade områden i Kristinehamns kommun som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år I princip identiskt med det regionala målet Utreds Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning Kontroll användning/inköp av kemikalier Länsstyrelsen Kommunkontoret

18 Giftfri miljö forts. Nationellt 7. Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Bilaga 8 18(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 5.1 Identifieringen av 7. Åtgärder ska under åren 7. Åtgärder ska under Utreds Information, rådgivning etc. förorenade områden ha genomförts åren ha vid prövningar och tillsyn ska vara klar senast vid så stor andel av de genomförts vid så stor vid utgången av prioriterade förorenade andel av de prioriterade Inventering och kartlägg- Vid denna tidpunkt områdena att miljöproblemet förorenade områning ska även för alla objekt i sin helhet i hudena att miljöproble- i riskklass 1: inventeringen vudsak kan vara löst allra met i sin helhet i hu- vara slut- senast år Detta invudsak kan vara löst förd, ansvarsfrågan nebär för Värmlands del allra senast år Kontroll användning/inköp vara utredd och ärendet att efterbehandlingsåtgär- Detta innebär för av kemikalier vara kommunicerat der ska ha påbörjats vid Värmlands del att ef- med fastighetsägaren. minst fem av de prioriterade terbehandlingsåtgärder områdena i länet se- ska ha påbörjats vid 5.2 Åtgärder ska påbörjas nast minst fem av de priori- på ytterligare Regionaliserat mål terade områdena i länast tre till fyra objekt i net senast riskklass 1 före utgången Identiskt med det re- av 2005 om gionala målet statliga medel till delas. Länsstyrelsen Kommunkontoret 5.3 Med statliga medel ska efter 2005 tre till tio undersökningar (beroende på omfattningen) och tre åtgärder vara igång varje år löpande. Vad gäller ansvariga verksamhetsutövare är målet att ha samma omfattning på det arbetet. Objekten väljs från listan över de 30 mest prioriterade i länet

19 Giftfri miljö forts. Bilaga 8 19(31) 8. År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Målet är inte regionaliserat ännu 8. År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Målet är identiskt med det nationella 8. År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Målet är identiskt med det nationella Utreds Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning Kontroll användning/inköp av kemikalier Länsstyrelsen Kommunkontoret Giftfri miljö forts. Nationellt 9. År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Målet är inte regionaliserat ännu Förslag på nytt 9. År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Målet är identiskt med det nationella Lokala miljömål 9. År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Målet är identiskt med det nationella Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar Utreds Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning Kontroll användning/inköp av kemikalier Länsstyrelsen Kommunkontoret

20 Giftfri miljö forts. Nationellt Finns ej nationellt. Länseget förslag. Finns ej Bilaga 8 20(31) Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 10. Senast år 2015 ska slam från minst 60 % av länets kommunala avloppsreningsverk vara av den kvaliteten att det kan läggas på produktiv mark. Länseget mål 10. Senast år 2015 ska slammet från kommunens avloppsreningsverk vara av den kvaliteten att det kan läggas på produktiv mark. Identiskt med det regionala målet Miljörapport Vattenplanering införs och en vattenplan görs senast 2010 för att mer i detalj kvantifiera fortsatta åtgärder Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning Kontroll användning/inköp av kemikalier Länsstyrelsen Kommunkontoret Koppling till avfallsplanen Bättre utsortering av farligt avfall genom bättre information och enklare system medför att farliga ämnen inte sprids. Certifieringen av slammet kommer att medföra ett arbete med att minska slammets innehåll av oönskade ämnen. Båda dessa punkter kommer genom den information som kommer att ges att bidra till ökad kunskap om farliga ämnen hos allmänheten. Avslutningen av befintlig deponi bidrar till minskad risk för utläckage av oönskade ämnen.

21 Bilaga 8 21(31) 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Nationellt 1. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena 1. Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län ha minskat i förhållande till 1995 års nivå, då utsläppen var ca 144 ton. Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 1. Fram till 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar och vattendrag i Värmlands län ha minskat med minst 10 procent från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Regionaliserat mål. Varnumsviken och Ölmeviken utgör känsliga vikar i Vänern. Bergsjön är känslig eftersom den utgör råvattentäkt. Fram till 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till Varnumsviken ha minskat med mer än 60 %. Utsläppen av fosfor till viken ska därefter fortsätta att minska. Utsläppen av fosfor till Bergsjön skall minska Utsläppen av fosfor till Ölmeviken ska minska Eget anpassat lokalt mål Utsläppet från kommunens reningsverk har mellan minskat med mer än 60 % - trots denna övergödning i Varnumsviken. Okända utsläpp i Bergsjön Miljörapport TF Årsrapport Samordnad Recipient Kontroll Årsredovisning enskilda avlopp MBN Utreds Vattenplanering införs och en vattenplan görs senast 2010 för att mer i detalj kvantifiera fortsatta åtgärder Sanering av avloppsledningsnätet Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske för varje nytt bostads- och industriområden och utredas för befintliga områden Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av fosforutsläpp och fosforbelastning till Varnumsviken och Bergsjön Inventering och kartläggning av enskilda avlopp i tillrinningsområdet till Varnumsviken och Bergsjön Flödes- och erosionsskyddade stränder till Lötälven Kontroll av vattenkvaliteten i Varnumsviken, Ölmeviken m.fl. vattenområden i Vänern Kontroll av vattenkvaliteten i Bergsjö Våtmarker anläggs i strategiska lägen Vänerns vattenvårdsförbund/samordnad Recipientkontroll

22 Ingen övergödning forts Bilaga 8 22(31) Nationellt 2. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå 2. Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskas med minst 10 % (420 ton) från 1995 års nivå, från ton till som mest ton. Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer Åtgärder Ansvar 2. Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kvävföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskas med minst 10 procent Regionaliserat mål Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet i Kristinehamns kommun (exklusive deposition) minskas med minst 50 procent Lokalt anpassat mål Se även miljömålet för fosfor. Utsläppet från kommunens reningsverk minskat med 50 % liten effekt på vad som når Västerhavet Miljörapporter Årsrapport Samordnad Recipient Kontroll Utreds Vattenplanering införs och en vattenplan görs senast 2010 för att mer i detalj kvantifiera fortsatta åtgärder. Sanering av avloppsledningsnätet Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske för varje nytt bostads- och industriområden och utredas för befintliga områden Information, rådgivning etc. vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av kväveutsläpp och kvävebelastning till Varnumsviken och Bergsjön Inventering och kartläggning av enskilda avlopp i tillrinningsområdet till Varnumsviken och Bergsjön Erosionsskyddade stränder till Lötälven Kontroll av vattenkvaliteten i Varnumsviken, Ölmeviken m.fl. vattenområden i Vänern Kontroll av vattenkvaliteten i Bergsjön Våtmarker anläggs i strategiska lägen Vänerns vattenvårdsförbund/samordnad recipientkontroll Norra Vänern

23 Bilaga 8 23(31) Ingen övergödning forts Nationellt 3. Senast år 2010 skall 3.1 Ammoniakutsläppen från Värmlands utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat län ska år 2010 inte med minst 15 % från vara större än för år 1995 års nivå Avstämning av et ska ske under Se 3 ovan. 4. Senast år 2010 skall utsläppen av kväveoxider i Sverige till luft ha minskat till ton Inventering av gödselhantering och hur det sprids inom det aktiva jordbruket ska vara genomförd till år Länseget mål 4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga ton. Förslag på nytt 3. Ammoniakutsläppen från Värmlands län ska år 2010 inte vara större än för år Regionaliserat mål Delmålet utgår 4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga ton. Regionaliserat mål Lokala miljömål 3. Ammoniakutsläppen i Kristinehamns kommun ska år 2010 inte vara större än för år Målet i princip identiskt med det regionala målet Utsläppen av kväveoxider i Kristinehamns kommun ska år 2010 inte överstiga 1000 ton och på sikt minska ytterligare Lokala indikatorer Utreds Sammanställning av data från länsstyrelsen - senast version för 2001 Åtgärder Information, och rådgivning vid prövningar och tillsyn Inventering och kartläggning av punktkällor Se miljömålet frisk luft Ansvar Lokal anpassat mål 2001 släpptes ut 959 ton Koppling till avfallsplanen Genom att minska det totala transportarbetet minskar utsläppen. Val av nya bränslen med lägre utsläpp bidrar också. Arbetet med slammet och ökad tillsyn medför bättre enskilda avloppsanläggningar och minskat läckage av näringsämnen

24 Bilaga 8 24(31) 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationellt 1. Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,- hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas, - hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur-, och kulturmiljö som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas, - hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara resurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Förslag på nytt Lokala miljömål Lokala indikatorer 1. Senast år 2010 ska fysisk 1. Senast 2010 ska fysisk Senast 2010 ska fysisk planering Utreds planering och samhällsbyggande planering och samhällsbyg- och samhällsbyg- grundas på program gande grundas på program gande grundas på program och strategier för: hur ett och strategier för: - hur ett och strategier för: varierat utbud av bostäder, varierat utbud av bostäder, hur ett varierat utbud av arbetsplatser, service och arbetsplatser, service och bostäder, arbetsplatser, service kultur kan åstadkommas så kultur kan åstadkommas så och kultur kan åstad- att bilanvändningen kan att transportbehovet minskar kommas så att transportbe- minska och förutsättningarna och förutsättningarna hovet minskar och förutkommas för miljöanpassade och resurssnåla sättningarna för miljöanpas- för miljöanpassade och resurssnålbättras, transporter försade och resurssnåla transsättningarna - hur kulturhistoriska porter förbättras, - hur kul- transporter förbättras, och estetiska värden ska turhistoriska och estetiska hur kulturhistoriska och tas till vara och utvecklas, - värden ska tas till vara och estetiska värden ska tas till hur grön- och vattenområden utvecklas, - hur grön- och vara och utvecklas, hur i tätorter och tätortsnära vattenområden i tätorter och grön- och vattenområden i områden ska bevaras, vårdas tätortsnära områden ska be- tätorter och tätortsnära områden och utvecklas för såväl varas, vårdas och utvecklas ska bevaras och utvecklas natur-, och kulturmiljö som för såväl natur-, och kulgjord och andelen hård- friluftsändamål, samt hur turmiljö som friluftsända- yta inte ökas, hur andelen hårdgjord yta i dessa mål, samt hur andelen hård- energianvändningen ska effektiviseras, miljöer fortsatt begrängjord yta i dessa miljöer hur förnyelsebara sas, - hur energianvänd- fortsatt begränsas, - hur energiresurser ska tas ningen ska effektiviseras energianvändningen ska efsas, till vara och hur utbyggnad för att på sikt minskas, hur fektiviseras för att på sikt av produktionsanläggningar förnybara resurser ska tas minskas, hur förnybara resurser för fjärrvärme, solenergi, tillvara och hur utbyggnad ska tas tillvara och biobränsle och vindkraft av produktionsanläggningar hur utbyggnad av produktionsanläggningar ska främjas. för fjärrvärme, solenergi, för fjärr- biobränsle och vindkraft värme, solenergi, biobränsle ska främjas. och vindkraft ska främjas. Målet är identiskt med det Målet är identiskt med det nationella nationella Åtgärder Aktualisering av översiktsplanen Inventeringar och kartläggningar Tätortsanalys Kulturplan Grönstrukturplan Plan och forum för utveckling av bebyggelse i sjönära läge Klimat- och energiplan Ansvar

25 Bilaga 8 25(31) God bebyggd miljö, forts. Nationellt 2. Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. 2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. Förslag på nytt 2. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Delmålet är identiskt med det nationella Lokala miljömål 2. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Delmålet är identiskt med det nationella Lokala indikatorer Utreds Översiktsplan Åtgärder Kulturplan Översiktsplan Inventering och kartläggning Ansvar 3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Se 3 ovan. 3.1 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Den totala bullersituationen föranledd av trafikbuller ska vara kartlagd i minst 3 av länets största tätorter senast år Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Delmålet är identiskt med det nationella Delmålet bör utgå 3.1. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat Eget lokalt miljömål. 3.2 Den totala bullersituationen föranledd av trafik- och industribuller ska vara kartlagd senast år Eget lokalt miljömål Utreds Översiktsplan Inventering och kartläggning Den totala bullersituationen föranledd av trafik- och industribuller skall vara inventerad och kartlagd senast 2010.