Utbildningsinspektion i Stockholms gymnasium för scenkonst

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms gymnasium för scenkonst Dnr :962 Utbildningsinspektion i Stockholms gymnasium för scenkonst Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Stockholms gymnasium för scenkonst den 24 och 25 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Stockholms gymnasium för scenkonst, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Stockholms gymnasium för scenkonst intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i olika årskurser och gjorde också ett besök i Stockholms Stadsteater Skärholmens lokaler. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

2 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten Stockholms gymnasium för scenkonst Antal elever Gymnasieskola 190 Stockholms gymnasium för scenkonst startade höstterminen 2005 med cirka 80 elever i årskurs 1 och cirka 40 elever i från Skärholmens gymnasium i årskurs 2 och 3. Våren 2007 kommer den sista gruppen, cirka 20 elever, som påbörjade sina studier vid Skärholmens gymnasium att avsluta sina studier vid Stockholms gymnasium för scenkonst. Skolan kommer att vara fullt utbyggd läsåret 2007/2008 och då ha cirka 300 utbildningsplatser. Inför nästa läsår planeras en profil på det estetiska programmets musikinriktning som i högre grad skall kombinera dans, musik och teater. Skolan erbjuder undervisning på det estetiska programmet (ES) som bedrivs i nära samarbete med Stockholms Stadsteater, Skärholmen. Samarbetet grundar sig på ett entreprenadavtal med Stockholms Stadsteater AB, som bland annat innebär att Stockholms Stadsteater AB svarar för undervisningen i karaktärsämnena och är arbetsgivare för de estetiska lärarna, medan rektor vid gymnasieskolan ansvarar för den dagliga verksamheten. Samtliga lärare vid skolan har s.k. semestertjänst. Skolan har också ett 15-tal elever på det ettåriga individuella programmet (IV) med praktisk estetisk inriktning (Lärkan). Stockholms gymnasium för scenkonst har vissa stödfunktioner gemensamma med övriga gymnasieskolor 1 i Skärholmen. Elevhälsan, bestående av studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och skolkurator arbetar i olika omfattning för de olika gymnasieskolorna under rektorn för Stockholms gymnasium för scenkonsts ledning. Stockholms gymnasium för scenkonst köper specialpedagogisk kompetens från Riksgymnasiet för rörelsehindrade. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Stockholms gymnasium för scenkonst och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Stockholms gymnasium för scenkonst är en skola med ett positivt och tillåtande klimat och god kvalitet på undervisningen. Skolans arbetssätt ger eleverna mycket goda möjligheter att få överblick över större kunskapsområden och att utveckla förmågan att arbeta både självständig och tillsammans med andra samt att ta ansvar för sitt lärande. Elever som har behov av stöd får detta väl tillgodosett av sina lärare på olika sätt. Den strategiska ledningen är tydlig med klart fokus på utveckling av den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan erbjuder inte eleverna franska och tyska som språkval (gymnasieförordningen 5 kap. 3 ). 1 Riksgymnasiet för rörelsehindrade Stockholm, IB-skolan Syd - IB School South, Stockholms Transport och Fordonstekniska Gymnasium 2

3 Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Kvalitetsredovisningen bör utvecklas, så att den i högre grad överensstämmer med de intentioner som finns med en kvalitetsredovisning och därmed utgör ett konkret redskap för skolan i utvecklingsarbetet. - Skolan bör försäkra sig om att betygssättningen på det individuella programmet Lärkan sker i enlighet med de nationella betygskriterierna samt att eleverna känner till vad som ligger till grund för bedömning och betygssättning. - Rektors ansvar för och ledning av det individuella programmet Lärkan bör tydliggöras. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen/läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen. Kunskaper Det problembaserade arbetssättet 2 (se även avsnitt Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen) som tillämpas vid Stockholms gymnasium för scenkonst gör att eleverna mycket väl känner till kursplanernas mål och vilka betygskriterier som används. Enligt inspektörernas bedömning ges eleverna goda förutsättningar att ta ansvar för sina studieresultat. Lärarna och arbetslagen har en god kunskap om elevernas resultat på olika kurser. Sammanställningar av resultat saknas emellertid i kvalitetsredovisningen. En förklaring till detta som skolledningen lämnat är att skolan befinner sig i en uppbyggnadsfas och att några elever från Stockholm gymnasium för scenkonst ännu inte avslutat sina studier vid skolan. Inspektörerna vill dock påpeka att rektor har ett ansvar för att också skolans kunskapsresultat följs och utvärderas i förhållande till nationella, lokala och arbetsplanens mål (se även kvalitetssäkring och kvalitetsarbete). Våren 2006 avslutade 17 elever sina studier vid skolan och tio elever fick slutbetyg. De kommer från före detta Skärholmens gymnasiums estetiska program. Tabell 1 Resultat i procent på nationella kursprov, läsåret 2005/2006. Resultaten är hämtade från skolans egna dokument. IG G VG MVG Totalt Svenska B, del A Svenska B, del B Svenska B, del C Engelska A, reading Engelska A, writing Engelska A, listening Engelska A, speaking Matematik A Skolans pedagogiska koncept och arbetssätt är projekt- och problembaserat lärande (PBL) 3

4 Av tabellen framgår att en stor andel elever fått IG i matematik på det nationella provet i matematik A. Även i svenska B, delprov B är andelen elever med IG hög. Det totala antalet elever som gjort delprov B är emellertid endast 12. Inspektörerna har noterat att skolan uppmärksammat att resultaten i matematik är svaga och att man vidtagit extra stödåtgärder. Det är emellertid angeläget att skolan nogsamt följer elevernas kunskapsutveckling särskilt i matematik. Under föregående läsår har alla elever (12) på det individuella programmet Lärkan fått betyg, de flesta i de ämnen som de läst under läsåret. Eleverna har gjort de nationella ämnesproven (vissa delar) för årskurs 9 i svenska, engelska och matematik. Endast några få elever har inte uppnått målen i engelska. Normer och värden I läroplanen anges att skolan skall sträva mot att varje elev visar respekt för och omsorg om närmiljön samt att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Någon utvärdering av värdegrundsarbetet har skolan inte gjort, men vid inspektörernas samtal med elever vid intervjuer, lektionsbesök och i övrigt i skolan framträder en mycket entydig bild: alla känner sig trygga, man blir respekterad för den man är, mobbning, kränkningar och trakasserier förekommer inte och bemötandet elever emellan och mellan lärare och elever är respektfullt och trevligt. Elevernas förklaring till detta beskriver en elev som estetfenomenet, dvs. de är toleranta, öppna och tillåtande. Inspektörerna upplevde en skola utan klotter med ett vänligt språk, fin stämning och tillåtande klimat. Detta intryck bekräftas också av intervjuad personal och av elevhälsoteamet. Inspektörernas bedömning är att skolans arbete har bidragit till detta positiva resultat. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt läroplanen skall skolans lärare utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan och de skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Skolans arbetssätt ger eleverna mycket goda möjligheter att utveckla ansvarstagande för sitt lärande och sitt arbete. Eleverna menar att under den första tiden i skolan känns arbetssättet ovant, men att man så småningom lär sig att planera sitt arbete och att inte skjuta arbetsuppgifter framför sig. Projekten, som innefattar merparten av skolans ämnen, är planerade av läraren men eleverna anser att det finns stort utrymme för dem att lägga upp arbetet i basgruppen. De kan vid de veckovisa basgruppsmötena framföra sina synpunkter och de anser att lärarna alltid lyssnar till dem och att de får gehör för sina synpunkter. Elevernas skall ges tillfälle till inflytande över skolgemensamma frågor genom representanter i skolkonferensen och i elevråd. På klassråd/mentorstid tas frågor som elevfrånvaro, hur eleverna trivs och övriga gemensamma frågor upp. 4

5 Skolövergripande frågor förs vidare till elevrådet, som har regelbundna träffar med rektor, och till skolkonferensen. Ett arbete pågår vid skolan för att utveckla dessa samverkansformer. Inspektörernas bedömning är att skolan på ett mycket gott sätt ger eleverna tillfälle att utveckla ansvarstagande för sitt lärande och att deras inflytande över skolgemensamma frågor är gott. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. Vid inspektionstillfället saknade skolan en likabehandlingsplan. Skolan har dock efter besöket inkommit med en likabehandlingsplan som är i enlighet med författningarnas krav. Inspektörerna bedömer att skolan arbetar mycket medvetet med värdegrundsfrågor och några indikationer på diskriminering eller annan kränkande behandling har inte framkommit vid inspektionen. Inom elevhälsoteamet har en antimobbningsgrupp bildats gemensam för de fyra gymnasieskolorna. Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen Verksamheten i skolan skall aktivt vara inriktad på att nå målen i de nationella styrdokumenten såväl i programmål, kursplaner samt läroplan. Skolan arbetar problembaserat och projektinriktat. Syftet med arbetssättet är att skapa helhet och överblick över större kunskapsområden, träna eleverna i att söka kunskap och ta ansvar för sitt lärande samt träna dem att arbeta tillsammans i grupp. Undervisningen bedrivs i huvudsak i form av sju till åtta projekt under läsåret. Eleverna är indelade i basgrupper om högst åtta elever och i basgruppen arbetar eleverna tillsammans med de olika projekten. Gruppindelningen görs av lärare och består under läsåret. Ett projekt kan innehålla ett antal moment från olika ämnen. Till varje projekt finns en tydlig projektbeskrivning med mål, arbetsbeskrivning, examinationsformer, bedömningskriterier, schema, litteratur etc. I vissa projekt ingår också karaktärsämnen och ett arbete pågår som syftar till att i högre grad involvera dessa i projekten. En projektledare ansvarar för varje projekt och eleverna stöds i sitt arbete både genom handledning i gruppen och vid diskussioner och erfarenhetsutbyte vid basgruppsmötena. Föreläsningar, seminarier och workshops ges vid s.k. inspirationspass under arbetets gång. Examination sker i olika former, både individuellt och i grupp. Elevernas frånvaro är ett problem i vissa kurser och projekt. Den uppgick föregående läsår till cirka 15 procent. Det problem- och projektbaserade lärandet där gruppens roll och samarbetet i gruppen är viktigt accentuerar ytterligare problemet. Dock anser skolan att en viss förbättring kan skönjas när eleverna inser att det är viktigt att delta i olika gruppaktiviteter för att inte störa det gemensamma grupparbetet. Skolan har en s.k. åtgärdstrappa vid frånvaro, där påföljderna gradvis skärps. Genom ett Internetbaserat datasystem har föräldrarna möjlighet att kontrollera sina barns närvaro i skolan. Skolan avser att ana- 5

6 lysera frånvaroorsakerna för att därigenom söka finna nya lösningar på problemet. Inspektörerna bedömer att skolans arbetssätt är mycket väl genomarbetat och omfattas av all personal, att det ger eleverna överblick över större kunskapsområden och utvecklar förmågan att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Det pågående arbetet för att finna lösningar på elevernas frånvaro är angeläget, enligt inspektörernas bedömningar. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Elever som har behov av stöd anser sig ha goda tillfällen att få förklaringar av sina lärare och extra handledning inom de olika projektarbetenas ram. Lärarna i de estetiska ämnena finns alltid tillhands om eleverna behöver extra hjälp, enligt elevernas uppfattning. Extra lektioner erbjuds också. De elever som har behov av särskilt stöd får, efter samtal med mentor, detta hos specialläraren. Eventuella anpassningar av redovisningar, prov etc. kan också göras utifrån enskild elevs behov. Det gäller särskilt elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med svårigheter i matematik. Även hjälpmedel kan tillhandahållas. Som en följd av de svaga resultaten på de nationella proven i matematik ges särskilt stöd i ämnet av specialläraren. Därutöver arbetar man kurslöst, dvs. elever i samma grupp läser matematik A, B och C och eleverna får individuellt göra sin kurs klar. S.k. ämnet i fokusveckor förekommer under läsåret som ger elever som behöver det tillfälle till extra stöd eller till att slutföra vissa arbetsuppgifter. Åtgärdsprogram upprättas av specialläraren tillsammans med mentor, förälder och elev. Inspektörerna bedömer att skolan på olika sätt väl tillgodoser elevers behov av olika former av stöd. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Samtliga lärare vid skolan har inför utformningen av de olika projekten diskuterat vad som är kärnan i sitt respektive ämnen och utifrån detta gjort lokala konkretiseringar av betygskriterierna. En gemensam s.k. betygsplattform har utarbetats som gäller för samtliga kurser och som tydligt visar på centrala delar i varje betygssteg. Betygsplattformen riktar sig till eleverna och skall vara en hjälp för dem att förstå vad som ligger till grund för bedömning och betygssättning. Dessa finns också i varje projektbeskrivning, som också är tillgängliga i det Internetbaserade datasystemet för både elever och föräldrar. Eleverna är väl medvetna om betygskriterierna och menar att de också återkommande får information om sin lärandeutveckling, både under den enskilda mentorstiden och vid de ämnessamtal som genomförs några gånger per läsår. Inom det estetiska ämnesområdet arbetar eleverna nära sina lärare, ofta i små grupper, och de har goda möjligheter till samtal med sina lärare om sina kunskapsresultat. En sammanfattande information om kunskapsutvecklingen i alla ämnen lämnas vid utvecklingssamtalen, som genomförs varje termin. Eleverna i årskurs 3 arbetar med kursen i projektarbete och dokumenterar arbetet i en loggbok. De har god kontakt med sin handledare och får handledning i den omfattning de behöver. 6

7 På det individuella programmet Lärkan kan eleverna få grundskolebetyg i svenska, svenska som andraspråk, engelska, musik och idrott och hälsa. Eleverna gör de nationella proven, men någon annan kvalitetssäkring av betygssättningen görs inte. Eleverna känner inte till hur de ligger till och hade vid inspektionstillfället ännu inte haft några individuella utvecklingssamtal. Eleverna arbetar med en föreställning varje termin där de estetiska ämnena ingår och lärarna anser därigenom att de uppnår grundskolans mål i musik och idrott och hälsa. Någon undervisning med direkt inriktning på idrott och hälsa ges inte, utan lärarna anser att de delar som ingår i ämnet dels kommer från det estetiska avsnittet dans och dels genom olika andra aktiviteter som genomförs. Inspektörerna bedömer att skolan bör försäkra sig om att betygssättningen på det individuella programmet, särskilt i idrott och hälsa sker i enlighet med de nationella betygskriterierna samt att eleverna känner till vad som ligger till grund för bedömning. För övrigt bedömer inspektörerna att eleverna vid Stockholms gymnasium för scenkonst ges en god och kontinuerlig information om sin kunskapsutveckling. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Det tydligt utvecklade projektarbetssättet innebär att både elever och lärare utvärderar projekten både under det pågående arbetet och i samband med att projektet avslutas, t.ex. genom databaserade elevenkäter. Erfarenheterna sammanställs vid läsårets slut och bildar underlag för innehåll och modifieringar i kommande års projektplanering. Därutöver menar både lärare och elever att de vid mentorsmöten diskuterar värdegrundsfrågor och synpunkter därifrån förs vidare av gruppens mentor samt att diskussionerna mellan elever och lärare vid basgruppsmötena och vid mentorsträffar är ytterligare en källa som tillvaratas för att förbättra och utveckla verksamheten. Vissa klasser använder sig också av loggböcker. Skolan har vid inspektionstillfället beskrivit det pågående utvecklingsarbetet som all personal känner sig delaktiga i. Vid läsårsslut har det gångna läsårets olika erfarenheter diskuterats och legat till grund för planeringen av innevarande läsår. Vid elevintervjuer har också framkommit att eleverna upplever att de kan ha synpunkter på och vara delaktiga i utvecklingsfrågor och att dessa tas tillvara. Någon systematisk dokumentation av hur skolan tillvaratar de utvärderingar av olika slag som genomförs finns inte. Den kvalitetsredovisning som presenterats vid inspektionstillfället saknar en redovisning av uppnådda resultat samt i de fall när det finns avvikelser mellan mål och resultat saknas också en analys av orsakerna härtill. På det individuella programmet för eleverna loggböcker som dels tjänar som underlag för verksamhetsutveckling, dels också fångar upp stämningen i gruppen. Den lilla arbetsgruppen ger, enligt personalen, möjligheter att löpande diskutera utveckling av verksamheten. En systematisk dokumentation av arbetet på det individuella programmet saknas. Det ingår inte heller i den kvalitetsredovisning som presenterats. Inspektörerna bedömer att skolan har ett gott kvalitetsarbete, där gjorda erfarenheter på olika sätt tillvaratas, men att en dokumentation härav och en systematik i uppföljning och utvärdering saknas. Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas så att den överensstämmer med de intentioner som finns med en kvalitetsredovisning, dvs. att den skall utgöra ett konkret redskap för skolan i utvecklingsarbetet. 7

8 Ledning och intern kommunikation Skolans verksamhet leds av en rektor med en ledningsgrupp bestående av en konstnärlig ledare för vardera dans, teater och musik, en utvecklingsledare för kärnämnena samt Stockholms Stadsteater Skärholmens verksamhetschef. I utvecklingsledarens och de konstnärliga ledarnas arbetsuppgifter ingår att driva och utveckla det pedagogiska arbetet inom sina områden, att arbeta för en gemensam helhetssyn och att verka för samarbetslösningar med de olika inriktningarna. De ansvarar vidare för viss schemaläggning, utarbetandet av en gemensam treårsplan för verksamheten samt undervisar inom sina områden. Varje årskurs lärare, såväl kärnämnes- som karaktärsämneslärare, arbetar också i arbetslag under en utvecklingsledares ledning. Därutöver finns ämneslag inom dans, teater och musik. Verksamheten tar sin utgångspunkt i en vision ( vi öppnar världar ) som utarbetades av all personal under det första verksamhetsåret. Utifrån denna vision har verksamheten formulerat en värdegrund i form av fyra ledord, Modiga, Generösa, Fördomsfria och ett glödande Engagemang. Dessa ledord skall vara levande i hela personalgruppen. Implementeringsarbetet av ledorden pågår och har legat till grund bland annat för rekrytering av personal samt vid det pågående arbetet tillsammans med eleverna att utforma ordningsregler. Det individuella programmet Lärkan leds av en biträdande rektor, som inte ingår i skolans ledningsgrupp. Kontakten mellan skolans rektor och verksamheten är sporadisk och någon samverkan mellan personalen på det individuella programmet och estetiska programmet förekommer inte. Inspektörernas bedömning är att Stockholms gymnasium för scenkonst i övrigt har en tydlig strategisk ledning med ett klart fokus på utveckling av den pedagogiska verksamheten. Utvecklingsområden är, enligt ledningsgruppen, att ytterligare utveckla samarbetet med Stockholms Stadsteater Skärholmen samt att öka integreringen mellan kärn- och karaktärsämnen. Dock bör rektors ansvar för och ledning av det individuella programmet tydliggöras. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Tillgång till utbildning Timplanen för det estetiska programmet vid Stockholms gymnasium för scenkonst tillsammans med skolans elevscheman visar att eleverna har tillgång till den undervisningstid de har rätt till. Som språkval kan eleverna vid skolan endast läsa spanska. Enligt gällande bestämmelser skall både franska och tyska erbjudas. Vid intervjuerna har framkommit att elever haft önskemål om att läsa franska som utgår från grundskolans utbildningsnivå, men att skolan inte möjliggjort detta. Inspektörerna bedömer att franska och tyska skall erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. 8

9 Personal Skolans lärare skall ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. I princip alla kommunalt anställda lärarna har lärarutbildning och undervisar i de ämnen som de har utbildning för. De lärare som undervisar i karaktärsämnena är anställda av Stockholms Stadsteater och har både högskoleutbildning och pedagogisk utbildning inom ämnesområde samt yrkeserfarenhet (se avsnitt beskrivning av skolan). Inspektörerna bedömer att skolan uppfyller skollagens krav i detta hänseende. Materiella resurser Stockholms gymnasium för scenkonst delar lokaler och vissa administrativa resurser med tre andra gymnasieskolor. Lokalerna är ljusa, ändamålsenliga och mycket väl utrustade och skolan har ett stort bibliotek. I omedelbar anslutning till skolan finns den kommunala sport- och simhallen, som skolan använder för idrottsundervisningen. Skolans elever har också tillgång till Stockholms Stadsteater Skärholmens lokaler. Alla lokaler är tillgängliga för rörelsehindrade elever. Inspektörerna bedömer att skolans tillgång till lokaler och materiella resurser är god. Datum Ort Stockholm Monica Norberg Ewa Hallberg 9