En kortfattad introduktion till fäktning

Transkript

1 En kortfattad introduktion till fäktning Va stsvenska Fa ktfo rbundet

2 Om Fa ktning Fäktningen är för många den mest ridderliga sporten av alla! Den strama gardställningen, den anonyma vita fäktdräkten, den outgrundliga svarta masken, den formella hälsningen följd av klingornas skarpa klang när striden börjar. Fäktarnas stumma elegans och självbehärskning ger en bild av den tyste, mystiske kämpen som oavsett vinst eller förlust, gör fäktaren till en segrare över sina sinnen. Fäktkonsten är mycket gammal och övningsfäktning med svärd finns dokumenterad från bland annat antikens Egypten, Grekland och Rom. Fäktningen har sin bakgrund i att duellera för sin egen ära! Fa ktning i Sverige Svenska Fäktförbundet (SvFF) är medlem i Internationella Fäktförbundet (FIE, Fédération Internationale d Escrime). FIE har bara en medlem per land och detta nationella förbund (national federation, NF) får därmed monopol på att bedriva fäktsport. FIE har idag 143 nationella medlemsförbund. Vidare är SvFF medlem i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Riksidrottsförbund (RF). Som fäktnation har Sverige stolta traditioner som sträcker sig tillbaka till år 1924 då vi tog ett OSbrons i Paris. Under 1970 och 80talet var Sverige en stormakt på värja med inte mindre än 21 stycken EM, VM och OS medaljer, de flesta i valören guld! På senare år är det framför allt vårt damlandslag som lyckats bäst med att hålla den stolta traditionen vid liv och 2016 fick Sverige ytterligare en VMmedalj! Fa ktsportens och fa ktarens etik Svenska Fäktförbundets vision handlar om att vi ska vara en framgångsrik nation sportsligt samtidigt som vi ska kunna erbjuda en bra verksamhet till alla som vill engagera sig i fäktning. De värderingar som lyfts fram är olympisk, nytänkande, glädje, jämlikhet och jämställdhet, sportmannaanda. Intrycket av värderingarna inom fäktsporten är att sportslighet och rent spel står högt i kurs och att detta tydligt präglar utövarnas uppträdande. Fäktreglementet ställer krav på att alla matcher ska ha en ridderlig och lojal karaktär och föreskriver hälsning före och efter matchen.

3 Fa ktningens vapen Florett Floretten med sin fyrkantiga klinga skapades under slutet av 1500talet och början av 1600 talet. Den kom att användas i undervisningen inför duellen. Konventionerna och den begränsade träffytan gjorde utövandet något säkrare och uppmuntrade en allsidig teknisk utveckling. Floretten var det första vapen som kvinnor fick tävla i. Damflorett blev en OS- klass Elektrisk bedömning i florett introducerades Floretten är ett stickvapen. Bålen (allt förutom huvud, armar och ben) är giltig träffyta. På tävlingar och träningsmatcher används elektrisk bedömning där spetsen ska tryckas in med ett tryck som överstiger 500 gram för att en stöt ska markeras. Floretten är ett konventionsvapen, det vill säga att det finns regler om prioritet (konventioner) som bestämmer vem som ska få poängen om båda träffar. Värja Värjan kom i bruk som vapen i de dueller som på vissa håll i Västeuropa var populära. Duellvärjor från 1700talet har i stort sett samma utseende som dagens tävlingsvärjor, där klingan är karakteristiskt triangulär i genomskärning och med en tydlig blodskåra på ovansidan. Elektrisk värjbedömning infördes i början av 1930talet. Värjan är ett stickvapen där hela kroppen är träffyta. På träning och tävlingar används elektrisk bedömning där spetsen ska tryckas in med ett tryck som överstiger 750 gram för att en stöt ska markeras. På värja är det den som träffar först som får stöten. Om båda fäktarna träffar inom loppet av 1/25 sekund så blir det dubbelstöt och en poäng till var och en av fäktarna. Sabel Huggvapen hade en militär användning vid strid till häst och sabeln har sitt ursprung från kavallerisabeln. Damsabel togs in på OSprogrammet för första gången Elektrisk sabelbedömning infördes i slutet av 1980talet. I sabel är det tillåtet att både hugga och sticka. Hela överkroppen ovanför midjan är giltig träffyta. Även sabeln använder elektrisk träffmarkering men det finns ingen gräns för hur lätt man får träffa. Precis som floretten styrs sabeln av konventioner som bestämmer vem som har prioritet i det fall att båda fäktarna träffar.

4 Fa ktutrustning Fäktkläder och fäktmask är till för att skydda fäktaren mot skador. För de olika åldersgrupperna finns speciella säkerhetsregler framtagna av Svenska Fäktförbundet. Reglerna beskriver vilken utrustning de olika ålderskategorierna ska ha och vilken säkerhetsnivå som gäller. Det mått som används är Newton, dvs. en måttenhet som beskriver hur pass motståndskraftig utrustningen är mot yttre våld. Tumregeln är att i mycket tidiga åldrar duger utrustning märkt med 350N, men redan vid ca 13års ålder börjar kraven på säkerhetsutrustning skärpas. FÄKTMASK Maskerna finns i olika Newtontal från 350N till 1600N. Detta gäller vid tävlingar. Vid träning ställs inga krav. Dock bör man vara medveten om riskerna. PLASTRONG En underväst som bärs under fäktjackan (västen). Samtliga åldersgrupper ska bära plastrong i samband med tävling. Dessa regler bör även tillämpas vid all träning. FÄKTJACKA Även kallad väst. För de som bara tränar behövs bara en tunnare jacka på 350N. FÄKTBYXOR Vid träning i fäktsalen kan det duga med en vanlig träningsoverallsbyxa men vår rekommendation är riktiga fäktbyxor. BRÖSTSKYDD Det är viktigt för flickor att skydda sig då det ibland händer att hårda stötar delas ut. ÖVRIG UTRUSTNING En egen handske tillhör också det du behöver som fäktare samt en kroppssladd och strumpor. Strumporna ska gå upp till knäna och vara innanför fäktbyxorna. Bra, stabila skor för inomhusbruk är också ett krav. Förutom att de ger ett bra grepp på pisten så är de även en del av säkerhetsutrustningen.

5 Fa ktmatchen Banan som matchen utkämpas på heter pist. Pist är franska och betyder just bana. Pisten är 14 meter lång och cirka 1,5 meter bred. Pist och vapen är jordade vilket gör att det inte registrerar träffar på dessa. All modern fäktning tillämpar elektrisk stötmarkering. Det innebär att stötarna registreras med hjälp av utrustning i vapnen och/eller kläderna. Spetsen på värjan och floretten består av en fjädrande tryckkontakt. Alla stötar registreras, om fäktarna får in varsin stöt inom 1/25 sekund räknas det i värjfäktning som en dubbelstöt och båda fäktarna får poäng. Om tidsskillnaden mellan två stötar är större visas endast den första av stötmarkerings apparaten och det blir endast poäng åt den fäktare som utdelade den stöten. För florett och sabel gäller andra tidsgränser. Innan matchen börjar tillser domaren att deltagarnas utrustning (vapen och klädsel) är godkänd. Domaren övervakar sedan matchen och håller koll på tid och poängställning. En fäktmatch varar i maximalt 3 minuter effektiv fäkttid i poulerna (grundomgång, alla möter alla i gruppen) och i direktelimineringen varar matchen i maximalt 9 minuter indelad i 3 omgångar på 3 minuter vardera. Varje stöt räknas som 1 poäng och matchen varar till dess att någon av fäktarna når 5 poäng i en poulematch eller 15 poäng i direktelimineringsmatch eller att tiden tar slut. Om poängställningen är lika vid tidens utgång oavsett poäng blir det matchförlängning om 1 minut. Domaren stoppar matchen och lottar om vilken fäktare som får prioritet. Matchen startas sedan igen och fäktas med sudden death. Detta innebär att matchen pågår tills någon av fäktarna sätter den avgörande stöten. Om den förlängda minuten tar slut utan att någon träffat sin motståndare träder prioriteten i kraft och den av fäktarna som tidigare erhöll prioritet vinner matchen. Fäktning har ett system med gula, röda och svarta kort för olika regelbrott. Gult är varning, rött leder till poäng för motståndaren och svarta kortet innebär att man inte får fäkta mer i den tävlingen och eventuellt även för fler tävlingar.

6 Fa ktta vling och a lderskategorier Att öva mot samma kompisar hemma på klubben blir samma sak och i längden rätt enahanda. Att däremot komma ut, få lära sig rutiner vid tävlingar, träffa nya fäktare och få en helt annan träning och erfarenheter ger styrka, snabbhet och tävlingsinsikt. Att börja tävla i små, lokala tävlingar redan efter ett par månader är normalt och barnen uppskattar det. Då det gäller tävlingsfäktning kommer mer information från klubben när det blir dags och de åldersklasser som tillämpas är följande: Miniorer, Under 11 år Yngre Ungdom (YU), Under 13 år Äldre Ungdom (ÄU), Under 15 år Kadett, Under 17 år Junior, Under 20 Sa kerheten Fäktning är en säker idrott och det är mycket ovanligt med skador. Fäktdräkter och masker tillverkas av moderna material med mycket hög hållfasthet som ger ett säkert skydd. Dock finns några grundläggande saker för att vara säker för sig själv och andra: 1. I syfte att skapa en säker miljö är det viktigt att eleverna får en förståelse för säkerhetens betydelse och lär sig alla moment som har betydelse för säkerheten så att de kan sätta på sig utrustningen själva och uppträda på ett säkert sätt. 2. När man inte fäktar ska vapnet hanteras med stor försiktighet. Spetsen ska hållas mot marken och det är absolut förbjudet att rikta vapnet mot någon annan som inte har fäktutrustning inklusive mask på sig. Den största risken är faran för ögonskador. 3. Instruktören delar ut vapen till gruppen när de ska användas och samlar in dem efteråt och det är inte tillåtet att på eget initiativ ta ned ett vapen utan uppsikt från instruktören. 4. All matchfäktning måste ske med fullständig utrustning. Utrustningen ska också vara korrekt påtagen, helt knäppt, handskkragen ovanpå ärmens ände och halsen skyddad av västens krage. 5. Masken är speciellt viktig. Den ska vara i god kondition, ha god passform och vara utrustad med ett nackband som tillsammans med plösen hindrar den från att trilla av.

7 Litet lexikon Inom fäktningen förekommer en hel del nya ord och uttryck. Här återges de vanligaste och med tiden kommer ni att lära er fler. Tveka inte att fråga fäktmästaren vad vissa begrepp betyder! Allez - Börja Assaut - Fri fäktning Attack - Den fäktare som arbetar framåt och hotar motståndaren Batté - Slag mot klingan Direkteliminering - slutspelsträd där en förlust leder till att man är ute ur tävlingen En garde - Fäktarna ställer sig i utgångläge, i gard, vid gardlinjen Marche - Fotrörelse framåt Parade - Med klingan avvärja en attack Pist - Fäktbanan som man använder Poule - Gruppomgång i fäkttävljng, alla möter alla i gruppen Prêts/Prêtes - Färdiga Remise - Stöt i förlängning av attacken Ripost - Träff i direkt följd efter en parad Rompé - Fotrörelse bakåt Touché - En giltig träff på motståndaren som ger poäng Utfall - Benrörelse som används i en attack

8 Vad fo rva ntas av fo ra ldrar till fa ktande barn och ungdomar? Det är roligt att ditt barn har visat intresse av att börja fäkta! Nedan följer lite generella råd som förhoppningsvis gör ditt barns och din relation till fäktningen roligare! Fäktning är en sport präglad av fair play. Inte bara för dess uppenbara historia med adel och ridderlighet, men också för att det är genomsyrad av tradition, respekt och hövlighet. Artighet på och vid sidan av pisten är en väsentlig del av sporten! Var positiva, uppmuntra, stötta och därmed stärk era barn. Uppmuntra barnens utveckling och lärande. Låt barnen vara självständiga i samband med träning, match och cuper. Låt dem vara med sina kompisar och ledare. Några konkreta punkter: Vi visar respekt mot ALLA vi träffar såsom lagkamrater, ledare, motståndare, föräldrar, publik, funktionärer etc. Vi vårdar vårt språk Nolltolerans vad det gäller mobbing. I vår sport skall alla känna sig trygga och trivas. Vi passar tider till samlingar, träning och matcher. Se till att var ombytt och klar när träningen eller lektionen ska börja! Vi vårdar den utrustning som vi lånar från föreningen. Välkommen till fäktningen! Kungsbacka fäktklubbs historia I januari 1999 genomförde vi en av Sveriges största ungdomstävlingar genom tiderna med över 200 starter. Detta såg vi som ett kickoff för Kungsbackas första fäktklubb! År 2002 arragerade vi Nordiska Mästerskapen för florett 2627/1 i Aranäshallen med nästan 300 starter Klubben grundare var Johan och Roger Skårbratt, där Johan stod för det fäktmässiga och Roger för adminstration. Johan utbildade sig till fäkttränare under då han fortfarande var medlem i GFK. Roger var kassör i GFK under nästan 10år innan KF99 bildades. Under våren 1999 arbetade vi med att bygga upp klubben organisatorisk och fixa så att allt skall flyta bra när vi körde igång vår först fäktskola. Det viktigaste arbetet var att skaffa ett startkapital till klubben. Inför hösten 1999 hade vi fått in 15 sponsorer som hjälpte oss med ekonomiska medel så att vi kunde köpa 15 stycken kompletta träningsutrustningar. Den 2 augusti gick startskottet för den första fäktskolan i Kungsbacka. När vi anmälde vårt intresse för att genomföra en sommaraktivitet med KBAFritid hade vi räknat med att kanske

9 kunna köra igång en eller max två grupper á 15 fäktare. Sådant blev dock inte gensvaret. Redan efter några dagar märkte vi att det inte skulle räcka med en grupp så vi fick utöka med två extra grupper. Tyvärr räckte inte det som åtgärd, för platserna fylldes snabbt på och redan innan skolavslutningen var alla grupper fulla. Detta blev dock inte något hinder för den som vill testa på fäktning. För du skall veta att vi gör allt för att alla skall få vara med. Våra tränare försöker så gott som de kan hinna med så många som möjligt utan att kvalitén på fäktskolan skall sjunka. Nyåret 2001 flyttade KF99 in i egna lokaler på Lilla Verkstadsgata 7. 7 fasta pister och 450kvm i lokaler hyrda av Harry Sjögren gav oss en av Sveriges finaste fäktlokal. Tränare Sedan klubben startades har vi haft följande tränare: Johan Skårbratt var den tränare som startade klubben 1999 och var klubbens huvudtränare fram till sommaren Martin Magnusson, Christian Ferrera, Martin Roth florettränare från Göteborg hjälpte till under som tränare. Jonas Mattisson och Victoria Uddh ansvarade för lördagsträningen i flera år fram till år Vladimir Jouferov kom till klubben år 2000 och tränade våra florettfäktare. Från och med hösten 2005 även värjtränare. Adrian Pop anställdes på heltid 2005 och arbetade fram till våren 2016 då han tog tjänstledigt för att prova på träningsuppdrag I USA. Från och med hösten 2016 är Philip von Platen huvudtrnare Träningstider och grupper MÅNDAG 17:30-19:00 Mixgrupp, steg1 och 2 19:00-21:00 Motionärer Tävlingsfäktare (äldre och yngre) Eli TISDAG kl 17:30-19:00 Mixgrupp, steg 1 och 2 kl 19:00-21:00 Tävlingsfäktare (äldre och yngre) Elit TORSDAG kl 17:30-19:00 Mixgrupp, steg 1 och 2 kl 19:00-21:00 Tävlingsfäktare (äldre och yngre) Elit

10