LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007
|
|
- Bo Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fud-program 2007 s yttrande INNEHÅLL 1 Allmänt Generella synpunkter Del l, SKB:s handlingsplan Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet Återtag Alternativ förvarsutformning DEL IV Säkerhetsanalys och naturvetenskaplig forskning Klimatutveckling Kapseln som barriär Andra metoder Geosfären Biosfären...7 Bilaga 1 Granskning av FUD-07, SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, utlåtande från Antonio Pereira (säkerhetsgruppens expert). 1 Allmänt s yttrande bygger på den granskning som gruppens medlemmar genomfört och noterat. Synpunkterna har diskuterats i gruppen och alla står bakom nedanstående yttrande. I gruppen ingår: Rigmor Eklind, ordförande Matti Wahlström Sven-Åke Johansson Lars Blomberg Christer Brorson Mattias Bäckström Johansson Lars-Olof Jönsson Åke Nilsson Catharina Lihnell Järnhester Ingmar Idh Carl Johan Rydh Antonio Pereira Kaj Nilsson, sekreterare 1
2 2 Generella synpunkter SKB presenterar i sin FUD-07 ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram av hög kvalité. Det är det sista programmet som SKB presenterar före ansökan år 2009 om att uppföra ett geologiskt förvar för använt kärnbränsle i Sverige. FUD-07 är, i det stora hela, ett ambitiöst och välstrukturerat program. Kärnan i programmet, adresserar dels till tekniken som är nödvändig för att bygga ett slutförvar (DEL III) dels till den naturvetenskapliga forskningens och säkerhetsanalysens behov (DEL IV) inför den nästkommande säkerhetsanalysen SR-SITE. SR-SITE kommer att utgöra det tekniska och vetenskapliga underlaget till ett beslut om ett eventuellt tillstånd för att uppföra ett slutförvar och var förvaret ska lokaliseras (Forsmark eller Laxemar). FUD-07 programmet sträcker sig bortom själva ansökans datum, dvs. bortom året En allmän kommentar som löper som en röd tråd genom hela granskningen av FUD-07 är kopplad till följande frågeställning: vilka delar av SKB:s program måste vara kompletta för att möjliggöra en väl underbyggd ansökan vid slutet av år 2009 och vilka är de obesvarade frågor som man kan skjuta fram till senare myndighetsgranskningar och beslut. Den frågan kan inte enbart besvaras av SKB, utan även myndigheterna bör, i samråd med SKB komma överens om var ribban ska ligga när ansökan sammanställs. Dessutom bör kommunerna ges tillfälle att få en inblick i hur myndigheterna resonerar om de frågor som anses ha prioritet inför granskningen av den kommande säkerhetsanalys SR-SITE. När kommunen ska fatta sitt vetobeslut är det viktigt att väsentliga frågeställningar är utklarade. Detta gäller såväl säkerhetsfrågor som påverkan på samhället. Det är önskvärt att uppgifterna finns i ansökan men senast i samband med kommunens vetobeslut. Vi vill peka på vikten av att forskning och metodutveckling fortsätter även sedan SKB fått tillstånd att genomföra ett slutförvarssystem. Nya forskningsresultat kan ge ännu säkrare slutförvar och mindre påverkan på hälsan och miljön. Vi kommer i våra synpunkter och kommentarer om FUD-07 delvis att följa rapportens struktur i Del l - VI. 3 Del l, SKB:s handlingsplan Kostnader för att ta omhand allt avfall från kärnkraftverken och de andra anläggningarna som ingår i avfallssystemet bygger på att drifttiden för reaktorerna är 50 år för Forsmark och Ringhals och 60 år för Simpevarp. Avgifterna för kärnkraftverken bygger på en längre intjänandetid än tidigare, 40 år mot tidigare 25 år. Det innebär att om någon reaktor stängs tidigare än den angivna tiden kommer pengarna inte att räcka. Intjänandetiden är kopplad till politiska beslut om framtida urfasning av kärnkraften. Ett politiskt ställningstagande till hur länge reaktorerna får vara i drift är förmodligen inte möjligt för närvarande. En maximal intjänandetid bör ändå övervägas utan att det resulterar i bindande beslut om urfasning. 2
3 SKB:s huvudtidplan bygger på förutsättningen att inget beslut kommer att överklagas. Vilka blir konsekvenserna om det blir ett överklagande? Hur länge kan man klara att lagra använt kärnbränsle i nuvarande CLAB utan utbyggnad? Vi efterlyser en plan för hur myndigheterna arbetar med frågan om informationsöverföring, markering av plats och dokumentation av deponeringsområdet inför framtiden. En redovisning av vilka insatser som görs och det internationella samarbetet är av intresse. I samband med diskussioner om lokalisering talas det om krav och kriterier för slutförvaret. Det gäller bl a geologiska och hydrologiska krav. I säkerhetsredovisningar utgår man från att olika krav på platsen ska vara uppfyllda. Vår fråga gäller myndigheternas uppfattning: Är krav och kriterier för ett slutförvar tydligt och överskådligt redovisade så att de kan jämföras med platsens förutsättningar? En annan fråga till myndigheterna gäller de osäkerheter som gäller bergets egenskaper på förvarsdjup och som inte kan detaljundersökas förrän man bygger förvaret. Är dessa osäkerheter hanterbara så att den långsiktiga säkerheten kan säkerställas? 4 Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet SKB redovisar de behov som finns inom den tekniska utvecklingen som är nödvändig för att bygga ett geologiskt förvar, i olika linjer (produktionslinjer i SKB:s terminologi): berglinje, buffertlinje, kapsellinje, återfyllningslinje, förslutningslinje, återtag och alternativ förvarsutformning - KBS-3H. Detta är ett välstrukturerat tillvägagångssätt. Speciellt intressant är att SKB anger för varje linje i DEL III av rapporten, vilka uppgifter företaget anser mest angelägna på kort sikt, där de röda rektanglarna i sektionerna som berör de olika linjerna anger de frågor som SKB anser måste vara besvarade år Det är dock för oss oklart hur mycket forskning och fullskaleförsök som kommer att återstå när tillståndsansökan lämnas in 2009 till miljödomstol och myndigheter. Återfyllningen i deponeringstunnlar och andra tunnlar är ännu inte utprovad i fullskaleförsök. Teknikutvecklingen inriktas på att utveckla metoder och utrustning för konceptet med naturligt svällande lera. Tiden för fullskaleförsök där resultat kan redovisas i den kommande ansökan är begränsad. Programmet för krav på kapseln innefattar försök till år Myndigheterna kommer att pröva många av dessa resultat i samband med ansökan om provdrift som planeras runt 2018 medan kommunerna bara har ett tillfälle att avgörande kunna påverka besluten. Vi önskar besked från myndigheterna vilka tester och resultat som krävs för att tillståndsansökan 2009 ska anses komplett. 4.1 Återtag Den metod/teknik som SKB anser ha högst potential för att frilägga kapslarna och möjliggöra ett återtag är en hydrodynamisk metod. Metoden är enkel och bygger enbart på känd teknik. SKB:s alternativa förvarsmetod, KBS3-H, innebär att flera kapslar förs in i långa horisontella hål. Återtag för KBS3-H bör även studeras. 3
4 Möjligheten till återtag får inte påverka den långsiktiga säkerheten. Såvitt vi tolkat förutsättningarna är detta möjligt. 4.2 Alternativ förvarsutformning Den alternativa utformningen som SKB tar upp är KBS3-H. Det innebär att flera kapslar ligger efter varandra i ett långt hål. Metoden kräver annan deponeringsteknik och utrustning. En demonstrationsanläggning finns i Äspö. Enligt SKB:s preliminära bedömning klarar metoden kraven på långsiktig säkerhet. En säkerhetsanalys genomförs av Posiva i Finland och resultaten därifrån kan ge information om säkerheten. En av fördelarna med KBS3-H är att betydligt mindre bergmassor behöver sprängas ut. Därmed minskar också miljöpåverkan av transporter vilket vi ser som positivt. 5 DEL IV Säkerhetsanalys och naturvetenskaplig forskning Säkerhetsanalysen SR-SITE kommer att utgöra det vetenskapliga underlaget till kommunernas, myndighetens (SSI/SKI) och regeringens beslut om ett geologiskt förvar för använt kärnbränsle. Den teknik som behövs för att bygga förvaret inverkar till stor del på säkerhetsanalysen. Scenarierna som ingår i den långsiktiga analysen utgår från att olika kriterier (krav) för förvaret ska vara uppfyllda. Det gäller krav på kopparkapseln, bentoniten runt kapseln, återfyllningen i tunnlarna mm. Det gäller också krav på platsens förutsättningar beträffande bergets egenskaper och grundvattenförhållanden. Men inför ansökan år 2009 kommer en del teknisk utveckling att återstå. Därför kommer scenarierna som ska ingå i SR-SITE att vara behäftade med osäkerheter som bara kan reduceras när man vet hur bra tekniken för att bygga förvaret är. SKB och myndigheterna bör komma överens om en lägsta nivå på forskning och utveckling som bör vara klar när ansökan görs år Vi anser inte att myndigheten ska vänta på det som ska levereras av SKB utan man bör diskutera vilken forskning som är tidsmässigt prioriterad. Kopparkorrosion har kommit i fokus sedan två forskare påvisat anaerob korrosion på koppar. Det är angeläget att dessa forskningsresultat följs upp av myndigheterna så att det inte kvarstår frågeställningar när tillståndsansökan granskas. Det framgår i Fud-programmet att även annan korrosion på gjutjärnsinsatsen behöver utredas. Även dessa frågeställningar behöver vara utklarade när tillståndsansökan är klar. 4
5 5.1 Klimatutveckling Under rubriken klimatutveckling redovisar SKB en historisk återblick i ett års perspektiv. Tre klimattillstånd har betydelse för säkerheten i ett förvar, tempererat tillstånd, permafrosttillstånd och glacialt tillstånd. Även övergångarna mellan klimattillstånden analyseras. Klimatet förändras kontinuerligt i ett långt tidsperspektiv. Strandlinjer förskjuts, permafrost och inlandsisar bildas och försvinner. Ett säkert slutförvar måste klara alla dessa förhållanden som ger höga tryck på kapseln, ändrade grundvattenförhållanden mm. Den senaste istiden, Weichsel, analyseras och kunskaper från den används för att beräkna framtida klimatförhållanden. Under en cykel på ca år växlar klimatet flera gånger mellan permafrost och tempererat klimat. Oskarshamn beräknas att vara täckt av is endast under en kort period, några tusen år. SKB beskriver även mänsklig påverkan på klimatet med en ökad växthuseffekt och höjning av havsytan. Medelisutbredningen under Weichsel-istiden var relativt liten och den omfattade fjällkedjan och det närmaste låglandet. Under en sådan kvartär medelisutbredning är Forsmark och Oskarshamn isfria områden. Till detta bör tilläggas att områdena är fullt beboeliga eftersom de med stor sannolikhet inte kommer att vara täckta av vatten. Några nya uppgifter finns redovisade i Fud-programmet. Ett exempel är att Oskarshamn inte hamnar under havsnivån förrän efter nästa istid om ca år. SKB har gjort beräkningar på hur djupt permafrosten kan tränga ner i berggrunden. Frågan har varit om frosten kan tränga ner till förvarsnivå. Enligt SKB:s beräkningar kan frosten tränga ner till ca 160 m djup i Oskarshamn och till ca 250 m i Forsmark. Permafrosten bedöms således inte kunna nå slutförvaret som planeras på m djup i Oskarshamn eller ett ytligare förvar på ca 400 m i Forsmark. SKB skriver att: När en inlandsis växer till och drar sig tillbaka påverkas bergspänningarna i det berörda området, vilket eventuellt skulle kunna ge reaktivering av befintliga sprickzoner i form av glaciala skalv. Frågan är om det kan uppstå nya sprickor som kan påverka den långsiktiga säkerheten. Risken för kraftiga jordskalv och vilka effekter det kan få har diskuterats sedan förstudietiden. År 2006 genomförde Oskarshamn tillsammans med Östhammar ett seminarium, en expertutfrågning, över ämnet. Experter beräknade risken för jordbävningar i ett slutförvar. (Utfrågningen finns dokumenterad och kan beställas på LKO:s sekreteriat.) I Fud-programmet framgår att SKB fortfarande har mycket kvar att utreda innan den slutliga ansökningen lämnas in. 5.2 Kapseln som barriär Kapseln med sitt kopparhölje är den viktigaste tekniska barriären i säkerhetssystemet. Enligt säkerhetsredovisningen SR-can är det korrosion på kapseln som är den kritiska faktorn för säkerheten. SKB forskar på olika typer av korrosion och bedömer 5
6 att korrosion i syrefri miljö genom inverkan av sulfider är den process som begränsar kapselns funktion. Det är angeläget att även den typ av kopparkorrosion med inverkan av väte som två forskare på KTH redovisat följs upp. Myndigheternas krav på vidare forskning på denna typ av korrosion efterlyses. 5.3 Andra metoder Transmutation och djupa borrhål beskrivs översiktligt i FUD-programmet. Transmutation förutsätter upparbetning och separation av det använda bränslet. Syftet med transmutation är att minska mängden långlivade radionuklider. Om processen med transmutation kan utvecklas innebär det att kvarvarande radioaktivitet minskas med en faktor 100 jämfört med direktdeponering. Ett slutförvar behövs ändå för restprodukter även om det inte ställs samma långsiktiga krav på ett sådant förvar. Forskning på transmutation bedrivs i flera länder och genom Eu-projekt. SKB följer och stöder forskningen. Tekniken är ännu inte tillgänglig och praktiskt användbar. Metoden kan bli användbar i en framtid men processen med ett geologiskt förvar måste fortsätta. I tidigare FUD-granskningar har metoden djupa borrhål framhållits som lämplig för att göra en jämförelse med KBS3-metoden. Myndigheterna har föreslaget att SKB ska göra en jämförelse på säkerhetsmässiga grunder. I FUD-programmet framför SKB att osäkerheterna är så stora att det inte är meningsfullt att göra en sådan bedömning. Vi vill veta om myndigheterna delar den uppfattningen. 5.4 Geosfären Analysen av långsiktig säkerhet utgår från det tillstånd som råder när förvaret just förslutits. Detta kräver i sin tur kännedom om tillståndet som rådde innan förvaret byggdes och hur det sedan påverkades. Fud-programmet beskriver de processer i geosfären som bedöms kunna inverka på den långsiktiga säkerheten exempelvis: värmetransport, grundvattenströmning, gasströmning/gaslösning, rörelser i berget, rörelser i intakt berg, termisk rörelse, reaktivering rörelser längs befintliga sprickor, sprickbildning, tidsberoende deformationer, erosion, grundvattenkemi, radionuklidtransport, mikrobiologiska processer m.m. Sammantaget beskrivs ett 25-tal processer som har påverkan på geosfären och därmed på säkerheten. Några av processbeskrivningarna är väl genomgångna och dokumenterade medan andra knappt är påbörjade. Det återstår fortsatt forskning för att få en fullständig bild om vilka processer som påverkar säkerheten. 6
7 5.5 Biosfären Kunskap om biosfären är viktig eftersom det är där som eventuella utsläpp av radionuklider ger konsekvenser för hälsan och miljön. Det bedrivs en omfattande forskningsverksamhet inom området med bl.a. ett åttiotal publicerade rapporter. En ny metodik används för biosfären, bl.a. när man beräknar en landskapsdos. Syftet är att beskriva de från radiologisk synpunkt viktigaste processerna i biosfären samt ge ett tillräckligt vetenskapligt stöd för att bedöma miljökonsekvenserna för bygge o drift av ett förvar. För radionuklidtransporten är den vertikala transporten mellan övergången i berget till recipienten viktigast. Den påverkar var utsläpp kan ske och därmed vilka ekosystem som berörs. Transportprocesserna är viktiga och den viktigaste variabeln är vattenomsättningen. Rörelserna i ytvatten påverkar hur olika biosfärsobjekt kopplas samman. Det finns i redovisningen en uppdelning i terrestra ekosystem (skog, jordbruk och myr) samt akvatiska (rinnande vatten, sjö och hav). I de terrestra systemen är sumpskogar och myrar mest intressanta när man avser radionuklidtransport. Den torra hällmarksskogen t.ex. är mindre intressant. Myren är det typekosystem som beräknas kunna ge högsta dosen till människan i det terrestra ekosystemet - till och med högre än från brunnar. Man konstaterar att nyttoavkastningen från en myr är låg. Det som kan ställa till problem med dos till människan är i första hand utdikning, uppodling och eldning av torv. Vad som kan vara intressant att veta är hur permafrost, tundra eller en glaciation kan påverka denna vattentransport av radionuklider. Vi frågar oss också om det finns andra transportvägar för radionuklider än de som har beaktats av SKB. Kan t ex bakterier som finns i bergmassan påverka transporten av radionuklider eller på annat sätt påverka säkerheten? Rigmor Eklind Ordförande i säkerhetsgruppen 7
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Läs merSKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg
SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/11-2008 Björn Dverstorp och Bo Strömberg Strålsäkerhetsmyndigheten Ny myndighet från och med 1/7-2008 SKI SSI SSM
Läs merGranskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019
Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle Presentation Östhammars kommun 20/5 2019 Bo Strömberg, Slutförvarsenheten, Utredare säkerhetsanalys Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merGenerella synpunkter. Yttrande över remissen FUD-program 2007
Slutförvarsprojektet Virpi Lindfors Datum Sid 2008-03-18 Dnr 2007KS396 531 1 (8) Yttrande över remissen FUD-program 2007 Östhammars kommun har granskat SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration,
Läs merKärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008
Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner
Läs merSlutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef
Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef 0 Box Slutförvaring 7005, 402 av 31 använt Göteborg, kärnkraftsbränsle Tel: 031-711 00 MKG:s 92, Fax: syn
Läs merRapport 2010-02-28. Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009. Hans Roos Konsult 2010-02-28
Rapport 2010-02-28 Granskning av MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009 Hans Roos Konsult 2010-02-28 Hans Roos Granskning av MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle,
Läs merKärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008
Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande
Läs merINFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är
Läs merFud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys
Fud 2010 Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys SKB:s forsknings- och utvecklingsprogram har pågått under lång tid Fud - 89 Studie av WP-cave metoden Studie av tunnlar under Östersjön Ny
Läs merrelaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
Läs merSSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,
Läs merSvensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström
Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda
Läs merÖversiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merVarför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?
Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden? Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005, 402 31 Göteborg Tel: 031-711 00 92,
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2007 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2007 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste
Läs mer92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober
1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 789 92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober 2 Domstolens frågor 4. I SKB:s presentation den 6 september, punkt 21 i förhandlingsordningen,
Läs merGranskningsgruppens arbetsplan 2010
s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s
Läs merFud-program 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.
Fud-program 2010 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste
Läs merInformation om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018
Information om kärnbränsleförvarsyttrandena Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018 Översikt SSM:s roll och arbetssätt SSM:s yttranden Övergripande jämförelse med mark- och miljödomstolens slutsatser
Läs merTillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Läs merFud-program 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB
Fud-program 2004 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, inklusive samhällsforskning Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs merSäkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering
Seminarium om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 långsiktig säkerhet, haverier och global utblick Stockholm, 6 mars 2012 Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion
Läs merSammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.
Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige. Titel på föredraget: Recharge-Area repository in Sweden Safer than a Coastal Site?
Läs merFrågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera
Läs merMinnesanteckningar från Granskningsgruppen den 20mars 2014 kl 14:00 17:00 Plats: Kulturhuset, Galleriet
Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 20mars 2014 kl 14:00 17:00 Plats: Kulturhuset, Galleriet Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti
Läs merSKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret
Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,
Läs merNationell hearing gällande slutförvaring av använt kärnbränsle
Nationell hearing gällande slutförvaring av använt kärnbränsle s roll och fortsatta arbete Gimo 13 februari 2018 Helhetssyn på strålskydd Människors hälsa och miljön ska skyddas från skadlig verkan av
Läs merFud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur
Läs merSvar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Under våren 2003 lämnade parterna i Samråds- och MKB-grupp Forsmark synpunkter på en arbetsversion
Läs merFud-program 2013 2013-10-17
Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet
Läs merStockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm
2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Läs mer2009-05-05. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm
Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se
Läs merUtbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010
Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010 Förslag till dagordning 1. Välkomna och presentationsrunda 2. Mötets syfte och dagordning
Läs merEn övergripande naturvärdesfråga
Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark i mål nr M 1333-11 (kärnbränsleslutförvarsmålet) Punkt 77 Punkter En övergripande
Läs merSlutförvaring av kärnavfall
Statens råd för kärnavfallsfrågor (Kärnavfallsrådet) är en veten skaplig kommitté under Miljödepartementet med uppgift att utreda frågor om kärnavfall och om avställning och rivning av kärntekniska anläggningar
Läs merHur bra är den naturliga barriären?
Hur bra är den naturliga barriären? Ulrik Kautsky Skriv in valfri text 1 Barriärerna De tekniska barriärerna Den naturliga barriären Förvarssystemets funktion Primärt: Innesluta avfallet Sekundärt: Fördröja
Läs mer2014:12. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2013
2014:12 Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2013 Rapportnummer: 2014:12 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-15 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 438 2016-11-02 (Bild 19-29 tillagda efter muf) 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret
Läs merMiljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål
2006-10-24 Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål På kärnkraftsindustrins (SKB:s) hemsida finns ett uttalande
Läs merVerksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
2017-01-04 Verksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är en förening med Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 739 Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark
Läs merAnalys av säkerhet efter förslutning. Fredrik Vahlund
Analys av säkerhet efter förslutning Fredrik Vahlund 50 Presentationens upplägg Analys av långsiktig säkerhet Syfte Bakgrund Förutsättningar Metodik Resultat Total risk Kravuppfyllelse mot SSM:s riskkriterium
Läs merYTTRANDE 1 (4) Dnr Miljödepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE 1 (4) Mats Lindman Tel: 070 66 12 413 även 018-19 52 73 Fax: 018-19 52 01 E-post: mali@c.lst.se Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Se sändlista Miljödepartementets remiss angående forum vid prövning
Läs mer2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se
2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins
Läs merI Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och
Läs merYttrande över SKB:s Fud-program 2013
Sida 1 av 5 Datum Vår beteckning 2013-12-16 KS2013/815-1 Ert datum Er beteckning SSM2013-4030 Tjänsteställe/handläggare LKO-projektet Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 47 57,
Läs merNärboendemöte i Forsmark
Närboendemöte i Forsmark Datum:, kl. 12.00 14.15. Plats: Värdshuset, Forsmark. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes i anslutning till det årliga närboendemötet, som denna hölls med anledning av
Läs merOskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys
Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys Kaj Nilsson f.d. projektledare LKO = Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn- projekt kärnavfall Oskarshamns kommun Oskarshamns LKO-projekt Projekt Lokal
Läs merJohan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,
Läs merSKI:s utvärdering av SKB:s Fud-program 2007
SKI:s utvärdering av SKB:s Fud-program 2007 Gransknings PM Statens kärnkraftinspektion Juni 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 15 1.1 Allmänt om programmet... 15 1.2 SKI:s beredning
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
FUD-program 2001 Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall September 2001 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel
Läs merMKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt
2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda
Läs mer2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm
Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se
Läs merEn skriftlig inbjudan skickades till boende i Misterhults församling, inklusive fritidsboende. Inget underlag framtaget särskilt för mötet.
Närboendemöte i Oskarshamn Datum: 8 juli 2009, kl. 18.00 19.30. Plats: Figeholms Fritid och Konferens, Hägnad, Figeholm. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes med anledning av SKB:s att ansöka
Läs merSammanställning av remissvar över SKB:s Fudprogram 2007 refererade i SKI Rapport 2008:48
SKI-PM 08:05 Datum Vår referens 2008-06-16 SKI 2007/1218 Fastställd Författare Josefin Päiviö Jonsson ck-s Öivind Toverud utredare K-S Sammanställning av remissvar över SKB:s Fudprogram 2007 refererade
Läs merSvar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd
Läs merAnsökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Läs merSlutförvaring av kärnavfall
Slutförvaring av kärnavfall Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007 SOU 2008:70 Slutförvaring av kärnavfall Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007 Betänkande av Statens råd
Läs merNärboendemöte i Forsmark
Närboendemöte i Forsmark Datum:, kl. 12.00 14.00. Plats: Forsmarksverkets informationsbyggnad, Forsmark. Målgrupp: Närboende. Samrådsmötet genomfördes i anslutning till det årliga närboendemötet, som hålls
Läs merÄspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning
Äspölaboratoriet En unik plats för experiment och forskning Berget i Äspölaboratoriet är ett tämligen vanligt granitiskt berg med både täta och vattenförande partier. Vi har djup kunskap om bergets egenskaper
Läs merSamråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen
Samråd med temat: Preliminär MKB för inkapslingsanläggningen Datum: 17 november 2005, klockan 19.00 21.00 Plats: Badholmen, Oskarshamn Målgrupp: Allmänheten, organisationer, statliga myndigheter och verk
Läs merSamråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet
Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Datum: 18 februari 2010, klockan 9.00 11.30. Plats: SKB:s kontor i Stockholm. Målgrupp: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Inbjudan: Underlag: Syfte:
Läs merYttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Sida 1 av 6 Strategienheten Anna Bergsten Datum Dnr Sid 2018-02-15 KS-2015-4 1 (6) M7062-14 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering
Läs merSKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret
2017-09-12 1 SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret 2017-09-12 2 SKB har valt Forsmark Berget i Forsmark ger betydligt bättre förutsättningar för ett långsiktigt
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar
Läs merMellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring Preliminär MKB och vattenverksamhet Presentationer och samrådsmöte Erik Setzman Mikael Gontier Pia Ottosson 1 Avslutande samråd Samråden påbörjades år 2002 och
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk
Läs mer2009-02-20. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. lars.birgersson.kem@skb.se
2009-02-20 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm lars.birgersson.kem@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merMinnesanteckningar från Granskningsgruppen den 19 november 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Stadshuset, Kristdalarummet
Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 19 november 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Stadshuset, Kristdalarummet Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: 2004-04-22, klockan 19.00 21 Plats: Figeholms Fritid och Konferens, Hägnad, Figeholm Målgrupp:
Läs merJohann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser
Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer
Läs merSlutförvar. En undersökning om kunskap, information och förtroende. Strålsäkerhetsmyndigheten
Slutförvar En undersökning om kunskap, information och förtroende Metod 3543 respondenter Minst 100 per län Minst 500 i Halland, Kalmar, Uppsala Fältperiod 4 december 2013 3 januari 2014 Övergripande resultat
Läs merMötesprotokoll Samrådsmöte om platsundersökningsskedet
Öppen Mötesprotokoll DokumentID 1180106 Författare Urban Brodd Granskad av Version 1.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2008-09-05 Granskad datum Sida 1 (12) Godkänd av Olle Olsson Godkänd datum 2008-10-16
Läs merSSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning
SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning (SSM) Hur arbete vi med frågorna? Myndigheten håller ständiga dialog med SKB genom att sin expertgrupp (BRITE-gruppen) vidmakthåller och uppdaterar
Läs merSamråd med temat: Säkerhet och strålskydd
Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd Datum: Maj juni 2007 Plats: Skriftligt samråd Målgrupp: Berörda myndigheter och verk, berörda kommuner samt organisationer som får medel från Kärnavfallsfonden
Läs mer2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merSynpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)
2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas
Läs merPresentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006
Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:
Läs merOskarshamns kommun: Lars Blomberg, Bo Carlsson, Rigmor Eklind, Charlotte Liliemark, Antonio Pereira, Rolf Persson, Lars Tyrberg och Peter Wretlund.
Möte med MKB-forum i Oskarshamn Datum: 12 mars 2008, klockan 9.30 15.30. Plats: Forum Oskarshamn. Inbjudan: Mötet var öppet för allmänheten att delta som åhörare. Inbjudan annonserades i Oskarshamns-Tidningen
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merOmbud: Advokaterna Bo Hansson, Per Molander och Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm
1 NACKA TINGSRÄTT 2018-01-23 Mål nr Aktbilaga 843 SÖKANDE Svensk Kärnbränslehantering AB, 556175-2014 Box 250 101 24 Stockholm Ombud: Advokaterna Bo Hansson, Per Molander och Martin Johansson Mannheimer
Läs merMinnesanteckningar från Granskningsgruppen den 24 augusti 2015 kl 13:00 16:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset
Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 24 augusti 2015 kl 13:00 16:00 Plats: Oskarshamnssalen, Stadshuset Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande
Läs mer2010-03-10. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB 106 58 Stockholm
Naturskyddsföreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Box 4625, 116 91 Stockholm Box 7005, 402 31 Göteborg Telefon: 08-702 65 00 Telefon: 031-711 00 92 Hemsida: www.naturskyddsforeningen.se
Läs mer2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM
2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs merSamråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet
Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Datum:, klockan 15.00-17.30 Plats: Biografen Storbrunn, Klockstapelsgatan 2, Östhammar Målgrupp: Allmänheten, organisationer, statliga myndigheter
Läs merFUD-program 98. Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring
FUD-program 98 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring Program för forskning samt utveckling och demonstration av inkapsling och geologisk djupförvaring September 1998 Svensk Kärnbränslehantering
Läs mer18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder
2017-09-06 1 18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder 2017-09-06 2 18 Vald metod KBS-3 Johan Andersson, teknisk fysiker och docent i vattenbyggnad Chef för enheten Analys vid avdelningen för Kärnbränsle
Läs merKärnavfall barriärerna, biosfären och samhället
Kärnavfall barriärerna, biosfären och samhället Rapport från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) Stockholm 2005 SOU 2005:47 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Läs mer2017:17. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2016
2017:17 Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program 2016 Rapportnummer: 2017:17 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Dokumentstatus: Godkänt Regeringen Miljö-
Läs merSKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merDeponeringsdjupets betydelse
Deponeringsdjupets betydelse vid slutförvaring av högaktivt kärnavfall i berggrunden -- en karakterisering av grunda och djupa slutförvar -- Karl-Inge Åhäll Rapport till Kärnavfallsrådet Januari 2011 Östhammar
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merSamrådsmöte med Östhammars kommun Tema: Lokala miljöfrågor
Samrådsmöte med Östhammars kommun Tema: Lokala miljöfrågor Datum: 30 september 2009, klockan 13.00 16.00. Plats: Kommunkontoret, Östhammar Målgrupp: Kommunens arbetsgrupper: Representanter från Säkerhetsgruppen,
Läs merSKI:s yttrande över SKB:s redovisning av FUD-program 2001
SKI Rapport 02:9 SKI:s yttrande över SKB:s redovisning av FUD-program 2001 Statens kärnkraftinspektion Mars 2002 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--02/9--SE Datum/Date Vår referens/our reference 2002-03-27 5.8-010862
Läs merProblem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden
YTTRANDE 2008-10-30 Till: Regeringen Miljödepartementet, 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet, Enheten för miljökvalitet Dnr: M2008/2833/Mk Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter
Läs mer