Svar på frågeställningar från URV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svar på frågeställningar från URV"

Transkript

1 Svensk biblioteksförening Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor (URV) Svar på frågeställningar från URV Tillgång till biblioteksdata för icke biblioteksanställda Kan man ge fritidsledare på fritidsgården tillgång till Bookit och räkna dem som bibliotekspersonal då de vill komma åt kontaktuppgifter till sina besökare när bibliotekspersonal inte är på plats? Bakgrunden är att bibliotekskortet även gäller som medlemskort på fritidsgårdarna och att fritidsledarna har utlåning av böcker på fritidsgården via en utlånings- och återlämningsautomat. URV diskuterade frågeställningen på sina möten den 14 oktober och 11 december Personuppgiftslag (1998:204, PuL): Definitioner 3 I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Beteckning [ ] Personuppgifter Betydelse All slags information som direkt eller indirekt kan hänföra till en fysisk person som är i livet. Grundläggande krav på behandling av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att [...] d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, [...] När behandling av personuppgifter är tillåten 10 Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, [...] Samtycke återkallas 12 I de fall då behandlingen av personuppgifter bara är tillåten när den registrerade har lämnat sitt samtycke enligt 10, 15 eller 34 har den registrerade rätt att när som helst återkalla ett lämnat samtycke. Ytterligare personuppgifter får därefter inte behandlas. [...] 1

2 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): 40 kap. 3 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. IFLA:s Glasgowförklaring om bibliotek, informationstjänster och intellektuell frihet: [ ] IFLA fastställer följande: [ ] Bibliotek och informationstjänster ska skydda varje användares rätt till integritet och konfidentialitet vad beträffar vilken information som söks eller inhämtas och vilka resurser som används, lånas, förvärvas eller överförs. Låntagarregister innebär en behandling av personuppgifter vilket gör att personuppgiftslagens bestämmelser är tillämpliga (3 PuL). Som grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter föreskrivs att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, samt att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, (9 d och i, PuL). Om biblioteket vill behandla personuppgifter för andra ändamål, är grundregeln att man ska ha samtycke från den registrerade. Den registrerade har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke (12, PuL). Utvecklingsrådet har i sitt svar på frågan förutsatt att samtycke för behandlingen av personuppgifter för avsett ändamål har inhämtats från målsman. Låntagarregister är visserligen ett offentligt register, men uppgifter om vem som lånat vad är inte offentliga och utomstående ska inte kunna koppla lån till enskilda personer (40 kap. 3, OSL). Låntagarregistret ägs av kommunen. Användarna är kommunanställda. Det är viktigt att användare har förståelse för sekretessens betydelse och syfte. Bibliotekens regler ger en klar definition då är det inte möjligt att lämna ut kontaktuppgifterna i annat syfte. Detta är även en förtroendefråga för bibliotekspersonalen och för fritidsgårdspersonalen. I enlighet med internationellt överenskommen standard ingår det i bibliotekens värdegrund att de skyddar varje användares rätt till integritet och konfidentialitet vad beträffar vilken information som söks eller inhämtas och vilka resurser som används, lånas, förvärvas eller överförs (Glasgowförklaringen). 2

3 Arkivering och utlämnande på högskolebibliotek På högskolebiblioteket har vi länge oroat oss för vad vi får och inte får spara i vårt bibliotekssystem samt vad vi får eller inte får lämna ut. Bibliotekssystemet vi använder sparar uppgifter om en låntagares återlämnade lån: med eller utan koppling till böter, när en bok lånades, lånades om, när det gick iväg kravbrev, när den återlämnades etc. Vi vet inte om vi får spara dessa uppgifter, och om vi får svara en låntagare som undrar om ett tidigare lån. Jag har kontaktat vår jurist på högskolan, men jag undrar också om ni kan hjälpa oss? URV diskuterade frågeställningen på sina möten den 13 februari, 22 maj och 2 september Tryckfrihetsförordning (1949:105): 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 3 Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. [ ] 7 [ ] Istället för vad som föreskrivs i första stycket gäller att handling anses upprättad, 1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing, [ ] Lag (2010:1342). Personuppgiftslag (1998:204, PuL): Definitioner 3 I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Beteckning [ ] Personuppgifter Betydelse All slags information som direkt eller indirekt kan hänföra till en fysisk person som är i livet. Förhållandet till offentlighetsprincipen 8 [ ] Bestämmelserna hindar inte heller att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet. Grundläggande krav på behandling av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att [...] i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. [...] 3

4 När behandling av personuppgifter är tillåten 10 Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att b) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, [...] Samtycke återkallas 12 I de fall då behandlingen av personuppgifter bara är tillåten när den registrerade har lämnat sitt samtycke enligt 10, 15 eller 34 har den registrerade rätt att när som helst återkalla ett lämnat samtycke. Ytterligare personuppgifter får därefter inte behandlas. En registrerad har utöver vad som följer av första stycket och 11 inte rätt att motsätta sig sådan behandling av personuppgifter som är tillåten i denna lag. Arkivlag (1990:782): Arkivbildningen och dess syften 3 En myndighet arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov. Arkivförordning (1991:446): Bestämmelser för statliga myndigheter 14 Statliga myndigheter får gallra allmänna handlingar endast i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet, om inte särskilda gallringsföreskrifter finns i lag eller förordning. Förordning (2001:648) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): Biblioteksverksamhet 40 kap. 3 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. IFLA:s Glasgowförklaring om bibliotek, informationstjänster och intellektuell frihet: [ ] IFLA fastställer följande: [ ] 4

5 Bibliotek och informationstjänster ska skydda varje användares rätt till integritet och konfidentialitet vad beträffar vilken information som söks eller inhämtas och vilka resurser som används, lånas, förvärvas eller överförs. All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet räknas som personuppgifter (3 PuL). Uppgifter i låntagarregister är således personuppgifter. Som grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter föreskrivs att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (9 i, PuL). Kungliga bibliotekets tidigare verksjurist Susanna Broms har uttryckt att uppgifter som behandlas för att hålla reda på en utlånad bok i princip ska raderas så snart boken är återlämnad. Hon skriver Enligt personuppgiftslagen skall dess bestämmelser inte hindra myndigheter från att arkivera och bevara allmänna handlingar. Likaså får bestämmelserna i personuppgiftslagen vika för bestämmelser i annan lag. (Broms, Biblioteken och juridiken, 2005, s 151). Slutsatsen är att arkivlagen och arkivförordningen gör att låneuppgifter kan sparas längre tid än vad som framgår av personuppgiftslagen. Justitiekanslern har i ett beslut från 2011 bedömt att uppgifter i låntagarregister om böcker som låntagare har lånat på ett universitetsbibliotek utgör allmänna handlingar (JK, dnr ). En låntagare vid Göteborgs universitetsbibliotek hade anmält Göteborgs universitet för kränkning av hens personliga integritet genom att i strid med personuppgiftslagen spara uppgifter om de böcker som hen lånat trots att samtliga böcker hade återlämnats. Anmälarens anspråk avslogs. Som grund för sitt beslut använde Justitiekanslern ett beslut från 2008 efter tillsyn av Datainspektionen (DI, dnr ). Datainspektionen konstaterade att Göteborgs universitet, Göteborgs universitetsbibliotek, måste bevara personuppgifter i låntagarregistret, eftersom det saknas gallringsföreskrifter för uppgifter i registret. Datainspektionen ansåg samtidigt att integritetsskyddet för personuppgifter hos universitetsbiblioteket inte är tillfredsställande med hänsyn till den långa bevarandetiden. Datainspektionen uppmärksammade därför Riksarkivet på behovet av gallringsföreskrifter för personuppgifter i låntagarregister hos bibliotek vid universitet och högskolor. Bevarande av myndigheternas arkiv är huvudregel i arkivlagen (3 ). Statliga myndigheter får endast gallra allmänna handlingar om detta framgår enligt lag, förordning eller bestämmelse från Riksarkivet (arkivförordningen, 14 ). Riksarkivet har beslutat om allmänna råd om bevarande och gallring av handlingar inom den kommunala och landstingskommunala fritids- och kulturverksamheten (RA-FS 2005:2). Avsnitt 4.5 behandlar bibliotek. Där rekommenderar Riksarkivet att register över låntagare och registrering av lån per person bör gallras vid inaktualitet, det vill säga vid återlämnande. Riksarkivet saknar allmänna råd med rekommendationer för gallring vid universitets- och högskolebibliotek. I enlighet med internationellt överenskommen standard ingår det i bibliotekens värdegrund att de skyddar varje användares rätt till integritet och konfidentialitet vad beträffar vilken information som söks eller inhämtas och vilka resurser som används, lånas, förvärvas eller överförs (Glasgowförklaringen). I svensk rätt är sekretess huvudregel i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas 5

6 utan att den som uppgifterna rör eller någon närstående hen lider men. I förarbetena till bestämmelsen beskrivs att forskningsbiblioteken gallrar uppgifter om avslutade lån, dock med den skillnaden mot folkbiblioteken att lånen utestår betydligt längre (prop. 1988/89:67, s 32). Forskningsbiblioteken ansågs inte ha något speciellt behov att bevara låneuppgifter en längre tid (1988/89:KU38, s 10). Behandling av personuppgifter, till exempel ett utlämnande av uppgifter om lånehistorik, är tillåten om behandlingen är nödvändig för att kunna fullgöra ett avtal med den registrerade (10. PuL). Ett boklån betraktas som ett avtal. Bibliotek kan således behandla personuppgifter utan samtycke. Om biblioteket vill behandla personuppgifter för andra ändamål, är grundregeln att man ska ha samtycke från den registrerade. Den registrerade har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke (12, PuL). Sammanfattningsvis kan ett högskolebibliotek spara uppgifter om låntagares lån till dess att lag, förordning eller beslut av Riksarkivet anger något annat. Biblioteket får svara en låntagare som vill ha information om sina egna lån. Universitets- och högskolebiblioteks service till allmänheten Universitets- och högskolebibliotek har i uppdrag att ge service till allmänheten. Samtidigt är våra primära målgrupper forskare, studenter och lärare och när vi prioriterar och utformar tjänster att ta del av. Hur ser URV på detta utifrån internationella organisationers ställningstagande om allas rätt till fri tillgång till information och kunskap samt andra krav om hög tillgänglighet. Har ni råd om hur vi skulle kunna hantera balansen mellan universitets- och högskolebiblioteks huvuduppdrag och den s.k. tredje uppgiften? URV diskuterade frågeställningen på sina möten den 5 april, 3 juni och 26 augusti Högskolelagen (1992:1434): 1 kap. 1 Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt. Lag (2013:119). Bibliotekslagen (2013:801) [Denna lag träder i kraft ]: Ändamål 2 [Denna lydelse träder i kraft ] Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Högskolebibliotek 12 [Denna lydelse träder i kraft ] 6

7 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Samverkan 14 [Denna lydelse träder i kraft ] I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Först och främst ska universitets- och högskolebiblioteken se till sina primära målgrupper forskare, studenter och lärare. Utöver första och andra uppgiften, utbildning och forskning, ska de även ägna sig åt den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften uttrycks i högskolelagen med I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Uttrycket tredje uppgiften indikerar just att den är underordnad första och andra uppgiften, I mån av tid och resurser kan biblioteket ägna sig åt allmänheten. Exempel på sätt att hantera tredje uppgiften är lägga ut publicerade uppsatser och forskning, anordna forskardagar och hålla öppet hus, ge tillgång på plats till databaserna samt tillgång till det fysiska biblioteket. Här förhåller det sig olika på olika bibliotek. På vissa förutsätts inloggning till e-resurserna. Det saknas reglering för hur man ska hantera frågeställningen; biblioteken har lokala policyer. I den nya bibliotekslagens 14 anges att olika bibliotekstyper ska samverka. Därför kan universitets- och högskolebiblioteken också hänvisa allmänheten till andra bibliotekstyper. Det är bra om olika huvudmän samarbetar. Bibliotekslagens nya portalparagraf, 2, tar sin utgångspunkt i IFLA:s och Unescos folkbiblioteksmanifest och stadgar att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet, d.v.s. även universitets-och högskolebiblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Däremot skriver regeringen i förarbetena (Prop. 2012/13:147 s. 14) att samtliga de ändamål som föreslås inte är sådana att de i samma utsträckning kan vara vägledande för alla bibliotekstyper. Bibliotekets koppling till kommunens IT-miljö krav på identifikation vid användning av bibliotekens datorer Ett folkbibliotek ska kopplas närmare till kommunens gemensamma IT-miljö än de varit tidigare. I samband med detta önskar kommunens tjänstemän att biblioteket ska begränsa åtkomsten till sina publika datorer, så att alla internetanvändare ska identifiera sig. Argumenten är att biblioteket ska kunna spåra vem som använt en dator vid förfrågan från polis. Idag har biblioteket s.k. "snabbdatorer", internetdatorer som är fria att använda, utan inloggning. Biblioteket menar att det ska vara så öppet som möjligt, och att man som internetanvändare inte ska uppleva sig bevakad/kontrollerad. Reglerar kommunallagen detta eller finns det något annat som är relevant? URV diskuterade frågeställningen på sina möten den 3 juni och 26 augusti Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): 40 kap. 3 7

8 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Denna och liknande frågor kommer upp relativt ofta på biblioteken. URV menar att biblioteken ska stå upp för viktiga principer, såsom fri tillgång till information, kunskap och kultur samt att värna användarnas integritet och personuppgifter. Stöd för denna hållning går att finna i bl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, IFLA:s internetmanifest och IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och informationsspecialister. Av IFLA:s internetmanifest stipuleras bl.a. följande: Tillgång till internet och alla dess resurser bör vara förenliga med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, framför allt artikel 19: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. ( ) Bibliotek och informationstjänster ska verka för användarnas rätt att söka den information de själva väljer. Bibliotek och informationstjänster ska respektera användarnas integritet och behandla uppgifter om resurser dessa använder med konfidentialitet. I IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och informationsspecialister står det att: Bibliotekarier och andra informationsspecialister respekterar den personliga integriteten och skyddet av de personuppgifter som av nödvändighet måste utväxlas mellan individer och institutioner. Relationen mellan biblioteket och användaren kännetecknas av konfidentialitet och bibliotekarier och andra informationsspecialister vidtar lämpliga åtgärder för att se till att uppgifter inte får spridning utanför den ursprungliga transaktionen. Att kräva inloggning är att sätta upp hinder för den obehindrade tillgången till information. Biblioteken ska inte lämna ut uppgifter om enskilda hur som helst. Det är inte förenligt med bibliotekens värdegrund. URV:s uppfattning är att biblioteket ska värna sin oberoende ställning och användarnas integritet genom att inte kräva inloggning för användning av datorerna. Det finns ingenting i kommunallagen som reglerar denna frågeställning. Krävs målsmans intyg för barns internetsurfande? Vi har tidigare skött bokningen av bibliotekets publika datorer med bokningssystemet FRI. Då har vi registrerat alla låntagares lånekort och de har fått skriva på ett förbindelseavtal att de lovar att sköta våra datoregler. Barnen har fått ta med en lapp hem där målsman har skrivit på att det är OK att de lånar dator på bibblan. Nu har vi släppt det mer fritt den som vill kan bara sätta sig vid datorn och den som vill ha en bokad tid skriver vi upp på en lista i en pärm. Men vi har inga förbindelselappar alls nu inte heller för barn. Är det vårt ansvar att ha målsmans intyg att barnen får surfa på datorerna? 8

9 URV diskuterade frågeställningen på sitt möte den 1 oktober Bibliotekslagen (2013:801) [Denna lag träder i kraft ]: Folkbibliotek 6 [Denna lydelse träder i kraft ] Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 [Denna lydelse träder i kraft ] Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 [Denna lydelse träder i kraft ] Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Biblioteket behöver inte ha målsmans intyg att barnen får surfa på datorerna. Bibliotekets tjänster omfattar även användning av datorerna. Sannolikt har flera av de barn som besöker biblioteket redan ett bibliotekskort, vilket godkänts av deras föräldrar. I bibliotekskortets användarregler kan man skriva in vad man förbinder sig till vid t.ex. nyttjande av bibliotekets datorer. Av pedagogiska skäl inte minst kan det vara lämpligt att lånekortet benämns som ett bibliotekskort eftersom det omfattar alla bibliotekets tjänster. Biblioteket ska ge alla fri tillgång till information, kunskap och kultur. Nationella minoritetsspråk Sverige har sedan 2009 en ny lag (SFS 2009:724) om nationella minoritetsspråk, som gäller finska, jiddisch, meänkieli, samiska och romani chib. I 4 anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. I förslaget till ny bibliotekslag skrivs att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Min fråga är då hur biblioteken aktivt ska svara för att följa dessa två lagar och stödja de nationella minoritetsspråken? Jag tror att det är en fråga om mer än att ha ett mediebestånd på dessa språk. URV diskuterade frågeställningen på sitt möte den 1 oktober

10 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk: 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Bibliotekslagen (2013:801) [Denna lag träder i kraft ]: Prioriterade grupper 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Avgörande för hur frågeställningen ska besvaras är både IFLA:s och Unescos manifest om mångkulturella bibliotek samt den nya Bibliotekslagen. I manifestet anges att det mångkulturella biblioteket i sin kärnverksamhet ska utveckla mångkulturella och flerspråkiga samlingar och tjänster, inklusive digitala resurser och multimedia avsätta resurser för bevarande av kulturella uttryck och kulturarv, med särskild hänsyn tagen till muntlig tradition, ursprungsfolks kultur och immateriella kulturarv planera in program med stöd för användarutbildning, informationskompetens, resurser till nyanlända, kulturarv och tvärkulturell dialog som väsentliga inslag i tjänsteutbudet göra bibliotekets resurser tillgängliga på relevanta språk genom informationsorganisation och söksystem utveckla marknadsförings- och informationsmaterial i de former och på de språk som behövs för att locka olika grupper till biblioteket URV konstaterar också att ansvaret för prioriterade grupper i den nya bibliotekslagen utökas från folk- och skolbiblioteken till biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet. Det är inte preciserat hur det ska gå till. Däremot sägs att inte alla dessa bibliotek måste kunna erbjuda litteratur på minoritetsspråken. Kraven kan uppfyllas genom fjärrlån och samverkan med andra bibliotek. Biblioteken kan i sin planering utgå från förutsättningarna i den egna kommunen, om många har annat modersmål än svensk, är del i ett förvaltningsområde etc. URV menar att det kan vara lämpligt att den regionala biblioteksverksamheten samordnar och utarbetar gemensamma strategier för hur kraven i bibliotekslagens 5 ska kunna uppfyllas. I förarbetena till Bibliotekslag (2013:801) (Prop. 2012/13:147 s. 18 f) framhåller regeringen bl.a. följande: Vikten av en väl utvecklad biblioteksverksamhet på nationella minoritetsspråk har ofta lyfts fram, bland annat i betänkandet Att återta mitt språk (SOU 2006:19). Vad gäller lydelsen om att ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska har flera remissinstanser efterfrågat en vidare skrivning som innefattar alla språk som biblioteksanvändarna använder sig av på ett eller annat sätt. Vad gäller andra språk än de som är biblioteksanvändarnas modersmål finns det dock enligt regeringens 10

11 bedömning inte skäl att särskilt ange dessa i lagen. Det är naturligtvis önskvärt att biblioteken även kan tillhandhålla bland annat litteratur på språk som läses i utbildningssyfte, däremot är det inte motiverat att lagreglera dessa och relaterade uppgifter som bibliotek ändå av hävd ofta utför. Den föreslagna bestämmelsen omfattar också det svenska teckenspråket. Som Specialpedagogiska skolmyndigheten påpekar har det svenska teckenspråket en stark ställning enligt språklagen. Material på teckenspråk är ofta en del av utbudet på biblioteken och det svenska teckenspråket har en särskild ställning i svenskt samhällsliv. Enligt 9 språklagen har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. De föreslagna bestämmelserna innebär inte att alla bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet i de egna samlingarna måste kunna erbjuda litteratur på de nämnda språken. För att uppfylla de krav som ställs kan biblioteken använda sig av fjärrlån och samverkan med andra bibliotek i syfte att erbjuda litteratur och information på dessa språk. Att bibliotekslagens 5 anger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat (URV:s kursivering) genom att erbjuda litteratur på ( ) etc. innebär att litteraturerbjudandet inte är tillfyllest. URV menar att det även kan vara hemsidor, foldrar, eventuell visning av UR:s program på minoritetsspråk m.fl. språk etc. Därutöver rekommenderar URV att biblioteken tar intryck av IFLA:s och Unescos mångkulturella biblioteksmanifest. Skolors ansvar för skolbiblioteksservice Om en skola vill köpa skolbibliotekstjänster av stadsbiblioteket ska avtal ingås. För att tillhandahålla tjänsten har vi infört krav på omfattning och så vidare. Liknande förfarande sker även i andra kommuner. Huruvida Skolinspektionen accepterar ett sådant tillvägagångssätt har dock kommit att ifrågasättas och diskuteras. Har URV möjlighet att fördjupa och förtydliga hur avtal om skolbiblioteksservice kan tecknas mellan skolor och folkbibliotek? URV diskuterade frågeställningarna på sina möten den 31 oktober 2012 och den 24 januari Bibliotekslagen (1996:1596): 5 I 2 kap. 36 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860). Skollagen (2010:800): 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolbibliotek kan tillhandahållas via ett avtal mellan skolhuvudmannen och folkbiblioteket. Folkbiblioteket kan därefter tillhandahålla de efterfrågade och avtalade tjänster. Avtalet ska bygga på en rad grundprinciper, bland andra att skolan definierar behoven av biblioteksservice 11

12 och tar fullt ansvar för att skolan motsvarar de krav som ställs på elevers tillgång till skolbiblioteksservice. Skolhuvudmannen är alltid ansvarig för skolbiblioteket och folkbiblioteket blir i dessa fall enbart ett slags utförare. Detta framgår av Skolinspektionens tolkning så som den framkommer i myndighetens informationsblad ( ). Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i Det obegränsade rummet. Det moderna skolbiblioteket En framtidsskiss (SKL 2012): Tydliga avtal För att ett folkbibliotek ska kunna fungera som skolbibliotek behöver kompetensen, urvalet och samarbetet med skolan tydligt beskrivas i ett avtal mellan folkbiblioteket och skolan. Frågor som behöver lösas är tillhörigheten för bibliotekarien, tillgång till folkbibliotekets resurser och ur det påverkar allmänhetens tillträde och hur samverkan med skolan ska se ut. Avtal mellan folkbibliotek och kommunala skolor är inte ovanliga, även om avtalen ser olika ut från kommun till kommun. I några fall har avtalats om att anställning som skolbibliotekarie ligger inom folkbibliotekens organisation. Detta innebär ett slags grundtrygghet, bland annat har den anställde då tillgång till intern fortbildning utan egen kostnad. Samtidigt anger samma avtal att rektor är chef och arbetsledare för skolbibliotekspersonalen, och att rektor är ansvarig för fort- och vidareutbildning samt för medieanslagets storlek. Krav på identifiering för besökare på gymnasiebibliotek Kan man tvinga biblioteksbesökare att identifiera sig? Kommunen vill införa ordningsregler på gymnasiet. De medför att alla besökare måste identifiera sig när de kommer till skolan och bära en namnbricka när de vistas i lokalerna. Får kommunen införa denna typ av regler eller kan man hävda att en besökare ska kunna få vara anonym? Gymnasiebiblioteket har ett stort antal besökare, till exempel utomstående som kommer och läser tidningar varje dag. URV diskuterade frågan på sitt möte den 13 januari, 21 augusti och den 31 oktober Kommunallagen (1991:900): 2 kap. 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Kommunala angelägenheter ska ha anknytning till kommunens område eller medlemmar (2 kap. 1 kommunallagen). Juridiskt sett är det således möjligt att föreskriva kommunalt medlemskap för tillträde till exempelvis ett folkbibliotek. I praktiken görs inte sådana begränsningar, så även personer från andra kommuner har tillträde till folkbiblioteket och tillfrågas inte om sitt kommunmedlemskap när de besöker folkbiblioteket. Folkbiblioteken är alltså i första hand till för sin kommuns invånare. På motsvarande sätt är sjukhusbibliotek i första hand avsedda för anställda och patienter samt universitets- och högskolebiblioteken för studenter och forskare. Det här är deras viktigaste målgrupper, men 12

13 de tillhandahåller också information till alla andra medborgare, antingen på plats eller via fjärrlånesystemen. Krav på identifiering för tillträde till bibliotek är av principiella skäl tvivelaktigt, bland annat därför att alla medborgare har rätt att fysiskt på plats ta del av den information offentligt finansierade bibliotek tillhandahåller. En annan sak är att det kan finnas begränsningar i hur man som privatperson kan låna medier eller ladda ned material till sin dator. Rent juridiskt är det svårt att hitta lagstöd för att en besökare till en skola ska få vara anonym. Skolan är ingen allmän plats och allmänheten har som regel inte tillträde till skolbyggnader. Skolbibliotek som finns i en skolbyggnad är därför inte öppna för var och en. På integrerade folk- och skolbibliotek är det inte möjligt att kräva identifiering eftersom folkbiblioteken i praktiken är öppna för var och en. I detta fall som frågesvaret avser är det visserligen fråga om ett gymnasiebibliotek som typiskt sett inte är öppet för allmänheten. På samma gång har kommunen bestämt att gymnasiebiblioteket ska vara öppet för alla. Då är det vare sig förenligt med folkbibliotekens credo eller rättsläget att kräva identifiering på det öppna gymnasiebiblioteket. I första hand är detta en lokal ordningsfråga. Skolan eller kommunens utbildningsnämnd bör därför ta fram en policy för öppenheten i sitt skolbibliotek. Utlämning av låntagares namn eller surfhistorik Rådet har initierat frågeställningar kring offentlighet och sekretess som aktualiseras på bibliotek, exempelvis surfhistorik på bibliotekens datorer och utlämnande av namn på låntagare med låneskulden. URV diskuterade frågeställningarna på sina möten den 13 januari, 8 mars och den 21 augusti Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): 40 kap. 3 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Regeringens proposition om sekretessfrågor inom utbildningsväsendet m.m. (1988/89:67): Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i biblioteksverksamhet. Sekretessen gäller endast för uppgifter i register. Både manuella och databaserade register omfattas av bestämmelsen. Uppgifter som skyddas är uppgifter om enskildas lån, reservationer eller andra former av beställningar, dvs. uppgifter om vem eller vilka som har lånat en viss titel samt uppgifter om vilka titlar en viss person har lånat. En offentliganställd som lånar böcker i tjänsten, t.ex. facklitteratur, omfattas inte av uttrycket enskild. Däremot omfattas givetvis såväl fysiska som juridiska personer. Ett företags lån av böcker inom ett forskningsprojekt kan således sekretessbeläggas. Alla former av lån omfattas, dvs. utöver boklån även lån av talböcker, grammofonskivor, dvd-filmer, diabilder, grafik m.m. Sekretessen gäller, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada eller men för den som uppgiften rör eller någon 13

14 honom eller henne närstående. Detta omvända skaderekvisit innebär att presumtionen är för sekretess. I ett beslut från 2001 resonerar Justitieombudsmannen (JO) om sekretessen i 40 kap. 3 OSL (i dess tidigare likartade lydelse) överhuvudtaget kan tillämpas på uppgifter i ett biblioteks dator om vilka webbplatser på Internet som en enskild har besökt. Det är av intresse i sammanhanget att liknande möjligheter att söka information via datorer inte fanns när den aktuella sekretessregeln tillkom. Olika spörsmål som aktualiseras är i vad mån uppgifter i bibliotekens datorer om sökningar på Internet kan anses utgöra register, om sådana sökningar ska jämställas med lån, reservation o.dyl., samt i vilka situationer den enskilde ska anses ha lämnat medgivande till att sekretess inte ska gälla för uppgifterna. I det aktuella fallet hade ett bibliotek gått igenom användarnas besökslistor för Internetsidor och anmälts av en av en användare som känns sig orättfärdigt övervakad. JO menade att utredningen i det aktuella ärendet inte gav besked om omständigheter av betydelse för de angivna frågorna och fann därför inte grund för att hävda sekretess för de uppgifter som lämnats i ärendet. Därför hade biblioteket handlat på ett riktigt sätt. På grund av ovanstående problematik ansåg JO att det fanns behov av översyn av bestämmelsen (dåvarande 9 kap. 22 sekretesslagen) och översände därför en kopia av beslutet till justitiedepartementet. Bestämmelsen ändrades dock inte och kvarstår alltså även i den nu gällande 40 kap. 3 OSL. (JO 2001/02, s. 469, dnr ) URV har diskuterat ett fall där en journalist begärde att få del av namn och personnummer på den låntagare som för tillfället hade den största utestående skulden hos Malmö stadsbibliotek. Stadsbiblioteket avslog begäran med motiveringen att den begärda uppgiften förekommer i bibliotekets register och är hänförlig till enskilds lån och därmed sekretessreglerad enligt 40 kap. 3 OSL. Journalisten överklagade stadsbibliotekets beslut till kammarrätten som den 10 november 2011 avslog journalistens begäran och angav följande skäl (Kammarrätten i Göteborg, mål nr ): Av förarbeten till nämnda bestämmelse (40 kap. 3 OSL, Bet.1988/89:KU38) framgår att konstitutionsutskottet ansett att uppgifter om vilka böcker som en person lånat normalt sett inte kan anses vara särskilt integritetskänsliga men att det i det enskilda fallet kan finnas risk för att sådana uppgifter används på ett sätt som för låntagaren leder till skada eller men. Möjlighet att kartlägga en persons intresseområden kan av vissa personer uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten. En möjlighet har därför införts för att skydda registeruppgifter om lån vid bibliotek. Sekretessbestämmelsen är utformad så att den begränsas till att avse dels uppgift om vem eller vilka som lånat en viss titel, dels uppgift om vilka titlar en viss person lånat. Med uppgift om lån likställs uppgifter om reservation eller annan typ av beställning. I målet är inte fråga om utlämnande av uppgift som innefattar namn på titlar utlånade till en viss person. Frågan avser istället vem av bibliotekets låntagare som har den största skuldposten till Malmö stadsbibliotek. Uppgiften förs, såvitt framgår av utredningen, i ett databaserat register hos stadsbiblioteket. Även om den efterfrågade uppgiften inte innefattar frågan om lånade titlar anser kammarrätten att den är så tydligt kopplad till uppgiften om en enskilds lån, att den kan omfattas av sekretess enligt nämnda bestämmelse. Kammarrätten instämmer i Malmö stadsbiblioteks uppfattning att det inte står klart att denna kan lämnas ut utan att den person uppgiften rör lider men. Överklagandet ska därmed avslås. 14

15 Denna dom överklagades inte och har vunnit laga kraft. Barns lån, målsman och sekretess Föräldrar har bett att i bibliotekets datasystem lägga in förälders e-postadress eller mobilnummer i barnets låntagaruppgifter, för att få övertidsvarning och eventuella krav. Ibland vill en förälder ha pinkoden till barnets låntagarkonto för att kunna låna om medierna via opac. I självbetjäningsstationer måste låntagaren ibland uppge pinkod för att få låna (både lånekort + pinkod behövs.) Ibland ringer en förälder och vill ha reda på vad barnet har lånat och om det finns försenade lån. Krav adresseras till målsman när det gäller låntagare 6 14 år gamla. Är det förenligt med sekretessen i ovanstående fall? Får ett bibliotek uppge ett barns låneuppgifter till en målsman, t.ex. via e-postadress eller sms till förälder/målsman? URV diskuterade frågan på sitt möte den 13 januari och den 21 augusti Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): Sekretess i förhållande till den enskilde själv 12 kap. 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 12 kap. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket.) Sekretess i förhållande till vårdnadshavare 12 kap. 3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Biblioteksverksamhet 40 kap. 3 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. 15

16 Föräldrabalken (1949:381, FB): 6 kap. 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47). Enskilds lån omfattas av sekretess och det gäller även barns lån i förhållande till sina vårdnadshavare (OSL 40 kap. 3 och 12 kap. 3 ). En förälder har skyldighet att sörja för sina barn på olika sätt, ge dem omvårdnad och hålla uppsikt över dem. Sekretessen gäller däremot inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning hen har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter (FB 6 kap. 11 ). En prövning ska dock ske om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller det annars anges i OSL. Det framgår att vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och utveckling ska ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. URV konstaterar att det visserligen är i sin ordning att ett bibliotek till en målsman lämnar ut uppgifter om en underårigs lån, till exempel om förseningar. Samtidigt är det skillnad på att lämna ut uppgifter till en förälder om barnet är ungt eller nästan vuxet. Ett äldre barn kan brottas med existentiella och privata frågor och vilja söka information om det utan att föräldern får vetskap om det. Emellertid står det klart att sekretessen kan brytas såvida det inte kan antas att den underårige lyder betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Detta är ett rakt skaderekvisit, det vill säga att huvudregeln är att uppgifterna är offentliga. Att en underårig lider betydande men för att vårdnadshavaren får uppgift om lån är kanske inte så troligt och biblioteket ska normalt lämna ut uppgifterna till föräldern. Men, det är viktigt att biblioteket hela tiden är uppmärksamt på dessa frågor. Det finns inget givet svar på frågan i det aktuella fallet; olika situationer förutsätter olika bedömningar. Om biblioteket har möjliggjort för föräldern att göra omlån med pinkod, eller erhålla automatisk information om försenade lån per sms eller liknande, kan det vara lämpligt att vid en viss ålder informera den underårige om att föräldern har tillgång till dessa uppgifter. Biblioteket bör generellt vara försiktigt med att muntligen lämna ut uppgifter per telefon. Det går inte att säkert fastställa vem som ringer, om man inte motringer. Förseningsavgift för lån från låntagare som fyllt 18 år gjorda före 18- årsdagen Ett bibliotek har ställt frågan om biblioteket ska ta ut övertidsavgift om en låntagare lånat böcker innan denne fyllt 18 år, men lånetiden går ut när personen fyllt 18 år och lånen lämnas tillbaka försent. I detta biblioteks bibliotekssystem genereras automatiskt en övertidsavgift i dessa fall, eftersom personen vid återlämningstillfället är över 18 år. Vilket är korrekt ur juridisk synvinkel? Ska biblioteket ta ut avgiften eller ta bort den? Vi måste naturligtvis upplysa låntagare om att det utgår övertidsavgift då man fyllt 18 år. Det står i våra låneregler. Men det är nog sällan som låntagare läser dem annat än då de får ett lånekort för första gången. Och när det gäller lånekort till barn och ungdomar är det målsman som måste 16

17 godkänna att barnet får ett lånekort. (Vi har ett särskilt formulär för det.) Bör vi som bibliotek ha en särskild information om övertidsavgifter som riktar sig till de som fyller 18 år? URV diskuterade frågan på sitt möte den 13 januari Som regel ska man vara myndig för att få ingå ett avtal. Det är när man fyller 18 år som man får rättslig handlingsförmåga. Det innebär att man med juridiskt bindande verkan bland annat kan ingå avtal och sätta sig i skuld. Dock kan barnets förmyndare i princip både före och efter ett avtals ingående godkänna eller samtycka till avtalet, som då blir bindande både för den omyndige och dennes avtalspart. Om förmyndaren inte godkänner avtalet blir det endast bindande för den myndige avtalsparten. Däremot gäller till exempel att en underårig får rätt att bestämma över vad hon eller han förvärvar genom eget arbete efter det att han eller hon fyllt 16 år. Låneavtalet i det aktuella fallet ingicks innan låntagaren fyllde 18 år och lånetiden gick ut när låntagaren hade fyllt 18 år. Om den omyndige förstått innebörden av låneavtalet kan det finnas en laglig möjlighet att ta ut övertidsavgift när denne fyllt 18 år, men URV menar att det är olämpligt. I stället kan biblioteket fundera över rutiner för hur man ska informera nyblivna 18-åringar om vilka låneregler som gäller när man är myndig. Internetfilter på bibliotekens datorer Rådet har tagit initiativ till en frågeställning om Internetfilter på bibliotek. Är Internetfilter förenligt med bibliotekens uppdrag? Hur ska frågan hanteras rent praktiskt? URV diskuterade frågan på sina möten den 28 oktober 2011 och den 13 januari Rådet menar att frågan om Internetfilter är komplicerad och att det därför inte finns något enkelt svar. Samtidigt är det en frågeställning som behöver belysas och diskuteras. I ett beslut från 2003 uttalade Justitiekanslern (JK) att åtgärder som ett bibliotek vidtar för att begränsa möjligheten att söka efter hemsidor med pornografiskt innehåll med hjälp av bibliotekets datorterminaler inte strider mot bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) eller tryckfrihetsförordningen (TF). (JK , diarienummer ). JK gjorde en bedömning av två frågor i sitt beslut: 1. Kan det strida mot förbudet mot censur om ett allmänt organ som ett stadsbibliotek begränsar allmänhetens möjligheter att via datorterminaler på biblioteken söka efter pornografiskt material? 2. Vilken skyldighet har ett bibliotek när det gäller att anskaffa böcker m.m. och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Finns det t.ex. en skyldighet för biblioteken, enligt andra författningar än grundlagarna, att tillhandahålla Internet utan begränsningar? På första frågan fann JK, efter genomgång av censurförbudsreglerna i YGL och TF, att censurförbudet inte innebär att någon institution som drivs och bekostas av det allmänna är tvungen att tillhandahålla material som redan har spritts. Det betyder att grundlagens censurförbud i princip inte träffar bibliotekens verksamhet. När det gäller materialet på Internet illustreras det sagda av att detta redan är spritt och tillgängligt över hela världen för alla med tillgång till en dator som är uppkopplad mot nätet. 17

18 Om ett bibliotek begränsar tillgången till visst material på Internet innebär detta alltså inte ett sådant hinder för materialets spridande som lagen avser med censurförbudet. Till detta kan läggas att huvuddelen av materialet på Internet inte över huvud taget skyddas av YGL (eller TF). Så förhåller det sig till exempel med den stora merparten av webbplatser med pornografiskt material. Det är således klarlagt att det inte står i strid med censurförbudet att ett bibliotek begränsar tillgängligheten till vissa webbplatser vid bibliotekets datorer. Inte heller på något annat sätt står detta i strid med YGL eller med TF. På andra frågan uttalade JK att biblioteken inte har en skyldighet att införskaffa och tillhandahålla alla böcker och annat material som efterfrågas. Ett visst urval är förutsatt. Ytterst torde det vara chefen för biblioteket som i samråd med - eller enligt direktiv från - vederbörande kommunala nämnd har att göra de val som behöver göras. Bibliotekslagen föreskriver att biblioteken är skyldiga att verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare, att barn och ungdomar erbjuds informationsteknik anpassad till deras behov. Någon bestämmelse om skyldighet att tillhandahålla exempelvis Internet utan begränsningar finns däremot inte. Susanna Broms, tidigare verksjurist på Kungliga biblioteket, anger i sin bok Biblioteken och juridiken (2005) att det alldeles oavsett JK:s bedömning att det inte strider mot grundlagarna eller bibliotekslagen att filtrera innehållet på Internet ändå kan vara mindre lämpligt att göra det. Broms skriver att en del menar att biblioteken, genom att hindra tillgång till material på Internet, bryter mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheter som uttrycks i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, jfr 2 kap. 23 regeringsformen. Filterprogrammen kan förutom avsett resultat rensa bort helt legitimt material. Vissa filtermotståndare menar att filter kan jämställas med censur, vilket går på tvärs mot bibliotekens uppdrag att tillgängliggöra information. Det finns också bilder med olagligt innehåll, som bibliotekens datorer inte ska vara med om att sprida. Bibliotek har dessutom alltid gjort ett urval, så det är inget som är främmande för verksamheterna. De som förespråkar filter åberopar ofta FN:s barnkonvention. Barn ska skyddas från att nås av budskap och bilder som kan vara skadliga för dem. Barnkonventionen är komplex. Konventionsstaterna, däribland Sverige, är å ena sidan skyldiga att tillförsäkra barn friheten att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väjer. Å andra sidan får denna rätt inskränkas genom lag som är nödvändig för folkhälsan eller den allmänna sedligheten (artikel 13). Internetfilter på svenska bibliotek är inte ovanligt idag. Däremot är det svårt att få fram några siffror på hur frekvent det är. En rundringning till några folk- och länsbibliotek i slutet av år 2011 visade att det verkar se mycket olika ut på olika håll. Några bibliotek har Internetfilter, andra har inte. Ett vanligt svar är att biblioteket är anslutet till kommunens filter: om kommunen har filter har även biblioteket filter. I ett fall var det till och med så att biblioteket fick samma filter som kommunens personal. Eftersom personalen inte fick använda Facebook på sina datorer, gick 18

19 det inte heller att nå Facebook via bibliotekets datorer. Det verkar inte heller som om något länsbibliotek gått ut med riktlinjer. Det pågick en livlig diskussion om Internetfilter åren kring På Biblist och i BiS debatterades för- och nackdelar med filter och det skrevs flera uppsatser om filter på bibliotek. Även andra länder brottas med filterfrågan. I USA har biblioteken ålagts att ha Intertnetfilter (Children Protection Act). American Library Association (ALA) har opponerat sig mot detta. Kompetent och närvarande bibliotekspersonal är en bättre lösning än filter, menar ALA. År 2006 önskade Danmarks kulturminister införa obligatoriska filter på alla skol- och folkbibliotek, men förslaget mötte stort motstånd. I slutändan erbjöds i stället barnbiblioteken ett bidrag för att bekosta etablering och licenser under det första året publicerades IFLAs Internetmanifest, IFLA Internet Manifesto, vilket kompletterades med IFLA/UNESCO Internet Manifesto Guidelines år IFLAs Internetmanifest uttrycker bland annat att Libraries and information services should support the right of users to seek information of their choice och Libraries and information services should respect the privacy of their users and recognize that the resources they use should remain confidential. URVs rekommendation är att biblioteken inte ska använda Internetfilter, eftersom det kan ses som en begräsning av rätten till fri tillgång till information och kunskap. Däremot kan det naturligtvis uppstå situationer när en Internetanvändare på biblioteket surfar på sidor med olagligt innehåll eller innehåll som skapar obehag för andra besökare. I de situationerna är det lämpligt att bibliotekspersonal pratar med användaren om att upphöra med den olämpliga användningen eller rentav kontaktar polis. Frågan om Internetfilter förtjänar att tas upp i fler forum och kommer förstås löpande att diskuteras inom Svensk Biblioteksförening. Låntagares medgivande till att spara lånehistorik Kan en låntagare ingå ett separat avtal där han eller hon kan medge att biblioteket sparar lånehistorik på samma sätt som för Boken kommer? Anledningen till frågan är att sekretess gäller för uppgift i register om enskilds lån. URV diskuterade frågan på sina möten den 28 oktober 2011 och den 13 januari Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL): 40 kap. 3 Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. 12 kap. 1 19

20 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 12 kap. 2 1 st En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. OSL föreskriver att sekretessen inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Rent juridiskt finns således inget hinder för att låntagarens lånehistorik lämnas ut direkt till låntagaren. Låntagaren har även möjlighet att häva sekretessen till förmån för annan. De sparade lånen kommer inte att bli en offentlig handling. Sekretessen gäller alltjämt i förhållande till andra. Visserligen tar lånehistorik resurser från biblioteken. Samtidigt kan det vara värdefullt att veta vilka böcker man har lånat till någon annan, till exempel åt sina barn. Man kan vilja förmedla boktips och därför vara intresserad av vad man tidigare har lånat. Någon annan kan vilja följa en författare. Tjänsten kan ses som service och dessutom främja låntagares delaktighet. Tjänsten med sparad lånehistorik prövas bland annat i Vaggeryd. Flera bibliotek använder Boken kommer-funktionen på motsvarande sätt. Låntagaren ger sitt skriftliga medgivande till att lånen sparas i en databas. Informationen blir mer användbar och därmed intressantare om lånen kan sorteras efter författare, titel, lånetillfälle med flera kategorier. Tjänsten möjliggör också att låntagaren, eller den låntagaren gett behörighet, kan se om den lånat en viss bok tidigare. Den nu diskuterade låntagargruppen bör bilda en egen kategori (t.ex. minneslåntagare ) och i biblioteksdatasystemen hållas åtskild från Boken kommer-låntagare. Av integritetsskäl ska den behöriga legitimera sig för att få se låntagarens lånehistorik. Vid egen inloggning använder den behöriga pin-kod, men vid lånedisken är det nödvändigt att visa legitimation så att inte någon annan kommer åt informationen, till exempel med hjälp av ett upphittat eller stulet lånekort. Skolbiblioteken i kommuners/landstings biblioteksplaner Omfattas inte skolbiblioteken av bibliotekslagens krav på biblioteksplan? Dvs. ska en biblioteksplan skrivas utifrån alla bibliotek i kommunen med kommunen som huvudman eller bara folkbiblioteket, nu när bestämmelsen om skolbibliotek står i skollagen? Har fått den tolkningen av skollagen från kommunens grundskolechef. URV diskuterade frågan på sitt möte den 28 oktober Bibliotekslagen (1996:1596): 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 20

Svar på frågeställningar från URV

Svar på frågeställningar från URV Svensk Biblioteksförening Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor 2012-04- 26 Svar på frågeställningar från URV Förseningsavgift för lån från låntagare som fyllt 18 år gjorda före 18- årsdagen Ett bibliotek

Läs mer

Svar på frågeställningar från URV

Svar på frågeställningar från URV Svensk Biblioteksförening Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor 2012-10- 25 Svar på frågeställningar från URV Utlämning av låntagares namn eller surfhistorik Rådet har initierat frågeställningar kring

Läs mer

Svar på frågeställningar från URV

Svar på frågeställningar från URV Svensk Biblioteksförening Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor 2013-04- 02 Svar på frågeställningar från URV Skolors ansvar för skolbiblioteksservice Om en skola vill köpa skolbibliotekstjänster av stadsbiblioteket

Läs mer

Svar på frågeställningar från URV

Svar på frågeställningar från URV Svensk Biblioteksförening Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor 2013-11- 18 Svar på frågeställningar från URV Universitets- och högskolebiblioteks service till allmänheten Universitets- och högskolebibliotek

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning.

Känsliga uppgifter 6. Personnummer på klasslistor 8. Uppgifter om familjemedlemmar 8. Bevarande av uppgifterna 10. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning Syftet 2 Personuppgiftslagen (1998:204) 3 Behandling av personuppgifter för administrativa ändamål 6 Känsliga uppgifter 6 Personnummer på klasslistor 8 Uppgifter om familjemedlemmar

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2011-05-30 Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll Elevers tillgång till skolbibliotek... 3 Nyheter... 3 1. Regleringen av skolbibliotek

Läs mer

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Fastställd av GD 21 juni 2016 Upphör att gälla 21 juni 2019 Ansvarig: GD-stab Dnr: 2016/1002 SEKRETESSPOLICY Policyns omfattning Det finns regler som styr hur uppgifter får lämnas ut från SCB. SCB:s sekretesspolicy

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Personuppgiftslag; SFS 1998:204 utfärdad den 29 april 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

För det demokratiska samhällets utveckling. Bibliotekslagen enligt lagstiftaren För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 1 April 2015 Grafisk form: A. Olas Foto: Fredrik Hjerling ISBN: 978-91-976012-6-9 2 För det demokratiska samhällets utveckling

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m.

Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 2001-09-25 Kommunalrättssektionen Staffan Wikell Personuppgiftslagens övergångsbestämmelser upphör; personinformation på webbsidor; m.m. 1 Övergångsbestämmelser 1.1 Inventering

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) 1 (6) PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Lagens ikraftträdande PUL trädde ikraft den 24 oktober 1998 och genom PUL:s införande upphävdes 1973-års datalag. För behandling av personuppgifter, som påbörjats före den

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz

Offentlighet och sekretess. våren 2012 Sverker Scheutz Offentlighet och sekretess våren 2012 Sverker Scheutz Vad är allmänna handlingar? Tryckfrihetsförordningen 2 kap Tryckfrihetsförordningen 2 kap Behandlar rätten att ta del av allmänna handlingar Till främjande

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Barn-, kultur- och utbildningsnämndens 2013-03-15 Blad 1 (6) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl 10.00-11.00 Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica

Läs mer

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige,

PERSONUPPGIFTSLAG. Den fysiska person som, efter förordnande av den personuppgiftsansvarige, PERSONUPPGIFTSLAG Syftet med lagen 1 Syftet med denna lag är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Avvikande bestämmelse i annan författning

Läs mer

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012

Välkommen! Juridik för kommunikatörer. 28 november 2012 Välkommen! Juridik för kommunikatörer 28 november 2012 Faktiskt handlande Serviceskyldighet (4 ) Tillgänglighet (5 ) Samverkan mellan myndigheter (6 ) Ärendehandläggning Rätt till tolk (8 ) Rätt att anlita

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012 SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Avdelning 5 2012-04-26 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm

Avdelning 5 2012-04-26 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm Sida l (5) KAMMARRÄTTEN T^/^A/T UvJlVL Mål nr 14-12 Avdelning 5 2012-04-26 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Överförmyndamärnnden

Läs mer

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 LS 1205-0695 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-ör-re CCG51 J Yttrande över remissen Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm

Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm Datum: 2015-11-25 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 2015/65 810 Justitiedepartementet Nils Sjöblom 103 33 Stockholm Remissyttrande Myndighetsdatalag SOU 2015:39 Sammanfattning Journalistförbundet ställer sig

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Ändring i bibliotekens låneregler

Ändring i bibliotekens låneregler Kulturnämnden 2006-10-26 69 6 Kulturnämndens arbetsutskott 2006-10-12 63 6 Ändring i bibliotekens låneregler Bibliotekschefen föreslår följande ändring i lånereglerna och textändring i broschyren Välkommen

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun

S Arkivreglemente för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Arkivreglemente för Hässleholms kommun Innehåll Tillämpningsområde (1 och 2a AL)... 2 Definitioner... 2 Arkivbildningens syfte (3 AL)... 2 Myndighetens arkivansvar (4 AL)... 2 Arkivmyndigheten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 juni 2015 KLAGANDE AA Ombud: Chefsjurist Pär Cronhult och biträdande jurist Viktor Robertson Box 5625 114 86 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP

Läs mer

Datainspektionens beslut

Datainspektionens beslut Beslut 2007-12-20 D n r 998-2007 Datainspektionen Er beteckning 41791-2007 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftsiagen (1998:204) Datainspektionens beslut 1. Rutiner

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Beslut Dnr 2008-09-09 685-2008 Produktionsnämnden för vård och bildning Uppsala kommun 753 75 UPPSALA Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING

ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER FÖR OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS I INTEGRITETSKÄNSLIG FORSKNING P.M. 2006-05-22 från arbetsgruppen för integritetskänslig forskning Bakgrund Att integritetskänsligt forskningsmaterial

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28) Yttrande Diarienr 2012-04-13 1825-2011 Ert diarienr Ju2011/1164 Ju2011/7648 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

BESLUT RIKS DAG ENS OMBUDSMAN. Dnr Justitieombudsmannen Lars Lindström

BESLUT RIKS DAG ENS OMBUDSMAN. Dnr Justitieombudsmannen Lars Lindström JO Justitieombudsmannen Lars Lindström RIKS DAG ENS OMBUDSMAN BESLUT Datum 2014-03- 31 Dnr 1874-2013 Sid 1(5) Kritik mot lagmannen vid Gällivare tingsrätt för utformningen av en skrivelse om uttag av avgift

Läs mer

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier + juridik = sant. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier + juridik = sant Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur Gränsen mellan

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam.

forskningens behov Detta reglemente skall gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam. Sida 1/8 Arkivreglemente för Kungsbacka kommun Förutom de i arkivlagen (AL; SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Innehåll. Del 1. Inledning. Sammanfattning... 19. Summary... 41

Innehåll. Del 1. Inledning. Sammanfattning... 19. Summary... 41 Innehåll Del 1 Sammanfattning... 19 Summary... 41 Inledning 1 Vårt arbete... 69 1.1 Direktiven... 69 1.2 Uppdraget... 70 1.3 Arbetets bedrivande... 71 1.4 Betänkandets disposition... 72 1.5 Författningsförslaget...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2005 Ö 610-05 KLAGANDE ZS SAKEN Utlämnande av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sverige, avd. 5, beslut

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datum Diarienr 2014-01-23 1842-2013 Kyrkostyrelsen Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datainspektionens beslut

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar

Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter i Lantmäteriets databas för arkiverade handlingar YTTRANDE 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Håkan Lövblad Justititedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Förslag till förordning om behandling av personuppgifter

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Tillsynsbeslut; omdömen om elever

Tillsynsbeslut; omdömen om elever 20 Datum Diarienr 2010-05-03 986-2009 Enköpings kommun Nämnden för förskola och grundskola 745 80 Enköping Tillsynsbeslut; omdömen om elever Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar att

Läs mer

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) OSL reglerar såväl tystnadsplikten i det allmännas verksamhet som handlingssekretessen och anknyter därmed både till RF:s yttrandefrihetsskydd

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

e-förvaltning och juridiken 8 maj 2008 Kristina Blomberg

e-förvaltning och juridiken 8 maj 2008 Kristina Blomberg e-förvaltning och juridiken 8 maj 2008 Kristina Blomberg www.pulpedagogen.se Personuppgiftslagen (PuL) Vad tänka på i PuL när det gäller e-förvaltning? Missbruksregeln - Hanteringsregeln Ändamålet God

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Beslut Dnr 2008-10-15 1176-2008 De handikappades riksförbund Box 47305 100 74 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100); SFS 1999:301 Utkom från trycket den 4 juni 1999 utfärdad den 4 maj 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sekretesslagen

Läs mer

Anmälan mot Högskolan Dalarna angående högskolans agerande i samband med verksamhetsförlagd utbildning

Anmälan mot Högskolan Dalarna angående högskolans agerande i samband med verksamhetsförlagd utbildning Rektor Högskolan Dalarna 791 88 Falun Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mattias Wande 08-563 0 8734 mattias.wande@hsv.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling

DOM. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm. SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTEN l SUNDSVALL DOM Meddelad i Sundsvall Sida l (6) KLAGANDE Utbudet i Sverige AB, 556662-1727 Box 45404 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gymnasienämnden i Skellefteå kommuns beslut den 16

Läs mer

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun

Arkivreglemente för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 1.4 [1] Antaget av kommunfullmäktige 126/14 2014-KS-124 Arkivreglemente för Staffanstorps kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1991:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp

LAGEN.NU. Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkrin... administration. Nyheter Lagar Domar Begrepp 1 of 11 27/09/2010 13:03 LAGEN.NU Nyheter Lagar Domar Begrepp Lag (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Departement Socialdepartementet Utfärdad 2003-11-13

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6

Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 2012-10-31 Dnr 2012/1656 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Sekretess i det internationella samarbetet (Ds 2012:34) Dnr Ju2012/5900/L6 Nedan följer Riksgäldskontorets

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:...

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:... SEKRETESSFÖRBINDELSE I och med att man är verksam inom Gymnasie- och Vuxenutbildnings verksamhetsområde måste man följa sekretessbestämmelserna. De bestämmelser som gäller finns i informationsskriften

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer